HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR För perioden 1 januari december 2015

Transkript

1 MEDELPADS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUNDS HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR För perioden 1 januari december 2015 Eget skydd Underlätta Samordna Tillsyn Olycksundersökning Sotning Räddningstjänst

2 2

3 Innehåll 1. Handlingsprogram för MRF Inledning Handlingsprogrammets upplägg och indelning 6 2. Ekonomi 6 3. Trygghet och säkerhet i samhället Mål enligt LSO MRF:s vision Upplevd risk Verklig risk Metod för att beskriva utvecklingsbehoven i samhället 9 4. MRF:s övergripande mål för att nå visionen Samhällsperspektivet Ägaruppdraget Övergripande mål för utveckling av MRF:s förmåga Strategier för att nå de övergripande målen MRF:s samlade och aktuella förmåga Områdesvisa analyser och framtagande av delmål och åtgärder Uppföljning Betydelsefulla faktorer för framgång Andra uppdrag Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor Krisberedskapssamordning Risk- och sårbarhetsanalyser Plan- och bygglag (2010:900) Sevesolagen Övrig lagstiftning 19 Bilagor 1. Styrande dokument 2. Olycks- och riskanalys 3. Organisation förebyggande 4. Organisation räddningstjänst, varning och alarmering samt hamnar 5. Utdrag av delmål i MRP 2012

4 4

5 1. Handlingsprogram för MRF 1.1. Inledning Medelpads Räddningstjänstförbund (MRF) består av medlemskommunerna Sundsvall, Timrå och Ånge. Handlingsprogrammet innehåller en vision om ett tryggt och säkert samhälle. I första hand avses trygghet och säkerhet för oönskade händelser i form av olyckor. Med trygghet avser vi minimerad upplevd risk (rädsla) och med säkerhet minimerad verklig risk. Vi ser trygghet och säkerhet som ett tillstånd i samhället. MRF:s verksamhetsidé är att successivt förändra samhällstillståndet i riktning mot visionen samt att följa och redovisa tillståndet och dess förändring. Förändringsarbetet har vi delat upp enligt kommunernas uppdrag i LSO. Dessa uppdrag ser vi som samhällets processer för trygghet och säkerhet mot olyckor. Vi avser att uppskatta hur dessa processer fungerar i förhållande till betydelse för vår vision. Uppskattningarna är mycket preliminära i denna version och ska ses som underlag för en kontinuerlig och utvecklande dialog både inom politiken, mellan samverkansaktörer och bland medarbetarna inom räddningstjänsten. Där utvecklingsbehov finns ska MRF verka för att utveckla processerna. Avstämningar görs årsvis. Handlingsprogrammet är i första hand utformat för att vara det övergripande styrdokumentet för MRF. Vi har strävat efter att utforma dokumentet tydligt och lättförståligt med bildbeskrivningar. I bilagor redovisas fördjupningar av styrande dokument, olycks- och riskanalyser, förebyggande- och räddningstjänstorganisation, mm. Av bilagorna framgår således underlag för de andra syftena med handlingsprogrammet enligt LSO, d v s underlag för statlig tillsyn 5

6 och information till allmänheten. Tidsperspektivet är fyra år. Genom omvärldsanalyser och avstämningar kommer vid behov justeringar att göras. Förändringarna redovisas för länsstyrelsen. Samråd sker om förändringarna berör andra organisationer. I handlingsprogrammet redovisas visioner och långsiktiga mål som politiken vill se att MRF bidrar till att förverkliga. Här redovisas även de strategier och arbetssätt som MRF avser att arbeta efter. Lagar och förordningar Förbundsordning Ägaruppdrag Våra mål och visioner som bygger på de nationella och kommunernas mål Nationella mål Handlingsprogrammet är vägledande för mål- och resurs- Verksamhetsplaner (åtgärder) planering (MRP). I MRP:n anges delmål, vilka omsätts i åtgärder i den årliga verksamhetsplaneringen (VP). I uppföljningen av dessa avser vi att fokusera mer på kvalitativa Figur 1. MRF s styrande dokument resultat, än på kvantitativa. Handlingsprogrammets styrande dokument framgår av figur 1 och redovisas i bilaga Handlingsprogrammets upplägg och indelning Nationella och kommunernas mål och visioner Mål- och resursplan (delmål och budget) Handlingsprogrammets upplägg och indelning framgår i stora drag i figur 2. Styrande inriktning Handlingsprogram (Strategier och övergipande mål) Genomförande 2. Ekonomi Figur 2. Handlingsprogrammets upplägg och indelning I uppdraget från ägarkommunerna anges att MRF ska ha en god ekonomisk hushållning på kort och lång sikt. Prognosavvikelsen ska vara <1 % och resultatet ska vara > 2 % i ett 3-årsperspektiv. Räddningstjänstförbundet ska följa de ekonomiska styrprinciper och rutiner som 6

7 gäller i Sundsvalls kommun, där budgetdirektiv fastställs av Sundsvalls kommun i samråd med de andra medlemskommunerna via ägarrådet. MRF:s budget tas fram och fastställs i de årliga Mål- och resursplanerna (MRP). 3. Trygghet och säkerhet i samhället 3.1. Mål enligt LSO Bestämmelserna i LSO syftar till att bereda människor, egendom och miljö, med hänsyn till de lokala förhållandena, ett tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Det gäller oavsett var man bor i landet. Den sammantagna förmågan av Medelpads räddningstjänstförbund (MRF), övriga aktörer i samhället samt den enskilde (fysisk eller juridisk person) ska leda till att denna effekt uppnås i Medelpad. Exempelvis kan det innebära att den enskilde i glesbyggd, eller objekt med särskilda risker, i vissa aspekter behöver ha ett högre eget skydd. Figur 3. Ett likvärdigt skydd uppnås genom en sammantagen förmåga MRF:s vision MRF:s vision är ett tryggt och säkert samhälle. I första hand avses trygghet och säkerhet för oönskade händelser i form av olyckor och kriser. Med trygghet avser vi minimerad upplevd risk (rädsla) och med säkerhet minimerad verklig risk. Snittytan i figur 4 utgör verklig trygghet och säkerhet, eftersom när den enskilde känner till verkliga risker så ökar också förmågan att hantera dessa. MRF skall sträva efter att öka denna snittyta. Figur 4. Upplevd och verklig risk. 7

8 Upplevd risk Med upplevd risk menar den rädsla eller känsla den enskilde har för att drabbas av olyckor. Det är troligen flera faktorer som skapar den upplevda risken. Exempel på sådana faktorer kan vara erfarenheter, påverkan av media, uppfostran, omgivningens uppfattning. Bilden av hur risker upplevs kan kartläggas genom bl. a enkätundersökningar Verklig risk Den verkliga risken beskrivs genom olycks- och riskanalyser. Den verkliga riskbilden i Medelpad är komplex med inslag av tätbefolkad höghusbebyggelse, glesbygd, hårt trafikerad infrastruktur, två stora genomströmmande älvar, samhällsviktiga industrier samt stora publika lokaler. En principiell indelning av olyckors frekvens och konsekvens illustreras i figur 5. För att göra en fullständig kartläggning av de olyckor som kan leda till en räddningsinsats i förbundsområdet måste analysen delas in i två delar. För de olyckor som inträffar mer frekvent finns ett bättre statistiskt underlag för att analysera dessa. För mer ovanliga olyckor krävs andra metoder för att analysera riskerna. Därför redovisas vardagsolyckor i en olycksanalys och större mer ovanliga olyckor i en riskanalys. Den fullständiga olycks- och riskanalysen redovisas i bilaga 2. Vanliga olyckor: Trafikolyckor Fallolyckor Vardagsolyckor En högre frekvens gör det möjligt att ta fram statistik Ganska vanliga olyckor: Bränder Allvarligare trafikolyckor Mindre kemikalieolyckor etc. Stora olyckor: Allvarliga bränder Flyg-, tågolyckor Naturolyckor Stora kemikalieolyckor etc. Riskanalyser Katastrofer: Svåra och omfattande kemikalieolyckor Större naturolyckor Kärnkrafsolyckor Svåra störningar i samhällsfunktioner etc. Figur 5. Frekvens och konsekvens av olika typer av olyckor. De mer frekventa olyckorna är exempelvis fallolyckor, mindre trafikolyckor och mindre bränder. Olyckor som bedöms kunna inträffa i förbundsområdet och medföra stora konsekvenser är: Olyckor med farliga ämnen Olyckor vid farliga anläggningar Olyckor med personintensiva transportmedel Naturolyckor Brand i komplexa objekt Dammbrott Sabotage och terrorhandlingar 8

9 För att minska frekvensen av vanliga olyckor är en ökad riskmedvetenhet viktig samt att rätt förebyggande arbeten görs. Det gäller även för att minska risken för stora olyckor, men här bedömer vi även att det finns behov av att utveckla samhällets samlade förmåga att hantera och samverka vid sådana händelser. Ur några aspekter finns en ökande risk för större olyckor, som klimatförändringar som ökar risken för naturolyckor. Sammantaget behöver arbetena inom områdena samordna och underlätta enligt LSO indelning förstärkas (se även nedan avsnitt) Metod för att beskriva utvecklingsbehoven i samhället Vi har valt ut kommunernas (MRF:s) uppgifter enligt LSO och för dessa uppskattat samhällets behov och hur arbetet med trygghet och säkerhet fungerar i enlighet med dessa. Uppgifterna är: Samordna Underlätta Tillsyn Sotning Räddningstjänst Olycksundersökning Vi ser denna uppdelning som processer i samhället för trygghet och säkerhet beträffande olyckor. I processerna har MRF en viktig roll bland flera andra aktörer. För att tydliggöra utvecklingsbehoven har vi här gjort en grov bedömning av processernas betydelse (gröna/mörka staplar i figur 6) för att uppnå visionen om ett tryggt och säkert samhälle, samt ett nuläge (vita staplar). Avsikten med diagrammet är att skapa en bild och ett diskussionsunderlag, där skillnader mellan gröna och vita staplar kan peka på ett utvecklingsbehov. De långsiktiga effekter vi vill åstadkomma är att betydelse och nuläge blir lika. Staplarna ska ses som underlag för fortsatta diskussioner. Figur 6. Tillståndet i samhället (En sammanvägd uppskattning av betydelsen för respektive process (gröna/mörka staplar) och hur samhället svarar upp mot detta behov (vita staplar) 9

10 Bild: Utbildning ökar tryggheten och säkerheten i samhället. Vår känsla och våra bedömningar baseras på bland annat olycksstatistik, annan statistik, riskbedömningar och inventeringar, omvärldsspaningar, pågående arbeten samt en hel del erfarenhet. Under handlingsprogramsperioden ( ) kommer vi att vidareutveckla vårt sätt att årsvis uppskatta betydelse och nuläge i samhället. Varje område i stapeldiagrammet kommer att brytas ned i en rad delområden, där vart och ett analyseras och bedöms. I det följande ges några kommentarer kring våra aktuella bedömningar och i vissa fall med exempel på delområden. Kommentar kring området Samordna Det krävs samordnade insatser från flera aktörer för att nå framgång i ett olycksförebyggande arbete. Exempel på sådana områden är suicid, fall-, trafik- och drunkningsolyckor samt större händelser/olyckor. För en fortsatt kartläggning av utvecklingsbehoven bör området brytas ner i delområden som målsättningar och strategier, forum för samverkan, beslutsförmåga, uppföljning, analys- och statistikunderlag. Området bedöms ha stor betydelse för trygghet och säkerhet i samhället. Här ser vi en stor skillnad mellan behov och nuläge. Kommentar kring området Underlätta Tryggheten och säkerheten i samhället ökar om vi blir fler som: har kunskap om verkliga risker för olyckor har förmåga att minska sannolikheterna för eller konsekvenserna av olyckor har förmåga att agera vid olyckor, som till exempel vid bränder, trafikolyckor, hjärtstopp och drunkning Här ser vi en stor skillnad mellan behov och nuläge. Vi bedömer att det finns stora utvecklingsbehov av att underlätta för den enskilde att öka sin förmåga att förebygga och hantera 10

11 olyckor. Området bedöms ha mycket stor betydelse för trygghet och säkerhet i samhället. Kommentar kring området Tillsyn Både statliga myndigheter och kommunerna bedriver tillsyn över områden som påverkar säkerheten för olyckor i samhället. Exempelvis bedriver Arbetsmiljöverket tillsyn över arbetsmiljöfrågor och kommunerna tillsyn inom livsmedels-, folkhälso- och miljöområdet. MRF har i första hand ansvaret för tillsyn av brandskyddet enligt LSO i medlemskommunerna. Tillsynen i samhället upplevs som en väl fungerande process, som ska bevaras på en bra nivå och utvecklas vid behov. Kommentar kring området Sotning Sotning är en del i det brandförebyggande arbetet. Verksamheten har en lång historia. Behovet och omfattningen av sotning har varit föremål för diskussion under många år. Sotning bedöms vara ett väl fungerande område som bör bevaras på den nivå den bedrivs idag. Kommentar kring området Räddningstjänst Många aktörer medverkar vid räddningstjänstinsatser. Generellt så är de gemensamma resurserna och förmågan att hantera de rutinmässiga olyckorna överlag goda (ex trafikolyckor, bränder av normal storlek, mindre olyckor med farliga ämnen mm). Samverkan fungerar bra mellan de organisationer som ofta möts vid dessa insatser (polis, ambulans, räddningstjänst och SOS). Däremot finns det ett behov av att utveckla den gemensamma förmågan att hantera mer sällan förekommande olyckor som drunkningsolyckor, större olyckor med farliga ämnen, olyckor inom järnväg och flygområdet, översvämningssituationer, hot- och terrorhandlingar mm. Här kommer flera nya samverkanspartners in och inarbetade rutiner för den samverkan är inte lika utvecklad. Här bör de gemensamma samhällsresurserna i första hand utveckla ledningsförmågan att på ett optimalt- och samordnat sätt bedriva räddningsarbete. Samhället bör också söka nya lösningar för att på ett optimalt sätt nyttja de gemensamma resurserna (professionella, semiprofessionella och frivilliga) för att minska tiden från larm till att insatsen kan påbörjas. Här gäller det att nyttja teknikens möjligheter för att tidigt larma resurser som är nära händelsen även om det inte är den resursens normala arbetsuppgift i syfte att hjälpa den drabbade snabbt. Området bedöms ha stor betydelse för trygghet och säkerhet i samhället. Här ser vi en viss skillnad mellan behov och nuläge främst beträffande förmågan att nyttja gemensamma resurser. Kommentar kring området Olycksundersökning Genom att analysera och lära sig av olyckor kan man identifiera de verkliga riskerna i samhället och behoven av utveckling. Olycksundersökningen ska ta tillvara på erfarenheter från olyckor som sedan kan användas både i förebyggande och skadeavhjälpande verksamheter. Exempel på delområden kan vara gemensamma olycksundersökningar, erfarenhetsspridning, återkoppling mot åtgärder, metodutveckling. Området bedöms ha stor betydelse för trygghet och säkerhet i samhället. Här ser vi en betydande skillnad mellan behov och nuläge. 11

12 4. MRF:s övergripande mål för att nå visionen 4.1. Samhällsperspektivet I kapitel 3 beskrivs behovet av trygghetsskapande tjänster i samhället, avseende olyckor, i förhållande till ett nuläge. Ju bättre MRF blir på att kartlägga och kommunicera dessa förhållanden, ju större blir samhällsnyttan genom att MRF, andra aktörer och den enskilde vidtar rätta åtgärder. Kartläggningen i kap 3 ger ett planeringsunderlag för inriktningar av MRF:s arbete med att bidra till utveckling av säkerhet och trygghet i samhället. Den övergripande målsättningen är att samhället (aktörer inom trygghet/säkerhet/ plus den enskilde) har en korrekt bild av behoven av trygghetsskapande tjänster och att relevanta åtgärder vidtas Ägaruppdraget I ägaruppdraget lyfter ägarna särskilt fram att förebyggande arbete ska prioriteras och att responstiderna ska förkortas. Härutöver ställs krav beträffande förbundets ekonomi, se även kapitel 2. Ägarna vill att MRF ska redovisa efterfrågan och behov av MRF:s tjänster, bedömd nytta samt MRF:s förtjänster/brister och framgångar/utmaningar. Se även bilaga 1 Styrande dokument. Den övergripande målsättningen är att uppfylla ägaruppdraget Övergripande mål för utveckling av MRF:s förmåga Övergripande mål för området Samordna MRF är en naturlig huvudman att samordna olika aktörers förebyggande arbete mot olyckor. MRF:s roll att vara deltagande, drivande och uppföljande i detta arbete Den övergripande målsättningen är att samhället har en bra samordning av de olycksförebyggande arbetet. Övergripande mål för området Underlätta MRF ska skapa nya symboler för trygghet, där den enskilde tar ett större ansvar och har en större förmåga att agera vid olyckor än idag. MRF ska verka för att upplevd risk och verklig risk blir densamma. Under programperioden är det ett prioriterat arbete att skapa engagemang och ringar på vattnet kring dessa frågor. MRF behöver därför vara en engagerande och säljande coach, med bred kompetens i detta arbete. MRF ska inrikta sitt arbete mot identifierade riskgrupper. Den övergripande målsättningen är att den enskilde har kunskap om verkliga risker för olyckor, har förmåga att minska sannolikheterna för eller konsekvenserna av olyckor samt har förmåga att agera vid olyckor, som till exempel vid bränder, trafikolyckor, hjärtstopp och drunkning, 12

13 Bild: Tillsyn och den enskildes engagemang ökar tryggheten och säkerheten i samhället. Övergripande mål för området Tillsyn MRF har en i huvudsak fungerande tillsynsverksamhet. MRF ska dock fortsatt utveckla urvalet och prioriteringen av tillsynsobjekt samt ha en bättre uppföljning på objekt med konstaterade brister i brandskydd eller i utrustning för livräddning. Tillsynen ska utvecklas mot mer stödja, motivera och engagera den enskilde Den övergripande målsättningen är att tillsynen säkerställer den skildes egna skydd. Tillsynen ska öka den enskildes engagemang att hantera sina verkliga risker. Övergripande mål för området Sotning Sotning är ett i huvudsak fungerande område, som ska vidmakthållas och utvecklas vid behov. MRF har för närvarande avtal med tre entreprenörer för att sköta sotningen. Den övergripande målsättningen är att sotningen utförs enligt gällande föreskrifter och att det tillsammans med den snkildes engagemang bidrar till ett tillfredställande brandskydd. Övergripande målsättning för området Räddningstjänst MRF är vid de flesta räddningsinsatserna den som ska leda insatsen och samordna resurser. MRF har ett ansvar att utveckla sin egen förmåga men även samhällets gemensamma förmåga att genomföra bra räddningsinsatser. MRF är därför en naturlig drivande part för att få tillstånd en större grad av samordning, med särskild inriktning på sällan förekommande olyckstyper, som om de inträffar kan få stora konsekvenser för samhället. 13

14 MRF har idag en varierad förmåga att genomföra räddningsinsatser. Denna förmåga är inte optimalt anpassad till samhällets behov i form av verkliga risker. För att optimera resursanvändningen behöver vi göra analyser och anpassningar. Förmågan kan behöva förstärkas, vidmakthållas eller sänkas. MRF ska söka nya lösningar för att minska insatstiden i syfte att snabbare komma till den hjälpsökande. Den övergripande målsättningen är att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. Övergripande målsättningar för området Olycksundersökning MRF ska ha fungerande rutiner för att lära av de olyckor som sker. Erfarenheterna ska tas tillvara både i den stödjande och i den hjälpande verksamheten. Olycksundersökningarna och spridningen av erfarenheterna ska ske i samverkan med andra aktörer Den övergripande målsättningen är att MRF och samhället tar tillvara erfarenheter och lärdomar från inträffade händelser. 5. Strategier för att nå de övergripande målen Vårt huvuduppdrag är att stödja den enskilde i arbetet att förebygga eller minska konsekvenser av olyckor, i ett brett perspektiv. När händelser/olyckor ändå inträffar ska vi hjälpa (räddningstjänst). MRF:s organisation för att stödja i förebyggande arbeten framgår av bilaga 3 och organisation för att hjälpa (räddningstjänst) framgår av bilaga MRF:s samlade och aktuella förmåga Figur 7. Grov uppskattning av MRF s förmåga och behovet av trygghetsskapande tjänster. Vi kommer årligen att uppskatta MRF:s behov och förmåga att leverera trygghetsskapande tjänster i syfte att nå de övergripande målen. Vi kan redovisa detta på ett liknande sätt med stapeldiagram som vi bedömt samhällsinsatserna i kapitel 3. Syftet är att få ett diskussions- och plane- 14

15 ringsunderlag som ger aktuella behov och inriktningar för MRF:s utveckling. I figur 7 redovisas en preliminär uppskattning av MRF:s aktuella förmåga och det nu bedömda och aktuella behovet 5.2. Områdesvisa analyser och framtagande av delmål och åtgärder Inom samtliga områden (samordna, underlätta, tillsyn, sotning, räddningstjänst och olycksundersökning) avser vi att göra årliga avstämningar och bedömningar av vår förmåga och vårt behov. Det görs genom att vi uppskattar aktuell förmåga inom en rad delområden inom respektive område, se figur 8. Analyser utgör underlag för att årligen styra och följa upp vårt arbete, där syftet är att utveckla och sätta delmål för våra processer att leverera trygghetsskapande tjänster. De utgör underlag för våra årliga mål- och resursplaner (MRP), där de också redovisas. I verksamhetsplaneringen (VP) inom MRF:s olika avdelningar omsätts delmålen i åtgärder. Övergripande mål i handlingsprogram Delmål i MRP Åtgärder i VP Uppskattning av MRF s förmåga Vårt behov Vårt nuläge Samordna Underlätta Tillsyn Sotning Räddningstjänst Olycksundersökn. Prioriterade åtgärder Det är viktigt att en tydlig koppling syns mellan: Övergipande mål Delmål Åtgärder Uppföljning Figur 8. Nedbrytning av våra arbetsområden i en rad delområden, med uppskattningar av vårt nuläge och vårt behov, följt av aktuella och prioriterade åtgärder. Själva arbetet med analyserna/bedömningarna kan liknas med att vi gör årliga självkritiska bedömningar/ avstämningar. Där vi uppskattar vår förmåga på olika sätt i lämpliga grupperingar inom och utom MRF. Vi ska se det som är bra och hur vi bevarar det över tid. Vi ska se våra förbättringsbehov och genomföra åtgärder. Åtgärdsplaner kan redovisas på olika sätt, men det är viktigt att behålla kopplingen till våra övergripande arbetsområden och målsättningar. Arbetsgrupper ska kunna se vilka övergripande och prioriterade mål de bidrar till i sitt dagliga arbete. Man ska kunna se vilka mål andra arbetsgrupper jobbar mot eller mål som vi samverkar kring. Figur 9. I olika kommunala handlingsprogram benämns mål på olika sätt. I figuren har vi angett hur våra visioner, övergripande mål, delmål och åtgärder ungefär motsvarar några olika benämningar. 15

16 5.3. Uppföljning Uppföljning sker naturligtvis i omvänd ordning, där vi värderar resultat av åtgärder och handlingar (se figur 8), som tillsammans ger ett nytt nuläge i delområdena. Delområdena summeras i nytt nuläge i våra övergripande arbetsområden; samordna, underlätta, tillsyn, sotning, räddningstjänst och olycksundersökning. I uppföljningen fokuserar vi både på verkliga och kvalitativa resultat till nytta för våra kunder och vår känsla att vi når framgång. Med vår känsla av framgång menar vi att vi som organisation funderar, diskuterar och tillsammans känner av om vi når framgång i våra handlingar och åtgärder. Vi kommer även att redovisa uppföljning genom exemplifieringar där vi når framgång, där ett syfte med att lyfta goda exempel är att uppnå ringar på vattnet effekter. Uppföljning kan bedrivas på flera nivåer, i både tid och rum, men inför varje MRP-period revideras aktuellt läge för MRF:s samlade förmåga och vårt aktuella behov utifrån tillståndet i samhället Betydelsefulla faktorer för framgång MRF strävar efter att vara en av de bästa räddningstjänsterna i landet. Denna utmaning ska stimulera oss till att vi når framgång i våra uppdrag. För att nå framgång är det av betydelse hur vi upplevs, hur vi påverkar, hur vi säkrar vår egen förmåga, hur vi genomför räddningsinsatser och hur vi tar tillvara erfarenheter. Med utgångspunkt från dessa faktorer kommer vi att arbeta med utvecklingsbehov, arbetssätt, värdegrunder, etc. Figur 10 Strategier för att nå framgång och skapa ett intresse för trygghet och säkerhet i samhället. Strategierna utgör även delar av vår värdegrund. 6. Andra uppdrag I detta kapitel redovisas de viktigaste uppdragen MRF har, utöver de uppdrag som följer av LSO. I bilaga 1 finns en sammanställning av samtliga uppdrag som MRF har. 16

17 Bild: MRF har uppdrag att utveckla kommunernas krisberedskap Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor Tillstånd MRF hanterar tillståndsfrågor enligt Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE) inom förbundets område. Syftet med tillståndsprövning är att räddnings tjänsten ska kontrollera att hanteringen kan ske på ett säkert sätt i enlighet med kraven i LBE. Tillståndsgivningen sker i samverkan med andra myndigheter genom remittering. Tillsyn MRF ansvarar för tillsynen över efterlevnaden av lagen om brandfarliga och explosiva varor. Tillsynen görs enligt 21 LBE. Syftet med tillsynen är att verka för att brandfarliga och explosiva varor hanteras på ett sätt som förebygger samt begränsar olyckor och skador orsakade av de brandfarliga och explosiva varorna Krisberedskapssamordning Genom avtal med medlemskommunerna har MRF åtagit sig att tillsammans med respektive kommun utveckla krisberedskapsarbetet samt att fungera som sakkunnig för frågor gällande krisberedskap, samt att representera kommunerna vid nätverksträffar och arbetsgrupper. MRF biträder kommunerna i arbetet för en fungerande samverkan med övriga aktörer inom det geografiska området. MRF ansvarar även för att upprätta utbildnings- och övningsplan för kommunernas krisledningsorganisationer. MRF deltar som sakkunnig i tjänstemannaledning vid kris eller extraordinär händelse. MRF biträder kommunerna vid hantering av risker på grund av extremt väder såsom hantering av vädervarningar, naturolyckor, flödesvarningar, etc. samt ger kompetensstöd. MRF biträder även genom att delta i respektive kommuns samhällsplanering. 17

18 6.3. Risk- och sårbarhetsanalyser MRF biträder, via avtal med medlemskommunerna, med projektledning för framtagandet av kommunövergripande risk- och sårbarhetsanalyser Plan- och bygglag (2010:900) Plan- och bygglag (2010:900) reglerar olika processer i samhällsplaneringen och byggnation. Huvudansvaret för dessa processer ligger på respektive kommun men MRF har ett ansvar att biträda kommunerna inom MRF:s verksamhetsområde. Planprocessen I arbetet med översikts- och detaljplaner utgör MRF en av remissinstanserna. För vissa ärenden medverkar MRF aktivt i planprocessen. Det är till exempel ärenden gällande placering av brandposter, framkomlighet för räddningstjänstfordon och riskhänsyn vid verksamhetsetableringar. Byggprocessen MRF biträder kommunen i byggprocessen genom att granska upprättade brandskydds dokumentationer samt delta i byggsamråd och i förekommande fall vid besiktningar innan anläggningar tas i anspråk. Riktlinjer över hur byggprocessen fungerar inom MRF finns på räddningstjänstens hemsida 18

19 Bild. Riskhänsyn i samhällsplanering leder till ett tryggare och säkrare samhälle Sevesolagen Lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (Sevesolagen) är en lag som främst riktar sig mot verksamhetsutövare som hanterar större mängder farliga kemikalier. Länsstyrelsen i Västernorrlands län tillsammans med Arbetsmiljöverket ansvarar för tillsynen av dessa verksamheter. Samtliga verksamheter som omfattas av kraven i Sevesolagen omfattas även av kraven i 2 kap. 4 LSO, där MRF är tillsynsmyndighet. Tillsyn enligt Sevesolagen och LSO samordnas i möjligaste mån mellan tillsynsmyndigheterna. Om mängden farliga kemikalier överstiger den angivna högre kravnivån i förordningen till Sevesolagen ansvarar MRF för att informera personer som löper risk att påverkas av en allvarlig kemikalieolycka. MRF ska även upprätta en plan för kommunens räddningsinsats. En uppdaterad lista på de verksamheter som lyder under Sevesolagen finns på MRF:s hemsida Övrig lagstiftning Förutom de tidigare nämnda lagstiftningarna finns det ett antal andra lagstiftningar som MRF biträder andra myndigheter inom MRF:s verksamhetsområde. MRF utgör till exempel remissinstans i tillståndsärenden enligt Ordningslagen (1993:1617), Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och Alkohollagen (1994:1738). MRF bistår även Polismyndigheten med sakkunnighetsutlåtanden, dvs. yttranden om brandspridningsrisk. 19

20 MEDELPADS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR För perioden 1 januari december 2015