MEDLEMMARNA KALLAS HÄRMED TILL ORDINARIE FÖRENINGSSTÄMMA LÖRDAGEN DEN 16 MAJ 2009 KL I VÄSTERLJUNGS SOCKENSTUGA

Transkript

1 Hemsida: E-post: GISEKVARNS TOMTÄGAREFÖRENING MEDLEMMARNA KALLAS HÄRMED TILL ORDINARIE FÖRENINGSSTÄMMA LÖRDAGEN DEN 16 MAJ 2009 KL I VÄSTERLJUNGS SOCKENSTUGA Kaffe med dopp serveras efter stämman. De beslut som fattas på årets föreningsstämma kommer att bli avgörande för om det finns förutsättningar att fortsätta arbetet med att projektera ett gemensamt VA-nät med anslutning till kommunalt vatten och avlopp i Gisekvarn och sedan bilda en samfällighet för att genomföra projektet. Det är ett starkt önskemål att så många fastighetsägare som möjligt tar aktiv del i diskussionen och beslutet om VA-nätet. Det är därför viktigt att närvara på årets föreningsstämma.

2 2 Innehållsförteckning 1 DAGORDNING INFORMATION KONTAKT MED FÖRENINGEN FÖRENINGENS HEMSIDA FÖRTECKNINGAR ÖVER STYRELSE, FÖRENINGENS MEDLEMMAR MM ÄGARBYTEN OCH ADRESSÄNDRINGAR VÅR- OCH HÖSTSTÄDNING TRÄDFÄLLNING, BRÄNNVED UNDERHÅLL AV BADEN OCH FOTBOLLSPLANEN PARKERINGSKORT VID BADEN BÅTPLATSER MIDSOMMARFIRANDE VÄGSALT VÅTMARK VID GISESJÖN MOTIONER MEDLEMSUPPDRAG NÄSTA ÅRS FÖRENINGSSTÄMMA ÅRSREDOVISNING FÖRENINGSUPPDRAG FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRENINGENS EKONOMI STADGEÄNDRING FÖRSLAG FRÅN STYRELSEN FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER OCH BUDGETFÖRSLAG (EXKLUSIVE SKOGSVÅRD OCH VA) SKOGSVÅRD Allmänt Förslag till beslut VATTEN OCH AVLOPP I GISEKVARN Bakgrund Genomfört arbete Juridisk form Förberedande arbete Inspektioner av avlopp och framtida krav Ersättning för befintliga anläggningar, tankar mm Kontakter med Trosa kommun Överlåtelse av det lokala VA-nätet Finansiering och ROT avdrag Avstyckning av tomter Kostnader Senare anslutning Alternativ Förslag till beslut FÖRSLAG TILL BEHANDLING AV INKOMNA MOTIONER FÖRSLAG TILL AVGIFTER ÅR BUDGET, RESULTATRÄKNINGAR, BALANSRÄKNINGAR OCH KASSAFLÖDE BUDGET, INTÄKTER OCH RESULTATRÄKNING BALANSRÄKNING KASSAFLÖDE OCH LIKVIDITET UNDERSKRIFTER REVISIONSBERÄTTELSE BILAGA 1. INKOMNA MOTIONER BILAGA 2. ROT-AVDRAG BILAGA 3. SENIORLÅN BILAGA 4. VA BUDGET, FAS FULLMAKT... 43

3 3 1 Dagordning 1. Mötet öppnas. 2. Godkännande av dagordning. 3. Val av ordförande och sekreterare vid stämman. 4. Upprättande av förteckning över närvarande medlemmar. 5. Val av två personer att jämte ordföranden justera protokollet. 6. Fråga om kallelse behörigen skett. 7. Styrelsens årsredovisning. 8. Revisorernas berättelse. 9. Beslut om fastställande av resultaträkning och balansräkning. 10. Beslut om ansvarsfrihet för styrelsen. 11. Beslut i anledning av föreningens vinst eller förlust enligt fastställd balansräkning. 12. Stadgeändring 13. Val av ordförande, övriga ordinarie styrelseledamöter och styrelsesuppleanter. 14. Val av revisorer och revisorssuppleanter. 15. Val av valberedning 16. Behandling av förslag från styrelsen enligt avsnitt 5.1 (exkl. skogsvård och VA) 17. Behandling av förslag till Skogsvårdsprojekt enl. avsnitt Frågan om gemensamt VA-nät och kommunal VA-anslutning i Gisekvarn enligt avsnitt 5.3 och behandling av styrelsens förslag till beslut i avsnitt Behandling av motioner från medlemmar enligt avsnitt Styrelsens förslag till budget och eventuella ändringar till följd av beslut under punkterna 16 till 19 i dagordningen. 21. Fastställande av medlemsavgift och tillkommande avgift(er) enligt 9 punkt 1och 2 i stadgarna och förslag till avgifter i avsnitt 7 punkterna 1 till Fastställande av avgift för VA-projektet enligt 9 punkt 1och 2 i stadgarna och förslag till avgifter i avsnitt 7 enligt ett av alternativen i punkterna 5.1 till Fastställande av vattenavgifter för Stora Området enligt 9 punkt 3 i stadgarna och förslag till avgift i avsnitt 7 punkt Fastställande av vattenavgifter för Lilla Området enligt 9 punkt 4 i stadgarna och avsnitt 7 punkt Övriga frågor. 26. Datum för nästa års föreningsstämma. 27. Mötet avslutas. Plats för egna anteckningar:

4 4 2 Information 2.1 Kontakt med föreningen Föreningen kontaktas enklast genom att skicka e-post till föreningen på adress foreningen@gise.se. Föreningens e-post bevakas regelbundet och inkommen e-post vidareförmedlas inom styrelsen för lämplig åtgärd. Det går naturligtvis också bra att kontakta någon i styrelsen direkt. 2.2 Föreningens hemsida Föreningens hemsida är styrelsens huvudsakliga informationskanal till medlemmarna mellan årsstämmor och eventuella extrastämmor. På hemsidan återfinns information om styrelsens ledamöter och andra funktioner inom föreningen. Där återfinns också kallelser till stämmor, protokoll från dessa, stadgar, samt övrig info från t.ex. VA-projektet och Skogsvårdsgruppen. Även tidningsurklipp som kan vara intressanta för medlemmarna att ta del av finns på hemsidan. På hemsidan finns även en länk till ett bildgalleri där medlemmarna själva kan lägga upp bilder från Gisekvarn. Detta kan göras antingen publikt eller privat där bara de som har inloggningsbehörighet kan se dem. För mer info om bildgalleriet, se under menyval Fotogalleri på hemsidan eller kontakta webmaster (Mats Gustafsson). Tag för vana att kolla av regelbundet. 2.3 Förteckningar över styrelse, föreningens medlemmar mm Styrelsens sammansättning framgår av förteckning på anslagstavlor, på föreningens hemsida och i protokollet från föreningsstämman. En förteckning över ledamöter i föreningens styrelse, revisorer, valberedning, områdesledare, mm skickas även ut per post tillsammans med inbetalningskorten för medlemsavgifter efter föreningsstämman. Någon förteckning över samtliga medlemmar i föreningen skickas inte ut automatiskt. Medlemmar som önskar en aktuell medlemsförteckning kan kontakta föreningen så skickas den kostnadsfritt med post. Till nya fastighetsägare skickar föreningen en uppsättning av alla förteckningar, stadgar och annat informationsmaterial. Styrelsen har beslutat att inte lägga ut medlemsförteckning eller kontaktuppgifter till styrelsen på hemsidan, i första hand för att uppfylla kraven i personuppgiftslagen. Styrelsen anser att detta även förhindrar för utomstående att t.ex. genom telefonuppringning obehörigen kontrollera om någon viss medlem befinner sig hemma eller i Gise. 2.4 Ägarbyten och adressändringar Föreningen vill uppmana alla medlemmar att skicka in uppgifter om ändrad adress eller ändrat telefonnummer. Vid ägarbyte önskar föreningen också få kontaktuppgifter till nya ägare för att skicka ut stadgeenlig information till dessa. Enklast skickas ändringar och adressuppgifter med e-post. Styrelsen vill också påminna de fastighetsägare som säljer sin fastighet att ta in en upplysning i köpekontraktet att den nya fastighetsägaren obligatoriskt blir medlem i Tomtägareföreningen enligt de ursprungliga exploateringsavtalen för Gisekvarn.

5 5 2.5 Vår- och höststädning Årets vårstädning äger rum lördagen den 9 maj med början kl och höststädningen lördagen den 12 september med början kl Under städdagarna serveras som tidigare korv med öl/läsk/vatten i Garaget. Matpausen börjar kl 13. Varje fastighet som deltar i städningen får 1 kg kaffe. Aktuellt datum för nästa städdag återfinns alltid på hemsidan. På städdagen samlas medlemmarna områdesvis vid följande platser: Område 1 Område 2 Område 3 Område 4 Område 5 Område 6 Pumphuset Vändplan Åmöjastigen Garaget Parkeringen stora badet Parkeringen stora badet Parkeringen stora badet Område 4, 5 och 6 inleder städdagen med att lägga i/ta upp bryggor m.m. vid stora badet och vid behov justera förankring av hopptornet. Områdestillhörighet för respektive fastighet framgår av fastighetsförteckningen. Områdesledarna svarar för planering av dagens arbete samt för avprickning av de medlemmar som deltagit för utdelning av kaffe. De medlemmar som har förslag eller önskemål om arbeten som lämpligen kan utföras under städdagen uppmanas att höra av sig till respektive områdesledare. I den mån det behövs material (grus, sand, virke, färg etc.) eller maskiner (t ex röjsåg, motorsåg) ordnar föreningen och områdesledarna detta. De medlemmar som använder egna maskiner kan få ersättning för drivmedel och förslitning genom att skicka en räkning till föreningen eller genom att höra av sig till styrelsen. 2.6 Trädfällning, brännved Det är tillåtet för medlemmar att ta ner träd och rensa sly på allmänningarna under städdagarna (eller vid andra tillfällen) om närmast berörda grannar tillåter. Vid tveksamma fall tag kontakt med styrelsen eller någon av områdesledarna. I samband med vår- och höststädningen eller vid andra tillfällen då det blir brännved till övers anser styrelsen att det bör vara fritt att ta hand om träd och grenar som brännved. Grenar och träd som inte eldas upp direkt och är användbart som brännved läggs lämpligen vid närmaste vägkant så att det är uppenbart att veden är utlagd och på sådant sätt att den lätt kan hämtas av intresserade medlemmar. Sätt gärna upp en liten skylt för tydlighets skull. 2.7 Underhåll av baden och fotbollsplanen Under förra sommaren har renhållning och städning av Lilla Badet skötts av Gun-Britt Thunström och Stora Badet av Reijo Rauhala. Kristin Hovland-Åhman och Leif Östberg har haft ansvar för skötseln av fotbollsplanen. En kostnadsersättning på 750 kr har lämnats för vardera av dessa uppdrag. Föreningen är tacksam för det arbete som utförts. Gun-Britt Thunström och Reijo Rauhala har erbjudit sig att kvarstå under kommande verksamhetsår. Kristin Hovland-Åhman och Leif Östberg har likaså erbjudit sig att fortsatt ansvara för skötsel av fotbollsplanen.

6 6 Styrelsen föreslår att oförändrade kostnadsersättningar för dessa uppgifter utgår under Parkeringskort vid baden Tomtägarna i Järshagen och Koudden betalar en avgift på 110 kr/tomt för att utnyttja våra bad och får P-kort (2 st/tomt) som visar att de kan parkera vid baden. Tomtägarna i Gisekvarn får som vanligt också P-kort, vilka bifogas kallelsen till stämman. 2.9 Båtplatser På bryggan mot Missnevägen finns några båtplatser lediga. Medlemmar som är intresserade av att använda någon av platserna kan anmäla detta per e-post eller vända sig till någon i styrelsen. Styrelsen förutsätter att platser som tingats men inte utnyttjas avbokats. En båtuppläggningsplats med plats för 13 båtar finns på ön bortom bryggan. Denna är endast avsedd för vinterförvaring av de båtar som används under sommaren. Styrelsen uppmanar ägarna till båtar som ligger oanvända under sommaren på uppläggningsplatsen eller ligger upplagda och oanvända längs sjön vid gångbron att ta hem dessa till den egna tomten. Detta kan förslagsvis göras under städdagen då det går att få hjälp med transporten. Styrelsen kan komma att forsla bort båtar som inte används och ligger kvar på rampen efter den 1 juli. Styrelsen får också årligen påpekanden om att det ligger båtar som inte används längs övriga stränder. Detta gäller också bockar och annan båtuppläggningsmateriel. Även i dessa fall ber styrelsen att medlemmar som inte använder sin båt att ta hem den till den egna tomten. Styrelsen önskar dessutom att medlemmar städar undan och kastar materiel som inte används och ställer undan bockar och annat på sådant sätt att området inte ser nedskräpat ut Midsommarfirande Midsommaren firades på traditionsenligt sätt med resning av majstång, dans och lekar. Organisatör var som vanligt Lennart Paulsson. Föreningen tackar än en gång Lennart och hans medhjälpare och hoppas att de åtar sig midsommarfirandet även Den numera etablerade fotbollsmatchen på Midsommardagen spelas på samma ställe och samma tid kl på Midsommardagen. Missa inte den! 2.11 Vägsalt För de medlemmar som har problem med uppvirvlande vägdamm utanför sina fastigheter har föreningen köpt in vägsalt som finns tillgängligt i garaget. Medlemmar som har behov av vägsalt ombedes ta kontakt med någon i styrelsen. Saltet är paketerat i hanterbara 25 kilos säckar Våtmark vid Gisesjön Föreningen har under 2008 svarat på en remiss från Länsstyrelsen angående förslag att anlägga en våtmark vid Gisesjön. Föreningen har därvid uttalat farhågor för påverkan på Gisesjöns vattenkvalitet och förordat att en miljökonsekvensutredning skall göras innan ett bygglov för våtmarken ges. Remissvaret återfinns på hemsidan under Dokument/Övrigt. Under våren 2009 har ett nytt förslag ingivits till Länsstyrelsen. Föreningen har ombetts svara även på detta. Styrelsen har diskuterat frågan men har ingen expertkunskap om våtmarker. Styrelsen avser att vidhålla tidigare begäran om miljökonsekvensbeskrivning eftersom våtmarken kommer att

7 7 skära av Gisesjöns enda tillflöde av vatten. Styrelsen vill också ha belyst om våtmarken kan innebära ökad förekomst av mygg i Gisekvarn eller om våtmarken genom att den blir ett attraktivt jaktområde kommer att medföra störningar för Gisekvarns tomtägare (exempelvis vid andjakt) Motioner Styrelsen uppmuntrar i vanlig ordning medlemmarna att skriva motioner som skapar utveckling och förbättringar inom området. Motioner är välkomna och enligt stadgarna skall motioner ha inkommit till föreningen senast den 31 mars för att kunna skickas med kallelsen och behandlas på ordinarie föreningsstämma. Motioner kan lämnas till någon i styrelsen eller skickas med e-post Medlemsuppdrag Om VA-projektet och Skogsvårdsprojektet genomförs efterlyser styrelsen medlemmar som är intresserade av att delta med frivilligt arbete i något av projekten. Det kommer att finnas många uppgifter av både administrativ och praktisk karaktär som måste göras. Det är bara vi som fastighetsägare som ansvarar för att sköta och utveckla området, någon annan finns inte. Även om det kan gå åt en del fritid så är det roligt och stimulerande att vara med och påverka och se riktiga resultat. Föreningsuppdrag är inget man blir rik på men ett mindre arvode och/eller reseersättningar utgår till medlemmar engagerar sig i föreningens verksamhet. I detta sammanhang föreslår även styrelsen att en kostnadsersättning på 300 kr införs för områdesledare och för att arrangera midsommarfirandet. En kostnadsersättning för att sköta pumphus och va-system på lilla området införs också med 750 kr Nästa års föreningsstämma Nästa års föreningsstämma föreslås till lördagen den 15 maj 2010 i Västerljungs Sockenstuga. Eventuellt ändrat datum meddelas på hemsidan och i kallelsen till stämman.

8 8 3 Årsredovisning Styrelsen får härmed avge redovisning för verksamhetsåret till Föreningsuppdrag Föreningsuppdrag Namn Fastighet Period Styrelse Ordförande Lars Backlund 3:18 Vald till 2010 Vice ordförande Yngve Hurtig 2:11 I tur att avgå Sekreterare Agneta Hansson 3:55 I tur att avgå Kassör Paula Lundquist 3:31 Vald till 2010 Ledamot Robert Wikström 3:41 I tur att avgå Suppleant Mats Gustafsson 3:39 I tur att avgå Suppleant Gösta Schölander 3:51 Vald till 2010 Revisorer Ordinarie Johan Ryrberg 2:09 I tur att avgå Ordinarie Karin Kalldin 3:41 Vald till 2010 Suppleant Sven Gustafsson 3:39 I tur att avgå Valberedning Ordinarie Sven Gustafsson 3:39 I tur att avgå Ordinarie Kerstin Söderberg 3:64 I tur att avgå Områdesledare Område 1 Peter Falk 2:22 Peter Landin 2:14 Område 2 Ola Kalén 3:32 Leif Wastensson 3:30 Område 3 Hans Lindberg 3:22 Lars Karlsson 3:8 Område 4 Aarno Koskelainen 3:35 Lars-Erik Sandqvist 3:40 Område 5 Jan Byheden 3:77 Birger Nilsson 3:86 Område 6 Björn Lundgren 3:61 Reijo Rauhala 3:68 Övrigt Lilla badet, skötsel Gun-Britt Thunström 2:11 Stora badet, skötsel Reijo Rauhala 3:68 Fotbollsplan, skötsel Kristin Hovland- 3:82 Åhman -- Leif Östberg 3:71 Skogsvårdsgrupp Pär Holmberg 3:4 Midsommarfirande Lennart Paulsson 3:12 Lilla området, skötsel va-system Bernhard Teske 2:25 Medlemmar som engagerar sig som områdesledare och i övriga uppdrag utses ej på stämman utan genom överenskommelse med styrelsen

9 9 3.2 Förvaltningsberättelse Under året har alla planerade åtgärder som förslogs vi förra årets föreningsstämma genomförts enligt vad som redovisas i det följande. 1. Ordinarie stämma hölls lördagen den 17 maj 2008 i Sockenstugan, Västerljung. 2. Styrelsen har under verksamhetsåret haft sju protokollförda sammanträden. 3. Föreningens hemsida har utvecklats ytterligare och innehåller nu mer information än tidigare. 4. Föreningen har på begäran vid ett antal tillfällen lämnat utlåtanden angående planändringar, bygglov och svarat på en remiss angående våtmarker vid Gisesjön. 5. Vår- och höströjning har genomförts på samma sätt som tidigare år. 6. Vattenprover har tagits både på lilla områdets vattenförsörjning och stora områdets pumpar 7. Kompletterande gatunamnskyltar har satts upp. 8. Skadade däck på gungorna vid baden har bytts ut 9. Löpande underhåll av vägar, diken och mark har genomförts 10. Dåligt fungerande diken och trummor Älgörtsvägen har åtgärdats. På Vassvägen är motsvarande åtgärder beställda och kommer att bli utförda så snart markförhållanden och väder tillåter. 11. Arbetet med VA-projektet har fortsatt inom styrelsen. Bland annat har kontakter förevarit med Trosa kommun, Lantmäteriet, Länsstyrelsen, fastighetsjurist, banker, mäklare och konsulter. En omfattande utredning och ett förslag till vidare arbete lämnas till årets stämma. 12. Inledande skogsvårdsinsatser har gjorts längs Gisevägen för att ta bort gamla och höga träd som riskerat att falla över vägen eller över teleledningar 13. Plastkoner och varningsskyltar att användas vid trädfällning längs föreningens vägar har köpts in och finns tillgängliga i garaget. 14. Skogsvårdgruppen har bildats och har lämnat ett förslag till åtgärder till årets stämma. 15. Ytterligare renoveringar av Lilla områdets vattensystem har gjorts. Bland annat har den gemensamma sjövattenpumpen bytts ut. 3.3 Föreningens ekonomi 2008 Resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys för 2008 och jämförande resultat för 2007 redovisas i avsnitt 8. Den ekonomiska redovisningen innehåller förutom resultat och balansräkningar också en kassaflödes- och likviditetsanalys för att tydligare redovisa utfallet av investeringslånet samt fördelningen av tillgängliga likvida medel för Tomtägareföreningen, Lilla områdets vattennät respektive Stora områdets pumpar. Eftersom inbetalning av medlemsavgifterna ligger i slutet av varje sommar budgeterar föreningen så att ett överskott finns i slutet av varje kalenderår. Dessa likvida medel måste finnas vid varje årsskifte för att täcka föreningens kostnader och låneamorteringar under vår och sommar fram tills årets medlemsavgifter är inbetalda.

10 10 4 Stadgeändring En stadgeändring skall beslutas på två på varandra följande stämmor. Vid förra årets föreningsstämma togs ett första beslut om nedanstående stadgeändring. Styrelsen föreslår att årets stämma tar ett andra beslut att bifalla förslaget och att därmed 12 andra stycket i föreningens stadgar ändras enligt följande från Styrelsen består av minst fem och högst nio ledamöter varav minst två och högst fyra skall vara suppleanter. till Styrelsen består av minst fem och högst nio ledamöter varav högst två skall vara suppleanter. Den praktiska konsekvensen blir att suppleanter som alltid har kallats och närvarat vid styrelsens möten kan utses till ordinarie ledamöter vilket innebär att de också har rösträtt. Detta innebär en förenkling och förbättring av styrelsearbetet.

11 11 5 Förslag från styrelsen 5.1 Förbättringsåtgärder och budgetförslag (exklusive skogsvård och VA) Liksom tidigare år fortsätter styrelsen arbetet med flerårsplanen för att driva föreningens verksamhet och med god framförhållning budgetera för kontinuerliga investeringar för att hålla området i gott skick. Styrelsen lämnar nedanstående budgetförslag för år Budgetförslag gällande skogsvård och VA-projektet lämnas separat i avsnitten och nedan. Budgeten i sin helhet redovisas i avsnitt Den beräknade amorteringen av investeringslånet för vägtrumman tas upp på konto 4011 (ingår med kr). Beräknade räntekostnader och aviavgifter tas upp på konto 6515 (ca kr) 2. Styrelsen föreslår att en ny begränsad digital grundkarta med koordinatsättning av vägar, föreningens gränser och tomtgränser tas fram. (Ingår med kr på konto 4012). Det finns ingen sådan korrekt koordinatsatt karta idag och den kommer att behövas för planering av åtgärder inom området, varje framtida markprojekt, vid förändringar och justeringar av vägar och diken och för skogsvårdsprojektet. I det fall VA-projektet genomförs är en ny grundkarta också helt nödvändig för detta. 3. Styrelsen föreslår fortsatt löpande underhåll för att minimera gropar på infarterna till Älgörtsvägen och Porsvägen. (Ingår med kr på konto 4111) 4. Sladdning av områdets vägar genomförs även i år vid behov sommartid för att undvika gropar (Ingår med kr konto 4111). 5. Styrelsen föreslår att klippning av växtlighet på vägrenar och vägdiken beställes (konto 4112). Detta skulle ha gjorts förra året men entreprenörens klippaggregat var trasigt. Budget ca kr. 6. Kostnadsersättningar för skötsel av Stora badet, Lilla badet och Fotbollsplanen utgår oförändrat med 750 kr per uppdrag (konto 4113). 7. Kostnadsersättningar för områdesledare och midsommarfirande införs med 300 kr de medlemmar som åtar sig dessa uppdrag (Ingår i 4116 och 4130). 8. Kostnadsersättning införs för skötsel och underhåll av pumphus och vattenanläggning på lilla området med 750 kr. 9. Styrelsen föreslår att budgeten i övrigt på konton 4111 till 4130 behålls i stort sett oförändrad vad gäller löpande drift och underhåll. I denna ingår kostnader för snöplogning, el till garaget, försäkringar, vår- och höströjningar, midsommarfirande mm. 10. Styrelsearbetet blir alltmer omfattande komplext med högre krav på kompetens för att driva föreningens verksamhet och krav på att hantera olika frågor gentemot myndigheter och kommun. Styrelsen föreslår att ett sammanlagt beskattningsbart arvode på kr skall fördelas mellan ordförande, sekreterare och kassör. (konto 5110 och 5112) 11. Styrelsen föreslår en oförändrad budget för reseersättningar för styrelsens verksamhet på kr (konto 5111) 12. Styrelsen föreslår att en mindre kostnadsersättning fortsatt utgår till ordförande, sekreterare, kassör och webmaster som ett bidrag för att dessa förväntas hålla sig med egen PC och Internetanslutning för att kunna hantera föreningens verksamhet. (Ingår med sammanlagt kr på konto 6514) 13. Styrelsen föreslår att budgeten i övrigt på konton 6510 till 6514 behålls i stort sett oförändrad vad gäller administration och föreningsmöten

12 Skogsvård Allmänt Sedan flera år har det på föreningsstämmorna förts fram förslag om en mer omfattande och organiserad gallring av träd och skog inom Gisekvarn. Många medlemmar har också hört av sig till styrelsen och önskat hjälp med att ta ner träd på egna tomter. Att hyra in en trädfällare blir förhållandevis dyrt för en enskild medlem och kan kosta upp till 2000 kr per träd innan allt är klart. Förra årets stämma gav styrelsen i uppdrag att bilda en skogsvårdsgrupp och komma med förslag för att genomföra gallring av skog på föreningens mark och borttagning av markerade träd på enskilda tomter där respektive fastighetsägare har önskemål om detta. Deltagare i skogsvårdsgruppen under året har varit Pär Holmberg (3:4), Robert Wikström (3:41), Gösta Schölander (3:51) och Lars Backlund (3:18). Skogsvårdsgruppen har under året haft flera möten och en representant från Skogsstyrelsen har besiktigat våra marker. Föreningen har därvid fått bekräftat att det inte behövs några formella tillstånd för gallring eller borttagning av träd. Föreningen och tomtägarna bestämmer helt själva i sådana frågor. Skogsvårdsgruppen har därefter sökt efter någon entreprenör som skulle kunna genomföra ett skogsvårdsprojekt. Detta har resulterat i ett antal kontakter med företaget Mellanskog för att få en uppfattning om hur en gallring kan genomföras och de ekonomiska förutsättningarna för detta. En representant för Mellanskog har också besökt Gisekvarn under april Skogsvårdsgruppen har ställt upp ett flertal krav. Det är inte frågan om något kalhygge av Gisekvarn utan en gallring för att få bort för gamla och höga träd och för att få en vacker och luftig natur. Inga riktigt stora maskiner får användas för att undvika markskador så långt som möjligt. Maskinerna skall vara banddrivna av samma skäl. Efter gallringen skall så lite ris som möjligt lämnas kvar. För att minimera skador i mark måste arbetet utföra antingen när det är torrt i naturen eller tjäle i marken. Möjliga alternativ är efter sommaren i september eller under vintern 2009/2010. Även med mindre maskiner och stor försiktighet skall vi dock räkna med att området kommer att få vissa skador. Erfarenheten visad dock att dessa läker igen på bara något år. Som ett resultat av Skogsvårdsgruppens arbete finns nu ett förslag (Figur 1. Plan skogsvård) hur föreningens gemensamma mark skall gallras. I samband med gallringen kan de fastighetsägare som så önskar och där det går att komma åt med maskiner även få träd på den egna tomten borttagna. (Det kommer tyvärr finnas vissa begränsningar där det inte går att komma åt.) Projektet kommer inte att medföra några kostnader för det arbete som Mellanskog utför, vare sig för föreningen eller de enskilda tomtägarna. Stammar och ris tillfaller mellanskog som betalning. I bästa fall kan föreningen till och med göra någon vinst. Skogsvårdsgruppen kommer inte att ha någon praktisk möjlighet till samtal och diskussioner med varje enskild fastighetsägare. Synpunkter, förslag och önskemål som rör gallringen av gemensam mark är välkomna men måste lämnas per e-post till föreningen. Styrelsen anser

13 dock att skogsvårdsgruppen skall ha det slutliga avgörandet vad gäller gallring på föreningens mark. För de träd som medlemmarna önskar ta ner på egna tomter kommer föreningen att tillhandahålla orange sprayfärg för att märka dessa. Det kommer också att finnas märkband för att märka ut områden där skogsmaskiner överhuvudtaget inte får röra sig. På gemensam mark kommer speciella band att användas för att märka ut träd som skall stå kvar. Vidare information kommer att lämnas på stämman. Plan skogsvård Behåll max ett träd i vaje trädbukett längs ån Gallra ur ca 60%. Ta bort höga granar. Behåll tall Ta bort dåliga björkar. Gallra bort granar. Gallra bort höga träd längs vägen. Gallra ca 50%. Tallar och björk kvar. Resten bort. Gallra ca 70%. Behåll fina tallar. Gallra bort höga granar. Gallra ca 75%. Gallra bort granar. Hård gallring. Frilägg berg. Gallra ca 70%. Ta bort granar. Frilägg vacker ek. (Annan fastighetsägare) Gallra ut hörna. Gallra ur. Spara enstaka granar. Gallra ur. Spara enstaka granar. Gallra bort granar. Gallra bort aspar. 20 Gallras ca 50%. 21 Gallra ur gran. 22 Gallra ur gran. Gynna björk och tall. Ca 50%. 23 Gallra bort höga träd Gallra ur granar. Gallras ca 75%. 26 Frilägg äng. 27 Ta bort höga träd. (Annan fastighetsägare) 28 Gallra ur höga träd. 29 Ta bort höga träd. Figur 1. Plan skogsvård För att inga misstag vad gäller tomtgränser skall uppstå vill styrelsen att alla fastighetsägare sätter ut en tydlig markering i sina tomtgränser (gärna en målad pinne eller annan tydlig markering) under sommaren Förslag till beslut Styrelsen föreslår att stämman fatta beslut i enlighet med förslaget. Styrelsen föreslår vidare att kr reserveras för arvoden att fördelas inom Skogsvårdsgruppen. Sammanlagt budgeteras kr på konto 4016 för arvoden, soc. avgifter och märkband, sprayfärg mm. I det fall att stämman avvisar skogsvårdsprojektet kommer vi att selektivt behöva ta bort alla träd på föreningens mark som är gamla och höga och som kan befaras komma att utgöra fara. Styrelsen föreslår att budgeten bibehålles och att skogsvårdsgruppen ges i uppdrag att hyra in en lämplig entreprenör för detta ändamål.

14 Vatten och avlopp i Gisekvarn En översiktlig beskrivning av planbestämmelserna i Gisekvarn och kommunens arbete med vatten- och avloppsfrågor (VA) har tidigare lämnats av styrelsen i ett separat PM vid föreningsstämman 2004 samt som information i kallelser till föreningsstämmorna 2006, 2007 och All tidigare lämnad information finns tillgänglig på föreningens hemsida. Speciellt lämnades vid förra årets stämma en utförlig redovisning av förutsättningarna för ett VA-nät tillsammans med en diskussion av för- och nackdelar för föreningens medlemmar. Denna information upprepas inte i sin helhet eftersom den finns på hemsidan. De medlemmar som inte har tillgång till Internet kan få materialet hemskickat i brev. Kontakta någon i styrelsen. De beslut som fattas på årets föreningsstämma kommer att bli avgörande för om det finns förutsättningar att fortsätta arbetet med att projektera ett gemensamt VA-nät med anslutning till kommunalt vatten och avlopp i Gisekvarn och sedan bilda en samfällighet för att genomföra projektet. Det är ett starkt önskemål att så många fastighetsägare som möjligt tar aktiv del i diskussionen och beslutet om VA-nätet. Det är därför viktigt att närvara på årets föreningsstämma. I det följande redovisas en bakgrund till projektet, resultatet av det arbete som gjorts under året och ett förslag att genomföra en första fas av projektet för att ta fram erforderligt underlag för att bilda en samfällighet för vatten och avlopp i Gisekvarn. I förslaget ingår också att lägga ner tomma rör för att i en framtid kunna dra fram bredbandsfiber till områdets fastigheter. Vid förra årets stämma lämnades uppgiften att ett gemensamt VA-nät tidigast skulle tidigast kunna tas i bruk sommaren Detta datum skjuts ett år framåt till 2012 på grund av att kommunen inte kommer att ha byggt ut tillräcklig kapacitet för att leverera vatten och omhänderta avlopp innan dess. Trosa kommun arbetar mycket aktivt med miljöfrågor, där vatten och avlopp är en viktig del. Kommunen har inlett ett arbete där samtliga avlopp i kommunen kommer att inspekteras. I kommunens tidplan framgår att inspektioner i Gisekvarn nu planeras under Inspektionerna kan eventuellt bli tidigarelagda Bakgrund Den 3 oktober 1959 fastställde Länsstyrelsen det första förslaget till detaljplan för Gisekvarn 3:1 (stora området). Det är nu nästan precis 50 år sedan. Den första detaljplanen för Gisekvarn 2:2 (lilla området) kom några år senare, den 23 november I princip ligger bestämmelserna kvar från den tiden med bland annat begränsningar i byggnadsytor och synen på vatten och avlopp. Allmänt sett har kraven på boende förändrats. Kraven på att samhället i alla avseenden måste utformas för att långsiktigt och hållbart bevara miljön får allt större genomslag i lagstiftning och i verkliga beslut. Speciellt vad gäller vatten och avlopp kan styrelsen konstatera att det idag inte projekteras några områden vare sig för fast boende eller fritidsboende utan ordnat gemensamt vatten och avlopp. Detta är nog lika naturligt som att det skulle vara "el" på den tid Gisekvarn kom till. Styrelsen kan också konstatera att områden som Edanö och Långnäs i Trosa har fått stora problem med föroreningar i egna vattentäkter och att anslutning till kommunalt vatten och avlopp där har blivit ett starkt önskemål från fastighetsägarna. Projektering av kommunalt vatten och avlopp har också påbörjats i dessa områden. För äldre områden med individuella vatten och avloppslösningar har förutsättningarna på senare tid ändrats genom ny lagstiftning. Länsstyrelsen och kommunen har numera en skyldighet att säkerställa att vatten och avlopp anordnats på ett för människors hälsa och

15 15 miljön tillfredställande sätt. Kraven kan naturligtvis tillgodoses på olika sätt. Enskilda anläggningar kan vara godkända medan det i andra fall kan vara bäst, eller under vissa omständigheter tvingande, att anordna gemensamma lösningar. De vattenprover som varje år görs i Gisekvarn visar att vi har begynnande problem med koliforma bakterier (vilket kan tyda på inträngande avloppsvatten) i vissa av stora områdets handpumpar och något förhöjd radonhalt lilla områdets gemensamma vatten. Vattnet är överlag mycket hårt med höga halter av järn och mangan. Vattnet klassas i flera fall som tjänligt med anmärkning. Styrelsen har även information om att några enskilda borrade brunnar har problem med bakterier i vattnet. I det fall vi börjar få tilltagande problem i Gisekvarn med bakterier i vattnet så kommer detta inte att kunna hänföras till någon enskild anläggning. Det kommer sannolikt inte gå att reda ut varifrån föroreningar kommer och än mindre att göra något vettigt åt detta. I samtal med kommunen har det framkommit att det erfarenhetsmässigt i områden med infiltrationsanläggningar förr eller senare blir problem med vattenkvalitet i borrade brunnar. Kraven på enskilda avlopp har skärpts betydligt i och med att ny lagstiftning har börjat gälla från Besiktning av samtliga enskilda avlopp nu har påbörjats och kommer att genomföras på samtliga enskilda avloppsanläggningar i Trosa kommun. Det kan också noteras att rena infiltrationsanläggningar inte längre är tillåtna utan att enskilda avlopp skall utföras med en s.k. markbädd. Kostnaden kan variera stort mellan olika fastigheter. En ny markbädd kan kosta upp till kr och med lite otur ännu mer. Även om enskilda avlopp med bristande funktion åtgärdas för att uppfylla moderna krav kvarstår risken att det uppstår föroreningar i gemensamma eller egna brunnar eller att man konstaterar att Gisesjöns vatten försämras. I ett sådant fall blir det på sikt tvingande att bygga ett gemensamt VA-system och för samtliga fastigheter att ansluta sig. Med all sannolikhet blir detta dyrt jämfört med att nu på eget initiativ bygga ett VA-system enligt föreliggande förslag. Dessutom riskerar ett stort antal fastighetsägare att behöva göra dubbla investeringar genom att först tvingas att investera i en ny markbädd efter kommande inspektion och föreläggande, och sedan på några års sikt, tvingas betala och ansluta sig till ett gemensamt VA-nät. Om nuvarande VA-lösning blir underkänd vid kommande inspektion har den enskilde fastighetsägaren ca 1 år på sig att åtgärda påtalade brister eller att koppla in sig på VA-nätet. Om fastigheten deltar i VA-projektet går det med all sannolikhet att få ytterligare anstånd. Kommunen aviserar också att taxorna för tömning av toa-tunnor, septiktankar och slamavskiljare successivt kommer att höjas. Om VA-projektet genomförs får fastigheten en anslutningspunkt för kommunalt vatten och avlopp ca 0,5 meter utanför den egna tomtgränsen plus eventuellt också ett tomrör för framtida bredbandsfiber. Det skall understrykas att det inte finns något omedelbart krav att gräva fram ledningar på den egna tomten och att varje fastighetsägare i egen takt kan bestämma hur och när själva anslutningen till det egna huset skall göras. Styrelsen anser dock att det som en del av kommande VA-projekt också skall ingå upphandling av ett eller flera ramavtal där de enskilda fastighetsägarna, om de så önskar, kan avropa de gräv- och installationsarbeten som kan behövas på den egna tomten. Någon entydig och generell kalkyl som jämför kostnaderna mellan att göra om sin egen infiltration och att ansluta sig till ett gemensamt VA-nät går enligt styrelsens uppfattning inte att göra eftersom förhållandena skiljer mycket mellan olika fastigheter. Fördelarna med det

16 16 gemensamma nätet är att vattenkvaliteten är säkrad och att lösningen är långsiktigt hållbar, bekväm och så gott som problemfri. Med individuella lösningar finns risk för förorenat vatten och dubbla investeringar. Det kommer också att uppstå ett återkommande renoveringsbehov av markbäddar. Ett beslut om att etablera en gemensam VA-lösning får också positiva effekter på området i stort. Attraktiviteten kommer att öka och sannolikt blir fastighetsägarna mer benägna att investera i sina fastigheter. Marknaden för fritidshus har trots den ekonomiska krisen varit stabil i Sörmland men om man läser tidningarna så efterfrågar dagens köpare sådana bekvämligheter som WC och bra vatten och avlopp. Styrelsen har även haft kontakter med mäklare i Trosa för att bilda sig en uppfattning om värdering och attraktivitet. Den slutsats man kan dra är att investeringen i ett gemensamt VAnät kommer att vara betald den dag man önskar sälja sin fastighet. Även i det fall man inte har några planer på att sälja fastigheten kommer investeringen som sådan att ge utrymme för belåning av fastigheten om man väljer sådan finansiering. Tidigare farhågor att värdeökningen skulle leda till ökade årliga kostnader på grund av ökad fastighetsskatt och eventuell förmögenhetsskatt till följd av ökade taxeringsvärden är inte längre aktuella med tanke på att fastighetsbeskattningen har ändrats och att förmögenhetsskatten är borttagen. Mot bakgrund av ovanstående och med tanke på att allt fler familjer vistas allt oftare i Gisekvarn, samt att nya fastighetsägare med största sannolikhet kommer att efterfråga vattenoch avlopp som fungerar året runt med möjligheter att installera WC, dusch, tvättmaskin m.m. förordar styrelsen att arbetet vad gäller etablering av ett gemensamt VA-system fortsätter enligt det förslag som lämnas till årets föreningsstämma. Beslutet om vi skall fortsätta projektet ligger dock hos föreningsstämman och så småningom hos de enskilda fastighetsägarna om vi kommer till en samfällighetsbildning. Mot denna bakgrund lämnas i det följande mer detaljerad information som underlag för diskussion och beslut på föreningsstämman Genomfört arbete Styrelsen har under det gångna året fortsatt utredningsarbetet vad gäller framtida vatten och avloppslösningar i Gisekvarn och möjligheterna för anslutning till kommunalt vatten och avlopp. Detta arbete har innefattat följande kontakter med fastighetsjurist för att utreda möjlig juridisk form för att driva VA-projektet kontakter med Länsstyrelsen för att få en offert för att ta fram erforderligt kartunderlag kontakter med konsult (arkitekt) för ändring av detaljplan kontakter med Lantmäteriet för att utreda förutsättningarna för att bilda en samfällighet för VA m.m. kontakter med mäklare och banker för diskussioner om marknadsvärden och finansieringsmöjligheter fortsatt dialog med Trosa kommun om framtida planer för vatten och avlopp internt arbete inom styrelsen Juridisk form Att bygga ett VA-nät i Gisekvarn är ett betydande åtagande. Styrelsen har utrett om ett projekt skulle kunna drivas som en del av Tomtägareföreningens verksamhet eller om det är mer motiverat att bilda en exploateringssamfällighet eller en vanlig samfällighet. Styrelsen har

17 även ställt frågan till kommunen att driva hela projektet i kommunal regi. Det senare är inget alternativ vilket framgår vidare i avsnitt Att driva ett projekt i Tomtägareföreningens regi skulle innebära att de fysiska personer som är medlemmar i föreningen också individuellt tecknar sig för projektet. Detta skulle kunna leda till oacceptabla oklarheter t ex vid ägarbyten eller problem med bristande betalningar. Eftersom Tomtägareföreningen är en ideell förening finns heller ingen tydlig lagreglering om ansvarsförhållanden, hur medlemmar som inte anslutit sig från början kan anslutas senare eller vad som gäller om VA-nätet på något sätt skulle behöva förändras. Detta skulle kunna ge upphov till svårslitna tvister inom föreningen. Utredningen har vidare kommit fram till att en s.k. exploateringssamfällighet inte vore en användbar verksamhetsform. Lagen om exploateringssamfälligheter har bara använts vid ett fåtal tillfällen i hela landet och är endast lämplig i sådana fall där tex. en kommun avser att bygga ett helt nytt område på tidigare orörd mark. Slutsatsen är att den enda lämpliga juridiska formen för VA-projektet är en vanlig samfällighet. En samfällighet bildas för att bedriva en väl beskriven och avgränsad verksamhet och varje fastighet som blir medlem i samfälligheten deltar med en bestämd ekonomisk andel i samfällighetens verksamhet. Andelen och medlemskapet följer med själva fastigheten även vid ägarbyte. På vilket sätt samfälligheten kan bildas och förvaltas är väl reglerat i lag. Det är Lantmäteriet som sköter själva samfällighetsbildningen och kallar representanter för aktuella fastigheter till en förrättning för att bilda samfälligheten, fastställer stadgar mm. Det är också reglerat i lag på vilket sätt nya fastigheter kan bli medlemmar i samfälligheten. Som exempel sköts underhåll av Gisevägen av en samfällighet där alla fastigheter längs vägen tvingande måste vara medlemmar. Tomtägareföreningens verksamhetsform som en ideell förening innebär att de fysiska personerna som äger fastigheter inom området är medlemmar. Det råder således olika ansvarsförhållanden i de olika föreningarna där samfällighetsformen är mer tydligt reglerad i lag vilket är att föredra för verksamheter med mer betydande ekonomisk omfattning Förberedande arbete För att kunna bilda en samfällighet krävs ett antal förberedelser. Innan Lantmäteriet kan kalla till en samfällighetsbildning skall en beskrivning av samfällighetens verksamhet föreligga liksom ett detaljerat underlag hur ett VA-nät skall utformas tillsammans med en genomarbetad budget med förväntade kostnader. I samband med en projektering av VA-nätet blir det vidare naturligt att ta ställning till om det finns anledning att genomföra andra förändringar där extrakostnader i samband med ett VA-projekt blir små men vid ett senare tillfälle mycket höga. Utökad grundkarta Styrelsen har, oavsett om VA-projektet genomförs eller ej, i avsnitt 5.1 föreslagit framtagning av en ny digital och korrekt koordinatsatt grundkarta över området. För att kunna projektera och kostnadsberäkna VA-nätet och för att kunna genomföra en ändring av nuvarande detaljplan behövs en utökning av grundkartan så att också alla byggnader inom Gisekvarn finns inmätta. Någon sådan karta finns inte idag.

18 18 Ändrad detaljplan I dagens läge finns en detaljplan som reglerar tillåtna byggytor inom Gisekvarn. I stora området (3:1) får man bygga 70 kvm huvudbyggnad i ett plan plus 30 kvm gäststuga. I lilla området (2:2) gäller på motsvarande sätt 100 kvm respektive 30 kvm 1. Det finns ett förbud mot WC i detaljplanen även om kommunen i praktiken har beviljat tillstånd för ett antal septiktankar inom området. Kommunen har vid flera tillfällen fått ansökningar om att bygga något större hus än vad detaljplanen anger. Sådana ansökningar har fått avslag. Om föreningen genomför VAprojektet finns en möjlighet att ändra den gällande detaljplanen. Därigenom skulle man kunna få tillåtelse till större och sammanhängande byggytor vilket enligt styrelsens uppfattning skulle välkomnas av många medlemmar. I samband med en planändring är det möjligt att samtidigt införa begränsningar för hur byggnader får utformas. Som exempel skulle det vara möjligt att endast tillåta enplanshus i traditionellt utförande med träfasad för att behålla områdets karaktär. Ett krav för att få bygglov för utökade byggnadsytor kommer dock att vara att fastigheten är ansluten till ett gemensamt VA-nät. På alla tomter finns idag relativt stora ytor inritade som prickmark där byggnader inte får placeras. I samband med en planändring kan dessa begränsningar förändras eller tas bort. En ändring av detaljplanen skulle också kunna skapa möjligheter för en fastighetsägare att dela sin tomt i två delar eller för två fastighetsägare att gå tillsammans och dela två tomter till tre tomter där förutsättningarna anses lämpliga. Genom detta skulle det vara möjligt att ge bort en del av en tomt eller sälja en del av en tomt om man så önskar. En ändring av detaljplanen skulle också kunna ge möjligheter att stycka av några nya tomter inom området. Som exempel skulle åkern vid återvinningsstationen, ängen bakom garaget eller orörda ytor ovanför fotbollsplanen kunna ge utrymme för nya tomter utan att några grannar blir negativt påverkade. Försäljning av tomter skulle kunna ge ett väsentligt bidrag till finansiering av VA-nätet och minska kostnaden för medlemmarna. Styrelsen anser dock att frågan om eventuell avstyckning av ytterligare tomter kräver ytterligare utredning, diskussioner och samråd med de fastighetsägare som kan vara berörda innan några förslag kan presenteras på kommande stämmor. Avtal med kommunen Innan det finns möjlighet att starta ett VA-projekt är det också nödvändigt att klargöra alla villkor för anslutning av det lokala nätet till en gemensam anslutningspunkt för kommunalt vatten och avlopp. Kommunen ställer sig positiv till ett VA-projekt i Gisekvarn men kommer inte att påbörja en mer detaljerad utredning, projektering och kostnadsberäkning av en anslutningsledning förrän det föreligger ett klart besked att en mycket stor majoritet av Gisekvarns fastighetsägare avser att ansluta sig till ett gemensamt VA-nät. För föreningens del är det å andra sida viktigt att träffa ett avtal med kommunen som säkerställer att en anslutningsledning kommer att dras fram och villkoren för detta innan övriga förberedande aktiviteter startas och innan samfällighetsbildning kan ske. Som en del av underlaget till en samfällighetsbildning anser styrelsen således att det skall föreligga ett avtal med kommunen som reglerar utformning och belägenhet av anslutningspunkt, tidplan, kostnader mm och som blir bindande för både kommunen och samfälligheten den dag samfälligheten har bildats. 1 Se PM från 2004 på föreningens hemsida om detaljplan och byggytor.

19 19 Tomrör för bredbandsfiber En helt annan fråga är framtida tele- och bredbandsnät till Gisekvarn. På sikt måste man tyvärr räkna med att vanliga telefonledningar på stolpar kommer att försvinna. Telia har inte längre någon skyldighet att tillhandahålla telefonförbindelser i glesbygd eller i områden där detta inte är lönsamt. Telia har också aviserat att man inom kort kommer att påbörja avveckling av det gamla telenätet i vissa delar av landet. På vilket sätt detta kan komma att påverka Gisekvarn på lång sikt går inte att säga. Idag kan man abonnera på fast telefoni och bredband upp till ca 2 Mbit/s i Gise. Vi kommer inte kunna påräkna några initiativ från Telia eller annan operatör att investera i förbättrade fasta teleförbindelser med möjligheter till framtidens bredbandstjänster för telefoni, bredband och TV som kräver mer kapacitet. Som alternativ till fast telefon och fast bredband kan man ha en mobiltelefon och abonnera på mobilt bredband. På sikt kan man dessvärre heller inte räkna med att mobilt bredband kommer att ha tillräcklig kapacitet för att leverera Internettjänster och medietjänster på landsbygden när antalet abonnenter ökar och tjänsterna blir alltmer kapacitetskrävande. Flera statliga utredningar visar också att det kommer att krävas fasta nät med hög kapacitet för kunna leverera dessa tjänster. Om VA-nätet etableras och det ändå sker grävarbeten fram till varje fastighet har styrelsen fått starka rekommendationer både från konsulter och kommunen att parallellt med VA-nätet lägga ner tomma rör för möjliggöra framtida fiberanslutning. Tom kanalisation för fiber är mycket billig när den läggs ner tillsammans med andra ledningar. Detta är en nästan helt försumbar kostnad för att göra det möjligt att någon gång i framtiden dra fram en bredbandsfiber till varje fastighet. Gör vi det inte i samband med VA-projektet blir det med all sannolikhet aldrig av. Om ett fibernät etableras kan anslutning ske till det stadsnät som finns inom Trosa kommun. Förberedelser Alla förberedande aktiviteter som att ta fram grundkartor, ta fram förslag till ändrad detaljplan, genomföra en projektering med kostnadsberäkningar av VA-nätet, beslut om kanalisation för fiber samt att träffa erforderliga avtal med kommunen måste genomföras och bekostas av Tomtägareföreningen. Först när detta är klart går det att ta fram ett komplett underlag för att bilda en samfällighet där syfte, verksamhet och kostnader är tillräckligt bra beskrivna för att blivande medlemmar skall kunna ta ställning till VA-projektet och en samfällighetsbildning. Så snart samfälligheten är bildad blir Tomtägareföreningen frikopplad från projektet och alla vidare kostnader fördelas på de fastigheter som deltar i VA-projektet. Det förberedande arbetet är en förutsättning för att Lantmäteriet skall kunna kalla till en förrättning för att bilda en VA-samfällighet. Tomtägareförening skall således innan en förrättning blir möjlig ha genomfört och förberett följande:

20 20 1. Projektgrupp som är beredd att driva VA-projektet fram till samfällighetsbildning (Projektgrupp) 2. Grundkarta med vägar och tomtgränser (Länsstyrelsen) 3. Förhandling och framtagning av avtal med kommunen för anslutningspunkt (Projektgrupp och advokat). För att gå vidare med punkterna 4-10 är det en förutsättning att projektgruppen bedömer att avtalet med kommunen kan träffas. 4. Utökad grundkarta för att möjliggöra förändrade och nya tomter (Länsstyrelsen) 5. Begäran ändringar av detaljplan (Arkitekt) 6. Detaljprojektering och kostnadsberäkning av VA-nätet (VA-konsult, projektgrupp) 7. Verksamhetsbeskrivning och stadgar för en VA-samfällighet (lantmäteriet, advokat, projektgrupp) 8. Beslut om tomrör för framtida bredbandsfiber (Extra stämma) 9. Beslut att bilda samfällighet (Extra stämma) 10. Kallelse till samfällighetsbildning (Lantmäteriet, projektgrupp) 11. Styrelse och projektgrupp som är beredd att driva VA-projektet under upphandling och tid fram till att nätet kan överlåtas till kommunen (Projektgrupp, Styrelse samfällighet) I årets budget finns kostnader för ovanstående aktiviteter upptagna. Hittills har utredningsarbetet kunnat bedrivas med en begränsad budget och med insats från ett fåtal personer. Nästkommande steg kräver upphandling av tjänster från Länsstyrelsens kartenhet, arkitekt för planändringar, Lantmäteriet för förberedande arbete med samfälligheten och troligen även en fastighetsjurist för utformning av stadgar, verksamhetsbeskrivning och ett avtal med kommunen. Det måste också gå att hitta ett antal medlemmar till en projektgrupp som är beredda att avsätta tid för arbete med projektet. Styrelsen anser även att projektgruppens medlemmar måste ges rimlig ersättning för sitt arbete. Ett antal föreningsstämmor under tidigare år har beslutat att fortsätta utredningsarbetet och utarbeta förslag för att etablera ett gemensamt VA-nät. Föreningen har nu kommit till en första avgörande punkt där vi måste besluta om vi skall gå vidare. Det är visserligen först vid samfällighetsförrättningen som varje fastighet fattar ett bindande beslut att deltaga i VA-projektet eller inte. Skulle det vid detta tillfälle visa sig att den verkliga anslutningsgraden blir alltför låg blir en stor del av nedlagt arbete förgäves samtidigt som nedlagda kostnader går förlorade Inspektioner av avlopp och framtida krav Kommunens agerande styrs av en ny lag, Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster, som trädde i kraft Lagen ställer skärpta krav på vattenförsörjning och avloppslösningar. Om befintlig vattenförsörjning och befintliga avlopp är otillfredsställande och lokala åtgärder inte tillräckliga åläggs alla kommuner genom den nya lagen att, om det bedöms nödvändigt med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön, ordna vattenförsörjning eller avlopp för befintlig eller blivande bebyggelse. I de fall en tvingande åtgärd aktualiseras i områden som ligger utanför kommunens verksamhetsområde gäller att kommunen skall få full kostnadstäckning för varje sådan åtgärd. Trosa kommun arbetar mycket aktivt med miljöfrågor, där vatten och avlopp är en viktig del. Kommunen har inlett ett arbete där samtliga avlopp i kommunen kommer att inspekteras. I kommunens tidplan framgår att inspektioner i Gisekvarn nu planeras under Inspektionerna kan eventuellt bli tidigarelagda.

21 21 Kommunen kommer att följa förändringar i miljön inom Gisekvarn mycket noga. I den nya lagen ställs högre krav än tidigare på enskilda avlopp. Som ett riktmärke skall avlopp som är äldre än 20 år renoveras genom att byta material i markbädden. En markbädd har en begränsad livslängd och måste sedan med viss regelbundenhet renoveras. Till skillnad från tidigare godkänns inte längre rena infiltrationslösningar utan avloppet skall arrangeras som en markbädd där det är möjligt att ta prov på det renade vattnet och konstatera att avloppsreningen verkligen fungerar. Det renade vattnet skall sedan avledas i dike eller liknande. Till skillnad mot vad man skulle kunna tro är det inte en fördel att ett avlopp endast utnyttjas mer sällan. En bra fungerande rening kräver ett konstant flöde för att den biologiska reningsprocessen inte skall avstanna. I en markbädd som inte använts på länge rinner avloppsvattnen rakt igenom utan att biologisk nedbrytning hinner ske. För ett BDT (Bad, disk- och tvättvatten) krävs också en fungerande och tät två- eller trekammarbrunn. Om det finns skäl att ifrågasätta brunnens täthet kan den behöva provfyllas och i värsta fall grävas fram vid inspektionen. Om ett avlopp inte kan godkännas erhåller fastighetsägaren ett föreläggande att inom 1 år åtgärda aktuella brister. Efter åtgärd krävs en ny kontrollinspektion. I det fall att det finns ett beslut om gemensamt VA-nät kan fastighetsägaren dock räkna med att få anstånd tills VAnätet är klart. Enligt uppgift från kommunen har vid redan gjorda inspektioner endast 10% av befintliga avlopp godkänts i äldre områden (5 av 50 fastigheter i Tullgarn). I närheten av kommunens vattentäkt vid Hållsviken har också ett flertal fastighetsägare fått förelägganden att åtgärda gamla avlopp Ersättning för befintliga anläggningar, tankar mm Om projektet realiseras och fastighetsägaren sluter sig till VA-nätet kommer nuvarande avloppsanläggningar, septiktankar mm att bli överflödiga. Någon ersättning för detta, även om vissa installationer kan vara relativt nya, kommer inte att utgå. Det finns dock som tidigare nämnts inget krav på att omedelbart koppla in den egna fastigheten till det gemensamma VA-nätet Kontakter med Trosa kommun Kommunen ställer sig klart positiv till att etablera en anslutningsledning för kommunalt vatten och avlopp till Gisekvarn. Tidigast skulle anslutning kunna ske till sommaren 2012 eftersom kommunen dessförinnan inte har tillräcklig tillgång till vatten från befintliga vattentäkter eller kapacitet att omhänderta avlopp. För att bygga ledningen krävs ett antal aktiviteter och formella beslut i kommunen. Först ett politiskt beslut om genomförande och finansiering som leder till att en teknisk projektering kan göras följt av en byggentreprenad för VA-ledningen. De kontakter som förevarit med kommunförvaltningen och politiska företrädare ger dock vid handen att projektet är genomförbart.

22 22 Styrelsen har ställt frågan om hela VA-projektet skulle kunna genomföras i kommunal regi. Detta är i dagens läge inte möjligt eftersom kommunens s.k. verksamhetsområde för vatten och avlopp endast omfattar tätorterna Trosa, Vagnhärad, Västerljung och Stensund/Krymla. En VA-ledning till Gisekvarn genomförs därmed som ett projekt där kostnaden för ledningen kommer att delas mellan alla fastigheter som ansluts längs ledningen. Kommunen gör därvid en uppskattning av antalet fastigheter som kan anslutas och delar kostnaden mellan dessa. Ju fler anslutna desto lägre anslutningskostnad per fastighet. Någon utökning av kommunens verksamhetsområde så att Gisekvarn skulle bli tätort och kunna anslutas till normal kommunal taxa är inte aktuell. Däremot finns möjligheten att kommunen tar över ett nät som vi bygger i egen regi enligt avsnitt nedan. Troligen kommer många fastigheter vid Hållsviken, i början av Källviksvägen, längs Gisevägen och i våra grannområden Järshagen och Koudden att vara intresserade av anslutning. Detta bidrar till att sänka anslutningskostnaden för varje fastighet Överlåtelse av det lokala VA-nätet Västra Fän strax utanför Trosa har tidigare haft ett eget nät med en gemensam anslutningspunkt till kommunalt vatten och avlopp. Mycket förenklat har områdets fastighetsägare sett till att nätet möter kommunens tekniska krav, sedan har det lokala nätet överlåtits utan kostnad till kommunen. Efter överlåtelsen ansvarar kommunen för drift och underhåll av hela nätet till normal kommunal VA-taxa för anslutna fastigheter. Under förutsättning att det lokala ledningsnätet inom Gisekvarn uppfyller de tekniska krav som kommunen ställer så kan det överlåtas till kommunen på samma sätt som i Västra Fän. Efter detta tar kommunen över drift och ansvar för hela nätet inklusive fastighetspumpar. Varje fastighet betalar efter detta en årlig fast VA-avgift plus förbrukningsavgift enligt gällande VA-taxa i kommunen. Fastighetsägaren svarar dock för den egna pumpens strömförbrukning. Föreningen behöver således efter ett övertagande inte vara engagerad i områdets VA-försörjning. En förutsättning för att överlåta nätet är dock att i praktiken alla fastigheter i Gisekvarn blir anslutna. Detta kan innebära att vi måste behålla och driva en samfällighet så länge som ett antal fastigheter står utanför Finansiering och ROT avdrag Hur man än vänder sig så kommer ändrad lagstiftning innebära krav på den enskilde fastighetsägaren att ha installationer för vatten och avlopp som uppfyller ett antal skärpta krav. Betydande kostnader kommer att uppstå vare sig man går en väg där enskilda VAanläggningar förbättras eller där man etablerar ett gemensamt VA-nät. Det kommer helt naturligt att finnas fastighetsägare som av olika skäl tvekar inför denna stora omställning. Det finns ett antal sätt att se på denna situation. Vissa fastighetsägare kan välja att betala anslutningskostnaden med en gång men troligen kommer de allra flesta att vilja ha någon form av långsiktig finansiering. Värdeökningen av en fastighet med möjlighet till anslutning av kommunalt vatten och avlopp kommer att medge en ökad möjlighet till belåning. Styrelsen har varit i kontakt med flera banker i Trosa för att bilda sig en uppfattning om de faktiska möjligheterna till finansiering. Även idag, fast den ekonomiska krisen pågår, finns inga problem för privatpersoner att erhålla nya bottenlån (som kan vara amorteringsfria) eller seniorlån förutsatt att sedvanliga säkerheter kan lämnas. Den bästa lösningen kommer att se

23 olika ut för olika fastighetsägare. Flera banker har sagt sig vara intresserade att förbereda olika finansieringslösningar och välkomnar gärna fastighetsägarna för enskilda diskussioner. Behovet av att lösa finansieringen kommer dock inte att uppstå förrän i samband med att en samfällighetsbildning är klar och att kostnader för gräv och anläggningsarbeten börjar uppstå. Om man som fastighetsägare räknar med att vilja sälja fastigheten inom en period av 5-10 år eller av andra skäl inte vill ha några kontanta utgifter under en period av upp till 10 år kan man som ett exempel välja att ansöka om ett s.k. seniorlån. Seniorlån kan erhållas från flera olika banker anpassade till olika önskemål om utbetalningar och villkor. En enkel sammanställning av vilka banker som erbjuder denna form av finansiering finns i bilaga 3. Konstruktionen innebär att banken belånar fastigheten för att täcka VA-investeringen plus räntor under lånets löptid. Ytterligare information och jämförelser mellan olika lånemöjligheter i olika banker kan hämtas från konsumenternas bank- och finansbyrå på dess hemsida (sök på låna boendefinansiering och eventuellt vidare på seniorlån ). Arbetskostnader i det egna huset och för ledningsdragning eller förbättring av avloppsanläggningar på den egna tomten ger också rätt till ROT-avdrag på skatten. Detta ger 50% reduktion på arbetskostnaden (ej material eller maskinkostnader). ROT avdraget kan högst uppgå till kr per ägare till en fastighet. Ytterligare information om ROT-avdrag finns i bilaga 2 och på Skatteverkets hemsida Avstyckning av tomter Om föreningen genomför framtagning av en utökad grundkarta samt en ändring av detaljplanen skulle det kunna ge möjligheter att stycka av några nya tomter inom området. Som exempel skulle åkern vid återvinningsstationen, ängen bakom garaget eller orörda ytor ovanför fotbollsplanen kunna ge utrymme för nya tomter utan att några grannar blir negativt påverkade. Försäljning av tomter skulle kunna ge ett väsentligt bidrag till finansiering av VAnätet och minska kostnaden för medlemmarna. En tomt med el och kommunalt vatten och avlopp kan betinga ett pris på uppskattningsvis kr. Om vi kan stycka av nya tomter skulle detta kunna leda till en kostnadsreduktion på upp till kr per fastighet för VA-nätet. Styrelsen har inget konkret förslag i denna fråga till årets stämma. Om VA-projektet drivs vidare föreslår styrelsen att frågan utreds vidare och att samråd sker med de fastighetsägare som kan beröras Kostnader De preliminärt beräknade kostnaderna för det gemensamma VA-nätet visas i Tabell 1. Kostnadssammanställning. Om VA-projektet fortsätter bör den kommande samfälligheten handla upp entreprenadtjänster under fas 2 i konkurrens. Styrelsen har av detta skäl valt att inte lägga ut en mer detaljerad kostnadsnedbrytning på hemsidan för att inte i förväg låsa några prisnivåer. De medlemmar som personligen önskar ta del av bakomliggande material kan dock höra av sig till föreningen så skickas materialet per post. Idag föreligger två kostnadsuppskattningar för det lokala nätet. Den dyrare är gjord av en professionell VA-konsult i samband med den utredning som presenterades vid förra årets stämma. Den billigare är en uppskattning som gjorts av en lokal entreprenör med erfarenhet av anläggning och drift av liknande system. Styrelsen kan konstatera att spännvidden är

24 24 förvånansvärt stor. En slutlig kostnadsuppskattning som kan ligga till grund för beslut och samfällighetsbildning inte kan föreligga förrän alla förberedelser har genomförts. Fas Kostnad per fastighet Fas 1 Förberedelser i Tomtägareföreningens regi (detaljer se bilaga 4) Ca kr Fas 2 Samfällighetsförrättning och projektgrupp Ca kr Fas 2 Kostnad för det lokala VA-nätet kr Fas 2 Anslutning till kommunens nät kr Fas 2 Till detta kommer installation av pump och framdragning av rörledningar på den egna tomten (Kostnaden för pumputrustning ingår i kostnadsuppskattningen. ROT avdrag kan erhållas för arbetskostnad i samband med dessa arbeten) Individuellt Löpande Årlig mätaravgift till kommunen (2009) 2.025kr/år/fastighet Löpande Förbrukningsavgift vatten (2009) 22 kr/kbm Tabell 1. Kostnadssammanställning Hela projektet genomförs i två faser. Den första fasen beskrivs i avsnitt och avser att ta fram kartor, planändringar, detaljprojektering mm. Vid denna punkt finns en kontrollstation där styrelsen föreslår att medlemmarna kallas till en extra stämma. I kostnaden för Fas 2 har ingen hänsyn tagits till möjligheten att stycka av och sälja tomter. Detta skulle kunna innebära en väsentlig minskning av totalkostnaden för varje fastighet. Den ovan indikerade anslutningsavgiften på kr förutsätter att vi själva bygger och finansierar det lokala VA-nätet som sedan kommunen kan ta över. Den normala anslutningsavgiften i ett fall där kommunen bygger hela VA-nätet är väsentligt högre. Genom att bygga i egen regi får vi ca 70 % rabatt på den normala kommunala anslutningsavgiften. Styrelsens bedömning är således att föreliggande förslag är det billigaste och enklaste alternativet. Den nu pågående ekonomiska krisen har både för- och nackdelar. Det kan mycket väl vara så att vi har ett mycket gynnsamt tillfälle att handla upp konsulttjänster och entreprenader eftersom dessa nu är billigare och lättare att upphandla nu än i en högkonjunktur. Även räntorna är låga. Ett bostadslån kan idag erhållas med en ränta under 2,5%. I den mest gynnsamma kalkylen skulle därför månadskostnaden för att få en anslutningspunkt till VAnätet kunna vara väl under 200 kr. Räntenivån om ett par år kommer förmodligen att vara högre. Detta kan då leda till en något högre månadskostnad. Om man skulle räkna med att intäkter från en eventuell avstyckning av tomter tillgodogörs VA-projektet minskar månadskostnaden betydligt. För varje fastighetsägare tillkommer fasta kostnader och löpande förbrukning till kommunen Senare anslutning Om mer än ett fåtal fastigheter väljer att ställa sig utanför VA-projektet vid samfällighetsbildningen blir det svårt att få rimlig ekonomi i projektet med följd att projektet då måste avbrytas. Styrelsen har idag ingen bestämd uppfattning var gränsen går för antalet fastigheter som inte ansluter sig från början. Varje fastighet som avstår kommer att leda till en ökad

25 finansieringsbörda för de fastigheter som går med i och med att både anslutningsledningen och kostnaden för det lokala nätet skall delas på färre fastigheter. Vid ett fåtal icke anslutna fastigheter kan denna situation lösas med något högre avgifter för de som ansluter sig från början. Om bedömningen är att tillräckligt många fastigheter efter någon tid kommer att vilja ansluta sig bör det gå att kompensera de fastigheter som anslutit sig och finansierat projektet från början med hjälp av en högre avgift för de fastigheter som tillkommer senare. En fastighet som vill ansluta sig senare kommer dock själv att få begära och finansiera en ny förrättning hos Lantmäteriet för att bli medlem i samfälligheten och bekosta erforderliga åtgärder i VA-nätet Alternativ Ett alternativ är att avslå styrelsens förslag och inte påbörja VA-projektet. Med tanke på att kommunen inlett en kartering av befintliga avloppsanläggningar vet vi att det kommer att ske inspektioner och att förelägganden i många fall kommer att utfärdas för att åtgärda gamla anläggningar med otillfredsställande funktion. VA-projektet blir sannolikt på kort sikt dyrare jämfört med enskilda lösningar men det tillför en bättre och säkerställd vattenkvalitet, och en långsiktigt hållbar lösning på alla WC och avloppsproblem. Om vi bygger ett lokalt VA-nät har detta en beräknad teknisk livslängd på mellan 50 och 100 år. Om en enskild fastighetsägare dessutom har gjort investeringar i eget och/eller förbättrat vatten och avlopp kan denna investering bli helt bortkastad om det senare kommer en tvingande lösning. Värdestegringen av områdets fastigheter i förhållande till andra jämförbara områden uteblir och snarare finns en risk att Gisekvarn blir mindre attraktivt eftersom många andra områden (speciellt alla nyetablerade) kommer att ha eller skaffa kommunalt eller eget gemensamt vatten och avlopp. Sammantaget bedömer styrelsen att etablering av ett gemensamt VA-system skulle vara till gagn för områdets fastighetsägare. Styrelsen tror heller inte att områdets karaktär skulle förändras väsentligt. Däremot skulle vi säkra vår närmiljö, Gisesjön och möjligheterna möta de krav som i framtiden kommer att ställas på ett attraktivt fritidsboende. Bilden av sommarstugan är helt olika idag jämfört med de förhållanden som rådde för snart 50 år sedan när området byggdes upp. Styrelsen uppfattning är att alternativet att inte göra någonting inte kommer att vara hållbart i ett längre perspektiv Förslag till beslut I det fall beslut på föreningsstämman ger ett klart besked att en mycket stor majoritet av förningens medlemmar önskar att deltaga i VA-projektet föreslår styrelsen att stämman tar beslut att genomföra erforderliga förberedelser. Kostnaderna för förberedelserna delas i detta fall lika mellan samliga medlemmar i Tomtägareföreningen. När förberedelserna är klara föreslår styrelsen att samtliga medlemmar kallas till en extra stämma för att lämna synpunkter på resultatet av genomförda förberedelser och fatta beslut om att bilda en samfällighet och att uppdra åt Lantmäteriet att kalla till en förrättning för att bilda denna.

26 26 Om stämman beslutar att gå vidare föreslår styrelsen att en utredning också görs av möjligheterna att stycka av nya tomter inom området och att denna presenteras i amband med en extra stämma för vidare diskussion och beslut. Styrelsen vill framhålla att det är viktigt för varje fastighetsägare att ta ställning till projektet. Om vi genomför Fas1 och sedan kommer till en samfällighetsbildning där det inte blir en mycket hög anslutning till projektet så har vi alla i onödan betalat för alla förberedelser plus att ett antal personer i projektgruppen har ägnat tid och kraft till något som inte blir av. I det fall att diskussion och omröstning på föreningsstämman ger besked om ett begränsat intresse för VA-projektet avslutas alla förberedelser. Styrelsen avser i detta fall inte att återkomma eller ta vidare initiativ i frågan om ett gemensamt VA-nät. Omröstning Ett beslut att starta VA-projektet innebär att föreningen tar på sig betydande kostnader och att medlemmarna uttalar en avsikt att ansluta sig till VA-nätet och gå med i en kommande samfällighet för att förverkliga VA-projektet. Med tanke på frågans vikt, det betydande arbete som kommer att behöva läggas ner i projektet och dess ekonomiska betydelse föreslår styrelsen att beslut om att gå vidare inte skall fattas med mindre än att 90% av de röstberättigade medlemmar som är representerade vid stämman röstar för att fortsätta projektet. Styrelsen föreslår också att omröstningen skall dokumenteras genom rösträkning. Varje fastighet får som vanligt ett röstkort vid stämman och kan genom att förete fullmakt (formulär bifogas sist i kallelsen) också erhålla röstkort och rösta för ytterligare en fastighet. Med tanke på att stämma kommer att diskutera och fatta beslut om VA-projektet kommer protokollet från årets föreningsstämma att skickas ut tillsammans med inbetalningskorten för medlemsavgifter efter stämman Förslag till beslut. Första beslut Styrelsen föreslår att ett beslut att gå vidare med VA-projektet skall fattas med minst 90% majoritet vid stämman. Andra beslut Styrelsen föreslår att arbetet fortsätter med att etablera ett lokalt VA-nät inom Gisekvarn med anslutning till kommunalt vatten och avlopp. Detta innebär att fas 1 av projektet genomförs enligt beskrivningen i avsnitt ovan. När resultatet av den första fasen föreligger föreslår styrelsen att föreningens medlemmar kallas till en extra stämma för att ta ställning till detta och ta beslut om att hos Lantmäteriet begära en förrättning med syfte att bilda en samfällighet för vatten och avlopp i Gisekvarn. Tredje beslut Kostnaden för att genomföra hela Fas 1 är ca kr per fastighet, totalt ca kr. En del av denna kostnad täcks av överskott från föregående år. Budget för Fas 1 bifogas i Bilaga 4. Om stämman beslutar att fortsätta VA-projektet föreslår styrelsen att stämman med enkel majoritet tar ställning och beslutar om ett av följande betalningsalternativ:

27 27 Betalningsmodell 1. Kostnaden för att genomföra Fas 1 debiteras i sin helhet i år med kr per fastighet. Inga ytterligare kostnader för Fas 1 kvarstår under kommande år. Betalningsmodell 2. Föreningen tar upp ett lån på kr under hösten för att jämna ut betalningen för Fas 1 fram till och med Lånet amorteras under 2,5 år. Kostnaden för VA projektet i år blir då kr under Under 2010 och 2011 beräknas VAprojektets lånekostnader vara kr respektive 450 kr. Räntekostnader på lånet tillkommer i detta fall med ca kr. Om betalningsmodell 2 blir vald antecknas också i stämmoprotokollet att styrelsen bemyndigas att i föreningens namn uppta ovan nämnda lån. Om detta mot förmodan på grund av restriktioner på lånemarknaden inte visar sig möjligt kommer styrelsen att återkomma vid en extra stämma eller på annat sätt med alternativa förslag. Betalningsmodell 1 är således totalt sett billigare för varje fastighetsägare medan betalningsmodell 2 sprider ut kostnaden över tid. Nackdelen med betalningsmodell 2 är att räntekostnader tillkommer. Att driva VA-projektet vidare blir ett omfattande arbete som för medlemmar i styrelsen och projektgruppen kommer att ta mycket fritid i anspråk. Styrelsen anser att detta inte kan anses ingå i det normala styrelsearbetet och att de som arbetar med projektet skall ersättas med ett arvode inom ovanstående ram. I VA-projektets budget ingår kr för detta.

28 28 6 Förslag till behandling av inkomna motioner En motion har inkommit till årets stämma. Se bilaga 1. Styrelsen har behandlat motionen och har följande kommentarer och förslag till beslut på stämman. 1. Stängda bommar vid alla infarter som leder till sjön för att få plats på badstranden, öka trafiksäkerheten och minska inbrottsrisken. Det beslut som gäller idag innebär att bommen vid infarten till Alvägen hålles låst under vinterhalvåret från höströjningen till vårröjningen. Skälet för att låsa bommen är att det inte skall finnas någon genomfart genom området för objudna gäster under tider då många stugor står tomma. I övrigt har styrelsen verkat för en praxis att bommarna skall stängas till under dagar med fint väder under högsommaren då man kan befara att många gäster vill komma till badet. Att låsa alla bommar skulle innebära stora olägenheter och störningar för de fastighetsägare som bor i närheten eftersom alla bilar då alltid skulle behöva stanna och starta för att öppna och säga bommen. Vidare skulle det bli krångligt med gäster som antingen går till närmast boende för att bli insläpp eller måste vänta på annat arrangemang för detta. Vidare skulle det vara helt oacceptabelt att en låst bom skulle kunna hindra transporter och insatser vid sjukfall, olyckor, bränder eller liknande. Att stänga till bommarna under fina dagar leder visserligen fortfarande till störningar för närmast omkringboende men kan vara en acceptabel kompromiss för att avhålla utomstående att bryta mot det förbud mot obehörig trafik som finns skyltat vid vare infart till Tomtägareföreningens vägar. Att hindra utomstående att besöka baden om man kommer med cykel eller till fots är inte möjligt. Detta har utretts vid ett flertal tillfällen men badplatsen är allmänt tillgänglig genom allemansrätten. Vi skulle däremot kunna hindra utomstående att utnyttja Tomtägareföreningens anläggningar (bryggor, hopptorn, bord mm). Även detta har diskuterats vi ett flertal tillfällen på tidigare stämmor och inom styrelsen. Någon praktiskt genomförbar och realistisk lösning på detta problem har dock inte framkommit. Styrelsen vill inte rekommendera stämman att tillstyrka en utveckling där vi försöker göra Gisekvarn till ett s.k. gated community (inhägnat område) för att undvika objudna gäster. Låsning av bommar skulle också leda till att vi börjar skjuta problem mellan oss. Det skulle lätt uppstå frågeställningar om vilka som skall få bo bakom bom och vilka framför, om skall vi sätta upp bommar på alla vägar, hur vi skall behandla de som bor längs Gisevägen etc. Styrelsen bedömer att en låsning av bommar heller inte vore till gagn för att få Gisekvarn att framstå som ett trevligt och attraktivt område där man gärna tillbringar sin fritid. Förslag till beslut Styrelsen föreslår att nuvarande tid för låsning av bommen vid Alvägen och praxis att stänga till övriga bommar vid fint väder under högsommaren behålles

29 2. Sätt tillbaka de gamla skyltarna angående hundförbud vid baden, de nya tillåter hundar med sin formulering. Tanken med formuleringen på de nya skyltarna 2 var att hundar inte skall få vistas lösa eller förorena på baden men att hundägare skall kunna passera baden utan att någon blir störd när man är ute och promenerar med sin hund. Skylten är en standardtext och styrelsen hoppas att medlemmarna har tillräckligt mycket vett och omdöme för att respektera innebörden av skyltningen. Styrelsen anser allmänt att vi så långt som möjligt skall undvika strikta förbudsskyltar och pekpinnar som tenderar att ge upphov till mer diskussioner och osämja än faktiska resultat. Förslag till beslut Styrelsen föreslår att nuvarande skyltar behålles. 3. Plöjning samt harvning av "gamla" fotbollsplanen så att den inte växer igen. Styrelsen delar motionärens uppfattning om att det är angeläget att undvika att delar av Gisekvarns tomtområde växer igen. I förslaget till skogsvårdsprojekt till årets stämma ingår gallring av den gamla fotbollsplanen (på andra sidan vägen sett från den nuvarande fotbollsplanen) vilket kommer vara en första åtgärd för att hålla området öppet. Förslag till beslut Styrelsen föreslår att vi avvaktar med beslut om plöjning och harvning till skogsvårdsprojektet är genomfört och att denna fråga tas upp till förnyad behandling på 2010 års föreningsstämma Nuvarande skylttext: Hundar får ej vistas lösa eller förorena på badet

30 30 7 Förslag till avgifter år 2009 En ytterligare detaljerad sammanställning av budgeten och förslag till avgifter i avsnitt 8. 1 Styrelsen föreslår att ordinarie medlemsavgift för 2009 behålles oförändrad och fastställs till kr. 2 Styrelsen föreslår att städavgiften behålles oförändrad och fastställs till 100 kr, vilket då beräknas täcka utgifterna för korv, bröd och dryck samt utdelning av 1 kg kaffe till de medlemmar som deltar under städdagarna vår och höst. 3 Styrelsen föreslår att båtplatsavgiften behålles oförändrad och fastställs till 100 kr för de fastigheter som bokar plats vid föreningens brygga. 4 Styrelsen föreslår att avgift för låneåterbetalning avseende vägtrumman fastställs till 700 kr under Under 2010 och 2011 beräknas avgiften till 600 kr resp. 550 kr. 5 Avgift för VA-projektet under 2009 beror av vilket beslut stämman har fattat om VAprojektet och dess finansiering enligt förslagen i avsnitt Styrelsen föreslår att stämman fastställer det av nedanstående alternativ som svarar mot stämmans beslut om VA-projektet 5.1 Fas 1 av VA-projektet genomförs. Betalningsalternativ 1 utan utjämningslån. Avgiften för 2009 blir då kr. Under 2010 och 2011 utgår ingen avgift. 5.2 Fas 1 av VA-projektet genomförs. Betalningsalternativ 2 med utjämningslån kr. Avgiften för 2009 blir då kr. Under 2010 och 2011 beräknas avgiften i detta alternativ till kr respektive 450 kr. Detta alternativ fördyrar Fas 1 med ca kr i räntekostnader för utjämningslånet. 5.3 Om VA-projektet avbryts utgår ingen avgift för VA-projektet 6 Styrelsen föreslår att de ordinarie vattenavgifterna för fastigheter i Lilla Området fastställs till kr per fastighet för fastigheter med både hushålls- och sjövatten samt till kr per fastighet för fastigheter med endast sjövatten. 7 Styrelsen föreslår att vattenavgiften för handpumparna i Stora Området fastställs till 40 kr per fastighet. Medlemsavgifter tomtägareföreningen Årsavgift 2009 Vattenavgifter Årsavgift 2009 Ordinarie medlemsavgift kr Lilla området sjö- och hushållsvatten kr Städavgift 100 kr Lilla området endast sjövatten kr Båtplatsavgift för de fastigheter som bokat Stora området handpumpar 40 kr plats vid föreningens brygga vid Missnevägen 100 kr Låneåterbetalning vägtrumma 700 kr VA-projektet kr Tabell 2. Medlemsavgifter Den budget som finns i avsnitt 8 avser alternativ 5.2 ovan. Avgifterna för vattennätet på lilla området är i år väsentligt högre än tidigare på grund av att den gamla sjövattenpumpen var uttjänt och har ersatts med en ny.

31 31 8 Budget, resultaträkningar, balansräkningar och kassaflöde 8.1 Budget, intäkter och resultaträkning Gisekvarns Tomtägareförening Redovisning 2008 Budget 2009 Avgifter Medlemsavgifter Antal fastigheter Budget Utfall Budget Utfall Medlemsavgift Tomtägareföreningen , , , ,00 Städavgift Tomtägareföreningen ,00 100,00 100,00 100,00 Båtplatsavgift ,00 100,00 100,00 100,00 Låneåterbetalning Vägtrumma ,00 700,00 700,00 400,00 VA-projektet ,00 Vattennät Lilla området sjö- och hushållsvatten ,00 900,00 900,00 800,00 Vattennät Lilla området endast sjövatten ,00 500,00 500,00 400,00 Låneåterbetalning Vattennät 17 0,00 0,00 0,00 0,00 Handpumpar Stora området 89 40,00 40,00 40,00 60,00 Årets debiterade medlemsavgifter , , , ,00 Överskott (+), Underskott (-) från föregående år , , , ,31 Avsättning till nästa år , , , ,46 Årets medlemsavgifter + lån , , , ,85 Årets inbetalda avgifter vattennät lilla området , , , ,00 Överskott (+), Underskott (-) från föregående år , , , ,75 Avsättning till nästa år , , , ,75 Årets avgifter vattennät "Lilla området" , , , ,00 Årets inbetalda avgifter handpumpar stora området 3 560, , , ,00 Överskott (+), Underskott (-) från föregående år , , , ,00 Avsättning till nästa år , , , ,00 Årets avgifter handpumpar "Stora området" 6 500, , , ,00 Resultaträkning Konto Intäkter nr Budget Utfall Budget Utfall 3210 Medlemsavgifter + lån , , , , Badavgift Järshagen, Koudden 2 200, , , , Fester, arrangemang 0,00 0, Avgifter garage 0,00 0, , , Diverse intäkter 0,00 0, Vattennät Lilla området , , , , Vattennät Stora området 6 500, , , , Ränteintäkter 300,00 368,88 0,00 156,65 Summa intäkter , , , ,50

32 32 Budget, resultaträkning och uppföljning (forts) Konto Kostnader nr Budget Utfall Budget Utfall Förbättringåtgärder (flerårsplan) 4011 Vägar & Vägtrumma , , , , Diken/Mark/Lekplan , , , , Baden 0, , Gångbroar/Båtbryggor 0,00 0, Garaget 0,00 0, Skogsvårdsprojektet , VA projektet , , , Övriga förbättringsåtgärder 340, ,00 Summa förbättringsåtgärder , , , ,00 Drift och Underhåll (årliga kostnader) 4111 Vägar (snöröjn mm) , , , , Diken/Mark/Lekplan , , ,00 0, Baden 3 000, , , , Gångbroar/Båtbryggor 0, ,00 0, Garaget 3 000, , , , Vår/Höströjning , , , , Försäkringar tomtägareföreningen 300,00 240,00 300,00 228, Övriga driftskostnader 500,00 700,00 600, Kostnader Skogsvård 1 643, Arvoden Skogsvård 7 999, Fester, arrangemang 2 000, , , ,00 Summa drift och underhåll , , , ,00 Administration och lånekostnader 5110 Arvoden styrelse ,00 0,00 0, Reseersättningar styrelse , , , , Sociala avgifter (styrelse) 8 000, Porto 5 000, , , , Kontorsmaterial/kopiering 5 000, , , , Bankavgifter 500,00 463,00 500,00 457, Möten förening/styrelse 3 000, , , , Övriga kostnader administration 7 000, , , , Lån vägtrumma ränta och avgifter , , , , VA-lån 9 000,00 Summa administration , , , , Skatter (fastighetsskatt 3:52) 3200, , , ,00 Årets kostnader, Tomtägareföreningen , , , ,50 Vattenförsörjning 4220 Vattennät Lilla området drift/underhåll , , , , Vattennät Lilla området ränta & lånekostnader 0,00 0, Handpumpar Stora området drift/underhåll 6 500, , , ,00 Årets kostnader, Vattenförsörjning , , , ,00 Årets kostnader, Totalt , , , ,50 Årets intäkter , , , ,50 Årets kostnader , , , ,50 Årets resultat 0,00 0,00 0,00 0,00

33 Balansräkning Räkenskapsutdrag, Gisekvarns Tomtägareförening Balansräkningar per den 31 december Konto Tillgångar nr 1010 Kassa 0, Postgiro , , Bank , , Transaktionskonto Swedbank 750,50 750, Fordran medlemsavgifter 0,00 0, Fordringar medlemmar (investeringslån) , , Fordran avgifter vattennät Lilla området 0, Fordran avgifter handpumpar Stora området 0,00 0, Diverse fordringar 0, Förskott för redovisning 5 000, ,00 0, Skattefordringar 0,00 0,00 0, Fastigheter 2:2, 3:1, 3:52. Bokf värde , ,00 Summa tillgångar , ,71 Skulder och eget kapital 2210 Förutbetalda medlemsavgifter , , Investeringslån föreningen , , Förutbetalda avgifter vattennät Lilla området ¹ , , Investeringslån vattennät lilla området 0,00 0, Förutbetalda avgifter handpumpar Stora området , , Leverantörsskulder , Övriga skulder ,00 0, Skatteskulder 5 600, , Eget kapital , , Årets resultat 0,00 0,00 Summa skulder och eget kapital , ,71 Tillgångar-Skulder 0,00 0,00 ¹ Vattennät Lilla området har gått med underskott. Detta är en fordran som visas som en negativ skuld för medlemmarna i Lilla området för att redovisningen skall få samma format som tidigare år.

34 Kassaflöde och likviditet Kassaflöde och likviditet per den 31/ Tomtägareföreningen Inbetalda medlemsavgifter , ,00 Badavgifter 2 200, ,00 Fester, arrangemang 0,00 0,00 Intäkter garage 0, ,00 Divese intäkter 0,00 0,00 Erhållna räntor 368,88 156,65 Kostnader inkl erlagda räntor , ,50 Ändring av förskott och fordringar , ,00 Ändring av skulder 1 316, ,00 Upptagna lån ,50 Amorteringar ,50 Kassaflöde , ,65 Likvida medel vid årets början , ,31 Likvida medel vid årets slut. Överskott (+) / Underskott (-) , ,96 Vatten lilla området Inbetalda medlemsavgifter , ,00 Kostnader , ,00 Ränte och lånekostnader 0,00 0,00 Upptagna lån minus amorteringar 0,00 0,00 Kassaflöde vatten lilla området , ,00 Likvida medel vid årets början 6 807, ,75 Likvida medel vid årets slut. Överskott (+) / Underskott (-) , ,75 Vatten stora området Inbetalda medlemsavgifter 3 560, ,00 Kostnader , ,00 Kassaflöde vatten lilla området ,00-119,00 Likvida medel vid årets början , ,00 Likvida medel vid årets slut. Överskott (+) / Underskott (-) , ,00 Summa likvida medel vid årets slut , ,71 Saldokontroll balansräkning Balansräkning Postgiro , ,75 Balansräkning Bank , ,46 Transaktionskonto Swedbank 750,50 750,50 S:a likvida medel , ,71 Differenskoll OK OK

35 35 9 Underskrifter Gisekvarn den 18 april 2008 Lars Backlund Yngve Hurtig Agneta Hansson Paula Lundquist Robert Wikström Mats Gustafsson Gösta Schölander Vår revisionsberättelse beträffande denna årsredovisning har avgivits den 19 april Johan Ryrberg Karin Kalldin

36 36 Revisionsberättelse

37 37 Bilaga 1. Inkomna motioner MOTION TILL FÖRENINGENS ÅRSSTÄMMA MAJ Jag Jan Lindqvist 3:83 med flera andra i området vill ha stängda bommar vid alla infarter som leder till sjön, framför allt till stora badet. Skälet till detta är att vi vill ha möjlighet till parkering samt få en plats vid badet när det är sommar och fint, inte bara när det är förenat med arbete vår och höst. Två starka skäl ytterligare är trafiksäkerhet samt minskad inbrottsrisk. 2. Sätt tillbaka de gamla skyltarna angående hundförbud vid baden, de nya tillåter hundar med sin formulering. 3. Plöjning samt harvning av "gamla" fotbollsplanen så att den inte växer igen. MVH. Jan Lindqvist 3:83

38 38 Bilaga 2. ROT-avdrag Följande information är hämtad från Skatteverkets hemsida, Vad innebär en skattereduktion för reparations- och ombyggnadsarbete? Skattereduktionen innebär att du kan minska din skatt med halva arbetskostnaden för reparationer, underhåll och/eller om- och tillbyggnad av ditt småhus eller din bostadsrätt. Det gäller ditt fritidshus om det i fastighetstaxeringen klassas som ett småhus. Vad innebär det aktuella förslaget? Regeringen föreslår att möjligheten med skattereduktion för hushållsarbete utvidgas så att det också omfattar reparationer, underhåll samt om- och tillbyggnader. Den nya utvidgade möjligheten till avdrag kallas hushållsskatteavdrag (husavdrag). Om du vill utnyttja avdraget kan du välja att köpa reparations- och ombyggnadsarbete, annat hushållsarbete eller både och. Skattereduktionen är 50 procent av det totala underlaget, dock max kronor per år och individ. Det betyder att du kan köpa tjänster för reparationer, underhåll, om- och tillbyggnader och andra hushållstjänster för kronor per år och då kunna utnyttja det maximala avdraget på kronor. Avdraget kan göras av varje individ. Reparationer och ombyggnader kan du få avdrag för om du äger ett småhus eller en ägarlägenhet eller är innehavare av en bostadsrätt. Om ni är två delägare av exempelvis ett småhus kan få skattereduktion med sammanlagt 2 x kronor per år, det vill säga kronor per år. Reduktionen gäller bara arbetskostnaden. Totalt kan två delägare alltså renovera för en arbetskostnad av kronor per år om de vill kunna utnyttja avdraget Exempel på tjänster som ger rätt/inte ger rätt till ROT-avdrag. En fullständig förteckning finns på Skatteverkets hemsida. BADRUM Arbetskostnad för renovering och ombyggnad av badrum ger rätt till skattereduktion. BADRUMSINREDNING Arbetskostnad för byte av badrumsinredning ger rätt till skattereduktion. BREDBAND Arbetskostnad för nedgrävning av ledningar för bredband ger rätt till skattereduktion förutsatt att arbetet utförs på tomten där bostaden är belägen och att bredbandsanslutningen är avsedd att tillföras bostaden. Kostnad för maskiner räknas inte till arbetskostnad. DRÄNERING Arbetskostnad för grävning och dränering av grund ger rätt till skattereduktion. Även arbetskostnad för att återställa marken efter det att dräneringsarbetet är utfört ger rätt till skattereduktion. Kostnad för maskiner räknas inte till arbetskostnad. FRITIDSHUS Reparation samt om- och tillbyggnad av fritidshus ger rätt till skattereduktion förutsatt att den som söker skattereduktion äger fritidshuset och själv använder det för fritidsboende. GRUND ÅTGÄRDER PÅ KRYPGRUND Arbetskostnader för åtgärder för att förhindra t.ex. fukt i krypgrund ger rätt till skattereduktion INFILTRATIONSANLÄGGNING Arbetskostnaden för installation av infiltrationsanläggning och/eller infiltrationsbädd ger rätt till skattereduktion förutsatt att anläggningen ligger på tomten där bostaden är belägen. KOMMUNALT VATTEN OCH AVLOPP Arbetskostnaden för indragning av kommunalt vatten och avlopp till äldre bostadsbyggnad ger rätt till skattereduktion. förutsatt att arbetet utförs på tomten där bostaden är belägen och att vatten och avlopp är avsett

39 39 att tillföras bostaden. Om arbetet utförs av kommunen kan skattereduktion inte medges. Kostnad för maskiner räknas inte till arbetskostnad. KÖK Renovering av kök är ett arbete som ger rätt till skattereduktion. Underlag för skattereduktionen är endast det arbete som utförs i bostaden. Köksinredning anses som materialinköp. MARKARBETEN INDRAGNING AV VATTEN OCH AVLOPP Arbetskostnad för nedgrävning av ledningar för vatten och avlopp ger rätt till skattereduktion förutsatt att arbetet utförs på tomten där bostaden är belägen och att vatten och avlopp är avsett att tillföras bostaden. Även arbetskostnad för att återställa marken i ursprungligt skick ger rätt till skattereduktion. Kostnad för maskiner räknas inte till arbetskostnad TILLBYGGNAD Arbetskostnad för tillbyggnad till ett befintligt småhus eller befintlig gäststuga, friggebod eller annat komplementhus ger rätt till skattereduktion. Nybyggnation omfattas däremot inte. VATTENLEDNING Arbetskostnad för nedgrävning av ledningar för vatten ger rätt till skattereduktion förutsatt att arbetet utförs på tomten där bostaden är belägen och att vattnet är avsett att tillföras bostaden.

40 40 Bilaga 3. Seniorlån Ur Dagens Nyheter den 1 mars Sammanställning av möjligheter och villkor för Seniorlån.

41 Bilaga 4. VA budget, Fas 1 Budget va-projekt Antal fastigheter 112 Aktivitet Leverantör Antal à pris Netto MOMS Summa Summa Per fastighet 25% Fas 1. Förberedelser i Tomtägareföreningens regi Inmätning byggnader Nyköping Länsstyrelsen Kartenheten 160 tim Arkitekt Arkitektkonsult 120 tim Projekteringsarbete VA-konsult 320 tim Förberedelser samfällighetsförrättning Lantmäteriet 40 tim Stadgar mm Advokat 30 tim Ersättning projektgrupp Inkl skatter och arbetsgivaravgifter 120 tim

42

43 43 FULLMAKT Fullmakt för att företräda mig vid Gisekvarns Tomtägareförenings ordinarie föreningsstämma den 16 maj Fastighetsbeteckning: Gisekvarn Datum Underskrift I föreningens stadgar finns följande bestämmelser angående rösträtt: 26 Rösträtt Vid Föreningsstämma har endast Medlem rösträtt med en röst, dvs. varje fastighet har en röst. Röstberättigad är endast den medlem som fullgjort sina förpliktelser mot Föreningen. Medlem får utöva sin rösträtt genom ombud. Ombud får bara företräda en Medlem. Ombud skall före Föreningsstämmans början anmäla sitt röstinnehav och visa upp en aktuell, skriftlig och daterad fullmakt för styrelsen.