Handlingar. till sammanträde med. Styrelsen för folkhögskolorna

Transkript

1 Handlingar till sammanträde med Styrelsen för folkhögskolorna 1 februari 2017

2 Sammanträde med styrelsen för folkhögskolorna den 1 februari 2017 Plats: Regionens hus, lokal Visionen, Vänersborg Tid: Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare (förslag: Leif Håkansson) Beslutsärenden 1. Årsredovisning 2016 TU FHSK Dnr FHSK Förstudie ombyggnation Vara Folkhögskola 2017 TU FHSK Dnr FHSK Förstudie ombyggnation Fristad Folkhögskola 2017 TU FHSK Dnr FHSK Gemensam studeranderätt för folkhögskolorna TU FHSK Dnr FHSK Delegationsordning för folkhögskoleförvaltningen TU FHSK Dnr FHSK Risk och väsentlighetsanalys för folkhögskolestyrelsen TU FHSK Dnr FHSK Rapport efter styrelsens dialog om framtiden TU FHSK Dnr FHSK Folkhögskoleförvaltningen folkhogskoleforvaltningen@vgregion.se Östergatan Vänersborg

3 8. Säkerhetsredovisning 2016 TU FHSK Dnr FHSK Avskrivning av kundfakturor 2016 TU FHSK Dnr FHSK Informationsärenden A. Rapport kontaktpolitikerbesök B. Information presidieöverläggningar C. Återrapportering delegationsbeslut D. Återrapportering uppdrag till förvaltningen - Bilaga i handlingarna E. Träff med revisorer i Vänersborg - Bilaga i handlingarna F. Återrapportering budget 2017 med fördjupade siffror G. Förvaltningen informerar Ordförande Hans-Inge Sältenberg Folkhögskoleförvaltningen folkhogskoleforvaltningen@vgregion.se Östergatan Vänersborg

4 ÄRENDE 1

5 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer FHSK Västra Götalandsregionen Folkhögskoleförvaltningen Handläggare: Anders Ahlström Telefon: E-post: Till styrelsen för folkhögskolorna Årsredovisning 2016 folkhögskolestyrelsen Förslag till beslut 1. Styrelsen för folkhögskolorna beslutar att fastställa årsredovisning 2016 enligt förslag. Sammanfattning av ärendet Årsredovisningen är framtagen efter samtal i ledningsgrupp och bearbetning av statistik i Folkhögskolekansliet. Årsredovisningens utformning och beskrivningar baseras på den mall och form som förvaltningen har att förhålla sig till. Ytterligare redovisningar av årets arbete. Förutom denna årsredovisning har folkhögskolorna i uppdrag att redovisa uppdraget till folkbildningsrådet för den verksamhet som drivits under året. Denna redovisning avhandlas senare under året. Förvaltningen har förutom detta en redovisning av uppdragen till kulturnämnden för verksamhetsåret Denna redovisning behandlas också under våren. Folkhögskoleförvaltningen Anders Ahlström Förvaltningschef Bilaga Årsredovisning 2016 folkhögskolestyrelsen (Dnr FHSK ) Besluten skickas till Folkhögskoleförvaltningen Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: folkhogskoleforvaltningen@vgregion.se

6 Årsredovisning 2016 folkhögskolestyrelsen - Dnr FHSK Årsredovisning 2016 Folkhögskolestyrelsen Dnr FHSK Sammanfattning av verksamhetsåret 2016 Verksamhet Verksamheten i förvaltningen har under 2016 fortgått med det kursutbud som planerats. Under året har ett utökat antal deltagarveckor från staten möjliggjort en ökad volym för verksamheten. Volymen har dock inte levt upp till de högt ställda förväntningar vi hade innan året. Ökningen som skett ser vi på vissa enheter medan andra enheter inte lyckats med rekrytering av deltagare i den omfattning statsbidragets ökning möjliggjort. Folkhögskolestyrelsens arbete med insatser för intern kompetensutveckling i Västra Götalandsregionen har under 2016 ökat, framförallt för medarbetare i språkutveckling. Året har inneburit ökat arbete med de möjligheter som migrationen ger vårt samhälle. Personal Personalen är skolornas viktigaste resurs. Arbetet med att utveckla personalens möjligheter att göra ett gott arbete fortsätter. Förvaltningen ser att sjuktalen för tidigare uppmärksammade grupper minskar. Förvaltningen har arbetat aktivt med att undersöka orsaker och sätta in relevanta åtgärder för att minska sjuktalen under Ekonomi Folkhögskoleförvaltningen redovisar ett resultat med -492 tkr (underskott) för budgetår Statsbidraget som utgör 48 procent av intäktsbudgeten blev 3,2 mnkr lägre än förväntat på grund av att verksamhetsvolymen inte levde upp till högt ställda förväntningar. Skolornas övriga intäkter visar ett överskott på 5,2 mnkr, där redovisas bland annat projekt-, uppdragsutbildnings-, flyktingboende och SFI-intäkter. Det innehåller även det extra anslaget på 1,6 mnkr som förvaltningen har fått för flyktinginsatserna i december. Projektintäkterna har överskridit budgeten med 1,5 mnkr på grund av projektens ökade omfattning. Verksamheten har anpassat sina kostnader till den volym som har bedrivits. Personal- och övriga kostnader blev högre än budgeterat med 1,2 och 1,1 mnkr respektive. Förvaltningen sammanlagda underskott med 0,49 mnkr beror på kostnader som härrör till avvecklingen av Agnesbergs folkhögskola (0,64 mnkr). Vänersborg

7 Årsredovisning 2016 folkhögskolestyrelsen - Dnr FHSK En starkare region med fortsatt satsning på kollektivtrafiken 2.1 Prioriterade mål Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska Antalet unga (18-24 år) som inte har avslutade gymnasiestudier och som inte studerar har omfattat styrelsens arbete. 1. Folkhögskolorna har under 2016 fortsatt ge unga utanför arbetsmarknaden en möjlighet att finna en väg in i studier eller arbetsmarknad genom: - Studiemotiverande folkhögskolekurser (SMF) där deltagare som anvisats från arbetsförmedlingen fått en 13 veckors studiemotiverande kurs på folkhögskola - VIA projektets arbete med unga som ger dem en anställning under 12 månader i någon av Västra Götalandsregionens verksamheter och samtidigt möjlighet till lärande på folkhögskola. 2. Folkhögskolorna har fortsatt arbetet med att erbjuda deltagare utan fullständig gymnasieutbildning allmän kurs och en möjlighet till gymnasiebehörighet och en väg in till högskola eller universitet. 3. Folkhögskolorna har fortsatt arbetet med individens hälsa för de deltagare som studerar vid någon av folkhögskolorna. 2.2 Fokusområden Bryta utanförskap och segregation och stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv Folkhögskolestyrelsen har fortsatt att arbeta, genom statens mål och syften, med verksamhet som; ger alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället stärker och utvecklar demokratin gör det möjligt för en ökad mångfald människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen höjer bildnings- och utbildningsnivån i samhället breddar intresset för och ökar delaktigheten i kulturlivet Folkhögskolestyrelsen har fortsatt detta arbete under 2016 genom att: Folkhögskolorna ger möjlighet för komplettering av gymnasiekompetens såväl som grundskolekompetens på alla enheter. Fem av förvaltningens folkhögskolor har internat. Billströmska folkhögskolan utvecklar inom sitt särskilda uppdrag metoder och förhållningssätt för att göra internatet till en tydlig pedagogisk resurs. Alla folkhögskolor har i uppdrag att utveckla lärandemetoder. En av dessa inriktningar är flexibelt lärande. En ny kurs på Dalslands folkhögskola Människor på flykt kommer att ha delar av kursen förlagd utanför skolan i de områden där flyktingar befinner sig. Hantverkstraditionen och möjligheten att utöva estetiska aktiviteter är en viktig del av Vänersborg

8 Årsredovisning 2016 folkhögskolestyrelsen - Dnr FHSK folkhögskolornas sätt att möta lärandet hos deltagare på kurser. Förvaltningen arbetar för att utveckla och förnya dessa estetiska lärandeformer och på samma gång bevara den tradition hantverket har. Under 2016 startas en ny kurs i stenhantverk på Grebbestads folkhögskola, därigenom breddar förvaltningen hantverksutbildningarna i regionen ytterligare. Den mångkulturella möjligheten till lärande och fördjupade synsätt har fortsatt varit en del av arbetet Med öppnandet av en filial till Vara folkhögskola i Mariestad samt bevarandet och utvecklandet av kurser i några av Göteborgs stadsdelar utvecklas den interkulturella pedagogiken ytterligare. Den stora mängden flyktingar till Sverige under 2015 leder till att flertalet folkhögskolor öppnat sina internat och andra lokaler för flyktingar. Mötet mellan deltagare och flyktingar blir 2016 ytterligare möjligheter till utveckling och lärande. Förvaltningen har under 2016 satsat på att utveckla hälsoarbetet både för egen personal och för deltagare. Personalen utmanas i arbetet med sin egen syn på hälsa genom att ges möjlighet att delta i förvaltningsgemensamma övningar. Deltagargruppen som är heterogen i synen och hanteringen av sin egen hälsa ges möjligheter i form av gemensamma aktiviteter, enskilda råd och samtal och möjlighet att nyttja skolornas gymnastiksalar och annan utrustning Driva svenskundervisning riktat till deltagare som avbrutit sin sfi i samarbete med Västra Hisingen Driva sfi-undervisning kopplat till språkpraktik i kommuners verksamheter Driva språkcafé för föräldralediga på öppna förskolor Driva yrkesutbildningar för deltagare med försörjningsstöd såsom Måltid/Lokalvård och Personlig assistent med utökad undervisning i svenska. 3. Ett kraftfullt miljöarbete 3.1 Prioriterade mål Klimatutsläppen från fossilbränsle i Västra Götaland samt verksamhetens direkta miljöpåverkan ska minska Andelen ekologiska livsmedel i egna verksamheter har styrelsen arbetat med under Andel ekologiska livsmedel 2015: 39% Andel ekologiska livsmedel 2016: 40% (vilket motsvarar måltalet för VGR 2016) Arbetet med att minska klimatutsläpp från fossilbränsle har pågått under året utan att goda resultat uppnåtts. Förvaltningens resande har ökat (främst beroende av verksamhetsutveckling och gemensamt arbete i förvaltningen). Ökat antal möten sker via IS/IT vilket begränsat ökningen av resandet. Vänersborg

9 Årsredovisning 2016 folkhögskolestyrelsen - Dnr FHSK Fokusområden Minska verksamhetens avfallsmängder och verka för cirkulära affärsmodeller samt skärpta miljökrav vid upphandlingar Folkhögskolestyrelsen har inte fattat beslut om gemensamt miljöledningssystem under året. Ett beslut om miljöledningssystemet planeras att fattas under Miljöfrågor och bildning av individer att göra kloka val kopplat till framtidens klimatutmaningar ligger inom folkhögskolornas verksamhetsområde. Två kurser startade på Fristads folkhögskola under 2016 med inriktning mot park och trädgård och matlagning och konsumtion Kursernas innehåll präglas av ansvar för miljö och klimat. Vidare har skolorna haft: Föreläsning om Agenda 2030 för personal Temaarbete med klasser på allmän kurs om de globala målen, Agenda 2030 miljögrupper bestående av deltagare och lärare som bland annat arbetat med återvinning Regelbundna vegetariska måltider serveras på skolorna Temadagar inom området klimat och miljö såsom vegetarisk livsstil, matlagning 3.3 Verksamhetens miljöarbete Transporter Energi Förvaltningens resande har ökat (främst beroende av verksamhetsutveckling och gemensamt arbete i förvaltningen). Ökat antal möten sker via IS/IT vilket begränsat ökningen av resandet. I samarbete med Västfastigheter arbetar förvaltningen med att finna vägar för minskad energianvändning. Kemikalier Folkhögskolorna har fasat ut de flesta kemikalier som anses miljöskadliga och dokumenterar hanteringen av kemikalier. Livsmedel Folkhögskolornas andel ekologiska livsmedel är 40 procent vilket är en ökning jämfört med 2015 med en procentenhet. Vänersborg

10 Årsredovisning 2016 folkhögskolestyrelsen - Dnr FHSK Ett kulturliv som engagerar 4.1 Prioriterade mål Deltagandet i kulturlivet ska öka Folkhögskolestyrelsens arbete under 2016 omfattas av: Andelen barn- och ungdomsbesök till kulturinstitutioner har verksamheten arbetat vidare med. Genom samarbeten med kulturskolor Genom föreställningar och workshops för unga i samarbeten med Kultur i Väst Genom dansworkshop med Göteborgs-Operan Genom fortbildning av pedagoger tillsammans med Västarvet och samverkan med filmpedagoger Genom deltagande i projektet "kultur och folkbildning" Genom utbyte med Vara konserthus Genom besök på våra museer Genom workshop i samverkan med Röda Sten Genom deltagande i Göteborgs filmfestival Genom besök på Göteborgs teatrar Samverkansprojekt mellan kulturinstitutioner och civilsamhälle för att vidga deltagandet i kulturlivet har vidareutvecklats Genom filmproduktion som sker samverkan med filmbryggan i Göteborg Genom språkcaféer på olika platser Genom korta kurser för en mängd olika organisationer Genom att öppna folkhögskolornas lokaler för studieförbund, föreningsliv och kulturaktörer Genom samverkan med Konstnärers kollektivverkstäder Genom samverkan med bildningsaktörer i Tyskland och Norge Genom samarbete med lokala kulturaktörer såsom körer, hantverkare, musiker och konstnärer Genom samverkan med Rädda barnen och Räddningsmissionen Göteborg i skapandet av en ny kurs "Människor på flykt" Samverkan mellan kommuner och regionsägda folkhögskolor har vidareutvecklats Genom samarbeten runt enskilda deltagare Genom gemensamma föreläsningar, musik-och teaterföreställningar Genom samorganisation till att skapa sociala företag Genom SYV nätverk Genom uppdragsutbildningar inom språk, måltid, lokalvård Genom filialverksamhet i framförallt Biskopsgården och Mariestad Genom att ge studiemotiverande folkhögskolekurser Genom medverkan i kompetensplattformsdialoger på olika nivå Genom samverkan kring ensamkommande flyktingbarn Genom att driva SFI undervisning Folkhögskolestyrelsen har fortsatt sitt arbete med en mängd nätverk på kommunal, delregional, regional, nationell och internationell nivå. Nätverken har sträckt sig över kommunala Vänersborg

11 Årsredovisning 2016 folkhögskolestyrelsen - Dnr FHSK vuxenutbildningsförvaltningar, SYV-nätverk, bildningsförbund, studieförbund, civilsamhällets små och stora aktörer. Viktiga aktörer för att nå ut med resurserna i kommuner har varit (förutom kommunen) arbetsförmedling och försäkringskassa. Arbetet med att utveckla dessa samarbeten har pågått, bland annat genom det projekt som förvaltningen driver tillsammans med regional utvecklingsnämnd och personalstrategiska i Västra Götalandsregionen. Göteborgs folkhögskola utvecklar vidare Filmproduktionsutbildningen och utökade under året med ett andra år på distans. Folkhögskolorna har under flera år arbetat med möjligheten att utöka verksamheten i Västra Götalands kommuner. Under 2016 har Vara Folkhögskolas filial i Mariestad permanentats samtidigt har verksamheterna i Trollhättan, Göteborgs stad Västra och norra Hisingen bevarats och utvecklats. I ett flertal kommuner har folkhögskolorna bedrivit uppdragsutbildning inom en rad områden. Inom ramen för SFI (svenska för invandrare) har tre av folkhögskolorna haft verksamhet på statens och kommunens uppdrag. Kommuner runt om i landet har valt att placera deltagare vid våra folkhögskolor som ett led i deltagarens kommunala utbildningsplan och har då fått stöd för studierna av hemkommunen. 4.2 Fokusområden Utveckla samverkan mellan regionens kulturverksamheter och civilsamhället/det fria kulturlivet Folkhögskolestyrelsens verksamheter har under en lång tid verkat som mötesplatser och katalysatorer för civilsamhällets aktörer i deras arbete. Under 2016 har folkhögskolorna fortsätta detta arbete genom att: Driva samverkanskurser Utbildning inom Hjärt- och lungräddning Ledarutbildning för SISU idrottsutbildarna Utbildning för medlemmar i Svenska service- och Signalhundförbundet Afasi Medverka i arbetsgrupper Tillsammans med arbetsförmedling Tillsammans med försäkringskassa Tillsammans med kommuner Tillsammans med Studieförbund Genom kompetensplattformsarbete i kommuner och delregioner Anordna konserter i samverkan Women in Jazz med Kultur i Väst Tjörns Visfestival Grebbestads folkmusikfestival I samverkan med andra folkhögskolor Vänersborg

12 Årsredovisning 2016 folkhögskolestyrelsen - Dnr FHSK Anordna utställningar i samverkan Genom projekt finansierat av folkhälsokommittén Genom egna utställningar som alla är välkomna att besöka Liten filmfestival Öppna skolans lokaler för civilsamhällets aktörer bland andra: OCD förbund Sommarläger för nätverket för ovanliga kromosomförändringar Språkcaféer SPF PRO SISU Kvällskurser genom studieförbund Lokala föreningar i folkhögskolornas närområden Idrottsföreningar Stärka barns och ungas möjligheter att delta i kulturlivet Folkhögskolestyrelsens verksamheter har under en lång tid arbetat med deltagarnas möjligheter att uppleva eller själva utöva olika kulturformer. Under 2016 har folkhögskolorna fortsätta detta arbete genom att: erbjuda konserter, utställningar, teater, författarmöten, dansföreställningar och museibesök ge deltagare möjlighet att prova på olika konstnärliga uttryck såsom bildkonst, textil, musik och olika former av hantverk Folkhögskolestyrelsen fortsätter med det kursutbud som skolorna haft under de senaste åren med några få förändringar. Fristads folkhögskola startar en kurs inom park och trädgård för att bredda utbudet, vidareprofilera skolan miljöprofil och ge nya grupper möjlighet till folkbildning. Fristads folkhögskola startar en kurs inom matlagning och konsumtion på distans för att också den bredda utbudet, vidareprofilera skolan miljöprofil och ge nya grupper möjlighet till folkbildning. Vara folkhögskola permanentar sin filial i Mariestad för att individer i den delen av regionen ska få möjlighet till folkhögskolestudier. Grebbestads folkhögskola startar en stenhantverksutbildning för att bredda hantverksutbildningsutbudet samt ge fler en chans till folkhögskolestudier. Dalslands folkhögskola startar, i samarbete med rädda barnen nationellt, en kurs som heter människor på flykt för att svara upp mot det behov som finns i samhället av denna typ av arbetskraft. Samtidigt ökar och utvecklas kompetensen i förvaltningen (och regionen) kring dessa frågor. Fortsätta att bevaka antagningar så att deltagarna på kurser som skolorna har speglar samhället i övrigt och samtidigt ger de i störst behov av bildning möjlighet till detta. Fortsätta arbeta med begreppet interkulturell pedagogik så att det blir känt och förankrat bland alla folkhögskolor. Vänersborg

13 Årsredovisning 2016 folkhögskolestyrelsen - Dnr FHSK En attraktivare arbetsgivare 6.1 Prioriterade mål Möjligheterna till karriär- och kompetensutveckling ska förbättras Andelen av samtliga månadsanställda som haft utvecklingssamtal med sin chef ska öka. Under 2015 har andelen varit 98 procent. Under 2016 har andelen varit 95 procent. Minskningen beror dels på att medarbetare som är tjänstlediga eller långtidssjuka inte alltid haft utvecklingssamtal och dels på att det finns månadsanställda medarbetare med visstidsanställning kortare än ett år. Andelen av samtliga månadsanställda för vilka individuella kompetensutvecklingsplaner upprättats ska öka. Under 2015 var andelen 45 procent. Under 2016 har andelen varit 88 procent. Arbetsmiljön ska förbättras och sjukfrånvaron ska minska Hållbart medarbetarengagemang (HME) enligt medarbetarenkäten har omfattat styrelsens ansvarsområde. HME mäts inom tre områden: motivation, ledarskap och styrning. I medarbetarenkäten som besvarades 2013 hade folkhögskolorna 85,8 på motivation, 79,9 på ledarskap och 81,1 på styrning. Vi ser i resultatet på medarbetarenkäten 2015 att förvaltningens resultat förbättrats inom alla tre områdena. Ingen ny mätning har gjorts under Sjukfrånvaron i procent av ordinarie tid omfattar styrelsens ansvarsområde. Under 2015 hade folkhögskoleförvaltningen 6,3 % sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid. Sjukfrånvaron under 2016 var 5,4 % av ordinarie arbetstid. 6.2 Fokusområden Satsa på ledarskap Under 2016 har ledarutbildningar fortsatt, med framför allt en satsning på "hälsofrämjande arbetsplats" Samt för de ledare som önskar möjlighet till handledning. "Hälsofrämjande arbetsplats" är en utbildning som har till syfte att stärka de hälsofrämjande värdena hos individ såväl som organisation. Utbildningen har som mål att göra våra ledare till förebilder för hela Vänersborg

14 Årsredovisning 2016 folkhögskolestyrelsen - Dnr FHSK verksamheten i det sätt chefen verkar hälsofrämjande. Regelbundna ledningsmöten som varierar plats och mötesform utvecklar och utmanar ledare i förvaltningen till reflektion och eftertanke. Stimulera uppgiftsväxling och nya arbetssätt Folkhögskolestyrelsen fortsätter att utmanas av de samhällsförändringar som sker. Invandringen under 2015 leder till utvecklingsmöjligheter parallellt med att regeringen satsar på nya yrkesutbildningar på folkhögskolorna. Dessa båda utmaningar har under 2016 lett till arbete med att utveckla arbetssätt och för några individer, inom och utom organisationen, möjligheter till uppgiftsväxling. Förvaltningen fick under 2016 i uppdrag att fortsätta utvecklingen av VIA-projektet under ytterligare tre år. VIA-projektet anställer unga långt från arbetsmarknaden i någon av Västra Götalandsregionens förvaltningar. Inom projektet utmanas folkhögskolorna och regionens förvaltningar på olika sätt. Inte minst genom de tankar och idéer som de anställda ungdomarna bär med sig in i sin anställning. Utveckla modellen för lönekarriär och kompetensutveckling Under 2016 har folkhögskolestyrelsen beviljats stöd för att göra det möjligt för fem individer att kompetensutvecklas inom svenska som andraspråk (SVA) under två år. Eftersom medel beviljats har fem individer startat sin utbildning under hösten Detta är ett led i att säkerställa kompetensförsörjningen för folkhögskolorna i framtiden. Systematisera arbetsmiljöarbetet, breddinföra goda exempel och pröva arbetstidsmodeller Folkhögskolorna har sedan 2014 ett samverkansavtal som utvecklats allt mer. Det har förbättrat dialogen och ökat delaktigheten. Arbetsmiljöorganisationen lades fast under hösten Utvecklingen av det systematiska arbetsmiljöarbetet har skett parallellt med en verksamhetsanalys som har till uppgift att genomlysa verksamhetens behov av arbetskraft över året. Under hösten 2016 har samtal förts om nya möjliga arbetstidsmodeller med respektive fackförbund. Målet för dessa diskussioner är att finna arbetstidsmodeller som stöder den verksamhet folkhögskolorna bedriver på bästa sätt och samtidigt skapa tydlighet kring de olika förutsättningar och villkor som råder för olika yrkesgrupper i förvaltningen. Resultatet av samtalen planeras kunna presenteras under 2017 och Utveckla ett målmedvetet, strukturerat och hälsofrämjande arbete för minskad sjukfrånvaro Under 2016 har personalen på Folkhögskolekansliet och ledningsgruppen gått en utbildning genom Hälsan & arbetslivet kallad "hälsofrämjande arbetsplats". Denna utbildning tror vi på sikt leder till ett mer målmedvetet och strukturerat hälsofrämjande arbete som in sin tur medverkar till minskad sjukfrånvaro och bättre arbetskvalitet och arbetsresultat. Administrativ personal på folkhögskolorna har erbjudits möjligheter till handledning under hösten 2016 för att ytterligare stötta den positiva utveckling som finns bland administrativ personal. Vänersborg

15 Årsredovisning 2016 folkhögskolestyrelsen - Dnr FHSK Chefsförutsättningar Förvaltningen har under 2015 genomfört ett gemensamt arbete med att skapa gemensamma lönekriterier. Arbetet har planerats av ledningsgruppen och genomförts på alla arbetsplatser, i samverkansgrupper och på arbetsplatsträffar. Resultatet av arbetet har sammanställts under våren Kriterierna gäller från 1 juni 2016 och är en grund för löneöversynen I arbetet har löneöversynsprocessen diskuterats och genomlysts i ledningsgrupp såväl som på de chefsdagar förvaltningen haft under 2015 och I det arbete som genomförts på ledningsmöten och på chefsdagar har det tydliggjorts att det är chefen som har det fulla ansvaret för lönesättningen och att HR-funktionen stödjer arbetet som chefen har att utföra. Genom att förvaltningen är relativt nybildad har alla enheter haft anledning att genomlysa ledningsstrukturen. Enheternas storlek och verksamhetsområde har genomlysts och gett förutsättningar för bibehållen eller förändrad ledningsstruktur. Dialog om ledningsstruktur fortsätter under Normtalet om 10 till 35 anställda per chef har därför varit (och är) ett stöd i denna process. Förvaltningen har under 2016 arbetat vidare med ledningsstrukturen för att i högre grad nå normtalet. Andelen chefer som ligger inom normalen för antalet underställda medarbetare Under 2015 var andelen 80 procent. Under 2016 var andelen 69 procent. Den negativa utvecklingen i dessa siffror beror till stora delar att några ledare i organisationen har strax under 10 eller strax över 35 medarbetare att ansvara för. Samtidigt har förvaltningen få chefer vilket leder till att siffrorna varierar stort mellan åren. Bedömningen är att målet kommer att nås inom 2 till 3 år. 6.5 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid per personalgrupp och kön Kvinnor Män Totalt Rehabilitering och förebyggande 1,1% 1,1% Utbildning, kultur och fritid 6,0% 2,2% 4,5% Teknik, hantverkare 3,8% 4,1% 4,1% Kök, städ, tvätt 10,6% 0,0% 9,8% Administration 4,9% 4,0% 4,6% Totalt 6,8% 2,7% 5,4% Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid Kvinnor 6,8% 7,7% Män 2,7% 3,7% Totalt 5,4% 6,4% Andel långtidssjukfrånvaro Andel Andel Kvinnor 65,5% 72,1% Män 45,7% 65,7% Totalt 62,0% 70,8% Analys/kommentarer: Vi ser att sjukfrånvaron minskar för både män och kvinnor i förvaltningen Vi ser att sjuktalen för administration fortsätter att minska, detta kan kopplas till att beslut om Vänersborg

16 Årsredovisning 2016 folkhögskolestyrelsen - Dnr FHSK omorganisation för denna grupp är klart och att insatser för gruppen börjar få effekt. Vi ser att sjuktalen för gruppen kök, städ, tvätt fortsatt är hög, samtidigt ser vi att det kan härledas till enskilda långtidssjukskrivningar som i ringa omfattning beror av arbetsförhållanden. Vi kommer under 2017 att kartlägga och analysera sjuktalen för kök/städ/vaktm och därefter sätta in åtgärder som framkommit i arbetet De insatser som gjorts i samarbete med Hälsan & Arbetslivet för att minska administrationens sjuktal är nu avslutade. Sjuktalen för hantverkargruppen kan kopplas till individer. Vi kommer under 2017 att kartlägga och analysera sjuktalen för kök/städ/vaktm och därefter sätta in åtgärder som framkommit i arbetet En utbildning inom "hälsofrämjande arbetsplats" har genomförts under Under 2017 kommer arbetet med att fortsätta utveckla folkhögskolorna till hälsofrämjande arbetsplatser att ta form. 6.6 Personalvolym, personalstruktur och personalkostnadsanalys Statistik för förvaltningen. Antal anställningar Antal Andel kvinnor Andel män Antal Andel kvinnor Andel män Rehabilitering och förebyggande 2 100,0% 0,0% 2 100,0% 0,0% Utbildning, kultur och fritid ,7% 37,3% ,2% 36,8% Teknik, hantverkare 19 10,5% 89,5% 17 5,9% 94,1% Kök, städ, tvätt 55 92,7% 7,3% 56 94,6% 5,4% Administration 52 71,2% 28,8% 55 67,3% 32,7% Totalt ,5% 33,5% ,8% 33,2% Folkhögskoleförvaltningen har stått och står inför utmaningar kopplat till samhällsutvecklingen inom två områden. Dessa är; deltagare i behov av stöd och kompetens inom svenska som andraspråk För att komma tillrätta med obalanser i kompetens inom dessa områden har förvaltningen sökt stöd för att fortbilda egen personal. Personalutskottet beviljade under våren 2016 medel för att fortbilda pedagoger inom svenska som andraspråk. Vi ser positivt på denna möjlighet. I personalstatistiken ovan ser vi att personalstyrkan är stabil. Vi ser också att administrativa resurser succesivt förs över till pedagogiska resurser. Vi ser fortsatt ett behov av att utveckla arbetet med deltagare i behov av stöd beroende av att deltagarna på våra skolor i allt högre grad är i behov av kurativt, specialpedagogiskt och psykologiskt stöd. Förvaltningen har ökat volymen pedagoger och samtidigt behållit administration och service på en stabil nivå. Ökningen av antalet pedagoger koppas till regeringens satsningar på folkbildning och regionens satsningar på nysvenskar inom vården. Vänersborg

17 Årsredovisning 2016 folkhögskolestyrelsen - Dnr FHSK Nettoårsarbete Folkhögskolor Rehabilitering och förebyggande 1,60 1,50 Utbildning, kultur och fritid 149,29 132,13 Teknik, hantverkare 14,91 13,66 Kök, städ, tvätt 39,92 40,55 Administration 45,99 48,71 Summa 251,70 236,55 Ökningen inom nettoarbetstiden följer ökningen av volym på pedagogsidan. Vi ser också här en minskning inom administration på 5,6%. Personalgrupp antalet tillfälligt anställda (visstidsoch timavlönade) Totalt Andel kvinnor Andel män Utbildning, kultur och fritid 47 68,1% 31,9% Teknik, hantverkare 6 16,7% 83,3% Kök, städ, tvätt 14 85,7% 14,3% Administration 7 57,1% 42,9% Totalt 74 66,2% 33,8% Andel tillfälligt anställda av samtliga anställda Andel Andel Kvinnor 23,6% 23,9% Män 23,8% 26,0% Totalt 23,6% 24,6% Antalet visstidsanställda och timavlönade ligger på en stabil nivå. Folkhögskolorna har behov av vikarier inom pedagogsidan såväl som inom servicesidan i verksamheten. Siffrorna visar också på de medarbetare som har en projektanställning kopplat till kortare pedagogiska satsningar samt de medarbetare som arbetar inom specifika områden som specialister. Personalgrupp ofrivilligt deltidsanställda i förvaltningen Ofrivilligt deltidsanställda Tillsvidareanställda Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Rehabilitering och förebyggande Utbildning, kultur och fritid Teknik, hantverkare Kök, städ, tvätt Administration Totalt Andel ofrivilliga deltidsanställda av tillsvidareanställda Kvinnor 2,5% 5,2% Män 0,0% 2,7% Totalt 1,7% 4,4% Antalet ofrivilliga deltider sjunker vilket till stor del beror på de möjligheter den ökade volym inom pedagogområdet folkhögskolorna haft under Vänersborg

18 Årsredovisning 2016 folkhögskolestyrelsen - Dnr FHSK Ersättning övertid, OB, mertid Folkhögskolor 4031 Ob-tillägg Mertid, komp, fyllnadstidsersättning Enkel övertidsersättning Kvalificerad övertidsersättning Summa Vi ser att mertid har gått upp under perioden medan enkel övertid och Ob-tillägg har gått ner. Den ökning av tid för administrativ personal som vi tidigare prognostiserad ser vi idag inte samma behov av då omorganisationen för administrativ personal är genomförd. Den ökning av mertid vi ser är koncentrerad till pedagogisk personal och kan härledas till den ökade volym av uppdrag förvaltningen har haft under Förändringen av Ob-tillägg är kopplat till helg kan knytas till minskad beläggning på några av skolorna under helger som leder till att servicepersonalens Ob-tillägg minskat. Uppgiftsväxling För små enheter som folkhögskolorna är uppgiftsväxling (i meningen att ta över någon medarbetares arbetsuppgifter utanför sina egna) ofta förekommande. Folkhögskolorna ser att arbetet med uppgiftsväxling i en vidare mening kan utvecklas. Göteborgs folkhögskola har under 2016 arbetat med att hitta metoder och utveckla arbetssätt för ett tvärprofessionellt hälsoteam. Detta för att möta ett ökat behov av stöd till deltagare och för att avlasta pedagogerna. 7. Goda förutsättningar för verksamheterna 7.4 Systematiskt förbättringsarbete I den verksamhetsplan folkhögskolestyrelsen beslutat om för 2016 finns en rad utvecklingsområden preciserade för skolor såväl som gemensamma. Verksamhetsplanen är ett statsbidragsvillkor för folkhögskolorna att erhålla statsbidrag. Folkhögskolestyrelsen har under 2016 arbetat med förbättringsarbete inom flera områden. Deltagarutvärderingar En gemensam utvärdering och analys för alla skolor har genomförts. Skolorna har genomfört fokussamtal med representanter från alla kurser. Då samlade skolorna viktiga synpunkter från deltagarna gällande undervisning och lärande, informationsteknik samt deltagarnas möjlighet att påverka under sin tid på folkhögskolan. Styrelsen har valt fokusområden för fördjupad analys av utvärderingen Kommunikation IS/IT En plan för skapande av förvaltningens intranät har tagits fram. Arbete med marknadsföring av folkhögskolornas kursutbud har genomförts och behöver vidareutvecklas. Infrastruktur för digitala nät på alla folkhögskolor har utvecklats och kommer under 2017 att färdigställas. Framtagning av en ny tjänst kallad "elevnät" har gjorts i samarbete med VGR IT. Implementering av tjänsten planeras till Vänersborg

19 Årsredovisning 2016 folkhögskolestyrelsen - Dnr FHSK Ett nytt deltagaradministrativt system har implementerats. Administration Omorganisation av administrativa och ekonomiska resurser har genomförts. Hanteringen av administrativa processer har utvecklats. Fortbildning av administrativ personal har genomförts. Integration Alla folkhögskolor har öppnat upp för internatboende, kursverksamhet, aktiviteter och utbyte med nysvenskar i olika former under året. En kurs för människor som vill arbeta med människor på flykt har skapats och startat under året. En inriktning på Göteborgs folkhögskolas allmänna kurs som heter människans villkor samarbetar med skolans etableringskurser. Hälsa och arbetsmiljö En plan för hälsa och arbetsmiljö har beslutats av styrelsen. Implementeringen av planen har påbörjats. Pedagogik/lärande Lärarutbyte för att utveckla folkhögskolornas allmänna kurs har genomförts. Förvaltningsövergripande grupper har träffats inom flera arbetsområden och arbetat fram förslag på förändringar och förbättringar av folkhögskolornas arbete. Deltagarstödsarbetet har diskuterats och utbyte mellan skolor för förbättrat arbete har skett. Göteborgs Folkhögskola har arbetat med kollegialt lärande kring Bedömning för lärande. Haft gemensamma föreläsningar och samtalat i grupper. Bristkompetenser Lärare har fortbildats inom svenska som andraspråk. En satsning som fortsätter under 2017 och Behovet av personal inom deltagarstödjande områden har framförts men medel till dessa behov saknas. Löneprocess Förvaltningsgemensamma lönekriterier har tagits fram. Ekonomiprocesser Arbete med att forma folkhögskoleförvaltningens ekonomiredovisning för att tydligare kunna följa arbetet har gjorts. Genomslag efter förändringen väntas först 2017, Rollfördelning mellan folkhögskolornas-, Folkhögskolekansliet- och Regionservice ekonomihantering har tydliggjorts. Relation till beställarnämnd Ett årshjul för beredning och dialog mellan folkhögskolestyrelsen och kulturnämnden har tagits fram i samarbete med kulturnämndens presidium. En flödeskarta för resurser och redovisning av uppdrag har tagits fram i samarbete med Vänersborg

20 Årsredovisning 2016 folkhögskolestyrelsen - Dnr FHSK kulturnämndens presidium. Under 2017 planeras arbetet med folkhögskolestyrelsens förbättringsarbete läggas fast i ett kvalitetsledningssystem för förvaltningen. Där klargörs systematiken i kvalitetsarbetet ytterligare. 8. Rättigheter och folkhälsa 8.1 Mänskliga rättigheter och jämlik vård Folkhögskolestyrelsen har under 2016 fattat beslut om hur deltagarinflytande ska fungera i förvaltningen. Den plan som fattades beslut om gör att alla tydligt kan se hur och på vilket sätt de kan ha insyn i folkhögskolornas arbete. Planen innefattar: Plan för deltagande i arbetet med sina egna studier Plan för deltagande i arbetet vid respektive kurs Plan för deltagande i arbetet på respektive folkhögskola Plan för deltagande i arbetet på förvaltningsnivå Plan för deltagande vid styrelsemöten Kommunikation/utbildning Tillgängligheten för varje enskild deltagare har skett genom: Genus Anpassningar av studiesituationer, exempelvis genom stöd, anpassad litteratur, anpassat studietempo. Anpassning av språklig information, exempelvis lättare svenska alternativt andra språk. Fysisk tillgänglighet i olika former exempelvis ljud, kontrast, ljus. Vissa utbildningar har prioriterat en jämn könsfördelning. Gemensamma fortbildningsdagar har prioriterat jämn könsfördelning av föreläsarna. Könsuppdelad statistik finns eftersom alla deltagare registreras i folkhögskolornas gemensamma administrativa system. Vi ser inga omotiverade skillnader mellan könen i statistiken. Vissa traditionellt kvinnligt dominerade utbildningar har haft svårt att rekrytera manliga deltagare. Folkhögskolestyrelsens verksamheter når alla olika grupper i samhället även om inte alla folkhögskolor når alla grupper. Därför sker utbyte mellan skolor för att på så sätt möjliggöra möten mellan grupper. Folkhögskolestyrelsens verksamheter har under 2016 bedrivit specifika kurser för deltagare med funktionsvariationer. Några exempel är: Vara folkhögskolas "Växa Vidare", Fristads folkhögskolas "Växakurs", Dalslands folkhögskolas "Livslinjen" och "SOL-inriktning" på allmän kurs Förutom dessa kurser har en rad olika grupper deltagit på folkhögskolornas kortare kurser under året. Vänersborg

21 Årsredovisning 2016 folkhögskolestyrelsen - Dnr FHSK Deltagare med funktionsvariation deltar också i folkhögskolornas ordinarie kurser. Cirka 25 % av alla studerande på förvaltningens folkhögskolor har någon form av fysisk eller psykisk funktionsvariation. Det som möjliggör deltagarnas deltagande är uteslutande medarbetarnas bemötande och det sätt att välja se möjligheten hos individen. 8.2 Folkhälsa Folkhälsoarbetet i förvaltningen har bestått i dessa aktiviteter: Hälsohäng under våren 2016 där medarbetare inspirerades att utveckla hälsa för kropp, själ, hjärta och hjärna. Denna aktivitet avslutades med att 50 medarbetare i förvaltningen deltog i stafettvarvet i Göteborg. Alla deltagare har mött aktiviteter som gett dem möjlighet att prova på nya former av träning. Alla deltagare har mött aktiviteter som gett dem möjlighet att utveckla sin självbild och ökat sitt självförtroende. 9. En budget i balans 9.1 Ekonomiskt resultat Folkhögskoleförvaltningen redovisar ett resultat med -492 tkr (underskott) för budgetår Förvaltningen har omsatt 195 mnkr vilket är 2 mnkr högre än budgeterad. Statsbidraget som utgör 48 procent av intäktsbudgeten blev 3,2 mnkr lägre än förväntat på grund av uteblivna yrkeskurser och att skolorna har inte kunnat fylla sina extraplatser, SMF- och Etableringskurser. Skolornas övriga intäkter där redovisas bland annat, projekt-, uppdragsutbildnings-, flyktingboende och SFI-intäkter visar ett överskott på 5,2 mnkr. Detta innehåller även det extra anslaget på 1,6 mnkr som förvaltningen har fått för flyktinginsatserna i december. Projektintäkterna har överskridit budgeten med 1,5 mnkr på grund av projektens ökade omfattning. Verksamheten har anpassat sina kostnader till den volym som har bedrivits. Personal- och övriga kostnader blev högre än budgeterat med 1,2 respektive 1,1 mnkr. Förvaltningen sammanlagda underskott med 0,49 mnkr beror på kostnader som uppkommit genom avvecklingen av Agnesbergs folkhögskola (0,64 mnkr). Vänersborg

22 Årsredovisning 2016 folkhögskolestyrelsen - Dnr FHSK Styrelsen för folkhögskolorna Resultaträkning (mnkr) Årsvärden Avvikelse Förändring Utfall Budget Utfall budget/ utfall/utfall utfall % Statsbidrag 91,5 94,7 89,6-3,3 2,1% Erhållna bidrag 70,1 63,1 65,8 7,0 6,5% Övriga intäkter 33,1 34,8 31,2-1,7 6,0% Verksamhetens intäkter 194,7 192,7 186,6 2,0 4,3% Personalkostnader - 131,0-129,8-124,9-1,1 4,8% Övriga kostnader -62,6-61,5-59,6-1,2 5,2% Avskrivningar -1,5-1,3-1,6-0,2-4,7% Verksamhetens kostnader - 195,1-192,7-186,1-2,4 4,9% Finansiella intäkter/kostnader m.m. -0,1 0,0 0,0-0,1 Obeskattade reserver 0,0 0,0 0,0 0,0 Resultat -0,5 0,0 0,6-0,5 9.2 Åtgärder vid ekonomisk obalans Styrelsen för folkhögskolorna arbetar med att få en långsiktig ekonomi i balans. Därför har folkhögskolestyrelsen ansökt om utökat regionstöd under Vidare har samtal förts med kulturnämndens presidium. Arbetet med en långsiktig finansiering av folkhögskoleverksamheten kommer att fortgå under 2017 genom: Kontakter med ägarutskott, beställarnämnd med flera Utredning inom folkhögskoleförvaltningen som anpassar verksamheten till de ekonomiska ramar som finns idag 9.3 Eget kapital Förvaltningen hade ett eget kapital på 4,1 mnkr per Enligt beslut i regionfullmäktige har folkhögskoleförvaltningens egna kapital minskats med 400 tkr, som en bokslutsdisposition, till 3,7 mnkr Vänersborg

23 Årsredovisning 2016 folkhögskolestyrelsen - Dnr FHSK Investeringar Under året har folkhögskolorna investerat i maskiner och inventarier för 1,3 mnkr. Det som har inhandlats är bl a Draperi/ridå, ljud- och ljusanläggning på Billströmska folkhögskolan. Diskmaskin till storkök, filmduk och möbler på Dalslands folkhögskola. Diskmaskin till storkök på Fristad folkhögskola. Två stycken ugnar för keramikutbildningen och verktyg till stenutbildningen på Grebbestad folkhögskola. Möbler till undervisningslokaler på Göteborgs folkhögskola. Projektor och projektorduk, kombiugn och värmeri till köket på Vara folkhögskola. 10. Bokslutsdokument och noter Bokslutsdokument RR KF BR Styrelsen för folkhögskolorna Not Utfall Utfall Resultaträkning Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Verksamhetens nettokostnader Finansnetto Erhållna/lämnade bidrag spec. beslut 0 0 Erhållna/lämnade regionbidrag 0 0 Obeskattade reserver (bolagen) 0 0 Årets resultat Not Utfall Utfall Kassaflödesanalys Löpande verksamhet Årets resultat Investeringsbidrag 0 0 Avskrivningar Utrangeringar/nedskrivningar 0 0 Reavinster/-förluster sålda anläggningstillgångar 0 0 Avsättningar 0 0 Vänersborg

24 Årsredovisning 2016 folkhögskolestyrelsen - Dnr FHSK Obeskattade reserver (bolagen) 0 0 Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital Förändring av rörelsekapital Ökning-/minskning+ av förråd 0 0 Ökning-/minskning+ av kortfristiga fordringar Ökning+/minskning- av kortfristiga skulder Kassaflöde från löpande verksamhet Förändring av redovisningsprincip 0 0 Förändring av eget kapital 0-1 Investeringsverksamhet Investeringar Momsjustering vid överlåtelse 0 0 Anläggningstillgångar överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar anläggningstillgångar 0 0 Aktier och andelar 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamhet Ökning-/minskning+ av långfristiga fordringar 0 0 Ökning+/minskning- av långfristiga skulder Erhållna/lämnade bokslutsdispositioner Justering för årets aktiverade investeringsbidrag 0 0 Förändring aktiekapital 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten ÅRETS KASSAFLÖDE Ingående likvida medel och kortfristiga placeringar Utgående likvida medel och kortfristiga placeringar Kontroll av årets kassaflöde Differens 0 3 Vänersborg

25 Årsredovisning 2016 folkhögskolestyrelsen - Dnr FHSK Not Utfall Utfall Balansräkning Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 0 0 Materiella anläggningstillgångar - byggnader och mark maskiner och inventarier pågående investeringar 0 0 Finansiella anläggningstillgångar 0 0 Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd 0 0 Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar 0 0 Likvida medel Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Eget kapital Bokslutsdispositioner Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar 0 0 Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Redovisningen är upprättad enligt de anvisningar som lämnats från Västra Götalandsregionen. Anvisningarna bygger på kommunallagen, lagen om kommunal redovisning samt rekommendationer utfärdade av Rådet för kommunal redovisning. Vänersborg

26 Årsredovisning 2016 folkhögskolestyrelsen - Dnr FHSK Styrelsen för folkhögskolorna Noter, tkr 1. Verksamhetens intäkter Patientavgifter med mera 0 0 Såld vård internt 0 0 Såld vård externt 0 0 Försäljning material, varor och tjänster, internt Försäljning material, varor och tjänster, externt Hyresintäkter Statsbidrag Investeringsbidrag 0 0 Övriga bidrag, internt Övriga bidrag, externt Biljettintäkter 0 0 Övriga intäkter, internt Övriga intäkter, externt Totalt Verksamhetens kostnader Personalkostnader Bemanningsföretag Köpt vård internt 0 0 Köpt vård externt 0 0 Läkemedel 2 0 Lämnade bidrag, internt 0 0 Lämnade bidrag, externt Lokalkostnader, internt Lokalkostnader, externt Verksamhetsanknutna tjänster, internt Verksamhetsanknutna tjänster, externt Material och varor, internt Material och varor,externt Övriga tjänster, internt Övriga tjänster, externt Övriga kostnader, internt Vänersborg

27 Årsredovisning 2016 folkhögskolestyrelsen - Dnr FHSK Övriga kostnader, externt Totalt Personalkostnader, detaljer Löner Övriga personalkostnader Sociala avgifter Pensionskostnader 0 0 Totalt Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar Immateriella anläggningstillgångar 0 0 Byggnader och markanläggningar Maskiner och inventarier Fiansiell leasing maskiner och inventarier 0 0 Totalt Nedskrivningar Immateriella anläggningstillgångar 0 0 Byggnader och markanläggningar 0 0 Maskiner och inventarier 0 0 Totalt 0 0 Totalt avskrivningar och nedskrivningar Finansnetto Finansiella intäkter Ränteintäkter, internt 0 9 Ränteintäkter, externt Övriga finansiella intäkter, internt 0 0 Övriga finansiella intäkter, externt 2 13 Totalt Finansiella kostnader Räntekostnader, internt Räntekostnader, externt 4 2 Övriga finansiella kostnader, internt 0 0 Övriga finansiella kostnader, externt Totalt Totalt finansnetto Vänersborg

28 Årsredovisning 2016 folkhögskolestyrelsen - Dnr FHSK Reavinster och reaförluster sålda anläggningstillgångar Reavinster fastigheter Reavinster inventarier 0 0 Momsjustering vid reavinst 0 0 Totalt 0 0 Reaförluster fastigheter Reaförluster inventarier 0 0 Momsjustering vid reaförlust 0 0 Totalt 0 0 Netto reavinster/-förluster Investering i anläggningstillgångar Årets investering i immateriella anläggningstillgångar 0 0 Årets investering i byggnader och mark 0 0 Årets investering i maskiner och inventarier Årets investering, finansiell leasing maskiner och inventarier 0 0 Årets pågående investering 0 0 Totalt Försäljning anläggningstillgångar Försäljning byggnader och mark 0 0 Försäljning maskiner och inventarier 0 0 Totalt Immateriella anläggningstillgångar inklusive medicin-tekniska informationssystem Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 0 0 Nyanskaffningar 0 0 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar/utrangeringar 0 0 Korrigering anskaffningsvärde 0 0 Utgående ackumulerade anläggningstillgångar 0 0 Vänersborg

29 Årsredovisning 2016 folkhögskolestyrelsen - Dnr FHSK Ackumulerade avskrivningar Vid årets början 0 0 Årets avskrivning och nedskrivning 0 0 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar/utrangeringar 0 0 Korrigeringar avskrivningar och nedskrivningar 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningar 0 0 Utgående restvärde Byggnader och mark Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar 0 0 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar/utrangeringar 0 0 Korrigering anskaffningsvärde 0 0 Utgående ackumulerade anläggningstillgångar Ackumulerade avskrivningar Vid årets början Årets avskrivning och nedskrivning Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar/utrangeringar 0 0 Korrigering avskrivningar och nedskrivningar 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående restvärde Maskiner och inventarier Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar/utrangeringar Korrigering anskaffningsvärde Utgående ackumulerade anläggningstillgångar Vänersborg

30 Årsredovisning 2016 folkhögskolestyrelsen - Dnr FHSK Ackumulerade avskrivningar Vid årets början Årets avskrivning och nedskrivning Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar/utrangeringar Korrigering avskrivningar och nedskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående restvärde Finansiell leasing Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 0 0 Nyanskaffningar 0 0 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar/utrangeringar 0 0 Korrigering anskaffningsvärde 0 0 Utgående ackumulerade anläggningstillgångar 0 0 Ackumulerade avskrivningar Vid årets början 0 0 Årets avskrivning och nedskrivning 0 0 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar/utrangeringar 0 0 Korrigering avskrivningar och nedskrivningar 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningar 0 0 Utgående restvärde Pågående investeringar Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 0 0 Nyanskaffningar 0 0 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar/utrangeringar 0 0 Korrigering anskaffningsvärde 0 0 Utgående ackumulerade anläggningstillgångar 0 0 Vänersborg

31 Årsredovisning 2016 folkhögskolestyrelsen - Dnr FHSK Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar 0 0 Långfristiga fordringar, internt 0 0 Långfristiga fordringar, externt 0 0 Totalt Kortfristiga fordringar Kundfordringar, internt 0 0 Kundfordringar, externt Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, internt Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, externt Övriga fordringar, internt Övriga fordringar, externt Totalt Kortfristiga placeringar Kortfristiga placeringar 0 0 Totalt Långfristiga skulder Långfristig skuld, investeringsbidrag 0 0 Övriga långfristiga skulder, internt Övriga långfristiga skulder, externt 0 0 Totalt Kortfristiga skulder Leverantörsskulder, internt Leverantörsskulder, externt Semesterskuld Löner, jour, beredskap, övertid Arbetsgivaravgifter, källskatt, F-skatt Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, internt Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, externt Övriga kortfristiga skulder, internt Vänersborg

32 Årsredovisning 2016 folkhögskolestyrelsen - Dnr FHSK Övriga kortfristiga skulder, externt Totalt Övriga ansvars- och borgensförbindelser Ange i text vad ansvars- och borgensförbindelserna avser (noten avser hel- och delägda bolag) Totalt 0 0 Specifikation på anläggningstillgångar Styrelsen för folkhögskolorna Specifikation Immateriella anläggningstillgångar inkl. medicintekn. info.system Ackumulerade anläggningsvärden Vid årets början 0 0 Nyanskaffningar 0 0 Sålt/utrangerat 0 0 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 0 0 Ackumulerade avskrivningar o nedskrivningar Vid årets början 0 0 Årets avskrivningar och nedskrivningar 0 0 Sålt/utrangerat 0 0 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningsvärden 0 0 Vänersborg

33 Årsredovisning 2016 folkhögskolestyrelsen - Dnr FHSK Restvärde 0 0 Specifikation Byggnader och mark Ackumulerade anläggningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar 0 0 Sålt/utrangerat 0 0 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Korrigering anskaffningsvärde 0 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ackumulerade avskrivningar o nedskrivningar Vid årets början Årets avskrivningar och nedskrivningar Sålt/utrangerat 0 0 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Korrigering avskrivningar o nedskrivningar 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningsvärden Restvärde Specifikation Maskiner och inventarier Ackumulerade anläggningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar Sålt/utrangerat Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Korrigering anskaffningsvärde Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ackumulerade avskrivningar o Vänersborg

34 Årsredovisning 2016 folkhögskolestyrelsen - Dnr FHSK nedskrivningar Vid årets början Årets avskrivningar och nedskrivningar Sålt/utrangerat Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Korrigering avskrivningar o nedskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningsvärden Restvärde Specifikation Leasingavtal, maskiner och inventarier Ackumulerade anläggningsvärden Vid årets början 0 0 Nyanskaffningar 0 0 Sålt/utrangerat 0 0 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Korrigering anskaffningsvärde 0 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 0 0 Ackumulerade avskrivningar o nedskrivningar Vid årets början 0 0 Årets avskrivningar och nedskrivningar 0 0 Sålt/utrangerat 0 0 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Korrigering avskrivningar o nedskrivningar 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningsvärden 0 0 Restvärde 0 0 Specifikation Pågående investeringar Ackumulerade anläggningsvärden Vänersborg

35 Årsredovisning 2016 folkhögskolestyrelsen - Dnr FHSK Vid årets början 0 0 Nyanskaffningar 0 0 Sålt/utrangerat 0 0 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Korrigering anskaffningsvärde 0 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 0 0 Ackumulerade avskrivningar o nedskrivningar Vid årets början 0 0 Årets avskrivningar och nedskrivningar 0 0 Sålt/utrangerat 0 0 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Korrigering avskrivningar o nedskrivningar 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningsvärden 0 0 Restvärde 0 0 Vänersborg

36 Årsredovisning 2016 folkhögskolestyrelsen - Dnr FHSK Tillkommande rapportering 11.1 Påverkan till följd av den rådande flyktingsituationen Förvaltningens arbete påverkas till stor del av den rådande flyktingsituationen. Arbetet kan sammanfattas inom tre områden: 1. Arbetet direkt med fortbildning av flyktingar främst genom svenska som andraspråk: I arbetet med deltagare på skolorna Genom skolornas SFI-undervisning Genom de projekt som förvaltningen driver tillsammans med koncernstab HR och Arbetsförmedlingen Genom regeringens satsning på etableringskurser på folkhögskolorna 2. Arbetet med fortbildning av människor som arbetar med flyktingmottagande I arbetet med starta en ettårig kurs på Dalslands folkhögskola tillsammans med Rädda barnen och Göteborgs räddningsmission som syftar till att 25 deltagare blir "integrationspedagoger" 3. Arbetet med att ha flyktingar boende på skolornas internat Genom att öppna skolornas boendemöjlighet för människor på flykt Genom att parallellt med boendet skapa möjlighet för lärande av de som bor Genom att en grupp deltagare arbetade under en vecka direkt i mottagandet tillsammans med frivilligorganisationer Verksamheternas säkerhetsarbete Folkhögskoleförvaltningen är långt ifrån målen som satts upp för säkerhetsarbetet i Västra Götalandsregionen. Här följer en beskrivning av hur folkhögskolestyrelsen förhåller sig till regionens strategiska mål för säkerhetsarbetet. Att förebygga mänskligt lidande, skador, skadeverkningar och kostnader förorsakade av förluster, kriser och oönskade händelser samt att Västra Götalandsregionens egna och externt hyrda lokaler säkerhetsklassificeras av verksamhet enligt modell som Västfastigheter tillhandahåller Förvaltningen har inte infört ett system för rapportering av incidenter, inträffade skador och risker för skador. Verksamhet har inte definierat skyddsvärden/kritiska funktioner/risker i lokaler som hyrs av Västfastigheter eller i externt hyrda lokaler Förvaltningschef har inte löpande redovisat till nämnd/styrelse verksamhetens säkerhetsarbete, antalet oönskade händelser/avvikelser och dess kostnader Förvaltningen har inte genomfört händelseanalys när något oönskat har inträffat inkl. kostnadsberäkning när större oönskade händelser har inträffat Förvaltningen har ingen person som är utbildade i risk- och sårbarhetsanalys och/eller händelseanalys Förvaltningen har inte genomfört säkerhetsklassificering av egna och externt hyrda lokaler Vänersborg

37 Årsredovisning 2016 folkhögskolestyrelsen - Dnr FHSK enligt modell som Västfastigheter tillhandahåller Att säkerhetsarbetet i regionens verksamheter blir en ledningsfråga och kopplas till en tydlig beslutsordning i styrelser och nämnder Risk- och krishanteringsfrågor hanteras integrerat med den löpande verksamhetsplaneringen på ledningsmöten och inför beslut Att förvaltningar, var för sig eller i samverkan, etablerar en ändamålsenlig risk- och krishanteringsorganisation och upprättar kontinuitetsplaner som beskriver hur verksamhet ska bedrivas när det oönskade inträffar Verksamheter har inte genomfört förvaltningsövergripande risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) under 2016 Alla verksamheter har en krisorganisation i händelse av kris. Vidare övar verksamheterna krishantering regelbundet tillsammans med deltagare, räddningstjänst och personal. Att säkerhetskultur och utbildning i patient- och personsäkerhet utvecklas i Västra Götalandsregionens verksamheter Inga utbildningsinsatser har genomförts Arbetsplatserna i förvaltningen har ett öppet och tillåtande psykosocialt klimat där medarbetare vågar och vill rapportera brister och risker i säkerheten samt föreslå åtgärder Att rätt och riktig information når rätt mottagare i rätt tid Folkhögskolorna bedriver arbetar för ett strukturerat informationssäkerhetsarbete Folkhögskolorna har inte säkerställt egen kompetens för att identifiera och formulera säkerhetskrav genom informationsklassificering och risk- och sårbarhetsanalys i verksamheten Folkhögskolorna mäter inte kvaliteten på leveranser av IT-tjänster Uppföljning av intern kontroll under 2016 Under 2016 har intern kontroll genomförts enligt den plan som fastställts. En ny arbetsplan för intern kontroll beslutades av styrelsen under året. Genom den planen planerar styrelsen att fatta beslut om en risk och väsentlighetsanalys för hela styrelsens arbete under våren Styrelsens internkontrollarbete består av tre delar där styrelsen 1. fastställer en plan för löpande kontroller 2. genomför årligen en risk- och väsentlighetsanalys (RoV) 3. fastställer utifrån RoV en plan för årets särskilda kontroller Exempel på lärdomar som dragits av kontrollarbetet är: Dialogen med beställarnämnd behöver utvecklas Förbättrade rutiner i hanteringen av förvaltningens delegationsordning Förbättringar i arbetet med uppföljning av folkhögskolestyrelsens uppdrag Vänersborg

38 Årsredovisning 2016 folkhögskolestyrelsen - Dnr FHSK Särskild återrapportering enligt beslut i regionfullmäktige 12. Fördjupad rapport till egen nämnd/styrelse Under våren har följande områden fokuserats på i förvaltning och i våra folkhögskolor: Kontaktytor med romska organisationer i Rumänien, som tidigare byggts upp, har utvecklats vidare för att stötta romer i Rumänien genom att nyttja folkbildningens kompetenser inom olika områden Samtal och dialog med kulturnämnden har fortgått angående folkhögskolornas uppdrag från KN och dess finansiering under 2016 och framåt Flera av folkhögskolorna har initierat samtal om folkbildning och folkhögskolans arbete med allmän kurs. I detta samtal ligger förväntan om att vidareutveckla folkhögskolornas pedagogiska arbete. Uppbyggnad och utveckling av nya kurser på tre av folkhögskolorna pågår En projektansökan om fortsatt arbete med projekt VIA tas fram och beviljats av regional utvecklingsnämnd Gemensamt lönekriteriearbete har slutförts under våren 2016 Deltagarinflytande i förvaltningen diskuteras för att utveckla deltagarnas möjlighet att vara en del av folkhögskolornas utveckling Implementering av folkhögskolornas gemensamma digitala system SchoolSoft fortgår Beslut om förändrad administrativ organisation är beslutad och införd den 1 mars 2016 Uppföljning och återrapportering av beslut tagna av styrelsen: Paragraf fattat Datum för Beskrivning av beslut/uppdrag beslut/uppdrag beslut/uppdrag 7, 2 FHSK Deltagarinflytande i förvaltning 13, 1 FHSK Ansökan om stöd för filmutbildning 15, 1-6 FHSK Justerat kursutbud Fristads folkhögskola 19, Underlag fördelning regionstöd 19, Beskrivning ekonomiska läget samt prognos 2016, 2017 Genomförandetid Rapporteringsdag Genomförd för beslut/uppdrag för beslut/uppdrag OK Augusti 2015 OK Januari 2016 OK Augusti 2015 OK OK , Presidiet samtal med Oktober 2015 OK ägarutskott , Tillgänglighet av Mars 2015 OK handlingar , 1 FHSK Miljöledningssystem , 2 FHSK Kvalitetsledningssystem , 3 FHSK Handlingsplan för hälsa OK 26, 4 FHSK Handlingsplan jämställdhet och mångfald , 5 FHSK Arkivplan Vänersborg

39 Årsredovisning 2016 folkhögskolestyrelsen - Dnr FHSK , 6 FHSK Gemensam OK studeranderätt , 7 FHSK Gemensam riktlinje OK funktionshinder , 8 FHSK Gemensam riktlinje OK språkschablon , 9 FHSK Årshjul för styrelsen Augusti 2015 OK 27, 2 FHSK Mall för återrapportering Oktober 2015 OK delegationsbeslut , Remiss kulturplan Augusti 2015 OK , Remiss reglemente Augusti 2015 OK folkhögskolestyrelse , Remiss reglemente Augusti 2015 OK kulturnämnden , Återrapportering Kontinuerligt delegationsbeslut 47, Äskande av medel för OK kompetensförsörjning E Förslag på åtgärder OK efter revisionsrapport F Förslag på fokusområden för deltagarutvärdering OK , Fokusområden för deltagarutvärdering , OK Ansökan om medel för OK fortsättning av VIA Bereda resultatet av styrelsens dialog Arbeta fram förslag för att få en budget i balans Rapport om följsamhet Löpande vid mot budget styrelsemöten Meddelande till OK deltagare om styrelsebeslut Lägga fram förslag på förändrad gemensam studeranderätt för folkhögskolorna i Västra Götalandsregionen B Lägga fram förslag på förändrad delegationsordning för folkhögskolorna i Västra Götalandsregionen Arbeta fram en handlingsplan för att få en budget i balans Analyslänkar (Länkar saknas) Vänersborg

40 ÄRENDE 2

41 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer FHSK Västra Götalandsregionen Folkhögskoleförvaltningen Handläggare: Anders Ahlström Telefon: E-post: Till styrelsen för folkhögskolorna Förstudie Vara Folkhögskola Förslag till beslut 1. Styrelsen för folkhögskolorna beslutar att gå vidare med planerna för om och tillbyggnad på Vara folkhögskola. 2. Styrelsen för folkhögskolorna beslutar att ge förvaltningschefen i uppdrag att presentera finansiering för de ökade hyreskostnaderna i budget Sammanfattning av ärendet Vara folkhögskola har en tradition av att vara ett centrum för kurser och konferenser med såväl Västra Götalandsregionens verksamheter som andra samverkanspartners. Skolverksamheten med våra alla utbildningar har växt och kräver utrymme och med det plats för pedagoger att verka. Nu räcker inte matsalen till när folkhögskolan har stora konferenser vilket gör att skolan ibland får tacka nej eller flytta på studerande. Att studerande får äta på utspridda platser på skolan är ingen funktionell lösning på sikt. Matsalen är en viktig samlingsplats för både de studerande och gäster. Att bygga ut matsal och samtidigt få arbetsplatser för pedagoger i huvudbyggnaden skulle innebära en stor kvalitetsförbättring för skolan. Matsalen skulle ge utrymme för mer samtida verksamheter. Arbetsplatser för pedagoger i huvudbyggnaden skulle ge en närhet till administrationen och stödfunktionerna men också till platserna där de studerande befinner sig, matsal och bibliotek. Detta leder till ökade möjligheter till lärande möten som är grunden för all bildning. Folkhögskoleförvaltningen Anders Ahlström Förvaltningschef Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: folkhogskoleforvaltningen@vgregion.se

42 2 (2) Bilaga Förstudie Vara Folkhögskola 2017 (Dnr FHSK ) Besluten skickas till Folkhögskoleförvaltningen Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: folkhogskoleforvaltningen@vgregion.se

43 VARA FOLKHÖGSKOLA UTVECKLING AV HUVUDBYGGNAD FÖRSTUDIE december 2016

44 I NNEHÅLL Sida 1 Sammanfattning 3 2 Regionövergripande planering 5 3 Förutsättningar 7 4 Förslag 8 5 Fastighet 9 6 Tidplan och fortsatta åtgärder 10 7 Genomförande och utgifter 10 8 Ekonomi 11 9 Handlingsalternativ 11 Vara folkhögskola Tillbyggnad huvudbyggnad 2(11)

45 SAMMANFATTNING Vara folkhögskola har en tradition av att vara ett centrum för kurser och konferenser med såväl Västra Götalandsregionens verksamheter som andra samverkanspartners. Skolverksamheten med våra alla utbildningar har växt och kräver utrymme och med det plats för pedagoger att verka. Nu räcker inte vår matsal till när vi har stora konferenser vilket gör att vi ibland får tacka nej eller flytta på våra studerande. Att våra studerande får äta på utspridda platser på skolan går bra någon gång men är ingen funktionell lösning på sikt. Matsalen är en viktig samlingsplats för både de studerande och gäster. Att bygga ut matsal och få arbetsplatser för pedagoger i huvudbyggnaden skulle innebära en stor kvalitetsförbättring. Matsalen skulle ge utrymme för mer samtida verksamheter. Arbetsplatser för pedagoger i huvudbyggnaden skulle ge en närhet till administrationen och stödfunktionerna men också till platserna där de studerande befinner sig, matsal och bibliotek. Detta leder till ökade möjligheter till lärande möten som är grunden för all bildning. Vara folkhögskola Tillbyggnad huvudbyggnad 3(11)

46 REGIONÖVERGRIPANDE PLANERING I Västra Götalandsregionens regionutvecklingsplan VG2020 beskrivs regionens utvecklingsområden. Där beskrivs fokusområden och mål för regionens framtida utveckling. Västra Götalandsregionens folkhögskolor är en viktig medspelare i arbetet med att förverkliga dessa mål. Vara folkhögskola arbetar aktivt idag med att förverkliga några av de mål som VG2020 beskriver. Bryta utanförskap och segregation och stärka kopplingarna mellan utbildning och arbetsliv. Inriktningsmål: Minska skillnaderna mellan invånare i olika bostadsområden och stadsdelar samt att alla elever och studenter i Västra Götaland har en personlig koppling till arbetslivet Vara folkhögskola arbetar med folkhögskolans allmänna kurs som vänder sig mot studerande utan fullständig gymnasieutbildning. Folkhögskolornas möjlighet att i framtiden utveckla nya kurser och former för lärande som kopplar studier är stor. Ett exempel på nytänkande är Framsteget - en kurs där arbetssökande ges en möjlighet att upptäcka studier på nytt sätt. Vara Folkhögskola har även ett gott samarbete med Samordningsförbundet runt ett projekt Level up. Projektet vänder sig till ungdomar som står långt från arbetslivet. Folkhögskolans nära samarbete med civilsamhället och dess aktörer gör skolan öppen för och ett verktyg för civilsamhällets ambitioner och Civilsamhällets möjligheter till frivilligarbete och volontärtanke finns rotad på folkhögskolan och kan få sin praktiska möjlighet förverkligad genom samverkan med civilsamhällets aktörer. Mötet mellan olika studerandegrupper är unikt på Vara folkhögskola, som på de flesta andra folkhögskolor. Studerande från olika socioekonomiska grupper möts och utbyter tankar och idéer i undervisningen och på raster och i gemensamma aktiviteter. Den möjlighet som folkhögskolan ger i denna form av utbyte gör studieformen unik och möjliggör förståelse, integration och individutveckling samtidigt. Vara folkhögskola Tillbyggnad huvudbyggnad 4(11)

47 Livslångt lärande för ökad delaktighet och konkurrenskraft. Inriktningsmål: Alla får möjlighet att ta tillvara sin potential och kompetens i utbildning och arbetsliv. Vara folkhögskola ger studerande varje år möjlighet att nå gymnasiebehörighet för studier på högskola/universitet. Folkhögskolan är en möjlighet för de som valt att avsluta sina gymnasiestudier i förtid att avsluta studierna och fina vägar till ett verksamt yrkesliv. Vara folkhögskola har yrkesutbildning inom radiojournalistik, fritidsledarutbildning och studieförberedande utbildningar inom olika områden. Alla studerande på folkhögskolan stöds i sin personliga utveckling in i studier såväl som studier eller arbetet vidare efter studietiden på skolan. Stödet utformas individuellt och flera personalresurser deltar i utformningen och utförandet av stödet. På Vara Folkhögskola finns kursen Växa vidare som vänder sig till ungdomar som har gått på gymnasiesärskolan eller individuella programmet på gymnasiet. Syftet med kursen är att stärka förmågan till ett självständigt liv i fråga om boende, arbete och fritid samt förbättra självkänslan hos deltagarna. Ett resurseffektivt samhälle med minskad klimatpåverkan Inriktningsmål: Västra Götaland ska år 2020 ses som ett föredöme när det gäller utveckling, implementering och spridning av hållbara lösningar i Sverige och Europa. Vara Folkhögskola är aktiva med att jobba för minskad klimatpåverkan genom att vid arbetsresor i första hand åka kollektivt, nyttja möjligheten till att använda digitala mötesformer, satsa på att skolans mat ska vara KRAV certifierad. Vara Folkhögskola arbetar aktivt med Agenda 2030 för hållbar utveckling på alla kurserna på skolan. Under läsåret arrangera temadag med miljö som tema. Temadagen arrangeras av skolans miljögrupp bestående av både pedagoger och deltagare Hållbar konsumtion som driver ansvar, utveckling och innovationer. Inriktningsmål: Invånarna i Västra Götaland ska ta ökad hänsyn till hur deras konsumtion påverkar människor och miljö, lokalt och globalt Vara folkhögskola Tillbyggnad huvudbyggnad 5(11)

48 Vara folkhögskola arbetar tätt med civilsamhällets aktörer. I denna samverkan förs dialog kring möjligheten att förändra och utveckla synsätt och arbetssätt som möjliggör ett mer hållbart samhälle. Vara folkhögskola har genom folkhögskoleförvaltningens uppdrag från kulturnämnden en ambition att spela en allt större roll i det förändringsarbete kring attityder och värderingar som samhällsutvecklingen behöver. Vara Folkhögskola arbetar aktivt med FN:s dokument Agenda 2030 för hållbar utveckling. En ledande kulturregion och ett rikt kulturliv med fokus på barn, unga och delaktighet Inriktningsmål: Ett kulturliv som bidrar till aktiva och engagerade invånare i hela Västra Götaland Vara Folkhögskola är och vill vara en plats för kulturen i närområdet. Skolan har ett bra samarbete med Vara Konserthus runt olika kulturella arrangemang. Möjligheten att möta de behov som finns kan utvecklas genom möjliggörande av utrymme, ekonomiska ramar och kommunikation. Den roll som skolan spelar idag inom kulturlivet i närområdet kan och önskas utvecklas. Skolan är idag en stor mötesplats för olika konferenser och kurser. Läget centralt i regionen, bra kommunikationer, bra lokaler samt bra mat är centrala faktorer för valet av Vara Folkhögskola som mötesplats. FÖRUTSÄTTNINGAR En diskussion om skolans behov av lokalutveckling har förts mellan Västfastigheter och skolledningen under en tid. Matsalen har många gånger upplevts som för liten, receptionen ligger inte i blickfånget för den nya besökaren arbetsplatsen i receptionen är dragig. Skolans pedagoger, samt några administratörer har sina arbetsplatser i en byggnad som tidigare varit bostad och är därför inte fullt ut anpassad till kontor. Arbetsmiljökrav på fungerande ventilation kan tänkas komma inom kort. Den fd bostaden är i behov av stora underhållsåtgärder, energiförbrukningen är hög och en rivning av byggnaden är att föredra. Vara folkhögskola Tillbyggnad huvudbyggnad 6(11)

49 Ändringen av lokalerna skall stärka skolans huvudbyggnad och ge ett starkt resurscentrum genom ändringen/tillbyggnaden tillskapas ett nav där förstagångsbesökaren får ett tydligt välkomnande, där eleverna kan lätt komma i kontakt med lärare och skolans övriga personal. Flyttad arbetsplats för pedagogerna, med närhet till en omarbetad administration och elevbibliotek ger en kvalitetsförbättring för arbetet. Samtidigt förstärks tillgängligheten genom en ny hiss i anslutning till skolans huvudentré. Vara folkhögskola Tillbyggnad huvudbyggnad 7(11)

50 FÖRSLAG Förslaget innebär en tillbyggnad av Hus 01, huvudbyggnaden, i två plan mot nordost. Ny fasad anpassas till skolans befintliga formspråk och gestaltning. Vidare innebär förslaget att hus 05 rivs. I hus 05 inryms idag de lärararbetsplatser som flyttas in på plan 2 i tillbyggnaden. Ombyggnad av reception i bottenvåningen och befintlig administrations korridor till en ytmässig effektivare lösning sker samtidigt. Bild X Ny situationsplan Bild X Ny fasad mot nordost Vara folkhögskola Tillbyggnad huvudbyggnad 8(11)

51 FASTIGHET Teknisk försörjning Den nya byggnadsdelen ska försörjas med el, kall- och varmvatten och fjärrvärme samt förses med avlopp för spillvatten. Lösningar för detta anpassas till gällande plan. Energi Västra Götalandsregionen har som prioriterat mål att energiförbrukningen i regionens verksamheter skall minska och att energianvändningen i regionens samlade fastighetsbestånd skall halveras till år 2030 jämfört med år Måltalet för nyproduktion är satt till 60 kwh/m² inklusive verksamhetsenergi, vilket nu gäller för den nya byggnaden. De högt satta måltalen kräver att extraordinära åtgärder vidtas för att reducera energianvändningen. Det innebär att mer än bara traditionella effektiviseringsåtgärder kommer att vara nödvändiga. Hus 05 som föreslås rivas har en mycket låg energiprestanda vilket kommer att ge en avsevärd energibesparing. Vara folkhögskola Tillbyggnad huvudbyggnad 9(11)

52 TIDPLAN OCH FORTSATTA ÅTGÄRDER Ett rimligt scenario utifrån beslutstillfälle 1 och 2 enligt nya investeringsmodellen för nybyggnation och de tider som respektive moment inkluderar ger från beslut till verksamhet i drift följande tidsplan: 2017 mars: Nominering och beslut kvartal 3: Systemhandling klar 2017 kvartal 4: Beslut 2 (genomförandebeslut) 2019 kvartal 1: Inflyttning GENOMFÖRANDE OCH UTGIFTER Beräknad investeringsutgift, kostnadsläge november 2016, enligt följande: INVESTERING RESULTERANDE HYRA Nybyggnad 9,6 mkr 0,52 mkr/år Investeringsutgift 1 mkr 6,3 mkr 2,3 mkr Det årliga behovet av koncernbidrag uppgår till totalt 75 tkr. Area-Nybyggnad Nybyggnadsytan är ca 235 m 2 BRA i två plan plan där BRA står för bruksarea som inkluderar all yta exklusive yta för ytterväggar samt nödvändiga driftsutrymmen. Den totala ombyggnadsytan är 237 m². Vara folkhögskola Tillbyggnad huvudbyggnad 10(11)

53 EKONOMI Den planerade tillbyggnaden kommer att innebära en hyresökning för Folkhögskolan på ca kr/år jämfört med dagens hyra. Hus 05, som i detta förslag förutsätts rivas, har ett stort behov av upprustning och modernisering. Huset är ursprungligen byggt som ett bostadshus med ett mycket enkelt utförande där bland annat tillgänglighets krav inte går att uppfylla. Här finns inget bevarandevärde ur ett fastighetsägarperspektiv och ekonomiskt kan här sparas in stora kostnader för kommande underhållsinsatser. HANDLINGSALTERNATIV Alternativet till att genomföra den förändringen enligt förstudien är att pedagogerna sitter kvar i nuvarande byggnad som på sikt kräver stora underhållsåtgärder samt anpassningar för kontor. För att hantera matsalens storlek kan flera matlag införas i matsalen mer regelmässigt. Vara folkhögskola Tillbyggnad huvudbyggnad 11(11)

54 ÄRENDE 3

55 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer FHSK Västra Götalandsregionen Folkhögskoleförvaltningen Handläggare: Anders Ahlström Telefon: E-post: Till styrelsen för folkhögskolorna Förstudie Fristads Folkhögskola Förslag till beslut 1. Styrelsen för folkhögskolorna beslutar att gå vidare med planerna för omoch tillbyggnad av Fristads folkhögskola om finansiering av de ökade hyreskostnader täcks av ökat regionstöd. Sammanfattning av ärendet Fristads Folkhögskola är en viktig medspelare i arbetet med att förverkliga de mål som är uppställda i Västra Götalandsregionens regionutvecklingsplan VG2020 och kulturplanen. Staten har tilldelat och kommer att tilldela folkhögskolorna mer resurser och specifika uppdrag som ska bidra till lösningar till de utmaningar samhället står inför. För att kunna åta sig dessa uppdrag från stat och region och leva upp till förväntningarna kopplade därtill behöver lokalerna på Fristads folkhögskola förändras och utvecklas. Skolans nuvarande lokalsituation karakteriseras av tre generella problemområden: för få lokaler, för små lokaler, och för utspridda lokaler. Befintliga lokaler såväl för den pedagogiska verksamheten och som för serviceverksamheten är heller inte ändamålsenliga, uppfyller inte arbetsmiljökraven och saknar tillgänglighetsanpassning i stora delar. I dagsläge är det inte de pedagogiska aspekterna som styr schemaläggningen, utan det är lokalerna. Föreslagna åtgärder som presenteras i denna förstudie omfattar: 1. nybyggnation av en huvudbyggnad, ett växthus, en maskinhall/garage och en gymnastiksal 2. ombyggnad av det gamla skolhuset samt 3. översyn av utemiljön Dessa åtgärder innebär initialt investeringar på 113,6 mkr och sedan en ökad hyra med 6,43 mkr på årsbasis. Folkhögskoleförvaltningen har idag inga möjligheter att finansiera dessa kostnader inom befintlig ram, utan det behövs ett ökat ägarstöd. Tre handlingsalternativ till ny- och ombyggnation har undersökts: 1. Att vara kvar i befintliga lokaler utan några åtgärder skulle innebära att folkhögskolan måste krympa sin verksamhet och sin personalstyrka. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: folkhogskoleforvaltningen@vgregion.se

56 Datum Diarienummer FHSK (2) 2. Att vara kvar med justering av befintliga lokaler är inte möjligt då byggnaderna inte är konstruerade på ett sådant sätt att det till en rimlig kostnad skulle kunna ordnas en bra takhöjd och en bra ventilation. 3. Att flytta hela verksamheten till andra lokaler är ett möjligt alternativ som dock innebära att lämna en historisk plats där skolan har befunnit sig i snart 100 år, förlusten av ett stort parkområde med köksträdgård och äng som är av stort värde i utbildningssyfte och minskade möjligheter att minska segregationen. Folkhögskoleförvaltningen Anders Ahlström Förvaltningschef Bilaga Förstudie Fristads Folkhögskola 2017 (Dnr FHSK ) Besluten skickas till Folkhögskoleförvaltningen Västfastigheter för vidare beredning Ägarutskottet för information

57 FRISTADS FOLKHÖGSKOLA NY UTFORMNING AV SKOLOMRÅDET FÖRSTUDIE Januari 2017 ARBETSUNDERLAG

58 I NNEHÅLL Sida 1 Sammanfattning 3 2 Regionövergripande planering 4 3 Förutsättningar 6 4 Förslag 9 5 Fastighet 14 6 Tidplan och fortsatta åtgärder 17 7 Genomförande och utgifter 18 8 Ekonomi 19 9 Handlingsalternativ 20 Fristad Folkhögskola Ny utformning av skolområdet Förstudie sida 2(17)

59 SAMMANFATTNING Fristads Folkhögskola är en viktig medspelare i arbetet med att förverkliga de mål som är uppställda i Västra Götalandsregionens regionutvecklingsplan VG2020 och kulturplanen. Staten har tilldelat och kommer att tilldela folkhögskolorna mer resurser och specifika uppdrag som ska bidra till lösningar till de utmaningar samhället står inför. För att kunna åta sig dessa uppdrag från stat och region och leva upp till förväntningarna kopplade därtill behöver lokalerna på Fristads folkhögskola förändras och utvecklas. Skolans nuvarande lokalsituation karakteriseras av tre generella problemområden: för få lokaler, för små lokaler, och för utspridda lokaler. Befintliga lokaler såväl för den pedagogiska verksamheten och som för serviceverksamheten är heller inte ändamålsenliga, uppfyller inte arbetsmiljökraven och saknar tillgänglighetsanpassning i stora delar. I dagsläge är det inte de pedagogiska aspekterna som styr schemaläggningen, utan det är lokalerna. Föreslagna åtgärder som presenteras i denna förstudie omfattar: 1. nybyggnation av en huvudbyggnad, ett växthus, en maskinhall/garage och en gymnastiksal 2. ombyggnad av det gamla skolhuset samt 3. översyn av utemiljön Dessa åtgärder innebär initialt investeringar på 113,6 mkr och sedan en ökad hyra med 6,43 mkr på årsbasis. Folkhögskoleförvaltningen har idag inga möjligheter att finansiera dessa kostnader inom befintlig ram, utan det behövs ett ökat ägarstöd. Tre handlingsalternativ till ny- och ombyggnation har undersökts: 1. Att vara kvar i befintliga lokaler utan några åtgärder skulle innebära att folkhögskolan måste krympa sin verksamhet och sin personalstyrka. 2. Att vara kvar med justering av befintliga lokaler är inte möjligt då byggnaderna inte är konstruerade på ett sådant sätt att det till en rimlig kostnad skulle kunna ordnas en bra takhöjd och en bra ventilation. 3. Att flytta hela verksamheten till andra lokaler är ett möjligt alternativ som dock innebära att lämna en historisk plats där skolan har befunnit sig i snart 100 år, förlusten av ett stort parkområde med köksträdgård och äng som är av stort värde i utbildningssyfte och minskade möjligheter att minska segregationen. Fristad Folkhögskola Ny utformning av skolområdet Förstudie sida 3(17)

60 2. REGIONÖVERGRIPANDE PLANERING I Västra Götalandsregionens regionutvecklingsplan VG2020 beskrivs fokusområden och mål för regionens framtida utveckling. Fristads Folkhögskola, liksom Västra Götalandsregionens övriga fem folkhögskolor, är en viktig medspelare i arbetet med att förverkliga dessa mål. Bryta utanförskap och segregation och stärka kopplingarna mellan utbildning och arbetsliv. Inriktningsmål: Minska skillnaderna mellan invånare i olika bostadsområden och stadsdelar samt att alla elever och studenter i Västra Götaland har en personlig koppling till arbetslivet Andelen studerande med utomnordisk bakgrund på Fristads folkhögskola är förhållandevis hög. Många av dessa deltagare bor i segregerade områden i centrala Borås, och för dem är studierna på Fristads folkhögskola - som ligger en liten bit utanför staden - en möjlighet att bryta segregationen och utanförskapet. Skolan erbjuder kurser för nysvenskar som behöver etablera sig i samhället hela vägen från Sfi (svenska för invandrare) och Etableringskurs till möjligheten att läsa in grundskole- respektive gymnasiekompetens på skolans allmänna kurs. Allmän kurs är också en andra chans för människor som av olika skäl tidigare inte har slutfört sin skolgång att efter avslutade studier kunna hålla sig kvar på arbetsmarknaden även på lång sikt tack vare att de har en formell utbildning. På Fristads folkhögskola - liksom på de flesta andra folkhögskolor möts studerande från olika socioekonomisk, kulturell och religiös bakgrund. De utbyter tankar och erfarenheter inte bara på lektionerna, utan även på raster och under skolgemensamma aktiviteter. Genom detta unika utbyte möjliggör studieformen folkhögskola förståelse, integration och personlig utveckling samtidigt. När det gäller att stärka kopplingarna mellan utbildning och arbetsliv erbjuder Fristads folkhögskola redan två yrkesutbildningar trädgårdsutbildning och personlig assistentkurs -, och håller just nu på att ta fram ett upplägg där outbildade, men redan yrkesverksamma personliga assistenter ska kunna läsa in den formella kompetensen parallellt med sitt arbete. Folkhögskolornas möjlighet att i framtiden utveckla nya kurser och former för lärande som kopplar studier och arbete är stor. Skolan skulle t ex gärna vilja starta yrkeskurser inom ramen för regeringens särskilda satsning för personer som står långt utanför arbetsmarknaden och som ska utbildas i bristyrken (som t ex grönyteskötsel), men har i nuläge inte tillräckligt med lokaler för att kunna göra detta. Behovet av fler Sfi-platser och platser på Etableringskursen i skolans upptagningsområde är mycket stort i dagsläge och skolan har blivit uppvaktade av Borås stad angående en utökning av sin Sfi-verksamhet vilket dock inte kan genomföras då det saknas lokaler. Fristad Folkhögskola Ny utformning av skolområdet Förstudie sida 4(17)

61 Livslångt lärande för ökad delaktighet och konkurrenskraft Inriktningsmål: Alla får möjlighet att ta tillvara sin potential och kompetens i utbildning och arbetsliv. Fristads folkhögskola har yrkesutbildningar och studieförberedande utbildningar inom olika områden vars gemensamsamma nämnare är att ge alla deltagare möjlighet att ta tillvara sin potential och kompetens och att utvecklas som individ. Skolans allmänna kurs på grundskolenivå öppnar dörrar för fortsatta studier på gymnasiala yrkesutbildningar, och en avslutad allmän kurs på gymnasienivå möjliggör såväl tillträde till eftergymnasiala yrkesutbildningar som fortsatta studier på högskola/universitet. På allmän kurs arbetar lärarna också särskilt med demokrati, påverkan och delaktighet för att stärka deltagarna i att bli engagerade samhällsmedborgare. En aspekt av det livslånga lärandet är möjligheten att få utbilda sig till mer än ett yrke, och att kunna byta yrke mitt i livet. Trädgårdsutbildningen på Fristads folkhögskola är ett exempel på en sådan möjlighet för människor som upptäcker sitt intresse och sin fallenhet för denna bransch först efter gymnasieåldern. Det gynnar även den gröna näringen som annars har svårt att rekrytera arbetskraft då ungdomar inte längre väljer trädgård på gymnasiet. Söktrycket till trädgårdsutbildningen är stort 60 sökanden till 20 platser inför kursstart , så det finns definitivt utrymme för att utöka och/eller bredda verksamheten inom det området och på så vis nyttja de planerade nya, ändamålsenliga lokalerna (grovsal, växthus, maskinhall) maximalt. En grupp i samhället som ofta saknar möjligheten till livslångt lärande och utveckling är personer med diagnosen utvecklingsstörning och/eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Fristads folkhögskola erbjuder en skräddarsydd kurs för dem, där de under två år får utveckla sitt självförtroende, sin förmåga att klara vardagen och att påverka sitt liv och sin framtid och på så vis bli mer delaktiga i samhället. Målgruppens utveckling främjas särskilt av skapande verksamhet som bild & form, musik, drama, film och friskvård. För att kunna höja kvalitén på kursen ytterligare är det av stor vikt att skolan får ändamålsenliga och tillgängliga lokaler för skapande verksamhet och för friskvård/motion. När människor drabbas av sjukdom, kan det uppstå ett ofrivilligt behov av ett lärande för att kunna hantera sin nya livssituation. På Fristads folkhögskola erbjuds det såväl anpassningskurser för personer som fått en synskada på äldre dagar och Hälsolinjen, en kurs för personer som lider av psykisk ohälsa och/eller utmattningsproblematik. Möjligheten att knyta kontakter och utbyta erfarenheter med andra i samma situation beskriver deltagarna på båda kurserna som en otroligt viktig del av kursen. Som deltagare på synkurserna lär man sig dessutom hur man på bästa sätt kan kompensera för de hinder som uppstår i o m synskadan, och hur de ska kunna ha ett rikt liv trots funktionsnedsättningen. Syftet med Hälsolinjen är att ge deltagarna redskap för stresshantering och avslappning och stötta dem på vägen tillbaka till livet och arbetet. Även för dessa två grupper är friskvård och skapande verksamhet viktiga för att förbättra hälsan och måendet, så även dessa deltagare gynnas av nya ändamålsenliga lokaler för skapande verksamhet och för friskvård/motion. Fristad Folkhögskola Ny utformning av skolområdet Förstudie sida 5(17)

62 Ett resurseffektivt samhälle med minskad klimatpåverkan och Hållbar konsumtion som driver ansvar, utveckling och innovationer Inriktningsmål: Invånarna i Västra Götaland ska ta ökad hänsyn till hur deras konsumtion påverkar människor och miljö, lokalt och globalt samt Inriktningsmål: Västra Götaland ska år 2020 ses som ett föredöme när det gäller utveckling, implementering och spridning av hållbara lösningar i Sverige och Europa Fristads folkhögskola har under lång tid bedrivit pilotverksamhet inom miljö- och hållbarhetsfrågor, och är en ledande aktör inte bara inom Folkhögskoleförvaltningen utan även inom och utom Västra Götalandsregionen. Kulturnämnden har gett skolan det specifika uppdraget att ytterligare utveckla sin miljöprofil. Efter att ha nått mycket goda resultat gällande minskningen av energi-, värme-, vatten- och bränsleförbrukningen och att ha ökat andelen ekologiska livsmedel till närmare 70%, ligger fokus nu på att jobba med attityd- och beteendeförändringar hos deltagarna. Målet är att få deras medvetenhet i hållbarhetsfrågor att leva kvar även efter avslutade studier på folkhögskolan, och på så vis sprida detta i samhället. Tanken med skolans nya grundläggande trädgårdsutbildning med inriktning mot ekologisk odling och grönyteskötsel samt den nya kursen Foodmaker (en kurs inom urban matförsörjning och hållbarhet) är att miljöprofilen även ska synas tydligt i skolans kursutbud. Med nya lokaler ser skolan möjligheter att kunna erbjuda ytterligare kurser och aktiviteter inom detta område. Om de nya lokalerna dessutom kunde uppföras med den senaste tekniken när det gäller resurssnålt, hållbart och ekologiskt byggande, skulle de dessutom kunna användas i lärandet som konkreta exempel på framtidens byggtekniker. Då skulle skolans miljöprofil även manifesteras i skolans byggnader. En ledande kulturregion och ett rikt kulturliv med fokus på barn, unga och delaktighet Inriktningsmål: Ett kulturliv som bidrar till aktiva och engagerade invånare i hela Västra Götaland Fristads folkhögskola är och vill fortsatt vara en plats för kulturen i närområdet. Skolan har precis kommit med i Kulturnämndens projekt Folkbildning och kultur i samverkan nu när det utvidgas till att även omfatta Sjuhärad vilket betyder nya, spännande samarbeten och utökade möjligheter till kulturupplevelser och kulturutövande för kursdeltagarna. För många av skolans deltagare såväl de yngre studerande som nysvenskarna är inte kulturlivet tillgängligt på ett naturligt sätt, och här kan skolan göra en viktig insats både genom ett samarbete med olika kulturinstitutioner och genom att erbjuda deltagarna möjligheter att själva utöva olika former av kultur. Det finns en önskan hos många pedagoger och då inte bara på de kurserna som har en tydlig estetisk inriktning - att kunna använda sig av estetiska uttryck och skapande i lärandet, och få ha lektioner i en miljö som inspirerar till kreativitet. Nya salar för den estetiska verksamheten och vår spetsutbildning inom vävning skapar de nödvändiga förutsättningar för denna pedagogiska utveckling. Fristad Folkhögskola Ny utformning av skolområdet Förstudie sida 6(17)

63 3. FÖRUTSÄTTNINGAR Fristads folkhögskola har sammanlagt ca 270 studerande varav ungefär en tredjedel läser på allmän kurs, en tredjedel på våra särskilda kurser (hälsokurs, vävkurs, grundläggande trädgårdsutbildning, personlig assistentkurs eller växa-kurs för personer med lindrig utvecklingsstörning) och en tredjedel på Sfi (svenska för invandrare). Skolan erbjuder också kortkurser, främst för personer med synskador, och sommarkurser. Majoriteten av kursdeltagarna pendlar till skolan dagligen, men det finns även möjlighet att bo på skolans internat med plats för knappt 40 personer. Skolan har drygt 50 anställda som arbetar med undervisning, ledning, administration, kök, städ och vaktmästeri. Fristads folkhögskolas lokaler är inte anpassade för den verksamhet skolan bedriver i dagsläge, och än mindre anpassade till skolans framtida utmaningar och uppdrag. Skolans nuvarande utmaningar ligger främst inom tre områden: 1. Livslångt lärande 2. Integration 3. Hållbar utveckling Livslångt lärande Skolan har behov av lokaler som möter upp statens och Västra Götalandsregionens förväntningar på ändamålsenliga lärandemiljöer. I dagsläge är folkhögskolans största målgrupp den stora gruppen unga som saknar fullständig gymnasiekompetens och därför står utanför arbetsmarknaden. Denna målgrupp förutspås bli än större i framtiden. Samtidigt har folkhögskolan ett tydligt uppdrag att ge medborgarna möjlighet till livslångt lärande, d v s möjlighet att förkovra sig inom olika områden vid olika tidpunkter i livet. Integration Under överskådlig framtid kommer en stor del av folkhögskolornas arbete att vara riktat mot olika insatser för att främja nysvenskars integration i samhället. Inom ramen för detta finns det idag Sfi (svenska för invandrare), etableringskurser, kurser i svenska för vårdpersonal, allmän kurs och andra specifika kurser för deltagare med utomnordisk bakgrund. Hållbar utveckling Skolans uppdrag att vara ledande i arbetet med hur folkhögskoleförvaltningen hanterar klimatfrågan och en hållbar samhällsutveckling ger behov av lokalmöjligheter som bidrar till arbetet. De förändrade lokalerna bör inte bara bidra med en bra arbetsmiljö för studerande och personal utan också vara ett exempel på och en förebild för hur vi tillsammans möjliggör en hållbar framtid. Genom att tilldela folkhögskolorna mer resurser och specifika uppdrag som ska bidra till lösningar till de utmaningar samhället står inför, har staten visat på det förtroende folkhögskolorna har idag. Trenden är att folkhögskolorna får allt fler specifika uppdrag av regeringen. För att kunna åta sig dessa uppdrag och leva upp till förväntningarna kopplade därtill behöver lokalsituationen på Fristads folkhögskola förändras och utvecklas. Fristad Folkhögskola Ny utformning av skolområdet Förstudie sida 7(17)

64 Fristads folkhögskola är också en resurs för Västra Götalandsregionens egna förvaltningar, framförallt sjukvården, som nyttjar skolans lokaler för interna kurser och utbildningar i allt högre utsträckning. En positiv effekt av detta är att det blir möten mellan regionens olika verksamheter vilket i sin tur kan generera nya samarbeten i framtiden. För att möjliggöra möten, kurser och utbildningar av hög kvalité behöver lokalerna utformas på ett sätt som bidrar till syftet. Dagens lokalsituation Situationen på Fristads folkhögskola karakteriseras av tre generella problemområden: för få lokaler, för små lokaler, och för utspridda lokaler. Befintliga lokaler såväl för den pedagogiska verksamheten och som för serviceverksamheten är heller inte ändamålsenliga och lever inte upp till arbetsmiljökraven. På skolområdet finns det idag många olika byggnader, och olika funktioner är utspridda vilket gör området svårorientrat och svårtillgängligt. Skolan saknar en tydlig entré och reception. Endast en av byggnaderna, Skolhuset, är verkligen byggd för verksamhetens huvuduppdrag: folkbildning och lärande. Större delen av dagens lektionssalar och arbetsrum för lärare finns däremot i byggnader som egentligen är byggda som personalbostäder eller internat och som provisoriskt har anpassats som undervisningslokaler respektive arbetsrum. Detta innebär arbetsmiljöproblem för både personal och kursdeltagare som t ex otillräcklig ventilation och belysning samt brist på utrymme överlag. I dagsläge är det inte de pedagogiska aspekterna som styr schemaläggningen, utan det är lokalerna. Servicepersonalen saknar dessutom ändamålsenliga utrymmen för förvaring av städmaterial och maskiner i de olika byggnaderna. De provisoriska lokalerna har dessutom brister i tillgänglighetsanpassning: de trånga utrymmena är t ex inte tillräckligt stora för rullatorer och rullstolar, det saknas ledstråk för synskadade och hiss finns inte i alla byggnader. Nuvarande entrébyggnad Fristad Folkhögskola Ny utformning av skolområdet Förstudie sida 8(17)

65 4.FÖRSLAG Förslaget är att uppgradera skolområdet med en byggnadsstruktur och gestaltning som generellt är: välkomnande, öppen och ljus är överskådlig och lätt att orientera sig i ger förbättrad tillgänglighet ger en god arbetsmiljö En viktig utgångspunkt i förslaget är att bevara den historiska känslan av det gamla regementsområdet och den anrika folkhögskolan samtidigt som området moderniseras för att skapa optimala förutsättningar för den nuvarande verksamheten och en flexibilitet för framtiden. Den pedagogiska miljön och förutsättningarna för lärande förbättras genom att det skapas mötesplatser för samtal och grupparbeten och flexibla ytor som kan användas till många olika lärandesituationer så att kursdeltagares olika behov kan tillgodoses. Tack vare nya estetsalar ges möjlighet att använda sig av estetiska uttryck och skapande i lärandet för alla kurser, och en miljö som inspirerar till kreativitet. Miljön är också anpassad för smidig användning av modern informationsoch kommunikationsteknik. Fristads folkhögskola har i snart 15 års tid bedrivit ett effektivt miljöarbete, och har även ett särskilt uppdrag från Kulturnämnden att fortsätta utveckla och sprida detta till andra verksamheter i regionen. För att ytterligare förstärka miljöarbetet, satsas det särskilt på hållbara lösningar i förslaget och det skapas konkreta exempel att visa upp både för skolans deltagare, personal och gäster. Förutom hållbarhetsperspektivet när det gäller byggnation och renovering, utvecklas den inspirerande utemiljön med bland annat köksträdgård och blomsteräng ytterligare. Skolområdet skall vara välkomnande och tydligt för en ny förstagångsbesökare. Träd och buskar vid infarten glesas ut för att ge en tydlig siktlinje mot den nya huvudbyggnaden. Redan vid infarten mot skolan skall det vara tydligt var bilar kan parkeras, och hur man tar sig in på området när man kommer från busshållplatsen respektive tågstationen. Ny huvudbyggnad En ny huvudbyggnad som tydligt signalerar sin dignitet placeras mitt emot den anrika byggnad som inrymmer matsal och högtidssal. Dessa byggnader bildar tillsammans ett tydligt centrum för skolan. I huvudbyggnaden återfinns expedition, lärararbetsplatser, lokaler för estetisk verksamhet, lektionssalar samt bibliotek och café med uppehållsytor för de studerande. I de öppna gemensamma delarna kommer skolans olika inriktningar kunna visa upp sin verksamhet för övriga kursdeltagare och personal på skolan. För att få samtliga undervisningslokaler i en sammanhållen byggnadsstruktur förbinds den nya huvudbyggnaden med dagens skolbyggnad. Fristad Folkhögskola Ny utformning av skolområdet Förstudie sida 9(17)

66 Anpassningar av nuvarande skolhuset I det nuvarande skolhuset återfinns idag expedition mm. När dessa funktioner flyttas till den nya huvudbyggnaden, anpassas lokalerna i den befintliga byggnaden för att kunna placera in trädgårdsutbildningens lektionssal kombinerat med en så kallad grovsal, en lokal för hantering av plantmaterial. Närheten till och sambandet med utemiljön och ett nytt växthus är viktiga element för en bra funktion. I andra delen av den befintliga byggnaden kommer det nuvarande biblioteket att ändras till lokal för skolans vävkurs. Entréplan i befintlig och tillbyggnad skolbyggnad Maskinhall & garage För trädgårdsutbildningens praktiska verksamhet krävs dels lokaler för förvaring av maskiner och redskap och dels lokaler för underhåll och service, förvaring av bränsle mm. Denna typ av byggnad saknas idag helt. I samma byggnad kommer det dessutom att inrymmas en verkstad som kan nyttjas av både vaktmästaren och trädgårdsutbildningen samt uppställningsplatser för skolans minibussar. Växthus Skolan har idag redan ett litet växthus, men det är för litet för det utökade behov som uppstått när trädgårdsutbildningen startades. I utbildningen ingår förutom skötsel av utemiljö utbildning i framskolning av växtmaterial, såväl annueller som perenner. Ett nytt växthus på ca 200 m² planeras, som ska placeras på skolans inre plan, nära trädgårdskursens blivande grovsal/lektionssal. Nya lokaler för motion & friskvård Den nya huvudbyggnad placeras där det idag finns en gammal byggnad som används som gymnastiksal. Eftersom skolan bedömer att lokaler för friskvård, motion, styrketräning, dans och drama är viktiga för många av kurserna, planeras en ny byggnad för dessa funktioner. Den föreslås placeras mittemot det gamla skolhuset i ena hörnet av ängen. Fristad Folkhögskola Ny utformning av skolområdet Förstudie sida 10(17)

67 Utemiljön I förslaget ingår också en översyn av utemiljön på skolområdet. Översynen blir nödvändig då flödet på området påverkas när nya byggnader skapas, och den kommer att generera positiva effekter. Utemiljön kommer att länka samman byggnaderna och hålla samman skolområdet på ett tydligt sätt. Ledstråken för synskadade kan förbättras och underlätta dessa kursdeltagares orientering på området samtidigt som det blir en bra träningsmöjlighet för dem. Tydligare angöring till skolområdet från busshållplatsen tillskapas. Utemiljön fungerar även som undervisningslokal för skolans trädgårdsutbildning. Än fler lärandetillfällen för kursdeltagarna skapas genom en större variation av växter och miljöer i samband med om gestaltningen. En förbättrad utemiljö kommer förhoppningsvis även att bidra till att skolans övriga klasser använder parken för lektioner utomhus ännu mer än idag, och att den verkligen blir en resurs i miljö- och hållbarhetsarbete. Tidigare diskuterad alternativ placering av en ny huvudbyggnad Som alternativ placering av en ny större huvudbyggnad har även belysts möjligheterna och konsekvenserna med en placering, där nuvarande byggnader för utbildning i väv och estetisk verksamhet finns, Åsbo och Kindbo. Detta placeringsalternativ har valts bort eftersom det, varken erbjöd möjligheten med en sammanlänkning till det befintliga skolhuset eller skapade det tydliga centrum för skolans verksamhet, som erhålls med det föreslagna alternativet. Med det föreslagna alternativet ges också en möjlighet att behålla kärnverksamheten i befintliga lokaler under hela byggtiden. En kostsam evakuering med alternativa lokaler undviks. Fristad Folkhögskola Ny utformning av skolområdet Förstudie sida 11(17)

68 5.FASTIGHET Fristads folkhögskola är belägen på anrika Frista' he', ett gammalt exercisfält i Fristads samhälle, cirka 12 km norr om Borås. Skolan flyttades till Fristad Området hade då varit tomt sedan 1914 då I15 i Borås stod klart och all militär verksamhet flyttades till sta n. En del av de gamla militära byggnaderna användes till skolans verksamhet så som internat, matsal, aula och personalbostäder, men det byggdes också ett nytt skolhus centralt på området liksom flera internatbyggnader. Detta första skolhus revs och ersattes med ett modernt skolhus som uppfördes i två etapper, den första etappen 1966 och den andra Av de gamla byggnaderna från militärtiden används följande för skolans kärnverksamhet än idag: högtidssal och matsal, gymnastiksal samt ett äldre bostadshus. Högtidssal och matsal I det gamla gevärsförrådet, en gammal magasinsliknande byggnad, finns idag ett hembygdsmuseum. Redbo och Majorsbostaden är dagsläge uthyrda av skolan som bostäder till privatpersoner. Det gamla gevärsförrådet till höger i bild Fristad Folkhögskola Ny utformning av skolområdet Förstudie sida 12(17)

69 Energi Västra Götalandsregionen har som prioriterat mål att energiförbrukningen i regionens verksamheter ska minska, och att energianvändningen i regionens samlade fastighetsbestånd ska halveras till år 2030 jämfört med år Målet avser den specifika energianvändningen i kwh/m², år och inkluderar verksamhetens energianvändning. Den genomsnittliga energiförbrukningen för Skaraborgs sjukhus Skövde är idag ca 200 kwh/m². Måltalet för nyproduktion är satt till 60 kwh/m² inklusive verksamhetsenergi, vilket nu gäller för den nya byggnaden. De högt satta måltalen kräver att extraordinära åtgärder vidtas för att reducera energianvändningen. Detta innebär att mer än bara traditionella effektiviseringsåtgärder kommer att vara nödvändiga. Ett högt satt energimål kräver att alla är involverade och engagerade. Verksamheten i en byggnad förbrukar en avsevärd del av den totala energin. För att kunna nå uppsatta måltal för energi krävs att även verksamhetsenergin reduceras. Ett led i detta är att säkerställa en energieffektiv utrustning genom tydligt ställda krav i samband med upphandling av utrustning. Konstnärlig utsmyckning Konsten tillför en humanistisk, estetisk, poetisk och en existentiell dimension. Konsten påverkar sin betraktare både sinnligt, känslomässigt, rumsligt, fysiskt och intellektuellt. Konstens uppgift är att skapa en vistelsemiljö med omtanke kring hela människan. Konstens motivering kan sammanfattas enligt följande: skapa en god och estetiskt tilltalande miljö. skapa en känsla av lugn och trygghet. väcka nyfikenhet. vara identitetsskapande för verksamheten. vara regionens ansikte utåt - alla lokaler är representativa lokaler. Fristad Folkhögskola Ny utformning av skolområdet Förstudie sida 13(17)

70 6.TIDPLAN OCH FORTSATTA ÅTGÄRDER Direkt styrande för tidplanen är de olika deletapper som definierar projektet. Ett rimligt scenario utifrån beslutstillfälle 1 och 2 enligt nya investeringsmodellen och de tider som respektive moment inkluderar ger från beslut till verksamhet i drift följande tidsplan: 2017 mars: Nominering 2017 september: Beslut kvartal 2: Systemhandling klar 2018 kvartal 3: Beslut 2 (genomförandebeslut) 2018 kvartal 4: Upphandling klar 2020 kvartal 3: Om- och tillbyggnadsetapper genomförda Fristad Folkhögskola Ny utformning av skolområdet Förstudie sida 14(17)

71 7.GENOMFÖRANDE OCH UTGIFTER Beräknad investeringsutgift och hyra, kostnadsläge jan 2017, enligt följande: Investering mkr Ökad Hyra mkr/år Hyra kr/m² Ombyggnad Skolhus 6,84 0, Nybyggnad Skolhus 81,0 4, Gymnastiksal 17,25 1, Växthus 3,91 0, Maskinhall 4,60 0, SUMMA 113,6 6,43 Betalningsplan för projektgenomförande enligt följande: År Investeringsutgift (mkr) Det årliga behovet av koncernbidrag uppgår till totalt 2,14 mkr. Belopp avseende konstinvesteringar tillkommer upp till maximalt 1,13 mkr (max 1 % av investeringsbeloppet). Ytor Ombyggnad LOA Area m² Skolhus 360 Nybyggnad Skolhus 2700 Gymnastiksal 570 Växthus 200 Maskinhall 216 Fristad Folkhögskola Ny utformning av skolområdet Förstudie sida 15(17)

72 8.EKONOMI Den organisation som idag finns på Fristads folkhögskola kan möta upp de behov som finns i de nya förändrade lokalerna. Det som kan påverka kompetens på olika sätt är statens eller regionens förändrade uppdrag till verksamheten snarare än förändringen av lokaler. Vi ser därför inget behov av ytterligare kostnadsökningar kopplat till förändringen av lokalerna än den förändrade hyreskostnaden. Bakgrunden till lokalbehovet i Fristad ligger främst i de förändrade förutsättningarna som Fristads folkhögskola har fått - dels beroende av att skolans filial på Hässleholmen fick möjlighet att bli en egen folkhögskola och dels genom regeringens satsningar på folkhögskolor som innebär att nya kurser har tillkommit. Den ökade kostnaden som uppkommer i och med de förändrade lokalerna finns idag ingen möjlighet till finansiering annat än med ökat ägarstöd. Förvaltningen har idag inga möjligheter att finansiera de förändrade lokalbehoven inom befintlig ram. Med förbättrad lokalsituation finns som tidigare beskrivet större möjligheter att ta emot de uppdrag som stat och region ger åt folkbildningen. Dessa uppdrag har en finansiering som täcker verksamhetskostnader såsom pedagogisk personal, visst pedagogiskt stöd och administration. Fristad Folkhögskola Ny utformning av skolområdet Förstudie sida 16(17)

73 9.HANDLINGSALTERNATIV Behov av åtgärder när det gäller ändamålsenliga lokaler har funnits sedan 2012, och blev mer akuta från och med den 1:a juli 2015 då skolans tidigare filial på Hässleholmen övergick till att bli en egen fristående folkhögskola. Utlokaliserade deltagare flyttades då tillbaka till skolområdet i Fristad, och kräver därför mer lokaler. Lokalsituationen behöver åtgärdas. Här följer handlingsalternativ i det fall om- och tillbyggnad av lokalerna inte sker. Handlingsalternativ 1: Vara kvar i befintliga lokaler? Om Fristads folkhögskola ska vara kvar i befintliga lokaler utan några åtgärder, behöver folkhögskolan krympa verksamheten så att den endast använder de lokalerna på skolområdet där arbetsmiljön är tillfredsställande. Det skulle medföra att vävkursen läggs ner, eftersom det inte finns en lämplig lokal för den någonstans på skolområdet och textilstaden Borås förlorar en textil- och hantverksutbildning som håller hög kvalité. Folkhögskolan skulle heller inte längre kunna åta sig kurser i samarbete med Arbetsförmedlingen så som Etableringskurs och Studiemotiverande Folkhögskolekurs (SMF). Det i sin tur skulle drabba de grupper i samhället som står längst ifrån arbetsmarknaden och som har minst utbildning och som därför behöver folkhögskolan mest. Då verksamheten krymps minskar också det statliga stödet vilket ger sämre förutsättningar att finansiera kostnaden för befintliga lokaler. Krymps verksamheten, behöver även personalstyrkan minskas. Handlingsalternativ 2: Vara kvar med justeringar av lokaler? Att justera befintliga lokaler, det vill säga Åsbo och Kindbo, är enligt arkitekt Ulf Johansson inget alternativ, då byggnaderna inte är konstruerade på ett sådant sätt att det till en rimlig kostnad skulle kunna ordnas en bra takhöjd, bra ventilation och tillräckligt stora klassrum utan pelare i vägen. Handlingsalternativ 3: Flytta till andra lokaler? Att flytta hela skolan till andra lokaler är naturligtvis ett alternativ för att lösa den bristfälliga lokalsituationen. Det skulle dock innebära att lämna en historisk plats där skolan har befunnit sig i snart 100 år. Skolan skulle förlora ett skolområde där den vackra och lugna miljön bidrar till ett gynnsamt lärandeklimat och har en positiv inverkan på deltagarnas och personalens mående inte minst med tanke att skolans målgrupp till viss del består av personer med psykisk ohälsa och stressproblematik samt personer som flytt. För trädgårdsutbildningens del är ett stort parkområde med köksträdgård och äng av stort värde i utbildningssyfte, och vi ser det positivt ur folkbildningssynvinkel att kursens praktiska delar också kan genomföras på skolan så att andra deltagare kan ta del av dessa. Det faktum att skolan finns lite utanför tätorten i en lantligare miljö bidrar också till att minska segregeringen och utanförskapet, då deltagare som är bosatta i miljonprogramområdena inne i Borås förflyttar sig till en annan del av kommunen, och lär sig hur enkelt det är att ta sig med kollektivtrafiken. Fristad Folkhögskola Ny utformning av skolområdet Förstudie sida 17(17)

74 ÄRENDE 4

75 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer FHSK Västra Götalandsregionen Folkhögskoleförvaltningen Handläggare: Anders Ahlström Telefon: E-post: Till styrelsen för folkhögskolorna Gemensam studeranderätt folkhögskoleförvaltningen i Västra Götalandsregionen Förslag till beslut 1. Styrelsen för folkhögskolorna beslutar att anta en gemensam studeranderätt enligt förslag för: Billströmska folkhögskolan Dalslands folkhögskola Fristads folkhögskola Grebbestads folkhögskola Göteborgs folkhögskola Vara folkhögskola Sammanfattning av ärendet Folkhögskolorna ska som ett statsbidragsvillkor ha en studeranderätt. Studeranderätten reglerar förhållandet mellan deltagare och skolan. I en studeranderätt beskrivs ramverket för hur antagning till kurser ska hanteras. Vidare beskrivs hur relationen mellan deltagare och skolan ska fungera under studietiden. Dessutom hanterar studeranderätten de intyg och behörigheter som skolan ger deltagaren efter fullgjorda studier. Folkhögskolorna lyder inte under skollagen därför behöver relationen mellan skola och deltagare regleras via en studeranderätt. Efter att styrelsen fattat beslut om en ny studeranderätt ska den anmälas till folkhögskolornas studeranderättsliga råd (FSR). Till FSR har deltagare möjlighet att klaga på hanteringen av deras sak som då prövas mot studeranderätten som gäller för skolan. Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: folkhogskoleforvaltningen@vgregion.se

76 Datum Diarienummer FHSK (2) Beredning Beredningen av förvaltningens studeranderätt har gjorts under hösten 2016 i ledningsgrupp och i arbetsgrupper i förvaltningen. Studeranderätten är samverkan och synpunkter som kom fram då är inarbetade i materialet. Folkhögskoleförvaltningen Anders Ahlström Förvaltningschef Bilaga Studeranderätt folkhögskolor (Dnr FHSK ) Besluten skickas till Folkhögskoleförvaltningen

77 1 (11) Studeranderätt Folkhögskoleförvaltningen Dnr FHSK Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: folkhogskoleforvaltningen@vgregion.se

78 Studeranderätt folkhögskolor, Dnr FHSK (11) Innehåll Statens syften... 4 Huvudmannaskap... 4 FSR Folkhögskolornas studeranderättsliga råd... 4 Skolformen... 4 Antagningsprinciper... 5 Antagningsprinciper Allmän kurs... 5 Antagningsprinciper för särskilda kurser... 5 Överklagande av antagning... 5 Inställd kurs... 5 Avgifter... 6 Intyg behörigheter studieomdöme... 6 Allmän kurs... 6 Överklagan av studieomdöme... 6 Intyg för särskild kurs... 6 Intyg och utbildningsbevis för yrkesutbildningar... 6 Deltagarinflytande... 6 Delaktighet i planeringen av sina egna studier... 7 Delaktighet i kursen... 7 Delaktighet på skolan... 7 Delaktighet på förvaltningsnivå... 7 Delaktighet vid styrelsemöten... 7 Kommunikation/utbildning... 7 Disciplinära åtgärder... 8 Drogpolicy... 8 Plagiat... 9 Klagomålshantering... 9 Stöd i studiesituationen... 9 Frånvaro... 9 Arkiv- och sekretessregler... 9 Försäkringar Adresser, telefonnummer och internetlänkar Folkhögskoleförvaltningen... 10

79 Studeranderätt folkhögskolor, Dnr FHSK (11) Billströmska folkhögskolan Dalslands folkhögskola Grebbestads folkhögskola Fristads folkhögskola Göteborgs folkhögskola Vara folkhögskola Externa länkar... 11

80 Studeranderätt folkhögskolor, Dnr FHSK (11) Statens syften Ett grundläggande skäl för samhällets stöd till folkbildningen är att den bidrar till en demokratisk utveckling av samhället. Det är riksdagen som beslutar om statens syfte med stöd till folkbildningen. Statens syfte med stöd till folkbildningen är att 1. stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin, 2. bidra till att göra det möjligt för en ökad mångfald människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen, 3. bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället, och 4. bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet Villkor för det statliga stödet till folkbildningen anges i Förordning (2015:218) om statsbidrag till folkbildningen. Huvudmannaskap Västra Götalandsregionen är huvudman för sex folkhögskolor, Billströmska folkhögskolan, Dalslands folkhögskola, Fristads folkhögskola, Grebbestads folkhögskola, Göteborgs folkhögskola och Vara folkhögskola. Dessa har en gemensam förvaltning, Folkhögskoleförvaltningen, som styrs av en politiskt vald styrelse med representanter från de olika politiska partierna. Personal och deltagare har möjlighet att närvara vid styrelsemöten. Dessa representanter har yttranderätt, inte rösträtt. FSR Folkhögskolornas studeranderättsliga råd Till skillnad från det övriga skolväsendet som lyder under skollagen, finns ingen lagstiftning som reglerar folkhögskolan. För att stärka kursdeltagarnas rättsliga ställning skapade Folkbildningsrådet 2010 därför Folkhögskolornas studeranderättsliga råd, FSR. Kursdeltagare på folkhögskolans långa kurser kan anmäla ärenden till Folkhögskolornas studeranderättsliga råd om det inte går att lösa frågan på den aktuella folkhögskolan. Skolformen Folkhögskolan är en studieform för vuxna, med en nedre åldersgräns på 18 år för allmänna och särskilda kurser. De allmänna kurserna ger normalt företräde för sökande med kort tidigare skolutbildning. Varje folkhögskola bestämmer självständigt över vilka kurser man anordnar och vilken profil man har på sin skola. Folkhögskolorna har olika typer av kurser, med en mängd olika inriktningar och ämnesområden: Allmän kurs (behörighetsgivande) som är ett alternativ till gymnasieskolan eller komvux på olika nivåer Särskild kurs

81 Studeranderätt folkhögskolor, Dnr FHSK (11) Yrkesutbildningar Distanskurser Kortkurser, framför allt sommarkurser Samtalet och den studerandes aktiva deltagande i gruppen är utmärkande för folkhögskolan som utbildningsform. Man arbetar med mer eller mindre sammanhållna studiegrupper, studerar ofta ämnesövergripande i projektform och man utgår från de studerandes behov, förkunskaper och erfarenheter. Det ger stora möjligheter för kursdeltagarna att påverka studiernas inriktning och innehåll. Studiebesök, grupparbeten och studieresor är vanliga på folkhögskolorna. Folkhögskolorna är inte bundna till centralt fastställda läroplaner utan istället arbetar man efter egna verksamhetsplaner. Genom överenskommelse med Universitets- och högskolerådet kan Allmän kurs ge behörighet till högskolestudier och genom överenskommelse med Myndigheten för yrkeshögskolan kan Allmän kurs ge behörighet till yrkeshögskolestudier. Folkhögskolorna finansieras genom statsbidrag och regionbidrag. De studerande har rätt till studiestöd genom CSN. Antagningsprinciper Antagningsprinciper Allmän kurs Vid antagning prioriteras de som redan studerar vid någon av skolans kurser och som fullföljt studierna enligt studieplan. Vi eftersträvar mångfald och prioriterar de med kort utbildning. Motivation till folkhögskolestudier samt förutsättningar att tillgodogöra sig undervisningen vägs in vid urvalet. Sökande med störst behov av studier på folkhögskola prioriteras. Med störst behov menar vi sökande som inte har slutförda grundskole- och/eller gymnasiestudier och som har behov av att ändra inriktning i livet, eller som har behov av det sammanhang och den pedagogik som folkhögskolan erbjuder. Sökande ska vara 18 år (eller fylla 18 under det år som kursen startar) och ha tillräckliga kunskaper i svenska för att kunna följa kursen. Rektor fattar beslut om antagning. Antagningsprinciper för särskilda kurser Se respektive skolas hemsida. Överklagande av antagning Antagningsbesked på allmän och särskild kurs kan överklagas. Överklagan lämnas skriftligt till skolans rektor senast 10 dagar efter att antagningsbesked mottagits. Folkhögskoleförvaltningens styrelse fattar slutgiltigt beslut i ärendet. Inställd kurs Ställs kursen in ska den sökande ges besked senast 4 veckor innan kursstart. För korta kurser/sommarkurser gäller senast 1 vecka innan.

82 Studeranderätt folkhögskolor, Dnr FHSK (11) Avgifter Undervisningen är avgiftsfri. Alla skolor tar dock ut en serviceavgift. Hur stor den är och vad den innehåller varierar mellan skolorna. Läs mer om andra eventuella kostnader på respektive skolas hemsida. Intyg behörigheter studieomdöme Allmän kurs Deltagare på allmän kurs kan erhålla studieintyg, studieomdöme, grundläggande behörighet till högskola/yrkeshögskola och ämnesbehörigheter om de uppfyller villkoren och om de begär att få ut dessa. I början av kursen informeras deltagarna om villkor och regler för studieomdöme och ämnesbehörigheter. Intyg, ämnesbehörigheter och studieomdöme utfärdas efter kursens slut. Deltagaren har själv ansvar för att skicka vidare omdömen och behörigheter till exempelvis UHR. Överklagan av studieomdöme Studieomdömet är resultatet av en samlad bedömning av deltagarens studieförmåga. Den är en sammanvägning som genomförs av hela den pedagogiska personalen. Det som bedöms är: Kunskaper och färdigheter och utveckling av dessa. Förmåga till analys, bearbetning och överblick. Ambition, uthållighet och förmåga att organisera studier. Social förmåga Denna process kan inte återskapas av någon instans utanför skolan. En deltagare kan dock alltid vända sig till rektor och därefter till skolans styrelse och begära en omprövning av omdömessättningen om hon/han kan ange skäl för detta. Deltagaren ska inom 10 dagar efter beskedet lämna in en skriftlig överklagan till rektor. Studieomdömet kan däremot inte överklagas till Folkbildningsrådet, Folkhögskolornas studeranderättsliga råd eller till annan instans utanför skolan. Intyg för särskild kurs För deltagare på särskild kurs utfärdas intyg efter fullgjord kurs. Se respektive skolas hemsida. Intyg och utbildningsbevis för yrkesutbildningar Se respektive skolas hemsida. Deltagarinflytande Ett av folkhögskolans uppdrag från staten är att värna demokratin och ge fler människor redskapen att påverka sitt liv och samhället de lever i. Förutom dina möjligheter att vara delaktig och påverka dina studier i det dagliga arbetet omsätter vi detta genom att ge deltagare möjlighet till inflytande enligt följande

83 Studeranderätt folkhögskolor, Dnr FHSK (11) Delaktighet i planeringen av sina egna studier I studieplaneringen ges deltagaren möjlighet att tillsammans med skolan lägga upp sina studier efter deltagarens behov och skolans möjligheter. Detta görs tillsammans med pedagog och till viss del med skolans SYV. I detta arbete läggs stor vikt vid att den studerande får klart för sig vilka olika vägval som finns och dess konsekvenser. Samtal om kursens och studiernas utformning pågår löpande under studietiden. Varje studerande har en ansvarig person att vända sig till. Delaktighet i kursen Varje studerandegrupp som omfattar en kurs längre än 12 veckor har möjlighet att under planerad tid och i organiserad form framföra synpunkter till kursledningen. Denna form av inflytande sker i klassråd. Delaktighet på skolan På varje folkhögskola ges deltagarna möjlighet att utse representanter till ett kursråd. Detta kursråd ges möjlighet att: på planerad tid mötas föra fram synpunkter till skolledning delta i olika forum för dialog kring de studerandes studiesituation utse två representanter till förvaltningens deltagarråd delta på styrelsemöten då de är förlagda till folkhögskolan Denna form av inflytande kallas kursråd. Delaktighet på förvaltningsnivå I folkhögskoleförvaltningen bildas ett deltagarråd som består av två representanter för varje folkhögskola. Detta deltagarråd ges möjlighet att: på planerad tid mötas föra fram synpunkter till förvaltningsledning och styrelse delta i olika forum för dialog kring de studerandes studiesituation på förvaltningsnivå utbyta erfarenheter mellan skolornas arbete för och med deltagare Denna form av inflytande kallas deltagarråd Delaktighet vid styrelsemöten Det kursråd som finns på den folkhögskola där styrelsemötet är förlagt har möjlighet att delta med representanter vid styrelsemötet. Handlingar inför mötet skickas till den skola där mötet äger rum och förmedlas till kursrådet. Förvaltningschef träffar kursrådet innan styrelsemötet och går igenom agendan för mötet. Kommunikation/utbildning Deltagarna från de sex regionfolkhögskolorna erbjuds en kommunikationsplattform där de kan kommunicera med varandra inför och efter styrelsemöten. Deltagarrådsrepresentanter ges möjlighet att delta vid fortbildning för uppdraget.

84 Studeranderätt folkhögskolor, Dnr FHSK (11) Disciplinära åtgärder Deltagaren ska informeras om skolans regler vid kursstart. Reglerna på skolorna kan se lite olika ut, se skolornas hemsidor (länkar i slutet av dokumentet), men följande är gemensamt. Förklaring av begrepp: Avstängning innebär att en deltagare inte får delta i skolans verksamhet, såsom undervisning eller andra aktiviteter. Åtgärden är tidsbegränsad till 10 skoldagar. Avskiljning innebär att avstängningen är varaktig och alltså inte tidsbegränsad. Bryter deltagaren mot skolans regler kan deltagaren bli avstängd och avskild från undervisning och boende på internat. Undervisning: Rektor beslutar om tillfällig avstängning som gäller högst 10 skoldagar. Efter utredning kan styrelsens ordförande fatta beslut om avskiljning, som är varaktig. Internatboende: Rektor fattar beslut om varaktig avskiljning. Avskiljning av deltagare kan ske av olika orsaker: 1. Hälsa om deltagarens hälsa inte gör det möjligt att delta i undervisning eller inte gör det möjligt att tillgodogöra sig undervisning. 2. Närvaro om deltagarens låga närvaro inte gör det möjligt att tillgodogöra sig undervisning. 3. Säkerhet om deltagarens beteende innebär ett hot mot skolan, dess personal och deltagare eller om det finns en hotbild mot deltagaren som kan få konsekvenser på skolan och som inte gör det möjligt för deltagaren att delta i eller tillgodogöra sig undervisning. 4. Brott mot skolans regler deltagarens beteende medger inte möjlighet att delta i undervisning eller möjlighet att tillgodogöra sig undervisning Deltagare informeras om skolans oro för möjligheten att bedriva studier. Detta sker i en upptrappning av tre steg genom: 1. Samtal med deltagare om orsaken till oro 2. Skriftlig varning av deltagare om orsaken till oro 3. Skriftligt besked om avskiljning av deltagaren och orsak till avskiljning Om rektor bedömer att situationen är sådan att skolan inte kan garantera hälsa och/eller säkerhet, vare sig för den enskilda deltagaren eller skolan, kan rektor stänga av deltagare med omedelbar verkan. Besluten kan anmälas till Folkhögskolornas rättsliga råd Drogpolicy Skolorna verkar för att varje deltagare ska få möjlighet att vistas i en trygg och trivsam arbetsmiljö, som är alkohol- och drogfri. Det innebär att det inte är tillåtet att dricka alkohol, använda droger eller uppträda påverkad i skolans lokaler eller på skolans arrangemang, studieresor, -besök mm.

85 Studeranderätt folkhögskolor, Dnr FHSK (11) När det gäller narkotika är lagstiftningen tydlig. Det är förbjudet. Användning av narkotika leder till avstängning. Vid misstanke kommer rektor att förbehålla sig rätten att genomföra drogtest. Om testet visar på ett positivt resultat kan deltagaren inte längre gå kvar på skolan utan kommer att avskiljas från undervisning och ev. internatboende. Vägrar deltagaren göra testet tolkas det som ett positivt testresultat och får samma konsekvenser. Plagiat Att plagiera innebär att kopiera material från internet, böcker och tidskrifter och använda detta i skrivuppgifter utan att markera citat och ange källhänvisning. Detta betraktas som fusk. Uppgifter som lämnas in och innehåller plagierat material är inte godkända och kan inte utgöra ett underlag för en behörighet i ett ämne. Om texter lämnas in, som är plagierade, påverkar detta studieomdömet. Skolan använder databasen Urkund för att kontrollera inlämnade uppgifter. Klagomålshantering Klagomål hanteras på följande sätt: 1. Klagomålet lämnas i första hand till lärare eller mentor. 2. Klagomålet anmäls vidare till skolans rektor. 3. Klagomålet anmäls vidare till skolans styrelse genom att ta kontakt med förvaltningschefen för folkhögskolorna. 4. När styrelsen har tagit ställning i frågan kan frågan anmälas vidare till Folkhögskolornas rättsliga råd Stöd i studiesituationen Se respektive skolas hemsida. Frånvaro För att göra undervisningen meningsfull och skapa förutsättningar för goda studieresultat, trivsel och gemenskap är det nödvändigt med god närvaro för alla deltagare. Skolan ska meddela deltagaren om skolan anser att deltagaren inte följer studierna enligt studieplan på grund av hög frånvaro och därmed riskerar att inte få ut omdöme/intyg/utbildningsbevis och förlora möjligheten till fortsatta studiemedel. Om skolan bedömer att deltagaren inte längre studerar på skolan ska skolan skriftligt ge deltagaren en uppmaning att kontakta skolan omedelbart, för att snarast återuppta studierna. Om deltagaren inte dyker upp har skolan rätt att skriva av deltagaren från studierna och meddela detta till CSN. Arkiv- och sekretessregler Folkhögskolorna är offentliga myndigheter och lyder därför under sekretess- och förvaltningslagen. Skolan har ett arkiv där deltagarnas intyg, omdömen och

86 Studeranderätt folkhögskolor, Dnr FHSK (11) ansökningshandlingar arkiveras enligt beslut fattat av Arkivnämnden för Västra Götalandsregionen. Försäkringar Alla deltagare Västra Götalandsregionens folkhögskolor är olycksfallsförsäkrade dygnet runt under hela studietiden. Adresser, telefonnummer och internetlänkar Folkhögskoleförvaltningen Folkhögskolekansliet Regionens hus Östergatan Vänersborg Tel: E-post: folkhogskolekanslliet@vgregion.se Hemsida: Billströmska folkhögskolan Stenkyrkovägen Kållekärr Tel: E-post: info.billstromska@vgregion.se Hemsida: Dalslands folkhögskola Färgelanda: Folkhögskolevägen Färgelanda Tel: E-post: dalslands.folkhogskola@vgregion.se Hemsida: Trollhättan: Ekholmsgatan Trollhättan Tel: E-post: dalslands.folkhogskola@vgregion.se Hemsida: Grebbestads folkhögskola Gisslerödsbacken Grebbestad

87 Studeranderätt folkhögskolor, Dnr FHSK (11) Tel: E-post: Hemsida: Fristads folkhögskola Folkhögskolevägen Fristad Tel: E-post: fristads.folkhogskola@vgregion.se Hemsida: Göteborgs folkhögskola Orlogsvägen Västra Frölunda Tel: E-post: goteborgs.folkhogskola@vgregion.se Hemsida: Vara folkhögskola Postadress Box Vara Besöksadress Torggatan Vara Tel Mail: vara.folkhogskola@vgregion.se Hemsida: Externa länkar Folkbildningsrådet: Folkhögskolornas studeranderättsliga råd:

88 ÄRENDE 5

89 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer FHSK Västra Götalandsregionen Folkhögskoleförvaltningen Handläggare: Anders Ahlström Telefon: E-post: Till styrelsen för folkhögskolorna Delegationsordning för folkhögskoleförvaltningen Förslag till beslut 1. Styrelsen för folkhögskolorna beslutar att fastställa delegationsordning för folkhögskolorna enligt förslag. Sammanfattning av ärendet Folkhögskolestyrelsen fattade beslut om en delegationsordning för folkhögskoleförvaltningen den 27 januari Folkhögskolestyrelsen har gett förvaltningen i uppdrag att göra en gemensam studeranderätt för folkhögskolorna. I det arbetet har behovet av en omarbetad delegationsordning framkommit. Delegationsordningen förtydligas genom omarbetning av begrepp. Folkhögskoleförvaltningen Anders Ahlström Förvaltningschef Bilaga Delegationsordning folkhögskolor (Dnr: FHSK ) Besluten skickas till Folkhögskoleförvaltningens förvaltningschef, för genomförande Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: folkhogskoleforvaltningen@vgregion.se

90 DELEGERINGSORDNING - Folkhögskoleförvaltningen Status Förslag Diarienummer FHSK Delegeringsbeslut Område Delegat Vid.del. Villkor/avgränsning Anm. Styrande dokument Ärenden som är så brådskande att de inte kan inte kan vänta till nästa sammanträde nämnd/styrelse Ordförande nej Vice ordf. är ersättare KomL 6 Kap 36 Uppdrag till nämndens ledamöter om deltagande i kurser och konferenser, studiebesök nämnd/styrelse Ordförande nej Vice ordf. är ersättare Utse attestanter och utanordnare ekonomi förvaltningschef ja Attest och utanordningsreglemente Sälja eller ge bort lös egendom ekonomi förvaltningschef ja < 1 prisbasbelopp SICAB har uppdraget att för VGR:s räkning samordna det internationella biståndet av utrustning och material, RS 317/2009 Avskrivning/nedskrivning av fordringar ekonomi förvaltningschef ja < 1 prisbasbelopp RSK Riktlinjer vid gåva. Beakta Socialstyrelsens riktlinjer för gåvor till personal inom hälso- och sjukvård Ta emot gåva ekonomi förvaltningschef ja Samråd med juridiska vid tveksamhet och/eller > 3 basbelopp Träffa och säga upp upphandlings- inköpsavtal (exkl ITavtal)när detta inte är en uppgift för servicenämnden ekonomi förvaltningschef ja Inom regler för inköp- och upphandling Träffa och säga upp serviceavtal (exkl IT-avtal) ekonomi förvaltningschef ja Inom regler för inköp- och upphandling Träffa och säga upp tjänsteavtal (exkl IT-avtal) ekonomi förvaltningschef ja Inom regler för inköp- och upphandling. Försäljning av tjänst ekonomi förvaltningschef ja Träffa och säga upp hyresavtal för lokaler fastighet förvaltningschef ja Beslut att inte lämna ut allmän handling kansli förvaltningschef ja med en årshyra på högst 1 mkr eller med en kontraktstid på högst 4 år, annars nämnd/styrelse Samråd ska också ske med Västfastigheter. För administrativa lokaler gäller särskilda regler. Beslut avser exempelvis avslag, förbehåll eller omprövning av beslut Klargör att besluten avser avtal med extern part RS 19 juni 2012, 137 Avvisande av överklagande som kommit in för sent kansli förvaltningschef nej Utse personuppgiftsombud kansli förvaltningschef nej Anmäls till Datainspektionen Personuppgiftslagen (PUL) 3 Beslut med anledning av nämndens personuppgiftsansvar kansli förvaltningschef ja Till exempel biträdesavtal Personuppgiftslagen (PUL) Fastställa arkivorganisation kansli förvaltningschef nej Utse arkivansvarig och arkivredogörare Arkivlag och arkivreglemente Anställning av personal HR/personal förvaltningschef ja För avstängning gäller bestämmelserna i 10, mom. 2-7 AB. Tillfällig avstängning enligt 10 mom. 1 AB är inte betrakta som ett delegationsbeslut utan som ren Avstängning från tjänst, avsked och uppsägning utan egen begäran HR/personal förvaltningschef ja verkställighet inom ramen för varje chefs rätt att leda och fördela arbetet. Disciplinär åtgärd HR/personal förvaltningschef ja 11 AB Fastställa organisation för arbetsmiljöarbetet HR/personal förvaltningschef nej Arbetsmiljölagen (1977:1160) Utse säkerhetsansvarig/säkerhetsfunktion verksamhet förvaltningschef nej Riktlinjer för informationssäkerhet fastställd av regionstyrelsen Disciplinär åtgärd deltagare verksamhet rektor ja OSL 6 Kap 1 / 2

91 Delegeringsbeslut Område Delegat Vid.del. Villkor/avgränsning Anm. Styrande dokument Avskiljning av deltagare från internat verksamhet rektor nej Avstängning av deltagare från undervisning verksamhet rektor nej Avskiljning av deltagare från undervisning verksamhet ordförande nej Då beslutet omfattar skolans verksamhetsområde och då avstängningen är kortare än 10 skoldagar Uppstart av nya kurser verksamhet rektor nej kortare än 15 dagar 2 / 2

92 ÄRENDE 6

93 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer FHSK Västra Götalandsregionen Folkhögskoleförvaltningen Handläggare: Anders Ahlström Telefon: E-post: Till styrelsen för folkhögskolorna Risk och väsentlighetsanalys folkhögskolestyrelsen Förslag till beslut 1. Styrelsen för folkhögskolorna beslutar att anta risk och väsentlighetsanalys för folkhögskolestyrelsen enligt förslag 2. Styrelsen för folkhögskolorna beslutar att ge förvaltningschefen i uppdrag att ta fram handlingsplan och särskilda kontroller för att hantera riskerna kring: A. Skillnad mellan folkhögskolestyreslens ambition och driftsbidragets storlek B. Brist på överensstämmelse mellan kulturnämndens och folkhögskolestyrelsens bedömning av resursbehov för folkhögskolorna C. Brist på ändamålsenliga lokaler D. Otillräckligt utformad studeranderätt E. Oprecis marknadsföring F. Brist på fungerande kontakter till AF, samordningsförbund med flera för alla verksamheter G. Otydlighet i vad styrelsen har mandat att besluta H. Brist i tydlighet kring hanteringen av attesträtt I. Otydlig delegationsordning Sammanfattning av ärendet Under 2016 fattade styrelsen beslut om en rutin för internkontroll och risk och väsentlighetsanalys (TU FHSK ). Den slår fast att styrelsens internkontrollarbete ska i fortsättningen bestå av tre delar. Styrelsen ska ha 1. fastställt en aktuell plan för löpande kontroller 2. årligen genomfört en risk- och väsentlighetsanalys (RoV) 3. samt utifrån denna fastställt en plan för årets särskilda kontroller Beslut om löpande kontroller fattade styrelsen 23 augusti 2016 genom beslutet om internkontrollplan för förvaltningen. I arbetet med framtagandet av styrelsens risk och väsentlighetsanalys har presidiet för folkhögskolestyrelsen tagit fram och bedömt riskerna för styrelsens arbete. Bedömningen har gjorts via en bedömningsmatris som bedömer sannolikheten och konsekvens för Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: folkhogskoleforvaltningen@vgregion.se

94 Datum Diarienummer FHSK (3) respektive risk. Därefter har värdena multiplicerats och på så sätt har ett riskvärde tagits fram. En bedömning av respektive risk har sedan gjorts och marketars som Röd Risk viktig att hantera Gul Risk som bör beaktas Grön Risk att ha under uppsikt Värderingen har lett fram till en prioritering av de risker förvaltningen får i uppdrag att ta fram handlingsplaner och särskilda kontroller för att hantera under året. Föreslagna risker att ta fram handlingsplaner och särskilda kontroller för 2017 A. Skillnad mellan folkhögskolestyreslens ambition och driftsbidragets storlek. Folkhögskolornas verksamhet har svårt att helt och hållet ha full finansiering. Under 2017 har budgeten ett underskott. Att anpassa verksamheten till de resurser som finns blir därför nödvändigt. B. Brist på överensstämmelse mellan kulturnämndens och folkhögskolestyrelsens bedömning av resursbehov för folkhögskolorna. Folkhögskolornas verksamhet har svårt att helt och hållet ha full finansiering. Under 2017 har budgeten ett underskott. Att anpassa verksamheten till de resurser som finns alternativt att öka driftsbidraget blir därför nödvändigt. C. Brist på ändamålsenliga lokaler Vara folkhögskola, Fristads folkhögskola, Dalslands folkhögskola i Trollhättan, Göteborgs folkhögskola har alla behov av en översyn av fastigheterna för att fungera inom sitt verksamhetsområde. D. Otillräckligt utformad studeranderätt Under 2016 har det framkommit brister i skolornas studeranderätter. Dessa brister behöver ses över och rätas till så att studeranderätten blir tydlig för deltagare såväl som medarbetare i folkhögskoleförvaltningen. E. Oprecis marknadsföring Under 2016 har vi sett skolor som haft platser kvar för deltagare. Vi har också sett att de möjligheter folkhögskolorna har i samarbete med arbetsförmedlingen inte alltid har utnyttjats på bästa sätt. F. Brist på fungerande kontakter till AF, samordningsförbund med flera för alla verksamheter Kontaktytor med arbetsförmedlingar kan utvecklas så att deltagare anvisas och nya kurser kommer till stånd. G. Otydlighet i vad styrelsen har mandat att besluta Inom ramen för strukturförändringar inom folkhögskolorna behövs en tydlighet kring vad styrelsen för folkhögskolorna har mandat att besluta. Folkhögskolestyrelsens roll i ägare-beställare-utförarmodellen som praktiseras i

95 Datum Diarienummer FHSK (3) regionen kan förtydligas ytterligare H. Brist i tydlighet kring hanteringen av attesträtt Förvaltningens interna arbete med attesträtt kan utvecklas ytterligare framförallt kring rutiner kring att ge och ta bort attesträtter. I. Otydlig delegationsordning Den delegationsordning som folkhögskolorna haft har inte varit tillräckligt känd av alla delegater. Dessutom behöver terminologin inom vissa områden förtydligas. Beredning Presidiet för folkhögskolestyrelsen har arbetat fram denna risk och väsentlighetsanalys för folkhögskolestyrelsen tillsammans med tjänstemän på Folkhögskolekansliet. I förvaltningens fackliga samverkan tyckte Bilagor 1. Rutin för internkontroll och risk och väsentlighetsanalys (TU FHSK ) 2. Risk och väsentlighetsanalys för folkhögskolestyrelsen 2017 (TU FHSK ) Folkhögskoleförvaltningen Anders Ahlström Förvaltningschef Besluten skickas till Folkhögskoleförvaltningen, för genomförande

96 Problemformulering Hantering av området Huvudsakligt riskområde (drabbat område) Intern/ex tern/styr else Sannolik het Konsekve ns Skillnad mellan folkhögskolestyreslens ambition och driftsbidragets storlek ekonomi ekonomi styrelse Brist på överensstämmelse mellan Kulturnämndens och folkhögskolestyrelsens bedömning av resursbehov för folkhögskolorna ekonomi ekonomi intern Brist på ändamålsenliga lokaler ekonomi verksmahet intern Otillräckligt utformad studeranderätt verksamhet verksamhet styrelse Oprecis marknadsföring kommunikation ekonomi styrelse Brist på fungerande kontakter till AF, samordningsförbund med flera för alla verksamheter kommunikation Väsentli ghet ekonomi, kommunikation extern Otydlighet i vad styrelsen har mandat att besluta verksamhet ekonimi, verksamhet, personal intern Brist i tydlighet kring hanteringen av attesträtt administration verksamhet intern Otydlig delegationsordning kommunikation verksamhet styrelse Brist på ekonomiska medel för att hantera lönekonkurrens för pedagoger ekonomi verksamhet extern Allt för stort fokus läggs på annat än bildning, (kärnuppdraget) verksamhet verksamhet styrelse Brist i kunskap om och förståelse för att verksamheten förändras utanför uppdragets ram pga förändrade deltagargrupper verksamhet verksamhet extern Brist på tydlighet i uppdragens avgränsningar verksamhet verksamhet intern Otillräcklig kunskap om folkhögskolans möjligheter att bidrga till lösningar i samhället kommunikation Kommunikation extern Bedömning

97 Problemformulering Hantering av området Huvudsakligt riskområde (drabbat område) Intern/ex tern/styr else Sannolik het Konsekve ns Brist på uppföljning av beställarens mål verksamhet ekonomi, personal, verksamhet styrelse Brist på uppföljning av statens mål och syfte verksamhet ekonomi, personal, verksamhet styrelse Brist på uppföljning av interna projekt verksamhet ekonomi, personal, verksamhet styrelse Brist på uppföljning av externa projekt verksamhet ekonomi, personal, verksamhet styrelse Otillräcklig utveckling av statsbidragsnivå ekonomi ekonomi extern Brist på kunskap kring hur den demografiska utmaningen förändrar möjligheten att rekrytera deltagare till folkhögskolor kommunikation Kommunikation extern Brist i kunskap om och förståelse för folkhögskolans roll i att ta sig an samhällsuppdrag och göra avgränsningar för dessa verksamhet Kommunikation styrelse Avsaknad av kunskap om vad förändrade politiska ambitioner på statlig nivå betyder för verksamheten verksamhet Kommunikation extern Väsentli ghet Bedömning

98 Sannolikhet Kommer säkert att hända närmaste året Kommer troligen att hända närmaste året Kommer troligen att hända inom 3 år Kommer troligen att hända inom 10 år Kommer kanske att hända i en framtid Kan på sikt förändra ekonomiska förutsättningar Kan på sikt förändra personalens förutsättningar Kan på sikt förändra verksamheten Kan förändra ekonomiska förutsättningar Kan förändra personalens förutsättningar Kan förändra verksamheten Förändrar ekonomiska förutsättningar Förändrar personalens förutsättningar Förändrar verksamheten Leder till stående budgetunderskott Leder till bestående personalförändring Leder till bestående verksamhetsförändringar Konsekvens