PRESSMEDDELANDE. 3325:e mötet i rådet. Utrikes frågor. Luxemburg den 23 juni 2014 PRESS

Transkript

1 EUROPEISKA UNIONENS RÅD 11197/14 (OR. en) PRESSMEDDELANDE 3325:e mötet i rådet Utrikes frågor Luxemburg den 23 juni 2014 PRESSE 357 PR CO 37 Ordförande Catherine Ashton Unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik PRESS Rue de la Loi 175 BE 1048 BRYSSEL Tfn: Fax: press.office@consilium.europa.eu /14 1

2 De viktigaste resultaten från rådets möte Ukraina Rådet och Ukrainas utrikesminister Pavlo Klimkin diskuterade den fredsplan för Ukraina som president Porosjenko lagt fram. Rådet stöder planen som en viktig möjlighet till deeskalering och uppmanade alla sidor att respektera ett eldupphör och skapa de förutsättningar som är nödvändiga för att genomföra planen. EU:s höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Catherine Ashton, sade: "Vi uppmanade förstås särskilt Ryssland att stödja planen och att använda sitt inflytande för att se till att planen genomförs. Vi vill se ett slut på våldsspiralen och vi uppmanade alla sidor att göra sitt yttersta för att skydda civila och låta humanitära organisationer göra sitt jobb." Rådet enades även om att inrätta ett uppdrag inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken för att bistå Ukraina när det gäller en reform av den civila säkerhetssektorn, inbegripet polisen och rättsstaten. I detta avseende godkände rådet ett tillhörande krishanteringskoncept, så att man kan fortsätta med den operativa planeringen med sikte på ett tidigt genomförande under sommaren. Vidare avslutade rådet det förberedande arbetet inför ett fullständigt undertecknande av associeringsavtalet mellan EU och Ukraina. Som ett led i EU:s policy att inte erkänna den olagliga annekteringen av Krim och Sevastopol förbjöd rådet även import av varor fån Krim och Sevastopol, om de inte har ukrainska intyg. Irak Ministrarna diskuterade den senaste tidens utveckling i Irak i närvaro av FN:s särskilda representant i Irak, Nikolaj Mladenov. Rådet uttryckte djup oro över det snabbt förvärrade säkerhetsläget och fördömde i starka ordalag de attacker som Islamiska staten i Irak och Levanten utfört. Rådet upprepar EU:s stöd till de irakiska myndigheterna i kampen mot terrorism men betonar att säkerhetsåtgärderna måste kombineras med en hållbar politisk lösning som omfattar alla irakiska ledare och grupper. Som svar på den humanitära kris som håller på att utvecklas lämnade kommissionen ett totalt humanitärt EU-bistånd på tolv miljoner euro för Egypten Ministrarna diskuterade även de domar som denna dag avkunnades mot journalister i Egypten. EU:s höga representant sade: "De närvarande ministrarna var synnerligen oroade över de domar som denna morgon avkunnats mot journalister från al-jazira, och de domar som avkunnats mot ett antal europeiska journalister, utan att dessa var närvarande. Vi är också djupt oroade över de dödsdomar som avkunnats mot mer än 180 personer i Minya och domstolens nyligen fattade beslut att inleda en process för att döma 14 personer i ledande ställning från den islamistiska rörelsen till döden." 11197/14 2

3 INNEHÅLL 1 DELTAGARE... 5 PUNKTER SOM DISKUTERADES Ukraina... 7 Syrien Libyen Irak ANDRA, GODKÄNDA PUNKTER UTRIKES FRÅGOR Thailand Afghanistan Ansvarsfull anskaffning av mineraler Människorov med krav på lösensumma EU:s riktlinjer om människorättsförsvarare Restriktiva åtgärder Centralafrikanska republiken Restriktiva åtgärder Transnistrien Restriktiva åtgärder Libyen Rapport om mänskliga rättigheter och demokrati EU:s prioriteringar inför FN:s generalförsamling EU:s särskilda representanter EU:s särskilda representant i Bosnien och Hercegovina Förbindelserna med Republiken Moldavien När uttalanden, slutsatser eller resolutioner har antagits formellt av rådet anges detta i rubriken för punkten i fråga, och texten står inom citattecken. Dokument som det hänvisas till i texten finns på rådets webbplats Antagna rättsakter med offentliga uttalanden till rådets protokoll markeras med asterisk. Uttalandena finns på rådets webbplats eller kan fås från presstjänsten /14 3

4 Förbindelserna med Georgien Associeringsavtal med Centralamerika Ersättande av protokoll 3 till avtalet mellan EEG och Schweiz Ersättande av protokoll 3 till avtalet mellan EEG och Island Ersättande av protokoll 3 till avtalet mellan EEG och Norge Ändringar av protokoll 31 till EES-avtalet UTVECKLINGSSAMARBETE Den privata sektorns roll i utvecklingssamarbetet /14 4

5 DELTAGARE Den höga representanten Catherine ASHTON Belgien: Dirk WOUTERS Bulgarien: Kristian VIGENIN Tjeckien: Lubomir ZAORÁLEK Danmark: Martin LIDEGAARD Tyskland: Frank-Walter STEINMEIER Estland: Urmas PAET Irland: Eamon GILMORE Grekland: Εvangelos VENIZELOS Spanien: José Manuel GARCÍA-MARGALLO MARFIL Frankrike: Laurent FABIUS Kroatien: Vesna PUSIĆ Italien: Federica MOGHERINI Cypern: Ioannis KASOULIDES Lettland: Edgars RINKĒVIČS Litauen: Linas A. LINKEVIČIUS Luxemburg: Jean ASSELBORN Ungern: Tibor NAVRACSICS Malta: George VELLA Nederländerna: Frans TIMMERMANS Österrike: Sebastian KURZ Polen: Radoslaw SIKORSKI Portugal: Bruno MAÇÃES Unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik Ständig representant Förbundsutrikesminister Tánaiste (vice premiärminister) samt utrikes- och handelsminister Vice premiärminister och utrikesminister Utrikes- och samarbetsminister Förste vice premiärminister samt utrikes- och Europaminister och minister för Europafrågor samt minister för invandring och asyl Utrikes- och handelsminister Förbundsminister för Europafrågor och internationella frågor Statssekreterare för Europafrågor 11197/14 5

6 Rumänien: Titus CORLĂȚEAN Slovenien: Igor SENČAR Slovakien: Miroslav LAJČÁK Finland: Erkki TUOMIOJA Sverige: Carl BILDT Storbritannien: William HAGUE Statssekreterare vid utrikesministeriet Vice premiärminister samt utrikes- och Europaminister Förste minister, utrikes- och samväldesminister Kommissionen: Štefan FÜLE Ledamot 11197/14 6

7 PUNKTER SOM DISKUTERADES Ukraina Efter en diskussion med den ukrainske utrikesministern Pavlo Klimkin diskuterade rådet ingående den senaste tidens händelser i Ukraina. Rådet antog följande slutsatser: "1. Europeiska unionen välkomnar Petro Porosjenko som Ukrainas nya president. EU stöder fredsplanen som är en viktigt möjlighet till deeskalering och lovordar presidentens beslutsamma agerande för fred och stabilitet i Ukraina sedan han installerades, mot bakgrund av de proryska separatisternas ökade våld i östra Ukraina och de dödsoffer som skördas dagligen, särskilt nedskjutningen nyligen av ett ukrainskt militärt luftfartyg, då 49 människor omkom nära Luhansk. Detta händer trots de positiva samtal som på president Porosjenkos initiativ förts med deltagande av företrädare för Ryska federationen och OSSE:s ordförande samt de direkta kontakterna på hög nivå mellan ukrainska och ryska myndigheter. Det är nu än viktigare att dessa utmynnar i snabba och konkreta resultat. EU uppmanar alla parter att omedelbart godkänna och respektera ett eldupphör för att stabilisera säkerhetsläget, åstadkomma äkta deeskalering och skapa nödvändiga förutsättningar för genomförandet av president Porosjenkos fredsplan. I detta avseende uppmanar EU Ryska federationen att stödja fredsplanen och vidta ändamålsenliga åtgärder för att stoppa det kontinuerliga flödet över gränsen till Ukraina av illegala stridande, vapen och utrustning, använda sitt inflytande på separatisterna för att stoppa våldet och få dem att lägga ner sina vapen, fortsätta tillbakadragandet och avstå från att på nytt koncentrera trupper nära Ukrainas gräns och att upphäva det federala rådets mandat att använda våld i Ukraina. Rådet vädjar även enträget till Ryska federationen att använda sitt inflytande för att sörja för ett omedelbart frisläppande av de OSSE-övervakare och andra kidnappade som hålls som gisslan av de beväpnade separatisterna. 2. Rådet erinrar om det förberedande arbete som kommissionen, Europeiska utrikestjänsten och medlemsstaterna har genomfört för eventuella riktade åtgärder, vilket begärdes av Europeiska rådet i mars, så att ytterligare åtgärder kan vidtas om händelserna i östra Ukraina så kräver. 3. EU upprepar sitt starka fördömande av den olagliga annekteringen av Krim och Sevastopol och kommer inte att erkänna den. Rådet välkomnar arbetet med genomförandet av de rättsliga följderna av den olagliga annekteringen av Krim. Rådet beslutade att förbjuda import till EU av varor med ursprung i Krim eller Sevastopol, med undantag av dem som beviljats ursprungsintyg av Ukrainas regering, eller direkt eller indirekt tillhandahållande av finansiering eller finansiellt stöd liksom försäkring eller återförsäkring med avseende på import av sådana varor. Rådet uppmanar Europeiska utrikestjänsten och kommissionen att fortsätta att följa situationen och, om så är nödvändigt, lägga fram ytterligare åtgärder. Rådet uppmanar FN:s medlemsstater att överväga liknande åtgärder i linje med FN:s generalförsamlings resolution 68/ /14 7

8 4. Europeiska unionen är också oroat över det snabbt försämrade människorättsläget och humanitära läget i östra Ukraina och Krim, vilket framhålls i den senaste rapporten från kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, särskilt fall där journalister och aktivister torterats, dödats och försvunnit. Europeiska unionen lovordar de ukrainska myndigheterna för de pågående utredningarna och förväntar sig att de kommer att klargöra vem som bär ansvaret för dessa handlingar. Rådet uppmanar alla inblandade parter att göra sitt yttersta för att skydda civila och att som ett led i detta låta de humanitära organisationerna, framför allt sjukvårdspersonalen, utföra sina uppgifter enligt principerna om neutralitet, opartiskhet och icke-diskriminering. 5. EU uppmanar de ukrainska myndigheterna att fortsätta med sina reformansträngningar, bland annat när det gäller konstitutionella reformer och decentraliseringsreformer, rättigheterna för personer som tillhör nationella minoriteter, reformen av rättsväsendet, kampen mot korruption och en förbättring av företagsklimatet. Dessa ansträngningar bör föras framåt med hjälp av en bred nationell dialog. Rådet välkomnar det fortsatta starka engagemanget från Europarådet och andra internationella organisationer när det gäller att bistå de ukrainska myndigheterna för att säkra att dessa reformer är i linje med europeiska normer. EU bekräftade sitt engagemang för att stödja den ekonomiska stabiliseringsprocessen i Ukraina genom två nyligen genomförda betydande utbetalningar från kommissionen till ett totalt belopp på 750 miljoner euro inom ramen för avtalet om statsbyggande och det makrofinansiella biståndet i enlighet med de villkor som anges i samförståndsavtalet. I detta sammanhang ser rådet fram emot givarsamordningsmötet på hög nivå om Ukraina som kommer att hållas i Bryssel den 8 juli. 6. Rådet ser fram emot det kommande undertecknandet av de kvarstående bestämmelserna i associeringsavtalet, inklusive dess djupgående och omfattande frihandelsområde, senare denna vecka. EU är övertygat om att avtalet kommer att ge ökad kraft åt de politiska och ekonomiska reformerna, vilket kommer att leda till modernisering, en förstärkning av rättsstatsprincipen och ekonomisk tillväxt. EU bekräftar sitt stöd till Ukraina när landet går vidare med den provisoriska tillämpningen av avtalet och dess effektiva genomförande. Rådet erinrar om kommissionens avsikt att även hålla samråd på politisk nivå med Ukraina och Ryska federationen i fråga om avtalets genomförandeaspekter, i syfte att skingra oro över avtalets eventuella effekter. Rysslands hot om handelsåtgärder mot de länder som undertecknar associeringsavtal/djupgående och omfattande frihandelsavtal är omotiverade. 7. Rådet samtycker till att inrätta ett GSFP-uppdrag för att bistå Ukraina när det gäller en reform av den civila säkerhetssektorn, inbegripet polisen och situationen när det gäller rättsstatlighet. I detta hänseende godkänner rådet det krishanteringskoncept som lades fram av den höga representanten med anledning av rådets slutsatser av den 12 maj. På grundval av detta kan man fortsätta med den operativa planeringen med sikte på ett beslut om ytterligare åtgärder vid rådets nästa möte och ett tidigt genomförande under sommaren. Rådet erinrar om vikten av samordning och samstämmighet med andra EU-insatser, med OSSE och med andra internationella aktörer /14 8

9 8. EU lovordar det arbete som redan har genomförts av OSSE och dess särskilda övervakningsuppdrag. EU kommer att fortsätta att stödja uppdraget och ser fram emot att dess mandat förlängs. 9. Rådet beklagar att diskussionerna om villkoren för gasleveranser från Ryska federationen till Ukraina inom ramen för de trilaterala gassamtal som inletts och understötts av Europeiska kommissionen hittills inte har lett till resultat och att gasleveranserna till Ukraina först gick över till att omfattas av förskottsbetalning och sedan avbröts, och uppmanar båda sidor att så snart som möjligt nå en överenskommelse och stöder kommissionen i sina ansträngningar för att främja en kompromisslösning. En överenskommelse är viktig för stabiliseringen av Ukrainas ekonomi och för att säkra försörjningstryggheten och transiteringen av naturgas till och genom Ukraina på grundval av ett transparent system. I detta sammanhang betonar rådet vikten av att fortsätta reformerna av energisektorn i Ukraina. 10. Rådet upprepar EU:s utfästelse att stärka direkta personkontakter mellan medborgarna i Europeiska unionen och Ukraina, bland annat genom processen för viseringsliberalisering, under säkra och ordnade förhållanden och under förutsättning att alla villkor är uppfyllda, i enlighet med överenskomna villkor inom ramen för handlingsplanen för viseringsliberalisering. I detta sammanhang välkomnar rådet kommissionens fjärde lägesrapport av den 27 maj 2014 om Ukrainas genomförande av handlingsplanen för viseringsliberalisering. Rådet instämmer i analysen att Ukraina har uppnått alla riktmärken inom den första fasen av handlingsplanen för viseringsliberalisering och beslutar att inleda bedömningen av riktmärkena inom den andra fasen. Rådet betonar behovet av att alla riktmärken genomförs fullständigt och effektivt under den andra fasen. Rådet ser fram emot kommissionens bedömning av de eventuella effekterna på migrationen och säkerheten för Europeiska unionen av en framtida viseringsliberalisering för Ukraina, vilken ska läggas fram snarast möjligt och i varje fall som en prioriterad fråga under den andra fasen av handlingsplanen för viseringsliberalisering. Rådet uppmanar kommissionen att fortsätta stödja Ukraina i genomförandet av handlingsplanen för viseringsliberalisering samt att fortsätta rapportera om detta genomförande, om de eventuella effekterna på migrationen och säkerheten och uppföljningen av dessa, i syfte att besluta om uppnåendet av alla riktmärken i handlingsplanen för viseringsliberalisering." Dessutom avslutade rådet det förberedande arbetet inför ett fullständigt undertecknande av associeringsavtalet mellan EU och Ukraina. För mer information se pressmeddelande 11067/14. Rådet godkände även ett krishanteringskoncept för ett civilt uppdrag inom ramen för EU:s gemensamma försvars- och säkerhetspolitik, till stöd för reformen av den civila säkerhetssektorn i Ukraina. För mer information se pressmeddelande 11156/14. Som ett led i EU:s policy att inte erkänna den olagliga annekteringen av Krim och Sevastopol förbjöd rådet även import av varor med ursprung i Krim eller Sevastopol till EU. För mer information se pressmeddelande 11076/ /14 9

10 Syrien Rådet analyserade läget i det krisdrabbade Syrien och mot bakgrund av situationens allvar förstärkte man EU:s restriktiva åtgärder mot den syriska regimen. För mer information se pressmeddelande 11154/14. Libyen Rådet diskuterade den politiska och säkerhetsmässiga situationen i Libyen samt de kommande parlamentsvalen. Rådet antog följande slutsatser: "1. Libyen befinner sig i ett synnerligen kritiskt skede i övergången till demokrati, som kan bli framgångsrik om alla berörda parter stöder ett konstruktivt politiskt engagemang grundat på nationellt överenskomna principer. Övergången till en stat som grundar sig på rättsstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna samt ihärdigt arbetar för medborgarnas välfärd går att uppnå i linje med målen för 17 februari-revolutionen. 2. EU är djupt oroat över det påtagligt försämrade politiska läget och säkerhetsläget i Libyen. EU fördömer de utbredda våldshandlingarna och fortsätter att uppmana alla parter till att avstå från användning av våld och till att hantera meningsskiljaktigheter med fredliga politiska medel och genom en bred och öppen dialog i syfte att uppfylla det libyska folkets demokratiska strävanden. EU är också medvetet om de regionala konsekvenserna av situationen i Libyen. 3. EU erinrar om sitt åtagande att stödja Libyen vid övergången till demokrati och välkomnar hållandet av parlamentsval den 25 juni. EU uppmanar alla parter att skapa gynnsamma förutsättningar för att detta val ska kunna hållas i fredlig stämning i hela landet, och på ett inkluderande och trovärdigt sätt som uppmuntrar framför allt minoriteter och kvinnor att delta, så att ett parlament som är förankrat i nationellt samförstånd kan upprättas och spela sin roll i bildandet av en regering med ett brett politiskt stöd. 4. EU upprepar sitt fulla stöd för FN:s stöduppdrag i Libyen (Unsmil), som fortfarande spelar en avgörande roll när det gäller att främja en politisk dialog med ett brett och inkluderande deltagande av alla berörda libyska parter. Här måste det internationella samfundet fortsättningsvis ge sitt helhjärtade stöd till Libyen, och det bör agera på ett nära samordnat och enhetligt sätt under FN:s ledning. I detta sammanhang uppmanar EU också alla regionala aktörer att stödja en fredlig politisk lösning i Libyen /14 10

11 5. EU uttrycker djup oro över de senaste dödsfallen till havs bland migranter som lämnat Libyen. EU inser att man för att komma till rätta med irreguljär migration måste anta ett övergripande förhållningssätt. EU uppmanar de libyska myndigheterna att, också med stöd av EU och det övriga internationella samfundet, bekämpa människohandel och människosmuggling samt trygga kontrollen vid samtliga gränser och sörja för tillräckliga sökoch räddningsresurser. 6. EU erinrar om rådets slutsatser från november 2013 och står fast vid sitt åtagande att bistå de libyska myndigheterna när det gäller gränskontroller och säkerhet samt främjande av samarbete och samordning på regional nivå, särskilt genom EU:s integrerade gränsförvaltningsuppdrag (EU BAM Libyen). EU kommer att fortsätta att stödja insatserna för att säkra alla vapenlager, i överensstämmelse med FN:s säkerhetsråds resolution 2017 (2011). 7. EU framför sitt fortsatt starka engagemang för Libyens suveränitet, oberoende, territoriella integritet och nationella enhet, understödd av fungerande statliga strukturer för stabilitet och välstånd i Libyen och de närliggande länderna. EU kommer att fortsätta att i samordning med internationella partner erbjuda stöd och expertis till Libyen." Irak Under lunchen diskuterade ministrarna utvecklingen i Irak, i närvaro av FN:s särskilda representant i Irak, Nikolaj Mladenov. Rådet antog följande slutsatser: "1. EU uttrycker sin djupa oro över säkerhetssituationen i Irak, som snabbt blir allt värre. EU fördömer starkt de angrepp som begåtts av Islamiska staten i Irak och Levanten (Isil) och andra beväpnade grupper mot irakiska medborgare och som har lett till att många mist livet och dessutom utgör ett försök att få den demokratiska processen att spåra ur. EU beklagar djupt de angrepp som riktats mot civila mål, såsom sjukhus, skolor och helgedomar, och andra rapporterade illdåd. EU fördömer totalt användningen av avrättningar och sexuellt våld i konflikten. Det får inte förekomma någon strafflöshet för dem som gjort sig skyldiga till någon av dessa handlingar /14 11

12 2. EU är också djupt oroat över den humanitära kris som håller på att utvecklas, särskilt den omfattande omflyttning av civila som föranletts av striderna. EU uppmanar den irakiska regeringen att göra sitt yttersta för att skydda hela civilbefolkningen, tillgodose behoven hos de drabbade befolkningsgrupperna, tillhandahålla grundläggande tjänster och underlätta säker och obehindrad passage för civila som flyr från våldet liksom säkert tillträde till alla berörda befolkningsgrupper för de humanitära aktörerna. EU inser vilken börda som lagts på irakiska Kurdistan och Kurdistans regionala regering, som har tagit emot ett stort antal internflyktingar, och förlitar sig på att man kommer att fortsätta uppfylla internflyktingarnas behov. EU kommer att fortsätta att noga övervaka situationen på plats och reagera i enlighet med den, bland annat genom humanitärt bistånd. I detta sammanhang har EU beslutat att öka sitt humanitära bistånd till Irak med 5 miljoner euro för att ge internflyktingar grundläggande bistånd, vilket innebär att finansieringen av humanitärt bistånd till Irak under 2014 hittills uppgår till 12 miljoner euro. 3. EU bekräftar sitt fasta engagemang för Iraks enhet, suveränitet och territoriella integritet, som är avgörande för stabiliteten och den ekonomiska utvecklingen i landet och regionen. EU bekräftar sitt stöd till de irakiska myndigheterna i kampen mot terrorism och framhäver att säkerhetsåtgärderna måste kombineras med en hållbar politisk lösning från Iraks regerings sida och att alla irakiska ledare och samhällen måste involveras i lösningen i en anda av nationell enhet och måste bortse från sina meningsskiljaktigheter för att gemensamt bekämpa detta hot och återställa säkerheten och rättsstatligheten. Underlåtenhet att göra detta kommer att förvärra konflikten och fördjupa det sekteristiska klyftan. EU betonar vikten av att inom ramen för kampen mot terrorism respektera de mänskliga rättigheterna och internationell humanitär rätt samt av att undvika urskillningslös användning av våld. EU erinrar alla stater om att FN:s resolutioner 1267 och 1989, på grundval av vilka sanktioner införts mot Isil, bör tillämpas och genomföras. 4. EU lyckönskar det irakiska folket till att inom den konstitutionella tidsfristen ha hållit det tredje demokratiska valet till det irakiska representantrådet. EU lovordar modet hos de många irakiska medborgare som gick och röstade trots säkerhetsriskerna och därigenom underströk sitt stöd för demokratin i Irak. EU delar den valbedömning som gjorts av det valexpertuppdrag som utsändes av EU och uppmuntrar de irakiska myndigheterna att genomföra uppdragets rekommendationer. 5. EU uppmanar alla folkvalda representanter att leva upp till de irakiska medborgarnas engagemang för demokrati och betrakta valet som en möjlighet till nationell försoning och genuin dialog. Med tanke på de aktuella omständigheterna uppmanar EU enträget alla politiska ledare och domarkåren att säkerställa att de konstitutionella bestämmelserna och tidsfristerna följs och att en inkluderande regering som representerar den irakiska befolkningens vilja bildas med det snaraste, så att den kan ta itu med de utmaningar som Irak står inför. EU betonar att den nya regeringen måste vidta beslutsamma åtgärder för att främja en strategi som omfattar alla, respektera rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna samt ta itu med behoven och de legitima förväntningarna hos alla delar av det irakiska samhället, vilket är förutsättningar för landets och regionens stabilitet och säkerhet. EU uppmanar också Iraks regering och Kurdistans regionala regering att samarbeta i detta syfte. EU uppmuntrar dem att ta vara på denna möjlighet att nå en snabb och varaktig överenskommelse i alla kvarstående frågor, inklusive energiexport och delade oljeintäkter, med respekt för Iraks enhet, suveränitet och territoriella integritet /14 12

13 6. EU uppmanar också alla regionala aktörer att bidra till strävandena att främja stabiliteten i Irak och regionen. Det noterar den nära kopplingen mellan situationen i Irak och situationen i Syrien, särskilt strömmen av utländska kombattanter som bidrar till att förvärra spänningarna i båda länderna, och upprepar att man med det snaraste måste nå fram till en verklig politisk övergång i Syrien. 7. EU bekräftar sitt åtagande att stärka förbindelserna med Irak och ser fram emot att samarbeta med den nya regeringen för att främja samarbete, bland annat genom genomförande av partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan EU och Irak. EU kommer också att fortsätta stödja Irak när det gäller att främja demokrati, mänskliga rättigheter, gott styre och rättsstatsprincipen, bland annat genom att bygga vidare på erfarenheterna av uppdraget Eujust Lex-Irak." 11197/14 13

14 ANDRA, GODKÄNDA PUNKTER UTRIKES FRÅGOR Thailand Rådet antog följande slutsatser om Thailand: "1. Europeiska unionen och Thailand förenas av starka och mångåriga band som omfattar alltifrån handel, turism, investeringar och kultur till kontakter mellan människor. 2. Rådet har därför följt den senaste tidens utveckling i Thailand med stor oro. Rådet har uppmanat militärledningen att snarast återställa den legitima demokratiska processen och åter börja tillämpa konstitutionen, genom trovärdiga och inkluderande val. Rådet har även uppmanat alla parter att visa största möjliga återhållsamhet. Respekten för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna måste upprätthållas. Rådet har även uppmanat de militära myndigheterna att frige alla politiska fångar, att avstå från ytterligare politiskt motiverade frihetsberövanden och att avskaffa censuren. 3. Militärledningens tillkännagivande nyligen innehåller ingen trovärdig färdplan för en återgång till en konstitutionell ordning, vilket situationen kräver. Fullt fungerande demokratiska institutioner måste återställas för att garantera alla medborgare skydd och sörja för deras väl och ve. 4. Mot denna bakgrund tvingas EU att ompröva sitt engagemang. Officiella besök i och från Thailand har ställts in, och EU och dess medlemsstater kommer inte att underteckna partnerskaps- och samarbetsavtalet med Thailand förrän en demokratiskt vald regering har tillträtt. Andra avtal kommer i förekommande fall att påverkas. EU-medlemsstaterna har redan börjat se över sitt militära samarbete med Thailand. 5. Endast en snar och trovärdig färdplan för en återgång till konstitutionellt styre och anordnande av trovärdiga och inkluderande val kommer att möjliggöra ett fortsatt stöd från EU. Rådet har beslutat att EU ska se över sina förbindelser med Thailand och överväga eventuella ytterligare åtgärder beroende på omständigheterna." 11197/14 14

15 Afghanistan Rådet antog följande slutsatser om Afghanistan: "1. Europeiska unionen välkomnar den andra omgången i presidentvalet, som hölls den 14 juni. Överlämnandet av makten till en ny i demokratisk ordning vald president kommer att utgöra ett historiskt ögonblick för Afghanistan. Rådet hyllar det afghanska folkets mod och tapperhet, i synnerhet de afghanska kvinnornas, i deras fasta föresats att få uttrycka sin vilja genom valet. 2. Det kommer att vara av avgörande betydelse att folkviljan avspeglas. Den oberoende valkommissionen och den oberoende kommissionen för valklagomål måste se till att deras arbete är transparent och i synnerhet att resultat från enskilda vallokaler tillkännages elektroniskt inom fastställd tid och att riktlinjerna för omräkning och kontroll av avgivna röster tillämpas konsekvent. Det är viktigt att båda kandidaterna agerar ansvarsfullt och inger eventuella klagomål via lämpliga mekanismer. Uttalanden där seger utropas i förtid eller som riskerar att öka spänningarna bör undvikas. 3. EU har under de gångna tolv åren gjort en extraordinär utfästelse gentemot Afghanistan om att samverka med afghanerna och det vidare internationella samfundet för att stödja utvecklingen av en stat som bättre kan kontrollera sitt territorium, minska det hot som terrorismen innebär, ta sig an behoven och svara upp mot folkets rättigheter. Verkliga framsteg har gjorts. Det kvarstår dock stora utmaningar som måste övervinnas för att hjälpa Afghanistan att bli en stabil och fungerande demokrati som kan erbjuda sitt folk det slag av framtid som det önskar och förtjänar. EU stöder en freds- och försoningsprocess som leds och styrs av afghaner som en grundval för fred och stabilitet i Afghanistan och hela regionen. 4. EU står fast vid sina långfristiga åtaganden gentemot Afghanistan. Afghanistan mottar fortsatt mer än en miljard euro i årligt stöd från EU och medlemsstaterna, vilket gör landet till den största mottagaren av EU-bistånd i världen. Genom åtagandet uppfyller man de internationella utfästelser om bistånd som gjordes vid Tokyo-konferensen. För ett fullt åtnjutande av dessa utfästelser krävs det ett ömsesidigt och varaktigt engagemang. EU uppmanar de nya afghanska myndigheterna att ikläda sig ett egenansvar och genomföra de politiska och ekonomiska reformer som anges i Tokyo-ramen för ömsesidig ansvarsskyldighet (TMAF). 5. EU uppmanar den nye presidenten att försöka nå ut till alla afghaner och grannländer i syfte att inbjuda dem till att bidra till utvecklingen av ett stabilt, välmående och fullt suveränt Afghanistan, bland annat genom att intensifiera engagemanget inom processen Heart of Asia. Den nye presidenten kommer att möta flera betydande utmaningar. Två av de mest överhängande utmaningarna är säkerheten och ekonomin. Ett snabbt ingående av det bilaterala säkerhetsavtalet med Förenta staterna och avtalet om styrkornas status med Nato förblir av central betydelse för ett gynnsamt säkerhetsläge för den ekonomiska tillväxten och fortgående internationellt stöd. Rådet är i princip enigt om att förlänga Eupol Afghanistan till utgången av Det är nödvändigt att vidta skyndsamma åtgärder för att återställa förtroendet för ekonomin, upprätta en plattform för tillväxt och sysselsättning samt uppnå bästa möjliga uppbörd av intäkter. Rådet uppmanar den nye presidenten att sända en tydlig och snabb signal om sin uppslutning kring etnisk och religiös mångfald, gott styre, mänskliga rättigheter, i synnerhet kvinnors rättigheter, och systemrelaterade insatser mot narkotikasmuggling och korruption /14 15

16 6. EU önskar ett nära samarbete med den nya regeringen och internationella partner, bland andra FN och Nato, i syfte att vidmakthålla de framsteg som gjorts samt stödja och stimulera till reformer av överhängande betydelse. EU står fast vid en övergripande policy i fråga om fördjupandet av sitt långsiktiga partnerskap med Afghanistan. Rådet uppmanar till snabbt färdigställande av samarbetsavtalet om partnerskap och utveckling. I den bifogade strategin och genomförandeplanen anges vårt mål att stödja utvecklingen av Afghanistans institutioner i syfte att skapa den motståndskraft som behövs för att trygga de framsteg som hittills gjorts och skapa en plattform för en bättre fungerande och ytterst en hållbar afghansk stat med inriktning på målsättningarna att främja fred, säkerhet och stabilitet i regionen, stärka demokratin, uppmuntra till ekonomisk och mänsklig utveckling samt främja rättsstatsprincipen och mänskliga rättigheter." För strategin och genomförandeplanen; se här. Rådet godkände även den sjunde genomföranderapporten om EU:s handlingsplan för Afghanistan. Ansvarsfull anskaffning av mineraler Rådet antog följande slutsatser om unionens strategi för ansvarsfull anskaffning av mineraler: "1. Rådet erinrar om att handel med mineraler har en stor utvecklingspotential. När mineralerna kommer från konfliktdrabbade områden och högriskområden kan dock handeln med dessa fördjupa eller förlänga våldsamma konflikter och undergräva utveckling, stabiliseringsinsatser, god samhällsstyrning, mänskliga rättigheter och rättstatligheten. Att bryta sambandet mellan konflikt och mineralutvinning är en komplex utmaning som är avgörande för stabilitet och fred. 2. Rådet välkomnar den höga representantens och kommissionens föredragning av den integrerade strategin. Den syftar till att stoppa användningen av vinster från handel med mineraler till finansiering av väpnade konflikter samt till att främja ansvarsfull anskaffning från konfliktdrabbade områden och högriskområden på grundval av OECD:s riktlinjer om tillbörlig aktsamhet för ansvarsfulla leveranskedjor för mineraler från konfliktdrabbade områden och högriskområden. 3. Rådet erinrar om att OECD:s riktlinjer bygger på begreppet tillbörlig aktsamhet som tagits fram av Förenta nationernas expertgrupp för Demokratiska republiken Kongo. Rådet bekräftar att det står bakom genomförandet av OECD:s riktlinjer. Rådet noterar att ansvarsfull anskaffning även om handeln med konfliktmineraler är relativt väldokumenterad vad gäller området kring de stora sjöarna är en aktuell fråga även i andra länder och regioner /14 16

17 4. Rådet framhåller behovet av att minska beväpnade aktörers möjligheter att handla med mineraler i konfliktdrabbade områden och högriskområden, av att främja EU-aktörers tillämpning av tillbörlig aktsamhet samt av att skapa förutsättningar för en ansvarsfull anskaffning från konfliktdrabbade områden och högriskområden från företagens sida. I detta hänseende noterar rådet att tillbörlig aktsamhet i leveranskedjan måste uppmuntras på ett sätt som står i proportion till och ligger i linje med EU:s politik för industrivaror och råvaror samtidigt som legitim och ansvarsfull gruvverksamhet och relaterad handel i och från konfliktdrabbade områden och högriskområden upprätthålls. 5. Rådet betonar att det krävs en rad olika politiska strategier och åtgärder för att bryta sambanden mellan konflikt och mineralutvinning, däribland lämpliga incitament för EUföretag, kapacitetsuppbyggnad och informationsverksamhet, och dessa måste genomföras på ett strategiskt enhetligt sätt för att komma åt de bakomliggande orsakerna till konflikter och instabilitet. 6. Rådet uppskattar att kommissionen och den höga representanten kommer att fortsätta arbeta för en stark, övergripande och konsekvent EU-diplomati gällande råvaror och behandla sambandet mellan säkerhet och utveckling på ett sammanhängande och strategiskt sätt. Den pågående kartläggningen av råvaruprojekt i tredjeländer bör öka EU:s kapacitet att ta itu med råvarornas utrikes- och säkerhetspolitiska aspekter på ett övergripande sätt. Detta bör inkludera att man identifierar områden där EU-åtgärder ger ett mervärde i förhållande till medlemsstaternas åtgärder avseende råvarornas utrikes- och säkerhetspolitiska aspekter och därmed skapar synergier och ser till att EU:s instrument används på ett konsekvent och effektivt sätt. 7. Rådet välkomnar kommissionens och den höga representantens uppmaning till medlemsstaterna att med lämpliga instrument agera till stöd för insatser för tillbörlig aktsamhet på nationell nivå. 8. Dessa rådsslutsatser knyter an till unionens integrerade strategi för ansvarsfull anskaffning av mineraler med ursprung i konfliktdrabbade områden och högriskområden och påverkar inte den lämpliga granskningen av lagstiftningsförslag som anges i strategin eller den efterföljande översynen av denna." Människorov med krav på lösensumma Rådet antog följande slutsatser om människorov med krav på lösensumma: "1. Rådet fördömer med kraft terroristgruppers bruk av människorov med krav på lösensumma och avvisar bestämt betalning av lösensummor och politiska eftergifter för terrorister. Rådet uttrycker sin djupa oro över det hot som terroristgruppers människorov med krav på lösensumma utgör, särskilt i Västafrika, Jemen och Syrien. 2. Människorov med krav på lösensumma är en finansieringskälla för terrorister och stärker deras förmåga att angripa våra intressen. Terroristgrupper använder de pengar de lägger beslag på genom kidnappningar för att förstärka sin operativa förmåga, bedriva illegal handel, rekrytera nya verksamma och köpa vapen och utrustning för att inleda och planera nya angrepp. Betalning och politiska eftergifter för terrorister sporrar bara till ytterligare kidnappningar och ökar riskerna för våra medborgare och intressen /14 17

18 3. Rådet välkomnar antagandet nyligen av FN:s säkerhetsråds resolution 2133, som innehåller ett politiskt åtagande som förstärker tidigare resolutioner från FN:s säkerhetsråd, 1373 (2001), 1904 (2009), 1989 (2011), 2083 (2012) i vilka alla FN:s medlemmar åläggs att förhindra terrorister från att direkt eller indirekt dra nytta av lösensummor. Rådet bekräftar medlemsstaternas åtagande att stödja dessa resolutioner, särskilt kravet på att förhindra terrorister som pekats ut genom FN:s sanktionssystem mot al-qaida från att dra nytta av lösensummor, inbegripet genom frysning av penningmedel och andra tillgångar. 4. Rådet stöder fullt ut medlemsstaternas insatser för att förhindra människorov och för att försäkra sig om ett säkert frisläppande av gisslan utan betalning av lösensumma, inbegripet genom att samarbeta med partner inom den privata sektorn för att anta relevanta riktlinjer. Det erkänner behovet av att stödja dem som drabbats av kidnappningar med krav på lösensumma och av att noga överväga skyddet av gisslans liv. Rådet betonar den roll som GSFP-uppdrag och EU-organ spelar vid uppbyggnad av kapacitet, kunskaper och respekt för de mänskliga rättigheterna inom brottsbekämpande myndigheter i tredjeländer, som kan användas för att förhindra kidnappningar. Rådet stöder också initiativ för kapacitetsuppbyggnad för att hjälpa stater att förhindra och förbereda sig för att reagera på framtida terroristkidnappningar och för att bekämpa penningtvätt och nätverk för finansiering av terrorism, exempelvis genom att spåra finansiella flöden, inom ramen för mer omfattande terrorismbekämpningsprogram." EU:s riktlinjer om människorättsförsvarare Rådet antog följande slutsatser på tioårsdagen av antagandet av EU:s riktlinjer om människorättsförsvarare: "1. På tioårsdagen av antagandet av EU:s riktlinjer om människorättsförsvarare gav rådet på nytt sitt starka stöd till människorättsförsvarare i hela världen och hyllade deras insatser för främjande och skydd av de mänskliga rättigheterna under många gånger svåra förhållanden. Varje människas rätt att utöva sin yttrande-, åsikts-, förenings- och mötesfrihet för att främja alla människors rättigheter och grundläggande friheter är obestridlig. 2. Människorättsförsvarare spelar en viktig roll på lokal, nationell, regional och internationell nivå för att främja och skydda de mänskliga rättigheterna, men de råkar ofta själva ut för förtryck och tvång. EU kommer därför att intensifiera sitt politiska och materiella stöd till människorättsförsvararna och sina insatser mot alla former av vedergällning, och kommer aktivt att stödja en förstärkt FN-övervakning i detta avseende. EU har särskilt åtagit sig att förbättra sitt stöd till utsatta och marginaliserade människorättsförsvarare. EU kommer att intensifiera arbetet med att nå ut till dem som är verksamma i avlägsna områden och på landsbygden. Särskild uppmärksamhet ägnas kvinnliga människorättsförsvarare /14 18

19 3. Rådet uppmanade alla stater att skapa säkra och gynnsamma förutsättningar för att människorättsförsvarare ska kunna verka fritt, utan hinder och i trygghet. Rådet uttryckte särskild oro över införandet av rättsliga och administrativa bestämmelser i vissa länder som har förhindrat eller otillbörligen begränsat människorättsförsvararnas legitima arbete och äventyrat deras säkerhet. Rådet noterade med beklagande att handlingsutrymmet för civilsamhället kringskärs allt mer i allt fler länder. Internetbaserade övervakningsmetoder missbrukas ofta av regeringar för att undergräva människorättsförsvararnas arbete. Ett oberoende, diversifierat och pluralistiskt civilsamhälle är en nödvändighet för byggandet av fredliga, välmående och demokratiska samhällen. 4. Rådet noterade med tillfredsställelse att EU:s politik för människorättsförsvarare blivit mer effektiv och konsekvent sedan riktlinjerna antogs. Genom den höga representanten/vice ordföranden, EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter, EU:s delegationer och medlemsstaternas ambassader på ort och ställe för EU en aktiv dialog med människorättsförsvarare, gör démarcher och uttalanden, följer rättegångar, besöker fängelser och stöder människorättsförsvarare som frihetsberövats och kvarhålls på godtycklig grund. 5. Rådet betonade att det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter har en avgörande betydelse för ett effektivt genomförande av riktlinjerna och noterade med tillfredsställelse att de bidrag från instrumentet som hotade människorättsförsvarare beviljas i akuta fall har använts effektivt och att de sedan 2011 blivit ett snabbt och effektivt verktyg för att tillgodose behoven för människorättsförsvarare som lever under ett omedelbart hot. Det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter har sedan 2007 stött både enskilda och organisationer genom projekt till ett värde av mer än 150 miljoner euro. Rådet välkomnade det faktum att det förnyade europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter för fått ett tydligare fokus på mänskliga rättigheter och deras försvarare där de är som mest utsatta. 6. Rådet betonade behovet av att ytterligare förbättra alla berörda intressenters kunskap om riktlinjernas ändamål och praktiska användbarhet. EU-institutionerna och medlemsstaterna kommer att öka sina ansträngningar när det gäller att utbilda sin personal om riktlinjerna och FN:s deklaration om människorättsförsvarare i nära samarbete med civilsamhället. 7. Rådet underströk de internationella människorättsmekanismernas roll för att främja och skydda människorättsförsvararnas arbete, framför allt Förenta nationerna, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), Amerikanska samarbetsorganisationen och Afrikanska unionen. EU vill särskilt framhålla det arbete som FN:s särskilda rapportör om situationen för människorättsförsvarare utför och den avgörande betydelse som detta uppdrag haft när det gäller att genomföra FN:s deklaration om människorättsförsvarare och att förbättra människorättsförsvararnas skydd i hela världen. EU välkomnar de nyligen antagna OSSE-riktlinjerna för skydd av människorättsförsvarare och är berett att bistå OSSE med uppföljningen för att främja riktlinjerna. EU uppmanar även alla stater att avstå från vedergällningar mot människorättsförsvarare som har kontakter med internationella mekanismer för skydd av mänskliga rättigheter. 8. Rådet uppmanade rådets arbetsgrupp för mänskliga rättigheter att fortsätta att regelbundet se över riktlinjernas genomförande." 11197/14 19

20 Restriktiva åtgärder Centralafrikanska republiken Rådet ändrade EU:s restriktiva åtgärder mot Centralafrikanska republiken mot bakgrund av FN:s säkerhetsråds resolution 2127 (2013) så att ytterligare tre personer får sina tillgångar frysta och beläggs med förbud mot inresa till EU. Ett vapenembargo mot Centralafrikanska republiken som infördes i december 2013 är fortfarande i kraft. Restriktiva åtgärder Transnistrien Rådet förlängde de restriktiva åtgärderna mot ledarna i regionen Transnistrien i Republiken Moldavien till och med den 31 oktober Restriktiva åtgärder Libyen Rådet ändrade EU:s restriktiva åtgärder mot bakgrund av situationen i Libyen. Ändringarna gjordes för att implementera FN:s säkerhetsråds resolution 2146 (2014) som tillåter FN:s medlemsstater att inspektera utsedda fartyg på det fria havet. Resolutionen föreskriver också möjligheten för FN:s sanktionskommitté att vidta nya åtgärder med avseende på de utsedda fartygen. Rådet gjorde samtidigt en översyn av EU:s egna sanktioner mot Libyen, och beslutade att det inte längre finns skäl att låta två av enheterna kvarstå på förteckningen över personer och enheter som är föremål för restriktiva åtgärder. Rapport om mänskliga rättigheter och demokrati Rådet antog EU:s årsrapport om mänskliga rättigheter och demokrati i världen För mer information se pressmeddelande 11226/14. Hela rapporten återges i 11107/14. EU:s prioriteringar inför FN:s generalförsamling Rådet godkände EU:s prioriteringar inför den 69:e sessionen i FN:s generalförsamling, enligt 10856/14. EU och/eller dess medlemsstater kommer bland annat att inrikta sig på att främja fred och säkerhet genom att stödja en förstärkning av det operativa samarbetet mellan EU och FN vad avser krishantering samt förstärka stödet till FN:s fredsbevarande arbete. EU kommer också att stödja Internationella brottmålsdomstolens verksamhet och arbeta för att utvärderingskonferensen mellan parterna i fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen 2015 ger positiva resultat /14 20

21 EU kommer också att ta upp klimatförändringarna, och då uppmärksamma uppföljningen och genomförandet av Rio+20:s resultat och arbetet med hållbara utvecklingsmål. På människorättsområdet är EU fortfarande fast beslutet att främja de mänskliga rättigheterna, demokrati och rättsstatsprincipen. Unionen strävar också efter att stärka det internationella humanitära systemet, främja de humanitära principerna och relevant internationell rätt och förbereda det kommande världstoppmötet om humanitära frågor. Bland EU:s prioriteringar finns också en förstärkning av FN:s effektivitet. EU:s särskilda representanter Rådet förlängde mandatet för två av EU:s särskilda representanter fram till och med den 28 februari 2015 och enades om budgeten för deras verksamhet: Stavros Lambrinidis fortsätter som EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter och kommer att förfoga över en budget på euro för perioden 1 juli 2014 till slutet av februari Franz-Michael Skjold Mellbin fortsätter som EU:s särskilda representant i Afghanistan och kommer att ha 3,76 miljoner euro till sitt förfogande fram till och med den 28 februari EU:s särskilda representant i Bosnien och Hercegovina Rådet godkände en budget på 5,25 miljoner euro för den verksamhet som bedrivs av EU:s särskilda representant i Bosnien och Hercegovina, Peter Sørensen, för perioden 1 juli juni Hans nuvarande mandat löper ut den 30 juni Förbindelserna med Republiken Moldavien Rådet godkände associeringsagendan mellan Europeiska unionen och Republiken Moldavien. Agendan omfattar perioden och är utformad för att hjälpa landet att förbereda genomförandet av det associeringsavtal, inbegripet bestämmelserna om ett djupgående och omfattande frihandelsområde, som kommer att undertecknas den 27 juni Förbindelserna med Georgien Rådet antog associeringsagendan mellan Europeiska unionen och Georgien för perioden Agendan är utformad för att hjälpa landet att förbereda genomförandet av det associeringsavtal, inbegripet bestämmelserna om ett djupgående och omfattande frihandelsområde, som kommer att undertecknas den 27 juni /14 21

22 Associeringsavtal med Centralamerika Rådet godkände EU:s ståndpunkt inför det första mötet i associeringsrådet med Centralamerika. Ståndpunkten avser beslut i associeringsrådet om arbetsordningen för associeringsrådet och associeringskommittén, arbetsordningen för tvistelösningsförfaranden enligt avdelning X och uppförandekoden för panelmedlemmar och medlare, samt förteckningen över panelmedlemmar och förteckningen över experter på handel och hållbar utveckling. Ersättande av protokoll 3 till avtalet mellan EEG och Schweiz Rådet antog ett beslut om den ståndpunkt som EU ska inta i gemensamma kommittén beträffande ersättande av protokoll 3 till avtalet mellan EEG och Schweiz om definition av begreppet "ursprungsprodukter" och om metoder för administrativt samarbete med ett nytt protokoll, som vad gäller ursprungsregler hänvisar till den regionala konventionen om Europa Medelhavstäckande regler om förmånsursprung (9959/14). Ersättande av protokoll 3 till avtalet mellan EEG och Island Rådet antog ett beslut om den ståndpunkt som EU ska inta i gemensamma kommittén beträffande ersättande av protokoll 3 till avtalet mellan EEG och Island om definition av begreppet "ursprungsprodukter" och om metoder för administrativt samarbete med ett nytt protokoll, som vad gäller ursprungsregler hänvisar till den regionala konventionen om Europa Medelhavstäckande regler om förmånsursprung (9962/14). Ersättande av protokoll 3 till avtalet mellan EEG och Norge Rådet antog ett beslut om den ståndpunkt som EU ska inta i gemensamma kommittén beträffande ersättande av protokoll 3 till avtalet mellan EEG och Norge om definition av begreppet "ursprungsprodukter" och om metoder för administrativt samarbete med ett nytt protokoll, som vad gäller ursprungsregler hänvisar till den regionala konventionen om Europa Medelhavstäckande regler om förmånsursprung (9965/14). Ändringar av protokoll 31 till EES-avtalet Rådet antog två beslut om den ståndpunkt som ska intas på EU:s vägnar i gemensamma EESkommittén beträffande en ändring av protokoll 31 till EES-avtalet så att det utvidgas till att omfatta förordning (EU) nr 1287/2013 om inrättande av ett program för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (Cosme) ( ) (9624/14), så att det utvidgas till att omfatta samarbete rörande fri rörlighet för arbetstagare, samordning av de sociala trygghetssystemen och åtgärder till förmån för migrerande arbetstagare, inklusive migrerande arbetstagare från tredjeländer (9794/14) /14 22

23 UTVECKLINGSSAMARBETE Den privata sektorns roll i utvecklingssamarbetet Rådet antog följande slutsatser om den privata sektorns roll i utvecklingssamarbetet: "1. Rådet erinrar om sina slutsatser om agendan för förändring 1 och om EU:s gemensamma ståndpunkt vid det första högnivåmötet om det globala partnerskapet för effektivt utvecklingssamarbete 2 och erkänner att den privata sektorn är den viktigaste drivkraften bakom sysselsättning, tillväxt, investeringar, handel och innovation och spelar en central roll för fattigdomsminskning, hållbar utveckling och tillväxt som omfattar alla. 2. I detta sammanhang välkomnar rådet de principer och prioriteringar som anges i kommissionens meddelande En starkare roll för den privata sektorn i insatserna för att uppnå hållbar tillväxt för alla i utvecklingsländerna 3. Meddelandet innehåller förslag till hur EU och dess medlemsstater kan samarbeta med andra utvecklingspartner, genom att stödja utvecklingen av den privata sektorn i partnerländerna och genom att samarbeta med den privata sektorn för att främja utvecklingseffekterna av dess verksamhet. 3. Rådet betonar att EU:s och medlemsstaternas stöd till utvecklingen av den privata sektorn bör bygga på Busanprinciperna för effektivt utvecklingssamarbete. Stödet bör också överensstämma med en rättighetsbaserad strategi för utvecklingssamarbete, som omfattar alla mänskliga rättigheter, och bör också ligga i linje med internationellt erkända riktlinjer och principer, inklusive bland andra FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, ILO:s trepartsförklaring om principer för multinationella företag och socialpolitik, OECD:s riktlinjer för multinationella företag och FN:s Global Compact-initiativ. 4. Rådet betonar att investeringar, handel och affärsverksamhet i och med partnerländer bör respektera mänskliga rättigheter och arbetstagares rättigheter, skydda barns rättigheter, främja anständiga arbetsvillkor och hållbar utveckling och bidra till ungdomars och de fattigaste och mest sårbara personernas, särskilt kvinnors och flickors, ekonomiska och sociala egenmakt. 4 Dessa verksamheter bör också främja social dialog och följa principerna för företagens sociala, skattemässiga och miljömässiga ansvar, insyn och redovisningsskyldighet och bör ligga i linje med de ovannämnda internationellt erkända riktlinjerna och principerna. Rådet uppmanar i detta avseende kommissionen att utveckla en efterföljare till EU:s strategi för företagens sociala ansvar, med en stärkt yttre dimension. Rådet understryker dessutom vikten av att bekämpa skatteundandragande och skatteflykt bland företag och att främja rättvis och etisk handel. Rådet betonar att EU:s och medlemsstaternas politik avseende utvecklingen av den privata sektorn bör vara förenlig med principerna för en konsekvent politik för utveckling Dok. 9369/12. Dok. 7805/14. Dok. 9802/14. Dok. 7412/ /14 23