REMISSUTGÅVA: Regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län Remissperiod: till Följebrev Introduktion...

Transkript

1 INNEHÅLL Följebrev... 2 Introduktion... 3 Arbetsmetod: Gröna tråden... 5 Varför ska vi arbeta med en grön tråd?... 5 Vad ska vi arbeta med?... 5 Hur ska vi arbeta?... 6 Nulägesbild... 9 Målbild: Gröna Kronoberg Kronoberg växer i öppna och hållbara livmiljöer med förnyelseförmåga Gröna Kronoberg Utmaningar Mål Mål 1: Vi växer i öppna och hållbara livsmiljöer Ställningstaganden Målvärden Prioriteringar Mål 2: Vi växer av en cirkulär ekonomi med förnyelseförmåga Ställningstaganden Målvärden Prioriteringar Bilagor ) Nulägesanalys för Kronobergs län

2 FÖLJEBREV Under ett halvår har vi talat med olika intressenter om länets utmaningar och möjligheter: Hur är det att leva i Kronoberg idag? Hur ska det vara att leva i Kronoberg 2025? Med stöd av insamlat underlag finns nu ett remissförslag av en ny regional utvecklingsstrategi för Kronobergs län (RUS). RUS kan beskrivas som en kompass för länets utveckling. Målbilden för RUS är Gröna Kronoberg. Den nya strategin ska stödja utveckling som är hållbar för människor, miljö och ekonomi. Det betyder att i Kronoberg 2025 ska människor kunna leva och växa i öppna och hållbara livsmiljöer. Vår regionala ekonomi och vårt näringsliv ska kunna växa av och bidra till en cirkulär ekonomi med förmåga till förnyelse. För att nå målen behövs samsyn om utmaningar, prioriteringar och mål. Sex prioriteringar föreslås och de innebär att välja väg i riktning fram mot målen. Remissen riktar sig till alla intressenter som berörs av Gröna Kronoberg. Några exempel på intressenter är kommuninvånare, föreningar, statliga myndigheter, lokalt näringsliv, grannlän, akademi. Ni är potentiella aktörer i samhandlingen kring Gröna Kronoberg. Under remissperioden fortsätter samtalen. Uppmärksamma oss och andra intressenter på hur ni ser på utvecklingen, vad ni vill bidra med och hur Gröna Kronoberg kan stödja det. Fundera på: 1) Hur stödjer strategin ert utvecklingsarbete? 2) På vilket sätt kommer ni att använda strategin i den fortsatta dialogen och samhandlingen? 3) Vilka aktörer ser ni som angelägna att samhandla med för att nå målen? 4) Vad saknar ni för att driva utveckling i linje med strategin? 5) Hur kan Region Kronoberg stödja er i det kommande arbetet? Remissperioden pågår mellan 25 oktober 2014 till 15 januari Information om remissen och dialogdatum publiceras på bloggen. Intressenter kan ge inspel och synpunkter via dokumentation på dialogmöten, kommentera på bloggen och skicka meddelanden via e-post info@rfss.se, eller post Regionförbundet södra Småland, Videum Science Park, Växjö. Remissperioden avslutas med en remisskonferens under Regiondagarna som äger rum januari Välkommen att delta! Regionförbundet södra Småland Roland Gustbée (m) Carina Bengtsson (c) Robert Olesen (s) Styrelsens ordförande 1:e vice ordförande 2:e vice ordförande 2

3 INTRODUKTION Den regionala utvecklingsstrategin för Kronoberg län (RUS) är vägledande för arbetet med hållbar regional utveckling och strategins aktualitet prövas vart fjärde år. Strategin ersätter det tidigare Mötesplats södra Småland - regionalt utvecklingsprogram, en strategi för Kronobergs län (rev 2009). SYFTE Utgångspunkten är att RUS är ett verktyg som ska bidra till att uppnå målen med den regionala tillväxtpolitiken genom att skapa bättre förutsättningar för hållbar regional utveckling. EU 2020 och den nationella strategin för regional tillväxt och attraktionskraft är vägledande för RUS. Samordning mellan RUS och kommunernas översiktsplanering eftersträvas särskilt. BAKGRUND Med regionalt tillväxtarbete avses insatser för att skapa hållbar regional tillväxt och utveckling. Det regleras i den statliga förordningen om regionalt tillväxtarbete (2007:713). Arbetet innebär att: 1) utarbeta ett regionalt utvecklingsprogram och samordna genomförandet av programmet 2) löpande följa utvecklingen i länet och de funktionella analysregionerna i länet i förhållande till regionala och nationella mål, och 3) följa upp, låta utvärdera och till regeringen årligen redovisa resultaten av det regionala tillväxtarbetet. RIKTLINJER FÖR RUS (ENLIGT FÖRORDNINGEN OM TILLVÄXTARBETE) RUS ska utgöra en samlad strategi för ett eller flera läns regionala tillväxtarbete, binder samman planeringsprocesser med betydelse för en hållbar regional utveckling och underlättar samverkan mellan länen, ligger till grund för regionala strukturfondsprogram, territoriella program, regionala tillväxtprogram samt andra relevanta regionala program och insatser, upprättas utifrån en analys av de särskilda utvecklingsförutsättningarna i länet, ska ange mål, inriktningar och prioriteringar i arbetet, ska innehålla en plan för uppföljning och utvärdering, ska utarbetas i samråd med kommuner och landsting. Samråd bör också ske med näringsliv och organisationer. Programmet ska ligga till grund för samverkan mellan kommuner, landsting, statliga myndigheter, näringsliv och organisationer. det organ som ansvarar för programmet ska samordna insatserna för genomförandet. Samordningen ska ske i samverkan med kommuner och landsting. Samordning bör även ske med näringsliv, organisationer och statliga myndigheter. det organ som har ansvaret för det regionala tillväxtarbetet ska löpande följa upp det regionala utvecklingsprogrammet och se till att det utvärderas på ett ändamålsenligt sätt. när ett regionalt utvecklingsprogram har fastställts eller ändrats ska det gällande programmet ges in till regeringen. 3

4 AVGRÄNSNING RUS tar upp utmaningar och mål kopplade till regional tillväxtpolitik och de berör hela samhällsutvecklingen. För att avgränsa RUS så inriktas strategin på utmaningsdriven utveckling och på prioriteringar som kräver samhandling. Det innebär att RUS inte sammanfattar allt regionalt utvecklingsarbete. Istället prioriteras utmaningar och möjligheter som kräver samhandling över gränser, mellan olika områden och aktörer. ANSVAR Ansvaret regleras i den statliga förordningen (2007:713) om regionalt tillväxtarbete. Regionförbundet södra Småland har som samverkansorgan ansvaret för det regionala tillväxtarbetet i Kronobergs län. Ansvaret övergår till det nya självstyrelseorganet Region Kronoberg från och med INNEHÅLL Denna remissutgåva är strukturerad i olika delar som förhåller sig till varandra på olika sätt: Gröna tråden - arbetsmetod för hållbar utveckling. Nulägesanalys Prioriteringar Gröna Kronoberg 2025 Med hjälp av en nulägesanalys kan vi se vilka utmaningar och möjligheter vi har i Kronobergs län. Denna leder till formuleringen av ett antal mål. Till målen har ett antal prioriteringar lagts till, även kallade vägval. De beskriver vilken samhandling som ska leda till målet. Målbilden visar i vilken riktning regionen ska gå: Gröna Kronoberg 2025 och handlar om att Kronoberg växer i öppna och hållbara livsmiljöer med förnyelseförmåga". Målbilden har brutits ner i två mål, även kallade ställningstaganden. Målvärden indikerar att målen uppfylls. Bild 1. Gröna Kronoberg innehåll. 4

5 ARBETSMETOD: GRÖNA TRÅDEN Arbetsmetoden består av ett antal delar som tillsammans lägger grunden för ett hållbart regionalt utvecklingsarbete. Det handlar om att skapa förutsättningar för vad aktörerna arbetar med och hur de arbetar. Region Kronoberg ansvarar för samordningen av det regionala tillväxtarbetet i samarbete med Länsstyrelsen Kronoberg. VARFÖR SKA VI ARBETA MED EN GRÖN TRÅD? HÅLLBAR UTVECKLING Regionalt utvecklingsarbete är en kontinuerlig process. För att arbetet kopplat till Kronoberg 2025 ska ske på ett hållbart sätt så behövs en arbetsmetod som leder från mål till handling. Kronoberg 2025 är en samlande strategi för utvecklingen av Kronobergs län - vad vi ska arbeta med och hur. Hållbarhet ska gå som en grön tråd genom alla led i arbetet. Som vägledning används Ledningssystem för hållbarutveckling i kommuner, landsting och regioner, Svensk Standard SS :2014. Vår arbetsmetod ska hjälpa oss att nå de regionala utvecklingsmålen. Syftet är hållbar regional utveckling, att Kronobergs län ska arbeta för utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov - att flickor och pojkar, kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att nå inflytande i det regionala tillväxtarbetet och få tillgång till samhällets resurser. Kommunerna och Region Kronoberg är viktiga plattformar för samhandling mellan många olika samhällsaktörer som var och en påverkar den hållbara utvecklingens tre dimensioner den sociala, den ekonomiska och den ekologiska. Det handlar om att skapa förutsättningar både för hur aktörerna arbetar (process) och vad de arbetar med. Arbetsmetoden formas och utvecklas i dialog och samråd mellan Region Kronoberg och samhällets intressenter. Med en tydlig arbetsmetod kan samhandlingsformerna bli ändamålsenliga och ge förutsättningar för olika intressenter att delta. För en gles region som Kronoberg liten befolkning på en relativt stor yta - spelar det roll när, var och hur aktörernas möts för att skapa ett hållbart upplägg. Arbetsmetoden innebär att den regionala utvecklingsstrategins framtagande, genomförande och uppföljning lyfts in på agendan i de former för samhandling som finns i länet som exempelvis strategier, planer och program, strategiska samtal och nätverksmöten. VAD SKA VI ARBETA MED? UTMANINGSDRIVEN UTVECKLING Kronoberg står liksom andra regioner inför ett antal globala och lokala samhällsutmaningar för att nå en hållbar samhällsutveckling. Utmärkande för dessa utmaningar är att de skär genom många sektoriella gränser och att de har flyttat sig högst upp på politiska agendor lokalt, regionalt och globalt. Gröna Kronoberg 2025 ska prioritera utmaningsdriven regional utveckling som ett sätt att skapa hållbarhet. Det betyder att sätta utmaningarna i centrum och prioritera ett sektorsövergripande arbetssätt (jämfört med en självcentrerad och sektorsbunden planering). Det ska öppna möjligheterna för en mångfald av intressenter att bidra till regional utveckling. 5

6 Intressenterna ska kunna ta olika roller och ansvar i utvecklingsarbetet över tid och kliva in och kliva av utvecklingsprocesser beroende på vad utmaningen är och på vilka lösningar som behövs. Utmaningsdriven regional utveckling kräver ett målinriktat och processorienterat arbetssätt samt ett kompetent ledarskap. MÅLARBETE För att identifiera det regionala utvecklingsarbetets inriktning och prioriteringar så används verktyg som förändringslogik (se bild 2), intressent-och konsekvensanalyser samt SMART:a 1 mål. Det ger en möjlighet att pröva hur utmaningar och mål samspelar med varandra och om tänkta insatser kommer att leda till hållbar utveckling socialt, ekologiskt och ekonomiskt. På så vis skapas ett bra underlag för beslut och arbete med mål. Bild 2: Modell för förändringslogik. Förändringslogik används som ett verktyg för att synliggöra hur utmaningar, insatser och mål samspelar med varandra, för att se om det vi gör kommer att leda till samhällsförändring. Målvärdena för RUS är SMART:a och syftar till att mäta långsiktiga effekter och regional utveckling. Målvärdena är därför framtagna på en för länet samlande eller aggregerad nivå. Program (för trafikförsörjning, kompetensförsörjning, kultur, osv) kopplade till RUS ska innehålla indikatorer på en nivå som gör det möjligt att mäta effekter på kort och medellång sikt och ska fungera som en brygga mellan den konkreta verksamheten och RUS. Uppföljningen av indikatorer på alla nivåer ska i de fall det är relevant och möjligt göras utifrån kön, bransch, ålder, utbildning, osv. Utvecklingen av hållbarhetsdimensionerna följs genom ett antal indikatorer. Exempel på indikatorer för social utveckling är: Utbildning, arbetsliv, hälsa, inkomster, delaktighet, kultur. Ekologisk utveckling: Biologisk mångfald, ekosystem, klimat, luft, mark, vatten. Ekonomisk utveckling: Produktion, produktivitet, investeringar, finansiell stabilitet, nyskapande, infrastruktur. HUR SKA VI ARBETA? INTRESSENTERNA En viktig princip för hållbar utveckling är att beakta intressenterna och deras intressen. Intressenterna är de som äger, är involverade i, påverkas av eller berörs av RUS. Intressenterna är regionens främsta resurser i att skapa utveckling. Exempel på intressenter är kommuninvånare, föreningar, statliga myndigheter, lokalt näringsliv och akademi. All regional verksamhet ska bedrivas med utgångspunkt i kunskap om flickor och pojkars, kvinnor och mäns villkor och behov. Det innebär att respektera de mänskliga rättigheterna och erkänna deras betydelse och allmängiltighet. 1 SMART:a mål innebär mål som är Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska och Tidsbundna. 6

7 Jämställdhets- och mångfaldsintegrering är verktyg som vi använder i alla led i beslutsfattandet och processerna för regionalt utvecklingsarbete - från formulering av utmaningar till utformande av aktiviteter, indikatorer och mål. SAMHANDLING Regionalt utvecklingsarbete ska bygga på samhandling i syfte att nå målen. Samhällsutmaningarna kan inte lösas av en enskild aktör utan kräver en effektiv samhandling mellan politik, näringsliv, forskning och civilsamhälle. Det innebär att föra bra samtal, om nuläge och mål, att skapa samsyn om vad som bör göras och hur. Offentliga aktörer kan ta ett tydligt ansvar genom att ställa utmanande krav på lösningar som inte finns idag och genom att skapa förutsättningar för gränsöverskridande samhandling. Intressenterna kan bidra till och vara aktörer i regionalt utvecklingsarbete på olika sätt. Därför behövs en aktiv och kontinuerlig intressentanalys för att inkludera och aktivera olika kompetenser, perspektiv och resurser. Det är också viktigt att ha en utblick, en omvärldsbevakning, bland annat på EU-nivå för att påverka och växla upp begränsade lokala och regionala resurser. Här kan det behövas särskild internationaliseringsförmåga (kunskap, resurser). 1) Samtal - vem vill göra något och varför? 2) Samsyn - vad bör göras? 3) Samarbete - vilka behövs föra att göra? 4) Samhandling - hur ska det göras och av vilka? Bild 3: Samhandlingstrappa. Gröna Kronoberg 2025 kan användas som ett stöd i olika faser fram till samhandling. LEDARSKAP Ledarskap är en avgörande faktor för hållbar utveckling. Utmaningsdriven utveckling behöver ledas för att bli målinriktad på både kort och på lång sikt. Det kräver ett processorienterat arbetssätt och ett kompetent ledarskap. Ledarskapet blir ett medel för att skapa kreativitet, förnyelse och innovation. Gröna Kronoberg lägger stor vikt vid ett kompetent ledarskap som stärker förmågan till innovation hos både individer och organisationer. På regional nivå har Regionförbundet södra Småland (Region Kronoberg) tillväxtansvaret och rollen att samordna RUS. Länsstyrelsen har rollen att bevaka statens intressen och bidra till regional utveckling. Bägge organisationerna leder olika former av samhandling kring regional utveckling. SAMHANDLINGSFORMER 7

8 Det ska finnas ändamålsenliga samhandlingsformer som stödjer regional utveckling, såsom policyer och olika former av möten och insatser. Gröna Kronoberg 2025 är en policy som ska fungera vägledande för olika intressenter. För Region Kronoberg är RUS ett styrande dokument i regionalt tillväxtarbete. RUS genomförs med stöd av regionala program (strategier, planer). Region Kronoberg ansvarar för att samordnande funktioner kopplas till RUS framtagande, genomförande och uppföljning. Andra aktörer deltar genom samhandling. Fler samhandlingsformer är: Kommunalt forum (för förtroendevalda), strategiska samtal, nätverk och projekt. De används för att skapa möten mellan olika intressenter inom offentlig, privat och civil sektor i syfte att nå samhandling och rikta olika resurser till gemensamma mål. Exempel på nätverk är Kompetensforum (Region Kronoberg), Kultursamverkansmodellen (Region Kronoberg) och Miljömålssystemet (Länsstyrelsen). Exempel på projekt är TvärDrag (attrahera inflyttare och kompetenser), Smart Housing Småland (skapa smart boende och hållbar byggd miljö), Studentmedarbetare (etablera kontaktnät inom arbetslivet redan under studietiden) och Fria ordet (utveckla friheten att yttra och uttrycka sig och använda Kronobergs litterära arv). LÄRANDECYKEL Det regionala utvecklingsarbetet ska kopplas till en ettårs- och fyraårscykel för uppföljning, lärande och dialog. Lärandecykeln är en del av hållbarhetsarbetet. Syftet är att skapa ansvarighet, öppenhet och transparens: Ansvar i att beakta kvaliteten i beslut och uppföljningen av dem; Öppenhet och transparens kring beslutens kända och förväntade påverkan på samhället, ekonomin och miljön. Ettårs- och fyraårscykeln ska stödja de samhandlingsformer och planeringsprocesser som finns kopplade till Kronoberg Den regionala utvecklingsstrategin följs upp i sin helhet i ett årligt regionalt forum och genom tematiska fördjupningar i vår- och höstforum. Som en del av lärandecykeln ska den regionala utvecklingsstrategin aktualitetsprövas var fjärde år. Lärandecykeln ska underlätta flernivåstyrning, d v s samhandling, och en ökad växelverkan mellan regional utveckling och kommunal översiktsplanering. Det ska skapa förutsättningar för att sammanbinda olika planeringsprocesser på nationell, regional och lokal nivå (att planera, införa och tillämpa, utvärdera och rapportera, analysera och förbättra). 8

9 Bild 4: Fyraårscykel för framtagande, genomförande och uppföljning av RUS. NULÄGESBILD Här följer en sammanfattning av Kronobergs nuläge, utveckling och position. Ur ett längre perspektiv har regionen haft en, jämfört med regioner utanför storstadsregionerna, god tillväxt både sett till befolknings- och sysselsättningsutveckling. Sysselsättningsgraden i länet är en av de högsta i riket, även om skillnaderna i sysselsättningsgrad mellan olika kommuner och grupper varierar. Män har en högre sysselsättningsgrad än kvinnor, och i Kronoberg är detta särskilt framträdande. Det finns flera delförklaringar till könsskillnaderna, bland annat att kvinnor i högre utsträckning än män är föräldralediga, arbetar deltid, studerar och är sjukskrivna, samt att länet har ett mansdominerat näringsliv där löneutvecklingen tenderar att vara högre än i kvinnodominerade yrken. Ett flertal för regionen viktiga näringar har haft en, sett över tid, stabil utveckling och en hög omställningsförmåga. Framväxten av nya tillväxtnäringar har balanserat nedgången inom näringar där konkurrenskraften dalat, och länets höga exportkvot antyder en hög förmåga till att attrahera utländskt kapital till regionen. Sedan nittiotalskrisen har sysselsättningstillväxten i länet, ur ett jämförande perspektiv, varit god. Men takten har under de senaste åren avstannat och arbetslösheten har ökat, främst för grupper som redan hade en svag etablering på arbetsmarknaden. Den främsta anledningen till den avstannade sysselsättningstillväxten är att finanskrisen drabbat länet hårt, och främst är det länets omfattande industrisektor som drabbats. 9

10 Både ur ett längre och kortare perspektiv visar statistiken att det sker en professionalisering på arbetsmarknaden och utbildningsnivån är en av de grundläggande faktorerna som avgör den enskildes möjlighet till anställning. Kunskapskraven ökar både inom nya och mer mogna branscher, och de förväntade pensionsavgångarna från några av länets större branscher är inom de närmsta åren stora och adekvat kompetens kommer att efterfrågas för att säkra företagens konkurrenskraft och förnyelseförmåga. Även om de som nu lämnar arbetslivet för pension i hög utsträckning haft en förgymnasial utbildning, innebär det inte att de ersätts med personer som inte har en högre utbildningsnivå, utan snarare tyder prognoser på att kompetenskraven ökar vid nyanställningar. Med ökade kompetenskrav på arbetsmarknaden ökar även behovet av tillgång till rätt kompetens hos arbetskraften. Befolkningen i Kronobergs län har idag en något lägre utbildningsnivå än riksgenomsnittet, och det finns stora skillnader mellan kommunerna och könen. Män har en lägre utbildningsnivå än kvinnor, och i Kronoberg är detta förhållande särskilt framträdande och skillnaderna mellan pojkars och flickors studieresultat ökar. För att möta de ökade kompetenskraven i framtiden är det därför viktigt att främja individers möjligheter till ett livslångt lärande, oavsett kön och hemkommun. Men det gäller även att arbeta för en mer effektiv matchning på arbetsmarknaden, så att arbetskraften innehar de kompetenser som efterfrågas av de regionala arbetsgivarna. Ett viktigt led i detta arbete är att bryta könstereotypa utbildnings- och yrkesval och stärka samverkan mellan utbildningsystemet och näringslivet. Den omställning som sker på arbetsmarknaden påverkar de olika geografierna inom landet och länet på skilda vis. På nationell nivå har flera mindre regioner under de senaste decennierna haft en negativ utveckling som en följd av nedlagda arbetstillfällen som inte har ersatts med nya jobb inom andra näringar. Istället har de nya arbetstillfällena växt fram i andra geografier, och då främst i storstäderna som stått för den största delen av landets sysselsättningstillväxt under de senaste åren. Detta har medfört stora omflyttningar inom landet och allt fler bor i någon av landets större regioner. Utvecklingen i Kronobergs län har följt samma mönster; allt fler bor i Växjö som sedan nittiotalet stått för länets befolkningstillväxt, och tillsammans med Älmhult för länets sysselsättningstillväxt. Växjös starka utveckling har varit viktig för regionens samlade konkurrenskraft, men genom åren har skillnader mellan stad och land uppstått. För ett glest län som Kronoberg har senare års trender med en alltmer tilltagande urbanisering medfört en allt glesare landsbygd och att flera av de mindre kommunerna haft en negativ befolkningsutveckling och en ökande medelålder som konsekvens, och inom det närmsta decenniet kommer antalet äldre fortsatt att öka. För att hela regionen ska leva och stå rustade inför omställningarna i framtiden behöver de olika kommunerna bindas samman och dra nytta av varandras styrkor. En regionförstoring med ökad rörlighet mellan de olika administrativa gränserna inom Kronoberg skulle medföra en utökad arbetsmarknad för arbetstagarna och större möjligheter för kompetensförsörjning för arbetsgivarna. För de mindre kommunerna skulle starka länkar in till större arbetsmarknader vara en stabiliserande faktor under lågkonjunkturer som ofta drabbar små ekonomier hårdare. Vidare är det viktigt att även i framtiden bejaka inflödet av extern kompetens från andra regioner genom att möjliggöra för rörlighet över länsgränserna. 10

11 De glesa strukturerna i länet innebär att transportsträckorna blir långa och att kollektivtrafikens marknadsandel är lägre än i mer tätbefolkade regioner. Ur ett längre perspektiv har de klimatpåverkande utsläppen i länet minskat, främst som en följd av en omställning inom energisektorn, men för att lyckas med att utveckla en grön region behöver utsläppen från transporter minska. Givet länets förutsättningar behöver effektiva transportlösningar utvecklas och användningen av fossilfria bränslen öka. Den framtida konkurrensförmågan i länet kommer att vara avhängig dels en ökad grad av diversifiering, dels en fortsatt stark konkurrenskraft inom industrin. Nya företag inom omogna branscher är en förutsättning för att minska länets konjunkturkänslighet, och främjandet av nyföretagsamhet hos kvinnor är av stor betydelse för att stärka länets samlade konkurrenskraft. Nya företag inom turism, service och tjänster borgar för nya möjligheter även inom geografier som saknar en hög befolkningstäthet. För länets stora landsbygd har tillgång till höghastighetsbredband inneburit nya möjligheter att arbeta och driva företag hemifrån. Framväxten av nya företag, som kan komplettera den redan befintliga basen av små- och medelstora företag, är av stor betydelse för att stärka de mindre kommunernas konkurrenskraft men också för att minska länets konjunkturkänslighet. Men en förutsättning för att lyckas med den framtida omställningen av näringslivet är att människor vill bo och verka i regionen och att de som bor här får utnyttja sin fulla potential. Under det senaste decenniet har utflyttningen från länet varit relativt hög, men har kompenserats genom invandring från andra länder. Men för att frigöra tillväxtpotentialen i länet behöver arbetsmarknadsdeltagandet från utsatta grupper öka, och fler människor välja att bo kvar eller flytta till regionen. En alltmer åldrande befolkning kommer att medföra en ökad försörjningsbörda för befolkningen i arbetsför ålder. Därför är det av särskilt stor betydelse att den tillgängliga arbetskraften i högre utsträckning än idag ges möjlighet att inkluderas i det gemensamma utvecklingsarbetet för länets framtida konkurrenskraft. MÅLBILD: GRÖNA KRONOBERG Med hjälp av nulägesbilden ser vi Kronobergs nuläge, utveckling och position. Nuläget utgör en grund för en målbild som visar i vilken riktning regionen ska gå. Målbilden för Kronobergs län kallar vi Gröna Kronoberg 2025 och handlar sammanfattningsvis om att Kronoberg växer i öppna och hållbara livsmiljöer med förnyelseförmåga. Nedan följer en beskrivning av Gröna Kronoberg. KRONOBERG VÄXER I ÖPPNA OCH HÅLLBARA LIVMILJÖER MED FÖRNYELSEFÖRMÅGA GRÖNA KRONOBERG. GRÖNA KRONOBERG SER MÖJLIGHETER I GLOBALA OCH LOKALA UTMANINGAR. Det är regionens flickor och pojkar, kvinnor och män i olika åldrar som skapar utveckling och förnyelse inom alla sektorer - offentlig, privat och civil. De påverkas av och påverkar utvecklingen. De är Gröna Kronobergs intressenter och målgruppen för det regionala utvecklingsarbetet. Alla behövs för att skapa öppna 11

12 och hållbara livsmiljöer som är attraktiva att bo, arbeta och vistas i. Samhandling kring social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet gör Gröna Kronoberg framgångsrik. Samhandling genom öppna och transparenta processer och kompetent ledarskap är vägen fram till målen i Gröna Kronoberg. GRÖNA KRONOBERG ÄR EN VÄXANDE LANDSBYGDSREGION MITT I SÖDRA SVERIGE MELLAN STORSTADSREGIONERNA. Regionen är både liten och stor en liten befolkning på en relativt stor yta. Många små orter växer i en stark stråkstruktur runt tillväxtmotorn Växjö. Orterna och landsbygderna drar nytta av och kompletterar varandra över kommun- och länsgränser. I Gröna Kronoberg är skogen och sjöarna nära och närvarande. Skog och jord producerar ekologiska, sociala och ekonomiska värden. Gröna Kronoberg utvecklar det ömsesidiga beroendet mellan stad och land genom att stärka funktionella samband och genom att förvalta och utveckla landskapets natur- och kulturvärden som en grund för utvecklingen. Livsmiljöerna är öppna och hållbara. GRÖNA KRONOBERG HAR EN STARK FÖRNYELSEFÖRMÅGA. Här verkar många små och medelstora företag och näringslivet breddas från sin bas i tillverkande industri till fler tjänste- och serviceföretag. Många företagsledare ger en stor samlad erfarenhet av att leda och att arbeta entreprenöriellt. En stark idéburen sektor skapar arenor som tar vara på människors engagemang och idéer och som bidrar till en kulturell infrastruktur i både stad och land. Vilja och förmåga finns i privat, civil och offentlig sektor att möta efterfrågan av hållbara lösningar på lokala och globala utmaningar som klimat, energi, miljö, demografi, social trygghet, hälsa och utbildning. En välutvecklad högskolestruktur i regionen och närheten till Linnéuniversitet skapar grund för framgångsrika samarbeten som kombinerar kunskaper och skapar innovation. GRÖNA KRONOBERG SATSAR PÅ ATT BLI EN LEDANDE HÅLLBAR REGION. Genom att återuppbygga resurser oavsett om det är socialt (mänskligt), ekologiskt (miljö) eller ekonomiskt (tillverkande) så tar Gröna Kronoberg sikte på en cirkulär ekonomi. Det betyder satsningar på livsmiljöer där människor utvecklas och mår bra. Det betyder också satsningar på ett näringsliv som möter efterfrågan på hållbara lösningar för produktion och konsumtion vilket skapar tillväxt och jobb. Gröna Kronoberg arbetar för att användningen av fossila bränslen upphör och att länet blir ett plusenergilän som producerar mer energi än det förbrukar. Den gröna profilen bygger således på ansvarstagande både i ett helhetstänk och i enskilda satsningar - politikens ställningstaganden och vägval i kombination med små och stora initiativ hos aktörer inom offentlig, privat och civil sektor. På så vis leder Kronoberg 2025 en hållbar utveckling i framkant - som Europas grönaste region. UTMANINGAR Här följer en sammanfattning av Kronobergs utmaningar som utgör en grund för mål och prioriteringar. DEMOGRAFI OCH RUMSLIGA STRUKTURER: 1. Glesa strukturer - asymmetri mellan centrum och periferi. Länet har en gles befolkningsstruktur och långa avstånd mellan arbetsmarknadsregionerna. Den låga befolkningstätheten är en utmaning då 12

13 regioner med högre befolkningstäthet har haft en starkare utveckling under de senaste decennierna sambandet mellan hög densitet och tillväxt är starkt. Glesbefolkade delar av länet har under de senaste decennierna haft en svag tillväxt, och det är Växjö och Älmhult som stått för länets sysselsättningstillväxt under de senaste decennierna, och en allt större del av länets befolkning har koncentrerats till Växjö. Vidare innebär de stora rumsliga avstånden i länet att utsläppen från transportsektorn är höga. 2. Befolkningen på landsbygden minskar. För ett glest län likt Kronoberg, med stora delar landsbygd, innebär detta en utmaning både för kulturlandskapet och de långsiktiga livsmöjligheterna på landsbygden. Det minskade befolkningsunderlaget har lett till nedläggningar av serviceinrättningar vilket på sikt är strukturförstärkande. 3. Bostadsbrist. En allt större del av befolkningen lever i tätort har medfört en ökad bostadsbrist i flera av länets tätorter särskilt stor är bristen i de orter som har haft en befolkningstillväxt. Men bostadsproduktionen har under de senaste åren varit låg och inte motsvarat den ökande efterfrågan, särskilt vad gäller hyreslägenheter. 4. En åldrande befolkning. Antalet äldre i länet blir allt fler, och trenden förväntas att fortsätta inom det närmsta decenniet samtidigt prognosticeras antalet i arbetsför ålder att vara konstant vilket kommer att öka försörjningsbördan för den arbetsföra delen av befolkningen. Det finns stora skillnader i ålderssammansättningen mellan centrum och periferi; både på nationell och regional nivå. Åldersstrukturerna i mindre kommuner med en historiskt sett hög utflyttning är skeva, samtidigt som centralorterna i regel har en mer gynnsam struktur som en följd av inflyttning. Utflyttningen av unga från länet förstärker utmaningen. 5. Stora skillnader i levnadsstandard. Medianinkomsten i Kronoberg ligger under riksgenomsnittet. Därtill är skillnaderna i medianinkomst mellan kvinnor och män större än för riket. Faktorer som att kvinnor i högre utsträckning än män är föräldralediga och arbetar deltid, att kvinnor i högre grad än män är sjukskrivna och att länet har ett mansdominerat näringsliv, där löneutvecklingen tenderar att vara bättre än i kvinnodominerade yrken, är möjliga orsaker. Skillnaderna i livsinkomst får långtgående konsekvenser för människors levnadsstandard. 6. Kronobergs län har ett ohälsotal som ligger i linje med genomsnittet för riket. Kvinnors ohälsotal ligger dock något över genomsnittet för riket och på regional nivå är skillnaderna i ohälsotal mellan kvinnor och män stora. Individens hälsotillstånd och allmänna välbefinnande sammanhänger med en rad olika socioekonomiska faktorer, så som möjligheter till försörjning, utbildningsnivå och arbetsmiljö. NÄRINGSLIV OCH REGIONAL EKONOMI: 7. Svag sysselsättningstillväxt. Finanskrisen har haft stor påverkan på länet. Sysselsättningsutvecklingen och utvecklingen av daglönesumman i länet har varit en av de svagare i riket, men samtidigt har produktivitetsutvecklingen varit stark som en följd av rationaliseringar och effektiviseringar. 8. Stort beroende av lågteknologisk industri. Länet har ett av rikets högsta industriberoende, med en hög andel av de sysselsatta inom lågteknologisk tillverkning. Den svaga sysselsättningsutvecklingen under de senaste åren beror främst på en svag tillväxt inom detta segment. 9. Låg kunskapsintensitet i näringslivet. Näringslivets FoU-investeringar i länet är låga och under snittet för riket och regioner exklusive storstadsregionerna. En låg investeringsgrad i FoU innebär minskade möjligheter till utveckling av nya produkter och innovationer. Vidare har länet en låg andel under riksgenomsnittet men på samma nivå som snittet för gruppen övriga regioner som exkluderar storstadsregionerna som är sysselsatta inom kunskapsintensiva branscher i näringslivet. Då tillväxten 13

14 under senare år primärt skett i dessa näringar, så även i Kronoberg, har det låga kunskapsinnehållet på länets arbetsmarknad hämmat den övergripande tillväxten. 10. Hög medelålder på företagare. Mer än var tredje företagare verksam i länet är över 55 år. Inom vissa branscher som är stora i länet, exempelvis skogsbruk och tillverkning, är medelåldern särskilt hög. Skillnaderna mellan kommunerna är stora som lägst är medelåldern hos företagarna i Växjö, som högst i länets mindre kommuner. För att medelåldern ska sjunka krävs att fler vill bli företagare, exempelvis behöver fler kvinnor bli företagare, då det idag är stora skillnader mellan könen. 11. Könsuppdelad arbetsmarknad. Länets arbetsmarknad har en tydlig könsuppdelning. Kvinnor arbetar i högre utsträckning än män inom offentlig sektor, och motsatt förhållande råder inom den privata sektorn. En förklaring är att den privata sektorn i större utsträckning än i de flesta andra regioner utgörs av tillverkningssektorn, som har en stor överrepresentation av män. Könsuppdelningen på arbetsmarknaden speglas också i ungas utbildningsval, som präglas av könsstereotypa föreställningar och normer om vad flickor och pojkar är bra på och förväntas göra. Forskning visar att en mer jämställd arbetsmarknad fungerar bättre som resursfördelningsinstrument och skapar ökade förutsättningar för innovationer, vilket i sin tur kan främja tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft. 12. Låg utbildningsnivå och stora skillnader mellan kommunerna och könen. Utbildningsnivån i länet, sett till andelen av befolkningen med en förgymnasial utbildning, är lägre än riksgenomsnittet och snittet för regioner utanför storstadsregionerna. Andelen högutbildade av länets befolkning är något högre än i regioner utanför storstadsregionerna, men lägre än riksgenomsnittet. En allt mer kunskapsdriven arbetsmarknad kräver tillgång till ett högt humankapital. I länets mindre kommuner är utbildningsnivån låg, samtidigt som den är högre än riksgenomsnittet i Växjö kommun. Detta beror på att ungdomar som studerar flyttar till Växjö, men också på den lokala arbetsmarknadens utformning. På samma sätt förhåller sig Kronoberg till storstadsregionerna, och årligen flyttar fler med en hög utbildning från än till länet.. Män har en lägre utbildningsnivå än kvinnor. En delförklaring är att kvinnor i högre utsträckning än män arbetar inom offentlig sektor, som inte sällan har krav på eftergymnasial utbildning, samtidigt som män särskilt i glesbefolkade och industribetonade kommuner arbetar inom branscher som inte har motsvarande krav på utbildningsnivå. En relativt sett hög andel av männen har en förgymnasial utbildning som högsta uppnådda utbildningsnivå. Vidare finns framträdande skillnader mellan pojkars och flickors studieresultat, där trenden går mot att pojkars resultat sjunker och flickors resultat ökar. 13. Matchningsproblematik. Från 2012 och fem år framåt förväntas personer i Kronobergs län att gå i pension. En stor andel av dem arbetar inom för länet viktiga sektorer. Under endast några år har kunskapsbehovet på arbetsmarknaden ökat, och främst råder brist på eftergymnasiala kompetenser inom tillverkning, vård- och omsorg samt IT samtidigt som arbetslösheten och den tillgängliga arbetskraften ökat, men arbetsgivare upplever fortsatt att det ofta är svårt att hitta rätt kompetenser. 14. Utsatta grupper står långt från arbetsmarknaden. Under den senaste femårsperioden har långtidsarbetslösheten och antalet arbetslösa tillhörande utsatta grupper mer än fördubblats. Grupper med särskilt hög arbetslöshet är utomeuropeiskt födda och förgymnasialt utbildade. För att klara de framtida demografiska utmaningarna behöver en större del av arbetskraften inträda på arbetsmarknaden. 14

15 MÅL 2025 I detta avsnitt beskrivs två mål som tillsammans utgör målbilden Gröna Kronoberg. Målen är ställningstaganden i förhållande till Kronobergs utmaningar som beskriver hur det ska vara för nuvarande och kommande generationer att leva i och leva av Gröna Kronoberg. De följs upp av prioriteringar som beskriver vilken samhandling som ska leda till målet. MÅL 1: VI VÄXER I ÖPPNA OCH HÅLLBARA LIVSMILJÖER Målet innebär ställningstaganden till utmaningar kring demografi och rumsliga strukturer: Kronoberg är ett landsbygdslän med glesa strukturer och asymmetri mellan centrum och periferi. På landsbygden är strukturerna glesare än i staden och det finns ett landskap att förhålla sig till. Befolkningen på landsbygden minskar samtidigt som tillväxtmotorn har växtvärk vilket skapar högt förändringstryck både i stad och i land. Brist på bostäder när fler väljer att bo i tätorter. En åldrande befolkning generellt och underrepresentation av barn och unga på landsbygden. Högt ohälsotal bland kvinnor. Skillnaderna i ohälsotal mellan kvinnor och män är stora. Utsläpp från transporter påverkar miljö och behov av omställning till förnybara resurser. STÄLLNINGSTAGANDEN VÅRA LIVSMILJÖER SKA VARA ÖPPNA OCH HÅLLBARA. Livsmiljöer avser boende, boendemiljö och vardag. Det handlar om att skapa attraktivitet som omfattar hela det geografiska området och hela befolkningen de som bor, lever, driver företag eller tillfälligt besöker regionen. Det bygger på övertygelsen om att alla kan dra fördel av och bidra till att regionen är attraktiv. Varje plats, ort eller stad har en betydelse för regionens utveckling som helhet och det handlar om att mäta sig mot andra utifrån sina egna förutsättningar. I Gröna Kronoberg ska pojkar och flickor, kvinnor och män i alla åldrar ha möjlighet att kombinera bra boende, utbildning, arbete, service, omsorg och fritid. Attraktivitet är en upplevelse och därför behöver olika intressenter och intressen involveras i utvecklingen: För vem ska det vara attraktivt? Vem ska utveckla en attraktiv miljö? Attraktionskraften är mycket en fråga för den lokala nivån men det regionala sammanhanget är också viktigt. ÖPPNA LIVSMILJÖER HANDLAR OM DELAKTIGHET OCH TILLGÄNGLIGHET. I Gröna Kronoberg ska alla ha bra förutsättningar att kunna påverka och bidra till samhällets utveckling. Här spelar samhällets förnyelseförmåga en viktig roll - öppenhet för nya människor, kunskaper och idéer en roll. Öppna livsmiljöer handlar också ett samhälle med hög tillgänglighet både fysisk och digital tillgänglighet. HÅLLBARA LIVSMILJÖER HANDLAR OM EN BALANSERAD UTVECKLING I HELA REGIONEN. Det rör utvecklingen av de tre hållbarhetsdimensionerna, däribland att hantera tillgången och efterfrågan till bostäder, exploateringsbar mark, ökade transportbehov, utsläpp från trafik, sociala och ekonomiska 15

16 skillnader, arbetslöshet eller nya omsorgs- och servicelösningar. I landsbygdsregionen Kronoberg blir relationen mellan stad och land allt viktigare eftersom de gör varandra hållbara genom att skapa olika värden. Staden är en arena för handel, kultur, möten, offentlig service och en bred arbetsmarknad. Landsbygden erbjuder råvaror, mat, vatten, energi, ekosystemtjänster, arbetskraft och rekreation men fungerar också som stadens reningsorgan. Målet ska förverkligas genom prioriteringar kring en komplementär region, att utveckla ett inkluderande värdskap samt att satsa på den demografiska gruppen barn- och unga. MÅLVÄRDEN 2025 Målvärdena syftar till att mäta långsiktiga effekter och regional utveckling. Mål 1 är att Vi växer i öppna och hållbara livsmiljöer. Vi har uppfyllt målet när vi har nått följande målvärden: 1. BEFOLKNINGSTILLVÄXTEN I LÄNET MELLAN SKA MINST ÖVERSTIGA MEDIANEN FÖR RIKET. 2. ÅR 2025 SKA LÄNET HA EN ARBETSMARKNADSREGION. 3. DE KLIMATPÅVERKANDE UTSLÄPPEN SKA 2025 HA MINSKAT MED MINST 40 % JÄMFÖRT MED ENERGIINTENSITETEN SKA MINSKA MED 20 % MELLAN SKA MEDIANINKOMSTEN FÖR KVINNOR OCH MÄN VARA ÖVER RIKSGENOMSNITTET SKA OHÄLSOTALET VARA UNDER RIKSGENOMSNITTET FÖR KVINNOR OCH MÄN. 7. ÅR 2025 SKA ANTALET TURISTNÄTTER I KRONOBERGS LÄN HA ÖKAT MER ÄN RIKSGENOMSNITTET. 8. MÅLVÄRDE OM ÅTERVINNING 2. PRIORITERINGAR För att nå målet Vi växer i öppna och hållbara livsmiljöer och slutligen också nå målbilden Gröna Kronoberg 2025 ska vi arbeta med tre prioriteringar som beskrivs här nedan. PRIORITERING 1: UTVECKLA EN KOMPLEMENTÄR REGION Prioriteringen innebär vägval i förhållande till följande utmaningar: Kronoberg är ett glest län med en tydlig stråkstruktur - 87% bor utmed stråken och 91% arbetar utmed stråken. Kronoberg är inte en sammanhållen region utan har tre funktionella delregioner med samband över länsgränsen. Kronoberg är en flerkärnig region med 51 mindre orter och en större stad. Befolkningsmässigt är länet det fjärde minsta i Sverige. Befolkningstillväxten är främst koncentrerad till Växjö. 2 Enligt regionstyrelsens beslut 22/ ska ett målvärde för återvinning ska införas. Målvärdet bereds under remissperioden. 16

17 VÄGVAL Genom samhandling bidrar regionens aktörer till: PLATSER, ORTER, STÄDER OCH REGIONER SOM KOMPLETTERAR OCH DRAR NYTTA AV VARANDRA En komplementär region innebär att platser, orter, städer och regioner kompletterar, drar nytta av och förstärker varandras utveckling. Prioriteringen innebär att i högre utsträckning använda komplementaritet som en strategi, att förhålla sig till varandra på ett synergiskapande sätt och att bilda en komplementär region med flera nischade kärnor. Det ska bidra till bättre förutsättningar för attraktiva livsmiljöer i hela regionen. De olika orterna i och utanför länet kompletterar redan varandra på olika sätt. Såväl Kronobergs län som storregionen länet ligger i är redan idag flerkärnig, eller komplementär. Genom att arbeta komplementärt kan effektiviseringar och fördelar skapas i strategiska samarbeten vad gäller policyinsatser och förvaltning. På så vis kan regionen skapa en mer balanserad regional utveckling med minskad dominans och minskad koncentration. Bild 5: Nulägesbild över Kronobergsregionens funktionella delregioner (arbetsmarknadsregioner) samt orts- och stråkstruktur. Prioriteringen innebär både att stärka sambanden i länet och inom delregionerna inklusive de delar som sträcker sig in i grannlänen. Det vill säga att utveckla länet som en komplementär region i sin helhet, men som också har tydliga delregioner, se bild 5. Kronobergstriangeln är en benämning av de tre funktionella arbetsmarknadsregionerna i Kronoberg: Växjö (Alvesta, Lessebo, Uppvidinge och 17

18 Tingsryd) Ljungby (Markaryd), Älmhult (Älmhult-Osby ingår också i en större delregion med kommunerna i nordöstra Skåne Kristianstad är den mest närbelägna metropolen). De har flera kompletterande tätorter inom näravstånd. Här finns funktionella samband som kan förstärkas på ett proaktivt sätt. Delregionerna kan dra nytta av och komplettera regionens starka stråkstruktur i planeringen av trafik, infrastruktur och bebyggelse. Det innebär också att dra fördel av de tillväxtförstärkande krafterna i regionen - i synnerhet med Växjö som tillväxtmotor. Samordnad planering på regional nivå ska utvecklas för att stärka växelverkan mellan olika planeringsprocesser på regional och lokal nivå. Frågorna som pekas ut vad gäller attraktiva livsmiljöer hanteras i många fall inom ramen för kommunernas mandat och som centrala delar i kommunernas översiktsplaner och utvecklingsplaner. Här kan Region Kronoberg som regional tillväxtaktör bidra med en samordnande roll i arbetet som helhet. Exempel på regionala program som bidrar till genomförandet av denna prioritering är Trafikförsörjningsprogrammet, Länstransportplanen och Digital agenda. PRIORITERING 2: UTVECKLA ETT INKLUDERANDE VÄRDSKAP Prioriteringen innebär vägval i förhållande till följande utmaningar: Krympande kommuners behov av anpassning och utveckling. Svårt att attrahera kompetenser, inflyttare och att få människor att stanna. Innanförskap - svårt för utsatta grupper att delta i samhällsutvecklingen. Strukturomvandlingen skapar behov av att förnya det sociala kapitalet lokalt. VÄGVAL Genom samhandling bidrar regionens aktörer till: ATTRAKTIVA MILJÖER DÄR MÄNNISKOR KÄNNER SIG VÄLKOMNA OCH DELAKTIGA Prioriteringen handlar om att få flickor och pojkar, kvinnor och män i olika åldrar att känna sig välkomna till regionen som praktikanter, kunder, klienter, patienter, studenter eller kollegor, etc. Det kan handla om service, bemötande, kvalitet och gästfrihet. Genom ett välkomnande och öppet förhållningssätt kan organisationer och individer bidra till en attraktiv livsmiljö. Hur förverkligar vi hela potentialen i människor, verksamheter och platser? All utveckling sker lokalt och många frågor avseende attraktiva livsmiljöer faller inom ramarna för kommunernas ansvar. Kommunerna kan inte hitta lösningarna på egen hand men de kan söka former för lokal samverkan kring utvecklingsfrågor. Leader-metoden är ett exempel på hur lokal utveckling kan ledas. Formerna för samverkan mellan offentliga, privata och civila aktörer är inte givna och kan behöva utforskas och utvecklas. 18

19 Förutsättningarna för delaktighet och samhandling är således viktiga. Det kan handla om hur väl dialogen fungerar mellan offentlig, privat och civil sektor, hur deltagardemokrati kan komplettera den representativa demokratin, eller om hur öppna och välkomnande individer och organisationer är för nya idéer och människor. Därför behöver vi utvärdera och utveckla förutsättningarna för deltagardemokrati och delaktigheten i politiska beslutsprocesser. Det kan göras exempelvis genom att använda Europarådets KOD för civila samhällets delaktighet som ett verktyg. Ett annat sätt är att utforska entreprenöriell samverkan lokalt. Här kan individer, företag och organisationer inkluderas i arbetet med att skapa attraktiva miljöer. Att samverka entreprenöriellt handlar om förmåga och kompetens att upptäcka eller skapa möjligheter, bedöma dem, samla resurser, och utnyttja dess möjligheter: Vilka konkurrensfördelar och värden finns iförhållande till vad som efterfrågas? Bland dessa värden spelar tillgången till varor och tjänster, service och marknader, natur och kultur en roll. Men det kan även handla om platsens sociala kapital, som sociala nätverk och de normer, värderingar och livsstilar som finns i anslutning till dem. Exempel på regionala program som bidrar till genomförandet av denna prioritering är Regional kulturplan och Besöksnäringsstrategin. PRIORITERING 3: SATSA PÅ BÄSTA LIVSVILLKOREN FÖR BARN OCH UNGA Prioriteringen innebär att sätta ett förstoringsglas på en demografisk målgrupp och göra vägval i förhållande till följande utmaningar: Kronoberg har en åldrande befolkning och underrepresentation av barn och unga framförallt på landsbygden. Målgruppen innefattar både myndiga och omyndig som är underrepresenterade i beslutande församlingar och ges begränsade möjligheter till inflytande lokalt. De är generellt mer beroende av vuxna och offentlig verksamhet än vuxna. Det finns skillnader mellan pojkars och flickors studieresultat, där trenden går mot att pojkars resultat sjunker och flickors resultat ökar. Skillnaderna i ohälsotal mellan kvinnor och män är stora. Högt ohälsotal bland kvinnor, särskilt unga kvinnor upplever en större oro och sämre psykiskt välbefinnande. VÄGVAL Genom samhandling bidrar regionens aktörer till: BARN OCH UNGAS INFLYTANDE, EGEN FÖRSÖRJNING OCH HÄLSA Prioriteringen handlar om att utveckla bästa förutsättningarna för barn och ungas vardag och framtid med fokus på inflytande, egen försörjning och hälsa bodde personer i åldrarna 0-25 år i 19

20 Kronobergs län, d v s 31,4 % av befolkningen 3. Barn och unga är ingen enhetlig grupp utan ska betraktas som en mångfald av individer med olika intressen, behov och förutsättningar. De utmaningar och möjligheter som individen möter kan se olika ut under olika perioder av livet. För att stödja hållbar utveckling kopplat till målet handlar strategin om att regionalt utvecklingsarbete ska bidra till de bästa livsvillkoren för barn och unga här och nu, samt i utvecklingen från ungdom till vuxen. Kommunerna och regionen är betydelsefulla aktörer eftersom en stor del av ansvaret för att genomföra insatser som påverkar ungas vardag och framtid ligger här. Men även aktörer inom privat och ideell sektor är viktiga intressenter avseende ungas vardag och framtid. Genom samhandling kan vi stärka kunskapen om barn- och ungdomsperspektiv och dialogen med barn och unga i frågor som rör långsiktig utveckling och samhällsplanering. Frågor som påverkar ungas levnadsvillkor inom områden som utbildning, arbete, försörjning, bostad, hälsa, inflytande, kultur och fritid, behöver behandlas sektorsövergripande. Arbeta exempelvis med konsekvensanalyser för olika ålderskategorier vid beslut och insatser i trafik- och samhällsplaneringen. Vi kan också öka förutsättningarna för inflytande genom tillgång till information. När det gäller möjligheten för gruppen barn och unga att komma till tals och få inflytande är informationsfrågan central. Information kring vad saken gäller måste anpassas. Detsamma gäller formerna för att inhämta barns och ungas synpunkter. Exempel på ett regionalt program som bidrar till genomförandet av denna prioritering är Folkhälsopolicyn. MÅL 2: VI VÄXER AV EN CIRKULÄR EKONOMI MED FÖRNYELSEFÖRMÅGA Målet innebär ställningstaganden till utmaningar kring näringsliv och regional ekonomi: Svag återhämtning inom näringslivet samt lågt företagande bland kvinnor Stort beroende av lågteknologisk industri Låg kunskapsintensitet i näringslivet Hög medelålder på företagare Svårt att matcha efterfrågan på kompetens inom näringslivet Könssegregerad arbetsmarknad Låg utbildningsnivå, särskilt bland män Utsatta grupper står långt ifrån arbetsmarknaden 3 Vilka är barn och unga? Det finns många indelningar av målgruppen och många olika begrepp. Målgruppen för ungdomspolitiken är ungdomar mellan 13 och 25 år. För barnrättspolitiken som vilar på barnkonventionen är ålderskategorin upp till 18 år. Eurostat (EU:s statistikbyrå) definierar ungdomar som personer mellan år. Inom EUprogrammen får deltagande ungdomar mellan år delta. Inom utbildningspolitiken används begrepp relaterade till skolform och inte ålder. I den officiella statisktiken räknas ungdomar från 16 år som vuxna. I RUS använder vi begreppet barn och unga och följer utvecklingen för åldrarna upp till 25 år. 20