Laboratoriebyte ett hot mot en effektiv miljöövervakning?

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Laboratoriebyte ett hot mot en effektiv miljöövervakning?"

Gunnar Ivarsson
för 9 år sedan
Visningar:

1 Laboratoriebyte ett hot mot en effektiv miljöövervakning? Analytiska kemister vet att varje analysresultat är behäftat med en mätosäkerhet. Mätosäkerheten har sitt ursprung i fel som förekommit vid analystillfället, både systematiska och slumpmässiga. Att helt undvika systematiska och slumpmässiga fel är inte möjligt för analyslaboratorier, dessa förekommer vid varje analys på varje analyslaboratorium. Osäkerheten i mätningar och resultatspridningen kan inte uteslutas utan enbart sänkas till en lägre nivå. Mätosäkerheten, som är ett mått på reproducerbarheten på ett laboratorium, är kopplad till de specifika förhållanden som finns på laboratoriet, d.v.s. analysmetoden, analysinstrumentet, personalen, ambitionsnivån mm. Ändras någon av dessa parametrar ändrar sig även mätosäkerheten. Två laboratorier som använder samma analysmetod behöver därför inte nödvändigtvis nå upp till samma reproducerbarhet. På samma sätt behöver två laboratorier som anger samma mätosäkerhet för en och samma analysparameter inte nödvändigtvis nå lika nära det teoretiskt sanna analysresultatet vid en analys antalet och storleken på systematiska fel på laboratorierna bestämmer hur nära det teoretiskt sanna värdet laboratorierna når. Kompetensprövningar för laboratorier, t.ex. i form av en ackreditering enligt ISO 17025, ändrar inte det bakomliggande problemet att samtliga steg i analyskedjan på olika analyslaboratorier är behäftade med systematiska och slumpmässiga fel som är olika i både storlek och antal. Att två laboratorier är ackrediterade betyder inte på något vis att laboratorierna kommer att komma fram till samma resultat vid en analys, ackrediteringen betyder inte ens att laboratorierna kommer att försöka komma fram till samma analysriktighet eller analysnoggrannhet. Standard ISO ställer tydliga krav på kvalitetsledningssystemet, på laboratoriets kompetens och på arbetsdokumentation, men kräver inte att laboratoriet skall uppnå en högre analyskvalitet än vad kunden efterfrågar. ISO klargör istället mycket tydligt att laboratoriet skall tillfredställa kraven från kunder. Av ekonomiska skäl ligger det därför mycket sällan i laboratoriets interesse att uppnå en högre analysnoggrannhet eller reproducerbarhet än den som efterfrågas. Uppfattningen att ackrediteringen innebär att två laboratorier som använder sig av samma analysmetod kommer leverera samma analysresultat är därför en felaktig slutsats som dras av allt för många uppdragsgivare. Provningsjämförelser, t.ex. enligt Youden (se figur 1) ger en indikation på hur stor resultatspridningen är mellan olika laboratorier. I Youdendiagram representeras analysresultaten av värdepar prov 1 och prov 2. Talparens placering visar ifall resultaten innehåller systematiska eller slumpmässiga avvikelser. Ett ovalt spridningsmönster samlat utefter 45 o linjen indikerar att materialet är behäftat med systematiska avvikelser. Den så kallade mellan lab reproducerbarheten är i de allra flesta fall mycket större än inom lab reproducerbarheten för varje Figur 1 : Provningsjämförelse ITM TOC analys del B enskild deltagande laboratorium. I exemplet i bild 1 var mellan lab variationen 14,6% medan inom lab variationen för det gulmarkerade laboratoriet anges som 4%. Resultat mellan 6 och 11 mg TOC/l blev godkända vilket tydligt visar hur stor

Att helt undvika systematiska och slumpmässiga fel är inte möjligt för analyslaboratorier, dessa förekommer vid varje analys på varje analyslaboratorium.

2 resultatspridningen är och hur stor spridning som dessutom anses vara acceptabel mellan olika ackrediterade laboratorier. Miljöövervakning är en långsiktig verksamhet. Ofta behövs mätningar över långa tidsperioder för att se om en förändring orsakas av mänsklig påverkan eller är en naturlig variation. I de miljöpolitiska propositionerna (Prop. 1990/91:90 & 1997/98:145) beskrivs regeringens krav på en effektiv miljöövervakning, den ska bl.a. beskriva tillståndet i miljön, lämna underlag för åtgärder och följa upp beslutade åtgärder. Miljöövervakningens syfte uppfylls när aktuella lägesbeskrivningar sätts i relation till tidigare mätningar. På så vis kan man upptäcka förändringar i miljön och se om genomförda åtgärder får önskad effekt eller om ytterligare undersökningar behövs för att ta reda på om förändringen innebär ett problem eller inte. Dataserier där aktuella mätningar inte kan jämföras med tidigare analysresultat uppfyller inte miljöövervakningens syfte. Datainsamling som bedrivs kortsiktigt, t.ex. genom att analyslaboratorium byts med jämna mellanrum, leder i bästa fall till att miljöbeskrivningen och beslut om åtgärder behöver fattas på underlag med onödig stor osäkerhet. I värsta fall genereras tidsserier med så stor resultatspridning att eventuella förändringar i miljön inte går att upptäcka. Mellan lab variation är förklaringen till att långsiktighet i miljöövervakningen inte är förenligt med frekventa laboratoriebyten. Varje utförarebyte, även från ett ackrediterat laboratorium till ett annat, utgör en stor risk att kontinuiteten i mätningarna bryts, se exempel i bild 2 till 5. 8 ph Date Bild 1: ph Bild 3: Alkalinitet Bild 4: NH4 N Bild 5: Zn Bild 2 5: Analysresultat från 4 olika mätstationer inom regionala miljöövervakningsprojekt med frekventa byten av utförande analyslaboratorium. Samtliga laboratorier är ackrediterade, varje färg representerar ett laboratorium.

1990/91:90 & 1997/98:145) beskrivs regeringens krav på en effektiv miljöövervakning, den ska bl.a. beskriva tillståndet i miljön, lämna underlag för åtgärder och följa upp beslutade åtgärder.

3 Referenser 1. Trollboken Intern kvalitetskontroll. Hanbok för Kemilaboratorier; Nordtest rapport TR 569. Borås: SP Sveriges Provningsanstalt, EN ISO / IEC 17025:2005 Allmänna kompetenskrav för provnings och kalibreringslaboratorier. Stockholm: SIS Swedish Standards Institute, W. Funk, V. Dammann, G. Donnevert. Qualitätssicherung in der AnalytischenChemie. WILEY VCH Verlag, Weinheim, E. Sköld, M. Hanson. Preliminärrapport för provningsjämförelse Stockholm: ITM Stockholms universitet. 5. Syftet med miljöövervakningen. Havs och Vattenmyndighetens hemsida.

Funk, V. Dammann, G. Donnevert. Qualitätssicherung in der AnalytischenChemie. WILEY VCH Verlag, Weinheim, 2005. 4. E. Sköld, M. Hanson.

Relevanta dokument

Mätosäkerhet. Tillämpningsområde: Laboratoriemedicin. Bild- och Funktionsmedicin. %swedoc_nrdatumutgava_nr% SWEDAC DOC 05:3 Datum 2011-08-19 Utgåva 2

Mätosäkerhet. Tillämpningsområde: Laboratoriemedicin. Bild- och Funktionsmedicin. %swedoc_nrdatumutgava_nr% SWEDAC DOC 05:3 Datum 2011-08-19 Utgåva 2 %swedoc_nrdatumutgava_nr% Tillämpningsområde: Laboratoriemedicin Bild- och Funktionsmedicin Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15 Borås Tel. 0771-990 900 Innehållsförteckning...