Läraravgångar och förändringar i de yrkesinriktade utbildningarna Inventering och bedömningar i GR-kommunerna

Transkript

1 GR Utbildning Gymnasieskolans framtidsgrupp inom Utbildningschefsgruppen Läraravgångar och förändringar i de yrkesinriktade utbildningarna Inventering och bedömningar i GR-kommunerna Utredningsrapport Lennart Mark, KERAB

2 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 SAMMANFATTNING... 3 Förestående pensionsavgångar... 3 Avgångar genom jobbyte (till ny arbetsgivare)... 3 Allmänna bedömningar av utvecklingen för yrkesinriktade program och kurser under de närmaste fem till tio åren... 3 Lokala förhållanden som påverkar de yrkesinriktade utbildningarnas utveckling... 3 INLEDNING... 4 Utredningens genomförande, innehåll och medverkande... 4 Upprättande och disposition av denna rapport... 4 FÖRESTÅENDE PENSIONSAVGÅNGAR... 5 Inventeringsresultat...5 Hur inventeringarna gick till... 9 Utredningens indelning i lärarkategorier Analys och slutsatser AVGÅNGAR GENOM JOBBYTE (TILL NY ARBETSGIVARE) AVGÅNGAR GENOM JOBBYTE (TILL NY ARBETSGIVARE) Fråga 1. Hur omfattande är denna typ av avgångar? Fråga 2. Förändringstendenser? ALLMÄNNA BEDÖMNINGAR AV UTVECKLINGEN FÖR YRKESINRIKTADE PROGRAM OCH KURSER UNDER DE NÄRMASTE FEM TILL TIO ÅREN Fråga 3. Program och kurser som är på väg ut? Fråga 4. Nya program och kurser på väg in? Fråga 4. Nya program och kurser på väg in? Fråga 5. Andra förändringar av allmänt slag? Fråga 5. Andra förändringar av allmänt slag? LOKALA FÖRHÅLLANDEN SOM PÅVERKAR DE YRKESINRIKTADE UTBILDNINGARNAS UTVECKLING Fråga 6. Avnämarsituationen. Förändringar i efterfrågan på utbildningar från arbetsgivarna i kommunen? Fråga 7. Resurssituationen. Förändringar i möjligheterna att erbjuda utbildningar? Fråga 7. Resurssituationen. Förändringar i möjligheterna att erbjuda utbildningar? Fråga 8. Ungdomarnas och de vuxenstuderandes intresseinriktning. Förändringar i popularitetsmönstren? Fråga 9. Andra förändringar som har lokala orsaker? (24)

3 Sammanfattning Utredningen genomfördes som en webbundersökning och digital inventering i GRs kommuner under oktober 2004 februari 2005 på uppdrag av Gymnasieskolans framtidsgrupp inom GRs utbildningschefsgrupp. Den omfattade gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning i kommunernas egen regi. Resultatet blev det följande. Förestående pensionsavgångar Det finns över lärare i de tretton GR-kommunernas skolor som är 55 år eller äldre. Drygt 450 av dessa, 41 %, är yrkeslärare i vid bemärkelse. Resten, 59 %, är lärare i allmänna ämnen. De pensionsnära yrkeslärarna är inte koncentrerade till några få kompetensområden utan är spridda på många olika kategorier. Ett stort antal finns inom industri- och hantverksområdet där de största kategorierna är lärare inom gymnasiesärskolan samt lärare i bygg- och anläggningsteknik, el-/teleteknik, fordonsteknik samt restaurang- och storhushåll. Andra kategorier yrkeslärare med många i åldern 55+ är lärare i omvårdnad, handel och kontor, ekonomi, estetiska ämnen, teknik samt idrott. Av de pensionsnära yrkeslärarna tillhör 2 av 3 den yngre gruppen år medan 1 av 3 är år. Samma åldersfördelning inom gruppen 55+ gäller även de övriga lärarna. Av samtliga yrkeslärare, alla åldrar, är 44 % i det pensionsnära intervallet. Det är en lägre andel än för övriga lärare, som har 49 % i åldrarna 55+. Det finns ett antal kategorier yrkeslärare med andelar i de pensionsnära åldrarna som ligger mellan 80 % och 50 %. Hit hör lärare i verkstads- och industriteknik, bygg- och anläggningsteknik, fordonsteknik, gymnasiesärskolan, omvårdnad, ekonomi samt tekniska ämnen. Avgångar genom jobbyte (till ny arbetsgivare) Avgångarna av lärare genom jobbyten till annan arbetsgivare är ganska obetydliga i GR-området, dock med viss variation mellan kommunerna. Uppskattningsvis uppgår de i snitt för hela området till 1-2 % per år. Cirka en fjärdedel av dessa byten sker mellan GR-kommuner. Denna situation är relativt stabil över tid - några förändringstendenser är inte synliga. Allmänna bedömningar av utvecklingen för yrkesinriktade program och kurser under de närmaste fem till tio åren Dagens yrkesinriktade utbildningar kommer i stora drag att finnas kvar även i framtiden, men i många fall kommer de att få betydande förändringar av sitt innehåll. Detta gäller bl a bygg-, el-, hantverks-, teknik-, industri-, barn- och fritids- samt omvårdnadsprogrammen. Till de förestående förändringarna hör också att samverkan mellan olika utbildningar kommer att öka samt att samarbetet mellan anordnarna och näringslivet med nödvändighet kommer att stärkas. Lokala förhållanden som påverkar de yrkesinriktade utbildningarnas utveckling Det händer att lokala arbetsgivare framför önskemål om utbildningar men sådana kontakter har ingen avgörande betydelse för kommunernas planering av utbildningarna. Ekonomin är den faktor som framför allt bestämmer vilka utbildningar som kan erbjudas. Tillgång på kompetenta lärare brukar inte vara något problem. Det sker snabba kast i de sökandes efterfrågan på utbildningar, vilket försvårar planeringen. 3 (24)

4 Inledning Utredningens genomförande, innehåll och medverkande Utredningen genomfördes under oktober 2004 februari 2005 på uppdrag av Gymnasieskolans framtidsgrupp inom GR Utbildnings utbildningschefsgrupp. Undersökningen hade två delar. Den ena handlade om förestående pensionsavgångar bland gymnasie-, gysär- och komvuxlärare. Den bestod av att respektive förvaltning lämnade inventeringsuppgifter. Detta skedde i två omgångar: en ursprunglig inventering i oktober-november som enbart omfattade lärare i åldrarna 55+ och en kompletterande i december-februari som inkluderade lärare i samtliga åldrar. Undersökningens andra del handlade om avgångar genom jobbyte samt bedömningar av utvecklingen för yrkesinriktade utbildningar. Den genomfördes med en enkät som distribuerades via e-post och besvarades via Internet. Tillfrågade var förvaltningschefer med ansvar för gymnasieskola, gysär och komvux i var och en av GRs tretton kommuner. I kommunerna Göteborg, Härryda och Stenungsund, där ansvaret för komvux är åtskilt från gymnasieskolan och gysär, fick båda de ansvariga förfrågningen. Följande personer står bakom de lämnade enkätsvaren, som avser respektive angiven skolform. Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Magnus Haglund och Inga-Lena Lindenau, gemensamt, för gymn och vux Christina Corin, Bertil Ryman och Eddie Jellinek, gemensamt, för gymn, gysär och vux Lars Olov Lernberg, enskilt, för gymn och gysär samt Carl Bartler, enskilt, för vux (Studium) Hans Erngren, enskilt, för gymn och gysär samt Staffan Uddenberg, enskilt, för vux Hans Schwieler för gymn, gysär och vux Ove Thörnkvist för gymn, gysär och vux Bosse Lindqvist för gymn, gysär och vux Björn Sandmark för gymn, gysär och vux Nils Söderström för gymn, gysär och vux Raymond Vaske, enskilt, för gymn samt Jan Wennebrink, enskilt, för vux Kerstin Littke för gymn och vux Martin Nordström för gymn och vux I planeringen av undersökningen och i genomförandet av den kompletterande inventeringen har aktiv medverkan skett från Kerstin Littke och Björn Sandmark, ordförande respektive ledamot i Framtidsgruppen samt Tina Liljedahl Scheel, personalcontroller vid Göteborgs utbildningsförvaltning. I planeringen deltog även gruppledare Peter Holmström och administrativa samordnare Cecilia Salmi vid GR Utbildning. För den praktiska hanteringen av den ursprungliga inventeringen och enkäten, resultatbearbetningen samt författandet av denna rapport har anlitats Lennart Mark, konsultföretaget KERAB. Upprättande och disposition av denna rapport Rapportens första resultatredovisande del, sidorna 5-10, återger utfallet av inventeringarna rörande förestående pensionsavgångar. Den efterföljande avslutande delen beskriver utfallet av enkäten. Den redovisas i samma ordningsföljd som frågeområdena och frågorna förekom i enkätens frågeformulär. 4 (24)

5 Förestående pensionsavgångar Inventeringsresultat Följande tabelluppställning visar antalet lärare i de tretton GR-kommunerna i åldrarna år (födda ), år eller äldre (födda < ) samt totalt för dem som är 55 år eller äldre (födda 1949 eller tidigare). Antal i respektive ålder Lärare inom yrkesämnen enligt skolverkets indelning år år e ä 55 år el äldre Industri och hantverkslärare - Beklädnadstekniska ämnen Bygg- och anläggningstekniska ämnen El-/teletekniska ämnen Fordonstekniska ämnen Livsmedelstekniska ämnen Restaurang-/storhushållsämnen Trätekniska ämnen Verkstads-/industritekniska ämnen Hantverksämnen Särskolan Summa Lärare i - Handels- och kontorsämnen Omvårdnadsämnen Barn- och ungdomsämnen Medieämnen Summa Övriga yrkeslärare enligt förd diskussion Lärare i - Data Ekonomi Idrott och hälsa Estetiska ämnen Hushållsämnen Tekniska ämnen Summa Ospecificerade yrkeslärare Övriga lärare Icke yrkeslärare Ospecificerade lärare Summa Samtliga lärare (24)

6 Uppgifterna avser utbildningar som kommunerna själva är huvudmän för i de tre skolformerna gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning. Olika lärarkategoriers andelar av åldersgruppen 55+ En omräkning till andelar av samtliga lärare som är 55 år eller äldre ger följande procenttal för de olika kategorierna. Totalen 100 % finns då i den fetmarkerade rutan längst ner till höger. Lärare inom yrkesämnen enligt skolverkets indelning Andel av samtliga lärare som är 55 år eller äldre år el år år e ä äldre Industri och hantverkslärare - Beklädnadstekniska ämnen 0,0 % 0,3 % 0,3 % - Bygg- och anläggningstekniska ämnen 2,2 % 0,9 % 3,1 % - El-/teletekniska ämnen 1,8 % 1,3 % 3,1 % - Fordonstekniska ämnen 1,8 % 0,8 % 2,6 % - Livsmedelstekniska ämnen 0,1 % 0,1 % 0,2 % - Restaurang-/storhushållsämnen 1,6 % 0,5 % 2,1 % - Trätekniska ämnen 0,1 % 0,1 % 0,2 % - Verkstads-/industritekniska ämnen 0,8 % 0,8 % 1,6 % - Hantverksämnen 0,4 % 0,8 % 1,2 % - Särskolan 3,4 % 1,2 % 4,7 % Hela gruppen 12,2 % 6,8 % 19,0 % Lärare i - Handels- och kontorsämnen 2,0 % 1,0 % 3,0 % - Omvårdnadsämnen 2,9 % 1,9 % 4,9 % - Barn- och ungdomsämnen 1,1 % 0,5 % 1,6 % - Medieämnen 0,6 % 0,1 % 0,7 % Hela gruppen 6,6 % 3,5 % 10,2 % Övriga yrkeslärare enligt förd diskussion Lärare i - Data 0,4 % 0,1 % 0,5 % - Ekonomi 2,3 % 0,5 % 2,8 % - Idrott och hälsa 1,2 % 0,6 % 1,9 % - Estetiska ämnen 1,8 % 0,5 % 2,3 % - Hushållsämnen 0,2 % 0,3 % 0,4 % - Tekniska ämnen 1,5 % 0,6 % 2,1 % Hela gruppen 7,4 % 2,6 % 10,1 % Ospecificerade yrkeslärare 1,3 % 0,3 % 1,6 % Övriga lärare Icke yrkeslärare 35,7 % 16,1 % 51,7 % Ospecificerade lärare 5,7 % 1,8 % 7,5 % Hela gruppen 41,4 % 17,8 % 59,2 % Samtliga lärare 68,9 % 31,1 % 100,0 % 6 (24)

7 När omräkningen i stället sker till andelar inom respektive grupp av lärarkategorier blir procenttalen de följande. Det finns då en total, 100 %, för varje grupp (de fetmarkerade rutorna). Lärare inom yrkesämnen enligt skolverkets indelning Andel inom resp grupp år el år år e ä äldre Industri och hantverkslärare - Beklädnadstekniska ämnen 0 % 1 % 1 % - Bygg- och anläggningstekniska ämnen 12 % 5 % 16 % - El-/teletekniska ämnen 9 % 7 % 16 % - Fordonstekniska ämnen 9 % 4 % 13 % - Livsmedelstekniska ämnen 0 % 0 % 1 % - Restaurang-/storhushållsämnen 8 % 3 % 11 % - Trätekniska ämnen 0 % 0 % 1 % - Verkstads-/industritekniska ämnen 4 % 4 % 8 % - Hantverksämnen 2 % 4 % 7 % - Särskolan 18 % 7 % 25 % Summa 64 % 36 % 100 % Lärare i - Handels- och kontorsämnen 20 % 10 % 30 % - Omvårdnadsämnen 29 % 19 % 48 % - Barn- och ungdomsämnen 10 % 5 % 16 % - Medieämnen 6 % 1 % 7 % Summa 65 % 35 % 100 % Övriga yrkeslärare enligt förd diskussion Lärare i - Data 4 % 1 % 5 % - Ekonomi 23 % 5 % 28 % - Idrott och hälsa 12 % 6 % 18 % - Estetiska ämnen 18 % 5 % 23 % - Hushållsämnen 2 % 3 % 4 % - Tekniska ämnen 15 % 6 % 21 % Summa 74 % 26 % 100 % Ospecificerade yrkeslärare 83 % 17 % 100 % Övriga lärare Icke yrkeslärare 60 % 27 % 87 % Ospecificerade lärare 10 % 3 % 13 % Summa 70 % 30 % 100 % Samtliga lärare 69 % 31 % 100 % 7 (24)

8 Femtiofemplusåldrarnas andel av samtliga lärare För respektive lärarkategori ger antalet lärare i åldersgruppen 55+ dividerat med det totala antalet lärare följande procentandelar. Lärare inom yrkesämnen enligt skolverkets indelning Andel i åldern 55+ av samtliga lärare Industri och hantverkslärare - Beklädnadstekniska ämnen 75 % - Bygg- och anläggningstekniska ämnen 71 % - El-/teletekniska ämnen 47 % - Fordonstekniska ämnen 60 % - Livsmedelstekniska ämnen 100 % - Restaurang-/storhushållsämnen 34 % - Trätekniska ämnen 100 % - Verkstads-/industritekniska ämnen 83 % - Hantverksämnen 47 % - Särskolan 59 % Hela gruppen 55 % Lärare i - Handels- och kontorsämnen 48 % - Omvårdnadsämnen 56 % - Barn- och ungdomsämnen 29 % - Medieämnen 19 % Hela gruppen 42 % Övriga yrkeslärare enligt förd diskussion Lärare i - Data 16 % - Ekonomi 55 % - Idrott och hälsa 30 % - Estetiska ämnen 21 % - Hushållsämnen 80 % - Tekniska ämnen 52 % Hela gruppen 34 % Ospecificerade yrkeslärare 38 % Övriga lärare Icke yrkeslärare 49 % Ospecificerade lärare 70 % Hela gruppen 49 % Samtliga lärare 47 % Procentandelarna är beräkningar som grundas på ett underlag motsvarande drygt 80 % av den totala lärarkåren i GR-området. 8 (24)

9 Hur inventeringarna gick till Ursprungliga inventeringen Inventeringen hade att hantera det faktum att kommunerna har olika administrativa datasystem för registrering av sin personal samt att de identifierar befattningar på skilda sätt i dessa system. Någon enhetlig befattningsstruktur att hänvisa till fanns därmed inte. I stället fick inventeringen använda metoden att samla in de uppgifter kommunerna har registrerade och i efterhand översätta dessa till den disposition som tillämpats i tabellerna på de föregående sidorna. Detta arbete underlättades av att kommunernas datasystem genomgående innehåller en s k befattningsbenämning med tillhörande fyrsiffriga kod för varje anställd. I de flesta fall finns också en s k BSK-angivelse, befattningssystem för kommuner, som har en sexsiffrig kod och tillhörande text. Både befattningsbenämningen och BSK-angivelsen (i förekommande fall) refererar till förteckningar för gruppering av kommunal personal som upprättats av Svenska kommunförbundet. Även om kommunerna tillämpar dessa förteckningar på olika sätt innebar förekomsten av de nämnda uppgifterna att det var ganska lätt att göra översättningen av kommunernas registerdata till utredningens indelning i skilda lärarkategorier. Inventeringen gjordes med hjälp av en digital blankett. För ifyllandet av blanketten gällde följande anvisningar. Enbart lärare tas med. Ej annan skolpersonal. Enbart lärare i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och komvux tas med. Enbart lärare anställda hos kommunen tas med (inte lärare i fristående gymnasieskolor eller lärare hos icke-kommunala anordnare av komvuxutbildningar). Varje anställd lärare räknas, oavsett om deras tjänstgöringstid är heltid eller deltid. Enbart lärare som är 55 år eller äldre, födda 1949 eller tidigare, tas med. Den sistnämnda punkten innebär att det inte samlades in uppgifter med vars hjälp man skulle kunna beräkna hur stor andel de pensionsnära lärarna är av den totala lärarkåren. Denna begränsning var ett medvetet val i detta skede av planeringen av undersökningen. Kompletterande inventeringen I november redovisades en preliminär utredningsrapport. En slutsats av denna var att de pensionsnära lärarnas andel av den totala lärarkåren var en viktig information som utredningen skulle kompletteras med. Denna faktainsamling skedde genom olika typer av direktkontakter och genomfördes på olika detaljeringsnivå. För några kommuner lämnades uppgifter på samma detaljeringsnivå som i den ursprungliga inventeringen. För de övriga lämnades uppgifterna per lärakategori enligt den indelning som används i denna rapport och som även fanns i den preliminära rapporten. Skillnaderna i detaljeringsnivå och tidpunkt för uppgiftslämnandet ledde till att det förekom vissa motstridigheter mellan de kompletterande uppgifterna och de ursprungliga. De har hanterats på följande sätt i resultatbearbetningen. 9 (24)

10 o Om en kommuns kompletterande uppgifter för en kategori har avvikit från de ursprungliga uppgifterna för åldersgruppen 55+ har de ursprungliga fått gälla. Detta beror på att den ursprungliga inventeringen bedömts mer noggrann. o Om en kommuns ursprungliga uppgift för en kategori var noll personer i åldersgruppen 55+ men de kompletterande uppgifterna angav ett annat värde har det sistnämnda värdet godtagits. o Om en kommuns kompletterande uppgifter för en kategori har angett färre lärare i samtliga åldrar än vad de ursprungliga uppgifterna angav för åldersgruppen 55+ har antalet lärare i samtliga åldrar höjts till samma antal som ursprungliga uppgifterna angav för åldersgruppen 55+. Den kompletterande inventeringen medförde att undersökningen fick in uppgifter från samtliga kommuner om antalet lärare i åldersgruppen 55+. Alla kommuner som hade besvarat den ursprungliga inventeringen lämnade dock inte uppgifter i den kompletterande. De uppgifter som erhölls i den sistnämnda motsvarade 82 % av det totala antalet pensionsnära lärare. Den täckningsgraden innebär att utredningens beräkningar för varje lärarkategori om andelen i åldrarna 55+ av samtliga lärare kan antas ligga nära de värden som skulle erhållits om alla kommuner hade svarat. Det är dessa beräkningar som återges i tabellen på sidan 8. Utredningens indelning i lärarkategorier Skolverket har i uppdrag att förse regeringen med underlag när det gäller behov av och tillgång på pedagogisk personal i barnomsorg, skola och vuxenutbildning. I uppdraget ingår att särskilt uppmärksamma behovet av lärare i yrkesämnen. Verket upprättar årligen en rapport med dessa bedömningar. Även om Skolverket påpekar att deras indelning av lärare i yrkesämnen inte har en given definition har det varit naturligt att knyta an till denna i föreliggande utredning. Dessa lärarkategorier anges under rubriken Lärare inom yrkesämnen enligt skolverkets indelning i de föregående tabellerna. Nästa rubrik i tabellerna är Övriga yrkeslärare enligt förd diskussion. De lärarkategorier som anges under den rubriken har till syfte att tillgodose ett uppdelningsbehov som diskuterats fram i sammanhang som föregått denna utredning. Eftersom inventeringen täcker alla kategorier lärare i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen har det även behövts en tredje rubrik i tabellerna, Övriga lärare. Den innehåller den stora grupp av lärare som inte är yrkeslärare, t ex lärare i matematik, fysik kemi, biologi, geografi, historia, religionskunskap, samhällskunskap, svenska, engelska, andra främmande språk och ett antal andra allmänna ämnen. Där finns också en grupp ospecificerade lärare, för vilka befattningsangivelserna bara säger att de är lärare, gymnasielärare eller har liknande opreciserat innehåll. Analys och slutsatser Femtiofemplusåldrarnas fördelning på grupper och kategorier Av yrkeslärarna i vid bemärkelse, enligt Skolverkets indelning och därtill enligt den diskussion som föregått utredningen, är 462 i åldern 55+ i de elva GR-kommunernas skolor. Det motsvarar 41 % av samtliga lärare i samma åldersgrupp. Ytterligare någon procentenhet kan 10 (24)

11 finnas i kategorin ospecificerade lärare. En majoritet i åldern 55+, 59 %, utgörs således av lärare i allmänna ämnen. Av de 462 yrkeslärarna utgör gruppen industri- och hantverkslärare 215 st, vilket är 19 % av samtliga lärare. Denna grupp består av tio olika kategorier varav de största är gymnasiesärskolan (53 st), bygg- och anläggningstekniska ämnen (35 st), el-/teletekniska ämnen (likaså 35 st), fordonstekniska ämnen (29 st) samt restaurang- och storhushållsämnen (24 st). En annan grupp av de 462, som också är yrkeslärare enligt Skolverkets indelning, omfattar 115 personer, 10 % av samtliga lärare. De största kategorierna i den gruppen är lärare i omvårdnadsämnen (55 st) samt lärare i handels- och kontorsämnen (34 st). Den tredje och sista gruppen av de 462 yrkeslärarna är inte klassade som yrkeslärare av Skolverket, men är det enligt den nämnda diskussionen. Denna grupp har rubriken Övriga yrkeslärare enligt förd diskussion i tabellerna på sidorna 5-8. Antalet personer i denna grupp är 132. De största kategorierna här är lärare i ekonomi (32 st), lärare i estetiska ämnen (26 st), lärare i tekniska ämnen (24 st) och idrottslärare (21 st). De ospecificerade yrkeslärarna är 18 st. Sammanfattningsvis är de pensionsnära yrkeslärarna inte koncentrerade till några få kompetensområden utan är i stället spridda på många olika kategorier. Femtiofemplusåldrarnas fördelning på åldersgrupper Det finns drygt dubbelt så många aktiva lärare i åldrarna som i åldrarna Detta gäller såväl totalt som för yrkeslärarna. Relationen 2 av 3 i den yngre gruppen och 1 av 3 i den äldre gäller för såväl yrkeslärare som övriga lärare. Femtiofemplusåldrarnas andel av samtliga lärare För samtliga lärare utgör åldrarna 55+ en så hög andel som 47 %. För yrkeslärarna är andelen något lägre, 44 %. För övriga lärare är den högre, 49 %. Bland yrkeslärarna är det gruppen industri- och hantverkslärare som har högst andel pensionsnära lärare, 55 %. Inom denna grupp och bortsett från de små kategorierna lärare i livsmedelstekniska, trätekniska och beklädnadstekniska ämnen finns de högsta andelarna bland lärare i verkstads- och industritekniska ämnen, 83 %, bygg- och anläggningstekniska ämnen, 71 %, fordonstekniska ämnen, 60 % och gymnasiesärskolan, 59 %. Bland övriga yrkeslärare finns höga andelar i åldrarna 55+ för lärare i omvårdnadsämnen, 56 %, ekonomi, 55 %, tekniska ämnen, 52 %, samt handels- och kontorsämnen, 48 %. Skolverket uppmärksammar i sina bedömningar för behovet av och tillgången på pedagogisk personal att tillgången påverkas av såväl bortfall av personer som skaffat sig relevant utbildning som tillskott av personer som inte har sådan utbildning. Verkets rapport till regeringen år 2003 gjorde en mer djupgående analys av yrkeslärarnas sammansättning, bl a fördelningen på åldrar, än rapporten I åldersfördelningen drog man då gränsen för äldre lärare vid 50 års ålder, alltså fem år yngre än i föreliggande utredning. Följande citat ur förra årets rapport, som alltså avser situationen i landet som helhet, målar upp en likartad bild som denna utredning ger. 11 (24)

12 Av de lärare som hade lärarutbildning eller var tillsvidareanställda var nära 60 procent 50 år eller däröver. Allra äldst var lärare i verkstads- och industritekniska ämnen. Av dem var 77 procent minst 50 år. Andelen äldre (minst 50 år) var också hög för lärare i bygg- och anläggningstekniska ämnen (69 procent), handels- och kontorsämnen (68 procent) och omvårdnadsämnen (68 procent). 12 (24)

13 Avgångar genom jobbyte (till ny arbetsgivare) I frågeformuläret hade ovanstående rubricering av det första frågeområdet följande kompletta lydelse: Frågor om avgångar av gymnasie-, gysär och komvuxlärare i din kommun som beror på att man byter jobb (till ny arbetsgivare) Fr o m denna sida i föreliggande rapport är det utfallet av utredningens enkät som återges. Rapporttextens rubriker för frågeområden och enskilda frågor har då getts samma formulering som förekom i frågeformuläret. Undantag är de fall där det lämnas särskild information om den kompletta lydelsen i formuläret. Fråga 1. Hur omfattande är denna typ av avgångar? Frågan hade följande kompletta lydelse i frågeformuläret: Hur stor andel utgör dessa avgångar per år (% av samtliga lärare)? Hur stor del orsakas av byte till annan GR-kommun som arbetsgivare (% av avgångarna)? Svaren kommunvis Ale Inga avgångar på gymnasieskolan. Inom komvux har 2 personer som var övertaliga beretts tjänst på gymnsieskolan. Inga uppgifter om byte till annan GR kommun. Alingsås 1 lärare de senaste 2 åren, ej GR. I övrigt endast övergångar inom förvaltningen mellan vuxenutbildning och gymnasieskola Göteborg Gymn och gysär: 46 % av samtliga lärare fyller 65 inom en tioårsperiod. Flytt till annan kommun sker endast undantagsvis. Vux: Under detta året har vi haft ca 7 % avgångar. 25 % av dessa har gått till arbeten i andra kommuner. Härryda Gymn och gysär: 0 %. Vux: 0 %. Kungsbacka Vi har inga byten just nu. Enbart importer. Kungälv Avgångarna är närmast försumbara, mindre en 1%. Någon enstaka byter till annan kommun inom GR, ofta då från lärare till arbetsledare. Lerum Sker endast i undantagsfall - kanske någon procent. Inför detta läsåret kanske det var 3-4 lärare som slutade. De som byter går nog till GR i rätt stor utsträckning - eller friskolor. Mölndal Ca 5 %, under 0,5 %. Partille 2-3% per år. 50 %. Stenungsund Gymn: 2 %. Under senaste året ingen avgång till andra skolor inom GR. Vux: a) ca 5% årligen b) fn obefintlig. Tjörn Andelen avgångar utgör endast 0,75 %. Därav är ca 0,5 % inom GR. Öckerö 0 %. Analys och slutsatser Avgångarna genom jobbyten till annan arbetsgivare varierar i GR-kommunerna, mellan 0 och 7 % av samtliga lärare. Det vägda GR-snittet uppskattas till 1-2 % med ledning av svaren. Det varierar också i vilken grad dessa avgångar består av byten till annan GR-kommun som arbetsgivare. Med ledning av svaren uppskattas det vägda GR-snittet för sådana byten till en fjärdedel av samtliga jobbyten. 13 (24)

14 Fråga 2. Förändringstendenser? Frågan hade följande kompletta lydelse. Ser du några förändringstendenser när det gäller dessa avgångar? Svaren kommunvis Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Få avgångar de senaste åren vilket inte ger några tendenser. Möjligen större övertalighet inom komvux pgr av minskade resurser. För litet underlag för att kunna svara. Gymn och gysär: De eventuella tendenser som finns är väl att önskemålen om tidigare avgångar tycks öka, trots att sådana endast undantagsvis beviljas. Vux: Allt färre vill avsluta sin anställning i Göteborgs Stad för att gå till annat arbete hos annan utbildningsanordnare eller kommun. De som provar annat arbete gör det nästan uteslutande under förutsättning att de erbjuds tjänstledighet från sin nuvarande anställning. Gymn och gysär: Nej. Vux: Nej. Vi ser ett stort behov av nyanställning med tanke på ökade elevtal och pensionsavgångar. Nej Vi har snarare behov av nyanställningar då 84 lärare ur vår personal blir 65 år fram till Eftersom det är så få så är det svårt att se tendenser. Andelen som byter inom GR verkar öka. Sannolikt kommer många gymnasielärare som idag arbetar i grundskolan komma att söka tjänster på gymnasiet och vux när det blir lediga tjänster där. Detta kan säkert leda till ökad cirkulation inom GR. Nej. Gymn: Nej. Budgetläget för gymnasieskolan kan förändra situationen. Vux: Nej. Nej. Nej. Analys och slutsatser Situationen är relativt stabil när det gäller jobbyten till annan arbetsgivare. De flesta svarande ser inte några förändringstendenser för sådana avgångar. Iakttagelsen i Göteborgs utbildningsförvaltning att önskemålen om tidigare avgångar ökar är värd att särskilt notera genom att den är gjord inom regionens överlägset största arbetsgivare för gymnasielärare. 14 (24)

15 Allmänna bedömningar av utvecklingen för yrkesinriktade program och kurser under de närmaste fem till tio åren Fråga 3. Program och kurser som är på väg ut? Svaren kommunvis Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Vet ej. IP. Gymn och gysär: Jag tror inte att särskilt många program i sig är på väg ut. Däremot kommer mycket kraftiga förändringar av innehåll att behövas, om man skall kunna hålla samma takt som utvecklingen i näringslivet. En modulisering kommer att ske för att öka samarbetet mellan olika utbildningar. Vux: Restaurangsektorn har en klart sinande elevtillströmning. Gymn och gysär:? Vux: Har endast omvårdnad. Tror på ett fortsatt behov där. Ungdomsgymnasiet: Inga program på väg ut. Eventuellt är dock IB på väg ut. Vuxenutbildningen: Utbildningsbredden består, men omfattningen (antal kursdeltagare) minskar i allmänna ämnen. Nej. Vi vid Lerums gy-skola fasar just nu ut industriprogrammet och där går sista klassen ut vt-05. I övrigt är det ingen inriktning eller kurs som lägges ner. De tre programmen BP, EC och HV är säkert viktigt att vi arbetar vidare med och utvecklar. Bedömningen är att det finns underlag eftersom eleverna finns. Risken är stor om vi gör vår skola ensidigt för teoretiska ämnen att våra ungdomar får det svårt med fler avhopp som följd. En del elever är trots allt inte benägna att söka till andra skolor och orter. Jag tror att vi kommer att få uppleva en ökad specialisering inom GR, där Göteborg kommer att ta hand om lejonparten av vissa t.ex. tekniska utbildningar, medan de andra kommunerna nischar sig på de yrkesutbildningar de är bra på. Mölndal kommer sannolikt att satsa på Omvårdnad, Barn & fritid, Bygg och El. Teknikprogrammet. Gymn: Nej. Yrkesråden genomlyser ständigt kursutbudet inom varje program. För tillfället diskuteras förändring av Industriprogrammets, Elprogrammets och Teknikprogrammets uppläggning. Vux: Inte för oss. Vi ser egentligen inte något program som är helt tydligt på väg ut. Möjligen kan vi fundera på Industriprogrammet som har så få sökande. Det finns fortfarande ett behov av arbetskraft som inte är tillgodosett vilket dock troligen är i avtagande. För övrigt tror vi på tanken om åtta sektorer. Dagens program är för smala och vi kanske behöver tänka utbildning mer i branschområden. Datakurser tror vi kan hanteras på annat sätt. Många ungdomar har redan kompetensen med sig och kan kanske valideras för betyg. Kurserna kan också ingå i det övriga arbetet på ett smidigt sätt och inte ligga som separata kurser. Kanske kan vi till och med slopa grundkursen helt och istället lägga in krav på motsvarande kunskapsnivå i organisationens IKT-policy. Inga. 15 (24)

16 Analys och slutsatser Det finns ingen stark ström av yrkesinriktade program och kurser som är på väg ut. Industriprogrammet är det som nämns i flest svar. Andra som nämns är teknikprogrammet och IB, som inte är ett yrkesinriktat program. En sinande elevtillströmning till restaurangsektorn noteras också. Även om de flesta yrkesinriktade utbildningarna blir kvar kommer de dock att få betydande innehållsförändringar i en hel del fall. Program som nämns i det sammanhanget är bygg-, el-, hantverks-, teknik-, industri-, barn- och fritids- samt omvårdnadsprogrammen. Till de förestående förändringarna hör också en effektivisering av utbildningarna genom ökat samarbete mellan dem. Modulisering och sektorisering är metoder som nämns i detta sammanhang. 16 (24)

17 Fråga 4. Nya program och kurser på väg in? Svaren kommunvis Ale Alingsås Göteborg Inom gymnasieskolan är det program med inriktningar mot fritid såsom musik, idrott. Inom komvux är lärlingsutbildningar av olika slag för ungdomar och vuxna på gång. Fler estetiska inslag i andra program, nya inriktningar inom TE mot entrenörskap och företagande. Gymn och gysär: De förändringar som kommer att ske är att nuvarande program integreras i varandra och blir nya på det sättet. Vissa kurser lyfts ut helt och nya moderna lyfts in. Näringslivsutvecklingen kommer att bli avgörande. Skolorna måste hänga med och förändra sig med mycket kort varsel. Vux: IT och teknik tycks återhämta sig. Härryda Gymn och gysär:? Vux: - Kungsbacka Ungdomsgymnasiet: Inga program på väg in. Vuxenutbildningen: Barnskötarutbildning 1 årig eftergymnasial. Städ- och rengöring 100 poäng, Handledarutbildning 100 p, kan ges till fler branscher än vården. Ev lärlingsutbildning. Utbildningar inom omvårdnad ökar. Kungälv Möjligtvis någon form av Hantverksprogram (utrotningshotade yrken, typ). Lerum LIA-kurser är på gång in med 700 poäng. BP kommer att till hösten att ta in 4 elever i specialyrken inom branschen. Likaså kommer HV att ta in 5 elever i udda hantverksyrken. Redan på gy-mässan märktes ett stort intresse för dessa individuellt anpassade utbildningar som utformas i samverkan skola/arbetslivet. Inom teknikprogrammet vore det intressant att utforma en mer praktisk inriktning som inledningsvis skulle ge arbete i produktionen inom tillverkningsindustrin. Men individen skulle även förberedas till vidare studier. Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö Analys och slutsatser Möjligen olika inriktningar av hälso- och friskvård. Barnskötare, Vårddokumentation, Affär och handel. Gymn: Teknikprogrammet med en datorteknikutgång mot arbetslivet. Startar ht. 05. Handboll som specialidrott startar ht. 05. Vux: PU-utbildningar såsom ex fjärrvärmeteknikerutb. logistikutb. OP på grund av planerat omvårdnadslyft. Utbildning inom upplevelseindustri, service, projektledning, sälj, kommunikation, relationer, hälsa, omvärldskunskap. Lokala initiativ till nationella kurser som godkänns av Skolverket kan vara positivt om hanteringen inte blir för långsam. Det kan bidra till en kontinuerlig uppdatering av aktuella behov. Marin livmedelsteknik, marin verkstadsteknik, sjöfartsprogram. Svaren inrymmer ett brett spektrum av utbildningsriktningar och -innehåll som bedöms växa fram. Följande beskrivningar sammanfattar dem. Ökad samverkan med näringslivet och anpassning till arbetslivets behov. Bl a genom LIAoch lärlingsutbildningar. Fritidssektorn med hälso- och friskvård samt estetiska verksamheter är växande utbildningsområden. Detsamma gäller utbildningar som går ut på att hantera och kommunicera med omvärlden (relationer, service, försäljning, projektledning etc). 17 (24)

18 Omvårdnadsutbildningar är också efterfrågade. Ungdomarnas ökande intresse för yrkesinriktade utbildningar, som framkommer i svaren på fråga 8, är en påverkande faktor. 18 (24)

19 Fråga 5. Andra förändringar av allmänt slag? Svaren kommunvis Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Inom gymnasieskolan är det stor rörlighet bland eleverna vilket gör det svårt att planera. Mycket arbete får läggas på marknadsföring. När det gäller komvux anser de att det är viktigt att skapa en god balans mellan högskoleinriktade och yrkesföreberedande/lärlingsutbildningar. Friskvårdsutbildningen kommer att bli ännu viktigare. Inom gymnasieskolan ökat inslag av företagssamverkan, LIA, lärlingsutbildning. Gymn och gysär: Ett mycket närmare samarbete med branscher och företag kommer att krävas. Vux: - Gymn och gysär:? Vux: Efterfrågan på grundläggande it-kurser avtar. Ungdomsgymnasiet: Vi har stort tryck på yrkesutbildningar. Vi ger större valfrihet på yrkesprogrammen vilket ger förutsättningar att läsa vidare. Gränserna mellan yrkesprogram och de teoretiska kommer att luckras upp. Yrkesprogrammen blir mer studieförberedande på vissa program. Vuxenutbildningen: Distans och flexibelt ökar. På FP går utbildningen alltmer åt elektronikhållet. Det måste vi förhålla oss till. BP har tankar på att förstärka samverkan med arbetslivet genom att stimulera företagen till att skapa elevprojekt i egen regi som vi hittills kallat elevbyggen. Framledes går ca 35 elever ut från programmet/år. Det troliga är att marknaden kommer att behöva dessa ungdomar för att bygga vårt framtida samhälle. Pensionsavgångarna i byggbranschen är just nu ganska omfattande, så att behovet att bibehålla en stabil yrkeskår är viktig. Större samverkan med näringslivet kring yrkesprogrammen. Mölndal Partille - Stenungsund Gymn: Nej. Vux: Svårt att få behöriga lärare. Tjörn Öckerö - Analys och slutsatser Tillvaron är mer komplex idag och kommer säkert att vara så även i framtiden Om trygghet och ordning var två nyckelbegrepp på 60-talet så är frihet och kaos begrepp som kanske stämmer mer i framtiden. Med detta i bakhuvudet måste vi göra vår planering. Även på denna fråga går en ökande samverkan med näringslivet igen i många svar. Likaså att samverkan mellan olika utbildningar kommer att förstärkas som bl a medför att gränserna mellan yrkesinriktade och teoretiska program luckras upp. Denna utveckling påverkas också av att yrkesutbildningarna i allt högre grad får teoriliknande inslag, som exempelvis att fordonsprogrammet går alltmer åt elektronikhållet. Denna tendens går även igen i svaren på fråga 6. Situationen präglas av en ökad rörlighet och frihet bland de sökande som gör det osäkrare och mer svårplanerat för skolorna. 19 (24)

20 Lokala förhållanden som påverkar de yrkesinriktade utbildningarnas utveckling Fråga 6. Avnämarsituationen. Förändringar i efterfrågan på utbildningar från arbetsgivarna i kommunen? Svaren kommunvis Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Mölndal Partille På gymnasieskolan efterfrågas fler yrkesinriktade program från verkstadsindustrin. Inom komvux efterfrågas fler typer av lärlingsutbildningar. Ökad efterfrågan från vårdsektorn både avseende gymnasieskolan och påbyggnad inom vux. Ökad efterfrågan på byggsidoyrken såsom VVS, byggplåt, kakelsättare mm. Gymn och gysär: Företagsstrukturen i Göteborg går åt två håll f n. Antalet fåmansbolag ökar, vilket försvårar ett närmare samarbete, om man inte behandlar företagen i grupper. Tjänstemannafieringen av de lite större företagen fortsätter och en ökad automatisering av arbetsmoment förändrar rekryteringsbehovet. T ex den konjunkturuppgång som vi nu är på toppen av har klarats av genom rationalisering och automatisering utan att väsentligt mer arbetskraft har rekryterats. Den utvecklingen kommer att accelerera kraftigt för att klara av konkurrensen från Asien. Vux: Rekryteringsbehoven i så väl näringsliv som kommunal och landsting tycks öka. De flesta studerande med yrkesinriktning för jobb efter avslutade studier. Efterfrågan på uppdragsutbildningar vad gäller exempelvis kompetensutveckling för befintlig personal är fortsatt låg. Gymn och gysär: Ingen. Vux: Ser ingen tydlig förändring. Ungdomsgymnasiet: Större efterfrågan på Industriprogrammet samt möjligtvis IT trots nedgången på Ericsson mm. Vuxenutbildningen: Ett uppsökande arbete mot arbetsplatser har påbörjats. Ett antagande är att kurser som småföretagande, marknadföring, bokföring, kurser inom IT. I det uppsökande arbetet kan man ringa in mindre grupper. Ex har trafikutbildning erbjudits lantbrukare. Ökat intresse för arbetsplatsförlagd utbildning, LIA och lärlingsutbildning. Dessutom mer regionövergripande då våra företagare inte ser våra kommungränser. Sedan några år tillbaka har yrkesråden som bestod av representanter från politiker, skolfolk och yrkesföreträdare upphört. Detta upplevs ofta som en länk som klipptes av och en del information förloras. Därav har vi få avnämare för våra yrkesprogram. Där vi känner bra kontakt så är det inom byggföretagen vid APU och när våra avgångselever anställs. Liknande är det inom elbranschen på installatörssidan. De är elever från inriktningen elteknik som oftast går direkt ut i yrkesverksamhet. Hantverkseleverna och eleverna ifrån inriktningen data/ /elektronik har inte så homogena organisationer och fåmansbolag har en ojämnare rekrytering. Dessutom är det mer komplicerat att hålla alla kontakter igång ifrån skolans sida. Mölndal har ett stort näringsliv med många företag både stora och små. Därav ingen tydlig bild av avnämarsituationen. Däremot räknar vi med brist på personer med utbildning inom vård, omsorg och barnomsorg, förskola. Affär och handel på grund av Partille köpcentrum. 20 (24)

21 Stenungsund Tjörn Öckerö Gymn: Stenungsunds kommun har lovat att anställa elever som genomgått BFprogrammet. De anställs som barnskötare. Vux: Större krav på behöriga inom äldreomsorgen. Inom tjänstesektorn efterfrågar man mer lokala kopplingar i utbildningen så att elevernas intresse för ett arbete i hemkommunen ökar. De efterfrågar också mer global koppling som ger vidare perspektiv. För övrigt ökar efterfrågan på utbildning inom hantverksyrken som t ex VVS, plåtslageri och finsnickeri. Bred utbildning som ger kompetens inom service, turism och handel efterfrågas också. Man ser en växande arbetsmarknad där sommarhalvåret domineras av turism och övriga året av andra arbetsuppgifter inom service och handel. Viss efterfrågan från varvsnäringen. Analys och slutsatser Svaren varierar. Sammanfattningsvis förekommer det i viss utsträckning att lokala arbetsgivare för fram önskemål om kommunens utbildningar - och då handlar det ofta om att åstadkomma förändringar. Direktkommunikationen med avnämarna på orten förefaller dock inte ha någon avgörande betydelse för planeringen av utbildningarna. Några av svaren är inne på att efterfrågan på utbildningar blir svårare att urskilja i ett näringsliv som har en ökande andel små företag. 21 (24)

22 Fråga 7. Resurssituationen. Förändringar i möjligheterna att erbjuda utbildningar? Svaren kommunvis Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö I rådande läge är det svårt att ändra programutbudet på gymnasieskolan. Komvux kan ej uttala sig i nuläget om resurssituationen förändras den ekonomiska situationen för komvux då det riktade statsbidraget kommer att ingå i det kommunala utjämningsbidraget. Kursutbudet inom vux anpassas efter resurser, dvs fr a fokus på behörighetsgivande utbildningar. Inom gymnasieskolan har förbättring av resurser skett under senaste året vilket underlättar möjligheterna att erbjuda det ungdomarna efterfrågar. Gymn och gysär: De större kraven från företagens sida på modern utbildning i takt med utvecklingen kommer att kräva ett närmare samarbete även ekonomiskt. Kommunerna själva kan inte ensamma driva denna utbildning. Företagen måste se utbildningen som ett rekryteringsinstrument och betala för den. Vux: Vi ser inga problem i att rekrytera personal för de utbildningsuppdrag som vi har eller kan tänkas få framgent. Förutsättningen som krävs är bara att någon önskar beställa utbildningen. Gymn och gysär: Ser ingen försämring. Vux: Prognosen är att vi kan erbjuda ungefär samma volym utbildning de kommande tre åren. Ungdomsgymnasiet: Dyra utbildningar kan möjligen begränsas under förutsättning att det kan säkerställas att eleverna inte väljer annan kommun och blir ännu dyrare. Vuxenutbildningen: Från år 2006 minskar vuxbudgeten med 1,5 mkr under förutsättning att de av kommunen fördelade statsbidragen har samma nivå som nu. Annars minskar budgeten ytterligare. Inget problem som vi ser det just nu men det kan ju mycket snabbt förändras. Eftersom elevstrukturen och underlaget finns för yrkesinriktade program vid Lerums gymnasieskola är det viktigt att utbildningar erbjudes våra ungdomar. Elevpengen som kommer att styra ekonomin är högre för dessa program och detta på grund av att klasserna är hälften så stora som de teoretiska klasserna. Förbrukningsmaterial, kapitalinvesteringar och lokalytor är andra faktorer som ger ekonomiskt ansvar, men som ger den mångfasetterade skolan. De krympande kommunala resurserna ger inga stora möjligheter till dyrbara innovationer i Mölndal. Ingen förändring. Gymn: Vi ser inga förändringar på kort sikt. Vux: Inga dramatiska försämringar. Vår ekonomiska situation är fortfarande god men kan naturligtvis ändras framöver i en allt hårdare konkurrens om offentliga medel. Upparbetade kontakter med arbetslivet erbjuder större möjligheter till flexibilitet i volym och inriktning. Utvecklat regionalt samarbete med flexibel utbildning enligt de modeller vi redan diskuterar kan bidra till bättre resursutnyttjande. Ansträngd kommunal ekonomi. Analys och slutsatser Svaren pekar relativt entydigt ut ekonomin som den trånga sektorn på utbudssidan. Några problem att erbjuda utbildningar på grund av kompetensbrist anges inte. 22 (24)

23 Fråga 8. Ungdomarnas och de vuxenstuderandes intresseinriktning. Förändringar i popularitetsmönstren? Svaren kommunvis Ale Alingsås Idrotts- och musikinriktningar är populära medan data och elektronik har minskat i intresse bland gymnasieskolans ungdomar. Av de vuxna i Ale kommun som slutförde utbildning 2002 läser 25 % en längre akademisk utbildning, ca 25 % en kortare eftergymnasial utbildning. Resterande har gått i arbete. Så har mönstret varit de senaste åren. Ökat intresse för ES, MP, EC Minskat intresse för IP, OP, BF Viss ökning i antal studerande inom vux, viss minskning inom OP men ingen tydlig förändring i intresseinriktning i övrigt. Göteborg Gymn och gysär: Från pressarolja till telematik! Vux: - Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Mölndal Partille - Stenungsund Tjörn Öckerö Analys och slutsatser Gymn och gysär: Ökat intresse för yrkesutbildningarna! Ökande köer o betygskrav. Vux: Allmänna ämnen står sig. Mer avancerad it efterfrågas något. Ökande efterfrågan på KY. Ungdomsgymnasiet: Samtliga yrkesutbildningar populära. Möjligtvis en trend att intresset för yrkesprogrammen ökar. Populariteten och intresset syns stort till de få yrkesinriktade program som Lerums gymnasieskola erbjuder. Trender är oförutsägbara, men just nu verkar det som om intresset ökar något igen för yrkesprogrammen. Gymn: Specialidrott lockar allt fler elever. Naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga söktrycket tenderar att skifta med korta intervall. Vux: Fler önskar enbart att snabbt bli behöriga för högskoleutbildningar. Intresset för vårt lokala utbud ökar. Intresset för arbetsplatsförlagd utbildning för ungdomar ökar. Ökar gör också intresset för internationell APL. Intresset för OP ökar vilket troligen är tillfälligt. Ett visst ökat intresse för naturvetenskapliga utbildningar. Svaren går i olika riktningar. Sammanfattningsvis kan de sägas spegla den rörlighet i efterfrågan från de sökandes sida som framgått av tidigare svar. 23 (24)

24 Fråga 9. Andra förändringar som har lokala orsaker? Svaren kommunvis Ale Alingsås - Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö - Analys och slutsatser Inom komvux märker man av ökad friställning av arbetskraft vilket leder till att utbildning och yrkesprojekt kommer bli viktiga. Gymn och gysär: Företagen kommer mer och mer att koncentreras i klusterbildningar för att kunna samutnyttja arbetskraft eller stjäla sådan från varandra. Utbildningen måste anpassas till detta. Vux: - Gymn och gysär: - Vux: Ser inga. Ungdomsgymnasiet: Om aktiva satsningar görs kan ökad efterfrågan visa sig på de program som får satsningen. Om man bygger om och till kan ett temporärt tapp leva vidare. Vuxenutbildningen: Lokala antagningsregler har införts i Kungsbacka. Innebär att gymnasister med slutbetyg enbart kan läsa behörighetsgivande kurser inom en treårsperiod efter gymnasiet. Därefter kan de söka fritt. Personer som redan har minst godkänt betyg i en kurs kan inte läsa den igen. Återstår prövning. Detta innebär att omfattningen av allmänna kurser och IT-kurser minskar. Vi hoppas kunna öka satsningen på OP med tanken på närheten till Kungälvs sjukhus. För att förändra kostnaden per elev i byggprogrammet har stora förändringar skett. Tidigare gjordes en mängd praktiska övningar med material som monterades och revs. En hel del material gick förlorat och blev förstört. Idag utförs redan i årskurs 1 produktion som kan direkt användas. Det är projekt för kommunen och andra beställare som önskar tillverka produkter. Detta medför att kunderna betalar stor del av förbrukningsmaterialet och eleverna får realistiska övningar. Inget som är känt just nu. Partille köpcentrum. Gymn: - Vux: Nej. Vi har många unga studerande i vuxenutbildningen som konkurrenshöjer betyg. Det är en utmaning att rekrytera de som verkligen behöver vuxenutbildningen framöver. Kommunen övergår allt mer till att bli en attraktiv bostadsort för människor som har sitt arbete i Göteborg, vilket medför ökat behov av service. Näringar inom turism och kultur är på frammarsch vilket också kan tänkas kräva ytterligare insatser på utbildningssidan. Svaren tar upp lite olika ämnen. Ett konkret exempel på förändringar med lokala kopplingar är kostnadseffektiviseringen av byggprogrammet i Lerum genom direkt samverkan med köpare av byggprodukter. Sambandet mellan komvux och sysselsättningen på den lokala arbetsmarknaden nämns också, liksom att det är attraktivt att kunna läsa upp sina betyg på komvux efter gymnasieskolan. 24 (24)