INTERNA TRANSPORTVÄGAR

Transkript

1 PM MAJ 2012 BETECKNING INTERNA TRANSPORTVÄGAR I FÄNGSJÖNS VINDKRAFTPARK INFÖR PLANERAD VINDKRAFTSETABLERING VID FÄNGSJÖN OCH STORSJÖHÖJDEN 1

2 Innehållsförteckning Allmänt... 3 Utformning av vägar och ytor... 3 Vägens konstruktion... 3 Passage våtmarker och vattendrag... 3 Vägområde... 4 Utformning av mötesplats... 4 Etableringsyta... 5 Vägens geometri i plan och vertikal... 5 Förslag till anslutningsvägar och interna transportvägar... 5 Områdets naturvärden... 6 Bedömda mängder... 7 Schakt och fyll... 7 Överbyggnadsmaterial... 7 Vägområde och ytbehov... 7 Geoteknik i vindkraftsparken... 7 Sundsvall, VECTURA CONSULTING AB Thulegatan 16B Sundsvall Beställare: FORSCA Projektledare: Lars Gustafsson Uppdragsledare: Fredrik Andersson Titel: PM Interna transportvägar Fängsjön Projektnummer: F:\109123\Leverans\120706\PM Interna transportvägar - Fängsjön.docx 2

3 Allmänt De vindkraftverk som planeras kommer att vara 210 m höga, vilket ger att transporterna av vindkraftverkens delar är exceptionella med avseende på både storlek och vikt. Transportekipaget kan väga upp till 165 ton och ha ett axeltryck på 16 ton, detta ställer stora krav på de vägar som finns samt de nya som anläggs. Transporter av styckegods och ballast sker i största allmänhet med standardlastbilar med släp och trailers. Betong transporteras i lastbilar med roterande trummor. Vid byggande av vindkraftverk generas i huvudsak transporter från följande typer av gods, platstillverkat och fabrikstillverkat. Det fabrikstillverkade godset är i huvudsak komponenter till vindkraftverken samt elinfrastrukturen. Platstillverkat gods kan vara ballast/grus för förstärkning av befintliga vägar, nya vägar och etableringsytor. Platstillverkning kan också ske av betong för anläggande av fundament m.m. Totalt sett bedöms att varje verk kan komma att kräva upp till ett hundratal tunga transporter. Vid planerandet av de nya vägarna och etableringsytorna samt vid upprustningen av befintliga vägar har bland annat geoteknik och naturvärden beaktats. Hänsyn till områden med naturvärden har tagit så långt som möjligt genom att till största delen nyttja det befintliga skogsbilsvägnätet för att minska intrånget i orörda marker. För befintliga vägar som rustas, antas att samma tjocklekar gäller avseende slit- och bärlager. Antagligen behöver dessa vägar förstärkas avseende överbyggnaden och körbanan breddas med 1 2 m. Förstärkningslagrets tjocklek kan däremot variera med hänsyn till hur mycket vägen skall breddas samt vilken beskaffenhet den befintliga vägen har. En besiktning och inventering av befintliga vägar som antas ska användas bör utföras och det resultatet ligger sedan till grund för vilken åtgärd som krävs för respektive väg. Passage våtmarker och vattendrag Vid passager över myrar/våtmarker används vanligtvis nedan nämnda förstärkningsmetoder: Urgrävning av myren och påfyllning av berg- och krossmaterial Nedpressning av myren med jord- och krossmaterial, en så kallad överlast Överbyggnadsförstärkning med geonät i flera lager Urgrävning och överlastning/nedpressning ger en större påverkan på vårmarken, då vattenflödet blir helt eller delvis blir avskuret. Överlast är en tidskrävande metod och måste planeras med god framförhållning och även den stoppar vattenflödet. En överbyggnadsförstärkning är mer skonsam mot våtmarker vad gäller vattenföringen, se exempel i figur 1. Planeringen av de interna transportvägarna har utgått från höjdkurvor med 10 meters ekvidistans, vilket innebär att osäkerheter finns som måste hanteras vid detaljprojektering av vägarna. Utformning av vägar och ytor För att vägen ska hålla hela sin tekniska livslängd är avvattning av vägkroppen viktigt. Vägens överyta bör luta minst 2 % för att erhålla bra vatten avrinning ned till diken. Diken bör ligga minst 0,3 m under vägens överbyggnad. Det är också viktigt att slänter förses med erosionsskydd för att diken inte ska slamma igen och tappa sin funktion. Det är av stor fördel för vägarna om transporter kan ske på frusen väg och att transporter under tjällossning undviks, då de lätt blir sönder körda. För att undvika skador på utrustning och fordon bör grenar och andra föremål ej inkräkta på det fria utrymmet 4,7 m över vägbana. Träd, grenar och andra hinder bör inte finnas inom vägområdet. Vid passage under starkströmsledning gäller även att ta hänsyn till eventuella säkerhetsavstånd, kontakt med aktuell ledningsägare bör tas för vidare instruktioner och krav. Vägens konstruktion De interna vägarna i parken ska vara grusvägar med en krönbredd på minst 5 m och vägens överbyggnad bör få en kraftig dimension för att klara av de tunga transporterna. I detta skede har det bedömts att överbygganden för nya vägar bör byggas upp enligt följande. Slitlager 80 mm Bärlager 120 mm Förstärkningslager 600 mm FIGUR 1. ÖVERBYGGNADSFÖRSTÄRKNING MED GEONÄT 3

4 Överbyggnadsförstärkning utförs genom att geotextil läggs ut på myren och på det ett geonät, därefter påföres ett grovt krossmaterial. Ovan på krossmaterialet läggs ytterligare ett geonät och därefter ett lager med finare krossmaterial. Överbyggnadsförstärkningsmetoden kan bli aktuell att använda där passage av djupare myrar/våtmarker blir nödvändig. Om passage över grundare myrar/våtmarker måste utföras och de är av mindre betydelse för vattenföringen, kan det istället bli aktuellt med metoderna urgrävning och överlast. Passage av vattendrag bör utföras på ett sätt som säkerställer vandringsmöjligheter för fisk och andra vattenlevande djur. Trummor används med fördel i mindre vattendrag och diken. Vid passage av större vattendrag bör man överväga valvbåge som ger möjlighet till naturlig botten, alternativt att man tar en större dimension på trumman och gräver ned den något för erhållande av naturlig botten. Vid anläggningsarbeten i vattendrag finns det en risk för grumling om bottensedimenten är finkorniga. Risken förekommer också när markarbeten utförs i finkorniga jordsluttningar i anslutning till ett vattendrag. Vägområde För att bygga vägar krävs ett fastställt vägområde enligt en lantmäteriförrättning. Normalt tas vid tomtmark ingen extra mark i anspråk utanför släntkrön/-fot, däremot lägger man till 0,5 m vid öppen mark/åkermark samt 2 m i skogsmark. FIGUR 3. UPPRUSTNING AV BEFINTLIG VÄG Utformning av mötesplats Mötesplatser bör vara 70 m långa och 6 m breda. Det ska vara fri sikt mellan mötesplatserna med ett maximalt avstånd av 500 m. Vid sämre siktförhållanden, t ex i kurvor m.m. kan avståndet minskas till 200 m. Mötesplatser kan med fördel anläggas i korsningar för att minimera antalet. Figur 4 redovisar exempel på utformning av mötesplats. Tabell 1 redovisar utrymmesbehov och värden för mötesplats. Vägområdet för de nya vägarna kan antas bli mellan m brett beroende av vilka förutsättningar som råder. Figur 2 illustrerar uppbyggnad av ny väg. FIGUR 4. UTFORMNING AV MÖTESPLATS FIGUR 2. UPPBYGGNAD AV NY VÄG För befintliga vägar innebär upprustningen av vägen att ny överbyggnad påförs, nya diken anbringas och slänter flyttas i sidled. Detta innebär i sin tur att det befintliga vägområdet utökas med 3 5 m. Figur 3 illustrerar upprustning av befintlig väg. BEHOV Längd(L) Vägbredd(B) Mötesplatsbredd(Bp) VÄRDE 70 m 5 m 6 m TABELL 1. BEHOV OCH VÄRDEN FÖR MÖTESPLATS 4

5 Etableringsyta Till varje vindkraftverk krävs en etableringsyta som syftar till att möjliggöra montering och demontering av verket. Etableringsytan bör därför dimensioneras och utformas b.la. efter laster från huvudkran och sekundärkran. Figur 5 visar ett förslag på utformning av etableringsyta. I det enskilda fallet kan brantare lutningar utföras om vägens geometri, underlag och markgrepp medger detta. På kortare vägsträckor, t ex sista biten fram till etableringsytan kan lutningar på % accepteras. Minsta kurvradie i plan bör i normalfallet vara 300 m, men kan vid behov minskas. Detta ger då ytterligare behov av vägbredd och mindre kurvradie än 50 m bör undvikas. För att uppfylla kravet på framkomlighet för trailers bör minsta radie på en vertikalkurva (backkrön) ej understiga 300 m. Förslag till anslutningsvägar och interna transportvägar FIGUR 5. FÖRSLAG PÅ UTFORMNING AV ETABLERINGSYTA Tabell 2 redovisar bedömt behov av yta och lutningar för etableringsyta. OMRÅDE BESKRIVNING MAXIMAL LUTNING AREA (m2) Väg Väg mellan q1 och q2 1% q1 Hårdgjord yta för huvudkran 1% q2 Hårdgjord yta för sekundärkran 1% q3 Monteringsyta för blad 1% TABELL 2. BEDÖMT BEHOV AV YTA OCH LUTNINGAR FÖR ETABLERINGSYTA Vägens geometri i plan och vertikal Motlut och backar bör utföras så att de inte hindrar framkomligheten. Kraftiga lutningar bör undvikas och det är önskvärt att lutningen inte överstiger 8 %. Om vägen har större lutning eller vägen ligger ogynnsamt i plan och vertikalled kan transporten behöva draghjälp av annat fordon t ex en traktor eller dylikt. Detta innebär att vertikalradien inte bör understiga 300 m. Transporter till Fängsjöns vindkraftpark görs via det allmänna vägnätet och enskilda anslutningsvägar. Från väg 967 har det identifierats fem möjliga anslutningsvägar till den planerade vindkraftparken. Två av dem ligger väster om parken och övriga norr om parken. Den ena anslutningsvägen i väst går i sydostlig riktning mot parken och passerar enstaka gårdar precis i början av anslutningen. Därefter fortsätter sträckan genom skogsmark fram till Fängsjön. På ömse sidor om vägen vid Fängsjön ligger en tät gårdsbebyggelse som måste beaktas och studeras vidare vad gäller risker för bl a buller och vibrationer samt hur eventuella förstärkningsåtgärder av vägen ska utföras. Resterande sträcka fram till parken genom skogsmark. Den andra anslutningsvägen i väst ligger innan Omsjö och går i sydostlig riktning genom skogsmark fram till parken. För att komma fram till samtliga anslutningsvägar norr om parken krävs passage genom Omsjö och dessutom genom Tallnäset för den östligaste anslutningen. Likt som för Fängsjön behöver man här ta hänsyn till bl a buller och vibrationer samt hur eventuella förstärkningsåtgärder av vägen ska utföras. Gemensamt i övrigt för anslutningsvägarna är att de inte finns någon övrig bebyggelse att ta hänsyn till och att det är skogsmark som passeras. Samtliga grusvägar är relativt smala och behöver förstärkas för att klara av de planerade transporterna. Buller- och vibrationssituationen i passage av bebyggelse behöver studeras närmare. Figur 6 illustrerar förslag till anslutningsvägar och interna transportvägar. För att hantera de planerade transporterna av vindkraftskomponenter och övrigt byggmaterial behöver det anläggas ca 70 km ny väg. Dessutom förstärks och rustas ca 49 km befintlig väg inne i parken samt anslutande vägar fram till området. Dessa vägar breddas och förstärks för att klara av de planerade transporterna. En bedömning är att det också behöver anläggas ca 100 st mötesplatser för att hantera mötande trafik. Till varje vindkraftverk skall det dessutom anläggas etableringsytor om cirka m 2. Efter färdigställandet av vindkraftparken kommer vägarna att användas för serviceändamål. Det är tänkt att vägar och etableringsytor ska användas även vid demonteringen av vindkraftverken när de har uppnått sin tekniska livslängd. 5

6 Vid anläggandet av transportvägar kommer det att krävas vattenverksamheter. Generellt sätt krävs det enligt lag tillstånd för att bedriva denna typ verksamhet. Mark- och miljödomstolen ställer krav på vad en ansökan om vattenverksamhet ska innehålla och det är den samma som prövar ärendet. Om vattenverksamheten är mindre omfattande räcker det med att göra en anmälan till länsstyrelsen. Om det är uppenbart att varken enskilda eller allmänna intressen påverkas på ett negativt sätt av den planerade vattenverksamheten, behövs vare sig tillstånd eller anmälan. Utifrån det redovisade kartmaterialet har det identifierats att minst 34 stycken passager av vattendrag görs av de nyanlagda vägarna och för de befintliga vägarna som rustas blir det ca 21 stycken passager. Vilka fler typer av vattenverksamheter och dess omfattning som berörs av vägdragningarna måste utredas i ett senare skede. Inom området har en naturvärdesinventering utförts och denna redovisas tillsammans med framtaget förslag av transportvägar på karta, se figur 7. FIGUR 6. FÖRSLAG TILL ANSLUTNINGSVÄGAR OCH INTERNA TRANSPORTVÄGAR Områdets naturvärden Inom området för den planerade vindkraftparken i Fängsjön finns Natura 2000-området Oringsjö/Mo-Långsjön. I området finns även naturreservatet Oringsjö och dessutom även det planerade reservatsområdet Nävernäsan. En del av Oringsjö-området korsas av en planerad transportväg. Transportvägen är en befintlig skogsbilväg som kommer att behöva rustas och förstärkas, vilket innebär att intrånget i Natura 2000-området och naturreservatet blir litet. Det planerade reservatsområdet Nävernäsan berörs ej av någon planerad transportväg. Våtmarker klassas i skala 1-4 där klass 1 är den högsta klassen. Inom det aktuella området finns bara klass 3 och 4 våtmarker och endast en våtmark, Kattögletjärn (klass 3) berörs av ett intrång av en planerad transportväg. Ett flertal nyckelbiotoper förekommer i området för Fängsjöns vindkraftpark och en av dessa (obj 34161) ligger i kanten av en planerad transportväg. FIGUR 7. NATURVÄRDEN INOM OMRÅDET 6

7 Bedömda mängder Schakt och fyll Projektet kan om det planeras och projekteras rätt utföras i massbalans avseende schakt och fyllningsmängder. Däremot måste i stort allt överbyggnadsmaterial tas från täkter som finns eller planeras i närheten till parkerna. För att minimera att massor körs på tipp eller upplag kan t ex avbaningsmassor användas till att täcka slänter samt för återställning av delar av etableringsytor som kan återställas. Avbaningsmassorna bör rensas från större stubbar som läggs på sidan av vägområdet. Befintliga vägslänter som har vegetationstäcke bör bevaras i största möjliga omfattning för att minimera erosionsskador. För att skapa en bra undergrund/terrass för vägar och övriga ytor inom parken har det bedömts att ca m 3 löst material hanteras avseende schaktning- och fyllningsarbeten. Överbyggnadsmaterial För förstärkning av befintliga vägar och ny anläggning av vägar, mötesplatser och etableringsytor har det beräknats att det finns ett behov av krossat överbyggnadsmaterial om totalt ca m 3. Vägområde och ytbehov Vägområdet inklusive kantremsor är mellan ca m brett. Den totala ytan för nya vägar har bedömts till ca m 2. Vägområde för befintliga vägar som förstärks har uppskattats till ca m 2, varav ca m 2 är tillkommande yta för utökning av vägområdet. Ytbehovet för etableringsytor är bedömd till totalt ca m 2. Geoteknik i vindkraftsparken I anläggningsskedet ska nya vägar byggas samt befintliga förstärkas. Dessutom ska fundament anläggas och etableringsytor uppföras. I detta skede har det gjorts en kartering av de geotekniska förhållandena för den aktuella parken i Fängsjön. Figur 8 illustrerar denna kartering. FIGUR 8. KARTERING AV GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN FÖR DEN AKTUELLA PARKEN 7