Tekniska nämnden kallas till sammanträde

Transkript

1 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Sida 1 Tekniska nämnden Datum Tekniska nämnden kallas till sammanträde Datum och tid: kl. 9:30 15:00 Plats: Företagshuset tekniska kontoret, Våneviksrummet kl. 09:30-15:00 Vid förhinder kontakta: Karolina Dahlin, Tel: , e-post: Karolina.dahlin@oskarshamn.se Yvonne Bergvall S) Ordförande Karolina Dahlin Sekreterare Ledamöter Yvonne Bergvall S), ordförande Thommy Brännström S) Catrin Alfredsson S) Svetlana Andelova V) Andréas Jarlstråle C), 2:e v ordförande Pontus Welin L) Per Tingström KD) Stefan Pettersson M), 1:e v ordförande Anders Svensson SD) Ersättare Elin Sejnehed S) Arne Nilsson S) Cornelia Stamer S) Ingmar Hjalmarsson V) Gunnar Westling MP) Ingela Ottosson M) Johanna Wyckman L) Göran Öberg KD) Peter Bohman SD) Under dagens sammanträde ska vi göra ett besök på Ernermars reningsverk. Välkomna

2 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Sida 2 Tekniska nämnden Datum Dagordning Ärende Sida 1. Upprop 2. Iordningsställande av lokaler på Oscarsgymnasiet, elevhälsan 3. Redovisning tomtförsäljning Avrapportering nytillkommen skadegörelse 5. Årsredovisning Årsplan skog Tillfälliga parkeringsmöjligheter Stadshuset 8. Parkeringsplatser för elbilar 9. Finansiering parkeringsplatser vid Vallhallaskolan 10. Livsmedelsupphandling 11. Information om motion nr 10/17 - Sanera och slamsug igenväxande vikar 12. Yttrande över Samråd för översiktsplan Oskarshamns kommun. 13. Redovisning systematiskt arbetsmiljöarbete Svar på medborgarförslag nr. 12/17 - Varning för djur på väg E Information Hållbarhetsplan för Oskarshamns kommun 16. Information Figeholms reningsverk 17. Studiebesök Ernemar reningsverk

3 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Sida 3 Tekniska nämnden Datum Anmälningsärenden 19. Anmälan av delegationsbeslut

4 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning TN 2018/ Tjänsteställe/handläggare Tekniska kontoret Fastighetsavdelningen Richard Bergquist E-post: richard.bergquist@oskarshamn.se Tel: Beslutsinstans Tekniska nämnden Iordningställande av lokaler på Oscarsgymnasiet, elevhälsan Förslag till beslut Tekniska kontoret föreslår att tekniska nämnden beslutar begära att kommunstyrelsen för över kr från projekt Oscarsgymnasiets sporthallar till ett nytt projekt Ombyggnad elevhälsa Oscarsgymnasiet Ärendet För att kunna genomföra en ombyggnation av länga 5 till elevhälsa krävs en omföring av kr från projekt Oscarsgymnasiets sporthallar till ett nytt projekt Ombyggnad elevhälsa Oscarsgymnasiet Bakgrund Under hösten 2017 har en vattenskada konstarerats på Oscarsgymnasiet i länga 5, d.v.s. bakom rektorsexpeditionen. Skadat material har tagits bort och uttorkning har genomförts. Inför uppbyggnaden av lokalen har det kommit önskemål från verksamheten om en förändrad utformning. Med den nya utformningen kommer även ny ventilation monteras. Det finns ekonomiska medel för ny ventilation inom befintligt projekt Ventilation Oscarsgymnasiet tekniska kontoret kommer även använda pengar från budgeten för planerat underhåll eftersom en kostnad för att återställa lokalen kommer oavsett utformning. Trots dessa pengar fattas det kr för att kunna genomföra ombyggnationen enligt verksamhetens önskemål. Torsten Nilsson Teknisk chef Richard Bergquist Avdelningschef Beslutsunderlag Skickas till För kännedom: Bildningsförvaltningen För åtgärd: Kommunstyrelsen

5 PROTOKOLL Sida 1 Tekniska nämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum Dnr TN 2018/ Iordningsställande av lokaler på Oscarsgymnasiet, elevhälsan Arbetsutskottets beslut Ärendet hänskjuts direkt till tekniska nämndens sammanträde i januari. Dagens sammanträde Ordföranden föreslår att ärendet gällande iordningställande av lokaler på Oscarsgymnasiet hänskjuts direkt till tekniska nämndens sammanträde i januari. Ordföranden ställer proposition och finner att arbetsutskottet bifaller förslaget. Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

6 PROTOKOLL Sida 1 Tekniska nämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum Dnr TN 2017/ Redovisning tomtförsäljning 2017 Arbetsutskottets beslutsförslag till tekniska nämnden 1. Redovisningen om tomtförsäljningen 2017 noteras som delgiven. Ärendet Under 2017 såldes 3 st. tomt på Pärnuvägen och 1 st. tomt i Påskallavik. I dagsläget är 3 st. tomter reserverade på Pärnuvägen. Det finns 46 byggklara tomter i Oskarshamns kommun som säljs genom tekniska kontoret. Under 2018 kommer 15 st. tomter i Ekebo och 3 st. i Figeholm ut till försäljning. I kommunens tomtkö står 83 personer totalt varav 63 st. är intresserade av en tomt i centralorten och övriga 20 st. söker tomt i yttertätorterna. Ärendets behandling Tekniska kontoret föreslår: - Redovisningen om tomtförsäljnigen 2017 noteras som delgiven. Dagens sammanträde Fastighetschef Richard Bergquist föredrar ärendet. Ordföranden föreslår enligt tekniska kontorets förslag. Ordföranden ställer proposition och finner att arbetsutskottet bifaller förslaget. Beslutsunderlag - Tjänsteskrivelse/utredning från fastighetschef- Redovisning tomtförsäljning 2017 Skickas till För kännedom: För åtgärd: Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

7 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning TN 2017/ Tjänsteställe/handläggare Tekniska kontoret Fastighetsavdelningen Richard Bergquist E-post: richard.bergquist@oskarshamn.se Tel: Beslutsinstans Tekniska nämnden Redovisning tomtförsäljning 2017 Förslag till beslut Redovisningen om tomtförsäljningen 2017 noteras som delgiven. Ärendet Under 2017 såldes 3 st. tomt på Pärnuvägen och 1 st. tomt i Påskallavik. I dagsläget är 3 st. tomter reserverade på Pärnuvägen. Det finns 46 byggklara tomter i Oskarshamns kommun som säljs genom tekniska kontoret. Under 2018 kommer 15 st. tomter i Ekebo och 3 st. i Figeholm ut till försäljning. I kommunens tomtkö står 83 personer totalt varav 63 st. är intresserade av en tomt i centralorten och övriga 20 st. söker tomt i yttertätorterna. Bakgrund På tekniska nämndens sammanträde fick tekniska kontoret i uppdrag att varje år vid januarisammanträdet redovisa pågående tomtförsäljning. Torsten Nilsson Teknisk chef Richard Bergquist Avdelningschef Beslutsunderlag Skickas till För kännedom: För åtgärd:

8 Summa 2015; 3 Summa 2016; 5 Summa 2017; 67 Summa 2015; 3 Summa 2016; 28 Summa 2017; 107 Summa 2015; 7 Summa 2016; 18 Summa 2017; 159 Summa 2015; 83 Summa 2016; 19 Summa 2017; 51 Summa 2015; 23 Summa 2016; 26 Summa 2017; 73 Summa 2015; 100 Summa 2016; 8 Summa 2017; 127 Summa 2015; 29 Summa 2016; 36 Summa 2017; 39 Summa 2015; 18 Summa 2016; 221 Summa 2017; 78 Summa 2015; 50 Summa 2016; 91 Summa 2017; 37 Summa 2015; 30 Summa 2016; 26 Summa 2017; 156 Summa 2015; 58 Summa 2016; 80 Summa 2017; 193 Summa 2015; 6 Summa 2016; 48 Summa 2017; 452 Summa 2015; 410 Summa 2016; 606 Summa 2015; 247 Summa 2016; 349 Summa 2017; 364 Summa 2017; KOSTNADER FÖR SKADEGÖRELSE , Kkr. Alla byggnader Kostnader för 2015 och 2016 avser hela året, för 2017 är kostnader tom del av December - 17 redovisade. Uppdaterad / B-O N Summa 2015 Summa 2016 Summa jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Hela året Varav glaskross

9 Kristinebergsskolan; 80 Rödsleskolan; 112 Norra skolan; 6 Vallhallaskolan; 50 Oscarsgymnasiet; 60 Kristinebergsskolan; 12 Rödsleskolan; 39 Norra skolan; 4 Vallhallaskolan; 40 Oscarsgymnasiet; 3 Hela året; 98 Rödsleskolan; 32 Norra skolan; 5 Oscarsgymnasiet; 28 Kristinebergsskolan; 196 Vallhallaskolan; 227 Kristinebergsskolan; 149 Rödsleskolan; 12 Norra skolan; 1 Vallhallaskolan; 121 Oscarsgymnasiet; 19 Hela året; 302 Rödsleskolan; 78 Norra skolan; 41 Vallhallaskolan; 113 Oscarsgymnasiet; 169 Kristinebergsskolan; 105 Rödsleskolan; 23 Norra skolan; 20 Vallhallaskolan; 37 Oscarsgymnasiet; 68 Hela året; 253 Hela året; 308 Hela året; 488 Kristinebergsskolan; 366 Hela året; "Större" skolor Kostnader för 2015 och 2016 avser hela året, för 2017 är kostnader tom del av December - 17 redovisade. Glaskrossning separat redovisat Kristinebergsskolan Rödsleskolan Norra skolan 400 Vallhallaskolan Oscarsgymnasiet Hela året Summa 2015 Glaskross Summa 2016 Glaskross Summa 2017 Glaskross

10 PROTOKOLL Sida 1 Tekniska nämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum Dnr TN 2018/ Årsplan skog 2018 Arbetsutskottets beslut 1. Informationen/redovisningen noteras som delgiven 2. Tekniska nämnden tar beslut om upprättad årsplan skog 2018 på sammanträdet i januari. Ärendet Ett förslag på hur kommunens skog ska skötas under 2018 har upprättats av kommunens skogskonsult Ingemar Lennartsson. I förslaget finns redovisats de avdelningar, enligt skogsbruksplan upprättad 2011, som ska markberedas, planteras, röjas, gallras och avverkas under året. Förslaget är upprättad enligt FSC- och PEFC- certifieringarnas regelverk där bland annat miljöhänsyn, naturhänsyn, kulturhänsyn och sociala hänsyn ingår. Hänsyn har även tagits till avdelningarnas fysiska belägenhet och budgeterade avkastning. Erfarenhetsmässiga belopp för poster som underhåll av vägar, försäkring, administration och efterlikvid har tagits med i planen. Dagens sammanträde På dagens sammanträde föredrar gatuchef Göran Svensson ärendet. Ordföranden föreslår följande: - Informationen/redovisningen noteras som delgiven - Tekniska nämnden tar beslut om upprättat årsplan skog 2018 på sammanträdet i januari. Ordföranden ställer proposition och finner att arbetsutskottet bifaller förslaget. Beslutsunderlag - Årsplan skog Slutavverkningar Slutavverkning avd Slutavverkning avd Slutavverkning avd 527 Skickas till För kännedom: För åtgärd: Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

11 Skifte Döderhult 0) Avdelning 328:0 skogsmark Sw eref 99 TM RT90 WGS84 N/S Ö/V N/S Ö/V ' 2.36" E 57 15' 30.55" N Allmänt Beskrivningskoder Prioritetstal Skala 1:10000 Ojämnt Visar-% 2,27 Skifte Döderhult 0) Gallprio - Avdelning 328:0 skogsmark Gödseff total m³sk/ha) - Areal, ha 5,7 Avdelningsdata Trädslag % Kv SI ; hkl ; ålder T22 ; S2 ; 114 Tall 80 DGV, cm 33 m³sk ha ; avd ; årl tillv) 216 ; 1231 ; 1,5 Gran 10 Stammar/ha 400 Målklass ; naturvård PG ; 0 m³sk/avd Löv 10 Höjd, m 20 Fukt / Vegetation Frisk/- GY, m²/ha 22 Grundförhållanden - Ytstruktur - Lutning - Trpt - Föreslagen åtgärd När % m³sk Kategori Anteckning Föryng avv, fröträd Snarast Huvudförslag Markberedning Inom 2-5 år Följdförslag Plantering Inom 2-5 år Följdförslag Generella kom: Föryngringsmetod kombination av självföryngring och plantering. pcskog Utskriven: Län: Kalmar län Kommun: Oskarshamn Församling: Döderhult Döderhult, sim 2015 Id:

12 Skifte Döderhult 0) Avdelning 362:0 skogsmark Sw eref 99 TM RT90 WGS84 N/S Ö/V N/S Ö/V ' 33.13" E 57 15' 9.59" N Allmänt Beskrivningskoder Prioritetstal Skala 1:10000 Visar-% 4,10 Skifte Döderhult 0) Gallprio 1,32 Avdelning 362:0 skogsmark Gödseff total m³sk/ha) - Areal, ha 2,2 Avdelningsdata Trädslag % Kv SI ; hkl ; ålder G30 ; S2 ; 55 Gran 100 DGV, cm 25 m³sk ha ; avd ; årl tillv) 280 ; 616 ; 1,4 Stammar/ha 1100 Målklass ; naturvård PG ; 0 m³sk/avd Höjd, m 20 Fukt / Vegetation Frisk/- GY, m²/ha 29 Grundförhållanden - Ytstruktur - Lutning - Trpt - Föreslagen åtgärd När % m³sk Kategori Anteckning Föryng avv Snarast Huvudförslag Hyggesrensning Snarast Följdförslag Markberedning Inom 2-5 år Följdförslag Plantering Inom 2-5 år Följdförslag Generella kom: Alternativt ingen åtgärd före föryngringsavverkning pga risk för stormskador. pcskog Utskriven: Län: Kalmar län Kommun: Oskarshamn Församling: Döderhult Döderhult, sim 2015 Id:

13 Skifte Döderhult 0) Avdelning 527:0 skogsmark SweRef 99 TM RT90 WGS84 N/S Ö/V N/S Ö/V ' 16.21" E 57 14' 44.29" N Allmänt Beskrivningskoder Prioritetstal Skala 1:10000 Bergbundet Visar-% 2,27 Skifte Döderhult 0) Gallprio 1,43 Avdelning 527:0 skogsmark Gödseff total m³sk/ha) - Areal, ha 3,3 Avdelningsdata Trädslag % Kv SI ; hkl ; ålder T22 ; S2 ; 119 Tall 80 DGV, cm 31 m³sk ha ; avd ; årl tillv) 210 ; 693 ; 1,1 Gran 20 Stammar/ha 700 Målklass ; naturvård PG ; 0 m³sk/avd Höjd, m 19 Fukt / Vegetation Frisk/- GY, m²/ha 24 Grundförhållanden - Ytstruktur - Lutning - Trpt - Föreslagen åtgärd När % m³sk Kategori Anteckning Föryng avv, fröträd Snarast Huvudförslag pcskog Utskriven: Län: Kalmar län Kommun: Oskarshamn Församling: Döderhult Döderhult, sim 2015 Id:

14 Slutavverkningar 2018 Avd Areal m3sk Intäkt Kostnad Lagmanskvarn Fröträd 362 2, Lagmanskvarn 527 3, Lövgrensåsa Summa 9, Resultat

15

16

17 Oskarshamns kommuns skogar Årsplan 2018

18 Åtgärd Areal ha M3sk Intäkt Kostnad Årsplan 2018 Skogen på Oskarshamns kommun Markberedning 10, Plantering 9, Röjning 22, Gallring upphandling Gallringar 53, Hyggesfria avverkning 2, Slutavverkning 9, Avverkning Fröträd Tätortsnära gallringar Tätortsnära röjningar Skötsel skogen Efterlikvid Södra Försäkring Vägunderhåll Ny skogsbilväg 0 Skötsel kommunen Uppdatering plan Summa Resultat

19 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning TN 2018/ Tjänsteställe/handläggare Tekniska kontoret Gatuavdelningen Göran Svensson E-post: goran.svensson@oskarshamn.se Tel: Beslutsinstans Tekniska nämnden Årsplan skog 2018 Förslag till beslut Tekniska kontoret föreslår att upprättad årsplan för Oskarshamns kommuns skog 2018 antas. Ärendet Varje år så upprättas en årsplan för hur Oskarshamn kommuns skog ska skötas under året. Bakgrund Ett förslag på kur kommunens skog ska skötas under 2018 har upprättats av kommunens skogskonsult Ingemar Lennartsson. I förslaget finns redovisats de avdelningar, enligt skogsbruksplan upprättad 2011, som ska markberedas, planteras, röjas, gallras och avverka under året. Förslaget är upprättad enligt FSC- och PEFC- certifieringarnas regelverk där bland annat miljöhänsyn, naturhänsyn, kulturhänsyn och sociala hänsyn ingår. Hänsyn har även tagits till avdelningarnas fysiska belägenhet och budgeterade avkastning. Erfarenhetsmässiga belopp för poster som underhåll av vägar, försäkring, administration och efterlikvid har tagits med i planen. Samråd har ägt rum med Oskarshamns fågelklubb, Döderhults naturskyddsförening, Biologiska sällskapet samt skogsgruppen, de har möjligheter att komma in med synpunkter. I samrådet deltog även vår kommunekolog som också har möjligheter att lämna synpunkter Torsten Nilsson Teknisk chef Göran Svensson Avdelningschef Beslutsunderlag - Oskarshamns kommuns skogar årsplan och kartor Tekniska nämndens arbetsutskott , 13 Årsplan skog 2018

20 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning TN 2018/ Tjänsteställe/handläggare Tekniska kontoret Gatuavdelningen Noor Attar Bash E-post: noor.attarbash@oskarshamn.se Tel: Beslutsinstans Tekniska nämnden Tillfälliga parkeringsmöjligheter Stadshuset Förslag till beslut Upplåta Resecentrums södra del av parkeringsplatsen till besökare med parkeringskort till Stadshuset under perioden 15 augusti 30 maj. Ärendet Stadshusparkeringen är avsedd för tillfälliga besökare till stadshuset. När den parkeringen är fullbelagd, hänvisas besökarna till den södra delen av parkeringsplatsen vid Resecentrum. Detta avser perioden 15 augusti 30 maj. Bakgrund Under perioden 15 augusti 30 maj är det högt tryckt på parkeringsplatser vid stadshuset. Göran Svensson Gatuchef Noor Attar Bash Trafikingenjör Beslutsunderlag Skickas till För kännedom: För åtgärd:

21 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning TN 2018/ Tjänsteställe/handläggare Tekniska kontoret Gatuavdelningen Göran Svensson E-post: goran.svensson@oskarshamn.se Tel: Beslutsinstans Tekniska nämnden Parkeringsplatser för elbilar Förslag till beslut Tekniska nämnden inrättar parkeringsplatser för elbilar i Oskarshamns kommun. Ärendet Idag finns det ett förslag på att inrätta 18st parkeringsplatser för elbilar på fem platser i Oskarshamns tätort: 2st på Brädholmen 2st vid Idrottsplatsen 4st vid kvarteret Loke gamla resecentrum) 4st vid nya Resecentrum 2st vid Stora Torget Dessutom tillkommer 2st i Påskallavik bredvid Coop och 2st på torget i Kristdala. Bakgrund Tekniska kontoret har mottagit flertal önskemål om parkeringsplatser för elbilar i Oskarshamn kommun. Den största anledningen till att ha laddningsplatser är att minska fossilbränsle. Kalmar län har som mål att vara fossilbränslefritt år Tekniska kontoret har haft en dialog och ett gott samarbete med Oskarshamns energi. Oskarshamns energi har varit i kontakt med Regionförbundet i Kalmar län som bistår med ekonomiska medel. Torsten Nilsson Teknisk chef Göran Svensson Avdelningschef Beslutsunderlag Skickas till För kännedom:

22 PROTOKOLL Sida 1 Tekniska nämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum Dnr TN 2018/ Parkeringsplatser för elbilar Arbetsutskottets beslut Ärendet gällande parkeringsplatser för elbilar hänskjuts direkt till tekniska nämndens sammanträde i januari. Dagens sammanträde Gatuchef Göran Svensson föredrar ärendet. Ordföranden föreslår att ärendet gällander parkeringsplatser för elbilar hänskjuts direkt till tekniska nämndens sammanträde i januari. Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

23 PROTOKOLL Sida 1 Tekniska nämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum Dnr TN 2016/ Finansiering parkeringsplatser vid Vallhallaskolan Arbetsutskottets beslut 1. Ärendet om finansiering parkeringsplatser vid Vallhallaskolan får återkomma på tekniska nämndens sammanträde i januari Bakgrund Tekniska kontoret har fått i uppdrag av tekniska nämndens arbetsutskott , 147: Utreda parkeringsmöjligheterna vid Vallhallaskolan. En översyn av parkering vid Vallhallaskolan har utförts. Idag finns 46st parkeringsplatser för personalen vid Vallhallaskolan, plus 6st angöringsplatser för förskolan för hämtning och lämning. Ett förslag på att anlägga en vändplats för att underlätta angöring vid Vallhallaskolans förskola har tagits fram. Förslaget möjliggör ytterligare tre stycken angöringsplatser, vilket beräknas uppgå till en kostnad av kr att genomföra. Vid inventering av Vallhallaskolan görs bedömningen att parkeringen för skolan borde utökas ytterligare med ett 10-tal p-platser. Kostnaden för detta beräknas uppgå till kr. Om föreslagna åtgärder utförs så skulle det gagna trafiksäkerheten runt Vallhallaskolan och även bidra med tillgängligheten till Stadsparken och kyrkan säkerställs. För att öka trafiksäkerheten för barnen som släpps vid Hantverksgatan så förslås det att hastigheten sänks till 40km/h vid det aktuella gatuavsnittet. Detta ligger i linje med Rätt fart i staden, vilket innebär en generell sänkning av bashastigheten från 50km/h i hela Oskarshamns tätort. Tekniska nämnden , 19 beslutade: - Tekniska nämnden godkänner utredningen om parkering vid Vallhallaskolan. - Anlägga en vändplats för att underlätta angöring till Vallhallaskolans förskola. - Utföra en hastighetssänkning till 40km/h för att öka trafiksäkerheten för barnen vid Hantverksgatan vid det aktuella gatuavsnittet. Ärendets behandling Tekniska nämnden , 19: - Tekniska nämnden godkänner utredningen om parkering vid Vallhallaskolan. - Anlägga en vändplats för att underlätta angöring till Vallhallaskolans förskola. - Utföra en hastighetssänkning till 40km/h för att öka trafiksäkerheten för barnen vid Hantverksgatan vid det aktuella gatuavsnittet. Dagens sammanträde Ordföranden föreslår att ärendet om finansiering av parkeringsplatser vid Vallhallaskolan får återkomma på tekniska nämndens sammanträde i januari Ordföranden ställer proposition och finner att arbetsutskottet bifaller förslaget. Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

24 PROTOKOLL Sida 2 Tekniska nämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum fortsättning Beslutsunderlag - Tekniska nämndens arbetsutskott , 147- Uppdrag utredning parkering vid Vallhallaskolan - Tekniska nämndens arbetsutskott , 16 Uppdrag utredning parkering vid Vallhallaskolan - Tjänsteskrivelse/utredning från trafikingenjör- Uppdrag utredning parkering vid Vallhallaskolan - Tekniska nämndens sammanträde , 19 - Skrivelse från Malin Svensson Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

25 PROTOKOLL Sida 1 Tekniska nämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum Dnr TN 2016/ Finansiering parkeringsplatser vid Vallhallaskolan Arbetsutskottets beslutsförslag till tekniska nämnden Parkeringsplatserna finansieras av medel om 250tkr som tas från projekt 9050 tekniska nämndens förfogande. Bakgrund Tekniska kontoret har fått i uppdrag av tekniska nämndens arbetsutskott , 147: Utreda parkeringsmöjligheterna vid Vallhallaskolan. En översyn av parkering vid Vallhallaskolan har utförts. Idag finns 46st parkeringsplatser för personalen vid Vallhallaskolan, plus 6st angöringsplatser för förskolan för hämtning och lämning. Ett förslag på att anlägga en vändplats för att underlätta angöring vid Vallhallaskolans förskola har tagits fram. Förslaget möjliggör ytterligare tre stycken angöringsplatser, vilket beräknas uppgå till en kostnad av kr att genomföra. Vid inventering av Vallhallaskolan görs bedömningen att parkeringen för skolan borde utökas ytterligare med ett 10-tal p-platser. Kostnaden för detta beräknas uppgå till kr. Om föreslagna åtgärder utförs så skulle det gagna trafiksäkerheten runt Vallhallaskolan och även bidra med tillgängligheten till Stadsparken och kyrkan säkerställs. För att öka trafiksäkerheten för barnen som släpps vid Hantverksgatan så förslås det att hastigheten sänks till 40km/h vid det aktuella gatuavsnittet. Detta ligger i linje med Rätt fart i staden, vilket innebär en generell sänkning av bashastigheten från 50km/h i hela Oskarshamns tätort. Tekniska nämnden , 19 beslutade: - Tekniska nämnden godkänner utredningen om parkering vid Vallhallaskolan. - Anlägga en vändplats för att underlätta angöring till Vallhallaskolans förskola. - Utföra en hastighetssänkning till 40km/h för att öka trafiksäkerheten för barnen vid Hantverksgatan vid det aktuella gatuavsnittet. Tekniska nämndens arbetsutskott , 72 beslutade: - Ärendet om finansiering parkeringsplatser vid Vallhallaskolan får återkomma på tekniska nämndens sammanträde i januari Ärendets behandling Tekniska nämnden , 19 beslutade: - Tekniska nämnden godkänner utredningen om parkering vid Vallhallaskolan. - Anlägga en vändplats för att underlätta angöring till Vallhallaskolans förskola. - Utföra en hastighetssänkning till 40km/h för att öka trafiksäkerheten för barnen vid Hantverksgatan vid det aktuella gatuavsnittet. 11 fortsättning Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

26 PROTOKOLL Sida 2 Tekniska nämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum Tekniska nämndens arbetsutskott , 72 beslutade: - Ärendet om finansiering parkeringsplatser vid Vallhallaskolan får återkomma på tekniska nämndens sammanträde i januari Dagens Sammanträde Ordföranden föreslår följande: - Parkeringsplatserna finansieras av medel om 250tkr som tas från projekt 9050 tekniska nämndens förfogande. Ordföranden ställer proposition och finner att arbetsutskottet bifaller förslaget. Beslutsunderlag - Tekniska nämnden , 19 Uppdrag utredning parkering vid Vallhallaskolan - Tekniska nämnden , 72 Finansiering parkeringsplatser vid Vallhallaskolan Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

27 PROTOKOLL Sida 1 Tekniska nämnden Sammanträdesdatum Dnr TN 2016/ Uppdrag utredning parkering vid Vallhallaskolan Tekniska nämndens beslut 1. Tekniska nämnden godkänner utredningen om parkering vid Vallhallaskolan. 2. Anlägga en vändplats för att underlätta angöring till Vallhallaskolans förskola. 3. Utföra en hastighetssänkning till 40km/h för att öka trafiksäkerheten för barnen vid Hantverksgatan vid det aktuella gatuavsnittet. Reservation Pontus Welin L) och Per Tingström KD) reserverar sig till förmån för sitt eget yrkande. Bakgrund I skrivelse från Malin Svensson påpekar hon att 15 minuters parkeringen vid Vallhalaskolan måste bli bättre snarast. Hon hävdar att ombyggnaden/renoveringen vid Previa m.m håller på i evigheter och att det inte finns någon vändplats. Malin Svensson menar att man måste åka och vända på minimal yta och riskera att köra på de som cyklar och kommer det många bilister samtidigt går det inte. Vidare så har förvaltningen fått i uppdrag av tekniska nämndens arbetsutskott, , att utreda parkeringsmöjligheterna vid skolan. Ärendet En översyn av parkering vid Vallhallaskolan har utförts. Idag finns 46st parkeringsplatser för personalen vid Vallhallaskolan, plus 6st angöringsplatser för förskolan för hämtning och lämning. Ett förslag på att anlägga en vändplats för att underlätta angöring vid Vallhallaskolans förskola har tagits fram. Förslaget möjliggör ytterligare tre stycken angöringsplatser, vilket beräknas uppgå till en kostnad av kr att genomföra. Vid inventering av Vallhallaskolan görs bedömningen att parkeringen för skolan borde utökas ytterligare med ett 10-tal p-platser. Kostnaden för detta beräknas uppgå till kr. Om föreslagna åtgärder utförs så skulle det gagna trafiksäkerheten runt Vallhallaskolan och även bidra med tillgängligheten till Stadsparken och kyrkan säkerställs. För att öka trafiksäkerheten för barnen som släpps vid Hantverksgatan så förslås det att hastigheten sänks till 40km/h vid det aktuella gatuavsnittet. Detta ligger i linje med Rätt fart i staden, vilket innebär en generell sänkning av bashastigheten från 50km/h i hela Oskarshamns tätort. Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

28 PROTOKOLL Sida 2 Tekniska nämnden Sammanträdesdatum fortsättning Ärendets behandling Tekniska nämndens arbetsutskott , 16 Uppdrag utredning parkering vid Vallhallaskolan Tekniska kontoret föreslår: - Tekniska nämnden godkänner utredningen om parkering vid Vallhallaskolan. - Anlägga en vändplats för att underlätta angöring till Vallhallaskolans förskola. - Utföra en hastighetssänkning till 40km/h för att öka trafiksäkerheten för barnen vid Hantverksgatan vid det aktuella gatuavsnittet. Dagens Sammanträde Pontus Welin L), Per Tingström KD) yrkar: Omfördela parkeringsplatserna på den allmänna betalparkeringen så att 10st parkeringsplatser tillfaller Vallhallaskolans personal under arbetstid och att den övriga tiden ska vara som den är idag. Dessutom yrkas att en dialog upprättas mellan förvaltningen och Oskarshamns församling om ett samarbete kring parkeringssituationen. Ordföranden ställer proposition på de två förslagen och finner att nämnden bifaller arbetsutskottets förslag till beslut: - Tekniska nämnden godkänner utredningen om parkering vid Vallhallaskolan. - Anlägga en vändplats för att underlätta angöring till Vallhallaskolans förskola. - Utföra en hastighetssänkning till 40km/h för att öka trafiksäkerheten för barnen vid Hantverksgatan vid det aktuella gatuavsnittet. Beslutsunderlag - Tekniska nämndens arbetsutskott , 147 Uppdrag utredning parkering vid Vallhallaskolan - Tekniska nämndens arbetsutskott , 16 Uppdrag utredning parkering vid Vallhallaskolan - Tjänsteskrivelse/utredning från trafikingenjör Uppdrag utredning parkering Vallhallaskolan - Skrivelse från Malin Svensson Skickas till För kännedom: Malin Svensson Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

29 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning TN 2017/ Tjänsteställe/handläggare Tekniska kontoret Kost- och städavdelningen Lillemor Persson E-post: lillemor.persson@oskarshamn.se Tel: Beslutsinstans Tekniska nämnden Livsmedels upphandling Förslag till beslut Förlänga avtalet med 1+1 års förlängning. Ärendet Inköpscentralen i Norra Kalmar län är ett samarbete i upphandlingsfrågor för kommunerna Oskarshamn, Högsby, Vimmerby, Västervik, Hultsfred och Mönsterås. Inköpscentralen har tillsammans med kostcheferna i kommunerna arbetet med upphandlingen. Bakgrund Kostenheten I Oskarshamns kommun har en gemensam upphandling med Hultsfred, Mönsterås, Vimmerby, Västervik och Högsby sedan med möjlighet till 1+1 års förlängning. Torsten Nilsson Teknisk chef Lillemor Persson Avdelningschef Beslutsunderlag Skickas till För kännedom: För åtgärd:

30 PROTOKOLL Sida 1 Tekniska nämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum Dnr TN 2017/ Livsmedelsupphandling Arbetsutskottets beslutsförslag till tekniska nämnden 1. Förlänga avtalet med 1+1 års förlängning. 2. Kostchef Lillemor Persson kommer till tekniska nämnden i januari för lite information kring livsmedelsupphandlingen. Ärendet Inköpscentralen i Norra Kalmar län är ett samarbete i upphandlingsfrågor för kommunerna Oskarshamn, Högsby, Vimmerby, Västervik, Hultsfred och Mönsterås. Inköpscentralen har tillsammans med kostcheferna i kommunerna arbetet med upphandlingen. Bakgrund Kostenheten I Oskarshamns kommun har en gemensam upphandling med Hultsfred, Mönsterås, Vimmerby, Västervik och Högsby sedan med möjlighet till 1+1 års förlängning. Ärendets behandling Tekniska kontoret föreslår: - Förlänga avtalet med 1+1 års förlängning. Dagens sammanträde Ordföranden föreslår enligt förvaltningens förslag till förlängning av avtal med 1+1 års förlängning samt att kostchef Lillemor Persson kommer till tekniska nämnden för lite information kring upphandlingen. Ordföranden ställer proposition och finner att arbetsutskottet bifaller förslagen. Beslutsunderlag - Tjänsteskrivelse/utredning från kostchef - Livsmedelsupphandling Skickas till För kännedom: För åtgärd: Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

31

32

33 ÖVERSIKTSPLAN OSKARSHAMNS KOMMUN 2050 INBJUDAN TILL SAMRÅD Under tiden 6 november 2017 till den 22 januari 2018 finns det möjlighet att lämna sina synpunkter på förslaget till ny översiktsplan över Oskarshamns kommun. Översiktsplanen består av två delar: Förslaget till översiktsplan Konsekvensbeskrivning I översiktsplanen talar kommunen om hur man vill främja en långsiktig god utveckling när det gäller bland annat bebyggelse, samt mark- och vattenanvändning i övrigt. Planen ska vara vägledande då kommunen fattar vardagsbeslut när det gäller detaljplanering, bygglov och andra tillståndsprövningar. Genom att redovisa den långsiktiga strategin för utvecklingen av den fysiska miljön, fungerar den som plattform för kommunens medverkan i den regionala utvecklings- och transportplaneringen. Översiktsplanen är vägledande, inte ett juridiskt bindande dokument. Var kan man läsa förslaget? Förutom på kommunens webbsida så kan du ta del av förslaget på följande platser: Biblioteken i Oskarshamn, Figeholm, Kristdala, och Påskallavik samt skolbiblioteken Rödsleskolan och Valhallaskolan. Biblioteksbussen Turistbyrån Flanaden Oscarsgymnasiet Stadshuset Vill ni ha ett eget tryckt exemplar av förslaget så hör av er till: e-post: sbk@oskarshamn.se eller telefon: så skickar vi ett tryckt exemplar med posten. Vilka är inbjudna att delta i samrådet? Länsstyrelsen Berörda kommuner och regionala organ regional tillväxt, transportinfrastruktur bland annat) Kommunmedlemmar och enskilda i övrigt. Andra myndigheter Bransch- och intresseorganisationer och lokala föreningar var god vänd

34 Bokade samrådsmöten På följande tider och platser kan ni få träffa oss och få mer information om förslaget samt lämna egna synpunkter: Figeholm 14 november kl 18:30 - Höganäslokalen, Vasagatan 4. Påskallavik 15 november kl 18:30 - PRO-gården, Nedre Lotsgatan 2. Kristdala 21 november kl 18:30 - NTO-lokalen, Nyhemsgatan 3 Bockara 22 november kl 18:30 - Församlingshemmet, Stora vägen Vi bjuder på kaffe, te och fikabröd. Vi kommer gärna till er Vill ni ha en genomgång av förslaget vid en tidpunkt som passar er så ta kontakt med oss och föreslå en lämplig tidpunkt och plats så kommer vi Även kvällstid eller helger om det passar er bättre. Kontakta oss: Ingmarie Söderblom ingmarie.soderblom@oskarshamn.se Ida Cronquist ida.cronquist@oskarshamn.se Synpunkter under samrådstiden Under samrådstiden, 6 november 2017 till 22 januari 2018, kan ni lämna synpunkter till: Oskarshamns kommun Samhällsbyggnadskontoret Planavdelningen Box OSKARSHAMN Eller via e-post till: sbk@oskarshamn.se

35 PROTOKOLL Sida 1 Tekniska nämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum Dnr TN 2017/ Yttrande över Samråd för översiktsplan Oskarshamns kommun. Arbetsutskottets beslut Ärendet hänskjuts direkt till tekniska nämndens sammanträde i januari. Ärendet Samhällsbyggnadskontoret har upprättat förslag till ny översiktsplan för Oskarshamns kommun Bakgrund Förvaltningen har studerat förslaget och får avge följande synpunkter: Yttrande: Tekniska kontoret har följande synpunkter på nya förslaget till översiktsplan 2050: Avsnittet vatten och avlopp behandlar endast dagvatten. Bör kompletteras med avsnitt om vatten och spillvatten. Gång- och cykeltrafik: Enligt politiskt beslut i Regionförbundet är Regionförbundet och Trafikverket ansvariga för utbyggnad av gång- och cykelbanor utanför tätortsgränserna. Regionförbundet anslår medel och Trafikverket bygger. Kommunen bör påverka Regionförbundet att anslå medel till utbyggnad av cykelvägsnätet mellan tätorterna på landsbygden. Kommunen svarar för cykelvägsutbyggnad inom tätortsgränserna. Transportinfrastruktur: Järnväg För bättre godstransporter mellan öst- och västkusten bör även järnvägsstråket Hultsfred-Nässjö-Falköping-Göteborg nämnas i planen. Transportstråket finns upptaget under avsnittet hamnar Naturvärden: Bör nämnas att det finns 2 st kommunala naturreservat i kommunen, Sjöboviken och Fagereke. I den skogsbrukspolicy som är under antagande avsätts ca ha till tätortsnära och hyggesfritt brukande. För resterande del av kommunens skogar finns ett politiskt beslutat avkastningskrav på skogsbruket. Påskallavik 2050 gång-, cykel och kollektitrafik: Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

36 PROTOKOLL Sida 2 Tekniska nämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum fortsättning Kommunen bör påverka Regionförbundet och Trafikverket att bygga ut cykelväg mellan Oskarshamn och Påskallavik utanför tätortsgränsen) samt vidare söderut mot Mönsterås. Bockara 2050 gång-, cykel och kollektivtrafik: Kommunen bör påverka Regionförbundet och Trafikverket att bygga ut cykelväg mellan Oskarshamn och Bockara utanför tätortsgränsen). Kristdala 2050 gång-, cykel och kollektivtrafik: Kommunen bör påverka Regionförbundet och Trafikverket att bygga ut cykelväg mellan Kristdala och Råsvik Kristdala badplats) samt vidare söderut till Oskarshamn. Sträckan ingår i det regionala cykelstråket Oskarshamn-Vimmerby. Misterhult 2050 gång-, cykel och kollektivtrafik: Kommunen bör påverka Regionförbundet och Trafikverket att bygga ut cykelväg längs E22 mellan Oskarshamn och Fårbo samt längs väg 742 mellan Fårbo och Fårbo idrottsplats utanför tätortsgränsen). Oskarshamn stad gång-, cykel och kollektivtrafik: Cykelvägen Saltvik-Dragskär-Figeholm blir klar våren Kommunen bör påverka Regionförbundet och Trafikverket att cykelstråket Oskarshamn- Vimmerby genomförs. Ärendets behandling Tekniska kontoret föreslår: Tekniska nämnden beslutar att: - Anta förvaltningens yttrande över Samråd för översiktsplan Oskarshamns kommun. Dagens sammanträde Ordföranden föreslår att ärendet hänskjuts direkt till tekniska nämndens sammanträde i januari. Ordföranden ställer proposition och finner att arbetsutskottet bifaller förslaget. Beslutsunderlag - Brev till samrådsutskick - Översiktsplan Del 1, förslag 21 september 2017 liten - Översiktsplan Del 2 MKB och konsekvensbeskrivning - Tjänsteskrivelse/utredning från projektingenjör- Yttrande över Samråd för översiktsplan Oskarshamns kommun. Skickas till För åtgärd: Samhällsbyggnadskontoret Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

37 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning TN 2017/ Tjänsteställe/handläggare Tekniska kontoret Projekteringsingenjör Jerry Svensson E-post: Svensson.Jerry@oskarshamn.se Tel: Beslutsinstans Tekniska nämnden Yttrande över Samråd för översiktsplan Oskarshamns kommun. Förslag till beslut Tekniska nämnden beslutar att: 1. Anta förvaltningens yttrande över Samråd för översiktsplan Oskarshamns kommun. Ärendet Samhällsbyggnadskontoret har upprättat förslag till ny översiktsplan för Oskarshamns kommun Bakgrund Förvaltningen har studerat förslaget och får avge följande synpunkter: Yttrande: Tekniska kontoret har följande synpunkter på nya förslaget till översiktsplan 2050: Avsnittet vatten och avlopp behandlar endast dagvatten. Bör kompletteras med avsnitt om vatten och spillvatten. Gång- och cykeltrafik: Enligt politiskt beslut i Regionförbundet är Regionförbundet och Trafikverket ansvariga för utbyggnad av gång- och cykelbanor utanför tätortsgränserna. Regionförbundet anslår medel och Trafikverket bygger. Kommunen bör påverka Regionförbundet att anslå medel till utbyggnad av cykelvägsnätet mellan tätorterna på landsbygden. Kommunen svarar för cykelvägsutbyggnad inom tätortsgränserna. Transportinfrastruktur: Järnväg För bättre godstransporter mellan öst- och västkusten bör även järnvägsstråket Hultsfred-Nässjö-Falköping-Göteborg nämnas i planen. Transportstråket finns upptaget under avsnittet hamnar Naturvärden: Bör nämnas att det finns 2 st kommunala naturreservat i kommunen, Sjöboviken och Fagereke. I den skogsbrukspolicy som är under antagande avsätts ca ha till tätortsnära och hyggesfritt brukande. För resterande del av kommunens skogar finns ett politiskt beslutat avkastningskrav på skogsbruket.

38 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 2 Datum Vår beteckning TN 2017/ Påskallavik 2050 gång-, cykel och kollektitrafik: Kommunen bör påverka Regionförbundet och Trafikverket att bygga ut cykelväg mellan Oskarshamn och Påskallavik utanför tätortsgränsen) samt vidare söderut mot Mönsterås. Bockara 2050 gång-, cykel och kollektivtrafik: Kommunen bör påverka Regionförbundet och Trafikverket att bygga ut cykelväg mellan Oskarshamn och Bockara utanför tätortsgränsen). Kristdala 2050 gång-, cykel och kollektivtrafik: Kommunen bör påverka Regionförbundet och Trafikverket att bygga ut cykelväg mellan Kristdala och Råsvik Kristdala badplats) samt vidare söderut till Oskarshamn. Sträckan ingår i det regionala cykelstråket Oskarshamn-Vimmerby. Misterhult 2050 gång-, cykel och kollektivtrafik: Kommunen bör påverka Regionförbundet och Trafikverket att bygga ut cykelväg längs E22 mellan Oskarshamn och Fårbo samt längs väg 742 mellan Fårbo och Fårbo idrottsplats utanför tätortsgränsen). Oskarshamn stad gång-, cykel och kollektivtrafik: Cykelvägen Saltvik-Dragskär-Figeholm blir klar våren Kommunen bör påverka Regionförbundet och Trafikverket att cykelstråket Oskarshamn- Vimmerby genomförs. Göran Svensson Göran Svensson Gatuchef Jerry Svensson Jerry Svensson Projekteringsingenjör Beslutsunderlag Samråd för översiktsplan Oskarshamns kommun Skickas till För åtgärd: Samhällsbyggnadskontoret

39 ÖVERSIKTSPLAN OSKARSHAMNS KOMMUN 2050 DEL 1 Förslag Oskarshamns kommun - ett internationellt energicentrum och en kommun med hög livskvalitet och tillväxt.

40 VISION 2050 Hållbara Oskarshamn ett internationellt energicentrum och en kommun med hög livskvalitet och tillväxt. År 2050 är vi invånare. I Oskarshamns kommun finns attraktiva boenden och en omgivning som är god att växa upp, leva och åldras i. Här finns mötesplatser och möjligheter för att lära av varandra och påverka sin vardag. Vi har utbildning av hög kvalitet och aktiviteter, kultur och fritid för alla. Kommunen är en viktig del i Kalmarsundsregionen och dess gemensamma arbetsoch bostadsmarknad. Vi har goda kommunikationer inom kommunen och med omvärlden. Med vårt starka näringsliv är vi en motor i regionen. Här råder en positiv företagaroch utvecklingsanda som skapar jobb. I samarbete med näringsliv, universitet och högskolor främjar vi kunskap och innovation. Oskarshamns kommun är ett internationellt erkänt energicentrum där världsunik forskning bedrivs. Vi bevarar och gör våra kulturmiljöer och vår natur tillgänglig för invånare och besökare. Landsbygd och stad stärker varandra och vi satsar på upplevelser och turism i hela kommunen. Oskarshamns stad har en levande stadskärna med en bredd av handel, kultur och service. Vi har ett hållbart samhälle som präglas av trygghet, tillit och tolerans så skapar vi en kommun med trivsel och delaktighet under hela livet. Antagen av kommunfullmäktige den 2018 Text och bild: Samhällsbyggnadskontoret där inget annat anges För mer information kontakta sbk@oskarshamn.se webbsida:

41 Innehållsförteckning sida Inledning Varför ska vi ha en översiktsplan? 4 Utmaningar 6 Ett förändat klimat 7 Befolkningstillväxt och rekryteringsbehov 8 Strategier för framgång 9 En stark motor i regionens näringsliv 9 Ett internationellt energicentrum 9 Närhet och hållbarhet 10 Boende för alla Utbyggnadsstrategi Stärk de stora transport- och kollektivtrafikstråken 12 Förtäta längs kollektivtrafikstråken Fyra serviceorter Mer Kalmarsund 15 Ett internationellt energicentrum 19 Forskning, utbildning och energiproduktion 19 Förnyelsebar energi 20 Energieffektivt byggande 20 Utredningsområden för vindkraft 21 Hållbara transporter 22 Bebyggelseutveckling 23 Bostäder 23 Förskola och skola 25 Kultur 26 Fritid och friluftsliv 28 Närhet till grönska 30 Ekosystemtjänster 30 Arkitektur och offentliga miljöer 31 Kulturmiljöer 33 Kommunalt huvudmannaskap 38 Anpassning till ett förändrat klimat 39 Vatten och avlopp 42 Strandskydd 43 Hälsa och miljö 44 Näringsliv 52 Kommunikationer och transporter 53 Hållbara transporter 53 Gång- och cykeltrafik 54 Skärgårdstrafik 54 Kollektivtrafik 54 Transportinfrastruktur 55 Eldistribution och elektroniska kommunikationer 56 Försvaret 56 Natur och landskap 57 Naturvärden 60 Naturresurser 64 Temaområden 66 Landsbygden 68 Fyra serviceorter 73 Påskallavik 74 Bockarabygden 78 Kristdalabygden 82 Misterhultsbygden 85 Oskarshamns stad och omland 90 Kust, skärgård och hav 92 DEL 2 Konsekvens- och miljökonsekvensbeskrivning, se bil. 4 5

42 Inledning Samhällsbyggnadskontoret fick i uppdrag av kommunstyrelsen att arbeta fram ett förslag till ny översiktsplan för Oskarshamns kommun. Denna översiktsplan ersätter därmed Översiktsplan 2000 antagen av kommunfullmäktige Varför ska vi ha en översiktsplan? Vägledning och strategi Översiktsplanen ska ge vägledning för beslut om användning av mark och vatten. Den ska även vara ett strategiskt dokument, som stöd för hur man styr kommunens utveckling och planering på ett hållbart sätt och mot uppsatta mål. Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunen. Den är inte juridiskt bindande, enbart vägledande. Den ger inga rättigheter eller skyldigheter till vare sig myndigheter eller enskilda. I planen vägs och prioriteras olika allmänna intressen mot varandra. Däremot väger man inte in enskilda intressen. I översiktsplanen skisseras vår framtida livsmiljö och dess viktigaste uppgift är att vägleda vad vi vill åstadkomma och hur vi ska nå det. Översiktsplanen ska: Visa på den avsedda användningen av kommunens mark- och vattenområden Vara ett instrument för dialog med medborgare, grannkommuner och statliga intressen Utgöra ett samlat kunskapsunderlag Vara ett redskap att använda vid olika former av tillståndsgivning Ambitionen med Översiktsplanen är att den ska vara ett långsiktigt och levande dokument. Översiktsplanen kan kompletteras eller revideras för särskilda ämnesområden eller geografiska platser genom tillägg eller fördjupningar. Kopplingen till andra viktiga planeringsunderlag ska vara tydlig. För att säkerställa planens relevans ska planen aktualitetförklaras av Kommunfullmäktige minst en gång varje mandatperiod. De konsekvenser som planens genomförande kan innebära ska beskrivas för att främja en hållbar utveckling. En översiktsplan antas alltid innebära betydande miljöpåverkan och ska därför alltid miljöbedömas. Processen för att ta fram en översiktsplan Översiktsplanen skall vara aktuell och spegla den politiska majoritetens uppfattning. SAMRÅD: Ett förslag till översiktsplan arbetas fram. Kommunen samråder och för dialog med länsstyrelsen, regionplaneorgan och andra kommuner som berörs av förslaget. Tillfälle till samråd ska även finnas för de myndigheter, sammanslutningar och enskilda invånare som har ett väsentligt intresse av förslaget. Alla synpunkter och kommunens bedömning sammanställs i en samrådsredogörelse. Länsstyrelsen lämnar ett särskilt samrådsyttrande. GRANSKNING: Efter samrådet bearbetas förslaget efter de inkomna synpunkterna och översiktsplanen ställs därefter ut för granskning under minst två månader. Även under granskningstiden finns det möjlighet att lämna synpunkter och efter granskningen sammanställs inkomna synpunkter i ett utlåtande. Länsstyrelsen skriver ett granskningsyttrande över den utställda planen. ANTAGANDE: De synpunkter som lämnats under granskningsskedet arbetas in i förslaget och översiktsplanen kan därefter antas av kommunfullmäktige. Länsstyrelsens granskningsyttrande utgör en del av den antagna översiktsplanen. Vad säger lagen? I Plan- och bygglagens 3 kap. regleras vad översiktsplanen ska omfatta; inriktning, samråd, redovisning av riksintressen m.m. Genomförande Delar av marken som berörs av översiktsplanen ägs av kommunen, andra delar är i privat ägo. Vid översiktsplanering suddar man delvis ut gränser och ser kommunens mark och vatten som en helhet där man försöker peka ut bästa lämpliga utveckling för att kunna klara en hållbar samhällsbyggnad. Det är inte självklart att översiktsplanens intressen stämmer överens med markägarens intressen. Utbyggnadstakten och genomförandet av översiktsplanens intentioner styrs till stor del av marknaden och andra faktorer som kommunen inte råder över. Det handlar om efterfrågan på bostäder, industrimark med mera liksom om statliga prioriteringar vid vissa stora infrastrukturprojekt. Översiktsplanen visar möjlig utbyggnad och utveckling i kommunen. Översiktsplanen redogör också för viktiga utvecklingar för kommunens fysiska planering som ska stimulera tillväxt och befolkningsökning. Löpande översiktsplanering Översiktsplanering är eller bör vara en i stort kontinuerlig process. Planen ska spegla den rådande politiska majoritetens uppfattning om byggande, mark- och vattenanvändning och hushållning med naturresurser. Den måste också vara aktuell för att fungera som vägledning vid såväl kommunens egna som andra myndigheters beslut om bland annat detaljplaner, bygglov och tillstånd enligt miljöbalken. Minst en gång varje mandatperiod ska kommunen därför ta ställning till planens aktualitet. Länsstyrelsen ska på eget initiativ redovisa statliga och mellankommunala intressen som är av betydelse för planens aktualitet. 6 november januari 2018 Förslaget till Översiktsplan för Oskarshamns kommun består av två delar. I första delen presenteras planförslaget med övergripande mål och strategier för kommunens långsiktiga utveckling. Här beskrivs även hur översiktsplanen ska genomföras. I den andra delen beskrivs de konsekvenser ett genomförande av planförslaget bedöms ge. Denna del består i sin tur av två delar: Konsekvensbeskrivning Miljökonsekvensbeskrivning Dessa har upprättats av en utomstående konsult, i detta fall Vatten och Samhällsteknik AB. Ett av deras påpekande gäller att delaktighet och inflytande medfördel kan utvecklas i översiktsplanen. Detta har förslaget kompletterats med efter att deras konsekvensbeskrivning blev klar, bland annat med sammanfattande synpunkter från bygdedialogerna som föregått framtagandet av förslaget. Vidare så refereras det till Riktlinjer i konsekvensoch miljökonsekvensbeskrivningen, detta begrepp är ändrat till Rekommendationer i förekommande fall. maj - juni 2018 september

43 Utmaningar Det är idag vi sätter agendan för ett samhälle präglat av tillit, delaktighet och ett gott liv för alla. Det är nu vi säkerställer våra tillgångar i form av stora opåverkade naturområden och en självklar tillgång till rent vatten. Genom god samhällsplanering med långsiktiga strategier och bred politisk förankring, kan översiktsplanen vara det instrument som den kommunala verksamheten kan ta stöd i, vad det gäller vår användning av mark och vatten. Klimatet, med den förväntade höjningen av jordens medeltemperatur, kommer att påverka oss. Extremvädret ökar, det blir mer blåsigt, mer regn, längre perioder av torka, högre havsvattenstånd. Men det förändrade klimatet kan också medföra några positiva effekter såsom fler och längre odlingssäsonger i vissa delar av landet. Vi kommer att se en omflyttning av människor som kommer att söka sig hit från områden som blivit omöjliga att leva i på grund av klimathotet. Vattenbristen i världen kommer även att påverka oss och vår syn på en tidigare självklar tillgång. Den stora utmaningen i vårt samhälle är också bristen på arbetskraft, framförallt inom vårdsektorn och skolan, men även inom tillverkande industri och annan verksamhet. I Oskarshamns kommun är vi särskilt sårbara eftersom näringslivet till stor del består av tillverkningsindustrin med en relativ smal arbetsmarknad. För att underlätta i rekrytering så behövs bland annat en bostadsmarknad som kan tillmötesgå de önskemål som finns för ett attraktivt boende. Väder är inte detsamma som klimat Väder beskriver temperatur, molnighet och andra egenskaper hos atmosfären i ett visst ögonblick, och kan skifta snabbt. Klimatet är däremot en sammanfattning av hur vädret brukar vara i ett visst område. Normalt används en 30-årsperiod av väderdata för att få en god uppfattning om genomsnittsvädret eller klimatet. Ofta används perioden för att beskriva dagens klimat. Ett förändrat klimat År 2016 hade den globala medeltemperaturen stigit med drygt 0,7 grader sedan 1900-talets början, vilket är en anmärkningsvärt snabb och kraftig ökning jämfört med klimatets förändringar längre tillbaka i tiden. Klimatforskarna är nu säkra på att utsläpp från mänsklig aktivitet bidrar till att klimatet förändras i en allt snabbare takt. Enligt FN:s klimatpanel IPCC kommer detta att leda till att den globala medeltemperaturen ökar med mellan 0,5 och 5 grader till år På hela jorden börjar effekterna av ett förändrat klimat att märkas med bland annat stigande havsnivåer till följd av varmare hav och minskade istäcken vid polerna och glaciärer. På några platser var det i november grader varmare än normalt runt nordpolen. Ett minskat istäcke medför också att inte lika mycket värme reflekteras bort vilket i sin tur medför att den globala uppvärmningen eskalerar ytterligare. I Sverige får vi generellt sett räkna med mildare vintrar och längre somrar med fler värmeböljor. Samtidigt ökar den totala nederbörden över året och kraftiga regn kommer att inträffa oftare. Varför är det en utmaning att klimatet förändras? Klimatet har alltid varierat på grund av naturliga faktorer, men med industrialiseringens intåg har en förändring som beror allt mer på mänskliga aktiviteter kommit att påverka planeten och atmosfären. De förändringar som pågår nu sker mycket snabbt, är omfattande och förväntas få långtgående effekter. Det krävs insatser på såväl global som lokal nivå för att minska mänsklighetens klimatpåverkan. Det handlar om att vi kraftigt måste minska våra klimatpåverkande utsläpp samtidigt som vi behöver anpassa oss till klimatförändringarnas effekter. Dagens samhällen är byggda utifrån de klimatförhållanden som varit rådande. De snabba förändringar som nu sker ger nya förutsättningar för hur vi måste planera och bygga nu och framöver. Detta är en utmaning, om inget görs kan det leda till stora materiella och ekonomiska konsekvenser för såväl samhället som för den enskilda individen. Det nya som byggs måste kunna klara kommande förändringar under sin livscykel, men framförallt måste den bebyggelse och infrastruktur som redan finns anpassas till de nya förutsättningar som klimatförändringarna ger. I vissa fall förstärks risker som redan finns, exempelvis översvämning. I andra fall tillkommer nya risker som exempelvis hälsopåverkan på grund av extrema värmeperioder. Tidsperspektivet är en viktig aspekt när det handlar om klimatförändringar. Fram till 2050 kommer vi att se vissa förändringar men förändringstakten kommer att öka i slutet av seklet. Det som idag planeras och byggs för att stå i 100 år måste därför redan nu utformas på ett sätt så att det även fungerar i framtidens klimat. Hur det ska göras handlar om en avvägning mellan samhällsekonomiskt värde, om det finns möjlighet att göra mer åtgärder längre fram i tiden samt byggnaders förväntade livslängd. Efter år 2100 kommer klimatförändringarna att fortsätta vilket betyder att vi senast runt 2050 måste ta höjd för ännu större framtida förändringar. 8 9

44 Befolkningstillväxt och rekryteringsbehov Kalmar län har minskat sin befolkning sedan 1980-talet. Nu ser man en svag ökning och trenden gäller även i Oskarshamn. Sverige har en urbaniseringstakt lika den i resten av Europa. Trenden är att befolkningstillväxten till största delen sker i de större orterna och städerna. Landsbygdens befolkningstal i Sverige har i princip legat still sedan 1970-talet. Landets storstäder och större tillväxtorter växer nästan uteslutande genom invandring och födelseöverskott idag. Man kan beskriva det som en global urbanisering. Det som attraherar flytt till större städer är övergången till en allt mer tjänstebaserad ekonomi där utvecklingen drivs av nya kunskapsintensiva branscher. Dessa branscher trivs i stadsmiljöer där tillgången till specialiserad arbetskraft är stor. Människor flyttar till städer för den urbana livsstilen och dess möjligheter, för arbete och högre utbildning. I Boverkets vision för Sverige 2025 presenteras en prognos för hur Sverige kommer att utvecklas. I Sverige är det framförallt storstadsregionerna och vissa högskole- och universitetsstäder som kommer att ha den största befolkningstillväxten. Kalmar län ligger varken i, eller mellan några storstadsregioner och har förhållandevis långt till närmsta storstadsregion. Att vända befolkningstrenden för att få fler invånare i de mindre orterna och på landsbygden kräver att man möjliggör för attraktivt boende och bra infrastruktur för transporter av varor och människor samt tillgång till bredband. Ett samarbete har påbörjats för att öka länets attraktivitet och ökad inflyttning genom att binda ihop Oskarshamns och Kalmars arbetsmarknader - Mer Kalmarsund. Samarbetet kring Linnéuniversitetet i Kalmar och Växjö är också positivt för regionens utveckling. Avsaknaden av snabba kommunikationer inom och till och från regionen hämmar regionens utveckling och attraktivitet. För att binda samman regionen behöver vi tillsammans arbeta för bättre kommunikationer och kortare restider. I Oskarshamn kommun har befolkningsmängden minskat sedan slutet av 1970-talet fram till 2010-talet, där man kan se en svag positiv utveckling. Ser man till utvecklingen inom kommunen sker också en lokal urbanisering där Oskarshamns stad vuxit något på senare år medan våra mindre tätorter och landsbygd totalt sett har minskat. Samtidigt som vi endast ser en svag ökning av befolkningen sker en förändring i demografin. Trenden pekar mot att vi får en allt större andel äldre befolkning samtidigt som de yngre väljer att flytta härifrån. Vi har dessutom en lägre andel unga i familjebildande ålder än riket i övrigt. Demografins utveckling riskerar att leda till att näringslivet får svårare att rekrytera och inom vårdoch omsorgsyrken kommer en åldrande befolkning innebära ett ökat resursbehov. Enligt statistiken har Oskarshamns kommun en lägre andel unga än riket i övrigt. Genomförda undersökningar bland unga i kommunen visar på att en stor andel planerar att flytta från kommunen efter gymnasiet, främst på grund av fortsatta studier. Detta visar sig också i statistiken över åldersfördelningen i kommunen. Statistiken visar även på att det är förhållandevis fler unga kvinnor än män som väljer att flytta härifrån. Oskarshamn har ett starkt näringsliv, särskilt inom industrisektorn där Oskarshamn har en högre andel förvärvsarbetande än riket i övrigt. Dominerande är verksamheter inom tillverkning och energi. Ett fåtal stora företag står för en stor andel av sysselsättningen i kommunen där de tre största företagen svarar för nästan 25 procent av arbetstillfällena. Kommunen har en förhållandevis svagt utvecklad tjänstesektor och en avsaknad av mjuka arbetstillfällen i synnerhet på den privata sidan. Industrisektorn är fortsatt starkt mansdominerad. En avsaknad av bredd på arbetsmarknaden gör kommunen känslig för konjunktursvängningar och försvårar företagens möjlighet till kompetensförsörjning. Avsaknaden av bredd på arbetsmarknaden samt långa pendlingstider i länet får till följd att det blir svårt för en hel inflyttande familj att hitta arbete och lösa vardagspusslet. För att säkra näringslivets kompetensbehov och få till en positiv utveckling av kommunen är ökad attraktivitet och en breddad arbetsmarknad viktiga frågor för Oskarhamns kommun. De senaste årens tillskott av invånare genom nyanlända som fått uppehållstillstånd är positivt för befolkningstillväxten. Förutom kompetens så behöver arbetsmarknaden förstärkning för att klara behovet inom till exempel vård och omsorg samt den tillverkande industrin. Ett socialt hållbart samhälle är sammansatt av individer med olika bakgrund och med en mångfald av kulturer. I Oskarshamn ska vi verka för att möten mellan dessa människor kan ske och att vi bidrar till ett hållbart samhälle med potential för en utveckling, ekonomiskt, ekologiskt och socialt. Strategier för framgång Med ett sikte på att bli invånare till 2050 visas på en ambition och en satsning framåt. Kommunen ser en stor framtidsoptimism och arbetar för att få tillväxt och vända befolkningstrenden. För att göra detta krävs fortsatta satsningar och utökade samarbeten inom regionen. Oskarshamns kommuns fem huvudstrategier för samhällsutvecklingen är framtagna för att möta de utmaningar vi står inför och för att leda kommunen mot visionen. En stark motor i regionens näringsliv Vårt starka näringsliv är en stor tillgång för kommunen. För att säkra näringslivets kompetensbehov behöver vi arbeta för att stärka Oskarshamns och regionens attraktionskraft. Vi ska arbeta för att erbjuda attraktiva boenden och stödja Nova samt högskolor och universitet för att ge möjligheter till kvalificerad utbildning inom regionen. Satsningar på förbättrad väg- och järnvägsinfrastruktur samt effektivare byten mellan transportslag är också viktigt för näringslivets och kommunens utveckling. Kommunen ska stödja en breddning av arbetsmarknaden, främst inom tjänste- och servicesektorn och genom att profilera oss inom energiområdet. Vi ska stödja småföretagandet, arbeta för ett ökat nyföretagande och entreprenörskap och en högre andel kvalificerade arbetstillfällen. Vi ska också arbeta för att utveckla en framgångsrik internationell forskarmiljö med koppling till affärsutveckling. Oskarshamns kommun ska stödja utvecklingen av besöks- och upplevelsenäringen. Regionen har många starka besöksmål, tillsammans med närheten till Gotland har vi ett bra utgångsläge att utveckla vår lokala besöksnäring. Arbetet med att bredda arbetsmarknaden behöver ske både på lokal nivå och genom att skapa en gemensam regional arbetsmarknad. En breddad arbetsmarknad innebär att det blir lättare för hela familjen att hitta arbete och flytta till Oskarshamn och regionen. Bild: Scania AB Ett internationellt energicentrum I Oskarshamns kommun finns kompetens inom miljö- och energiområdet samlad i en världsunik forskningsinfrastruktur kring Äspölaboratoriet. Med utbildningar i världsklass och i forskningsoch utvecklingssamarbeten utvecklas nya hållbara miljö- och energitekniker och system. Genom Demosite Oskarshamn är regionen en internationell demonstrationsmiljö för miljö- och energiteknik. Simpevarpshalvön, tillsammans med kraftledningarna och dess kraftledningsgator, är ett riksintresse för energi och ska vara en viktig plats för produktion av framtidens energi. Framtidens energibehov kommer att ställa stora krav på hållbar och förnybara sätt att skapa den energi som vi behöver i våra bostäder, för våra transportbehov av varor och människor och för näringslivet. Vi ska arbeta för en hållbar samhällsutveckling och testa ny miljö- och energiteknik, bland annat i Inre hamnen och andra utvecklingsprojekt. Som kommun tar vi ansvar för att använda och visa på hållbara och energieffektiva lösningar i offentliga miljöer och byggnader samt inspirera och stödja privata aktörer. Vi ska vara sparsamma med våra resurser och arbeta för att återanvända och återvinna mer. För att nå målet om att bli en fossilbränslefri region behöver vi arbeta för att minska utsläppen från transporter, verksamheter och konsumtion. Oskarshamns kommun ska vara ledande inom framtidens energifrågor och vara känd som kommunen med energi. Definitionen på begreppet fossilbränslefri region är idag att det inte ska ske något nettoutsläpp av fossil koldioxid från Kalmar läns gränser. Exempelvis kan lokal produktion av förnybar energi såsom vindkraft och biogas kompensera för kvarvarande utsläpp från fossila energikällor inom exempelvis transporter. Dock så pågår ett arbete på Kalmar Regionförbund och landsting att omdefiniera begreppet fossilfritt till att just vara en minskning och helst helt fritt från utsläpp av fossila bränslen

45 Närhet och hållbarhet I Oskarshamn är det nära till allt. För dem som väljer att bo på landet är det inte långt till stadens utbud och de större tätorternas basutbud av service, skola, vård och omsorg. Vill man bo mitt i staden är det fortfarande nära till natur och hav. Med goda elektroniska kommunikationer förbättras möjligheten att bo och verka i hela kommunen. Närheten till natur och friluftsliv är en framgångsfaktor som Oskarshamns kommun bör bygga vidare på. Att från sin bostad på ett lätt och snabbt sätt kunna komma ut i naturen eller på havet är en livskvalitet som är viktig för invånarnas välmående, hälsa och trivsel. Närhet i Oskarshamn handlar också om möjligheten att få ihop sitt vardagsliv och kunna ha en rik fritid. Det ska inte spela någon roll var vi bor och jobbar inom regionen, goda kommunikationer ska se till att vi kan ta oss mellan hemmet och arbetsplatsen. Vi ska kunna släppa våra barn på egen hand till skolan, ha tillgång till kultur, service, rekreation och naturupplevelser i vår närmiljö. Den närhet vi kan erbjuda i Oskarshamns kommun ska vi utveckla och värna om och arbeta för goda kommunikationer och pendlingsmöjligheter. För att uppnå vision 2050 är miljön och arbetet för en hållbar samhällsutveckling grundläggande. För att kunna erbjuda våra invånare hög livskvalitet behöver tillväxten ske på ett hållbart sätt med miljön och människan i fokus. Hållbarhetsarbetet utgår ifrån tre aspekter; den sociala, ekologiska och ekonomiska hållbarheten när vi ska lämna över till nästa generation. Tillståndet i vår miljö är grundläggande för att vi ska kunna leva och må bra, till det kommer de sociala värden med allas lika rätt och möjlighet till personlig utveckling. Om vi ska kunna erbjuda våra invånare hög livskvalitet behöver tillväxten ske på ett hållbart sätt med människan och miljön i fokus. Utgångspunkten för kommunens miljö- och ekologiska hållbarhetsarbete är de 16 nationella miljömål som riksdagen fastslagit. Oskarshamns kommun har valt att prioritera sex miljömål som är grunden förhur vi ska bli en hållbar tillväxtkommun med hög livskvalitet: - Begränsad klimatpåverkan - Giftfri miljö - Säker strålmiljö - Hav i balans samt levande kust och skärgård - Ett rikt odlingslandskap - God bebyggd miljö Vi ska bygga ett samhälle där människor trivs och mår bra, känner trygghet och delaktighet. God tillgänglighet är en förutsättning för att kunna leva ett aktivt liv och vara delaktiga i samhället. Vi ska i planering och genomförande utgå ifrån att människor är olika och har olika förutsättningar, behov och önskemål. En genomtänkt fysisk planering, hur vi utformar den byggda miljön, kan hjälpa till att stimulera till fysisk aktivitet i vardagen och ge ökad social sammanhållning. Det nationella målet för jämställdhet är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv. Enligt beslut i kommunfullmäktige ska alla barn och unga ha rätt att leva och utvecklas i ett säkert och tryggt Oskarshamn. Ett program för personer med funktionsnedsättning utifrån FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionshinder antogs av kommunfullmäktige Programmet syftar till: att förbättra förutsättningarna för delaktighet och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. att öka kunskapsnivå om konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning att öka medvetenheten och kunskapen om funktionsnedsättningar och funktionshinder hos kommunens beslutsfattare och medarbetare. att vidareutveckla tillgänglighetsarbetet i kommunens dagliga arbete att bidra till att kommunens vision och mål om hög livskvalitet uppnås, Återvinning av metallskrot. Bild: Skrotfrag AB Sveriges 16 miljökvalitetsmål: 1.Begränsad klimatpåverkan 2.Frisk luft 3.Bara naturlig försurning 4.Giftfri miljö 5.Skyddande ozonskikt 6.Säker strålmiljö 7.Ingen övergödning 8.Levande sjöar och vattendrag 9.Grundvatten av god kvalitet 10.Hav i balans samt levande kust och skärgård 11.Myllrande våtmarker 12.Levande skogar 13.Ett rikt odlingslandskap 14.Storslagen fjällmiljö 15.God bebyggd miljö 16.Ett rikt växt- och djurliv Sveriges Ekokommuners verksamhet grundar sig på en vetenskaplig definition av hållbarhet. Hållbarhetsprinciperna lyder: I ett hållbart samhälle utsätts inte naturen för systematisk koncentrationsökning av ämnen från berggrunden till exempel kol, olja och metaller) 2... koncentrationsökning av ämnen från samhällets produktion till exempel kväveoxider, bromerade flamskyddsmedel, freoner och hormonliknande kemikalier) 3... undanträngning med fysiska metoder till exempel avskogning och utarmning av ekosystem) 4. Och det finns inga strukturella hinder för människors hälsa, inflytande, kompetens, opartiskhet och mening definitionen för social hållbarhet): Människor utsätts inte för systematiska barriärer avseende personlig hälsa människor utsätts inte för direkt skada) 5... inflytande människor hindras inte att påverka de sociala system som de ingår i och är beroende av) 6... kompetens människor hindras inte att utveckla kompetens) 7... opartiskhet människors lika rätt och värde erkänns och respekteras) 8... mening människor och organisationer hindras inte att utveckla en mening med att finnas) Boende för alla Oskarshamns kommun ska arbeta för att kunna erbjuda boenden med goda boendekvaliteter för alla. En blandning av olika boende- och upplåtelseformer eftersträvas för att kunna erbjuda en valfrihet och möta människors olika behov. Genom god tillgänglighet och omsorgstjänster ska vi underlätta för personer att kunna bo kvar hemma eller välja mellan olika boendealternativ. Marklägenheter med uteplats och plats för liten trädgård för att komplettera ett boende i villa och småhus. Mindre lägenheter för unga och studerande för att underlätta möjligheten att flytta hemifrån och skaffa sig eget boende. Bostäder anpassade för äldre i attraktiva miljöer. Att kunna erbjuda attraktiva boenden är en viktig förutsättning för att möta våra företags rekryteringsbehov. Vacker utsikt och natursköna omgivningar lockar många när det handlar om val av boende. I Oskarshamns kommun har vi förutom vackra skogsoch inlandsmiljöer möjligheten att erbjuda boende med havsutsikt och närhet till havet. Det är alltid nära till staden och tätorternas utbud av kultur och service. Varje individ har olika förutsättningar, önskemål och behov om sitt boende och sin närmiljö. Vad som är livskvalitet och vad som upplevs som attraktivt skiljer sig från person till person och är beroende på ens livssituation och i vilket skeende man befinner sig i livet. Vi får en attraktiv och hållbar utbredning av bostäder genom att bygga i områden med utbud, service och fritidsaktiviteter samt med tillgång till kollektivtrafik. I dagsläget år 2017 är behovet av bostäder stort. I kommunen, liksom i övriga Sverige, har bostadsbyggandet inte legat i fas med efterfrågan. Det handlar om helheten och vi behöver därför arbeta på ett brett plan för att kunna erbjuda goda boenden och livsmiljöer. Boende längs kusten och i skärgården är en av våra stora potentialer. Det finns idag möjlighet att i översiktsplan peka på områden i sjö- och vattennära lägen inne i landet som är lämpliga för bostäder. Dessa områden kallas LIS-områden, landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Med goda kommunikationer och ett arbete för att skapa en gemensam arbetsmarknad har särskilt stråket Oskarshamn, Påskallavik och vidare mot Mönsterås och Kalmar stora utvecklingsmöjligheter

46 Utbyggnadsstrategi Med en genomtänkt strategi för hur vi bygger och utvecklar vårt samhälle skapar vi livsmiljöer som bidrar till hög livskvalitet och möjliggör ett energi- och resurseffektivare levnadssätt. Med utgång i befintliga stråk och strukturer och arbetar vi efter att förtäta och bygga längs kollektivtrafikstråken. Ny bebyggelse ska byggas utifrån att det ska vara nära mellan målpunkter och för att underlätta för att cykla, gå och resa kollektivt. Att bygga vidare på den infrastruktur som redan finns ska eftersträvas. Fyra serviceorter där kommunen säkerställer en kommunal basservice möjliggör för landsbygd, skärgård och tätorter att leva och utvecklas. Den största potentialen för befolkningstillväxt och bebyggelseutveckling finns i Oskarshamns stad och längs kuststråket. Här finns goda kommunikationer och möjligheter att bo nära havet. God utvecklingspotential finns också i södra kuststråket som ligger strategiskt mellan Oskarshamn och Kalmar samt i norra kuststråket, kring Fårbo/Figeholm. Kristdala har haft en positiv befolkningstillväxt och kan också ses som en ort med potential för ytterligare utbyggnad. Det nya kravet på en ökad självförsörjning vad gäller energi och livsmedel medför också att de mindre orterna, tillsammans med lands- och skogsbygd, kan få en ökad betydelse för tillväxt. För att möta denna utveckling behövs en strategi i översiktsplanen även för dessa områden. Stärk de stora transportoch kollektivtrafikstråken Genom Oskarshamns kommun går två kommunikations- och transportstråk, ett nordsydligt och ett öst-västligt. Stråken har såväl lokal som regional, nationell och internationell betydelse och utgörs av E22 kuststråket) och riksväg 37/47, järnvägen Oskarshamn Nässjö samt färjeförbindelsen till Gotland öst-väststråket). Förbättringar av stråken innebär en ökad tillgänglighet och möjlighet till snabbare och tidseffektivare transporter. Stråken utgör stomnätet för den regionala kollektivtrafiken och en god turtäthet och snabbhet bör prioriteras. Vid strategiska bytespunkter ska det vara lätt att ansluta med antingen kollektivtrafik eller andra transportslag. Kuststråket. För att förbättra kommunikationerna mot Stockholmsregionen och Blekinge/Skåne och vidare ut i Europa behöver kuststråket förbättras. I första hand behöver flaskhalsar på E22 byggas bort men på sikt bör stråket utvecklas med järnväg för hållbara, effektiva och snabba transporter. Smålandskusten är en viktig länk som saknas i den nationella järnvägsinfrastrukturen och möjligheten till att utveckla ett starkt internationellt stråk vidare mot Öst- och Centraleuropa. Järnvägen skulle komplettera befintliga nationella stambanor och viktiga hamnar och bidra till ett mer robust transportnät. Kuststråket binder samman Oskarshamn med Kalmar, Mönsterås och Västervik och är viktigt för regionens utveckling och tillväxt och för en gemensam regional bostads- och arbetsmarknad. För personresor ses så kallade superbussar som ett steg innan en järnväg längs kusten kan realiseras. Superbussarna ska köras enligt mottot tänk spår åk buss och endast stanna vid större hållplatser för att få ett så effektiv resande som möjligt. I det öst-västliga stråket utgör Oskarshamn en knutpunkt där land- möter sjötransporter. I stråket via riksväg 37/47 och Oskarshamns hamn transporteras en majoritet av allt gods till och från Oskarshamn. Reguljär färjetrafik går mellan Oskarshamn och Gotland. Oskarshamns hamn är viktig för nationella och internationella transporter och är regionens prioriterade hamn. Nya färjeförbindelser österut skulle stärka stråket och möjliggöra ett reguljärt östvästligt godsflöde mellan Göteborg och Baltikum/ Ryssland med Oskarshamn som bytespunkt. Lokalt skulle det innebära bättre kommunikationer ut i världen för våra företag samt möjligheter till nya företagsetableringar. En förbättrad transportinfrastruktur och investeringar i riksvägarna 37 och 47 samt järnvägen till Nässjö behövs för att utveckla stråket. Etablerandet av en kombiterminal skulle möjligöra effektiva byten mellan transportslag och utöka möjligheterna till godstransporter via järnväg. Berga/Bockara STÄRK DE STORA STRÅKEN Kristdala FYRA SERVICEORTER FÖRTÄTA OCH BYGG LÄNGS KOLLEKTIV- TRAFIKSTRÅKEN Fårbo/Figeholm Påskallavik 14 15

47 Förtäta och bygg längs kollektivtrafikstråken Genom att förtäta och bygga längs kollektivtrafikstråken ökar underlaget för kollektivtrafiken och potentialen för gång och cykel tack vare kortare avstånd mellan målpunkter. Samtidigt minskar behovet av transporter med personbil. En förtätning i befintliga bebyggelsestrukturer ökar även underlaget för service och handel. Vid förtätning ska det finnas utrymme för grönska, lek, motion och annan utevistelse. Verksamheter som är beroende av tunga transporter ska i första hand samlokaliseras till strategiska platser i de stora transportstråken med goda kommunikationsmöjligheter. I dag ses det som en självklarhet att ha full framkomlighet med bil. Våra bostäder och målpunkter som dagligvaruhandel, arbetsplatser och fritidsaktiviteter är ofta geografiskt utspridda och förutsätter biltransporter. Planeringen ska präglas av ett synsätt där det är en självklarhet att kunna röra sig till fots eller per cykel, att leka eller springa i sin närmiljö. Ett minskat bilåkande ger också effekter på miljön. För att minska koldioxidutsläppen från transporter krävs en stor omställning. Behovet av att köra bil måste minska och resandet med kollektivtrafik öka, samtidigt som en omställning till förnyelsebara bränslen såsom biogas och el behövs. Oavsett framdrivningsteknik tar bilen upp ett stort utrymme i våra städer och byggda miljöer. Parkeringar och breda gator försvårar en förtätning och närhet mellan målpunkter. Det är också ett ineffektivt användande av värdefull central mark. Fyra serviceorter För varje bygd finns en utpekad serviceort där kommunen säkerställer en kommunal basservice. Våra fyra serviceorter är: Påskallavik, Kristdala, Fårbo/ Figeholm och Bockara/Berga. Fårbo tillsammans med Figeholm samt Bockara tillsammans med Berga ses som serviceort för Misterhults- respektive Bockarabygden. Närheten mellan orterna gör att dessa ses som en stödjande enhet. Kommunen styr inte över service som livsmedelshandel men genom att sträva efter en god kommunal servicenivå arbetar kommunen för att serviceorterna ska ha en tillräcklig befolkningsmängd för att också ge underlag för annan service. I Oskarshamns stad finns ett utökat utbud av service och handel. Oskarshamns stad ska ha ett brett handelsutbud i en levande och småskalig stadskärna. Kompletterande handel och service ska finnas vid mellersta infarten, längs Åsavägen och i våra stadsdelscentra. Kalmar är regionens största handelsstad och kompletterar Oskarshamns och andra kommuners handel och serviceutbud. Strategier för serviceorterna Serviceorterna ska sträva efter att ha goda kollektivtrafikförbindelser med Oskarshamns stad. Serviceorterna bör ha en trafiksäker miljö med fokus på säkra gång- och cykelvägar till skola och busshållplatser Serviceorterna bör ha en god utformning av det offentliga rummet för invånarnas trivsel och trygghet samt för att stärka besöksnäringen I serviceorterna ska Oskarshamns kommun sträva efter att kunna erbjuda kommunal service med: Förskola och skola årskurs 1-6 Gruppboende för äldre Bibliotek/Mötesplats/Servicepunkt, tillgängliga för alla Badplats Motionsspår Sporthall Spontanidrottsplats Samlingslokal kommunalt stöd till en samlingslokal Offentliga miljöer Mer Kalmarsund - övergripande strategier För att bli konkurrenskraftiga gentemot andra delar av landet behöver vi söka samarbete över kommungränser i en geografi som kan ge en positiv gemensam identitet och som inte är beroende av framtida regiondelning. Kalmarsund bör fungera som en sådan identitet. Ambitionen är att förstärka begreppet Kalmarsund inom flera olika områden. Sundet bör återfå den sammanhållande rollen för alla som bor här och därmed bli ett positivt samlat begrepp för regionen såsom Öresund, Österlen eller Höga kusten. Oskarshamn ska vara en aktiv part i utvecklingen av konceptet Kalmarsund som bör omfatta såväl kustsom inlandskommuner som har intresse i att utveckla regionen gemensamt. KALMARSUNDS RIKA NÄRINGSLIVSTRÄDS FEM HUVUDGRENAR Här beskrivs de branscher som sticker ut runt Kalmarsund. Dessa kompletterar vanliga branscher som utbildning samt vård och omsorg. 1 2 LINNÉUNIVERSITETET STÄRKER OCH UTVECKLAR NÄRINGSLIVET Linnéuniversitetet höjer utbildningsnivån, utvecklar forskningsområden i samverkan med näringslivet, bidrar starkt till att göra regionen attraktiv för åldersgruppen samt stärka sjukvårdskvaliten genom att stegvis utveckla en fullständig läkarutbildning. 4 3 BESÖKSNÄRING & TURISM Turism inom sol och bad, cykel, båt, kultur, natur och idrott allt detta går att utveckla inom Kalmarsund. Kalmar län är ett starkt turistlän med landets längsta kuststräcka med en outvecklad potential. Det har starka delområden men ingen gemensam marknadsföring. Kalmarsund är södra länet. Den norra delen utgörs i väster av ett sjörikt småbrutet landskap Astrid Lindgrens värld och i öster av Misterhults och Tjust skärgårdar. De är Sveriges minst exploaterade skärgårdsområden. Idrottsturismen är under stark utveckling. Störst andel anställda inom handeln i regionen finns i Kalmar följt av Borgholm och Mörbylånga. Borgholm har en klart högre andel av arbetstillfällena inom hotell- och restaurangverksamhet än i de övriga kommunerna. Kalmar och Oskarshamn är idag huvudorter för var sin lokal arbetsmarknad. Genom samverkan och förbättrade kommunikationer mellan kommunerna kan vi erbjuda våra invånare goda inkomstmöjligheter och bra samhällsservice. Ett viktigt mål för regionen är att verka för att Kalmars och Oskarshamns arbetsmarknader blir en gemensam. Kalmarsund är den geografiska identitet som knyter samman Öland med södra delen av Smålandskusten till en funktionell arbetsmarknad. SIMPEVARP SOM ENERGICENTRUM kräver specialkompetens och kunskapsutbyte på internationell nivå. JORD-/SKOGSBRUKSBYGD OCH ÖKANDE LIVSMEDELSPRODUKTION med hög klassning på jordbruksmarken och stor djurhållning. 5 TILLVERKNINGSINDUSTRI Andelen som arbetar inom tillverkningsindustrin är hög i Torsås, Mönsterås, Nybro och Oskarshamn. I Emmaboda finns ungefär vartannat arbete inom industrin. Den största koncentrationen av kunskapsintensiva företagstjänster och de branscher som klassas som kreativa finns i Kalmar

48 Arbetsmarknad och bostadsmarknad Idag är Kalmar och Oskarshamn huvudorter i var sin arbetsmarknad. En arbetsmarknadsförstoring, där invånarnas möjlighet att nå ett större utbud av arbete och studier bedöms vara avgörande för en stabil arbetsmarknad och god näringslivsutveckling. I arbetet med att skapa en arbetsmarknadsregion för Kalmar-Oskarshamn behöver blicken lyftas så att Kalmarsundsgränsen blir en yttre ram som blir tydligare än de enskilda kommungränserna. Det är viktigt att näringslivet ska kunna hitta rätt kompetens inom regionen om den sedan finns i Kalmar, Oskarshamn eller Mönsterås är av sekundär betydelse. För att lyckas med det ovanstående är goda kommunikationer och snabb förflyttning inom regionen en avgörande faktor. Busstrafiken bör utvecklas så att restiden mellan Oskarshamn och Kalmar är på mindre än en timma. På sikt ska en järnvägsförbindelse ytterligare kunna minska restiderna i regionen såväl mot söder, norr som väster. En kustjärnväg skulle enligt Regionförbundet för Oskarshamns kommun innebära att utbudet av arbetstillfällen inom en timmes restid, räknat både med bil och kollektivtrafik, mer än fördubblas. Även för studier på hög nivå är det väsentligt med kortare restider för att stärka attraktionen till regionens högskolor och universitet. Ett fortsatt samarbete mellan högskolor/universitet, näringsliv och regionen ska prioriteras. För Oskarshamn är det viktigt att fortsättningsvis kunna erbjuda ett brett utbud av utbildningar och stoltsera med utbildning i världsklass inom energisystem. Människors möjligheter att nå ett stort utbud av arbetstillfällen och studiemöjligheter är grundförutsättningen för en stabil arbetsmarknad och en sund utveckling av näringslivet. Det innebär att modern infrastruktur kombineras med snabb och effektiv trafik. Människors benägenhet att pendla till arbete ökar markant när restiden för en enkelresa minskar till 45 minuter eller mindre. En viktig aspekt är att tiden det tar att ta sig mellan bostad och arbete ofta är längre än resan med kollektivtrafiken eftersom få bor och arbetar precis vid hållplatsen. Viljan och möjligheten att pendla varierar beroende på kön och utbildningsnivå. Servicenivån, effektiviteten och komforten måste vara i takt med tidens krav och förväntningar om kollektivtrafiken ska kunna bli ett reellt alternativ till bilåkandet inom Kalmarsund. Statusen måste höjas rejält. Bättre kommunikationer är också avgörande för att kommunerna mellan och gränsande till Kalmar, Växjö, Karlskrona och Oskarshamn ska ha möjlighet att nå större utbildnings- och arbetsmarknader. Rimlig restid från de mindre kommunerna är en viktig del i deras arbete med att bli mer attraktiva bostadsorter. Därför satsar Kalmar län kraftigt på att utveckla och effektivisera linjenätet för regionalbussarna och att införa regiontåg succesivt från Besöksnäring och turism Det finns stora utvecklingspotentialer i besöksnäringen i Kalmarsund. En gemensam strategi för att marknadsföra konceptet Kalmarsund bör utvecklas. En tydlig kalmarsundsregion lockar såväl inflyttare som besökande och ökar områdets konkurrenskraft. den mest lämpliga korridoren för byggnation av snabbjärnvägen med den senaste tekniknivån och prestanda vilket innebär att banan byggs till största del på bro. En snabbjärnväg skulle ge restider mellan Kalmar och Oskarshamn på ca 20 minuter och Kalmar Linköping 1:25 timmar under förutsättning att Trafikverket anpassar sina delar på berörda delar av Stångådalsbanan och Tjustbanan till dagens tekniska nivå. Att förlägga järnvägen på bro genom landskapet är en beprövad teknik utanför Europa och har flera fördelar. Den tydligaste är markanspråket vilket utgör ca 3 % mot vad en konventionell järnväg gör vilket också innebär en kraftig förbättring av byggtiden. Plankorsningar undviks helt med människor, djur och bilar. Det innebär att barriäreffekter av järnvägen i det närmaste upphör men visuellt påverkas landskapet givetvis av en brokonstruktion. Utöver järnväg finns flera andra fokusområden för infrastrukturen och kommunikationerna som stärker regionen. Bland annat bör hela E22 och riksväg 37/47 utvecklas till mötesfri väg. En ny dragning av riksväg 37/47 föreslås som tillsammans med åtgärder på den södra trafikplatsen ger förbättrade villkor för godstransporter till och från Kalmarssund i öst-västlig riktning. Regionen har goda förutsättningar för godstrafik på vatten. Oskarshamns har regionens viktigaste hamn och en fortsatt utveckling av en stark och konkurrenskraftig hamnverksamhet i Oskarshamn ska möjliggöras. Här har Gotlandstrafiken sin hemmahamn. Även internationell sjöfart med en färja mot Baltikum ska utvecklas i Oskarshamns hamn. Nationella och internationella flyglinjer är viktiga för näringslivet. Dessa bör stärkas upp genom att utveckla Kalmars flygplats för internationella dagsturer. En utveckling av kommunikationerna inom regionen är av betydelse för att Kalmar flygplats ska kunna utvecklas till regionens nav för utrikes flygresor. Möjliga restider med snabbjärnväg STAD TID Linköping 0:00 Åtvidaberg 0:20 Västervik 0:45 Oskarshamn 1:05 Mönsterås 1:15 Kalmar 1:25 Ett ökat samarbete mellan kommunerna runt Kalmarsund är viktigt för att göra regionen stark och konkurrenskraftig. Ett av de mest betydelsefulla målen är att tillsammans skapa större och starkare arbetsmarknader. Det är inte enbart kustkommunerna som bör samsas i en Kalmarsunds-gemenskap, utan även inlandskommunerna fyller en viktig roll för regionens utveckling. Infrastruktur och kommunikation Förbättrade kommunikationer är en av huvudfrågorna för regionen. En järnvägsförbindelse mellan Kalmar och Oskarshamn och vidare mot Linköping/ Norrköping/Stockholm är av stor betydelse. En gemensam strategi inom Kalmarsund för att påskynda tillkomsten av en sådan förbindelse har hög prioritet. Ett järnvägsreservat för framtida spårdragning har lagts ut i den fördjupade översiktsplanen för Oskarshamns stad. En järnvägskorridor för hela Oskarshamns kommun och övriga kommuner som berörs bör gemensamt utredas för att trygga en framtida kustjärnväg. Oskarshamns kommun har låtit Ramböll översiktligt utreda förutsättningarna och konsekvenserna av att förlägga en snabbjärnväg på bro genom Kalmar län. Rapporten är ett första steg att konkritisera planer på en snabbjärnväg mellan Kalmar och Linköping. Den bör utgöra underlag för att i samverkan med region Kalmar och kommunerna utmed banan finna Ramböll har på uppdrag av Oskarshamns kommun låtit utreda möjligheter och konsekvenser kring en broförlagd snabbjärnväg genom Kalmar län. Utredningen visar att byggnation med brokonstruktioner och ballastfritt spår är överlägset ett traditionellt järnvägsspår med avseende på prestanda, byggkostnad, markutrymme, miljö och säkerhet

49 MER KALMARSUND INNEBÄR ATT: Vara aktiva och deltagande i utvecklingen av regionen och konceptet Kalmarsund Samverka med övriga kommuner i Kalmarsund för att skapa en arbetsmarknadsregion runt Kalmarsund och effektivare restider i alla huvudriktningar. Samverka för en gemensam bostadsmarknad, boendekvalitet och varierat utbud. Samverka med övriga kommuner i Kalmarsund för att utveckla den gemensamma besöksnäringen, det gäller inte minst båtturismen. Samverka för att göra regionen mer tillgänglig, både att resa till och inom Kalmarsund. Underlätta att nå de regionala målpunkterna inom Kalmarsund. En utvecklad kollektivtrafik som sammanbinder besöksmålen effektivt är viktig. Verka för att kollektivtrafiken är effektiv och passar majoriteten av dem som arbets- eller studiependlar tidsmässigt. Verka för mindre än en timmes restid med kollektivtrafik till och från Kalmar Ha en positiv syn på infrastruktursatsningar som påverkar Kalmarsund i rätt riktning, såsom direkttåg mellan Kalmar och Växjö, tågstopp vid Kalmar flygplats, förbättrad godstrafikförbindelse för Mönsterås och väginvesteringar på Öland. Verka för en snabb järnvägsförbindelse med Stockholm/Mälardalen och med Linköping/ Norrköping Verka för en kustjärnväg och att snabbt komma ut på en eventuell höghastighetsbana. Verka för mötesfri väg på hela E22 och på riksväg 37/47. Verka för vägförbättringar för att snabbt nå E4 Malmö Stockholm). Stödja regionens arbete med kombiterminaler till exempel Nybro och Oskarshamn) Stödja arbetet med att utveckla Kalmar Airport till sydöstra Sveriges nav för flygresor. Utveckla Oskarshamns hamns arbete med internationell och transocean sjöfart, liksom sträva efter att fortsätta vara den självklara hamnen för person- och godstrafik till Gotland i södra Sverige. Oskarshamns kommuns angränsande kommuner Ett internationellt energicentrum Oskarshamn kommun ska vara ett internationellt energicentrum vilket innebär att vi ska profilera oss inom energi och miljö. Profilen som internationellt energicentrum ska genomsyra hela kommunen och rymmer allt från forskning, utbildning och produktion till hur vi i vårt dagliga liv kan bidra till en bättre energi- och resursanvändning. Oskarshamns kommun och regionen har högt ställda mål när det gäller energi och klimat och siktar på att bli fossilbränslefria år Oskarshamns kommuns ska inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser år Vi behöver ställa om till förnyelsebara energislag och arbeta för att minska vårt energioch transportbehov. Genom att engagera fler i omställningen till en mer hållbar energianvändning kan kommunen verka för att minska Oskarshamns energianvändning och klimatpåverkan. Forskning, utbildning och energiproduktion Oskarshamns kommun har sedan 1970-talet då de två första kärnkraftsreaktorerna uppfördes på Simpevarpshalvön varit en viktig plats för energiproduktion. Produktionen har med åren kompletterats med forskning kring och förvaring av uttjänt kärnbränsle. Forskningen är världsledande och Äspötunneln ger unika förutsättningar att bedriva djupgående forskning. Verksamheten vid Äspö har kompletterats med forskning inom miljö, mikrobiologi, geokemi, vattenresurser och ingenjörsteknisk forskning. Ambitionen är att Äspölaboratoriet ska bli etablerat som en nationell forskningsinfrastruktur med vetenskapligt stöd från de stora svenska universiteten, forskningsstiftelser och EU. Oskarshamns kommun och regionen stöttar en fortsatt utveckling av Äspö och Simpevarpsområdet som en nationell forskningsinfrastruktur. Forskningsanläggningen anses kunna få stor betydelse för regionens utveckling och näringsliv. Etablerandet av en forskningsanläggning kräver stödjande samhällsstrukturer i form av god tillgänglighet, goda kommunikationer, boende och service. Forskningsvärlden består av nätverk och trots att många möten sker virtuellt är platsen och det fysiska mötena viktiga. Oskarshamns kommun ska arbeta för att stödja forskningsanläggningens behov av stödjande strukturer. Utöver den forskningsutveckling som sker runt Äspötunneln är området kring Simpevarpshalvön en viktig plats för produktion av framtidens energi. Med fortsatt energiproduktion och satsningar på forskning kan området bli ett kluster för energi- och miljöteknik. Vid en avveckling av kärnkraften bör man studera platsens lämplighet för annan energiproduktion då infrastrukturen i form av elledningar, vägar och hamn redan finns. Simpevarp och stora delar av Ävrö samt även distributionsnätet av el är ett riksintresse för energiframställning- och distribution. Äspölaboratoriet Rekommendationer: Att värna om Simpevarps, Äspös och Ävrös roll som viktiga platser för forskning, utbildning och energiproduktion I Oskarshamn plan för klimat och energi samlas kommunens strategier och åtgärder för att minska klimatpåverkan och effektivisera energianvändningen inom kommunens geografiska område samt för kommunens egen verksamhet

50 Utsläppen av koldioxid har minskat i kommunen sedan 1990 toppen var år 2000), se figur 1. Minskningen beror främst på att uppvärmning med eldningsolja har fasats ut och ersatts av fjärrvärme, eldrivna värmepumpar och biobränslebaserade värmesystem. Fjärrvärmen produceras idag till 99 procent av biobränsle. Däremot har utsläppen från transportsektorn varit i stort sett desamma sedan Dessa utsläpp är en stor utmaning som måste antas för att nå målet om en fossilbränslefri region. Utredningsområden Vindkraftverk Skala 1: Förnyelsebar energi Ett viktigt led i att minska beroendet av fossila bränslen är att öka produktionen av energi från förnybara resurser. Det gäller både till fordon, för uppvärmning och produktion av elektricitet. Detta bör göras dels genom att kommunen efterfrågar energi från förnybara källor vid upphandling och inköp, dels genom att främja den lokala produktionen av förnybar energi, exempelvis från vind- och solkraft. Tekniken med att utvinna energi ur solstrålningen har gått framåt de senaste åren och har också blivit mera kostnadseffektivt att producera solpaneler samt solcellsparker. Etablering av vindkraft skulle också vara ett sätt att märkbart öka produktionen av förnybar el i kommunen. Det nya kraftvärmeverket kommer att ge en stor ökning av lokalt producerad förnybar el. Ett tematiskt tillägg till översiktslanen gällande vindkraft antogs Denna behöver aktualiseras då teknikutvecklingen och forskningen gått framåt. Det finns idag mera effektiva vindkraftverk som kan utvinna vindenergi på lägre höjder. En analys av områden som skulle kunna vara lämpliga för vindkraft, det vill säga utredningsområden har gjorts. Se karta. Energieffektivt byggande Bebyggelsen står för en stor del av energianvändningen och vid utveckling av befintlig och ny bebyggelse ska kommunen sträva efter att minimera energianvändningen och tillämpa hållbara lösningar. Plan- och bygglagen ger idag inte kommunen möjligheter att i planeringen sätta krav på energianvändningen. Vi kan gå före och att uppmuntra privata aktörer och fastighetsägare till en mer hållbar energianvändning och energieffektivt byggande. Vi ska vara ett föredöme i våra offentliga miljöer och byggnader och visa på fördelar och vinster med att bygga energieffektivt. Rekommendationer: Som kommun föregå med ett gott exempel samt uppmuntra och stödja ett energieffektivt byggande Våra större stadsutvecklings- och byggnadsprojekt ska certifieras och föregås av hållbarhetsprogram där energifrågorna behandlas. Främja och uppmuntra lokal produktion av förnybar energi Öka andelen förnybar el i energianvändningen Fortsätta att utveckla fjärrvärmenätet Utredningsområden Vindkraftverk Vindkraftsytor inom Ohamns kommunen Kommungränser Kommuner länet Tätort Annan koncentrerad bebyggelse Järnvägar För lämpliga områden för vindkrafts-etableringar har utgångspunkten varit att i första hand lokalisera de platser i kommunen där konflikter med andra intressen kan tänkas bli få. För att hitta dessa har GIS-analyser genomförts där dessa parametrar lades in: Parameter Buffertavstånd Bostad 1000 meter Tätorter 1000 meter Oskarshamns stad 2000 meter Kyrkor 1000 meter Sjöar 100 meter För nedanstående parametrar har fastslagen gräns använts. Natura 2000 Naturreservat Biotopskydd Strandskydd kusten Naturvårdsavtal Hinderfria områden kring flygplatsen Ta fram en långsiktig plan för lokal produktion av förnybar energi där det tematiska tillägget för vindkraft, antagen 2011, ingår och aktualiseras

51 Hållbara transporter Den stora utmaningen för att nå målet om en fossilbränslefri region är transportsektorn, som i hög grad är beroende av fossila bränslen. För att nå målen, och minska koldioxidutsläppen från transporter, krävs en stor omställning. Behovet att köra bil måste minska samtidigt som en omställning till förnyelsebara bränslen såsom biogas och el görs. Kommunens övergripande utbyggnadsstrategi är att förtäta och bygga längs kollektivtrafikstråken och underlätta för möjligheten att cykla, gå och resa kollektivt. Därtill behöver vi planera för en infrastruktur för tankning/ laddning med förnyelsebara bränslen. Rekommendationer: Prioritera gående, cyklister och kollektivt resande Planera för en infrastruktur som möjliggör användandet av fordon som drivs med förnyelsebara bränslen. Rekommenderat framtida planarbete: - analys för framtagning av försörjningssystem av el och biogas för laddning av fordon - arbeta fram en cykelplan Bebyggelseutveckling Bostäder Oskarshamns kommun ska arbeta för att kunna erbjuda boenden för alla som svarar upp till olika behov och skeden i livet. Boende för alla Vi ska arbeta för att möjliggöra för alla att leva ett så självständigt liv som möjligt. En genomtänkt fysisk planering, hur vi utformar den byggda miljön, kan hjälpa till att stimulera till fysisk aktivitet i vardagen och ge ökad social sammanhållning. Att planera för ett samhälle där vi inte är beroende av bilen, där vi själva kan gå, cykla eller åka kollektivt är både en jämställdhetsfråga liksom en socioekonomisk fråga. Bostadsutbudet i Oskarshamns kommun har genomgått små förändringar de senaste decennierna och ligger fördelade på flerbostadshus och småhus, vilket innebär en högre andel småhus än i riket. Hälften av bostadsbeståndet utgörs av villor. Mellan har mycket få lägenheter byggts. En större blandning av boendeformer, inte minst i våra tätorter skulle behövas för att möjliggöra för människor att till exempel kunna bo kvar på sin hemort när de vill sälja sin villa. En nyproduktion av främst lägenheter skulle också bidra till att få igång en önskad flyttkedja och ökad rörlighet i det totala bostadsbeståndet vilket även gynnar ungdomars och studenters boendesituation indirekt. En blandning av olika bostäder villor, radhus, flerfamiljsbostäder) och upplåtelseformer hyresrätt, bostadsrätt, kooperativ hyresrätt, äganderätt) är en viktig pusselbit för en blandad och integrerad kommun. Här spelar det kommunala bostadsbolaget en viktig roll, inte minst för att erbjuda boende för flyktingar och asylsökande och i arbetet för att motverka hemlöshet. Närhet och livskvalitet I den fysiska planeringen ska vi arbeta för att ha en god planberedskap för bostäder i lägen som kan erbjuda attraktiva livsmiljöer, underlätta för människors vardagsliv och som är långsiktigt hållbara med avseende på bland annat kommunikationer. En attraktiv livsmiljö ska också kunna erbjuda tillgång till service, kultur, rekreation, friluftsliv och gröna områden i form av naturområden, skog eller parker. Oskarshamns kommun har stora kvaliteter med vacker natur, landsbygd, kust, skärgård och sjöar. Vattennära boende är en tidstypisk boendetrend. Efterfrågan på attraktiva lägen för bostadstomter, i framförallt strandnära lägen, har funnits de senaste fyra decennierna. Utöver läge och omgivning kan valfrihet i boendet också innefatta olika upplåtelseformer, typer av boende, storlek, kostnad, gammalt eller nybyggt. Boendemiljöns attraktivitet är ett mångfacetterat begrepp, men det är tydligt att möjligheterna att ha en meningsfull fritid är ett viktigt inslag. Att fritiden spelar en central roll i de flesta människors vardag bekräftas av olika studier. Våra möjligheter att använda fritiden på önskvärt vis kommer troligen att få en ökad betydelse för var vi kommer att vilja bo. Vårt rika föreningsliv fyller en viktig roll i kommunen. Bild Byggebo AB, illustration kv Gripen

52 Boende för äldre och människor med funktionsnedsättning Prognoser och tendenser visar på att vi blir allt fler äldre. För att möta framtidens behov av olika boenden med stödfunktioner behöver Oskarshamns kommun följa den demografiska utvecklingen och planera för framtidens behov. Oskarshamns kommun ska erbjuda olika boendeformer utifrån den enskildes behov såväl i tätorten som i utpekade serviceorter. Andra aktörer än Oskarshamns kommun kan erbjuda alternativa boendeformer. Olika boendeformer kan innefatta: Eget boende med olika stödfunktioner så som hemtjänst, boendestöd eller personlig assistans. Trygghetsboende med stödfunktioner för äldre. Trapphusmodeller med stödfunktioner för människor med funktionsnedsättning. Särskilt boende för äldre. Gruppbostad för människor med funktionsnedsättning Boende för barn och ungdomar med särskilt stöd. Boende, korttid och permanent för medelålders personer med stora omvårdnadsbehov. Livsstilsboenden Olika boende- och livsstilskoncept seniorboende, ungdomsboende, ekoboende, hästgårdar med mera) har med den tilltagande individualiseringen i samhället fått ett allt större genomslag på utvecklingen. Det mesta talar för en fortsättning på denna utveckling med målgruppsanpassade boendestrategier. Samtidigt bör man minnas att det stora flertalet främst söker ett helt vanligt, funktionellt och prisvärt boende. Rekommendationer: Ha en god planberedskap Upprätta flexibla detaljplaner som ger utrymme för olika boendeformer Planera nya bostäder utifrån närhet till kollektivtrafik, service och andra målpunkter Förskola och skola I Oskarshamns kommun arbetar vi för att placera och utforma förskolor och skolor i lägen som ger god tillgänglighet, stimulerande skolmiljöer och säkra skolvägar. Placering och behov Oskarshamns kommun planerar att växa till invånare år 2050 vilket ger ett ökat behov av förskole- och skolplatser. Genom en tydlig strategi för framtidens bebyggelseutveckling ökar möjligheterna att förutse behovet av förskolor och skolor. Från planering till verksamhetsstart i en ny skola ligger en process på flera år. Strategierna och planerna för nybyggnation måste komma in tidigt i den fysiska planeringen. För att uppnå god tillgänglighet där eleverna har möjlighet att gå, cykla eller resa kollektivt är den geografiska placeringen av stor vikt. Förskolor och skolor ska placeras i centrala och strategiska lägen inom sitt upptagningsområde. Detta för att ge en så stor andel elever närhet och god tillgänglighet. Säkra skolvägar och god tillgänglighet Elever, föräldrar och anställda ska kunna ta sig till och från sin förskola eller skola på ett säkert sätt. God tillgänglighet genom bra gång och cykelvägar skapar förutsättningar för föräldrar att cykla eller gå med sina barn till förskola och skola. När barnen blir äldre ska de själva kunna ta sig till och från skolan och föräldrar ska känna sig trygga med att släppa sina barn på egen hand. Behovet av att föräldrar skjutsar sina barn med bil till skolan minskar således, vilket bidrar positivt till barnens fysiska hälsa och utveckling såväl som att det bidrar till en bättre miljö och säkrare trafikmiljö kring skolorna. Att kunna resa kollektivt ingår också i begreppet god tillgänglighet. Vare sig resan sker med kommunal skolskjuts eller ordinarie linjetrafik ska hållplatslägen placeras i skolans närhet och utformas med säkra anslutande gångvägar. Stimulerande skolmiljöer Goda skolmiljöer bidrar till att stimulera lärandet, kreativiteten och den personliga utvecklingen hos eleverna. Det gäller såväl inne- som utomhusmiljöer och hur skolans närmiljö ser ut. Utomhusmiljön ska uppmuntra till rörelse och aktivitet. Närhet till och inslag av grönska är en viktig aspekt, både i utbildningssyfte och för den positiva inverkan grönska har på våra sinnen, exempelvis påverkas koncentrationsförmågan positivt. Grönska ger också ett bättre lokalt klimat, t.ex. genom att bidra till svalka varma dagar. Barn behöver skugga i utemiljöerna för att skyddas mot UV-strålning. Delaktighet från elever och lärare är en styrka i arbetet med att skapa attraktiva och kreativa skolmiljöer. Vid nybyggnation och större förändringar av befintliga skolmiljöer bör därför elever och lärare involveras tidigt i processen för att kunna vara med och påverka sin studie- och arbetsmiljö. Rekommendationer: Placera förskolor och skolor i lägen med god tillgänglighet Säkra gång- och cykelbanor ska finnas till våra förskolor och skolor Varje förskola och skola bör ligga i anslutning till ett grön- eller skogsområde som är lämpligt för barns utevistelse eller ligga närheten av ett större skogs- eller parkområde Eftersträva medverkan från elever och lärare i utformningen av förskole- och skolmiljöer Tillgänglighetsaspekten för barn med funktionsvariation ska vara inkluderad i utformningen av skolmiljöer 26 27

53 Kultur Där folk mår bra, dit vill andra. Kulturen skapar inre och yttre välmående, bidrar till tolerans och utveckling i samhället. I ett socialt hållbart samhälle är kulturen det som förenar, skapar gemenskap och nyfikenhet på andra kulturer och sätt att leva. Medverkan och deltagande i kulturella upplevelser bidrar till att man kan känna sig delaktig och behövd. Kommunen kan skapa förutsättningar för medverkan och samverkan i föreningsengagemang och kollektivt ansvarstagande för gemensamma intressen. Variation och mångfald möjliggör både organiserade och spontana verksamheter och upplevelser. Kultur utgör en viktig byggsten för livskvalitet, upplevelser och deltaktighet. Ett samhälle som inkluderar människors behov av mötet, upplevelser och kreativitet blir ett utrymme för både yttre och inre utveckling. Ett samhälle som mår bra attraherar andra människor och med det följer även företagsamhet och ekonomisk tillväxt. Möjlighet och tillgänglighet till kultur och den fria tidens värden är en fråga om välfärd och demokrati. För att uppnå en kreativ utveckling, som får individer och samhället att växa, behövs rent fysiska arenor. Samlingslokaler ute i våra mindre samhällen och i centralorten behöver värnas och utvecklas. Bibliotekens roll inom kulturen och i framtiden Oskarshamns bibliotek ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Bibliotekets verksamhet ska präglas av allsidighet och kvalitet och utformas utifrån samhälleliga behov och önskemålen från både befintliga och potentiella användare. Där inte bibliotek finns som en fast fysisk plats ska mobila träffpunkter kunna erbjuda samma service och utbud. Oskarshamns kommuns bibliotek ska arbeta för det demokratiska samhällets utveckling, för att främja litteraturens ställning och bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Biblioteken ska utgöra platser som är öppna och tillgängliga för alla, oavsett individens bakgrund eller förutsättningar och utan krav på motprestation. Platser dit alla kan komma för att kostnadsfritt finna litteratur och information, en stund i avskildhet eller ett tillfälle att möta andra och uppleva saker tillsammans. Verksamheten ska, hela tiden och i allt som görs, präglas av allsidighet och kvalitet. Det ska finnas en strävan efter att verksamheten kontinuerligt utformas efter samhällets behov och användarnas önskemål och att den sprids i hela kommunen. Alla ska ha tillgång till en god biblioteksservice. Oskarshamns bibliotek ska därför utforma sin verksamhet så att alla individer kan ta del av den, oberoende av var man bor eller när man har möjlighet att besöka biblioteket. Vidare måste bibliotekens tjänster vara tillgängliga för alla och oavsett individens egna förutsättningar och hennes förmåga att ta del av dem. Biblioteket ska bidra till en väl fungerande integration av nyanlända svenskar och främja läsning för minoritetsgrupper med annat modersmål än svenska. Detta säkerställs genom samarbete med kommunens övriga aktörer i mottagandet av nyanlända och en egen programverksamhet riktad mot denna målgrupp. Vidare ska biblioteket av denna anledning också erbjuda litteratur på nationella minoritetsspråk, övriga språk och på lättläst svenska. Biblioteket ska verka för att alla användare ska kunna vara ta del av samtidens digitala möjligheter och tjänster. Oskarshamns bibliotek ska arbeta för att främja barn och ungas språkutveckling och stimulera till barn och ungas läsning. Bibliotek, studieförbund och folkhögskolor kan stärka folkhälsan, öka delaktigheten och engagemanget i samhället, höja och utjämna bildnings- och utbildningsnivån samt underlätta ungas etablering i arbetslivet. enligt gällande Biblioteksplan Rekommendationer: Minst 1% av investeringsbudgeten vid större kommunala projekt som berör den fysiska miljön ska gå till konstnärlig utsmyckning. I serviceorterna, Bockara-Berga, Kristdala, Fårbo-Figeholm samt Påskallavik ska biblioteken/ mobila träffpunkter vara en kommunal service som även kan utgöra självklara mötesplatser för alla. kommunen ska uppmuntra och möjliggöra möten mellan människor genom naturliga mötesplatser och arenor för kulturella uttryck såsom teater, musik, konst, performance med mera

54 Fritid och friluftsliv I Oskarshamns kommun arbetar vi för att erbjuda alla möjligheten till en rik fritid och en god hälsa. Våra friluftsområden och anläggningar ska vara av hög kvalitet och ha god tillgänglighet. Hur samhället är uppbyggt och strukturerat påverkar vårt sätt att röra oss. En tät struktur där det är nära mellan målpunkterna underlättar för att ta cykeln och gå till fots. I våra offentliga miljöer och bostadsområden där många människor vistas behövs utrymme för olika aktiviteter som uppmuntrar till rörelse. Såväl sportanläggningar, friluftsområden som utrymme för spontana aktiviteter är viktiga pusselbitar för en aktiv fritid. Det finns ett tydligt samband mellan fysisk aktivitet, hälsa och välbefinnande. Rörelse, lek och motion i vardagen gör att vi mår bättre och blir gladare. Samtidigt som kunskapen ökar om betydelsen av fysisk aktivitet så rör vi oss mindre och sitter mer still Boverket, Planera för rörelse). Friluftsliv och rekreation bidrar med såväl fysisk aktivitet som upplevelser och återhämtning och är viktiga för hälsa och välbefinnande. En stor del av friluftslivet till vardags utövas i det tätortsnära landskapet. Det är viktigt med tillgång till natur- och friluftsområden inom rimliga avstånd. Även om det finns gott om tätortsnära natur kommer den inte till nytta om det inte finns bra möjligheter att ta sig dit. Anläggningar för idrott, friluftsliv och andra fritidsaktiviteter ska utformas med god tillgänglighet och lokaliseras i cykelnära lägen och nära kollektivtrafik. Rekommendationer: Lokala idrottsplatser och hallar ska identifieras och säkerställas och en långsiktig plan för idrottens och friluftslivets markbehov ska tas fram. Säkerställa tätortsnära frilufts- och grönområden För att långsiktigt säkra tillgången på natur för friluftsliv bör områdesskydd enligt miljöbalken övervägas Rekommenderat framtida planarbete: Lokala idrottsplatser och hallar ska identifieras och säkerställas och en långsiktig plan för idrottens och friluftslivets markbehov ska tas fram. Friluftsliv Riksintresse friluftsliv En mycket stor del av kommunens riksintressen för friluftsliv bygger på möjligheten att vistas vid vatten. Att värna om den möjligheten är av mycket stor vikt. Friluftslivets intressen sammanfaller till stor del med naturvårdens intressen eftersom många typer av värdefull natur ger fina naturupplevelser och passar bra som utflyktsmål för exempelvis natur- och kulturstudier, vandring, bad, fritidsfiske, skridskofärder och kanotning. De fyra riksintressen för friluftslivet som finns i kommunen sammanfaller också helt eller delvis med motsvarande riksintressen för naturvården. Även övrig värdefull och skyddad natur är ofta mer eller mindre av betydelse för friluftslivet på ett eller annat sätt. Genom Oskarshamns inland går vandringsleden Ostkustleden. Leden är ungefär 16 mil lång och uppdelad i 8 etapper. Det finns även ett flertal mindre vandringsleder, t ex i Bråbygden, vid Stensjö By med flera. Utöver dessa naturområden är den tätortsnära naturen viktig för trivseln, hälsan, lek, undervisning och den vardagliga rekreationen. Flertalet områden behöver inventeras ytterligare för att man bättre ska kunna redovisa de mest väsentliga delarna som underlag för skydd. Riksintresseområden för naturvård och friluftsliv har vid kusten i stort sett samma syfte som strandskyddet, och bör kunna anpassas till strandskyddsavgränsningen på landsidan, även på öar i skärgården. Vid en justering av riksintressena för naturvården och friluftslivet till strandskyddsavgränsningen innebär det att riksintressena på vissa ställen utvidgas och på andra minskas. Syftet är ett bättre underlagsmaterial vid olika ställningstaganden. För att behålla förutsägbarheten görs undantag där närmsta strandlinje är detaljplanelagd eller där detaljplanering pågår vid närmsta strandlinje. Även vid Marens och Emåns mynning föreslås det befintliga beslutade ianspråktagandet för riksintresse fortsatt gälla. Rekommendationer: Områden som är av riksintresse för friluftslivet ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natureller kulturmiljön. Naturreservat/djurskyddsområde för stora delar av de från naturskyddssynpunkt särskilt känsliga delområden. Gränserna för riksintressena naturvård N2 och N31) och rörligt friluftsliv FH02) föreslås få samma avgränsning som det nu gällande strandskyddet på landsidan, även på öar. Syftet är ett bättre underlagsmaterial vid olika ställningstaganden. Hänsyn kan ändå behöva tas till naturreservat och andra skydd. För att behålla förutsägbarheten görs undantag där närmsta strandlinje är detaljplanelagd eller där detaljplanering pågår vid närmsta strandlinje. Bevara tätortsnära grönområden och andra natursköna skogar, särskilt i anslutning till vandringsleder. Alla i samhället ska ha tillgång till ett bra och varierat friluftsliv. Fritidsfiskets krav och möjligheter beaktas i en fördjupning av översiktsplan för kommunens kust och hav. Badplatser, småbåtshamnar och platser för paddling ska ses över i friluftsplan och fördjupning av översiktsplan för kommunens kust och hav. Rekommenderat framtida planarbete: Flertalet områden behöver inventeras ytterligare för att man bättre ska kunna redovisa de mest väsentliga delarna som underlag för skydd. Ta fram en plan för friluftslivet. Kommunen ska överväga om naturvårdsplan och friluftsplan ska göras tillsammans i en Natur- och friluftsplan med underlag från länsstyrelsens regionala handlingsplan för grön infrastruktur. Turism och friluftsliv i skärgården Kusten och skärgården i kommunen har stor betydelse för friluftsliv, rekreation och turism. Här finns fritidsbebyggelse, campingplatser, vandringsleder, badplatser och småbåtshamnar. För att turismen ska kunna vara långsiktigt hållbar är det viktigt att hänsyn tas till hushållningsbestämmelserna, vars syfte är att värna om de värden som både turismen och friluftslivet är beroende av. Misterhults skärgård norr om Oskarshamn är en typisk urbergsskärgård med högsta naturvärde enligt länsstyrelsens naturvårdsprogram. Området är av riksintresse för naturvården och friluftslivet och delar av området har olika typer av skydd. Söder om Oskarshamn finns Runnö skärgård som också är ett riksintresse för naturvården med högsta naturvärde. Miljöbalkens hushållningsbestämmelser 4 kap. MB. Särskilda bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden för vissa områden i landet. Turismens och friluftslivets framför allt det rörliga) skall i dessa områden särskilt beaktas vid prövning av exploatering eller andra ingrepp i miljön. Bestämmelserna utgör inte hinder för utvecklingen av befintliga tätorter eller av det lokala näringslivet. 2 Inom kusten och skärgården norr om Oskarshamn skall turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. 3 Inom kustområdena och skärgårdarna norr om Simpevarp, får vissa anläggningar inte komma till stånd obruten kust). 4 Längs kusten och skärgården söder om Simpevarp får fritidsbebyggelse bara byggas som komplettering till befintlig bebyggelse, om den inte tillgodoser det rörliga friluftslivets behov eller avser enkla fritidshus i närheten av stora tätortsregioner högexploaterad kust). Rekommendationer: Kusten och skärgården ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada områdenas natur- och kulturvärden. Gränsdragningen för riksintresset för turism och friluftsliv i skärgården, särskilt i anslutning till tätorter, bör tydliggöras och det behövs riktlinjer för hur anläggningar som påverkar området ska förhålla sig till gränserna. Riksintresset för turism och friluftsliv bör följa riksväg 743 norr om Figeholm. Rekommenderat framtida planarbete: Inventeringar och förslag till åtgärder görs i arbete med en fördjupad översiktsplan för kommunens kust och hav. Hushållningsbestämmelsernas regler kommer vara en viktig planeringsförutsättning i det kommande arbetet

55 Närhet till grönska Tätortsnära grönområden är viktiga för både människor och för den biologiska mångfalden i och kring tätorterna. Till vardags är det tätortsnära natur- och kulturlandskapet som människor använder för exempelvis naturupplevelser, lek och rekreation. 85 procent av Sveriges befolkning bor i tätorter och cirka 80 procent av friluftslivsutövandet sker inom 10 kilometer från hemmet. För de flesta finns det närmaste grönområdet inom gångavstånd och ett skyddat naturområde inom cykelavstånd. I ett framtidsperspektiv kommer även grönstrukturen att kunna ge skydd vid värmeböljor och absorbera fukt och vatten. 300 m har visat sig vara det avstånd människor kan tänka sig att gå till ett grönområde för att det ska bli använt ofta. I planeringen ska de tre faktorerna tillgång, nåbarhet och kvalitet på det bostadsnära grönområdet beaktas. Tillgång innebär att det faktiskt finns natur nära. Nåbarhet är både den faktiska och upplevda tillgängligheten till denna natur. Kvalitet är att grönytans storlek, innehåll och värden beaktas och anpassas utifrån förhållanden på platsen. Rekommendationer: Särskilt värdefulla tätortsnära grönområden ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Flertalet områden behöver inventeras ytterligare för att man bättre ska kunna redovisa de mest väsentliga delarna som underlag för skydd. Oskarshamns kommun ska verka för att säkerställa en god tillgång till natur- och friluftsområden i framförallt tätortsnära lägen, även tillgängliga sådana för människor med funktionsnedsättning. Ekosystemtjänster Ekosystemtjänster definieras som de produkter och tjänster från naturens ekosystem som bidrar till välbefinnande. Vanligtvis brukar ekosystemtjänsterna delas in i de försörjande, reglerande, kulturella och stödjande ekosystemtjänsterna. Ekosystemtjänster kan försörja samhällen med mat, dricksvatten, mediciner och naturresurser. Kulturella ekosystemtjänster är förmåner som inte är materiella såsom hälsa, rekreation och naturturism, estetiska värden och även andliga och religiösa värden. De reglerande ekosystemtjänsterna ger förmåner genom ekosystemens processer. Processer i ekosystemen reglerar luftkvaliteten, klimatet, vattnets kretslopp, erosionen, vattenrening och behandling av avfall, sjukdomar och skadedjur, pollinering och begränsning och lindrande av extrema händelser som oväder. Stödjande ekosystemtjänster är de ekosystemtjänster som är nödvändiga för att alla andra ekosystemtjänster ska vara möjliga, här ingår fotosyntesen, näringsämnenas kretslopp och jordmånsbildning. Ekosystemtjänster har ett stort samhällsekonomisk värde. Närhet till natur ökar även bostäders och orters attraktionsvärde. Rekommendationer: Vid detaljplanering beakta ekosystemtjänster och om de bör vara en del av syftet med detaljplanen. Integrera ekosystemtjänster i grönstrukturplanen. Rekommenderat framtida planarbete: ta fram en grönstrukturplan och i arbetet använda landskapsanalyser och underlag från länsstyrelsens regionala handlingsplan för grön infrastruktur. Arkitektur och offentliga miljöer I Oskarshamns kommun verkar vi för en god arkitektur och gestaltning av byggnader och offentliga miljöer. Vi utgår ifrån en mänsklig skala och utformar offentliga miljöer med god tillgänglighet för alla. Arkitektur Nya byggnader och tillbyggnader ska inordna sig arkitektoniskt i sin omgivning även om formspråket kan vara både avvikande och nytt. Färg-, materialval, skala och planmönster är exempel på karaktärsdrag som kan tas upp från omgivningen och ge uttryck för det nya. På så vis skapas en koppling mellan gammalt och nytt där vissa egenskaper känns igen. Anpassning är inte detsamma som att kopiera befintligt, men den nya arkitekturen ska förhålla sig till omgivningen så att tillskottet upplevs positivt och intressant. Ibland kan det vara intressant och till sin rätt att låta en ny byggnad stå i kontrast till sin omgivning och därmed skapa spänning och variation i den bebyggda miljön. Offentliga miljöer En plats attraktivitet är starkt förenat med kvalitén på byggnader och offentliga miljöer. Tilltalande arkitektur och utformning av det offentliga rummet bidrar till att skapa en attraktiv kommun och en stolthet för platsen man bor på. En god gestaltad miljö bidrar även till att besökare får en positiv bild av kommunen. Genom god utformning av offentliga miljöer kan sociala, kulturella, ekonomiska och ekologiska värden påverkas positivt. I miljömålet God bebyggd miljö lyfts utöver hälsooch miljöaspekter de estetiska värdena. En god gestaltad miljö skapar skönhetsupplevelser och trivsel vilket bidrar till människors välmående och hälsa. I detta ingår såväl ny bebyggelse och gestaltning som att bevara och utveckla kulturhistoriskt intressanta byggnader och miljöer. Därtill är det viktigt med gröna inslag i stadsmiljön och tillgänglighet till grönområden. Alla ska kunna ta del av och delta i det offentliga rummet. Form och funktion ska samspela för att skapa platser som människor uppskattar och vill vistas på. Tillgänglighet, trygghet och delaktighet) Hur vi utformar våra offentliga miljöer är utöver estetiska värden en fråga om sociala värden såsom tillgänglighet, trygghet och delaktighet. Stadens offentliga miljöer är medborgarnas vardagsrum och ska kunna fylla olika funktioner och uppmuntra till spontana aktiviteter och möten mellan människor. Det handlar om allas lika rätt att ha tillgång till och kunna använda dessa. Historiskt har stadens offentliga rum, torg och platser varit viktiga för demokrati och politiska uttryck. Idag har digitala och sociala medier tagit över en del av denna funktion. Men offentliga platser spelar fortfortfarande en viktig roll som demokratiska arenor såväl som för kulturella evenemang och spontana aktiviteter. God tillgänglighet är en förutsättning för att kunna leva ett aktivt liv och vara delaktig i samhället. Människor har olika behov och förutsättningar vilket vi behöver ta hänsyn till i den fysiska planeringen och när vi gestaltar och utformar våra offentliga miljöer. Kommunen har ett ansvar för tillgängligheten till kommunalt ägda offentliga platser och till kommunalt ägda publika lokaler, samt för tillgängligheten i kommunens egna verksamheter. Kommunen har tillsyn över platser och lokaler kommunen inte äger. Genom att identifiera och undanröja hinder blir fler människor delaktiga i samhället och den offentliga miljön. Byggnader och utemiljöer ska utformas så att de fungerar för alla. Begränsningar kan finnas inom vissa natur- och kulturmiljöer där en tillgänglighetsanpassning inte alltid går att utföra på grund av vikten att bevara speciella natur- och kulturvärden. Tillgänglighet i det offentliga rummet handlar även om den mentala upplevelsen av en plats. Det är viktigt att människor ska känna trygghet och våga vistas och röra sig i det offentliga rummet. Trygghet är en upplevd känsla som skiljer mellan individer. Välanvända och befolkade platser där tillgängligheten är god och miljöerna är estetiskt tilltalande upplevs oftare som trygga. För att skapa trygga miljöer är det också viktigt att se till att platserna underhålls och är välvårdade. Platser kan också upplevas olika beroende av tid på dygnet. En plats som upplevs som trygg på dagen kan på dygnets mörka timmar kännas otrygg. Ofta skiljer sig även trygghetskänslan mellan kvinnor och män. Kvinnor känner sig oftare otrygga, även om det enligt statistiken är fler män som blir utsatta för våld i offentliga miljöer. I genomförda undersökningar visar det sig att unga känner sig relativt trygga i Oskarshamn. Fler unga kvinnor än män känner sig otrygga på kvällen både i stadsmiljön men även i det egna bostadsområdet

56 Utformning av offentliga miljöer Miljöer med hög kvalité ger oss en anledning att vistas där och tenderar till att leda till spontana aktiviteter och möten mellan människor. Att använda material av hög kvalitet som håller länge är även en hållbarhets- och resursfråga. Gestaltning av offentliga miljöer är en tvärsektoriell fråga som berör ett stort antal offentliga och privata aktörer som beställer, planerar, projekterar, uppför och förvaltar offentliga byggnader och miljöer. En bred samverkan mellan gestaltande kompetenser i planering och byggande ökar kvaliteten och mångfalden i vår byggda miljö. Grönska Grönska är ett inslag i den byggda miljön som för med sig många goda aspekter. Förutom estetiska värden medför det även skydd från vind och sol, fungerar som fördröjning och rening av dagvattnet och kan ge en hälsosammare luftmiljö. Grönska har också visat sig ha positiva effekter på människans välbefinnande. Att föra in gröna inslag i stadsmiljön liksom att bevara tätortsnära parker och grönområden ger både andrum och avkoppling liksom uppmuntrar till lek, rörelse och motion. Dagvatten Våra byggda miljöer består av mycket hårdgjorda ytor, byggnader och asfalt där dagvattnet har svårt att rinna av. De dagvattensystem med ledningar och dagvattenbrunnar som finns har inte alltid kapacitet att ta emot allt regnvatten som skapas och rinner i många fall helt orenat ut i Östersjön. Grönområden och parker är därför oerhört viktiga men dessa räcker inte till. När vi bygger nytt är det därför viktigt att vi samtidigt planerar för hur dagvattnet ska omhändertas. Dagvattenlösningar kan utformas på sätt som gör att det blir ett gestaltningselement och bidra till en försköning i våra offentliga miljöer. Gaturum För att skapa en attraktiv och god bebyggd miljö ska vi utgå ifrån människan och en mänsklig skala. Framkomligheten för gående och cyklister ska prioriteras. En gångvänlig miljö uppmuntrar till rörelse och skapar trivsel. Sedan 1970-talet har man i flertalet städer och bostadsområden i Sverige planerat för breda vägar med god framkomlighet för bilister. Idag ser vi på utformningen av våra trafikmiljöer på ett annat sätt. Både i städer och bostadsområden är det framförallt gående, cyklister och lekande barn som är de vi planerar för. Bilar behöver också framkomlighet men inte överallt. I de mest centrala delarna i våra tätbebyggda miljöer och inne i bostadsområden får bilarna ta sig fram på de gåendes villkor, vilket kan ske genom bland annat så kallade gångfartsområden. Genom att arbeta med markbeläggning, växtlighet och annan utsmyckning kan vi få ned hastigheterna och skapa säkra och vackra gaturum. Rekommendationer: Vi ska utforma våra offentliga miljöer och byggnader med god tillgänglighet. Vi ska arbeta för att skapa trygga miljöer. Vi ska eftersträva god kvalitet i våra offentliga miljöer och använda oss av kvalitativa och hållbara material. Integrera dagvattenhantering som ett gestaltningselement i den offentliga miljön. Samverka med fastighetsägare, byggherrar och andra aktörer i utformningen av byggnader och offentlig miljöer. Vid byggnation i stadsmiljö avsätta 1 % för utsmyckning av den offentliga miljön. Vid utformning av offentlig miljö bör gestaltningen anpassas till de lokala förutsättningarna. Rekommenderat framtida planarbete: aktualisera stadsmiljöprogrammet så att även de mindre orterna omfattas att i dagvattenpolicyn även ta fram utformningsprinciper för dagvattenhantering i den byggda miljön. Kulturmiljö Kulturmiljön är viktig för att vi ska förstå historiska sammanhang och även för att vi ska få en god miljö att leva i. Den avser hela den av människor påverkade miljön. En kulturmiljö kan preciseras och avgränsas till att omfatta en enskild anläggning eller lämning, ett mindre eller större landskapsavsnitt, en bygd eller en region. Kulturmiljön omfattar inte bara landskapets fysiska innehåll utan även immateriella företeelser som ortsnamn eller sägner som är knutna till en plats eller område. Kulturmiljön är en del av vårt kulturarv. Det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda vår kulturmiljö. Ansvaret för detta delas av alla. Lagen om kulturminnen mm 1988:950 1 kap 1 ) Riksintressen Ishult Kommunikationsmiljö på rullstensås med en väl sammanhållen tingshusmiljö från tidigt 1800-tal. Tunaåsen har utgjort en naturlig höjd att färdas och bosätta sig på. Då urbergslandskapet längs kusten var mer svårtillgänglig har vägen Strandsvägen/ Tunavägen) från Döderhultsvik Oskarshamn) mot Västervik och Vimmerby följt denna sträckning. Tinget i Tuna härad flyttades från Krokstorp till Ishult Tingshuset i Ishult 1729 eftersom det i Ishult fanns ett gästgiveri längs landsvägen. Det nuvarande utseendet på Tingshuset i Ishult skapades troligtvis kring 1820 efter att tingsstugan brunnit. Delar av den gamla tingsstugan klarade sig från branden och återfinns troligen i delar av tingshuset gjordes en ombyggnation av tingshuset, vilken innebar att tingssalen gjordes större. Tinget flyttade till Vimmerby 1935 och tingshusets interiör har därefter bevarats intakt med tingssal, arkiv, domarrum, länskammare, rum för tingssökande och avträde, tingshuset är också byggnadsminne. Miljön runt tingshuset är komplett med byggnader som traditionellt brukade höra till en tingsplats. Ishults by uppkom genom att skiften och klyvningar av den ursprungliga ensamgårdens mark gjordes. Byn blev ett bygdecentrum eftersom gästgiveri och ting fanns här. Runnö Oskiftad skärgårdsmiljö präglad av sämjedelning och ett tydligt samband med lämningar från äldre bosättningar och senare århundradens bebyggelse. Så kallade tomtningar har tillkommit från medeltid till och med 1700-tal. Tomtningar består av stenvallar som omgärdar stenröjda ytor med enklare byggnader och återfinns endast i kustmiljöer där fiske har bedrivits. På ön fanns i mitten av 1500-talet två gårdar benämnda Norrgården och Sörgården med en bytomt emellan. De följande århundraden gjordes hemmansklyvningar vilket ledde till att bytomten blev för liten för de boende. Norrgården flyttades därför norrut och Sörgården söderut så att bytomten med hamn blev större. Gårdarna har inte skiftats utan en sämjedelning mellan gårdarna där varje gård på ön brukade en lott men marken ägdes gemensamt av byn och bystämman hade beslutsrätt tillämpades. De båda ursprungliga gårdarna hade var sin kvarn och Sörgårdens finns fortfarande kvar som en av få bevarade holkkvarnar. I båda byarna finns gårdar med byggnader grupperade efter deras funktion. Eftersom de flesta boningshusen i de båda byarna är ny- eller ombyggda under 1900-talets första hälft är byggnadsstilen den som gällde då med bostäder med snickarglada verandor och brutna tak eller villor i funkisstil. I vattenbrynet längs med stranden ligger sjöbodar med utkragningar över ena gaveln som ibland kan vara lika stora som bodrummet

57 Furö Skärgårdsmiljö med tydliga spår efter säsongsfiske, sjöfart och stenbrytning från järnålder till 1900-tal. Ön har en flack profil eftersom den består av kvartsrik sandsten överlagrad med morän och har troligtvis inte blivit beboelig förrän landhöjningen gjort att den stigit tillräckligt för det på järnåldern. De fornlämningar som finns på ön i form av rösen och stensättningar är därför antagligen därifrån. På Furö finns tomtningar från tidig medeltid fram till 1600-talet bestående av enkla byggnader som används både som bostadshus och fähus. Tomtningarna återfinns framför allt nära naturliga hamnar vid den gamla strandlinjen. I anslutning till dessa finns även en del båtlänningar, små utgrävda båtplatser. Furö förmodas därför ha varit en plats där säsongsfisket varit av stor betydelse. En ledfyr med tillhörande tjänstebostad uppfördes på Furö Fyren släcktes 1921 då en helautomatisk fyr tändes på Finnrevet söder om ön, men lotsutkiken blev kvar. Lotsutkiken och fyrstationen återuppfördes också efter en brand 1932 och lotsbevaktningen var kvar fram till 1960-talet. Det har även funnits en kanal mellan östra och västra hamnen samt på näset mellan Furö och holmen Örskär. Berggrunden av kvartsrik sandsten har haft betydelse för stenbrytning och användes bland annat som vägbeläggningsmaterial och som råämne i eldfasta produkter. Särskilt under och 1940-talet bröt IFÖ-verken i Bromölla kvartsit på Furö. Stensjö by Ett småskaligt odlingslandskap och oskiftad bymiljö som visar hur en by i en skogs- och mellanbygd utvecklats från 1700-tal till 1900-ta i en kuperad och småbruten skogs- och mellanbygd. Stensjö by utgörs av en väl samlad bybebyggelse på en ursprunglig bytomt. Bostadshusen har vanligtvis påbyggda enkelstugor i två våningar och ekonomibyggnader från 1800-talet som oftast är rödmålade i skiftes verk eller knuttimmer. Till byn hör smedjor och linbastur. Landskapet utgörs av ett öppet odlingslandskap med ett tydligt samband mellan inägor och utmark. I och kring byn finns odlingsrösen, stenmossar och hamlade träd från tiden före jordbrukets mekanisering. Här finns även torp och torpmiljöer från 1800-talet och lämningar efter kvarnar och sågverk i skogarna på byns utmarker. Vägarna runt byn är terränganpassade slingrande grusvägar kantade med trägärdsgårdar. Misterhults bronsålders bygd Bronsålderslandskap med fornlämningar som återspeglar kolonisering samt utveckling av en kustbygd av central betydelse under bronsåldern. Bygderna nära kusten i Misterhults socken är en av de mest fornlämningstäta i landet. Området har före landhöjningen legat i anslutning till ett långt sund som sträckte sig från Fliviken sjön Tjustgölen till sjön Götemar. vilket förklarar det stora antalet fornlämningar runt Snäckedal och Hökhult. Närheten till sundet och fornlämningarna tyder på att det här funnit boplatser där människorna livnärt sig på fiske. Fornlämningarna består av rösen och runda stensättningar ofta belägna på eller i närheten av bergskrön kring Snäckedal, Hökhult med flera områden. I området finns skärvstenshögar som indikerar förekomst av boplatser och lokaler med hällristningar i form av skålgropar. Vid gården Snäckedal finns både monumentala gravar och mer ovanliga gravformer som skeppsformiga stensättningar. På grund av den rika förekomsten av fornlämningar har Snäckedal tolkats som någon form av centra under bronsåldern. De visuella sambanden mellan fornlämningarna och det tidigare sundet har betydelse för förståelsen av förutsättningarna på bronsåldern. Snäckedal Krokshult Småskaligt odlingslandskap och bymiljö som återspeglar utveckling av markanvändning från medeltid till början av 1900-talet. Mellan det kuperade höglandet i väster och östersjökusten i öster ligger Krokshults by på den yttersta delen av höglandet. Området låg aldrig under vatten vid den senaste istiden, vilket innebär att den kristallina berggrunden är överlagrad med osvallad morän som är rik på block och stenar. Denna mark med stora höjdskillnader har lämpat sig bättre för boskapsskötsel än för åkerbruk. Kulturlandskapet och det biologiska kulturarvet kring Krokshult är formad av boskapsskötsel och de fodermarker för produktion av djurfoder som behövdes såsom beteshagar,slåtterängar, skogsbeten och hamlade träd. Byn hade vid storskiftet som gjordes 1779 tio gånger mer ängsmark än åkermark. Vid Laga skifte runt sekelskiftet till 1900 hade en betydande del av den tidigare ängsmarken brutits upp till åker. I området finns flikiga åkrar och rikligt med odlingsrösen i åker- och hagmarker. Ängslador i traditionella lägen nära det sena 1800-talets slåttermarker finns bevarade. Trägärdsgårdar är en vanlig hägnadsform i området. Odlingsterrasser, fägator, odlingsrösen, stensträngar och andra lämningar från före 1900 och före jordbrukets mekanisering är synliga. Vägnätet med oförändrad sträckning sedan 1700-talet går genom byn och är delvis kantat med klarbärslundar. I byn finns traditionell bebyggelse från och 1900-talet med rödmålade tvåvånings enkelstugor och ekonomibyggnader i skiftesverk något skilda från mangårdsbyggnaderna. Torpmiljöer och lämningar efter torp från talet i byns utmarker är ett tydligt karaktärsdrag för skogsbygderna i Smålands inland. Den stora mängden torp som funnits tillkom under 1800-talets kraftiga befolkningsökning och är ett utmärkande drag för de småländska skogarna. Solstads koppargruva Industrimiljöer med lämningar efter gruvdrift under talet samt kommunikationsmiljöer och fornlämningar utmed sjön Maren. I området finns många monumentala bronsåldersrösen på strategiska lägen på höjderna runt sjön Maren. Den slingriga sjön Maren och Marensströmmen har varit en betydande vattenled i området. Sjön har tillkommit på grund av en förkastningsspricka som är tydlig i landskapet. De malmförekomster som finns i området visar på den högsta kopparhalten i landet och Solstads koppargruva är en av de största i landet. Solstads koppargruva har flera öppna gruvhål och stora upplag med skrotsten samt byggnader som tillkommit i samband med gruvdriften. I Mörtsfors finns omfattande slaggförekomster som har samband med det tidigare kopparverket på platsen samt med sjön Maren. Vid Saltvik finns lämningar efter extraktionsverket med smältugnar, slaggförekomster, husgrunder samt en hamn. Vid Virums gård fanns brukskontor, sågverk, tegelbruk, mjölkvarn och kopparverk, mycket av detta har flyttats ut men den samlade gårdsmiljö med byggnader från och 1800-talen återstår. Smålands stenkust Industri- och kommunikationsmiljö där sambanden mellan stenbrytning, förädling, utskeppning och boenden tillsammans skildrar stenindustrins utveckling under och 1900-tal. Bondbyn Vånevik omvandlades när en stenhuggerifirma började hugga granit i trakten. De urbaniseringsprocesser som skedde under 1800-talet ledde till att sten höggs i stora mängder eftersom sten behövdes till stadsbyggnation. Bruksmiljön för stenindustrin i kommunens södra del är av central betydelse för förståelsen av stenindustrins utveckling utmed kusten under denna tid. Mellan 1870 och slutet av 1950-talet togs ett 30- tal stenbrott upp. Stenbrotten tillsammans med sju utskeppningskajer, rester av krutkällare och smedjor samt transportvägarna för bearbetad sten utgör ett helgjutet stenindustrilandskap. I Vånevik finns Stenvillan med allt väsentligt i exteriören bevarat. Byggnaden är uppförd i huggen granit och utgör både ett unikt monument över stenhuggarnas yrkesskicklighet och ett exempel på hur företagsledare då visade sin makt och rikedom. Stenvillan är byggd 1877 som kombinerat kontors- och bostadshus åt ägarna i en stenhuggarfirma. Arbetarkasernen från 1874 är en putsad stenbyggnad som byggdes om något på 1920-talet. I kasernen finns en lägenhet som speglar hur en arbetarfamilj levde under 1920-talet. Vid Ångkransbrottet i Vånevik finns en stenarbetsplats med smedja, slipbord, stenarbetarskjul och matbod rekonstruerat. Påskallavik finns varv och utskeppningshamn med gästgiveri, hamnmagasin och skeppshandel. Gästgivargården låg tidigare i Emmekalv, men flyttades till sin nuvarande plats efter en brand Kommunen har i remiss till förslaget på riksintressen framfört att Emmekalv med postgården bör ingå i riksintresset. I länsstyrelsens förslag till Riksantikvarieämbetet ingår inte Emmekalv. Riksantikvarieämbetet har ännu inte beslutat om riksintresseanspråket. I kartan över riksintressen för kulturmiljövården redovisas länsstyrelsen nya förslag på område för Smålands stenkust

58 Kulturmiljö Byggnadsminnen $+ $+ Kyrkliga kulturminnen Fornvårdsprogram Riksintresse Kulturmiljö MB 3kap 6 ) Nationellt bevarandeprogram för odlingslandskapet $+ Regionalt bevarandeprogram för odlingslandskapet $+ Solstad koppargruva Rekommendationer: Oskarshamns kommun ska verka för att bevara kulturmiljöer som är riksintresse genom att ta hänsyn till riksintressets syften vid planläggning eller bygglovsgivande $+ Krokshult $+ $+ Ishult $+ $+ Misterhults Bronsåldersbygd Spår av stenbrytningsepoken Byggnadsminnen Genom Kulturmiljölagens 3 kap kan en byggnad, park, trädgård eller annan anläggning som har ett mycket högt kulturhistoriskt värde förklaras för byggnadsminne. Skyddet är det starkaste och mest långtgående skydd som erbjuds i Sverige för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Skyddet för byggnadsminnen är individuellt utformat vad gäller omfattning och detaljeringsgrad. Länsstyrelsen för register över byggnadsminnen i respektive län. Hos länsstyrelsen kan man också få reda på hur skyddet är utformat för varje byggnadsminne. Byggnadsminnen inom Oskarshamns kommun: Rekommenderat framtida planarbete: Oskarshamns kommun ska ta fram ett nytt kulturmiljöprogram. $+ $+ $+ $+ Stensjö by Furö Ishults tingshus Oskarshamns stationshus Fredriksbergs Herrgård Stenvillan Trädgårdsmästarvillan källa:länsstyrelsen $+ $+ $+ Smålands stenkust - ej beslut fattat av Riksantikvarieämbetet Runnö Kyrkliga kulturminnen Kyrkorna representerar viktiga delar av vår kulturhistoria. Därför är de skyddade enligt Kulturmiljölagens 4 kap 3. Lagskyddet gäller främst kyrkor tillkomna innan 1940, men även de som är uppförda därefter kan vara skyddade enligt särskilt beslut från Riksantikvarieämbetet. Kyrkliga kulturminnen inom Oskarshamns kommun: $ Km $+ $+ $+ Döderhults kyrka Kolbergakyrkan Oskarshamns kyrka Bockara kyrka Påskallaviks kyrka Kristdala kyrka Ishults kapellfridhems kapell) Figeholms kyrka Misterhults kyrka källa:länsstyrelsen Röd granit 38 39

59 Kommunalt huvudmannaskap Anpassning till ett förändrat klimat Kommunen kan säkerställa tillträde till områden och platser med stort allmänt intresse genom att avsätta dessa som allmänna platser i detaljplaner. Huvudmannaskap avser vem som ansvarar för vägar och andra allmänna platser inom detaljplanerade områden. Alla allmänna platser ska ha en huvudman. Huvudregeln är att kommunen är huvudman för de allmänna platserna, men om det finns särskilda skäl kan någon annan vara huvudman, så kallat enskilt huvudmannaskap. Om kommunen inte ska vara huvudman för allmän plats ska detta anges och motiveras i detaljplanen. För det enskilda huvudmannaskapet bildas en gemensamhetsanläggning där fastigheter som använder sig av till exempelvis vägen har andelar. Oftast bildas även en samfällighetsförening som förvaltar gemensamhetsanläggningen. Vid enskilt huvudmannaskap går det att få statligt och kommunalt stöd. Sedan år 2011 är det möjligt att ha både kommunalt och enskilt huvudmannaskap inom en och samma detaljplan. Oskarshamns kommun har enligt sed varit väghållare och ansvarat för parker, lekplatser och andra Rekommendationer: Oskarshamns kommun ska trygga allmänhetens tillgänglighet till områden och platser med stort allmänt intresse genom att säkra dessa som allmänna platser vid detaljplaneläggning. Oskarshamns kommun ska vara huvudman för allmänna platser inom Oskarshamns stad, Kristdala, Fårbo, Figeholm, Misterhult, Påskallavik, Emsfors, Emmekalv, Vånevik och Bockara. Vägar som har enskilt huvudmannaskap kan vid ny detaljplaneläggning övergå till kommunalt huvudmannaskap om det inte finns särskilda skäl, såsom att vägstandarden inte uppfyller kommunal standard. allmänna platser inom Oskarshamns stad, Kristdala, Fårbo, Figeholm, Misterhult, Påskallavik Emsfors, Emmekalv, Vånevik och Bockara. Beträffande de allmänna vägarna kommer Trafikverket även i fortsättningen att vara huvudman. Huvudmannaskap innebär utöver anläggningskostnader en kontinuerlig kostnad för drift och underhåll. För att kunna upprätthålla en bra standard och därmed en attraktiv boendeoch livsmiljö behöver budget för drift och underhåll följa utvecklingen av det kommunala huvudmannaskapsåtagandet. Nedanstående rekommendationer ska vara vägledande i enskilda detaljplaneärenden och underlätta en likartad behandling av områden med jämförbara förutsättningar. Följande särskilda skäl motiverar ett fortsatt enskilt huvudmannaskap: Områden som är utpräglade fritidshusområden där majoriteten av bebyggelsen består av fritidshusbebyggelse Områden med lantlig karaktär För att få en enhetlig förvaltning vid ny eller kompletterande detaljplaneläggning i ett område där det sedan tidigare är sed med enskilt huvudmannaskap Områden som är natur- och/eller skogsmarker. I Oskarshamns kommun arbetar vi för att anpassa vår bebyggda miljö utifrån klimatförändringarnas effekter. Vi vet idag att klimatförändringarna för vår region kommer att innebära fler översvämningar orsakade av stigande havsnivåer och kraftigare regn. Detta tillsammans med extremväder såsom hårda vindar innebär stora påfrestningar på infrastruktur, byggnader och en fara för människor och djur. Vi kommer även att få uppleva ett torrare och varmare klimat vid vissa tider på året. Vattenfrågan kommer att vara i fokus och hur vi tar hand om vårt grundvatten. Exakt hur klimatförändringarna lokalt kommer att påverka vår kommun är svårt att ha fullständig kunskap om. Kommunen har ett ansvar att informera kommuninvånarna och förbereda för de konsekvenser ett förändrat klimat kan ge. Genom att arbeta fram en klimatanpassningsplan skulle vi kunna få mer kunskap, sätta frågorna i fokus och ge konkreta förslag till åtgärder. I varje enskilt planeringsprojekt är det viktigt att analysera platsens lämplighet utifrån klimatförändringarnas effekter för att bygga på ett långsiktigt hållbart sätt. Rekommenderat framtida planarbete: Ta fram en klimat- och sårbarhetsanalys eller utökad risk- och sårbarhetsanalys för Oskarshamns kommun. Ta fram ett tematiskt tillägg till översiktsplanen avseende klimatfrågor. Översvämningar För att anpassa oss till höjda havsvattennivåer behöver vi ta ställning till var, hur och på vilken nivå vi tillåter ny bebyggelse. Utgångspunkten ska vara att bostäder, verksamheter och viktiga samhällsfunktioner ska placeras där de inte riskerar att översvämmas. Nya bostäder och verksamheter ska generellt klara en risknivå motsvarande en översvämning som statistiskt sett inträffar en gång på hundra år, beräknat utifrån de nivåer som kommer att gälla i slutet av innevarande sekel. Undantag kan göras för mindre viktiga byggnader, exempelvis uthus carport med mera. Även befintlig bebyggelse kommer att påverkas av högre havsnivåer och översvämningar. Vid detaljplanering och bygglov i områden som riskerar att översvämmas ska klimatanpassningsåtgärder vidtas för att säkra byggnader, vägar och annan infrastruktur. Utgångspunkten är att skydd till angivna nivåer sker genom höjdsättning. I andra hand kan skydd ske via tekniska skydd i form av vallar och barriärer som stänger ute vatten eller genom att byggnader utformas för att tåla en översvämning. Om en åtgärd inte kan motiveras i dagsläget ska det säkerställas att denna blir möjlig att vidta i framtiden. Tekniska skydd kräver att ansvarsfrågan om drift och underhåll beaktas och kräver riskutredning. Riskutredning ska säkerställa acceptabel risknivå för skyddets utformning och klarlägga vilka konsekvenser som riskeras om skyddet inte fungerar eller brister. Om konsekvenserna bedöms hanterbara bör tekniskt skydd kunna övervägas. I samband med detaljplaneläggning ska tillgängligheten till och från planområdet säkerställas för att klara en havsnivåhöjning. Grundprincipen är att alla byggnader och verksamheter ska kunna evakueras i säkerhet genom körbara vägar. Vid sidan om riskerna kring stigande havsnivåer föreligger en översvämningsproblematik kopplad till ökad nederbörd och dagvattensystemets förmåga att hantera regnmängderna. Med ett förändrat klimat antas vi drabbas av mer och kraftigare nederbörd vilket leder till ökad översvämningsrisk och belastning på vårt dagvattensystem. Här riskerar hela kommunen att drabbas men om nederbörden sammanfaller med höga havsnivåer skulle kuststräckan kunna få det extra problematiskt. När vi planerar ny bebyggelse är det viktigt att belysa dagvattenproblematiken och avsätta ytor som tar hand om dagvattnet. I Oskarshamn beräknas medelhavsnivån höjas med upp till 20 centimeter till 2050, inräknat att vi samtidigt har en pågående landhöjning. Till slutet av århundradet kan havsnivån komma att höjas med 80 cm jämfört med dagens förhållanden. Det betyder att stormar i framtiden kan orsaka högre extrema vattennivåer. I slutet på seklet måste bebyggelsen klara extrema havsnivåer på drygt två meter över dagens medelvattennivå. Rekommendationer: Lägsta grundläggningsnivå för ny- och tillbyggnad av bostäder, verksamheter och viktiga samhällsfunktioner ska vara 2,7 meter RH 2000). Komplementbyggnader som inte avser bostadsändamål såsom uthus och carport kan grundläggas på en lägre nivå. Vägar och gator ska anläggas så att körbanan hamnar på en nivå om minst 2,0 meter RH2000) Byggnation under ovan angivna planeringsnivåer kan vara möjligt om byggnaden kan säkras genom tekniska skydd

60 Ras och skred Riskerna för ras och skred är små i kommunen men det finns vissa översiktligt utpekade områden på översiktlig nivå. Riskerna kan öka i och med de pågående klimatförändringarna med kraftigare skyfall och högre vattennivåer. Rekommendationer: Vid planering och exploatering av bebyggelse i områden där det kan förekomma risk för ras och skred ska en fördjupad analys av markens beskaffenhet göras. Risk för sämre dricksvattenkvalitet Ändrade flöden i vattendrag, översvämning av mark, höjd havsnivå och förändrad grundvattennivå kan på olika sätt påverka kvaliteten på det vatten som vi använder som dricksvatten. I havsnära lägen ökar risken för saltvatteninträngning i grundvattnet då havsnivåerna stiger. Hänsyn till och skydd av viktiga dricksvattenresurser blir än viktigare i och med klimatförändringar. Rekommendationer: Vid planering av ny bebyggelse analysera tillgången till vatten för konsumtion ur ett framtida scenario av tidvis brist på grundvatten. Ökat behov av svala platser i bebyggelsen I framtiden kommer medeltemperaturen att öka och extrema värmeböljor kommer att bli allt vanligare. Då blir det viktigare att säkerställa att människor vid behov kan hitta svalka. Särskilt känsliga grupper i samhället är äldre, sjuka och barn. Möjligheten till svalka kommer att bli allt viktigare, både i bostaden och i den offentliga miljön, särskilt där känsliga grupper vistas. Ett varmare klimat och brist på svala platser kan också leda till en ökad elanvändning då behovet av kylanläggningar och fläktar blir större. I den offentliga miljön är träd och grönska ett bra verktyg både för skuggbildning och för att skapa behagligare mikroklimat. Rekommendationer: Planera och anlägga bebyggelse och allmänna platser så att ett behagligt lokalklimat skapas. Öka andelen grönska i tätbebyggda områden för att ge skugga och svalka i samband med ett varmare klimat

61 Vatten och avlopp Strandskydd I kommunens VA-plan beskrivs att kommunens dagvattenlösningar ska bidra till att miljökvalitetsnormerna för hav, sjöar och vattendrag kan uppnås och att dagvattensystemen ska vara utformade så att en så stor del av föroreningarna som möjligt kan avskiljas eller nedbrytas under vattnets väg till vattendrag, sjöar eller Östersjön. Tillförseln av föroreningar till dagvattensystemen ska begränsas så långt som möjligt och föroreningar ska i första hand angripas vid källan. Naturliga sjöar och vattendrag ska inte betraktas eller utnyttjas som dagvattendiken eller dammar. Dagvattnet ska utnyttjas som en resurs i tätorternas stadsbyggande och den naturliga vattenbalansen ska inte, så långt det är tekniskt möjligt, påverkas negativt av stadsbyggandet. Dagvattensystemen ska vara utformade så att tätorternas byggnader och anläggningar inte skadas av dagvatten. LOD lokalt omhändertagande av dagvatten) är ett vanligt förekommande begrepp och kan syfta på olika saker. I översiktsplanen är LOD synonymt med småskaliga dagvattenlösningar. Dessa lösningar kan ha inslag av infiltration/perkolation men det är inget måste. Rekommendationer: Dagvattenfrågorna ska få en grundlig behandling i planprocessen. Vid höjdsättning i detaljplan beakta dagvattenavrinningen. Verka för att förbättra dagvattenhanteringen vid ombyggnationer av allmän platsmark. Verka för att dagvatten renas genom minst sedimentering. Sträva efter att dagvatten infiltreras på plats lokalt omhändertagande av dagvatten LOD) och verka för att lokalt omhändertagande av dagvatten inte tillämpas på förorenad mark. Verka för att fastighetsägare tar hand om sitt takdagvatten lokalt. Dagvattenanläggningar utformas på ett för platsen tilltalande sätt. Verka för att dagvattensystemen utformas så att skadeverkningarna vid miljöolyckor begränsas. Verka för att krav ställs på dagvattenhantering enligt miljöbalkens Försiktighetsprinciper vid tillståndsprövning av en verksamhet. Bedöma utformningen av dagvattenhanteringen i varje enskilt fall bland annat beroende på kemikalieutsläpp. Prioriteringsgrunder för dagvattenhantering: Oskarshamns kommun ska prioritera åtgärder för dagvattenhantering i områden med bland annat hög trafikintensitet, större/tyngre industrier, marinor och småbåtshamnar, hög andel hårdgjorda ytor på en fastighet och områden med hög dagvattenbelastning på spillvattennätet. Vid nyanläggning och förändring av befintliga dagvattenanläggningar gäller följande prioriteringar: 1. Nya bebyggelseområden ska i första hand förses med lokalt omhändertagande av dagvatten LOD). 2. Där dagvatten inte kan infiltreras ska öppen dagvattenavledning och fördröjning genomföras. Öppna dagvattenanläggningar används också om LOD kan innebära risk för förorening av grundvattnet. 3. Avledning i dagvattenledning används endast där inga alternativ finns. Rekommenderat framtida planarbete: ta fram en dagvattenpolicy ta fram en lokal vattenförsörjningsplan Strandskyddets syften och funktion Strandskyddets syften är dels att möjliggöra för alla att med stöd av allemansrätten nyttja strandområden för friluftsliv, dels att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet. Strandskydd gäller vid havet och vid insjöar och vattendrag. Strandskydd får upphävas genom detaljplan om det finns särskilda skäl MB 7 kap 18c ) samt att upphävande är förenligt med de långsiktiga syftena med strandskyddet. Om strandskydd upphävs vid vattnet, eller dispens ges för åtgärder där, ska som regel fri passage för allmänheten behållas utmed strandlinjen. Av förarbetena till strandskyddslagstiftningen framgår att den fria passagen ska vara minst ett tiotal meter bred, vilket genom rättsfall och praxis har utvecklats till meter. Härigenom ska även goda livsvillkor för djuroch växtliv kunna bevaras. Strandskyddet är normalt 100 meter från strandkanten både på land och i vattenområde, men kan utvidgas av Länsstyrelsen upp till 300 meter. För Oskarshamns kust och skärgård gäller ett differentierat strandskydd om meter. Nya strandskyddsregler infördes från och med den 1 juli 2009 och innebär bland annat att kommunerna har fått huvudansvaret för att pröva frågor om upphävande av och dispens från strandskyddet. Strandnära boende i Oskarshamns kommun Oskarshamn har stora förutsättningar med kust och skärgård som är relativt oexploaterad. Få personer bor idag i skärgården vilket försvårar möjligheten att upprätthålla en servicenivå och att hålla kulturmiljöer betade och bevarade. Dagens strandskyddslagstiftning försvårar möjligheten för de som bor i skärgården, för utveckling av service, boende och turism, då vi inte har möjlighet att peka ut LIS landsbygdsutveckling i strandnära lägen) längs kusten och i skärgården. Översiktsplanen visar på strategiskt viktiga punkter för skärgårdens utvecklingsmöjligheter. Se gemensamt utvecklingsprogram för kust- och skärgård i Östergötland och Småland Läs mer om LIS-områden på sidan 86. Att kunna bygga strandnära definitionen av strandnära betyder inte här att ha strandtomt, utan kan vara tillgång till havsutsikt, utblickar eller närhet till vattnet) är en av de förutsättningar Oskarshamns kommun har för att kunna leverera ett erbjudande av arbets- och karriärmöjligheter samt en livsmiljö som står sig i konkurrensen gentemot andra regioner i landet och utlandet. För ny bebyggelse som översiktsplanen föreslår ska det finnas särskilda skäl för ett eventuellt upphävande av strandskyddet samt hänsyn taget till riksintressen. Ny bebyggelse ska vara väl avskild från strandkanten och tillgodose behovet om fri passage. Ingen ytterligare privatisering av strandlinjen ska ske om det inte handlar om verksamheter som för sin funktion behöver ligga vid vatten. I stad och tätorter eller tätortsnära områden är ambitionen där så är möjligt att tillgängliggöra strandlinjen för allmänheten genom möjlighet till strandpromenader och strövstigar. Utformningen ska göras med fokus på god tillgänglighet för alla inklusive personer med nedsatt rörelseförmåga så länge inga djur- eller naturvärden påverkas negativt. Allmänhetens tillgänglighet till strandlinjen avser även god tillgänglighet från havet. I en fördjupning av översiktsplanen skulle lämpliga utvecklingsområden för småbåtshamnar kunna pekas ut. Vid planering av ny bebyggelse ska hänsyn tas till naturområden med höga naturvärden och bevarande av gröna och sammanhängande stråk i närmiljön. Vidare ska allmänhetens tillgänglighet till natur och vatten genom passager, stråk, vägar och liknande bevaras eller tillskapas. Detta också för att ge tryggare miljöer, inte minst för barn att vistas på eller färdas längs

62 Hälsa och miljö Risk, sårbarhet och störningar Miljöskydd Utöver bestämmelserna i miljöbalken 1998:808) och samt flera förordningar såsom förordningen 1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd gäller Oskarshamns kommuns lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljö, antagna och reviderade Anläggningar kan vara anmälningspliktiga eller tillståndspliktiga. Det kan även behöva göras en miljökonsekvensbeskrivning för verksamheten. Anläggningarna delas in i A-, B- eller C-anläggning beroende på vilken typ av miljöfarlig verksamhet som ska bedrivas. Seveso-lagstiftningen gäller för verksamheter med farliga ämnen som innebär en miljöfarlig hantering. Länsstyrelsen, mark- och miljödomstolen eller regeringen kan vara ansvariga för tillståndsgivning. Länsstyrelsen ansvarar för tillsyn av miljöfarlig verksamhet. Kommunen behandlar anmälningar och lokal tillsyn.. Naturvårdsverket, havs- och vattenmyndigheten och myndigheten för samhällsskydd och beredskap hanterar föreskrifter inom området. Miljökvalitetsmål I översiktsplanen redovisas hur kommunen ska jobba för att uppnå de nationella miljömålen. Det övergripande målet för miljöpolitiken är att lämna över ett samhälle till nästa generation där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljöoch hälsoproblem utanför Sveriges gränser, det s.k. generationsmålet. Miljökvalitetsmål relevanta för kommunen är begränsad miljöpåverkan, frisk luft, bara naturlig försurning, giftfri miljö, skyddande ozonskikt, säker strålmiljö, ingen övergödning, levande sjöar och vattendrag, grundvatten av god kvalitet, hav i balans samt levande kust och skärgård, myllrande våtmarker, levande skogar, ett rikt odlingslandskap, en god bebyggd miljö, ett rikt växt- och djurliv. Oskarshamns kommun har dessutom valt att prioritera 6 av miljökvalitetsmålen som anses extra relevanta för kommunen att fokusera särskilt på. Dessa 6 prioriterade miljökvalitetsmål är begränsad klimatpåverkan, giftfri miljö, säker strålmiljö, hav i balans samt levande kust och skärgård, ett rikt odlingslandskap och en god bebyggd miljö. En del av miljökvalitetsmålen behandlas nedan, medan en del behandlas i andra avsnitt av översiktsplanen. Flera behandlas också i den tidigare antagna VAplanen, det tematiska tillägget till översiktsplanen. I Kalmar län finns ett regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmål Oskarshamns kommun är medlem i Sveriges ekokommuner och ska följa ekokommunernas hållbarhetsprinciper. Kommunen arbetar med att ta fram ett Hållbarhetsprogram. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer mkn) kan avse den miljömässiga kvaliteten i mark, vatten, luft och miljön i övrigt och avser ett visst geografiskt område. Det kan beröra en sjö eller vattendrag eller hela eller en del av kommunen. Miljökvalitetsnormerna anger den miljökvalitet exempelvis som ett gränsvärde som är godtagbar utifrån kunskaper om vad människan och naturen tål och de miljötillstånd som eftersträvas. Miljökvalitetsnormer är ett av flera instrument för att uppnå de nationella miljömålen finns miljökvalitetsnormer inom vatten, luft och buller samt fisk- och musselvatten. I Miljöbalken 1998:808) 5 kap. 2, Förordningen 2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten, Naturvårdsverkets förteckning NFS 2002:6) över fiskvatten som ska skyddas enligt förordning 2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten ingår Emån. Miljökvalitetsnormer för vatten har behandlats i VA-planen som är ett tematiskt tillägg till översiktsplanen. Miljökvalitetsnormer för luft gäller enligt Naturvårdsverket endast i tätorter med en befolkning som överstiger personer. Buller behandlas nedan. En god bebyggd miljö En god bebyggd miljö är ett miljökvalitetsmål med syftet att städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. För att möjliggöra ett mer konkret arbete för en god bebyggd miljö beslutade regeringen 2012 om tio preciseringar av målet. Oskarshamns kommun ska medverka till att miljömålet uppfylls genom följande rekommendationer avseende de tio preciseringarna. Rekommendationer: Hållbar bebyggelsestruktur ska eftersträvas vid nylokalisering av byggnader, anläggningar och verksamheter samt vid användning, förvaltning och omvandling av befintlig bebyggelse. Bebyggelsen ska även vara hållbart utformade. En hållbar samhällsplanering där städer och tätorter samt sambandet mellan tätorter och landsbygd ska vara planerat utifrån ett sammanhållet och hållbart perspektiv ska eftersträvas. Infrastruktur i form av energisystem, transporter, avfallshantering och vatten- och avloppsförsörjning ska vara integrerad i den fysiska planeringen. Infrastrukturen ska lokaliseras och utformas utifrån att vara anpassad till människors behov, till att minska resurs- och energianvändning samt klimatpåverkan, med hänsyn till natur- och kulturmiljö, estetik, hälsa och säkerhet. Miljöanpassade, energieffektiva och tillgängliga kollektivtrafiksystem ska eftersträvas. Attraktiva, säkra och effektiva gång- och cykelvägar ska eftersträvas. Närhet från bebyggelsen till natur- och grönområden och grönstråk med god kvalitet och tillgänglighet ska eftersträvas. Bevarande, användande och utveckling av det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet av värdefulla byggnader och bebyggelsemiljöer samt platser och landskap ska eftersträvas En god vardagsmiljö där den bebyggda miljön utgår från och stöder människans behov, ger skönhetsupplevelser och trevnad ska eftersträvas. Det ska eftersträvas att den bebyggda miljön har ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur. Människor och djur ska inte utsättas för skadliga luftföroreningar, kemiska ämnen, ljudnivåer och radonhalter eller andra oacceptabla hälso- och säkerhetsrisker. Hushållning med energi, mark, vatten och andra naturresurser sker på ett effektivt, resursbesparande och miljöanpassat sätt och användningen ska på sikt minska. Främst förnyelsebara energikällor ska användas. Avfallshanteringen ska vara effektiv för samhället, enkel att använda för konsumenterna och avfallet ska förebyggas samtidigt som resurserna i det avfall som uppstår tas till vara i så hög grad som möjligt. Minimering av avfallets påverkan på och risker för hälsa och miljö ska eftersträvas

63 Översvämning, ras, skred och erosion Avseende översvämnings-, ras- och skredrisker, se även avsnittet om klimatförändringar. En översiktlig karta som berör kommunen har tagits fram. I kartan syns områden som riskerar att översvämmas om havsnivån höjs med 2,7 m eller mer. Vattendragens svämplaner, det område som är 1,5 m över vattendragets medelvattennivå och som därför anses riskera att översvämmas redovisas även i kartan. Områden med risker för ras, skred och erosion visas även i kartan. Förorenade områden Ett förorenat område är mark, grundvatten, ytvatten, sediment eller byggnader där halten av något ämne är så hög att den kan orsaka en risk för människors hälsa eller för miljön. Uppkomsten av förorenade områden är knuten till industrialiseringen. Länsstyrelsen i Kalmar län har tagit fram en lista på större och prioriterade förorenade områden som borde saneras. Flera av objekten på listan är grunda havsvikar där föroreningarna finns i sedimentet som havsbottnarna består av. Nötöfjärden vid Påskallavik i Oskarshamns kommun är en sådan där utsläpp från pappersbruket i Emsfors orsakat föroreningarna. På listan finns också saneringen av Oskarshamns hamnbassänger, länets största saneringsprojekt. Batterifabriken i Oskarshamn med ackumulationsindustri i direkt anslutning till hamnen är ytterligare ett objekt på listan liksom Kopparverket med bl.a. föroreningar av tungmetaller som utgör en risk för miljön på lång sikt. Spridningen härifrån till hamnen har beräknats vara liten baserat på halter i grundvatten och laktester. Det har dock också konstaterats att havsvatteninträngningen tidvis är stor och att gamla ledningar finns som möjliggör snabbare transporter av föroreningarna. Sanering med syftet att minska spridningen av föroreningar och för att inte försvåra framtida saneringar planeras. Föroreningarna från Bockara sågverk med doppning, som har hög prioritet på listan, har stora spridningsförutsättningar och hög känslighet på grund av närhet till en vattentäkt. Oskarshamns kommun har medverkat i ett länsgemensamt projekt för nedlagda deponier inom ramen för Miljösamverkan Sydost. I projektet har verksamhetsutövarna uppmanats att riskklassa de nedlagda deponierna enligt Naturvårdsverkets metodik för inventering av förorenade områden. Kommunen har tagit fram en preliminär prioriteringslista på vilka deponier som ska undersökas först enligt Naturvårdsverkets metodik. Klassning av deponier har skett på en fyrgradig skala. De deponier som har klassats som riskklass 1 och 2 kommer att undersökas vidare. Inom Oskarshamns kommun finns 18 nedlagda avfallsdeponier och 7 industrideponier med riskklass 2. Kommunen har totalt 100-talet förorenade områden varav ca 45 enligt riskklass 1 eller 2. Vem som ansvarar för sanering av förorenad mark styrs av miljöbalken 1998:808). Att åtgärder sätts in är en förutsättning för att pågående spridning upphör och för att Oskarshamns kommun och Kalmar län ska uppfylla miljömålet Giftfri miljö som syftar till att vi ska lämna en miljö fri från gifter till våra barn. För detaljplaner som kan beröras av förorenade områden ska en översiktlig miljöteknisk markundersökning med provtagning och analys av föroreningar och omfattning göras. Markundersökningen ska kunna utgöra underlag för en bedömning av vilken markanvändning marken är lämplig för och vilka åtgärder till följd av föroreningen som kan behövas vid en exploatering. Finns markundersökningar gjorda sedan tidigare ska de vid detaljplanering kompletteras om det behövs. I nya detaljplaner som berör områden där markförorening har konstaterats ska planbestämmelser angående säkerhetshöjande eller skadeförebyggande åtgärder införas för att säkerställa att marken är lämplig att bebygga. Alternativt kan bestämmelse med villkor för lovgivning om att en markförorening ska avhjälps införas. Eftersom komplexiteten kring nedlagda deponier och föroreningar i mark och vatten är mycket stor kan översiktsplanen endast ge generella riktlinjer om försiktighet i berörda områden. Rekommendationer: Kommunen ska verka för att potentiellt förorenade områden ska hanteras med försiktighet. Kommunen ska verka för att potentiellt förorenade områden som ligger inom områden med risk för översvämning hundraårsflöden) eller ras- och skredriskområden observeras särskilt och eventuella lämpliga åtgärder för sådana områden tas fram. Potentiellt förorenade områden som ligger inom områden som har stor betydelse för kommunens nuvarande och framtida dricksvattenförsörjning observeras särskilt och lämpliga eventuella åtgärder för sådana områden tas fram. Kommunen ska verka för att översvämningskarteringar samt risk- och sårbarhetsanalyser för kommunens vattendrag tas fram. Buller Buller brukar definieras som icke önskvärt ljud. I lagens mening innebär det oönskat ljud på nivåer som kan utgöra en risk för olägenhet för människor. Forskning visar att buller påverkar människors hälsa och buller är den miljöstörning som berör flest antal människor i Sverige. Regler om buller finns i såväl plan- och bygglagen som i miljöbalken och i förordningar. Kommunen beslutade 2015 att avveckla flygplatsen som instrumentflygplats, vilket innebär att det inte är tillåtet att driva kommersiell flygning. Kvar finns möjlighet att under begränsade former erbjuda flygtjänster till privatplan, affärsflyg och samhällstjänster. Den 11 maj 2017 fattade regeringen beslut om en höjning av riktvärdena för buller vid en bostadsbyggnads fasad från spår- och vägtrafik. En höjning av bullerriktvärdena innebär inte ändrade krav för ljudmiljön inomhus. Regeringen höjer riktvärdena för buller vid en bostadsbyggnads fasad från spårtrafik och vägar enligt följande: en höjning av det befintliga riktvärdet 55 dba ekvivalent ljudnivå till 60 dba ekvivalent ljudnivå en höjning av det befintliga riktvärdet 60 dba ekvivalent ljudnivå för bostäder upp till 35 kvm till 65 dba ekvivalent ljudnivå. Källa:Regeringskansliet Tysta områden Med tysta områden avses miljöer som inte är utsatta för omgivningsbuller, alltså oönskat eller skadligt ljud orsakat av människors verksamhet. Tysta områden behöver inte innebära helt tysta miljöer utan de kan istället vara lugna miljöer som kan inverka positivt på människor, djur och växter. På landsbygden kan tysta områden finnas i skyddade områden, vid odlad mark eller på outnyttjad mark. I samhällen kan sådana områden finnas i parker eller friluftsområden. Rekommendationer: Buller ska i första hand dämpas vid källan. Vid planering av verksamheter, bostäder, skolor, förskolor och vårdlokaler ska riksdagens riktvärden för buller beaktas. Riktvärdena ska till största möjliga mån följas. Planbestämmelser som reglerar skydd mot bullerstörningar ska införas när så är lämpligt. Tysta områden i kommunen bör kartläggas och områdenas kvalitet utvärderas. Kommunen ska utreda om bullerkartläggning och åtgärdsprogram ska införas i Oskarshamns kommun. Avfall Avfallshantering utgör en del av samhällets tekniska försörjningsstruktur. Avfallet betraktas både som en resurs för material- och energiutvinning och som ett resursproblem då materialflödena och avfallshanteringen kan påverka kvaliteten på luft, vatten och mark. Uppkomsten av avfall ska i första hand förebyggas. Är detta inte möjligt ska avfallet förberedas för återanvändning, återvinning, materialåtervinning eller användas för energiutvinning. Kan avfallet inte omhändertas med någon av dessa metoder ska det deponeras på ett säkert sätt. Renhållningsordning för Kalmarsundsregionens Renhållare KSRR) består av Avfallsplan och föreskrifter om avfallshantering för Kalmarsundsregionens renhållareksrr). Renhållningsordningen antogs av Oskarshamns kommun Rekommendationer: Det ska vara god tillgänglighet i kommunens insamlingssystem och enkelt för kommunens invånare och besökare att hantera avfall på ett miljöriktigt sätt. Radon Radon i bostäder kan komma från marken där huset står, byggmaterial i huset eller hushållets vattenförsörjning. Strålskyddsmyndighetens har information om gräns- och riktvärden. Människor som bor i bostäder med radonhalter över 200 Bq/m³ kan få hälsoproblem och det kan krävas åtgärder för att sänka halterna i bostaden. Vid undersökningar klassas marken i högrisk-, normalrisk- och lågriskområden. De största delarna av Oskarshamns kommun utgörs av normalriskområden. Grusåsar, Oskarshamns centralort och Götemarsområdet är högriskområden

64 50 51 " ) Höjdmodell +2,7 meter RH2000) Svämplan Erosionsrisk Skredrisk Högriskområde Kväve- & Fosforläckage Vattenskyddsområden Deponier " ) Miljöfarlig verksamhet Potentiellt förorenade områden " ) " ) " ) " ) " ) Risk och säkerhet " ) " ) " ) " ) " ) " ) " " ) ) " ) " ) " ) " ) " ) " ) " " ) ) " ) " ) " ) " ) " ) 0 " ) " ) " ) " ) 5 10 Km

65 lm gamm berg göl Illån 117 Yxnegöl Stensjögöl Stora Dal Klogöl Mörtgöl Torregöl Brinken Långkärr Dragbrob. Bokara Degermosse Frögöl Sprötgöl Yxnebäcken Källehult Dragkärret 124 Lyckeby Mogöl Ulvsgöl Igelhult 139 Igelhulte göl Nymåla Flohult Fagerbäck St. Vädern Basteberget Blixtorp Rosenholm Stackvallen Hultåsen Kroksjön St. Lysningsberget 141 Lönnebergaleden Melbo 124 Naturreservat Strömserum Krokshult Höganäs Strängenäs Lundtorp Illån Krösås L. Vädern Träthult Grönhult sjön Höckhult Skinnaregöl Årtegöl Hålldammen Kuttgöl Sund Höckhultesjön Berkegöl Hagen Fallebo Kvarntorpet L. Kulltorp Gjusgöl Fågelgöl Klovgöl Stritebacken 0 Högtorp 1 Grytsjön 2 4 Kilometer Gyttgöl Skälsberget Nynäs Pukemåla Snöversmåla Krogöl Grytgöl Grönäng Snöversnäs Dammen Snövålen 99 Åbo Sjöbo Lillsjön Grytviken 126 Sundsjön 109 Gravröse h Förslag till vattenskyddsområde 4:84>1 Grundvattentäkt Kristdala Ritad av: Maria Forsgård Skyddszoner Vattentäktszon Primär zon Sekundär 1:67>1 17:1 3:27 Ostkustleden Ruda Parregöl Smisserum Klostergöl Kloster Fallebotorp Kulltorp Torregöl Eckerhult 6.6 h S:1>8 2:192 Nymåla 108 Kullesjö Lobrink Nymåla Innersgöl Lillhöckhult Björkeryd Källeryd Rödgölen Högalid S Kulltorp 1:67> h Mösjön Storarör 2:193 Övraholm Lövudden Storudd Kristofferstorp Rosendal Togöl Gumsebo St. Bråbo Bjälebo 82 2:194 Fagerhult Sarvkullen Grönkullen 124 Mösjön 82 Nytorpet Risinge Bråhultesjön L. Bråbo Skola Bråhult Spånghult Nybygget Östantorp Humleryd Spånghagen Kullesjöberg 3:60>11 3:49 20:1>4 Bäckfall Funtebo Hagtorpet Tälge Applekulla Karlby Portstugan Saxtorp Gullhanetorp Näjern Figeberg Kärrhult Sabeltorp Jakobstorp Skälsgölen Libbershult Jössegöl Prästh. Ekenäs Stensö 91 Höghult Knipkullen Stighult Ostkustleden Brånäs Bredmossen Ave Solberget Grönskog St. Risingen L. Risingen Ävernäs Källehorva Värnamo Snokhällskullen Veningen Vilketorpet Kristdala Hultet Långgölen Gröndalen Malghultegöl Norrhult Nybygget Maludden Petersborg Fåglegöl Murgölen Malghult Örnnäs Båtviken Högö Klacken Dalby Råsvik Äspenäs Kvarnbäcken Grytbäcken Gripsholm Äspemåla Sinnersmåla Repsjön Hägerum Rosemåla Klampeberget Hällsborg Sandgärdet Humlehult Sörvik Svartgöl Bråmåla Kårehäll Kristdala Hummelstad 103 Naturres. Systertorp 8.2 h 16:1> Meter 3: :56 18:1>5 3: h :39 3:60>6 3:60> h 3: :40 3:48 S:1>9 1:14 3:54 3: h 3:32 4:28>2 Text 1:5>3 9 h 4:80 4:49 S:9>5 Trägölen Näset Stensholm Bomåla Torrgölen Hägern Röstorp Boarum Fågeltorn Boarumegöl Gjusgöl Sumpen Ekhult 76 Repsjöhult L. Boö St. Boö Dörviken Slätsand 63 Ringsnäs Åsen Dörtorpet Fredriksnäs Arkefjärden Lillö St. Höljen Storö Stor-Brå Norrkvarnsb. Målsjön Skäppgölen Skäppetorp Ekeby Kalkudden S:9>2 1:21 Gjusgöl Hummeln 55 Gröna tuvan 4:84>2 Sandkärren Sanden Sågkvarn 69 Gravrösen Laggartorp Långvik Stockhagen Älggöl Älgenäs Kejnäset L. Höljen 66 Kråkenäs Stabbudd 10.8 h 4:72 4:26 20:1>2 1:19 63 Ekhult Humlenäs Naturreservat Krokegöl 4:85 4:47 Kalvnäset Kammarviken Bryngölen Ekeh. S:1>14 Gölhult Fängtorpet Bockh. Fänggölen Källtorp 80 Sjötorpet Friskebo Rågetholmen Hule 14.5 h 4:28>1 3:2 Kalerum Kristineberg Virslund Klubbegöl 4:23>1 Fågelbo Humlefors Kullen Långudden Sunnevik Råsnäsudden Fallebo- Älg- ± Norberget Ytternäs Ky Långevik Bankhult Vassekärr Sandvik Skalltorp Björnhult Lockebo Lillsjön 4.7 h Färgsjömåla Färgsjön 71 Rödviksnäs Saxgölen Lämmedal Fågelberg 7.6 h 63 Gölen 80 Grustäkt Klämstorp Ramshult Kroksjön Kroksjömåla S:1>1 4:29 4:27 Grönlid Fagersjön Sjönäs Hol Kvarnnäs Rögöl Eckerhultegöl Ytt Fagersjömåla Kart Pete O Kroksjöb H L. Lo g Fridhem 7 H Förslag till vattenskyddsområde Ytvattentäkt Hummeln Ritad av: Maria Forsgård Skyddszoner Sekundär zon Primär zon XX h - Rinntid till närmaste vattenuttag S:1>18 Lantmäteriet, [ /3027] 4:21 ± Lantmäteriet, [ /3027] Elektromagnetiska fält Strålsäkerhetsmyndigheten har en svag misstanke om att strålning kan vara skadlig och orsaka cancer. Elsäkerhetsföreskrifter med vertikala och horisontella skyddsavstånd från ledningar till byggnader och gator med mera inom och utom detaljplanelagt område har tagits fram. Eftersom elektromagnetiska fälts påverkan på omgivningen fortfarande inte är fullständigt klarlagd bör placeringar och utformning av exempelvis kraftledningar och basstationer för mobiltelefoni samt byggnader göras utifrån miljöbalkens försiktighetsprincip. Nedgrävda kablar är ur många aspekter att föredra framför luftledningar exempelvis eftersom det är säkrare, kan frigöra ytor och ofta inte stör landskapsbilden lika mycket i naturoch kulturmiljöer. Så kallade lågstrålande områden ska så långt som möjligt hållas fria från verksamheter som medför ökad strålning. Lokaliseringsprövning av kraftledningar i luft, radio- och TV-master, basstationer för mobil telefoni och andra konstgjorda källor för elektromagnetisk strålning, ska därför ske restriktivt. Inom lågstrålande områden är tillgänglighet till bredband prioriterat. För att hållbart kunna etablera bostäder även i dessa områden bör de anpassas till kollektivtrafik och i möjligaste mån till kommunalt vatten och avloppsnät. Kärntekniska anläggningar I Oskarshamns kommun finns Oskarshamnsverket som drivs av OKG. Använt kärnbränsle från alla svenska kärnkraftverk lagras i det centrala mellanlagret Clab. Anläggningen drivs av Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB. Allmänheten har enligt lag rätt till möjlighet att få insyn i det kärntekniska säkerhets- och strålskyddsarbetet och i varje kärnkraftskommun finns därför en lokal säkerhetsnämnd bestående av kommunpolitiker utsedda av regeringen efter förslag från kommunstyrelsen. Nämnden ska kontinuerligt vara i kontakt med kärnkraftverket, Statens kärnkraftinspektion SKI), Statens strålskyddsinstitut SSI) och länsstyrelsen. Samhällsskydd och beredskap Räddningstjänsten är en del av kommunens organisation och stationen med operativ verksamhet finns i nuläget i Oskarshamn och på kärnkraftverket OKG vid Simpevarp. Räddningstjänsten rycker ut vid bland annat bränder, drunkningar, trafikolyckor, ras, kemolyckor och farliga utsläpp. Bockara har ett brandvärn med frivillaga som kan rycka ut även i andra delar av kommunen. I Oskarshamn finns även en del som är delaktig i samhällsplanering och krisberedskap. Krisberedskapen innebär sårbarhetsreducerande åtgärder, krisledning, krishantering och informationsspridning. En riskoch sårbarhetsanalys fastställdes i april En ny uppställningsplats för farligt gods planeras vid den kommande kombiterminalen i närheten av södra infarten. Framtida utvecklingsarbete FN:s arbete med hållbarhet har resulterat i Agenda 2030 med 17 globala hållbarhetsmål. Mål nummer 11 är hållbara städer och samhällen och ett av de mål som sannolikt kommer att påverka kommunernas arbete och planer i framtiden. Städer och samhällen ska vara inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara. I Sverige har en hållbarhetsdelegation bildats som ska visa på de lagar och åtgärder som behövs för implementeringen av Agenda källa:regeringskansliet källa:skl Rekommendationer: Vid planläggning ska lämplig avfallshantering redovisas. Tillgängligheten i kommunens insamlingssystem ska vara god. Byggnader ska byggas i radonsäkert utförande vid normal- och högriskområden. Vid planläggning i närheten av luftledningar för starkström ska mätningar av den elektromagnetiska strålningen utföras. Placera nya bostäder, skolor och förskolor och vårdinrättningar på behörigt avstånd från elanläggningar som ger förhöjda magnetfält om alternativa placeringar finns. Sträva efter att nya kraftledningar och elektriska anläggningar placeras så att exponeringen begränsas. Kommunen ska ha en aktuell krisberedskapsplan. Rekommenderat framtida planarbete: Kommunen ska verka för att en fördjupning av klimat- och sårbarhetsanalysen som utreder översvämningsrisker vid åar, betydande samhällsfunktioner, dricksvattenförsörjning, miljöfarlig verksamhet och förorenad mark tas fram. Kommunen ska följa hållbarhetsdelegationens arbete och uppmärksamma om det finns åtgärder som kommunen behöver vidta. Vid arbete av fördjupningar av översiktsplanen bör kommunen arbeta vidare med att försöka säkerställa lågstrålande zoner

66 År 2050 är näringslivet en stark motor i regionen. Näringsliv År 2050 är näringslivet en stark motor i regionen. Vår långa erfarenhet inom tillverkningsindustri har gett oss både en attraktiv arbetsmarknad och ett gott rykte på exportmarknaden. Den växande besöksnäringen sysselsätter allt fler utanför tätorterna, både på landsbygd, i skogsbygd och i skärgården. Skogen är en resurs som skapar arbetstillfällen, inte bara som energikälla utan även som resurs för material som nu ersätter det som tillverkades av fossila ämnen såsom petroleum. Vår livsmedelsförsörjning, med behovet av närproducerade matvaror och livsmedel, ger liv åt landsbygden där forskning har gett underlag för två odlingssäsonger. Simpevarp är ett internationellt centrum för forskning och produktion av energi och energilagring. Forskning tillsammans med näringslivet utvecklar nya möjligheter till energiframställning och överskottsvärmen tas tillvara inom livsmedelsförsörjningen. Den cirkulära ekonomin har medfört att flera företag inom återvinningssektorn har funnit en marknad. Produkter tillverkas på ett sådant sätt att hela eller stora delar kan återvinnas efter sin livstid. Avfall har blivit en råvara. Kunskapen om återvinning har skapat flera arbetstillfällen inom praktiska arbeten. Näringslivet i Oskarshamn år 2017 är starkt och energiskt, här finns kunskaper att bygga vidare på och utveckla. Ett internationellt energi- och teknikcentrum är möjligt. En näringslivsvision håller på att tas fram. Oskarshamns kommun ska tillsammans med bland annat kommuninvånare och näringslivet genom en visionsprocess och arbeta fram hur näringslivet i Oskarshamns kommun ska se ut i framtiden och hur vägen dit ser ut. Oskarshamns kommun håller tillsammans med Attraktiva Oskarshamn och Svenskt Näringsliv i denna process. Samlade verksamhetsområden Att samla verksamhetsområden till en del av en stad eller samhälle är både resurseffektivt då verksamheterna kan dra nytta av den utbyggda infrastrukturen samtidigt som längre avstånd till exempelvis bostäder kan hållas och störningar såsom buller kan undvikas. Trafiksäkerheten i samhällen ökar om tunga fordon kan hållas utanför centrum. Om transportsträckorna kan kortas förbättras även både den lokala och den globala miljön. Besöksnäringen kan sysselsätta allt fler Turismstrategi Oskarshamn - vägen till en attraktiv och konkurrenskraftig besöksdestination 2025 har tagits fram och antogs Turismen behöver ges en stark ställning. Natur- och kulturturismen har stor potential. Upplevelseutbudet i Oskarshamns kommun som destination kan ökas för att förädla värdet. Särskilt fokus ska läggas på tillgängligheten, det ska vara enkelt för alla att turista eller göra utflykter i Oskarshamns kommun. Tillgången på måltider, boende, turistinformation och transporter ska också vara god. Näringsliv och forskning Oskarshamn har med Äspölaboratoriet goda förutsättningar för forskningsutveckling. Här knyts kontakter och främjas samverkan mellan kommunen, forskning och utbildning, näringslivet och entreprenörer. Samverkan med flera universitet och högskolor kan här skapa synergieffekter. Innovationer både inom forskning och bland entreprenörer ska uppmuntras. För att stödja utvecklingen och minska sårbarheten i strukturen behöver en ökning av kunskapsinnehållet i processer, produkter och tjänster uppmuntras. Utmaningar: Behovet av både av kompetens och fler inom arbetsmarknaden. Klimatet kommer att ställa större krav på en anpassning till extremväder, översvämningar, torka, hårda vindar med mera. En beredskap inom näringslivet för att säkerställa att till exempel vatten återanvänds vid vattenintensiva verksamheter. Kyla som mer energikrävande under torra, heta somrar. Infrastruktur som klarar av transporter även under extrema förhållanden. Rekommendationer: vid planläggning för nya områden för verksamheter och näringsliv bör dessa ligga i anslutning till infrastruktur för snabba och miljövänliga transporter och kollektivtrafik. vid planläggning skall dagvatten och miljökvalitetsnormer utredas. områden som redan är ianspråktagna för verksamheter men inte är i bruk bör värnas och om nödvändigt saneras till en nivå som tillåter verksamheter. Kommunikationer och transporter Oskarshamns kommun strävar efter att stödja och utveckla miljövänliga, säkra och pålitliga transporter och kommunikationer för att öka tillgängligheten, såväl lokalt som nationellt och internationellt. Hållbara transporter Vare sig det handlar om person-, godstransporter eller digital kommunikationer ska infrastrukturen inom och till och från kommunen vara anpassad efter de behov som finns samt ge förutsättningar till utveckling. Kommunikationerna blir allt viktigare i dagens samhälle. Idag handlar kommunikationer om mer än bara vägar och järnvägar. Det handlar till exempel om möjligheten att ha bra fungerande datanät, vilket ger möjlighet för distansarbete och resfria möten. Att kunna kombinera olika transportslag och på det viset kunna använda det bästa alternativet är därför eftersträvansvärt för att uppnå ett så effektivt transportsystem som möjligt. Hela resan, från dörr till dörr, måste beaktas i planeringen av vår transportinfrastruktur och där bytespunkter såsom resecentra, hamnar och kombiterminaler blir en allt viktigare del i ett hållbart transportsystem. Transportsektorn står idag för en stor andel av utsläppen av växthusgaser. Transporter av både människor och gods måste växlas över till miljövänliga transportslag för att vi ska nå uppsatta klimatmål och på sikt inte förvärra förändringen av vårt klimat. Exakt hur detta ska uppnås är idag inte klargjort men utvecklingen av nya motortekniker pågår och kommer inom översiktplanens tidshorisont bli nya inslag på våra vägar. Transporter på räls är hittills det resurssnålaste sättet att förflytta människor och varor. En utveckling av järnvägsnätet, både lokalt och regionalt, ses som en förutsättning för att kunna transportera miljövänligt och snabbt. Utvecklingen av el och biogas som drivmedel har tagit fart under de senaste åren. Många fordonstillverkare med mera forskar på förarlösa fordon. Utöver att minska de skadliga utsläppen behöver vi minska vårt behov av onödiga och långväga transporter samt öka andelen resor med kollektivtrafik samt gång och cykel. Allt fler vardagsärenden sker numera digitalt och behovet kommer knappast att minska i framtiden. Idag finns även teknik som möjliggör virtuella möten och således minskar behovet av att resa. Kapaciteten i fiber-/bredbandsnätet måste klara av ett ökat teknikanvändande för att inte hämma utvecklingen och användandet av nya tekniker

67 Gång- och cykeltrafik I Oskarshamns kommun är gång- och cykeltrafikanter ett prioriterat trafikslag som ska ges god och säker framkomlighet. För kortare persontransporter är gång och cykel ofta det bästa alternativet. Ett bra gång- och cykelvägnät ger goda förutsättningar till att man låter bilen stå hemma. Det ger också goda förutsättningar för människor som färdas med rullstol, permobil med mera. Ett samhälle som har en hög cykelanvändning är ett samhälle med mer tillgänglig plats, mindre luftkvalitetsproblem och mindre buller. Det är också ett samhälle med möjlighet till en god hälsa och en god tillgänglighet. För att cykeln verkligen ska vara ett transportslag att räkna med krävs det att cykeln är konkurrenskraftig gentemot andra trafikslag. En riktigt hög andel cykelresor får vi först när cykeln är det enklaste och snabbaste färdsättet. Korta och snabba cykelvägar är den viktigaste faktorn för att få fler att cykla. En tät och funktionsblandad stad ger möjlighet till korta avstånd mellan olika mål. I takt med en ökad användning av elcyklar uppstår nya planeringsförutsättningar för cykeltrafiken. Elcyklar medför nya krav på utformning av infrastrukturen såsom ökat behov av dubbelfiliga och raka cykelvägar till följd av större hastighetsspridning mellan olika typer av cyklister, bättre säkerhet och väderskydd vid parkering samt ökad kapacitet i såväl parkering som cykelvägar. En ökad andel elcyklar gör att det blir intressant för fler personer att cykelpendla även på längre avstånd som till exempel mellan olika samhällen. Rekommendationer: Peka ut och skylta de stora cykelstråken Arbeta för att öka säkerheten för gång- och cykeltrafikanter vid korsningar Identifiera knutpunkter kollektivtrafik och gång-cykel samt göra dessa säkra och attraktiva Skärgårdstrafik I kommande fördjupning av översiktsplan - Kust, skärgård och hav - kommer skärgårdstrafiken att närmare analyseras. En strävan finns att bättre kunna erbjuda vår fina skärgård som plats för inte bara besöksnäring utan även för att utveckla de blå näringarna och att även miljön kan fungera som åretruntboende. Med dessa mål så kommer skärgårdstrafiken att spela en betydande roll. Kollektivtrafik Oskarshamns kommun arbetar för att stärka underlaget för kollektivtrafiken genom att utveckla kommunen i lägen utmed kollektivtrafikstråken. För en positiv utveckling av kommunen och regionen behövs gemensamma mål och synsätt för kollektivtrafiken mellan kommun och KLT/Landstinget/operatören. Kollektivtrafiken utgör vid sidan om gång- och cykelvägar stommen för ett miljövänligt resande. Kollektivtrafik kan bestå av flera olika transportslag där de vanligaste är buss, tåg, båt och flyg. För Oskarshamns kommun är buss och tåg de huvudsakliga alternativen för ett kollektivt resande. Under 2014 lades den reguljära flygtrafiken vid Oskarshamns flygplats ned. Därmed förlorade kommunen sin snabbaste förbindelse med Stockholm och vidare ut i världen. Idag är Kalmar Öland Airport den primära flygplatsen för Oskarshamns kommun. För ett större utbud av flyglinjer finns Köpenhamn Kastrup flygplats vilken nås på cirka fem timmar. För en fungerande och attraktiv kollektivtrafik måste hela resan ingå i planeringen. Inget enskilt transportslag fungerar från dörr till dörr utan möjligheten att kunna kombinera olika transportmedel är ett måste. Vid strategiska bytespunkter ska det vara enkelt att byta mellan transportslag och det ska finnas möjlighet till parkering för både cykel och bil. Bussarnas framkomlighet är avgörande för restider och kollektivtrafikens konkurrenskraft. Rekommendationer: Se över bytespunkter Vid förbifarter säkra kollektivtrafiken Se över behov av pendlarparkering för bil och cykel vid större vägar Se över behov av nya linjer och hållplatser samt kopplingar med GC-väg. Koppla superbuss med stadsbussar. Stadsbusslinjer norr-söder resp. öst-väst. Studera linje norr-söder för att få bra linjedragning och anslutning till superbussen. I fördjupningen av Kust, skärgård och hav rekommenderas att skärgårdstrafiken behandlas. Vid aktualisering av Fördjupningen av översiktsplanen för Oskarshamns stad bör kollektivtrafiken ses över. Rekommenderat framtida planarbete: Ta fram en gång- och cykelplan/strategi En fördjupad översiktsplan för kust, skärgård och hav där transporter och kommunikationer behandlas. Transportinfrastruktur Järnväg Oskarshamns kommun har idag järnvägsförbindelse med Berga och därifrån möjligheter för vidare transport till Linköping och Kalmar. Järnvägen används även för godstransporter. Potential finns till att utöka mängden tågtransporter av gods då större delen av transporterna till och från Oskarshamn idag går med lastbil. Bättre omlastningsmöjligheter behövs för att effektivisera bytet mellan väg och järnväg. Förslag finns på att etablera en kombiterminal vid den södra infarten till Oskarshamn, ett strategiskt läge i anslutning stadens stora verksamhetsområde. På längre sikt är det viktigt att arbeta för bättre järnvägsförbindelser längs med Smålandskusten. Med en kustjärnväg skulle regionen ges helt nya förutsättningar. Förkortade restider ger nya möjligheter att bo och arbeta i större och gemensamma arbetsmarknader med ökat utbud att tillgå inom rimliga pendlingsavstånd. En kustjärnväg skulle dessutom komplettera befintliga nationella stambanor och viktiga hamnar och bidra till ett mer robust nationellt transportnät. Smålandskusten är en viktig järnvägslänk som saknas i det nationella gods- och persontransportnätet och möjligheten till att utveckla ett starkt internationellt stråk vidare mot Öst- och Centraleuropa. I ett större globalt perspektiv är kopplingen mot Asien intressant i och med den planerade snabbjärnvägsförbindelsen mellan Peking och Berlin. Vägar Vägnätet är kommunens viktigaste infrastruktur för att kunna nå olika platser i kommunen. E22 och riksväg 37/47 är de stora vägarna vilka kompletteras med länsvägar och lokala vägar och gator. Kapaciteten i vägnätet är generellt sett god i kommunen men förbättringar behövs för att öka säkerheten och öka framkomligheten. E22 har inom en snar framtid 2+1-standard i hela kommunen. Ytterligare förbättringar behövs i korsningspunkter för bättre trafiksäkerhet, särskilt trafikplatserna i Oskarshamns stad behöver förbättras. En åtgärdsvalstudie har genomförts med Trafikverket, Regionförbundet i Kalmar län och Kalmar Läns Trafik där lämpliga åtgärder för trafikplatserna tagits fram. Den största investeringen i vägnätet är en ny dragning av riksväg 37/47 från Svalliden till Oskarshamns stads södra trafikplats. En ny väg skulle förbättra tillgängligheten till stadens verksamhetsområden och medföra en mer direkt trafikföring för trafik till och från Gotlandsterminalen. Samtidigt fås en bättre trafiksituation vid den mellersta infarten. Hamnar I Oskarshamn finns två hamnar av riksintresse för större fartyg, Oskarshamns hamn samt Simpevarps hamn. Den senare är endast till för transporter av kärnavfall och andra kärnkraftsanknutna transporter. Oskarshamns hamn, Smålandshamnar AB, är Smålands största godshamn. Härifrån går reguljär färjetrafik till Gotland och sommartrafik till Öland. Hamnen är en viktig del av Oskarshamns och regionens transportinfrastruktur och ska ges utrymme att verka och utvecklas. Etablerandet av ett östvästligt transportstråk från Göteborg via Jönköping, Oskarshamn till Baltikum och vidare mot Ryssland och Kina skulle sätta hamnen i ett nytt perspektiv och ge den utökad nationell och internationell betydelse. Hamnen har goda utvecklingsmöjligheter i färdiga detaljplaner och ytterligare utvecklingsområden finns utpekade i riksintressebeskrivningen. Konflikt mellan hamnverksamheten och den fysiska planeringen finns i hur hamnen angörs från landsidan, vägar och järnvägsspår går genom tätbebyggt område. Transporter av farligt gods är här den ömmande punkten och även nuläget är egentligen inte optimalt med tanke på placeringen av bebyggelse. En lösning vore en ny tillfart till den norra hamnen men denna skulle ge upphov till liknande konflikter på nya platser, om än inte i lika stor omfattning som kring nuvarande vägar. Lösningen är däremot kostsam och inte att föredra för dagens transportvolymer till och från hamnen. Vid ett ökat transportbehov till och från hamnen bör en ny anslutningsväg övervägas. Flygplats Närmaste flygplats med reguljär trafik är numera Kalmar Öland Airport, cirka 7 mil söder om Oskarshamn. Kalmar Öland Airport är regionens huvudflygplats och ska prioriteras för internationella flygförbindelser. En förbättrad tillgänglighet, med buss och eventuellt på sikt tåg, till flygplatsen bör eftersträvas för att stärka flygplatsen och möjligöra en kombination av transportslag. Byggnadsförbud vid allmänna vägar Länsstyrelsen föreskriver med stöd av 47 väglagen att det inte är tillåtet att utan länsstyrelsens tillstånd uppföra byggnader, göra tillbyggnader eller utföra andra anläggningar eller vidta andra åtgärder som kan inverka menligt på trafiksäkerheten byggnadsförbud) inom ett avstånd av 50 respektive 30 meter från vägområdena avseende E22 respektive riksväg 37, 47 och

68 Eldistribution och elektroniska kommunikationer I kommunen finns ett par 400 kv ledningar i nordsydlig riktning som ingår i det svenska stamnätet. Mellan Ekhyddan och Nybro samt mellan Oskarshamn och Gotland pågår utbyggnadsprojekt på stamnätet. Styrel kan sammanfattas som den planeringsprocess under vilken statliga myndigheter, länsstyrelser, kommuner, privata aktörer och elnätsföretag samarbetar för att kunna prioritera samhällsviktiga elanvändare för att lindra konsekvenserna vid en eleffektbrist. Energimyndigheten ansvarar för styrelplaneringens genomförande. Svenska kraftnät är den myndighet som får besluta om frånkoppling vid en sådan situation. Kommunen har antagit Regionförbundet i Kalmar Läns bredbandsstrategi med målet att alla medborgare ska ha tillgång till 100 Mbit bredband senast år Rekommendationer: Kommunen ska verka för säker tillgång till el och internetkommunikationer Försvaret Försvarsmyndigheten är den myndighet som är ålagd att bevaka riksintressen för totalförsvarets militära del. Flera myndigheter använder sig av de anläggningar och funktioner som finns inom områden för riksintressen, bl.a. berörs Försvarets materialverkfmv), Försvarets radioanstalt FRA), Totalförsvarets forskningsinstitut FOI) och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB). Länsstyrelser, Kustbevakningen, Polisen och SMHI är beroende av funktioner inom riksintresseområden. Riksintresse för totalförsvaret kommer att behandlas utförligt i statens Havsplan och i kommunens fördjupning av översiktsplan för kust och hav. Ett influensområde innebär ett område med omgivningspåverkan från eller på riksintresse för totalförsvarets militära del. Samtliga kommuner i Sverige kan beröras av sekretessbelagda riksintressen enligt offentlighets- och sekretesslagen och redovisas därför inte öppet. Rekommendationer: Remittera alltid följande till försvarsmakten: Alla översiktsplaner inklusive tillägg och fördjupningar Alla detaljplaner, områdesbestämmelser, bygglov och förhandsbesked även Attefallshus ) som berör influensområde för riksintresse Alla ärenden som omfattar höga objekt högre än 45 meter totalhöjd över marken inom sammanhållen bebyggelse samt högre än 20 meter totalhöjd över marken utanför sammanhållen bebyggelse Alla ärenden som rör ledningar och kablar till stamnätet Alla ärenden som rör sjökablar Natur och landskap Oskarshamns kommun har en unik sammansättning av olika natur- och landskapstyper. Geologi Smålandsgraniten är ca 1800 miljoner år gammal och dominerar berggrunden i Oskarshamn. I söder går öst-västliga stråk i kommunens mellandel. I norr och på Blå Jungfrun finns några väsentligt yngre granitmassiv. I den sydöstligaste delen av kommunen på öarna Runnö och Furö täcks urberget av ca 545 miljoner år gammal kambrisk sandsten. Ca 450 miljoner år gamla sedimentära bergarter utgör bottenbildningar i den centrala delen av sjön Hummeln. Morän som bildades vid den senaste landisens avsmältning är den dominerande jordarten i kommunen. Ett par större rullstensåsar löper tvärs genom kommunen med i huvudsak sydost-nordvästlig riktning. Dessa åsar som kallas Påskallaviks- Kristdalaåsen och Fårbo-Tunaåsen bildar mäktiga sandavlagringar vid Björnhult och Fårbo. Även vid Bockara finns en större sandavlagring. Den nordöstra delen räknas till ostkustens berg- och lerområden där kalt berg med ett tunt jordtäcke dominerar. Lera förekommer i terrängens sänkor. Den senaste landisen avsmälte från Oskarshamn för ca år sedan. Då var nästan hela kommunen täckt av vatten och endast några områden i väster låg över högsta kustlinjen. Stora opåverkade områden 3 kap. 2. MB Stora mark- och vattenområden som inte alls eller endast obetydligt är påverkade av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt påverka områdenas karaktär. Opåverkade områden finns på ett flertal platser i kommunen. Kartan på nästa sida visar stora opåverkade områden som bedömts utifrån ett underlagsmaterial, framtaget av Länsstyrelsen i Kalmar län. De kriterier som använts vid utpekandet av opåverkade områden i Oskarshamns kommun är förekomst och avstånd till: tätorter och annan koncentrerad bebyggelse vägar med utgångspunkt från trafikbelastning) järnvägar kraftledningar farleder flygplatser bergtäkter anläggningar och industrier Syftet med att peka ut opåverkade områden är att kunna bevara dessa i så stor utsträckning som möjligt med tanke på den biologiska mångfalden och användningen av områdena bland annat för rekreation. Dessutom finns det ett värde i att bevara större landsbygdsområden för ekologiska funktioner som jord- och skogsbruk. Exploatering som påtagligt påverkar mark- och vattenområden bör så långt det är möjligt ske på redan ianspråktagen mark. De utpekade opåverkade områden som gränsar till andra kommuner, kan utgöra större områden när ytor över kommungränserna inräknas. Områden särskilt känsliga från ekologisk synpunkt 3 kap. 3 MB. Mark- och vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön. Det saknas en sammanställning över områden som är särskilt känsliga ur ekologisk synpunkt. Länsstyrelsen har tagit fram ett koncept där man anger följande grupper av områden. Naturtyper av särskild betydelse. Områden med särskilda artförekomster. Särskilt viktiga kvaliteter och funktioner i naturmiljön. En del av dessa områden sammanfaller med utpekad värdefull natur i länsstyrelsens naturvårdsprogram och med riksintressen för naturvården och skyddad natur som exempelvis naturreservat och Natura 2000-områden samt inom områden med rödlistade arter. Rekommendationer: Stora opåverkade områden ska skyddas mot åtgärder som påtagligt påverkar områdenas karaktär. Oskarshamns kommun ska verka för att analysera de utpekade opåverkade områdena och dess karaktär, utforma en strategi för det fortsatta bevarandet. En prioritering av områdena bör göras. Vid urvalet bör tysta områden och områden med sammanfallande utpekade skyddsvärden prioriteras. Områden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt ska skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön. Oskarshamns kommun ska verka för att en sammanställning tas fram inom länet över vilka områden som ska klassas som särskilt känsliga från ekologisk synpunkt

69 + +$ $ $$ $ + $ Naturvård Stora opåverkade områden Naturminnen + $ Naturvårdsavtal Biotopskydd + +$ $ $ + + $ + $ + $ + $ $ + + $ + +$ $ Naturreservat Natura $ Nationalpark Riksintresse Naturvård MB 3kap 6 ) + $ + $ + $ Riksintresse Friluftsliv MB 3kap 6 ) Riksintresse Turism & friluftsliv MB 4kap 2 ) + $$ + + $ + $ + $ + $ + $ + $ + $ + $ + $ + $ + $ $ + + $ $ + + $$ + + $ + $ + $ Oskarshamn $$ $ $ 10 Km $ Naturvärden samt schematisk karta över riksintressen för naturvård, friluftsliv och turism. Avgränsningen längs kusten och på öar för riksintresse för friluftsliv och riksintresse för naturvård föreslås bli densamma som för strandskyddet. Undantag görs där närmsta strandlinjen är detaljplanelagd eller när detaljplanearbete pågår där, här föreslås gränsen för riksintressen bli oförändrad och anspråket på riksintresse från Naturvårdsverket gälla. 10 Km 60 61

70 Naturvärden 3 kap. 6 MB. Mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natureller kulturmiljön. Behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter skall särskilt beaktas. Områden som är av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet skall skyddas mot åtgärder som avses i första stycket. 4 kap. 8 MB Mark- och vattenanvändning som kan påverka ett Natura 2000-område får bara förekomma om tillstånd lämnats. Oskarshamns kommun har på grund av sitt läge tillgång till en omväxlande natur, med både lummig skärgård och kala klipphällar, ålderdomliga odlingslandskap och stora skogsområden. Flera omfattande vattensystem genomkorsar kommunen på sin väg till Östersjön. Hummeln och Götemaren är kommunens största sjöar. Riksintressen De naturområden som är mest värdefulla på en nationell nivå pekas ut som riksintressen enligt 3 kap. 6 miljöbalken MB), som handlar om grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden. I kommunen finns 13 områden utpekade som riksintressen för naturvård. Fyra av dessa riksintresseområden för naturvården sammanfaller delvis med kommunens fyra riksintresseområen för friluftslivet. Utöver riksintresseområdena enligt 3:e kapitlet MB finns stora sammanhängande riksintresseområden enligt miljöbalkens 4:e kapitel för kust- och skärgården i kommunen. Miljöbalkens 4:e kapitel handlar om särskilda hushållningsbestämmelser med mark- och vattenområden med syfte att värna turismen och friluftslivet. I 4:e kapitlet ingår även ett särskilt skydd för vattendrag som gäller för Emån och för Natura 2000-områden. 11 av riksintresseområdena för naturvård sammanfaller helt eller delvis med ett eller flera Natura 2000-områden. Klipphällar Blå Jungfrun Naturvårdsprogram I länsstyrelsens naturvårdsprogram från 1997, Natur i Östra Småland, beskrivs värdefulla naturmiljöer indelade i tre olika klasser. Alla riksintresseområden i kommunen, utom Skurö N98), är redovisade som klass I-områden högsta klassen) i länsstyrelsens naturvårdsprogram. Grön infrastruktur Regeringen har gett länsstyrelserna i uppdrag att ta fram regionala handlingsplaner för grön infrastruktur. Syftet med handlingsplanerna är att identifiera landskapets biotoper, strukturer, element och naturområden i land- och vattenmiljön inklusive i tätortsnära områden som tillsammans skapar ett ekologiskt sammanhang och som utgör förutsättningen för att bevara landskapets biologiska mångfald och främja ekosystemtjänster. Uppdraget ska redovisas under hösten Våtmarker Skyddet av våtmarker av olika slag är en viktig del av dagens naturvårdsarbete. Sjösänkningar och utdikningar har under lång tid minskat våtmarkerna i världen. Landets våtmarker är inventerade och en nationell myrskyddsplan finns för att landets mest värdefulla myrar ska få ett långsiktigt skydd. Riksintresseområdena Emåns vattensystem och Ösjökärr finns med i myrskyddsplanen. De våtmarker som är betydelsefulla på en internationell nivå är skyddade enligt Ramsarkonventionen. Nedre delarna av Emån med angränsande våtmarker är skyddade enligt Ramsarkonventionen. Skogsmiljöer Skogsstyrelsen har pekat ut särskilt värdefull natur i skogsområden. Det är biotopskyddsområden, nyckelbiotoper och sumpskogsobjekt. Värdefull skogsmiljö finns inom flera områden i kommun. För kommunens eget skogsinnehav finns en certifierad skogsbruksplan, en så kallad Grön skogsbruksplan sedan hösten Kommunen är dubbelcertifierad enligt FSC Forest Stewardship Council) och PEFC Programme for the Endorsement of Forest Certification schemes). Områden som är av riksintresse för naturvården ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natureller kulturmiljön. En del av den värdefulla naturen i kommunen är skyddad och det finns flera sätt att skydda värdefull natur. De mest värdefulla områdena har ofta flera olika typer av skydd som överlappar varandra. Regler kring skydd av natur finns i miljöbalkens 7:e kapitel. Ett av de starkaste skydden har nationalparkerna som inrättas på nationell nivå. I kommunen finns en av Kalmar läns två nationalparker, Blå Jungfrun. Natura 2000-områden, som också är av riksintresse, har ett starkt skydd. I kommunen finns följande 23 Natura 2000-områden: Blå Jungfrun Humlenäs Virbo och Ekö Bråbygden Krokshult Viråns vattensystem Em Malghult Våtmarker längs med Emåns nedre lopp Emåns vattensystem Misterhult Ängsmossen Figeholm Skrikebo Ölvedals biotopskyddsområde Furön Stora Ramm och Marströmmen Örö Sankor Fårhagsberget Storö Ösjökärr Hammarsebo brandfält Västra Ramnebo biotopskyddsområde 4 delområden) Ett av de vanligaste sätten att skydda natur är genom att inrätta ett naturreservat. I kommunen finns följande 18 naturreservat som alla är statliga: Bockemålen Humlenäs Runnö Figeholm/Stenhagen Ishult Skrikebo Furön Krokshult Storö Fårhagsberget Lämmedal Talldungen Hammarsebo brandfält Malghult Virbo med Ekö skärgård Hulteglänn Misterhults skärgård Ängsmossen Andra vanliga typer av skydd är naturminne, exempelvis gamla ekar, flyttblock och jättegrytor, säl- och fågelskyddsområden, artskydd, strandskydd och biotop-skyddsområden. Biotopskyddsområde är ett mindre område som utgör en viktig livsmiljö för växt- och djurarter i lanskapet. Två av kommunens biotopskyddsområden är även Natura 2000-område Ölvedal och Västra Ramnebo). Vissa småbiotoper som alléer, källor, odlingsröser, stenmurar, åkerholmar och småvatten är inte inventerade utan har ett generellt skydd. För områden med höga landskapsvärden fanns tidigare ett så kallat landskapsbildsskydd enligt den gamla naturvårdslagen, för områden med höga landskapsvärden. Detta skydd är nu borttaget och dessa värden ska istället värnas genom miljöbalkens bestämmelser, eller genom olika frivilliga åtaganden. Flertalet områden behöver inventeras ytterligare för att man bättre ska kunna redovisa de mest väsentliga delarna som underlag för skydd. Riksintresseområden för naturvård och friluftsliv har i stort sett samma syfte som strandskyddet, och bör kunna anpassas till strandskyddsavgränsningen. Vid en justering av riksintressena för naturvården och friluftslivet till strandskyddsavgränsningen innebär det att riksintressena på vissa ställen utvidgas och på andra minskas. Rekommenderat framtida planarbete: Oskarshamns kommun ska verka för att en natur- och kulturvårdsplan för hela kommunen upprättas för bevarande och utveckling. Vilken nytta kommunen kan ha av den regionala handlingsplanen för grön infrastruktur och om ytterligare landskapsanalyser behövs bör först analyseras. Rekommendationer: Områden som är av riksintresse för naturvården ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Gränserna för riksintressena naturvård N2 och N31) och rörligt friluftsliv FH02) föreslås få samma avgränsning som det nu gällande utvidgade strandskyddet längs kusten och på öar. Syftet är ett bättre underlagsmaterial vid olika ställningstaganden. För att behålla förutsägbarheten föreslås ingen ändring i avgränsningen av riksintressena för natur och friluftsliv för områden som är detaljplanelagda eller där detaljplanering pågår eller där närmsta strandlinje är detaljplanelagd eller där detaljplanering pågår vid närmsta strandlinje. Vid Emåns mynning och längs Maren föreslås riksintresena förbli oförändrade

71 Riksintresse för naturvård Riksintresse och värde Gällande skydd m.m Kommentar Rekommenderade åtgärder N2 Västerviks och För delar av området: En fördjupad översiktsplan för Oskarshamns skärgårdar Oskarshamns kust och skärgård Urbergsskärgård med mycket Bo, Do, Nb, Nm, NR 1967), Nvp, tas fram i vilken inventering och rika landskapsvärden. Ss, Ob, Sp, Bp, Vs, F, Ök, Pv, Sf, åtgärdsförslag presenteras. Au, N13 Stora Ramm Marströmmen Representativa klippbäcksjöar. Område med bl.a. sällsynt natur och hotade arter. N16 Viråns vattensystem Representativt vattensystem, relativt opåverkat. Hotade arter och sällsynta naturtyper. Ålderdomligt kulturlandskap med landskapsvärden. N17 Emåns vattensystem Värdefull å och intilliggande marker beträffande geologi, landskapsbild, ekologi och biologi. N19 Krokshult Ålderdomligt kultur och odlingslandskap. N20 Bråbygden Värdefullt sammanhängande kultur och odlingslandskap. N24 Blå Jungfrun Granitö med värdefull geologi och ekologi. N27 Hammarsebo brandfält Brandskadad skog från 1983 med stora ekologiska värden. och Vi Andra riksintressen: Ep, Fl, Kmv, MB 4 kap., Yf, Rs, Rh, Sk, Rsö och N2000 För delar av området: Bo, Nb, Nvp, Ss, Kmp, NR, F, Ök, Kv, Sf, Au och Vi, Andra riksintressen: Fl, Kmv, MB 4 kap. N2000 och V. För delar av området: Bo, Gi, Nb, Nm, Nvp, Ss, Vi, NR, Kmp, F, Ök, Sf, Au och Ähi. Vattenskyddsområde finns upprättat vid Fårbo. Andra riksintressen: Kmv, MB 4 kap. N2000 och V. Sf och Au För delar av området: Msp, Nb, Nvp, Ss, Sus, R, NR 2014), Kmp, F, Ök, Kv, Bp och Vi. Andra riksintressen: Fl, Kmv, MB 4 kap. N2000, Yf, Va och V. Sf och Au För delar av området: NR 1991), Nvp, Sb, Kmp, Ähi, F, Ök och Ss. Andra riksintressen: Kmv, N2000 Sf och Au För delar av området: Gi, Bo, Nb, Nvp, Ss, Vi, Kmp, F, Ök och Ähi. Andra riksintressen: N2000 NP 1926), Nvp och Sf. För delar av området gäller: F Andra riksintressen: Fl, MB 4 kap. och N2000 NR 1984), Sf, Au och Nvp. För delar av området: Ss, Sus och Vi. Andra riksintressen: N2000 Hot: igenväxning både i vatten och på land, vattenföroreningar, kalavverkning och olämplig utformning av befintlig och ny bebyggelse. Riksintresseområdet delas med Västerviks kommun. Riksintresset för Ep ges företräde på Ävrö. Hot: ändrade vattenförhållande, utsläpp av farliga ämnen samt skogsavverkningar i känsliga områden. Riksintresseområdet delas med Västerviks kommun Hot: se N13. Riksintresseområdet delas med Hultsfreds kommun. Hot: se N13, kraftverk och vattenregleringar hotar mal, lax och öring. Ca 7 km av Emån från utloppet berör Oskarshamns kommun. Kärnområdet för malen i Emån är de nedre delarna från mynningen upp till Högsby. Riksintresseområdet delas med Mönsterås, Högsby, Hultsfred, Sävsjö, Nässjö, Vetlanda och Eksjö) kommuner. Hot: utebliven hävd, olämplig skogsskötsel och olämplig utformning av ny och befintlig bebyggelse. Saknas i bevarandeplanen för odlingslandskapet. Hot: se N19 Blå Jungfrun är med sin speciella form ett välkänt landoch sjömärke. Del av brandfältet är avsatt för forskning. Ny gräns i strandskyddslinje vid kusten. Minska mängden gödande ämnen till vattendragen genom - miljöanpassat skogs- och jordbruk - godkända avloppslösningar Minska mängden gödande ämnen till vattendragen genom - miljöanpassat skogs- och jordbruk - godkända avloppslösningar. Minska mängden gödande ämnen till Östersjön genom - miljöanpassat skogs- och jordbruk - godkända avloppslösningar.. Utvecklad samhällsservice är viktig för de boende och bygden, och därmed även för landskapets hävd. Se N19. Avgränsningen av riksintresset bör ses över. Den fördjupade översiktsplanen för Bråbygden värnar om de riksintressen och Natura 2000-områden som finns i området och dessa måste beaktas vid all förändring av markanvändning. Riksintresset ska beaktas. Inga förändringar ska tillåtas som påtagligt skadar naturmiljön. Se N24. N31 Mönsterås moränskärgård Skärgårdslandskap med värdefull goelogi och ålderdomligt kulturlandskap. N96 Storskogen Värdefullt våtmarkskomplex med stor andel sumpskog. N97 Ängsmossen Värdefullt myrkomplex med öppna kärr och intressant flora. N98 Skurö Stort område med naturbetesmark. N99 Ösjökärr Värdefullt myrkomplex med rikt fågelliv. Sf och Au För delar av området: Bo, Do, Gi, N2000, Nb, NR 1996, 2007), Nvp, Ss, Sus, Vi, Vs, F, Ök, Ähi, Bp, Kmp, Sp Påskallavik) och Ob Blackudd). Andra riksintressen: Kmv, MB 4 kap. och N2000 Storö) Sf, Au, Nvp För delar av området gäller: Ss, Sus, Kmp, F, Ök och Vi. Andra riksintressen: Kmv, och MB 4 kap N2000, NR 1997), Sf och Au. För delar av området: Nvp, Sus, Ök och Vi. Andra riksintressen: N2000 För delar av området gäller: Nb, Kmp, Ss och Vi. Andra riksintressen: MB 4 kap Sf, Au För delar av området: Msp, Nvp, Ss, Ök och Vi. Andra riksintressen: N2000 Hot: se N19 Riksintresseområdet delas med Mönsterås kommun. Hot: påverkan på hydrologin i området som dräneringar och vattenregleringar, samt avverkningar i känsliga delar. Hot: påverkan på hydrologin i området genom förändrade naturförhållanden i områdets närhet. Inventering och åtgärdsförslag i det kommande arbetet med den fördjupade översiktsplanen för Oskarshamns kust och skärgård. Ny gräns i strandskyddlinje vid kusten. Se N24. Se N24. Hot: se N96. Se N24. Hot: se N13 Se N24. Förklaring till förkortningar i tabeller Au = arkeologi, undersöknings-utredningsområde Bo = bevarandeplan för odlingslandskapet Länsstyrelsen Kalmar län 1995) Bp = byggnadsplan Do = djurskyddsområde MB 7 kap. 12 ) Dp = detaljplan Ep = riksintresse för energiproduktion F = fornlämning Fl = riksintresse för friluftsliv Gi = grusinventering Länsstyrelsen Kalmar län 1985) Kmp = kulturmiljöprogram för Oskarshamns kommun 1993) Kmv = riksintresse för kulturmiljövård Kv = kulturmiljö vattendrag och/eller vattenkraftverk kultur MB 4 kap = särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden i landet. Msp = myrskyddsplan Naturvårdsverket 1995) N2000 = Natura 2000-område MB 7 kap. 28 & 29 ) Nb = nyckelbiotop Skogsvårdsstyrelsen) Nm = naturminne MB 7 kap. 10 ) NP = nationalpark MB 7 kap. 2 & 3 ) NR = naturreservat MB 7 kap. 4 8 ) Nv = riksintresse för naturvård Nvp = naturvårdsprogram Länsstyrelsen i Kalmar län) Ob = områdesbestämmelse Pv = projekteringsområde för vindkraft R = ramsarområde Rh = riksintresse hamn Rs = riksintresse sjöfart Rsö = riksintresse sjöövningsområde Sf = störningskänslig fauna Sk = slutförvar kärnbränsle Sp = stadsplan Ss = strandskyddsområde MB 7 kap ) Sus = sumpskog Skogsvårdsstyrelsen) V = riksintresse för vägar Va = riksintresse vattendrag Vi = våtmarksinventering Naturvårdsverket 1984) Vs = vattenskotertillstånd Väm = riksintresse för värdefulla ämnen och material Yf = riksintresse för yrkesfiske Ähi = ängs- och hagmarksinventering länsstyrelsen Kalmar län 1989) Ök = övrig kulturhistorisk lämning 64 65

72 Naturresurser Yrkesfisket 3 kap. 5 MB. Mark- och vattenområden som har betydelse för yrkesfisket eller för vattenbruk skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra näringarnas bedrivande. Områden som är av riksintresse för yrkesfisket skall skyddas mot åtgärder som avses i första stycket. I rapporten Områden av riksintresse för yrkesfisket, Fiskeriverket informerar 2006:1 anges följande tre områden inom kommunen vara riksintresse för yrkesfisket i Östersjön: Område 28: Fångsområde för ål och sötvattensarter. Området ligger i Misterhults skärgård och benämns Kvädö, Västerviks- och Misterhults skärgårdar. Område 29: Fångsområde för strömming, skarpsill och torsk. Området ligger norr om Öland och benämns Ölands norra, Byerum, Kungsgrundet. Område 30: Fångsområde för ål och torsk. Området benämns Runnö, Vållö, Svartö och ligger i skärgården söder om Oskarshamn. Emån 4 kap. 6 MB. Vattenkraftverk samt vattenreglering eller vattenöverledning för kraftändamål får inte utföras i nationalälvarna Torneälven, Kalixälven, Piteälven och Vindelälven med tillhörande vattenområden, källflöden och biflöden samt i följande vattenområden med tillhörande käll- och biflöden: Emån. Bestämmelsen utgör inte hinder för utvecklingen av befintliga tätorter eller av det lokala näringslivet. Vissa utpekade områden i Sverige har enligt miljöbalken särskilda hushållningsbestämmelser. I Emåns vattenområde får inga ytterligare vattenregleringar göras eller vattenkraftverk byggas. Emåns vattenområde är enligt länsstyrelsen i Kalmars definition förutom Emåns huvudfåra samtliga källflöden och biflöden i de delar de har vattenföring året om. Vattenverksamhet som förorsakar endast obetydlig miljöpåverkan är inte berörd av bestämmelserna. Emåns avrinningsområde sträcker sig även in i Kronobergs och Jönköpings län. Värdefulla ämnen och material 3 kap. 7 MB. Mark- och vattenområden som innehåller värdefulla ämnen eller material skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra utvinningen av dessa. Områden som innehåller fyndigheter av ämnen eller material som är av riksintresse skall skyddas mot åtgärder som avses i första stycket. SGU pekar ut områden med värdefulla ämnen och material. På deras lista från februari 2014 finns tre utpekade områden i kommunen. Alla tre områden består av granit för byggnads- och monumentsten. Följande områden är utpekade: Flivik Hökhult Götebo Riksintressen naturrersurser $+ Ämnen och material MB 3kap 7 ) Yrkesfiske MB 3kap 5 ) I bergtäkten i Flivik finns ett fornlämningsområde och i bergtäkten i Götebo finns en fornlämning. De båda riksintresseområdena i Flivik och Hökhult sammanfaller med miljöbalkens hushållningsbestämmelser enligt 4 kap. 1, 2 och 3. Rekommendationer: Områden som innehåller fyndigheter av ämnen eller material ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra utvinningen av dessa. Områdenas avgränsning och skydd kan behandlas i en fördjupad översiktsplan för kommunens kust och hav eller på annat sätt ses över. $+ $+ $+ $+ Rekommendationer: Områden som är av riksintresse för yrkesfisket ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra näringarnas bedrivande. Fiskens lekbottnar och uppväxtområden ska skyddas. För det ändamålet behövs bättre precisering av de viktigaste grunda bottenområdena och uppväxtplatserna för olika fiskarter. Den kommande fördjupade översiktsplanen för kommunens kust och hav bör redovisa sådana områden. Hamnens möjligheter för omhändertagande av fisk ska värnas. Riksintresset för yrkesfisket sammanfaller även delvis med riksintresseområden för naturvård och friluftsliv. Oskarshamns kommun ska verka för att yrkesfiskets krav och möjligheter beaktas i den fördjupade översiktsplanen för kommunens kust och hav. Rekommendationer: Emåns vattendrag ska skyddas mot åtgärder som påtagligt skadar vattendragets natur- och kulturvärden. Emån är även av riksintresse för naturvården och friluftslivet inom kommunens avgränsning. Oskarshamns kommun ska verka för att vandrande fisk ska kunna vandra längs hela Emåns huvudfåra. Minska mängden gödande ämnen till Emån genom miljöanpassat skogs- och jordbruk, samt godkända avloppslösningar Km 66 67

73 TEMAOMRÅDEN Landsbygd Påskallabygden Bockarabygden Kristdalabygden Misterhultsbygden Oskarshamn stad och omland Kust, skärgård och hav 68 69

74 Landsbygden Oskarshamns kommuns landsbygd har en stor betydelse som strategisk utvecklingsresurs - inte bara de gröna näringarna utan även med utvecklingspotential vad gäller besöksnäring medmera. Urbaniseringen Man brukar tala om tre faser i Sveriges urbanisering. Den första fasen utgör den tidiga urbaniseringen med start i det förindustriella samhället vid 1800-talets början. Då var Sverige ett utpräglat bondesamhälle och 90 procent av befolkningen bodde på landsbygden. Den andra fasen, tillväxt fasen, kommer med industrialiseringen och specialiseringen av tillverkning och service. Inflyttningen till städerna är då snabb och urbaniseringsgraden i Sverige ökade från 15 till 80 procent på mindre än 100 år. Åren runt slutet på 1800-talet och början på 1900-talet hade Sverige en tydlig urbanisering med folkomflyttningar från landsbygd till dåtidens städer. Den tredje fasen, stabiliseringsfasen, innebär att ökningen av den urbana befolkningen har mattats av. Landsbygdsbefolkningen räknat i absoluta tal minskar inte längre. Sett till urbaniseringsgrad har andelen av befolkningen som bor i tätort gått från 81 procent 1970 till 85 procent 2010 då den senaste tätortsavgränsningen gjordes i Sverige. Befolkningsstatistik Från 2005 till 2012 minskade befolkningen på landsbygden i Oskarshamns kommun med 326 personer. Under åren ökade dock befolkningen något i Figeholm och Fårbo på grund av det ökande antalet nyanlända och flyktingar som kom till kommunen. Könsfördelningen på landsbygden är ganska jämn, medan åldersfördelningen visar på en tendens av en allt mer åldrande befolkning, framför allt i Bockara och Figeholm. Naturresurser Landsbygden är källan till de naturresurser som vi använder oss av idag. I Oskarshamns kommun är skogen en viktig resurs för framställning av virke och förnybar energi. På landsbygden finns också en del lantbruk som förser oss med livsmedel. Det är också på landsbygden som områden finns utpekade som utredningsområden för vindkraft. Stor hänsyn ska tas till naturen i stora opåverkade områden när etableringar för vindkraft utreds. Morgondagens landsbygd Samhällets största utmaning framöver är att förse befolkningen med livsmedel, energi och material. Jordens befolkning ökar, allt fler får högre materiell standard och vi behöver fasa ut användningen av fossil energi. Samtidigt finns risken att stora områden i världen inte kommer att kunna odlas som idag på grund av klimatförändringarna och brist på vatten. Vår goda jord är en resurs som kan ge oss en styrkeposition i framtiden, om vi ser till att värna den. Med tekniken och webbaserade lösningar kommer det att spela mindre roll var man fysiskt bor. Landsbygdens utbud av friluftsliv, natur, skog och odlingslandskap kommer att behöva utvecklas för att kunna möta den ökade efterfrågan på närproducerade livsmedel och energi samt kravet på en ökad självförsörjning. Produktiv jord- och skogsmark är en grundläggande resurs för att producera livsmedel, material och energi. Det är en klimat- och säkerhetsfråga. Detta kommer att ge arbetstillfällen och skatteintäkter. Utveckling av landsbygden Landsbygden har stora möjligheter att utvecklas i framtiden. Ur ett globalt perspektiv behöver resurser såsom grundvatten och odlingsbar mark tas tillvara. Landsbygden har stora variationer och kan därför snabbt återhämta sig om det behövs. En hållbar utveckling av landsbygden baseras på ett ekologiskt hållbart användande av de ekosystemtjänster som naturen ger i form av naturresurser såsom skog och fiske. Utvecklingen ska utgå från de lokala förutsättningarna och kan därför se olika ut på olika geografiska platser. För att kunna skapa förutsättningar för en meningsfull sysselsättning på landsbygden är lokalbefolkningens kunskaper värdefulla. Människors grundläggande behov ser likadana ut över hela världen samtidigt som föredragen boplats kan vara olika. Lokala och småskaliga lösningar ska uppmuntras. Upplevelsen av natur och en god gemenskap på landsbygden kan skapa hälsosamma effekter som bidrar till social hållbarhet. Samarbete och det civila samhället i form av ideella föreningar kan möjliggöra för människor att påverka sin situation när förutsättningar för dem att mötas finns. Landsbygd och tätorter ska upplevas trygga och de offentliga miljöerna ska vara tillgängliga för alla. LIS-områden Inom vissa områden kan kommuner i sin översiktsplan peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen, så kallade LIS-områden. Inom dessa områden kan det särskilda skälet för landsbygdsutveckling användas när man ska pröva dispens och upphäva strandskydd. Kommunen kan peka ut LIS-områden i en översiktsplan, en fördjupning av översiktsplanen eller som ett tematiskt tillägg. De utpekade områdena ska ske där det långsiktiga skyddet för stränderna kan upprätthållas och det ska fortfarande finnas god tillgång till strandområden för allmänheten och för att bevara goda livsvillkor för djur och växter. Syftet med att peka ut LIS-områden är att främja och stimulera långsiktig utveckling på landsbygden. Åtgärden ska till exempel bidra till att skapa långsiktiga arbetstillfällen eller till att det fortsatt ska kunna finnas butiker och offentlig service på landsbygden. Exempel på åtgärder som kan få dispens är: - En turistanläggning där tillgång på stränder och vatten är en förutsättning eller en avsevärd fördel. - Livsmedelsförädling som behöver ligga vid vatten, till exempel fiskeodling och fiskförädling. - Verksamheter som behöver kombineras för att täcka upp säsongen och få bättre lönsamhet. - Nya bostäder för att ge tillräckligt många boende i området så att kommersiell och offentlig service ska kunna finnas kvar. Om dispensen gäller enstaka en- eller tvåbostadshus inom ett LIS-område är kravet att huset ska byggas i Gårdsbutik Skurö gård anslutning till ett befintligt bostadshus. Idag är det ett stort fokus på vatten; tillgång på vatten, vatten som livsmedel, för mycket vatten och för lite vatten. Det finns också ett större fokus på områden viktiga för biologisk mångfald med mera. En större exploatering eller anläggning kräver också ett fungerande infrastruktursystem i form av vägar, vatten- och avlopp och ev. närhet till allmänna kommunikationsmedel. Även tillgången till elektronisk infrastruktur kan spela roll. Landsbygdsutveckling i sjö- eller havsnära lägen kommer därför att behandlas i ett tematiskt tillägg till översiktsplanen. Genom tematiska tillägg till en översiktsplan kan man belysa en särskild fråga i hela eller delar av kommunen. Ett tematiskt tillägg avses fungera som ett komplement till den kommunomfattande översiktsplanen. Genom dialogmöten med allmänhet, samhällsföreningar, byalag och andra intressenter kommer man att kunna ge förslag på lämpliga LISområden utifrån den kunskap som man besitter på landsbygden. Detta med en komplettering av analyser av lämpliga områden utifrån allemansrättslig tillgänglighet, värde för djur- och växtlivet, tillgänglighet, infrastruktur och utvecklingsmöjligheter ur ett samhällsbyggnadsperspektiv. Rekommenderat framtida planarbete: Ett tematiskt tillägg till översiktsplanen avseende LIS-områden bör tas fram

75 Rekreation och upplevelser Det finns behov hos tätortsbefolkningen att söka rekreation och fritidsupplevelser på landsbygden. Möjligheten att kunna cykla, vandra och rida i skogsoch jordbrukslandskapet är en attraktiv tillgång. På landsbygden erbjuds upplevelser av flora och fauna och av jordbrukets grödor och djur. Även sportutövning, som skidåkning, joggning och golf kräver utrymme som landsbygden kan erbjuda. Naturturismen är en växande del av besöksnäringen och skapar allt fler arbetstillfällen på landsbygden när man inte bara ska uppleva utan även bo och äta. Kulturupplevelser är populära mål för dagsutflykter på landsbygden. Exempel är konstutställningar och konstrundor men också historiska lämningar i form av objekt och miljöer i landskapet. Till upplevelser hör också möjligheten till att besöka restauranger och caféer. Att kunna erbjuda besöksmål för tätortsbefolkningen, inte minst barn och skolungdom, kan få uppleva odling och djur på nära håll är ett intressant inslag i utvecklingen av landsbygden som behöver bevaras och utvecklas. På landsbygden finns de naturliga arenorna för till exempel mountainbike, vandringar, klättring, orientering, natursafari för att upptäcka våra vilda djur i deras naturliga miljö. Närproducerat I målet att uppnå en hållbar utveckling för landsbygden är möjligheten till lokal livsmedelsproduktion en viktig aspekt. I Livsmedelsstrategi för Kalmar län är visionen att Kalmar län ska utvecklas till en välkänd livsmedelsregion av högsta klass Staden är beroende av landsbygden, och tvärt om. Staden och landsbygdens serviceorter har viktiga roller som knutpunkt för offentlig och kommersiell service samt som mötesplatser, dels för sina invånare och besökande, och dels för boende i närområdet. För att få människor att bo kvar i sin hembygd eller i sin stadsdel erbjuder staden och serviceorterna varierade bostadsformer och goda kommunikationer. Utvecklad besöksnäring Landsbygden har en viktig roll för besöksnäringen i kommunen. En medveten strategi för att utveckla befintliga turistmål liksom att kunna erbjuda nya besöksmål med kvalitet är ett bra medel att utveckla landsbygden och skapa sysselsättning. Den landskapsbild som Oskarshamns kommun erbjuder, med sin stora variation allt från skogsbygd, kulturlandskap, skärgård och hav, är viktig att värna som en del av kommunens identitet. Inte bara långväga turister utan även boende i närområdet som på sin fritid gör dagsutflykter för att söka kulturoch naturupplevelser och rekreera sig är viktigt ur besöksnäringssynpunkt. Företag som erbjuder upplevelser för turister och tätortsbefolkning har tillkommit och tillkommer. Efterfrågan på turistmål ökar. Utvecklat småföretagande De areella näringarna men även andra mindre företag kan finna sin plats på landsbygden och i de mindre serviceorterna. I takt med att infrastruktur i form av snabba informationsvägar och att transporter effektiviseras genom energisnåla fordon kan företag välja att etablera sig på landsbygden. Kunderna och marknaden ligger bara en knapptryckning borta. Grön rehabilitering är en möjlighet för socialt företagande som passar utmärkt på landsbygden. Rekommendationer: En hållbar utveckling av landsbygden innebär att ny bebyggelse i första hand ska koncentreras till serviceorter samt i anknytning till befintliga byar/ bebyggelsegrupper, gärna i kollektivtrafiknära lägen. Områden för lokal livsmedelsproduktion skall värnas och utökas, även sådana områden som kan vara aktuella för säsongsmässig odling eller landbaserad fiskodling t ex. Bevara odlingslandskapet Odlingslandskapet innehåller värdefull natur som också är värdefull för landskapsbilden, kulturmiljön och friluftslivet. Hävden av markerna i odlingslandskapet är avgörande för att naturvärdena med dess arter ska bevaras. Ängs- och betesmarker är inventerade och det finns en bevarandeplan för kommunen från Några av områdena sammanfaller delvis med Natura 2000-områden och riksintresseområden för natur eller kulturmiljö enligt miljöbalken. I det bevarandevärda och ålderdomliga odlingslandskapet finns gott om småbiotoper med generellt skydd samt skyddade arter. Följande bevarandeområden anges för kommunen i bevarandeprogrammet: Hamnö Fagerhult Kråkenäs Örö Dabbekulla Lockebo Älö Sjökrok Äshult Strupö Röstorp Hammarsbo Arvidsmåla Bankhult Skrikebo Snäckedal Spånghult Stensjö Ölvedal Stensö Höghult) Hycklinge Bussvik Bråbygden Djupeträsk Baggetorp Äspenäs Sandshult Ström/Stora Laxemar Bikullen) Ingebo Runnö Uthammar Bockara För Bråbygden finns en fördjupning av översiktsplan framtagen som värnar de riksintressen och Natura 2000-områden som finns i området. Rekommendationer: Områden som är av riksintresse för naturvården ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. En del av den värdefulla naturen i kommunen är skyddad och det finns flera sätt att skydda värdefull natur. De mest värdefulla områdena har ofta flera olika typer av skydd som överlappar varandra. Regler kring skydd av natur finns i miljöbalkens 7:e kapitel. Oskarshamns kommun ska verka för att bevarandeprogrammet för odlingslandskapet aktualiseras i syfte att bibehålla de naturvårds- och kulturmiljövärden som finns i odlingslandskapet. Jordbruk 3 kap. 4 MB. Jord- och skogsbruk är av nationell betydelse. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Skogsmark som har betydelse för skogsnäringen skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra ett rationellt skogsbruk. Åker och betesmark upptar endast ca 5 procentav kommunens cirka km 2. Jordarterna på åkrarna är huvudsakligen sand på morän. I miljöbalken formuleras jordbrukets nationella betydelse, se ovan. Jordbruket påverkar miljön på många sätt bland annat kväve- och fosforutsläpp och positivt genom att skapa ett öppet landskap. I ett hållbart samhälle har jordbruket flera viktiga funktioner att fylla. Det ska inte bara förse oss och framtida generationer med mat utan också upprätthålla ett odlingslandskap som är rik på natur- och kulturvärden. Dessutom kan det bidra till energiförsörjningen genom produktion av biogas eller energigröda. Ett hållbart jordbruk är ett jordbruk som klarar såväl ekologiska som ekonomiska och sociala mål. Kommunens bästa jordbruksmark finns söder om Bockara samhälle. Inom centralorten finns mindre områden med tätortsnära jordbruksmark: Döderhultsdalen, Fallebo gård och länsmansängen. I Oskarshamns kommun är det viktigt att det jordbruk som finns bevaras och utvecklas i enlighet med våra regionala och lokala mål. Det största hotet mot jordbruken är nedläggning till följd av småskalighet

76 I En livsmedelsstrategi för Sverige - fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet Prop. 2016/17:104) är det övergripande målet: En konkurrenskraftig livsmedelskejda där den totala livsmedelsproduktionen ökar, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås, i syfte att skapa tillväxt och sysselsättning och bidrar till hållbar utveckling i hela landet. Produktionsökningen, både konventionell och ekologisk, bör svara mot konsumenternas efterfrågan. En produktionsökning skulle kunna bidra till en ökad självförsörjningsgrad av livsmedel. Sårbarheten i livsmedelskedjan ska minska. Livsmedelsstrategin för Kalmar län har som vision att: Kalmar län ska utvecklas till en välkänd livsmedelsregion av högsta klass. Vi ska stolta kombinera naturförutsättningar, traditionell kunskap och entreprenörskap med fördjupad kunskap om hållbar utveckling, teknik och marknad. Rekommendationer: Jordbruksmark kan tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen. Oskarshamns kommun ska verka för att jordbruksintresset beaktas vid lokalisering av t.ex. verksamheter, bostäder och vägar. Eventuella motstående intressen bör identifieras. alla åtgärder som bidrar till behållandet av det öppna landskapet prövas i positiv anda. Skogsbygder Av kommunens ca km2 stora markyta, utgör ca 71 % produktiv skogsmark. Den improduktiva skogsmarken utgör ca 13 %. Strandskogar och andra skogar på blöta och fuktiga marker, så kallade sumpskogar, utgör ofta biotoper med höga naturvärden och arter som är känsliga för störningar. Avverkning av dessa skogstyper, speciellt nära vattendrag, medför rubbningar i ekosystemen och påverkar även vattenföringen i området. Konflikt kan uppstå mellan det rationella skogsbruket och det rörliga friluftslivet, kulturmiljövården och naturvården. En bra skogsmiljö varierar mycket beroende på om man är motionär, svampplockare, älg, hackspett, blåklocka eller jägare. Kommunens egna tätortsnära skogar utgör en viktig del i marknadsföringen av kommunens attraktiva boendemiljö, Nära till skogen och havet. Kommunen har en så kallad Grön skogsbruksplan sedan hösten Skogen ger många arbetstillfällen till kommunen och bidrar till landets exportindustri. Skogen är också viktig för den biologiska mångfalden och friluftslivet. Skogsmark som har betydelse för skogsnäringen ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra ett rationellt skogsbruk. Skogsbruket ska i sin tur präglas av kunskap som tar hänsyn till andra värden än just det kommersiella genom till exempel hyggesfritt skogsbruk. Hyggesfritt skogsbruk är ett skonsamt sätt att bruka skogen vilket gör att många arter har större möjlighet att finnas kvar jämfört med efter kalavverkning. Denna typ av skogsbruk kan ses som ett komplement till trakthyggesbruk på en begränsad del av skogen. Där detta är motiverat ur miljö- kultur eller skötselsynpunkt bör hyggesfritt skogsbruk öka i omfattning med hänsyn till rekreationsvärden. Oskarshamns kommuns skogar är certifierade enligt ett globalt system FSC Forest Stewardship Council) och ett europeiskt system PEFC Pan European Forest Certi-fication). Certifieringen innebär att skogsägaren åtar sig att sköta skogen enligt vissa minimikrav avseende naturhänsyn. Rekommendationer: Oskarshamns kommun ska verka för att kommunens egna skogar översiktligt inventeras inför upprättande av grönstrukturplan tätortsnära skogar). ha skogsbruksplaner som revideras och digitaliseras för GIS-användning. i skogsbruksplanerna ska hyggesfritt skogsbruk utvecklas. Rekommenderat framtida planarbete: Upprätta en grönstrukturplan samt reviderad skogsplan. Samordning med länsstyrelsens handlingsplaner för grön infrastruktur. Ta fram en landsbygdsstrategi Fyra serviceorter Mycket av landsbygdens servicebehov tillgodoses i tätorterna. Det är kommersiell service, men också en stor del av den offentliga servicen erbjuds endast i tätorterna såsom sjukvård, förskola och skola, bibliotek, kontor för socialvård och andra kommunala tjänster. Att hitta möjligheter att göra servicen mer tillgänglig för landsbygdsbefolkningen är viktig för utveckling av landsbygden. Viktiga förutsättningar för en levande landsbygd är att underlagen för skolor och förskolor bibehålls och att det finns möjlighet till lokal sysselsättning samt goda kommunikationer för arbetspendling och distansarbete. Kommunen stödjer en landsbygdsutveckling bland annat genom att utveckla serviceorter på landsbygden. Fyra orter i Oskarshamns föreslås bli så kallade serviceorter: Bockara /Berga ), för Bockarabygden Figeholm/Fårbo, för Misterhultsbygden Kristdala, för Kristdalabygden Påskallavik, för Påskallabygden Dessa samhällen har en central roll för att utveckla attraktiviteten och servicen i respektive bygd. I dessa samhällen är målsättningen att det ska finnas grundläggande service som till exempel: Förskola och skola åk 1-6 Gruppboende för äldre Bibliotek/mötesplats/servicepunkt Badplats Motionsspår Sporthall Spontanindrottsplats Samlingslokal Goda och tillgängliga offentliga miljöer För Oskarshamn stads omland är Oskarshamns stad serviceort. Karta serviceorter 74 75

77 Påskallavik 2050 Vision År 2050 har kopplingen mellan Påskallabygden och Oskarshamns stad stärkts genom förtätning i attraktiva lägen och goda gång- och cykelförbindelser längs gamla riksvägen. Fritidsboende längs kusten kompletteras med permanentbebyggelse. Tillgång till båtplats och kustnära boende är kvaliteter som hjälpt till att skapa en positiv befolkningsutveckling i bygden tillsammans med goda kommunikationsmöjligheter. I strategiska lägen längs E22 vid infarterna till Påskallavik har mindre företag och verksamheter etablerats. Påskallabygden har stärkts som besöksmål. Skärgården utanför Påskallavik och Vånevik har upptäkts av alltfler och det är självklart att svänga av E22 och uppleva Påskallabygden och kuststräckan. Även från havssidan kommer turister till skärgården och gästhamnen. Inåt land finns bland annat golfbana och möjligheter för de som vill bo mer lantmässigt. År 2050 har Påskallavik, Vånevik Och Emsfors goda kollektiv-trafikförbindelser norrut mot Oskarshamn samt söderut mot Mönsterås och Kalmar. Bytet mellan stadsbussar och regionbussar fungerar på ett bra sätt för att öka tillgängligheten. Inom orterna finns gena och säkra gång- och cykelvägar till hållplatserna. Kustvägen genom Påskallavik upp mot Vånevik har säkra gång- och cykelbanor, likaså mellan Påskallavik, via skolan, mot Emsfors och Emmekalv. Ute vid E22 finns hållplatsen för snabbussen som tillsammans med den nya kustjärnvägen har förkortat pendlingstiderna avsevärt mellan Påskallavik och Oskarshamn, resp. Mönsterås/Kalmar. År 2050 har Vånevik och Påskallavik bundits ihop genom en strandpromenad och en förtätning av bostäder i attraktiva strandnära lägen. Naturområdet mellan Påskallavik och Vånevik fungerar som ströv- och fritidsområde och har rekreativa värden. Delar av området är kulturreservat och attraktivt som besöksmål. Med upprustning av gångstigar och en varsam förtätning har områdets rekreativa kvaliteter ökat samtidigt som attraktiva tomter har tillskapas. Genom strandpromenaden tryggas allmänhetens tillgänglighet till strandlinjen och havet. Bebyggelseutveckling Påskallavik är beläget cirka 12 kilometer söder om Oskarshamns centralort. Bebyggelsen är i norr lokaliserad till kusten och i söder till Emsfors bruk och Emån. I hela Påskallabygden bodde vid årsskiftet 2014/2015 cirka personer. Påskallavik, Vånevik, Emmekalv och Emsfors har en befolkning på omkring invånare. Orterna är redan idag mer eller mindre sammanväxta. Att koppla ihop orterna mer genom trygga gång- och cykelvägar och genom förtätning av bebyggelsen skulle öka förutsättningarna för service och handel. Att möjliggöra för fler attraktiva boenden tillsammans med möjligheten till båtplats och närheten till hav och bad skulle bidra till att öka underlaget för service än mer. I södra Vånevik finns planlagd mark för bostadsändamål. Byggnadsplanen från 1944 medger bland annat bostäder. Vid herrgården i Påskallavik har detaljplaner som möjliggör för bostadsbebyggelse tagits fram. Planlagd mark för bostadsändamål finns i Påskallaviks sydvästra delar ut mot E22. Dessa ligger inte lika nära kusten som övrig föreslagen bostadsbebyggelse. Nämnda förtätningsmöjligheter i centrala Påskallavik anses som mer attraktiva och strategiskt placerade, närmare kust och centrum. Vid framtida ökad befolkning och expansion kan även tomterna mot E22 bli efterfrågade att bebygga. En cykelförbindelse finns idag under E22 och detta är närmaste vägen mellan Emsfors och Påskallavik. En förlängning av bebyggelsestrukturen norrut skulle stärka och ge tryggare koppling orterna emellan. I Emmekalv finns gott om obebyggd planlagd mark för bostadsändamål. Det är Fredriksbergs vattenverk som förser Påskallavik, Emsfors, Emmekalv och delar av Vånevik med dricksvatten. Ledningsnätet i Oskarshamns stad är sammanbundet med Påskallavik, Emsfors, Emmekalv och delar av Vånevik genom överföringsledning. Samtliga dessa orter ingår i det allmänna VA-verksamhetsområdet. En förutsättning för en utbyggnad av bostadsområden är att vattenverk och reningsverk har tillräcklig kapacitet. Befolkningsstatistik I åldern 65 år och över var 407 folkbokförda i Påskallaviksbygden vid årsskiftet 2014/2015. I åldern år bodde 458 personer i trakten. 382 personer var i åldern år. Antalet unga vuxna mellan år var 72 personer. I åldern år fanns 70 personer. Personer i åldern 7-15 år var 177 och i åldern 0-6 år 146 barn. Förskola och skola I Påskallavik finns förskola och förskoleklass upp till årskurs 6. En befolkningsökning i Påskallavik och stråket mot Oskarshamn ger ett ökat behov av förskole- och skolplatser vilket föranleder ett utbyggnadsbehov av befintlig skola. En utbyggnad kan ske i anslutning till befintlig skola. Dels inom dagens skolområde, dels finns möjlighet att utöka väst och/eller sydväst om dagens skolområde. En ny förskola i norra Påskallavik alternativt i Vånevik kan vara aktuellt vid en större befolkningsökning. Gång, cykel och kollektivtrafik Påskallavik har en strategisk lokalisering vid E22 i stråket Oskarshamn-Kalmar. Med goda kollektivtrafikförbindelser tillsammans med det natursköna och kustnära läget ger goda förutsättningar för tillväxt och utveckling. En cykelväg mellan Påskallavik och Oskarshamn samt vidare söderut mot Mönsterås kan bidra till att cykelpendlingen ökar och att den växande besöksnäringen med cykelturister har hittat ett naturskönt havsnära stråk. Vandringslederna i och kring Vånevik bör utvecklas. Man ska känna sig trygg i Påskallavik, vare sig man cyklar eller går. Gång- och cykelvägar bör vara upplysta och utformade på ett sådant sätt att det uppmuntrar till att gå eller cykla till målpunkter inom samhället. Cykelvägar ska ses över i den kommande cykelplanen

78 Besöksnäring, service och verksamhetsutveckling Även ur ett besöksnäringsperspektiv ligger orterna strategiskt. Med olika attraktivitetshöjande insatser kan besöksnäring och serviceyrken utvecklas och öka. En satsning på miljön i centrum, som är starkt kopplat till havet med båt- och gästhamn, skulle kunna lyfta Påskallaviks attraktionskraft. Läget vid E22 ger förutsättningar för service- och verksamhetsetableringar. Vid både södra och norra infarten, med bra skyltläge, skulle verksamheter vara lämpligt. Från bygdedialogerna kom bland annat följande synpunkter: Ny mack vid E22 med elladdning) Kommunikationer: bussförbindelser till Oskarshamn. Långt till snabbusshållplatsen. Särskilt problematiskt för yngre som exempelvis vill stanna kvar i staden efter skoltid. Möjlighet till förtätning, exempelvis nedanför macken. Utredningsområden: Påskallavik Utredningsområden Grinderum Text 4 2 Skala 1: Björkholmen Snäck- Konstnärs- Våneviks- holmen mararna Lilla Marseholm Hultemararna Hultbergs holme Natur, kultur och friluftsliv Påskallavik med omnejd har en bredd av naturoch kulturmiljöer. Stenbrott och byggnader kring Vånevik och Näset vittnar om den äldre tidens stenhuggarverksamhet som bedrivits på platsen. Delar av stenhuggararvet avses avsättas som kulturreservat. Nötöhalvön är en rullstensås som innehåller flera artrika skogstyper och ett rikt fågelliv. Nötö som friluftsområde kulle kunna utvecklas med kopplingar till hav- naturturism och bli en del i Påskallabygdens upplevelsevärden. Även Runnö, med sin välbevarade bebyggelse och natur skulle kunna utvecklas som en del i besöksmålet liksom Emån med omgivande lövskogar och våtmarker. Dessa har högsta naturvärdesklass där delar är skyddade som Natura 2000-område och riksintresse. Biflödet Emmekalvebäcken har liknande naturvärden). En vandringsled från Näset i norr genom Vånevik, Påskallavik, ut på Nötö och vidare mot Emån skulle ge en sammanhängande och naturskön vandring längs kusten och vidare in mot Emmekalv och Emsfors med det gamla pappersbruket mitt i den forsande delen av Emån. 1. I norra Påskallavik föreslås ett område som ligger utanför strandskyddat område som utredningsområde för bostadsbebyggelse. Området blir en förlängning av befintlig bebyggelsestruktur i Påskallavik. 2. Verksamhetsområdet för industri norr därom bör utredas om det ska vara kvar eller om den delen av planen bör upphävas. 3. Inne i Påskallaviks centrala delar finns vissa förtätningsmöjligheter. Bredvid Strandgården kan möjlighet för bostäder utredas. Längs Kustvägen, mittemot macken, skulle bostäder kunna prövas genom detaljplan. Väster om servicehuset och Tvärgatan föreslås lämpligheten för ett bostadsområde utredas. 4. I norra Påskallavik nära E22 föreslås att ett utvecklingsområde för verksamheter med kort skyddsavstånd till bostäder utreds. Rekommendationer: Ny planläggning bör ske där det finns tillgång till allmänna kommunikationer. Vid ny planläggning för verksamheter ska hänsyn tas till närliggande bostäder. Kommunen ska verka för att Nötöfjärden saneras Kommunen ska verka för att skapa förutsättningar för besöksnäringen. Kommunen ska verka för att det finns detaljplaner för bostäder. Älvehult Teckenförklaring Vattenverk Utredningsområde Detaljplanområden Fastighetsgränser Traktgränser Planlagd bostadsmark - Obebyggd Bostäder m.m. Natur, park m.m. Industri, tekniska anl. m.m. Vattenområden m.m. Handel, kontor m.m. Allmänt ändamål Garage, parkering m.m. Vägområde, parkering m.m. Kungslid 3 Servicehus 1 3 Påskallavik Laxegrundet Sjöhagen Sjöhagsviken berget Stridsholm Räve- Udden Knarrudden Minnet Gäst- hamn Lyckan stugan Skola gården 3 Hjortevik Nötö Kommunens ska verka för att service enligt kriterierna för serviceort kan ges i Påskallavik

79 Bockarabygden 2050 Vision År 2050 har riksväg 37/47 fått en ny dragning. Vägen av riksintresse för transporterna mellan inlandet och bland annat Smålandshamnen i Oskarshamn har fått ökad belastning då allt mer transporter till Östeuropa och Asien går över vattnet till Baltikum. Den nya dragningen söder om Bockara har gett samhället en möjlighet att utveckla boende och miljöer för alla de som har östra Småland som sin arbetsmarknad. Cykelvägar binder ihop Bockara med orterna i närområdet. Till Berga/Högsby är det cirka 10 km och till centralorten Oskarshamn cirka 20 km. Man cyklar säkert på separata cykelbanor med belysning styrd av rörelsedetektorer så att man har bra och trafiksäker belysning under årets mörka månader. Många väljer att cykelpendla med elcykel. Parallellt med riksvägen 37/47 går även en cykelväg via de gamla landsvägarna och skogsvägarna. Berga och Bockara har närmat sig varandra över kommungränsen. Service såsom skola, omsorg, handel, bibliotek, fritid och idrott är gemensamma angelägenheter och man samarbetar för att få den mest positiva utvecklingen i de två orterna tillsammans. Cykelvägen mellan orterna via Elsabo har bra belysning och beläggning för att man ska kunna cykla året runt. Allmänna kommunikationer finns som binder ihop Berga och Bockarabygden med omlandet. Den nya anropstrafiken som kräver en knapptryckning skickar fordon för en eller flera personer till dig. Eller så kan du ta biogasbussarna som går med tät trafik till Oskarshamn och Högsby/Växjö. Järnvägen har elektrifierats för att passa tågen med kombinerad drift av gas och el. Odlingslandskapet norr och söder om Bockara samt vid Lövhult, Gransmåla och Kulltorp har utvecklats till leverantör av närodlat för Bockarabygden och även Oskarshamns stad. Närheten till transportvägar via väg och järnväg gör att man når en större marknad i regionen på ett snabbt och hållbart sätt. De förarlösa, eldrivna transporttågen på land och på räls gör att man snabbt kan transportera varor och människor i alla riktningar. Isälvssedimenten, som tidigare utgjorde en bas för betong- och cementindustrin får nu ligga kvar och en industri för återvinning av cement och betong har vuxit fram. Skogen har utvecklats till en råvara med många möjligheter. Trycket är stort på trämaterial som kan användas till de produkter som tidigare petroleumindustrin tog fram. Vi upplever numera allt mer extremväder med mycket nederbörd, i de fallen är dammsystemen för dag- och regnvatten den buffert som kan ta upp det överflödiga vattnet. En vandringsled kopplar ihop Bockara med Bråbygden och Ostkustleden och är kopplingen till Högsbyleden och vandringslederna söderut i Sydostsverige. Vandringen genom det rikt varierande landskapet med både hävdad mark och ibland nästan rena urskogen bjuder på ett rikt utbud av olika arter och naturupplevelser. Motionsslingan har kopplats ihop med vandringsleden till Bråbygden. Samhället Bockara ligger i den västligaste delen av kommunen, cirka 25 kilometer från centralorten. Bockarabygden utgör drygt 60 km 2 mestadels skogsbygd men även drygt 3 km 2 jordbruksmark av bästa kvalitet. Jordbruksmarken finns dels söder om orten Bockara men även vid Lövhult, Gransmåla och Kulltorp. Kring samhället finns en mycket stor ansamling av isälvssediment som ingår i stråket Högsbyåsen. Vid isälvssmältningen för cirka år sedan bildades ett delta vars övre yta nådde cirka 100 meter över den nuvarande havsytan. Avsättningen skedde mellan och över rester av smältande glaciäris. Bockaradeltat är cirka 1,5 kilometer och någon motsvarande bildning finns inte i kommunen i övrigt. Bebyggelseutveckling Bebyggelsen i Bockara kan förtätas, framförallt i de norra delarna. Dock blir det enstaka tomter här och där. I den södra delen finns ett område som idag är detaljplanelagt för bostäder men som inte har byggts ut till fullo. Bockara har ett eget VA-verksamhetsområde. Vattenverk och reningsverk är placerade söder om riksväg 37/47. En förutsättning för en utbyggnad av bostadsområden är att vattenverk och reningsverk har tillräcklig kapacitet. Befolkningsstatistik Vid årsskiftet 2014/2015 uppgick antalet folkbokförda i Bockara till 505 personer. Av dessa var 147 personer 65 år och äldre. 132 personer var år. 96 personer var år. I åldern 0-6 år bodde 29 barn i bygden och i åldern 7-15 år 49 barn. 19 ungdomar i åldern år är folkbokförda i bygden. Antalet unga vuxna i åldern var 33 personer. Förskola och skola I Bockara finns förskola, Musseberg samt skola från förskoleklass upp till årskurs 6. Skolan i Bockara har ett litet elevunderlag. För att trygga skolan och elevunderlaget ses ett samarbete med Högsby kommun och skolan i Berga som en möjlig lösning. Gång, cykel och kollektivtrafik Det finns en gång- och cykeltunnel under riksvägen som förbättrar trafiksäkerheten för bland annat skolbarn som bor på södra sidan om riksvägen och ska ta sig till skolan i norra delen av Bockara. GCvägnätet behöver kompletteras med en GC-väg utefter riksvägen. En cykelled från Bockara till Oskarshamn är en bra utveckling som möter behovet från besöksnäringen och som även ger möjlighet till cykelpendling. Cykelvägar ska ses över i den kommande cykelplanen. Trafik, transporter och transportmedel Det har redan i översiktsplan 2003 föreslagits en ny dragning av riksvägen, två olika dragningar föreslogs, en söder om nuvarande riksväg och en norr om. I söder finns en av kommunens bästa odlingsbara mark. Med den bakgrunden är den norra sträckningen att föredra. Det finns goda möjligheter att åka kollektivt, både österut mot Oskarshamn såväl som västerut mot Högsby, Växjö och Vimmerby via Berga. Besöksnäring, service och verksamhetsutveckling Närheten till skogen och sjöar med badmöjlighet gör att det finns utvecklingspotential inom besöksnäringen. Allt fler söker sig till naturupplevelser och framförallt vandringsturismen har ökat. Husbilsägare är en ökande turistsektor som också gärna vill vara nära både service och naturen. I Bockara tillsammans med Berga kan man undersöka lämpliga platser för uppställning av husbilar. De verksamhetsområden som redan är ianspråktagna men kanske inte längre är i bruk, bör saneras till en nivå som är acceptabel för att bedriva verksamhet. Vid en ny dragning av riksväg 37/47 norr om samhället kan ett nytt verksamhetsområde norr om den nya vägen utredas

80 Natur, kultur och friluftsliv Vid Hagsjön finns badplats och utrymmen för omklädnad. Det finns även en motionsslinga och två bollplaner i anslutning till skolan. Det finns flera livaktiga föreningar i Bockara, både inom kultur och idrott. Möjligheten att koppla ihop Bockarabygden med Bråbygden via vandrings och/eller cykelleder bör undersökas. Utredningsområden: 1. Ett nytt verksamhetsområde norr om den nya sträckningen av riksväg 37/47 kan utredas och bör placeras så att det inte inkräktar på naturvårdsinventering eller grusinventeringen 2. För att säkerställa en god bebyggelsemiljö bör riksväg 37/47 få en annan sträckning utanför samhället. Rekommendationer: 1:15 Skala Svensbäck Bengtk Rydsmåla Naturresurser Bockara ligger på en grusås och det finns och har funnits verksamheter kopplade till naturgrus. Naturgrus är en ändlig resurs med stor betydelse för vattenförsörjningen. Åsar och andra isälvsavlagringar har stor betydelse som dricksvattenresurs. Uttag av naturgrus bör därför minimeras. I Bockara finns även ett av kommunens större områden med odlingsbar mark. Denna mark bör bevaras och ges möjligheter för att kunna utvecklas som en resurs vad gäller livsmedelsproduktion. Vattenverket och reningsverket bör få speciell uppmärksamhet för att optimalt kunna försörja Bockarabygden med vatten och för att kunna säkerställa att reningsverket fortsatt kan hålla god standard. Ny bebyggelse bör ske så det finns tillgång till allmänna kommunikationer. Kommunen ska verka för att freda de stora områden av opåverkade områden som finns för att säkerställa den biologiska mångfalden. Från bygdedialogerna kom bland annat följande synpunkter: 1 Fälten Utebyn Plats för verksamheter, exempelvis logistikföretag Skolsamarbete med Berga? Olika årskullar på olika skolor är ett sätt att bevara båda skolorna. Se exemplet Fårbo/Figeholm. Potential att bygga vidare på det jordbruk och den jordbruksmark som finns i bygden. Skrikegöl 2 Persnäs Vadbronäs Vadkärret Bockara Bergmon Hagsjön Spångebäck Bockara Utredningsområden Hagsjömåla Uppåsen Sinnersmåla Teckenförklaring Utredningsområde Utredninsområde Sågkärret Farmorskärret Detaljplanområden Fastighetsgränser Vägområde, parkering Ljusgölen m.m. Ny vägsträckning Traktgränser Planlagd Skickegölen bostadsmark - Obebyggd Bostäder m.m. Natur, park m.m. Industri, tekniska anl. m.m. Vattenområden m.m. Handel, kontor m.m. Allmänt ändamål Garage, parkering m.m

81 Kristdalabygden 2050 Vision Kristdalas roll som gammal knutpunkt i bygden har fått en renässans år Kopplingarna norrut till Vena och Tuna har stärkts och man åker lika gärna tåg från stationen i Vena som från knutpunkten i Berga. Kristdalas roll som centrum för handel har stärkts och nu är här ett centrum för jordsbruksprodukter och förädling av varor med koppling till jord- och skogsbruk. Den ökade inflyttningen har medfört att underlaget för handel och service har blivit gott. Till Kristdala flyttar man för att kunna bo bra och ändå ha nära till skog, natur och kulturmiljö. Utefter vägen till Vena har det blivit en ökad etablering av verksamheter och de numera förarlösa fordonen transporterar varor ut åt alla vädersträcken. Den elektroniska infrastrukturen underlättar för att även större företag och offentlig verksamhet kan ha lokala filialer men som ändå har god kontakt och bra samarbete genom virtuella möten. Den goda sociala sammanhållningen är välkomnande och innebär även att många småföretagare känner sig välkomna i Kristdala. Ostkustleden är i Kristdalabygden nod för kopplingen till andra vandringsleder västerut i Småland. Vandringsturismen, med krav på upplevelser inte bara av natur. och kulturmiljö utan även god mat och dryck, har sitt centrum i Kristdala. Bebyggelseutveckling Kristdala är beläget i de nordvästra inre delarna av Oskarshamns kommun i en typisk småländs skogsbygd bestående av små byar och ensamgårdar. Kristdala samhälle har troligen sitt ursprung som bygdens centralort någon gång under tidig medeltid för en omgivande landsbygd. Denna funktion har samhället kvar än idag. Landskapet runt tätorten präglas av stora skogar, men i anslutning till byarna finns öppna marker som ännu hålls i hävd. I vissa byar kan man finna ett omväxlande och småskaligt odlingslandskap som sedan mycket länge har präglat denna del av Småland. Kristdalaåsen, som sträcker sig nord-sydlig riktning har varit avgörande för lokalisering av byar och de allra äldsta vägarna. Kristalabygden är rik på sjöar, varav de största är Hummeln, Illern och Storyttern. I Kristdala tätort är en del av marken planlagd för bostäder sedan länge, men har inte bebyggts. Något behov av ny planläggning av bostadsområden bedöms därför inte finnas. Möjligen behövs bostäder för äldre, men det skulle även kunna lösas på befintlig planlagd mark. Viss mark planlagd för bostäder längs vägen till Oskarshamn riskerar att översvämmas och här bör utredas om den delen av planen bör upphävas. I centrum är det möjligt med både handel och bostäder på en del mark vilket skapar goda förutsättningar för flexibilitet och utveckling. Runt torget i Kristdala är både skola, bibliotek och handel lokaliserad vilket bidrar till ett levande centrum. Mark för verksamheter som industri är idag lokaliserad i utkanten av samhället längs vägarna och här föreslås också ny mark för verksamheter. En förutsättning för en utbyggnad av bostadsområden är att vattenverk och reningsverk har tillräcklig kapacitet. Kristdala har sitt eget VA-verksamhetsområde. Befolkningsstatistik Kristdalabygden hade vid årsskiftet 2014/ invånare varav 947 var 45 år och äldre medan 351 var 19 år och yngre. 460 personer var 65 år och äldre. Antalet personer som var folkbokförda i Kristadalabygden i åldern år var 76 stycken och i åldern år 302 stycken. Antalet barn i åldern 0-6 år var 125 stycken och i åldern 7-15 år 159. Förskola och skola I Kristadala finns förskola, Majbackens förskola samt grundskola från förskoleklass upp till årskurs 6. Kristdalaskolans kapacitet är tillräcklig om inte någon större ökning i befolkning sker. Ett behov av fler förskoleplatser finns och bedöms kunna rymmas inom befintligt skolområde. Gång, cykel och kollektivtrafik Gång och cykelväg från Kristdala till badplatsen vid Råsvik kan möjliggöras. Badplatsen har tillgänglighetsanpassats för rullstolsburna med ramp, även omklädningsrummen kan tillgänglighetsanpassas. Cykelvägen mellan Oskarshamn och Vimmerby pekas ut i den regionala cykelstrategin som prioriterad för besöksnäringen. Cykelvägar ska ses över i den kommande cykelplanen. Besöksnäring, service och verksamhetsutveckling I Kristdala finns dagligvarubutiker, bensinmack, pizzeria, bibliotek, bank med mera. Besöksnäringen bygger mycket på naturupplevelser, fiske och att man ligger nära stora besöksmål som Astrid Lindgrens Värld. Det finns också flera kulturhistoriskt intressanta besöksmål såsom Tingshuset i Ishult. Närproducerade delikatesser är också en verksamhet som växer i detta område.för att dessa verksamheter ska kunna utvecklas behövs fler verksamhetsområden. Natur, kultur och friluftsliv Sjön Hummeln, söder om Kristdala, ligger i övergångszonen mellan småländska höglandets småkuperade ytterområden och Västervikstraktens sprickdalsterräng. Hummelns stränder är i huvudsak omgivna av barrskog, med åker och hagmarker. Sjön är troligen bildad genom en kombination av en förkastning och ett meteoritnedslag för cirka 550 miljoner år sedan. Kratern är 2 kilometer i diameter. då Kristdala är en gammal ort med anor från 1100-talet, men säkert ännu äldre som en knutpunkt i bygden. Följaktligen finns det här ett rikt bestånd av fornlämningar och miljöer av kulturhistoriskt intresse. Inne i själva Kristdala har inga kulturhistoriska inventeringar gjorts men som skulle behöva göras för att kunna ge stöd vid renoveringar och nybyggnation. Bråbygden Bråbygden är belägen i kommunens västra del, cirka 25 kilometer från centralorten och cirka 10 kilometer söder om Kristdala. Bråbygdens särart av hävdad natur- och kulturlandskap är bevarat och utvecklat. För Bråbygden finns en fördjupning av översiktsplan. Naturreservat, odlingslandskap och riksintresse för kulturmiljövård i bygden har värden som ska värnas. Den fördjupade översiksplanen över Bråbygden som antogs bör aktualiseras och eventuellt vara en modell för andra fördjupningar över bygder på landsbygden. Rekommendationer: En säker gång- och cykelväg bör anläggas till den kommunala badplatsen. Kommunen ska verka för att freda de stora områden av opåverkade områden som finns för att säkerställa den biologiska mångfalden. Då stora delar av Kristdala kommer att ligga inom vattenskyddsområde krävs särskild hänsyn vid planläggning. Från bygdedialogerna kom bland annat följande synpunkter: Finns kapacitet att växa? Plats för lokal tillverkning, exempelvis en syltfabrik. Hållplats i Århult längs kollektivstråket Oskarshamn - Berga/Växjö m.fl. Utredningsområden: 1. Nytt område för verksamheter 2. Vid exploatering enligt gällande detaljplan måste hänsyn tas till ev. rasrisk

82 Misterhultsbygden 2050 Vision 1: Skala Rackeberg Klöverberget Junkersumpsberget Backhagen Malghult Reningsverk Malghultegöl Gat- Systertorp År 2050 har Misterhultsbygden utvecklats till ett område för besöksnäring och energiframställning. Simpevarvshalvön och Äspö är ett internationellt centra för forskning inom energi och energieffektivisering, populärt inte bara för den höga kvaliteten och kopplingar till stora svenska lärosäten och forskningsmiljöer, utan även för den fantastiska miljön med skärgård, vandringsled och nära till centra för närodlad mat. Den fantastiska kulturmiljön vid Snäckedal lockar inte bara kulturturister utan är även arena för olika kulturevenemang. Solstadström och Mörtfors är två noder i en bygd präglad av konst- och kultur i modern tappning. Ostkustleden som går genom stora delar av den östra sidan, är en populär vandringsled som också har extremsportare som flitiga besökare. Flera delar av vandringsleden är tillgänglighetsanpassad och uppskattas av besökare från såväl inom som utanför regionen. Figeholm är populärt för boende som vill ha nära till hav och skärgård. Klintemåla och Figeholm är naturliga mål för att bunkra upp och få service när båtturisterna kommer för att upptäcka den världsberömda Misterhults skärgård. Mellan Fårbo och Figeholm finns ett varierat odlingslandskap som producerar närodlat och som också är ett center för hästdjur och sport och fritid kopplat till det. Cykelvägen mot Oskarshamn är flitigt använd och under den mörka årstiden lyses den upp av rörelsestyrda lampor. Hemb.gård Grönlid Många med kopplingar till Simpevarvshalvön och forskningen bor i Figeholm och Fårbo men även många som pendlar både norrut till Västervik och söderut mot Oskarshamn, Mönsterås och Kalmar. Med de nya snabba, förarlösa fordonen för en eller flera tar man sig snabbt till andra arbetsmarknader. Ute vid E22:an och Fårbo finns även en knutpunkt för tåg, snabbussar och lokalbussar. Kristdala Utredningsområden Kristdala 1 Nybrokärr Frikyrka Mek. ind. Skola Servicehus Högalund Mösjöbäcken Teckenförklaring Utredninsområde 2 Utredningsområde Detaljplanområden Fastighetsgränser Stensö Traktgränser Lilla Klockaregården Klockaretorp Fotbollsplaner Planlagd bostadsmark - Obebyggd Bostäder m.m. Natur, park m.m. Industri, tekniska anl. m.m. Trollberget Vattenområden m.m. Handel, kontor m.m. Allmänt ändamål Garage, parkering m.m. Vägområde, parkering m.m. Ny vägsträckning Misterhultsbygden består till stor del av skogsbygd och skärgård. E22 går i nord-sydlig riktning genom bygden. Fårbo vid E22 och Figeholm vid kusten föreslås gemensamt bli serviceort. Misterhult 1,5 kilometer öster om E22 föreslås inte bli serviceort, men kan komma att få viss service om det finns ett speciellt behov inom något område. I norra delen av Misterhultsbygden ligger Mörtsfors och Solstadström där sjön Maren norr om Mörtsfors och Mörtforsström utgör kommungräns norrut till Västerviks kommun. Vid kusten och vägarna genom bygden är en del sammanhållen bebyggelse lokaliserad. Längs Viråns och Marens vattensystem sträcker sig naturreservat och Natura 2000-områden. Längs Virån sträcker sig också ett område för riksintresse för naturvård och området kring Maren utgör både riksintresse för naturvård och riksintresse för friluftsliv. På Simpevarpshalvön finns en hamn samt ute till havs områden som är av riksintresse för energiprodution. I norra delen av Misterhultsbygden finns även ett område för yrkesfiske. Områden för riksintresse kommer att behandlas i kommande kust och havsplan och i havsplanen framtagen av Havsoch Vattenmyndigheten. Vid Äspölaboratoriet finns potential att utveckla verksamheten. Framtida behov för Äspölaboratoriet och de förutsättningar som råder på platsen behöver utredas. Äspölaboratoriet är idag detaljplanelagt som område för geologisk och hydrologisk forskning och Äspö ingår i riksintresse för friluftsliv Norra Smålands skärgård och riksintresse för naturvård Västerviks och Oskarshamns skärgårdar och strandskydd råder. Bebyggelseutveckling Planreserver för verksamhetsområden och bostadsbebyggelse ska finnas i bygden. I Fårbo är mark längs E22 planlagd som verksamhetsmark och handel. Mellan Figeholmsvägen och nya riksväg 743 äger kommunen mark som har potential som utvecklingsområde framför allt för bostäder om behovet uppstår. Marken används idag som motionsslinga och är inte planlagd. Om utveckling blir aktuell kan en alternativ plats för en slinga och ett tätortsnära friluftsområde utredas. Om den rekommenderade grönstrukturplanen för tätorterna inom Oskarshamns kommun tas fram kan detta göras i samband med det. Ett tätortsnära grönområde i närheten av skolan bör möjliggöras om utvecklingsområdet detaljplaneras för bostäder. I Fårbo finns även planlagd mark för bostäder mellan samhället och utvecklingsområdet längs Norbergsvägen. Med hänsyn till motionsslingan kan även ett område i norra Fårbo, norr om Figeholmsvägen och väster om Hagadalsvägen utredas för bostäder, hänsyn till kraftledning och grusås kan behöva tas. Grönområden eller backar som används flitigt för spontanlek bör företrädesvis sparas

83 I Figeholm, norr om Elviravägen, söder om väg 743 och väster om motionsslingan äger kommunen mark som kan utvecklas till ett bostadsområde i anslutning till befintligt bostadsområde längs Elviravägen. Hänsyn kan behöva tas till byggnadsfritt avstånd till väg 743 utan tillstånd enligt länsstyrelsens förordnande enligt väglagen. Glasberget söder om skjutbanan med ostkustleden och norr därrom kan utvecklas till ett friluftsområde, hänsyn kan behöva tas till kraftledningsgatan. Även norr om skjutbanan, söder om väg 743, öster om motionsslingan äger kommunens mark. Viss förtätning med bostäder skulle kunna vara möjlig i Figeholm, hänsyn behöver då tas till de offentliga miljöerna som skapar ett mervärde för orten och som möjliggör att olika aktiviteter kan arrangeras. En förutsättning för en utbyggnad av bostadsområden är att vattenverk och reningsverk har tillräcklig kapacitet. Reningsverket är placerat söder om Figeholm och vattenverket vid Fårbosjön i Fårbo. Utöver Fårbo och Figeholm försörjer dessa även Misterhult. Befolkningsstatistik Vid årsskiftet 2014/2015 var 2400 personer folkbokförda i Misterhultsbygden. Av dessa var 715 personer 65 år och äldre, 674 personer var mellan år medan 480 personer var mellan år. 449 personer var 19 år eller yngre, av dessa var 141 mellan 0-6 år och 232 mellan 7-15 år. Förskola och skola Fårbo/Figeholm som serviceort erbjuder förskola, förskoleklass och skola till och med åk 6. Det är möjligt att dela upp skolgången mellan orterna så att eleven kan börja i en skola på en ort och i i högre årskurs fortsätta i en skola på den andra orten. När eleverna blir äldre fortsätter skolgången i Oskarshamn. Behov av förskola och fritidshem på båda orterna bör undersökas då det kan finnas behov av fritidshem anslutning till skolan för att möjliggöra barns vistelse där före och efter skolan. Befolkningsutvecklingen behöver följas upp kontinuerligt så att behoven av antal platser är kända och ingår i planeringen. Utemiljön på och i närheten av förskolegården och skolgården bör vara av god kvalitet och tillgänglighet bör eftersträvas. Skolor i privat regi såsom föräldrakooperativ kan vara möjliga på mindre orter där underlaget inte är tillräckligt för kommunal verksamhet. Gång, cykel och kollektivtrafik Kollektivtrafiken har turer längs E22 till och från Västervik och längs 743 till Figeholm. I Fårbo behöver cykelvägen byggas ut till idrottsplatsen väster om E22 så att ett trafiksäkert stråk går ända fram från centrum av tätorten. Cykelvägen från Oskarshamns stad och norrut till Misterhultsbygden bör byggas ut. Cykelvägar ska ses över i den kommande cykelplanen. Besöksnäring, service och verksamhetsutveckling Längs E22 i Fårbo är möjligheterna för handel och verksamheter goda. En elladdningsstolpe för eldrivna bilar är placerad i området. Även i Figeholm finns fastigheter med planlagd mark för verksamhet och handel längs väg 744/Allégatan. Föreningslivet är aktivt på orterna med både intresseföreningar, samhällsföreningar och idrottsföreningar med flera.ofta organiserar dessa eller organiserar i samverkan med kommunen motionsslingor och badplatser. Önskemål finns om en föreningslokal i Fårbo. Föreningslokal/samlingsplats bör vara en kommunal service för en utpekad serviceort då de bidrar stort till att människor kan mötas och engagera sig i samhället. Gruppbostäder för äldre bör även det vara en kommunal service på en utpekad serviceort. I dagsläget är gruppboenden placerade i Fårbo, Figeholm och Misterhult. Med en åldrande befolkning och längre levnadslängd förväntas ett behov kvarstå framöver. I Figeholm ställs högre krav på evakueringsmöjligheter eftersom orten ligger inom en radie om 10 kilometer från ett kärnkraftverk. Natur, kultur och friluftsliv Ostkustleden går genom Figeholm och passerar Fårbo, vilket skapar förutsättningar att utveckla områden för det aktiva friluftslivet. Figeholm har även möjligheter att utvecklas till ett centrum för friluftslivet. I mötet mellan kust och hav finns möjighet att utveckla båtlivet och den del av det rörliga friluftslivet som använder havet som arena. Inom riksintresse för friluftsliv och riksintresse för turism och friluftsliv finns potential att utöka besöksmöjligheterna. Turismstrategin i kombination med en Friluftsplan som rekommenderas att tas fram visar möjligheterna. Friluftsplanen kan kombineras med en naturvårdsplan och eventuellt även med en kulturvårdsplan. Kusten i Misterhultsbygden är riksintresse för naturvård, friluftsliv samt turism och friluftsliv. En stor del av skärgården är Natura2000-område och naturreservatet Misterhult skärgård. Stor hänsyn ska tas inom de områden som är områdesskyddade. Även inom riksintresse för naturvård ska stor hänsyn till naturen tas. I Misterhultsbygden finns även riksintresse för kulturmiljövård, både Solstad koppargruva och Misterhults bronsåldersbygd med Snäckedal. Rekommendationer: Kommunen ska verka för att besöksmöjligheterna och möjligheterna till friluftsliv är goda. Kommunen ska utreda Äspölaboratoriets behov och möjligheter. Kommunen ska verka för att det finns en planreserv för verksamheter och bostäder i samhällen med sådant behov. Utredningsområden Fårbo: 1. Område för nya bostäder. 2. Område för nya bostäder. Utredningsområden Figeholm: 1. Område för utveckling av besöksnäring med hänsyn till det rörliga friluftslivet. 2. Område för friluftsliv 3. Område för nya bostäder Från bygdedialogerna kom bland annat följande synpunkter: Kontrollerad och lugn utbyggnad inom boende och besöksnäring. Bygden klarar av en ökad befolkning. Byggbara tomter i attraktiva lägen vilket skulle ge bättre serviceunderlag. Värna åkermark för att möjliggöra närproducerat

84 Fårbo Utredningsområden Nyhagen Stora Ficksjön Skala 1: : Skala Sjöbodgloet Skälbäcken Text Hägnad Fällkärret Fågelöfjärd 1 Pappersind. Fårbo 1 Servicehus Vidkärren Bredviksnäs Bredviken Skola Sågverk Tallholmen Monte Christo Teckenförklaring Fårbo säteri villa Utredningsområde Fårbosjön Detaljplanområden Fastighetsgränser Traktgränser Badplats Vattenområden m.m. Handel, kontor m.m. Vattenverk Vattenreservoar Planlagd bostadsmark - Obebyggd Bostäder m.m. Natur, park m.m. Industri, tekniska anl. m.m. Allmänt ändamål Garage, parkering m.m. Flathult Vägområde, parkering m.m. Jungfruåsen Fårboåsen Flatemosse Fridsborg Björkslund mosse 2 Källehult Gatkärret Virvhult Figeholm Utredningsområden 3 2 Högfors Höghult Högskulla Övre Nedre Högskulla Bodviken Höganäs Norrån Lilla Fighult Löjviken Sörån Holmsgården Gränden Figeholm Teckenförklaring Utredninsområde Detaljplanområden Utredningsområde Fastighetsgränser Traktgränser Planlagd bostadsmark - Obebyggd Bostäder m.m. Natur, park m.m. Industri, tekniska anl. m.m. Stora Skaftvik Stekflagen Vattenområden Stora Skaftvikebäck m.m. Handel, kontor m.m. Allmänt ändamål Garage, parkering m.m. Vägområde, parkering m.m. Ny vägsträckning 90 91

85 Oskarshamns stad och omland Oskarshamn stad För Oskarshamn stad gäller fördjupningen av översiktsplan över Oskarshamn stad antagen i kommunfullmäktige i februari Denna översiktsplan ersätter inte fördjupningen av översiktsplan över Oskarshamn stad antagen i februari Övergripande frågor i denna översiktsplan kan fungera som vägledande. Oskarshamns historik Lämningar av mänsklig aktivitet kan spåras med kontinuitet från stenåldern och framåt. För cirka år sedan låg stranden cirka 20 meter högre än idag. Då bildade Litorinahavet en vik vid Oskarshamn. Den s.k. Döderhultsviken användes som hamn och handelsplats blev Döderhultsvik köping och 1856 fick köpingen stadsprivilegier och tog namn av den dåvarande regenten Oskar I ökades Oskarshamns yta genom sammanslagning med Misterhult, Kristdala och Döderhult tillkom Ishultsdelen av Tuna församling och 1973 Bockara av Mörlunda församling. Befolkningsstatistik I stadens omland bor cirka invånare, varav den största delen är mellan 45 och 64 år. Här finns också en stor andel mellan 25 och 44 år och en hel del barn upp till 15 år. I ålderskategorin 16 och 24 år är andelen mindre vilket innebär att befolkningen i åldershänseende snarare liknar landsbygden än staden. Oskarshamns omland En del av stadens omland har även behandlats i fördjupningen av översiktsplanen över Oskarshamns stad, i området finns exempelvis djurhållare och ridskolor. Vägarna runt sjöarna och mot kusten inbjuder till cykelturer, bad och friluftsliv. Stensjöby är ett besöksmål som utgör riksintresse för kulturmiljövård. I stadens omland är skogarna utbredda och skogsbruk bedrivs. Den odlingsbara jorden går att bruka. I Björnhults samhälle, Sörvik och vid Dragskär har detaljplaner upprättats. Bebyggelseutveckling I Oskarshamn finns ett antal stora företag och verksamheter som tar emot och producerar stora och ökande mängder gods. Transporterna sker idag mestadels med lastbil. Ett led i att kunna hantera en ökad mängd gods och erbjuda attraktiva och miljövänligare transportalternativ jämte vägtransporter är att etablera en kombiterminal vid den södra trafikplatsen. Att etablera en kombiterminal vid södra infarten syftar till att samla och skapa effektivare godsflöden samt möjliggöra miljövänligare transporter. En kombiterminal skulle innebära bättre transportmöjligheter för företagen i Oskarshamn men även förbättra möjligheterna för hamnen att få till ett godsflöde Göteborg Oskarshamn Baltikum. En kombiterminal är en anläggning där gods flyttas mellan väg- och järnvägstransporter. I Oskarshamn finns ett behov av ny mark för verksamheter. Mark i närheten av kombiterminalen är aktuell som ny industrimark då en placering i anslutning till kombiterminalen och i närheten av södra infarten kan underlätta transporterna. Området är lokaliserat i utkanten av Oskarshamn och därför med få bostäder i närheten. En ny dragning av riksväg 37/47 från södra infarten mot Lagmanskvarn förbättrar kommunikationsmöjligheterna västerut från stadens södra delar och dess omland. Den nya dragningen av riksvägen kan förändra bebyggelsestrukturen i staden och dess omland. Stadens omland är integrerad med både staden och omkringliggande landsbygd. Eftersom Oskarshamn växer förväntas mer yta i dess omland att behöva tas i anspråk även om redan ianspråktagna platser ska prioriteras för utbyggnad. Jordbruksmarken i stadsnära lägen bör värnas om det inte är frågan om ett än större övergripande samhällsintresse. Hänsyn till natur och fornlämningar kan behöva tas eller dispens/tillstånd sökas. Gång, cykel och kollektivtrafik Utbyggnad sker i första hand längs kollektivstråken som är E22 och riksvägarna 37/47, 650, 653, 711, och 741. Oskarshamns omland förbinder staden med bygderna och goda kommunikationer med serviceorterna ska gå genom omlandet. Det ska vara möjligt att på ett säkert sätt ta sig med cykel från Oskarshamn till serviceorterna. Cykelvägen från Saltvik bör kopplas ihop med cykelväg till Dragskär och Figeholm. Smålandskusten och sträckan mellan Oskarshamn och Figeholm pekas ut som prioriterade i den regionala cykelstratategin liksom sträckan mellan Oskarshamn och Vimmerby. Rekommendationer: Kommunen ska verka för att möjligheterna för verksamheter att etablera sig nära utbyggd infrastruktur är goda. Jordbruksmarken i stadens omland ska värnas

86 Kust, skärgård och hav Havsplan Den 1 september 2014 infördes en bestämmelse i miljöbalken om statlig havsplanering i Sverige som innebär att det ska finnas tre statliga Havsplaner; för Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet. Planerna ska omfatta territorialhavet och svensk ekonomisk zon, med undantag av områden närmast kusten. Förslaget skall enligt havsplaneringsförordningen 2015:400) tas fram av Havs- och vattenmyndigheten. Kommunerna har enligt plan- och bygglagen, PBL, planeringsansvar för Sveriges territorium, vilket även innefattar inre vatten och territorialhav. I Oskarshamns kommun finns ett överlappande planeringsansvar mellan kommunen och staten när det gäller territorialhavet. Till ytan motsvarar den blå delen i Oskarshamns kommun cirka 50 procent. I översiktsplanen ska tydliga ställningstaganden göras, både när det gäller områden nära land och i kustsonen samt områden längre ut i territorialhavet. Under tiden pågår projektarbeten tillsammans med länsstyrelsen och grannkommuner med territorialvatten att ta fram underlag dels för den statliga havsplaneringen men även för att det ska finnas bra underlag för den kommunala översiktsplaneringen. Den statliga havsplanen kommer att ha följande fokusområden: Attraktiva livsmiljöer Naturresursutvinning inkl. yrkesfiske Kommunikationer Försvar Energi Naturvård Havet och skärgården år 2050 År 2050 är havens ekosystem i balans, kust- och havsmiljön är god med ett rikt växt- och djurliv Förvaltningen av havet har gett god havsmiljö Genom ekosystembaserad fiskeriförvaltning och framgångsrik havsmiljöförvaltning har miljön i havet uppnått god ekologisk och kemisk status. Östersjöns syrefattiga bottnar har återhämtat sig och övergödning på grund av jordbruk och sjöfart är minimerad, mycket tack vare det goda samarbetet mellan Östersjöns länder. Även här är dynamiken mellan olika fiskarter återställd och torskens utbredning når upp till Norra Kvarken. Östersjöns tumlarbestånd är livskraftigt. Bifångsten i fiskegarn har avtagit och tillförseln av miljögifter stoppats. Även sjöfågelpopulationerna har vuxit sig starka och alfågeln kan övervintra på Östersjöns bankar utan att hotas av oljespill. Naturskydd och utsjöbankar är viktiga komponenter Från Bottenviken till Skagerrak sträcker sig ett sammanhängande nätverk av funktionellt naturskydd. Utsjöbankarna utgör särskilt värdefulla noder med mer eller mindre orörd natur. Rovfisken har återetablerats till kust och vikar och de fintrådiga algerna har ersatts av sjögräsängar och tång. Genom miljöövervakning och forskning har vi fått en bättre förståelse för våra marina ekosystem och hur de bäst kan förvaltas. Havsplaneringen ger plats för naturskydd och hållbara näringar Havsplaneringen har bidragit genom att ge plats för hållbara näringar och naturskydd, bland annat skyddade områden. Detta genom att se till att miljöskadliga verksamheter endast sker i områden där den ekologiska elasticiteten och motståndskraften är hög. År 2050 tillvaratar vi havens ekosystemtjänster för attraktiva livsmiljöer Hållbar turism har blivit en viktig näring I takt med att havens ekosystem blivit friskare har hållbar turism blivit en av de viktigaste näringarna i landets kustkommuner. Med ökad befolkning och välstånd har besöksnäringen skjutit i höjden och många vill njuta av välbevarade kulturminnen, levande kustsamhällen och badvänliga klippor och stränder. Giftiga algblomningar är sällsynta och de fintrådiga algerna har minskat. Sikten i vattnet är i regel god och inbjuder till bad

87 Nya jobbtillfällen har skapats Tusentals lokala jobbtillfällen har uppstått i kommunen. Friluftslivet med segling, fiske och paddling är fortsatt en viktig del av våra liv och här underlättar en utbyggd infrastruktur för sanitet och minskad nedskräpning. Planeringen har främjat ekosystemtjänster och näringar Havsplaneringen och i synnerhet den kommunala planeringen har varit viktig för att främja de ekosystemtjänster och näringar som utgör en bas för turism, friluftsliv och en levande kultur. Samarbetet mellan kommunerna har också skapat en nödvändig utbyggnad av den kustnära infrastrukturen så att havsnära orter och landsbygd blivit mer tillgängliga för såväl lokalbefolkningen som den urbana befolkningen och de långväga besökarna. Skärgården År 2050 är kusten och skärgården med natur, kultur- och rekreationsvärden en väl förvaltad resurs som bevaras och utvecklas. Här finns effektiva och miljövänliga transporter och en infrastruktur som ger människor möjlighet att vara bofasta hela eller delar av året. Skärgården är tillgänglig för alla. Skärgården och kusten är livskraftig med goda förutsättningar för verksamheter och kommersiell service året om. År 2050 använder vi havens ekosystemtjänster för konkurrenskraftiga maritima näringar Fisket är effektivt och miljöanpassat Med stöd av ekosystembaserad fiskförvaltning har vi goda och stabila fiskbestånd och vi har en effektiv fullt miljöanpassad fiskeflotta. Fisket sker på fiskebeståndens överskott, där fångsterna inte medför att bestånden minskar eller att rekryteringen påverkas negativt. Utvecklingen av fiskeredskapen har möjliggjort att fiske kan ske utan att påverka botten på ett oönskat sätt och att bifångsten av fågel och däggdjur har minimerats. Kustfisket har ökat De ökade bestånden och efterfrågan på nyttig närproducerad mat har möjliggjort för det kustnära fisket att öka. Små fiskebåtar är vanliga i kustkommunernas hamnar och kajerna är fulla av liv och rörelse. Från Bottenvikens siklöja och Bottenhavets surströmming till Västerhavets burfiskade skaldjur utgör den högkvalitativa lokala fångsten en viktig del av restaurangmenyn. Vattenbruk är vanliga med lokala odlingar av fisk och skaldjur Vårt utvecklade och konkurrenskraftiga vattenbruk levererar fisk och skaldjur från lokala odlingar. Genom tekniska landvinningar sker mycket av fiskodlingen i slutna system. Långt ut till havs, ofta i kombination med flytande vindkraft eller solkraft, odlas alger och sjöpungar för produktion av biogas och naturliga gödningsmedel. I sin helhet har vattenbruket gått från nettotillförsel till nettoupptag av näringsämnen och bidrar därför inte till övergödning. Innovationer och infrastruktur har gett nya jobb På Öland och Gotland stöds dricksvattenförsörjningen av hållbara avsaltningsanläggningar. Utmed både Sveriges västkust och ostkust finns flera platser eller områden för att pröva ny marin teknik medan lokala industrier försörjer energianläggningar och vattenbruk med komponenter och arbetskraft. Genom stöd till innovationer och en utvecklad infrastruktur har de maritima näringarna blivit en stor tillgång för kustkommuner landet runt, med tusentals jobb i första produktionsledet. Skärgården i Östergötland och norra Kalmar län är ett av Sveriges mest örika skärgårdsområden. Bara i Oskarshamns kommun finns mer än öar vilket gör vår skärgård till den fjärde örikaste kommunen i Sverige. Skärgården består av flera delområden bland annat Misterhults, Figeholms Ekös och Påskallaviks skärgårdar. Den största ön är Runnö utanför Påskallavik. Blå Jungfrun, som ligger lite längre ut i Kalmarsund, är nationalpark sedan Furön, Runnö, Storö och Misterhult samt Ekö skärgård är naturreservat. En av de stora utmaningarna är samspelet mellan natur, kultur och människan. Högsäsongen för rekreation och friluftsliv i skärgården är kort och under några få sommarveckor ska turister samsas med fritidsboende och fastboende. Behov av framtida planeringsarbete: Havs- och vattenmyndighetens arbete med att ta fram en havsplan över hela Sveriges territorialvatten pågår och de underlag som kommer fram i det arbetet bör ligga till grund för en fördjupning av översiktsplanen över Kust, skärgård och hav. Havs och vattenmyndighetsens förslag för att gå till samråd beräknas färdigt under Ett gemensamt utvecklingsprogram för kust och skärgård har tagits fram i samarbete med Region Östergötland, Norrköpings, Söderköpins Valdemarsviks, Västerviks samt Oskarshamns kommun. Detta bör också ligga som underlag till fördjupningen över Kust, skärgård och hav

88 Referenser Statistiska Centralbyrån Riksantikvarieämbetet 98

89 Postadress: Oskarshamns kommun, Box 706, Oskarshamn Besöksadress: Stadshuset, Varvsgatan 8, Oskarshamn E-post: Telefon: webbadress:

90 ÖVERSIKTSPLAN OSKARSHAMNS KOMMUN 2050 DEL 2 Miljökonsekvensbeskrivning och Konsekvensbeskrivning Oskarshamns kommun - ett internationellt energicentrum och en hållbar tillväxtkommun med hög livskvalitet.

91 Miljökonsekvensbeskrivning ÖP 2050 Miljökonsekvensbeskrivning av översiktsplan för Oskarshamns kommun

92 MKB ÖP 2050 koncept Medverkande Miljökonsekvensbeskrivningen MKB:n har upprättats av Vatten- och samhällsteknik AB genom Catarina Lund och Jonas Sandelius i samarbete med samhällsbyggnadskontoret, Oskarshamns kommun. Uppdragsgivare för arbetet med miljöbedömningen är samhällsbyggnadskontoret. Granskning Namn Datum Granskad internt Jonas Sandelius Slutprodukt godkänd Catarina Lund Revidering

93 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 4 Miljökonsekvensbeskrivningens bakgrund och syfte... 4 Miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och avgränsning... 4 PLANFÖRSLAG... 5 NOLLALTERNATIV... 5 MILJÖKONSEKVENSER FÖR RIKTLINJER... 6 Mer Kalmarsund... 6 Ett internationellt energicentrum... 7 Bebyggelseutveckling... 8 Hälsa och miljö... 9 Näringsliv Kommunikationer och transporter Natur och landskapsutveckling LANDSBYGD Riktlinjer Planförslag Miljökonsekvenser Bedömning Jämförelse med nollalternativ ÖP PÅSKALLAVIK Riktlinjer Planförslag Miljökonsekvenser Bedömning Jämförelse med nollalternativ ÖP BOCKARABYGDEN Riktlinjer Planförslag Miljökonsekvenser Bedömning Jämförelse med nollalternativ ÖP KRISTDALABYGDEN Planförslag Miljökonsekvenser Bedömning Jämförelse med nollalternativ ÖP MISTERHULTSBYGDEN Riktlinjer Planförslag Miljökonsekvenser Bedömning Jämförelse med nollalternativ ÖP i

94 vss

95 i

96

97 Sammanfattning Förslaget till ny översiktsplan för Oskarshamns kommun tar sikte långt fram i tiden och det finns visioner för hur samhället ser ut Här finns strategier och en mängd riktlinjer som vägledning i det fortsatta planeringsarbetet. Inriktningen är att bebyggelseutvecklingen ska ske i anslutning till centralorterna där service och kollektivtrafik finns. Förutom centralorterna pekas kusten ut generellt och här planerar man göra en fördjupning för kust och skärgård. Sedan tidigare finns fördjupningar för centralorten och Bråbygden samt en vindbruksplan som underlag för detaljplaneringen. För centralorterna finns förslag på riktlinjer och konkreta utredningsområden för bostäder och verksamhetsområden. Inriktningen mot att utveckla befintliga centralorter är positiv ur hushållningssynpunkt. Det är viktigt att en utveckling även är möjlig på landsbygden för att det ska var möjligt att bo och verka här i framtiden. I det perspektivet är den digitala infrastrukturen med en utbyggnad av fiber en angelägen fråga. En levande landsbygd är avgörande för om det värdefulla och ålderdomliga odlingslandskapet ska kunna bevaras. Förslaget till översiktplan är i huvudsak generell vilket gör att miljöbedömningen också blir översiktlig. Utifrån de föreslagna riktlinjerna och de föreslagna utredningsområdena går det inte att identifiera någon betydande miljöpåverkan utan förslaget visar på en hög grad av hållbarhet. Konflikter med allmänna intressen har bara identifierats i några få fall inom utredningsområdena. Förslaget till översiktsplan är mer generellt och visionärt jämfört med Översiktsplan 2000 som innehåller fler utredningsområden. Aktuellt förslag är i högre grad koncentrerat till centralorterna vilket är positivt ur ett hållbarhetsperspektiv. Flera av utredningsområden i ÖP 2000 finns dock fortfarande med i översiktsplanen för

98 Inledning Miljökonsekvensbeskrivningens bakgrund och syfte Denna handling är en miljökonsekvensbeskrivning tillhörande Översiktsplan Oskarshamns kommun För att främja en hållbar utveckling är det viktigt att integrera miljöaspekter i planen och att tydliggöra de konsekvenser som planens genomförande kan komma att innebära. En miljöbedömning är en process där en miljökonsekvensbeskrivning upprättas som beskriver planens negativa och positiva miljökonsekvenser och jämför med alternativ. Enligt 3 kap. 8 plan- och bygglagen ska en miljöbedömning, enligt 6 kap och 22 miljöbalken göras om planen kan antas medföra betydande miljöpåverkan. En översiktsplan antas alltid innebära betydande miljöpåverkan enligt 4 förordningen om MKB. Miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och avgränsning Översiktsplanen är ett vägledande och strategiskt dokument som anger riktlinjer inför kommande planering. Miljökonsekvensbeskrivningen är översiktlig på samma sätt som översiktsplanen. För kommunens riktlinjer inom olika områden görs följande bedömning: Graden av miljökonsekvens Konsekvensens geografiska omfattning Berörda miljökvalitetsmål Om miljömålen påverkas negativt Graden av konsekvens och graden av omfattning markeras med färg enligt följande skala där grönt betyder små konsekvenser eller mindre/lokal betydelse. För temaområdena Landsbygden, Påskallavik, Bockarabygden, Kristdalabygden och Misterhultsbygden har en avgränsning gjorts till nedanstående sakområden där även riksintressen och miljökvalitetsnormer ingår. För varje temaområde och för dess riktlinjer görs även en bedömning av relevanta miljökvalitetsmål. 4

99 Sakområden som miljöbedöms: Naturresurser Naturmiljö Kulturmiljö Rekreation Energi Landskapsbild Vattenmiljö Hälsa och säkerhet Boende och bebyggelse Infrastruktur Temaområdena FÖP och Vindkraft bedöms inte i denna MKB då dessa är separata underlag med egna miljökonsekvensbeskrivningar. Havsplan är ett kommande tematiskt tillägg till översiktsplanen och kommer få sin egen miljökonsekvensbeskrivning. Planförslag Följande områden/orter ingår i förslaget till översiktsplan: Landsbygd Påskallavik Bockarabygden Kristdalabygden Misterhultsbygden inklusive Fårbo och Figeholm. För Centralorten och för Bråbygden finns fördjupade översiktsplaner. Nollalternativ Nollalternativet är en beskrivning av den sannolika påverkan på miljön om planen inte genomförs. Det innebär att tidigare Översiktsplan 2000, antagen , fortsätter ligga till grund för kommande planering och styr bebyggelseutvecklingen. Följande orter ingår i Översiktsplan 2000: Centralorten Björnhult Bockara Bråbygden Figeholm Fighult Fårbo Kristdala Misterhult Mörtfors Påskallavik Simpevarp Solstadström Kust och skärgård 5

100 Miljökonsekvenser för riktlinjer Under rubrikerna Mer Kalmarsund, Ett internationellt energicentrum, Bebyggelseutveckling, Hälsa och miljö, Näringsliv, Kommunikationer och transporter samt Natur och landskap finns olika typer av riktlinjer. För dessa rubriker görs nedan en bedömning utifrån miljökvalitetsmålen. Först visas graden av konsekvens och sedan visar pilarna omfattningen för denna grad av konsekvens. Riktlinjerna är överlag i huvudsak positiva för miljökvalitetsmålen och det är inte förrän de konfronteras med exploateringsintressen som en avvägning görs mellan enskilda och olika allmänna intressen. Mer Kalmarsund Ambitionen är att förstärka begreppet Kalmarsund inom flera olika områden för att få en sammanhållning runt sundet i syfte att skapa ökad konkurrenskraft i regionen. Riktlinjerna handlar om att förbättra kommunikationerna för att få en gemensam och utökad arbetsmarknad för kommunerna i regionen. Grad av konsekvens Mycket stora konsekvenser Stora konsekvenser Måttliga konsekvenser Små konsekvenser Omfattning Nationell/ internationell påverkan Regional betydelse Kommunal betydelse Mindre/lokal betydelse Påverkas miljömålen negativt? Berörda miljömål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Hav i balans, levande kust & skärgård God bebyggd miljö Påverkas miljömålet negativt? Nej/kanske Nej/kanske Nej/kanske Nej/kanske Bedömning Konsekvenserna av riktlinjerna kan bli ökade transporter men även ökad andel kollektivtrafik. Ökade transporter är negativt för de berörda miljökvalitetsmålen medan en ökning av kollektivtrafik med tåg och buss är positivt om biltrafiken samtidigt minskar. Riktlinjerna berör kommunen och regionen, och konsekvensernas omfattning är på samma sätt regional och kommunal. Storleken på konsekvenserna styrs av hur stor befolkningstillväxten blir samt vilka möjligheter som finns att realisera förändringar i infrastrukturen. 6

101 Ett internationellt energicentrum Kommunen har ambitionen att vara ett internationellt energicentrum och här spelar verksamheten vid Simpevarp en stor roll. Kommunen och regionen har även målet att bli fossilbränslefria 2030 och kommunen ska inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser Riktlinjerna handlar om att värna om verksamheten vid Simpevarp, utbildning, forskning samt energiproduktion, energieffektivitet och transporter. Energianläggningen är av riksintresse för energiproduktion enlig 3 kap. 8 miljöbalken. Grad av konsekvens Mycket stora konsekvenser Stora konsekvenser Måttliga konsekvenser Små konsekvenser Omfattning Nationell/ internationell påverkan Regional betydelse Kommunal betydelse Mindre/lokal betydelse Påverkas miljömålen negativt? Berörda miljömål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Säker strålmiljö God bebyggd miljö Påverkas miljömålet negativt? Nej Nej Nej/Ja Nej Bedömning Konsekvenserna av riktlinjerna är att verksamheten vid Simpevarp gynnas, vilket är både positivt och negativt för miljömålen och av nationell betydelse samt har en nationell och regional samt kommunal påverkan. Även om verksamheten vid ett kärnkraftverk och lagring av avfall förutsätts vara säker finns alltid en inbyggd risk i verksamheten genom hanteringen av radioaktiva ämnen, som är negativt för miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö. Kärnkraftsverket bidrar även till negativa miljöeffekter genom uranbrytning i andra länder. Konsekvenserna av riktlinjerna om förnyelsebar energi, energieffektivt byggande och hållbara transporter har en kommunal omfattning och innebär minskade luftutsläpp inklusive växthusgaser, vilket är positivt för miljömålen. Storleken på konsekvenserna styrs av hur stor effekt riktlinjerna får. 7

102 Bebyggelseutveckling I översiktsplanen redovisas ett flertal riktlinjer inom olika områden för bebyggelseutveckling. Riktlinjerna handlar om bostäder, förskola/skola, kultur, fritid/friluftsliv, närhet till grönska, ekosystemtjänster, arkitektur/offentliga miljöer, klimatförändringar, vatten- och avlopp samt strandskydd. Samtliga riktlinjer, utom de för strandskydd, är av sådan art att de påverkar miljömålen positivt om de får ett genomslag vid avvägning mot exploateringsintressen. Vad gäller strandskydd så planeras LIS-områden att pekats ut genom ett tematiskt tillägg till ÖP, vilket innebär landsbygdsutveckling i strandnära lägen, men inte vid havsstränder. LIS-områden kan i vissa fall innebära negativ påverkan på miljökvalitetsmålen Ett rikt växt- och djurliv samt Hav i balans, levande kust & skärgård. LIS kan vara positivt för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Grad av konsekvens Mycket stora konsekvenser Stora konsekvenser Måttliga konsekvenser Små konsekvenser Omfattning Nationell/ internationell påverkan Regional betydelse Kommunal betydelse Mindre/lokal betydelse Påverkas miljömålen negativt? Berörda miljömål Begränsad klimatpåverkan Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Hav i balans, levande kust & skärgård. Levande skogar Ett rikt odlingslandskap God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Påverkas miljömålet negativt? Nej Nej Nej Nej/kanske Nej Nej Nej Nej/kanske Bedömning De flesta riktlinjer berör miljökvalitestsmålet God bebyggd miljö. Riktlinjer som handlar om att bygga i närheten av kollektivtrafik gynnar miljömålet Begränsad klimatpåverkan. Flera av riktlinjerna berör naturområden i ett turism- och rekreationsperspektiv, och dessa riktlinjer berör då miljökvalitetsmålen för natur och odlingslandskap. Riktlinjer som gäller dagvattenhantering berör miljökvalitetsmålen för vattenmiljöer samt målet Ingen övergödning. I de fall det är riksintresse- 8

103 områden som berörs, blir konsekvenserna en nationell eller regional påverkan, men i övrigt bedöms påverkan vara av kommunal/lokal betydelse. Graden av konsekvens kan variera och beror på hur riktlinjerna tillämpas i praktiken. Hälsa och miljö Kommunen har en mängd riktlinjer inom olika områden för hälsa och miljö. Samtliga riktlinjer är av sådan art att de påverkar miljömålen positivt. Grad av konsekvens Mycket stora konsekvenser Stora konsekvenser Måttliga konsekvenser Små konsekvenser Omfattning Nationell/ internationell påverkan Regional betydelse Kommunal betydelse Mindre/lokal betydelse Påverkas miljömålen negativt? Berörda miljömål Samtliga miljömål berörs mer eller mindre förutom Storslagen fjällmiljö. Påverkas miljömålet negativt? Nej Bedömning Riktlinjerna berör de flesta miljökvalitestsmålen och särskilt God bebyggd miljö. Giftfri miljö berörs när det handlar om förorenad mark och Frisk luft när det gäller luftföroreningar som kan påverka hälsan. Samtliga konsekvenser har en kommunal eller lokal omfattning. Graden av konsekvens kan variera och beror på hur riktlinjerna tillämpas i praktiken. 9

104 Näringsliv Riktlinjerna handlar om närhet till infrastruktur och kollektivtrafik men även miljöfrågor som dagvatten, miljökvalitetsnormer samt förorenad mark. Riktlinjerna påverkar miljömålen positivt om de får ett genomslag. Grad av konsekvens Mycket stora konsekvenser Stora konsekvenser Måttliga konsekvenser Små konsekvenser Omfattning Nationell/ internationell påverkan Regional betydelse Kommunal betydelse Mindre/lokal betydelse Påverkas miljömålen negativt? Berörda miljömål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Giftfri miljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Hav i balans, levande kust & skärgård. God bebyggd miljö Påverkas miljömålet negativt? Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Bedömning Riktlinjerna berör många miljökvalitestsmål. Riktlinjerna om lokalisering och sanering berör God bebyggd miljö, Giftfri miljö och luftmålen. Riktlinjen som handlar om dagvatten och miljökvalitetsnormer berör vattenmålen och Ingen övergödning. Samtliga konsekvenser har en regional, kommunal eller lokal omfattning. Graden av konsekvens kan variera och beror på hur riktlinjerna tillämpas i praktiken. 10

105 Kommunikationer och transporter Riktlinjerna handlar om gång- och cykeltrafik samt kollektivtrafik. Nuläget och framtiden beskrivs för järnvägen, vägar, hamnen och flygplatsen. Riktlinjer finns även för elektronisk kommunikation och för försvaret handlar om att man ska samråda med försvaret i vissa ärenden). Närhet till infrastruktur och kollektivtrafik behandlas men även miljöfrågor som dagvatten, miljökvalitetsnormer samt förorenad mark. Riktlinjerna påverkar överlag miljömålen positivt. Konflikt mellan hamnverksamheten och den fysiska planeringen finns i hur hamnen angörs från landsidan, då anslutande vägar och järnvägsspår går genom tätbebyggt område. Transporter med farligt gods är den ömmande punkten och även nuläget är egentligen inte en optimal lösning med tanke på placering av bebyggelse i anslutning till hamnen och anslutande vägar och järnväg. Grad av konsekvens Mycket stora konsekvenser Stora konsekvenser Måttliga konsekvenser Små konsekvenser Omfattning Nationell/ internationell påverkan Regional betydelse Kommunal betydelse Mindre/lokal betydelse Påverkas miljömålen negativt? Berörda miljömål Begränsad klimatpåverkan Giftfri miljö Frisk luft God bebyggd miljö Påverkas miljömålet negativt? Nej Nej Nej Nej Bedömning Riktlinjerna berör God bebyggd miljö, Giftfri miljö och luftmålen. Samtliga konsekvenser har en regional, kommunal eller lokal omfattning. Graden av konsekvens kan variera och beror på hur riktlinjerna tillämpas i praktiken. 11

106 Natur och landskapsutveckling Flera riktlinjer finns som påverkar miljökvalitetsmålen positivt och värnar allmänna intressen. Riktlinjerna handlar om Stora opåverkade områden, Områden särskilt känsliga från ekologisk synpunkt, riksintressen, natur- och kulturmiljöprogram samt naturresurser. Grad av konsekvens Mycket stora konsekvenser Stora konsekvenser Måttliga konsekvenser Små konsekvenser Omfattning Nationell/ internationell påverkan Regional betydelse Kommunal betydelse Mindre/lokal betydelse Påverkas miljömålen negativt? Berörda miljömål Bara naturlig försurning Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Hav i balans, levande kust & skärgård. Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Påverkas miljömålet negativt? Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Bedömning Riktlinjerna berör God bebyggd miljö och målen för natur- och vattenmiljö. Konsekvenserna har i huvudsak en kommunal eller lokal omfattning men åtgärder som berör riksintresseområden kan även ha en regional eller nationell påverkan. Graden av konsekvens kan variera och beror på hur riktlinjerna tillämpas i praktiken. 12

107 Landsbygd Riktlinjer Riktlinjerna handlar om fortsatt arbete med landsbygdsutveckling och hållbar utveckling på landsbygden. Bebyggelse ska i första hand koncentreras till serviceorter samt i anknytning till befintliga byar/bebyggelsegrupper, gärna i kollektivtrafiknära lägen. Riktlinjerna handlar även om att värna områden för livsmedelsproduktion och om att värna allmänna intressen som värdefulla kulturoch naturmiljöer samt jord- och skogsbruk. Planförslag Planförslaget anger att landsbygden har stora möjligheter att utvecklas i framtiden. Konkreta utvecklingsområden för bostäder och verksamheter pekas inte ut. Det planerade arbetet med landsbygdsutveckling i strandnära lägen LIS) ska främja och stimulera långsiktig utveckling på landsbygden. Ett tematiskt tillägg för LIS kommer att tas fram. Kommunen stödjer en landsbygdsutveckling bland annat genom att utveckla serviceorter och visa möjligheter för bebyggelse i strandnära lägen och genom att utveckla kustområdet. Miljökonsekvenser Naturresurser Naturmiljö Kulturmiljö Rekreation Landskapsbild Vattenmiljö Hälsa och säkerhet Boende och bebyggelse Energi Infrastruktur Kommentar Riktlinjerna värnar jord- och skogsbruket vilket är positivt. Riktlinjerna värnar allmänna intressen för naturmiljö vilket är positivt. Riktlinjerna värnar allmänna intressen för kulturmiljö inklusive odlingslandskapet vilket är positivt. Riktlinjerna värnar allmänna intressen för rekreation vilket är positivt. Bebyggelse i strandnära lägen kan vara negativt för landskapsbilden. Bebyggelse i strandnära lägen och en utveckling av kustområdet kan vara negativt för vattenmiljön. Bebyggelse i strandnära lägen kan vara negativt om risk finns för översvämning men positivt med närhet till rekreation vid vatten. Ny bebyggelse i närheten av kollektivtrafik och service är positivt. Ny bebyggelse i närheten av kollektivtrafik och service är positivt. Ny bebyggelse i närheten av kollektivtrafik är positivt. 13

108 Miljökvalitetsmål som berörs i första hand Miljökvalitetsnormer Begränsad klimatpåverkan Positivt med närhet till kollektivtrafik och service Ingen övergödning Utsläpp av dagvatten i strandnära lägen kan vara negativt. Levande sjöar och vattendrag Se ovan. Hav i balans, levande kust & Utveckling av kustområdet skärgård kan vara negativt. Levande skogar Riktlinjer medför positiv påverkan. Ett rikt odlingslandskap Riktlinjer medför positiv påverkan. God bebyggd miljö Riktlinjer medför positiv påverkan. Ett rikt växt- och djurliv Positivt att allmänna intressen för naturmiljö värnas. Bebyggelse i strandnära lägen och utveckling av kusten kan vara negativt. Miljökvalitetsnormer för vatten berörs genom att dagvatten ska hanteras vid ny bebyggelse i strandnära lägen. Bedömning Riktlinjerna bidrar till en hållbar utveckling genom inriktningen mot en koncentration till orter med kollektivtrafik och service. Samtidigt finns en inriktning mot utveckling i strandnära lägen och en utveckling av kusten. Denna inriktning är positiv vad gäller boende och bebyggelse ur rekreationssynpunkt men kan vara negativ för växt- och djurliv och för vattenmiljön. Med hänsyn till riktlinjerna om att värna kulturmiljön och odlingslandskapet är det viktigt att även värna om landsbygden i den inre delen av kommunen. För att det ska vara möjligt med näringsverksamhet och ett modernt boende på landsbygden är fiber mycket viktigt och en kommunal strategi för detta vore önskvärt ur ett hållbarhetsperspektiv. Jämförelse med nollalternativ ÖP 2000 Översiktsplan 2000 tar hänsyn till allmänna intressen för natur- och kulturmiljö samt rekreation på samma sätt som det aktuella planförslaget anger. ÖP 2000 är inte så tydligt inriktad mot utveckling i serviceorterna utan har fler konkreta utvecklingsområden för landsbygden i Björnhult, Mörtfors, Solstadström och Misterhult. En tydlig inriktning mot utveckling i strandnära lägen och i anslutning till kollektivtrafik saknas i ÖP

109 Påskallavik Riktlinjer Ny planläggning bör ske så det finns tillgång till allmänna kommunikationer. Vid ny planläggning för verksamheter ska hänsyn tas till närliggande bostäder. Kommunen ska verka för att Nötöfjärden saneras. Kommunen ska verka för att skapa förutsättningar för besöksnäringen. Kommunen ska verka för att det finns detaljplaner för bostäder. Kommunen ska verka för att service enligt kriterierna för serviceort ska ges i Påskallavik. Planförslag I norra Påskallavik föreslås ett område som ligger utanför strandskyddat område som utredningsområde för bostadsbebyggelse. Området blir en förlängning av befintlig bebyggelsestruktur i Påskallavik. Verksamhetsområdet för industri norr därom bör utredas om det ska vara kvar eller om den delen av planen bör upphävas. Inne i Påskallviks centrala delar finns vissa förtätningsmöjligheter. Bredvid Strandgården kan möjligheter för bostäder utredas. Vid ängen nedanför macken, bakom befintlig bebyggelse, skulle marklägenheter kunna prövas genom detaljplan. Väster om servicehuset och Pojkens väg förslås ett bostadsområde utredas, marken skulle kunna var lämplig för exempelvis trygghetsboende. I norra Påskallavik nära E22 förslås att ett utredningsområde för verksamheter med kort skyddsavstånd till bostäder utreds. 15

110 Miljökonsekvenser Naturresurser Naturmiljö Kulturmiljö Rekreation Landskapsbild Vattenmiljö Hälsa och säkerhet Boende och bebyggelse Energi Infrastruktur Kommentar Föreslaget utredningsområde för verksamheter ligger i anslutning till E22 vilket är positivt. Området är ett skogsområde. Positivt att befintligt detaljplanelagt verksamhetsområde eventuellet ska upphöra. Området är relativt låglänt och ligger nära kusten. Föreslagna områden ligger i närheten av befintlig bebyggelse och infrastruktur, vilket är positivt. Någon jordbruksmark förslås inte tas i anspråk. Utredningsområdet bredvid Strandgården berör område som är ett utpekat naturvärdesobjekt enligt ÖP 2000 vilket kan vara negativt för naturmiljön. Söder om området finns riksintresseområde för naturvården nr 17 Emåns vattensystem), med mycket högt naturvärde. Hela Påskallavik ligger inom ett vidlyftigt riksintresse för kulturmiljövården K62). Syftet med riksintresset är att värna stenindustrimiljön i Vånevik och bebyggelsemiljön i centrala Påskallalvik. Kulturmiljön bör inventeras, program upprättas med förslag till vad som ska skyddas och hur. Vid fortsatt planarbete inom de föreslagna utredningsområdena bör hänsyn tas till kulturmiljö och landskapsbild. Inget av utredningsområden är utpekade som värdefullt rekreationsområde. Se ovan under kulturmiljö. Utredningsområden ligger relativt kustnära vilket medför att omhändertagande och rening av förorenat dagvatten som avses släppas ut i Östersjön Påverkan på vattenförekomsten Påskallavikområdet SE ) blir viktigt att utreda i samband med detaljplanering. Söder om det södra utredningsområdet ligger Emåns vattensystem som riksintresse och vattenförekomst Emmekalvebäcken SE ) och vattenförekomsten Nörfjärden SE ). Det centrala området intill bensinmacken bör utredas med hänsyn till risker. Föreslagna utredningsområden ansluter till befintlig bebyggelse i Påskallavik, vilket är positivt. Bebyggelsen bör anpassas till kulturmiljön, se ovan. Närheten till kusten ger goda möjligheter till rekreation och närheten till befintlig ort ger möjlighet till service och kollektivtrafik. Ny bebyggelse i närheten av kollektivtrafik och service är positivt. Föreslagna utredningsområden ansluter till befintlig infrastruktur i Påskallavik, vilket är positivt. Påskallavik ligger i anslutning till E22, vilket underlättar för arbetsresor både norroch söderut. 16

111 Miljökvalitetsmål som berörs i första hand Miljökvalitetsnormer Begränsad klimatpåverkan Giftfri miljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Hav i balans, levande kust & skärgård Levande skogar God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Positivt med närhet till kollektivtrafik och service Positivt om sanering av Nötöfjärden sker. Utsläpp av dagvatten i strandnära lägen kan vara negativt. Se ovan. Se ovan. Innan skogsområden byggs bör naturvärdesinventering övervägas för att hänsyn till eventuella skogliga värden ska kunna tas. Positivt med närhet till kollektivtrafik och service samt kustområden för rekreation. Positivt med närhet till kulturmiljöer om hänsyn till dessa tas. Behov av naturvärdesinventering bör övervägas i samband med detaljplanering. Hänsyn bör tas till utpekat naturvärdesområde som berörs av det södra utredningsområdet. Miljökvalitetsnormeran för vatten berörs i samband med dagvattenhantering. Bedömning Föreslagna utredningsområden inryms i stort sett inom utredningsområden enligt ÖP Att se över befintligt verksamhetsområde i gällande detaljplan är lämpligt eftersom området är kustnära och delvis låglänt. Områdena ligger bra till i förhållande till befintlig service, kollektivtrafik och rekreation. Det södra utredningsområdet bör kontrolleras särskilt eftersom det berörs av ett naturvärdesobjekt. Hela Påskallavik berörs av riksintresse enligt 4 kap. MB, högexploaterad kust, men detta hindrar inte att tätorten utvecklas. Jämförelse med nollalternativ ÖP 2000 ÖP 2000 omfattar fler och större utredningsområden och de flesta av dessa finns inte med i aktuellt förslag. Området intill Strandagården i aktuellt förslag har tillkommit. 17

112 Bockarabygden Riktlinjer För att säkerställa en god bebyggelsemiljö bör riksväg 37/47 få en annan sträckning utanför samhället. Vattenverket och reningsverket bör få speciell uppmärksamhet för att optimalt kunna försörja Bockarabygden med vatten och för att kunna säkerställa att reningsverk fortsatt kan hålla god standard. Ny bebyggelse bör ske så det finns tillgång till allmänna kommunikationer. Ett nytt verksamhetsområde norr om den nya sträckningen av riksväg 37/47 placeras så att det inte inkräktar på naturvårdsinventeringar eller grusinventeringar. Planförslag Ett utredningsområde för verksamheter föreslås norr om samhället och norr om planerad ny vägsträckning. En ny vägdragning föreslås utanför samhället Bockara. Miljökonsekvenser Naturresurser Naturmiljö Kulturmiljö Rekreation Landskapsbild Kommentar Ny sträckning för statlig väg 37 anges norr om samhället. Oklart om detta alternativ är mest fördelaktigt ur olika aspekter inklusive naturresurser och åtgärden finns inte med i Trafikverkets planering eller i Regional transportplan för sträckan ingår i Höglandsstråket). Nytt verksamhetsområde anges norr om ny vägdragning. I ÖP 2000 anges att nya verksamheter bör kunna lokaliseras inom befintligt verksamhetsområde). Området för den nya vägdragningen är kuperat vilket gör projektet kostsamt. Ny vägsträckning berör område med mycket högt naturvärde och högsta naturvärde. Nytt utredningsområde berör inte områden med höga naturvärden. Nytt utredningsområde berör inte områden med höga kulturvärden. Nytt utredningsområde berör inte områden med höga naturvärden. Ny vägdragning påverkar landskapsbilden. 18

113 Vattenmiljö Hälsa och säkerhet Boende och bebyggelse Energi Infrastruktur Miljökvalitetsmål som berörs i första hand Bockara ligger inom vattenskyddsområde. Ny vägdragning berör vattenskyddsområdet inom en mindre sträcka. Transporter med farligt gods sker på väg 37 genom samhället så positivt ur den aspekten med en ny vägsträckning utanför samhället. En ny vägdragning skulle vara positivt för boende längs befintlig väg genom Bockara. Om utredningsområdet bebyggs innan en ny vägsträcka är utredd kan utredningsområdet påverka läget för en framtida väg vilket är negativt. En ny vägdragning innebär en stor resursåtgång. Sträckningen blir längre jämfört med befintlig sträcka vilket är negativt. Befintlig väg går genom vattenskyddsområde vilket är negativt men oklart om en ny vägdragning är en lämplig lösning på problemet med hänsyn till kostnaderna. Begränsad klimatpåverkan Negativt med en ny längre vägsträcka ur klimatsynpunkt. Positivt med nytt verksamhetsområde i anslutning till väg. Bara naturlig försurning Ny vägdragning genom skogsområde med vattendrag och våtmarker innebär risk för ökad markavvattning och minskning av markens buffrande förmåga. Ingen övergödning Dagvatten från ny vägsträcka och nytt verksamhetsområde bör tas omhand med hänsyn till berört vattenskyddsområde och vattenförekomster samt övrigt vatten. Levande sjöar och vattendrag Se ovan. Grundvatten av god kvalité Inre och yttre vattenskyddsområdet berörs i nuläget av bebyggelse och befintlig väg men berörs inte av planerad vägsträckning. Levande skogar En ny vägsträcka genom skogsmark kan påverka biologisk mångfald i skogen negativt. Ett rikt odlingslandskap Positivt för odlingslandskapet att tidigare alternativ på ny vägsträcka söder om samhället tagits bort. God bebyggd miljö En ny vägdragning skulle vara positivt för boende längs befintlig väg genom Bockara. Om utredningsområdet bebyggs innan en ny vägsträcka är utredd kan utredningsområdet påverka 19

114 Miljökvalitetsnormer läget för en framtida väg vilket är negativt. Ett rikt växt och djurliv Ny vägsträckning berör område med mycket högt naturvärde och högsta naturvärde. Nytt utredningsområde berör inte områden med höga naturvärden. Miljökvalitetsnormer för vatten berörs genom att grundvattenförekomsterna Bockaraformationen och Bockaraformationen vid Gösjökulla berörs. Vattenförekomsten Hovshultebäcken SE , övrigt vatten Hagsjön NW samt övrigt vatten vattendragen NW och NW berörs av en ny vägdragning. Bedömning Det är vällovligt att kommunen planerar för en ny vägstäckning förbi Bockara med hänsyn till vattenskyddet och till boendemiljön i Bockara. Det är dock vanskligt att placera ut ett utredningsområde i förhållande till planerad vägsträckning när man inte vet läget på sträckningen. Det är inte heller utrett om en ny väg förbi Bockara är den sammantaget mest hållbara lösningen för vattenskyddet, trafiksäkerheten och boendemiljön. För att kunna ta ställning till den bästa lösningen gör Trafikverket utredningar i olika steg vilket ännu inte skett i detta fall. Jämförelse med nollalternativ ÖP 2000 I Översiktplan 2000 anges att den framtida bostadsutbyggnaden framförallt koncentreras till norra delen av samhället med hänsyn till vattentäkt och trafiksäkerhet och att nya verksamheter bör lokaliseras inom befintliga verksamhetsområden. I ÖP 2000 finns två alternativ för framtida vägsträckningar förbi Bockara, en norr om och en söder om samhället. I aktuellt förslag till ÖP är alternativet på ny väg söder om samhället borttaget. I ÖP 2000 fanns ett område nordväst om skolan i Bockara utpekat som fritidsområde. 20

115 Kristdalabygden Planförslag Två utredningsområden föreslås längs med väg 711 genom samhället. Det norra området ligger i anslutning till ett industriområde och avser verksamheter. Det södra området ligger inom befintlig detaljplan med mark planerad för bostäder som riskerar att översvämmas. För detta område föreslås bostäder utgå. Det finns gott om detaljplanelagda områden som inte har blivit bebyggda i Kristdala så några nya utredningsområden för bostäder har inte tagits fram. Miljökonsekvenser Kommentar Naturresurser Positivt att ny bebyggelse ansluter till befintlig bebyggelse. Det norra området består av skogsmark och det södra är jordbruksmark detaljplanelagd för bostäder. Naturmiljö Inga värdefulla områden berörs av föreslagna utredningsområden. Kulturmiljö Inga värdefulla områden berörs av föreslagna utredningsområden. Kulturmiljöprogram saknas som tidigare angavs vara ett planläggningsbehov. Rekreation Inga värdefulla områden berörs av föreslagna utredningsområden. Landskapsbild Kulturmiljöprogram saknas som tidigare angavs vara ett planläggningsbehov. Vattenmiljö Vattenskyddsområde för sjön Hummeln saknas fortfarande. Problemen med närsaltsbelastningen från Malghultegöl har inte åtgärdats. Oklart hur dagvattenhantering ordnas i nuläget och i framtiden. Utredningsområdet i södra delen av Kristdala gränsar till vattenförekomsten Vidbäcken SE Hälsa och säkerhet Transporter med farligt gods sker på väg 711 genom samhället. Förslaget med mer bebyggelse längs med 711 är negativt ur trafiksäkerhetssynpunkt och avviker från ÖP Positivt om detaljplanelagd mark för bostäder som riskerar att översvämmas tas bort. Boende och bebyggelse Positivt att område för nya verksamheter ansluter till befintligt verksamhetsområde och infrastruktur. Utredningsområde saknas för nya bostäder vilket kan var negativt i ett långsiktigt perspektiv. Positivt om detaljplanelagd mark för bostäder som riskerar att översvämmas tas bort. Energi Positivt att område för nya verksamheter ansluter till befintligt verksamhetsområde och infrastruktur. Infrastruktur Positivt att område för nya verksamheter ansluter till befintligt verksamhetsområde och infrastruktur. Miljökvalitetsmål som Begränsad klimatpåverkan Positivt att område för nya verksamheter ansluter till 21

116 berörs i första hand Miljökvalitetsnormer befintligt verksamhetsområde och infrastruktur. Ingen övergödning Vid planering av ny bebyggelse bör hantering av dagvatten inklusive rening utredas. Levande sjöar och vattendrag Se ovan. God bebyggd miljö Positivt att område för nya verksamheter ansluter till befintligt verksamhetsområde och infrastruktur. Utredningsområde saknas för nya bostäder vilket kan var negativt i ett långsiktigt perspektiv. Positivt om detaljplanelagd mark för bostäder som riskerar att översvämmas tas bort. Miljökvalitetsnormer för vatten gällande Vattenförekomsten Vidbäcken SE berörs och i förlängningen även Malghultegöl och vattenförekomsten Hummeln SE Bedömning Positivt att ett nytt område för verksamheter tillkommer i anslutning till befintligt verksamhetsområde och positivt om olämplig mark för bostäder inom befintlig detaljplan tas bort. Jämförelse med nollalternativ ÖP 2000 I ÖP 2000 anges att ytterligare utbredning av bebyggelse utmed infartsvägarna bör undvikas och att befintlig bebyggelse kan kompletteras och förtätas i centrala lägen. Med hänsyn till sjön Hummelns betydels för vattenförsörjningen, naturvården och friluftslivet mm anges i ÖP 2000 att problemet med närsaltsbelastningen från Malghultegöl snarast bör åtgärdas. 22

117 Misterhultsbygden Riktlinjer Kommunen ska verka för att besöksmöjligheterna och möjligheterna till friluftsliv är goda. Kommunen ska utreda Äpölaboratoriets behov och möjligheter. Kommunen ska verka för att det finns en planreserv för verksamheter och bostäder i samhällen med sådant behov. Planförslag Fårbo Ett utredningsområde föreslås för bostäder och verksamheter norr om väg 743. Området har ungefär samma utsträckning som i ÖP Ytterligare ett utredningsområde för bostäder föreslås i norra delen av Fårbo i anslutning till bebyggelsen. Figeholm Tre utredningsområden föreslås. Det västliga området, som är ett utvecklingsområde för bostäder, motsvarar en del av utvecklingsområde Norra Högskulla i ÖP Öster om Norra Högskulla finns ett utredningsområde för friluftsliv, som delvis berör Högskulla fritidsområde i ÖP I östra delen av Figeholm vid vattnet finns ett utredningsområde för besöksnäringen. Detta område sammanfaller med detaljplan DP 0882-P190 för Figeholms fritids och konferensanläggning. Området berörs av en mängd allmänna intressen riksintresse för friluftsliv enligt 3 och 4 kap. MB, högexploaterad kust enligt 4 kap. MB, högsta naturvärde, strandskydd, riksintresse för naturvården enligt 3 kap. MB, fornlämningar. Området ligger även inom område för klimatanpassning på grund av stigande havsnivåer. 23

118 Miljökonsekvenser Naturresurser Naturmiljö Kulturmiljö Rekreation Landskapsbild Vattenmiljö Hälsa och säkerhet Boende och bebyggelse Energi Infrastruktur Miljökvalitetsmål som berörs i första hand 24 Kommentar Utredningsområdena ansluter till befintlig bebyggelse vilket är positivt. Inom området bedrivs skogsbruk. Östra utredningsområdet i Figeholm berörs av en mängd intressen, se ovan. Utredningsområdena i Fårbo och Norra Högskulla i Figeholm berör inte värdefull natur. Östra utredningsområdet i Figeholm berörs av en mängd intressen, se ovan. Utredningsområdet i Fårbo och Norra Högskulla berör inte värdefull kulturmiljö. Utredningsområdet i södra Fårbo berör motionsslinga. Utredningsområdet Norra Högskulla berör inte värdefullt område för rekreation. Området inom Högskulla fritidsområde berörs av riksintresse för friluftsliv. Östra utredningsområdet i Figeholm berörs av en mängd intressen, se ovan. Östra utredningsområdet i Figeholm berörs av en mängd intressen, se ovan. Östra utredningsområdet i Figeholm berörs av en mängd intressen, se ovan. Inom utredningsområdet centralt i Figeholm finns en punkt med potentiellt förorenad mark som inte är riskklassad. Positivt att nya utredningsområden ansluter till befintlig bebyggelse och infrastruktur. Positivt med närhet till kust och rekreationsområden. Positivt att nya utredningsområden ansluter till befintlig bebyggelse och infrastruktur. Positivt att nya utredningsområden ansluter till befintlig bebyggelse och infrastruktur. Begränsad klimatpåverkan Positivt att nya utredningsområden ansluter till befintlig bebyggelse och infrastruktur. Giftfri miljö Positivt om förorenat område saneras. Ingen övergödning Vid planering av ny bebyggelse bör hantering av dagvatten inklusive rening utredas. Hav i balans, levande kust & Se ovan. skärgård. God bebyggd miljö Ett rikt växt och djurliv. Positivt att nya utredningsområden ansluter till befintlig bebyggelse och infrastruktur. Positivt med närhet till kust och rekreationsområden. Vid utveckling av befintligt detaljplanelagt område för besöksnäringen är det viktigt att hänsyn tas till de allmänna intressen för bland annat naturvården som finns inom området.

119 Miljökvalitetsnormer Norra utredningsområdet i Fårbo berörs av grundvattenförekomsten Ås vid Fårbo SE I Figeholm kan miljökvalitetsnormerna för vattenförekomsten Fågelöfjärden SE beröras samt de vattendrag som rinner ut i fjärden och som är klassade som övrigt vatten. Bedömning De planerade utredningsområdena ansluter till befintlig bebyggelse vilket är positivt ur hållbarhetssynpunkt. Närhet till kusten och rekreationsområden ger en god boendemiljö. Utvecklingen av Figeholms fritids och konferensanläggning bör ske på ett varsamt sätt med hänsyn till de allmänna intressena inom området. Jämförelse med nollalternativ ÖP 2000 I det aktuella förslaget har området i Misterhult utgått jämfört med ÖP Fighults fritidsområde har utgått som redovisat område i aktuellt förslag till ÖP. Norra Högskulla finns kvar men har mindre utbredning i aktuellt förslag. Högskulla fritidsområde finns delvis med inom ett nytt utvecklingsområde för friluftsliv i aktuellt förslag. Området Södra Högskulla har utgått ur aktuellt förslag till ÖP. I Fårbo har den nya vägsträckningen av väg 743 söder om Fårbo byggts och området Sydvästra Fårbo är numera detaljplanelagt som verksamhetsområde. Kalmar den 29 mars 2017 Vatten och Samhällsteknik AB Catarina Lund Jonas Sandelius Granskare 25

120 Konsekvensbeskrivning ÖP 2050 Konsekvensbeskrivning av översiktsplan för Oskarshamns kommun

121 Medverkande Konsekvensbeskrivningen har upprättats av Vatten- och Samhällsteknik AB genom Catarina Lund och Jonas Sandelius i samarbete med samhällsbyggnadskontoret, Oskarshamns kommun. Uppdragsgivare för arbetet är samhällsbyggnadskontoret. Foto: Eva Djupfors. Granskning Namn Datum Granskad internt Jonas Sandelius Slutprodukt godkänd Catarina Lund Revidering

122 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 4 Konsekvensbeskrivningens bakgrund och syfte... 4 Konsekvens innehåll och avgränsning... 4 KONSEKVENSER FÖR RIKTLINJER... 4 Mer Kalmarsund... 5 Ett internationellt energicentrum... 6 Bebyggelseutveckling... 7 Hälsa och miljö... 9 Näringsliv Kommunikationer och transporter Natur och landskapsutveckling i

123 Sammanfattning Förslaget till ny översiktsplan för Oskarshamns kommun tar sikte långt fram i tiden och i dokumentet presenteras hur samhället ser ut Här finns strategier och riktlinjer som vägledning i det fortsatta planeringsarbetet. Inriktningen är att bebyggelseutvecklingen ska ske i anslutning till centralorterna där service och kollektivtrafik finns. Inriktningen mot att utveckla befintliga centralorter är positiv ur hushållningssynpunkt. Det är viktigt att en utveckling även är möjlig på landsbygden för att det ska vara möjligt att bo och verka här i framtiden. I det perspektivet är den digitala infrastrukturen med en utbyggnad av fibernätverk en angelägen fråga. Konsekvenserna av riktlinjerna är positiva för social och ekonomisk hållbarhet samt ekologisk hållbarhet. Riktlinjerna får tekniska konsekvenser genom att fysiska åtgärder kan krävas för att genomföra åtgärder. Kommunen är i en del fall beroende av beslut i andra organisationer eller av annan huvudman för att åtgärder som gynnar riktlinjerna ska kunna genomföras. Översiktsplanens riktlinjer kan med fördel utvecklas i de delar av social hållbarhet som handlar om delaktighet och inflytande. 3

124 Inledning Konsekvensbeskrivningens bakgrund och syfte Denna handling är en konsekvensbeskrivning tillhörande Översiktsplan Oskarshamns kommun För att främja en hållbar utveckling är det viktigt att integrera sociala och ekonomiska aspekter i planen och att tydliggöra de konsekvenser som planens genomförande kan komma att innebära. Enligt plan- och bygglag 2010:900) 3 kap 6, ska översiktsplanen utformas så att innebörden och konsekvenserna av den tydligt framgår. Konsekvensbeskrivningens innehåll och avgränsning Översiktsplanen är ett vägledande och strategiskt dokument som anger strategier och riktlinjer inför kommande planering. Konsekvensbeskrivningen är översiktlig på samma sätt som översiktsplanen. För kommunens riktlinjer inom olika områden görs en bedömning av nedanstående aspekter. Bedömningen av miljökvalitetsmålen är en sammanfattning av bedömningen i miljökonsekvensbeskrivningen. Social hållbarhet inklusive relevanta folkhälsomål. Ekonomisk hållbarhet Ekologisk hållbarhet miljökvalitetsmålen) Tekniska aspekter Juridiska aspekter Konsekvenser för riktlinjer Under rubrikerna Mer Kalmarsund, Ett internationellt energicentrum, Bebyggelseutveckling, Hälsa och miljö, Näringsliv, Kommunikationer och transporter samt Natur och landskap finns olika typer av riktlinjer. För dessa rubriker görs en bedömning utifrån olika aspekter i ett hållbarhetsperspektiv. 4

125 Mer Kalmarsund Ambitionen är att förstärka begreppet Kalmarsund inom flera olika områden för att få en sammanhållning runt sundet i syfte att skapa ökad konkurrenskraft i regionen. Riktlinjerna handlar om att förbättra kommunikationerna för att få en gemensam och utökad arbetsmarknad för kommunerna i regionen. Kommunen vill verka för en gemensam bostadsmarknad i regionen, boendekvalité och varierat utbud samt samverka för ökad tillgänglighet och sammanbinda besöksmålen med kollektivtrafik. Riktlinjers påverkan Berörda aspekter Social Delaktighet och inflytande hållbarhet Transparens Kompetens Samspel och möten Mångfald Trygghet Jämställdhet Tillgänglighet Barn och ungas uppväxtvillkor Fysisk aktivitet Ekonomisk hållbarhet Ekologisk hållbarhet, miljökvalitetsmål Tekniska konsekvenser Juridiska aspekter Påverkan Ingen direkt påverkan. Positiv påverkan genom en utökad arbetsmarknad vilket gynnar kompetensförsörjning. Positiv påverkan genom att tillgängligheten för olika befolkningsgrupper ökar när kollektivtrafiken mellan målpunkter förbättras. Positiv påverkan genom att kollektivtrafiken förbättras och genom att ny bebyggelse planeras i närheten av befintlig bebyggelse där skola/förskola finns. Barn och unga gynnas av trafiksäkra miljöer. Positiv påverkan genom förbättrad boendekvalité. Närhet till rekreationsområden gynnar fysisk aktivitet. Positiv påverkan genom att ny bebyggelse planeras i närheten av befintlig bebyggelse där infrastruktur finns. Överlag positivt för miljökvalitetsmålen. En ökad andel kollektivtrafik är positivt medan en ökad andel transporter med bil är negativt för miljön. Fysiska åtgärder kan behövas som t.ex. gång- och cykelvägar, pendelparkering, väderskydd samt belysning. Samverkan behövs med Trafikverket och Kalmar Länstrafik KLT). 5

126 Ett internationellt energicentrum Kommunen har ambitionen att vara ett internationellt energicentrum och här spelar verksamheten vid Simpevarp en stor roll. Kommunen och regionen har även målet att bli fossilbränslefria 2030 och kommunen ska inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser Riktlinjerna handlar om att värna om verksamheten vid Simpevarp, Forskning, utbildning och energiproduktion, Förnyelsebar energi, Energieffektivt byggande och Hållbara transporter. Riktlinjers påverkan Berörda aspekter Social Delaktighet och inflytande hållbarhet Transparens Kompetens Samspel och möten Mångfald Trygghet Jämställdhet Tillgänglighet Barn och ungas uppväxtvillkor Fysisk aktivitet Ekonomisk hållbarhet Ekologisk hållbarhet, miljökvalitetsmål Tekniska konsekvenser Juridiska aspekter Påverkan Ingen direkt påverkan. Positiv påverkan att forskning och utveckling värnas vilket kräver kompetent personal. Utbildning bidrar till att företag får tillgång till kompetens och att människor får fler möjligheter på arbetsmarknaden. Positiv påverkan genom att tillgängligheten för olika befolkningsgrupper ökar när gående, cyklister och kollektivt resande prioriteras och kollektivtrafiken förbättras. Positiv påverkan genom att gående, cyklister och kollektivt resande prioriteras. Barn och unga gynnas av trafiksäkra miljöer. Riktlinjer som prioriterar gående och cykling påverkar målet om fysik aktivitet positivt. Positiv påverkan genom att Äspö och Ävrö värnas samt genom att forskning och utbildning inom energiteknik kan ge arbetstillfällen. Riktlinjerna om lokal produktion av förnybar energi kan ge arbetstillfällen och energieffektivt byggande kan medföra besparingar Berörda miljökvalitetsmål påverkas positivt. Verksamheten vid kärnkraftverket och lagring av avfall förutsätts vara säker men det finns alltid en inbyggd risk genom hanteringen av radioaktiva ämnen, som är negativt för miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö. Kärnkraftverket bidrar även till negativa miljöeffekter. Fysiska åtgärder kan behövas som t.ex. gång- och cykelvägar, pendelparkering, väderskydd samt belysning. För de flesta av riktlinjerna är huvudmannen en annan än kommunen, vilket gör att kommunen har begränsad möjlighet att styra utvecklingen. 6

127 Bebyggelseutveckling I översiktsplanen redovisas ett flertal riktlinjer inom olika områden för bebyggelseutveckling. Riktlinjerna handlar om Bostäder, Förskola och skola, Kultur, Fritid och friluftsliv, Närhet till grönska, Ekosystemtjänster, Arkitektur och offentliga miljöer, Kulturmiljö, Kommunalt huvudmannaskap, Anpassning till förändrat klimat, Vatten och avlopp samt Strandskydd. Riktlinjers påverkan Berörda aspekter Social Delaktighet och inflytande hållbarhet Transparens Kompetens Samspel och möten Mångfald Trygghet Jämställdhet Tillgänglighet Påverkan Positiv påverkan genom: medverkan från elever och lärare i utformningen av förskole- och skolmiljöer. samverkan med fastighetsägare, byggherrar och andra aktörer i utformningen av byggnader och offentliga miljöer. Ingen direkt påverkan. Positiv påverkan genom: flexibla detaljplaner som ger utrymme för olika boendeformer. att underlätta för kvarboende genom social och fysisk planering. att planera för nya bostäder utifrån närhet till kollektivtrafik, service och andra målpunkter. att utforma offentliga miljöer och byggnader med god tillgänglighet. att skolor och förskolor placeras i lägen med god tillgänglighet. att säkra gång- och cykelbanor ska finnas till förskolor och skolor. tillgänglighet för barn med funktionsnedsättning. framtagning av utformningsprinciper för olika gaturum. att verka för att säkerställa god tillgång till natur- och friluftsområden i tätortsnära lägen, även för människor med funktionsnedsättning. att alla ska ha tillgång till ett bra och varierat friluftsliv. att skapa trygga miljöer. 7

128 Barn och ungas uppväxtvillkor Fysisk aktivitet Ekonomisk hållbarhet Ekologisk hållbarhet, miljökvalitetsmål Tekniska konsekvenser Juridiska aspekter Målet påverkas positivt av att riktlinjer som även är positiva för andra aspekter och mål. Riktlinjerna för Fritid och friluftsliv samt Närhet till grönska är också positiva för barn och unga. Positiv påverkan att varje förskola och skola ska ligga i anslutning till ett grön- eller skogsområde som är lämpligt för barns utevistelse eller ligga inom 300 m från ett större skogs- eller parkområde. Positiv påverkan att: gång- och cykeltrafik, tätortsnära grönområden samt natur och friluftsliv värnas. lokala idrottsplatser och hallar ska identifieras och säkerställas och att en långsiktig plan för idrottens och friluftslivets markbehov ska tas fram. Positiv påverkan genom: en god planberedskap, flexibla detaljplaner, planering av bostäder utifrån närhet till kollektivtrafik, service och andra målpunkter samt att underlätta för kvarboende. att vid förtätning ska i första hand utrymmen som tidigare tagits i anspråk bebyggas och densiteten på de områden som redan är bebyggda ökas. klimatanpassat byggande. dagvattenhantering för att förhindra översvämning. Riktlinjerna innebär kostnader för investeringar, inventeringar och utredningar men kostnaderna bidrar till långsiktig ekonomisk hållbarhet. Samtliga riktlinjer, utom de för strandskydd, är av sådan art att de påverkar miljökvalitetsmålen positivt. LIS-områden kan i vissa fall innebära negativ påverkan på Ett rikt växt- och djurliv samt Hav i balans, levande kust & skärgård. LIS kan vara positivt för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Fysiska åtgärder kan behövas som exempelvis åtgärder för klimatanpassning och dagvattenhantering. Positiv påverkan att kommunen ska trygga allmänhetens tillgänglighet till områden och platser med stort allmänt intresse genom att säkra dessa platser som allmänna platser vid detaljplaneläggning. 8

129 Hälsa och miljö Kommunen har en mängd riktlinjer inom olika områden för hälsa och miljö. Riktlinjerna omfattar sakområdena Miljöskydd, Miljökvalitetsmål, Miljökvalitetsnormer, En god bebyggd miljö, Översvämning, ras och skred, Förorenade områden, Buller, Tysta områden, Avfall, Radon, Elektromagnetiska fält, Kärnteknisk anläggning, Samhällsskydd och beredskap samt Framtida miljöarbete. Riktlinjers påverkan Berörda aspekter Social Delaktighet och inflytande hållbarhet Transparens Kompetens Samspel och möten Mångfald Trygghet Jämställdhet Tillgänglighet Barn och ungas uppväxtvillkor Fysisk aktivitet Ekonomisk hållbarhet Ekologisk hållbarhet, miljökvalitetsmål Tekniska konsekvenser Juridiska aspekter Påverkan Ingen direkt påverkan. Flera av riktlinjerna för En god bebyggd miljö påverkar aspekterna positivt. Vissa av riktlinjerna innebär åtgärder och kostnader för dessa. Kostnaderna innebär att mark görs lämplig att bygga på och bidrar därmed till ekonomisk hållbarhet. Samtliga riktlinjer är av sådan art att de påverkar miljömålen positivt. Vissa av riktlinjerna innebär tekniska konsekvenser som exempelvis sanering av förorenad mark och bullerskydd. Kommunen är inte alltid huvudman för de åtgärder som kan behöva vidtas. I samband med exploatering är det i regel exploatören som står för de åtgärder som kan behövas för att marken ska bli lämplig för sitt ändamål. 9

130 Näringsliv Sakområden som omfattas är Stödja utveckling av besöksnäringen och Forskningsutveckling. Riktlinjerna handlar om närhet till infrastruktur och kollektivtrafik men även miljöfrågor som dagvatten, miljökvalitetsnormer samt förorenad mark. Riktlinjerna påverkar miljömålen positivt om de får ett genomslag. Riktlinjers påverkan Berörda aspekter Social Delaktighet och inflytande. hållbarhet Transparens Kompetens Samspel och möten Mångfald Trygghet Jämställdhet Tillgänglighet Barn och ungas uppväxtvillkor Fysisk aktivitet Ekonomisk hållbarhet Ekologisk hållbarhet, miljökvalitetsmål Tekniska konsekvenser Juridiska aspekter Påverkan Ingen direkt påverkan. Positiv påverkan genom att vid planläggning av nya områden för verksamheter och näringsliv bör dessa ligga i anslutning till infrastruktur för snabba och miljövänliga transporter och kollektivtrafik. Ingen direkt påverkan. Positiv påverkan genom att vid planläggning av nya områden för verksamheter och näringsliv bör dessa ligga i anslutning till infrastruktur för snabba och miljövänliga transporter och kollektivtrafik. Berörda miljökvalitetsmål påverkas positivt av riktlinjerna. Vissa av riktlinjerna innebär tekniska konsekvenser som exempelvis sanering av förorenad mark och dagvattenhantering. Kommunen är inte alltid huvudman för de åtgärder som kan behöva vidtas. I samband med exploatering är det i regel exploatören som står för de åtgärder som kan behövas som exempelvis sanering av förorenad mark. 10

131 Kommunikationer och transporter Riktlinjerna handlar om gång- och cykeltrafik samt kollektivtrafik. Nuläget och framtiden beskrivs för järnvägen, vägar, hamnen och flygplatsen. Riktlinjer finns även för elektronisk kommunikation och för försvaret handlar om att man ska samråda med försvaret i vissa ärenden). Närhet till infrastruktur och kollektivtrafik behandlas men även miljöfrågor som dagvatten, miljökvalitetsnormer samt förorenad mark. Riktlinjers påverkan Berörda aspekter Social Delaktighet och inflytande hållbarhet Transparens Kompetens Samspel och möten Mångfald Trygghet Jämställdhet Tillgänglighet Barn och ungas uppväxtvillkor Fysisk aktivitet Ekonomisk hållbarhet Ekologisk hållbarhet, miljökvalitetsmål Tekniska konsekvenser Juridiska aspekter Påverkan Ingen direkt påverkan. Positiv påverkan genom att en gång- och cykelplan/strategi tas fram och de stora cykelstråken pekas ut och skyltas. Positiv påverka genom att öka säkerheten för gångoch cykeltrafiken. Riktlinjerna för kollektivtrafiken och elektronisk kommunikation påverkar aspekten positivt. Positiv påverkan genom att en gång- och cykelplan/strategi tas fram och de stora cykelstråken pekas ut och skyltas. Positiv påverka genom att öka säkerheten för gångoch cykeltrafiken Kostnaderna bidrar till långsiktig ekonomisk hållbarhet. Riktlinjerna påverkar miljömålen positivt. Riktlinjen om att öka säkerheten för gångoch cykelstråk kan innebär tekniska konsekvenser. Kommunen är inte alltid huvudman för de åtgärder som kan behöva vidtas. Samverkan behövs med Trafikverket och Kalmar Länstrafik KLT). 11

132 Natur och landskapsutveckling Flera riktlinjer finns som påverkar miljökvalitetsmålen positivt och värnar allmänna intressen. Riktlinjerna handlar om Stora opåverkade områden, Områden särskilt känsliga från ekologisk synpunkt, Riksintressen, Natur- och kulturmiljöprogram samt Naturresurser. Riktlinjers påverkan Berörda aspekter Social Delaktighet och inflytande hållbarhet Transparens Kompetens Samspel och möten Mångfald Trygghet Jämställdhet Tillgänglighet Barn och ungas uppväxtvillkor Fysisk aktivitet Ekonomisk hållbarhet Ekologisk hållbarhet, miljökvalitetsmål Tekniska konsekvenser Juridiska aspekter Påverkan Ingen direkt påverkan. Positiv påverkan när naturvärden värnas. Den positiva påverkan gäller även människors hälsa i allmänhet genom att vistelse i natur och vackra landskap påverkar den psykiska hälsan positivt. Positiv påverkan genom att områden som innehåller fyndigheter av ämnen eller material ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra utvinningen av dessa. Riktlinjerna gällande yrkesfisket och Emån innebär positiv påverkan på ekonomisk hållbarhet. Miljökvalitetsmålen påverkas positivt. Åtgärder för att förbättra för vandrande fisk i Emån kan behövas samt åtgärder för att minska mängden gödande ämnen till Emån. Kommunen är inte alltid huvudman för de åtgärder som kan behöva vidtas. 12

133 Kalmar den 12 april 2017 Vatten och Samhällsteknik AB Catarina Lund Jonas Sandelius Granskare 13

134

135 PROTOKOLL Sida 1 Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Dnr KS 2017/ Medborgarförslag 12/17 - Varning för djur på väg E 22 Kommunfullmäktiges beslut Medborgarförslag nr 12/17 överlämnas till tekniska nämnden för beslut och besvarande. Ärendet Inkom: Från: Mathias Armbäck Ärendets behandling Kommunfullmäktiges presidium föreslår, , att medborgarförslag nr 12/17 överlämnas till tekniska nämnden för beslut och besvarande. Dagens sammanträde Ordföranden ställer proposition på presidiets förslag och finner att kommunfullmäktige beslutar bifalla detta. Beslutsunderlag - Medborgarförslag nr Kommunfullmäktiges presidium, Skickas till Tekniska nämnden Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

136 PROTOKOLL Sida 1 Tekniska nämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum Dnr TN 2017/ Svar på medborgarförslag nr. 12/17 - Varning för djur på väg E22 Arbetsutskottets beslutsförslag till tekniska nämnden 1. Tekniska nämnden har inget att erinra mot medborgarförslag nr. 12/17 2. Medborgarförslaget nr. 12/17 överlämnas till Trafikverket för besvarande och beslut. Ärendet Väg E22 är en statlig väg och Trafikverket ansvarar för all drift och underhåll längs vägen. Bakgrund Tekniska kontoret har mottagit ett medborgarförslag där man önskar varningskyltar för djur på väg E22. Frågeställaren upplever att det är många bilar som kör för fort och det skulle kännas tryggare om det fanns flera varningsskyltar för djur speciellt vid avfarten mot Stensjöby. Ärendets behandling Tekniska kontoret föreslår: - Tekniska nämnden har inget att erinra mot medborgarförslag nr. 12/17 - Medborgarförslaget nr. 12/17 överlämnas till Trafikverket för besvarande och beslut. Dagens sammanträde Ordföranden föreslår enligt tekniska kontorets förslag: - Tekniska nämnden har inget att erinra mot medborgarförslag nr. 12/17 - Medborgarförslaget nr. 12/17 överlämnas till Trafikverket för besvarande och beslut. Ordföranden ställer proposition och finner att arbetsutskottet bifaller förslagen. Beslutsunderlag - Kommunfullmäktige , 154 Medborgarförslag 12/17 Varning för djur på väg E22 - Medborgarförslag nr 12.pdf Skickas till För kännedom: Mathias Armbäck För åtgärd: Trafikverket Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

137 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning TN 2017/ Tjänsteställe/handläggare Tekniska kontoret Gatuavdelningen Noor Attar Bash E-post: Noor.AttarBash@oskarshamn.se Tel: Beslutsinstans Tekniska nämnden Svar på medborgarförslag nr. 12/17 - Varning för djur på väg E22 Förslag till beslut 1. Tekniska nämnden har inget att erinra mot medborgarförslag nr. 12/17 2. Medborgarförslaget nr. 12/17 överlämnas till Trafikverket för besvarande och beslut. Ärendet Väg E22 är en statlig väg och Trafikverket ansvarar för all drift och underhåll längs vägen. Bakgrund Tekniska kontoret har mottagit ett medborgarförslag där man önskar varningskyltar för djur på väg E22. Frågeställaren upplever att det är många bilar som kör för fort och det skulle kännas tryggare om det fanns flera varningsskyltar för djur speciellt vid avfarten mot Stensjöby. Göran Svensson Gatuchef Noor Attar Bash Trafikingenjör Beslutsunderlag - Medborgarförslag nr 12/17- Varning för djur på väg E22 - Kommunfullmäktige , 154 Varning för djur på väg E22 Skickas till För kännedom: Mathias Armbäck För åtgärd: Trafikverket

138 Tillsammans skapar vi livskvalitet Hållbarhetsprogram Oskarshamns kommun

139 1 43) Hållbarhetsprogram remissversion Styrande dokument Hållbarhetsprogram remissversion Fastställd av Senast reviderad av Gäller från och med Ersätter

140 2 43) Hållbarhetsprogram remissversion Innehållsförteckning Inledning och syfte... 3 Hållbar utveckling - därför är det viktigt... 3 Så här har programmet tagits fram... 6 Det här innehåller programmet... 6 Så här använder du programmet... 7 Ansvar och organisation... 7 Hållbarhetsredovisning och revidering... 7 Stödfunktion genom samordnat specialistnätverk... 7 Vision Oskarshamn Nulägesanalys Oskarshamn Om nulägesanalysen Oskarshamns kommun idag Miljö och klimat Befolkning Näringsliv och kommunikationer Kommunorganisationen Viljeinriktningar och fokusområden Fossilfritt och energieffektivt Ansvarsfull konsumtion och produktion Jämställt och jämlikt Sund livsmiljö och aktivt liv Delaktighet och inflytande Samarbete skapar mervärde Källförteckning Bilagor... 34

141 3 43) Hållbarhetsprogram remissversion Inledning och syfte Oskarshamns kommuns hållbarhetsprogram är ett kommunövergripande styrdokument som omfattar kommunens förvaltningar och bolag. Programmet är tillsammans med kommunens vision och översiktsplan det dokument som visar riktningen för det långsiktiga arbetet i kommunen och hur vi vill att vår kommun skall utvecklas. Programmet gäller till 2030 och riktar sig i första hand till kommunens nämnder och förvaltningar samt bolag och omfattar kommunens hela geografiska yta. Hållbarhetsprogrammet ska användas som ett övergripande paraply och ge en struktur för kommunens insatser inom olika områden som bidrar till en hållbar utveckling. Det ska också kunna användas för att engagera andra delar av samhället näringsliv, invånare och föreningar - i arbetet med att skapa livskvalitet för alla som bor och verkar i vår kommun. Hållbarhetsprogrammet bygger på det regionala utvecklingsprogrammet, folkhälsoarbetet samt dokument relaterade till klimat och miljö. FN:s globala mål för hållbar utveckling och de nationella miljömålen ligger också till grund för programmet. Hållbar utveckling - därför är det viktigt TA ANSVAR NU OCH FÖR FRAMTIDEN. Hållbarhet handlar i grunden om att ta ansvar för hur vi brukar planetens resurser - att bruka utan att förbruka. Att bygga välfärd men inom planetens gränser. Det omfattar också sociala aspekter som att bygga ett samhälle med tillit, där medborgare upplever att de är delaktiga, kan påverka och att samhället är jämställt. FNs DEFINITION. Hållbar utveckling enligt FN:s formella definition innebär att vår generation tillgodoser sina behov utan att äventyra framtida generationers möjligheter att tillgodose sina behov då måste även sociala och ekonomiska faktorer vägas in i hållbarhetsekvationen. I ett hållbart och välmående samhälle verkar individer och organisationer inom naturens gränser. I ett hållbart samhälle är en socialt hållbar utveckling målet och en ekologisk hållbar utveckling utgör förutsättningarna medan den ekonomiska utvecklingen är verktyget för ett hållbart samhälle. Utvecklingen mot ett hållbart samhälle förutsätter ökad jämlikhet och jämställdhet i samhället. Till det kommer den biologiska mångfalden och ekosystemtjänster som har ett egenvärde och är en förutsättning för ett stabilt ekosystem. Ekosystemet i sin tur garanterar långsiktiga goda livsvillkor. ALLT HÄNGER SAMMAN. För många av oss innebär att arbeta med hållbarhet en utmaning att tänka på nya sätt, nämligen att allt hänger samman och att allt vi gör i vår verksamhet och i förlängningen hur vi lever våra liv har en påverkan på människa, miljö och ekonomi. Att bygga ett hållbart samhälle är den största utmaning världen har ställts inför. Vår resa mot det hållbara Oskarshamn fortsätter och börjar inte från noll. I det arbetet som vi har genomfört finns en gemensam plattform att utgå ifrån och som kan utökas för att vi ska nå våra mål.

142 4 43) Hållbarhetsprogram remissversion HÅLLBARHETSPRINCIPERNA. För att vägleda kommunen i hållbarhetsarbetet, har vi anammat åtta systemvillkor eller hållbarhetsprinciper som tillsammans sätter ramarna för kommunens hållbarhetsarbete. Principerna definierar förutsättningarna för ett hållbarhet samhälle och ger vägledning hur man når dit och bygger på en bred internationell vetenskaplig konsensus. Målet är att utveckla vår verksamhet och Oskarshamns kommun inom ramen för hållbarhetsprinciperna. Kan vi genom vårt hållbarhetsarbete framtidssäkra vår kommun och bygga en välfärd utan att utmana hållbarhetsprinciperna så skapar vi livskvalitet för kommunens invånare. Principer för hållbar utveckling. I ett hållbart Oskarshamn så utsätter vi inte naturen för systematisk 1. koncentrationsökning av ämnen från berggrunden t.ex. fossila bränslen, metaller och mineraler) och vi väljer istället att satsa på energieffektivisering och förnyelsebar energi och vi väljer material som är återanvändbara, återvinningsbara. Bli expert på två minuter Hållbarhet på två minuter PLANETENS GRÄNSER. Hållbarhetsprinciperna går hand i hand med den av FN vedertagna modellen för att visa på planetens gränser, det vill säga de gränser för resursutnyttjande som vi har att förhålla oss till. Idag överskrids flera av gränserna, bland annat när det gäller utsläpp av koldioxid i atmosfären. Alla vi människor tillsammans håller på att förändra den globala miljön bortom vår egen historiska erfarenhet. Fortsätter vi undergräver vi möjligheten att skapa stabila samhällen. STRATEGISKT OCH SYSTEMATISKT. Hållbarhetsarbetet är redan en del av den kommunala verksamheten, men det kan bli ännu tydligare. Några exempel är det långsiktiga arbetet för minskad klimatpåverkan och klimatanpassning i 2. koncentrationsökning av ämnen från samhällets produktion t.ex. svårnedbrytbara kemikalier som bromerade flamskyddsmedel och naturligt förekommande ämnen som kväve) och vi väljer istället naturliga och biologiskt nedbrytbara material i vår verksamhet som inte tillför farliga ämnen i naturen, 3. undanträngning med fysiska metoder t.ex. avskogning och utarmning av ekosystem) istället förvaltar vi våra grönområden och skogsbestånd så mångfalden består och vi undviker material som tär på naturens resurser. 4. och det finns inga strukturella hinder för människors hälsa, inflytande, kompetens, opartiskhet och mening och därför arbetar vi med att skapa ett jämställt och jämlikt samhälle och verka för möten, rörelse och delaktighet

143 5 43) Hållbarhetsprogram remissversion stadsplaneringen, att säkra att nytillkomna invånare snabbt kan etablera sig och komma in i samhället och arbetet för att minska mängden kemikalier i barn och ungas närmiljö. Det strategiska hållbarhetsarbetet bedriver kommunen genom att införa olika styrsystem, med tydliga målsättningar och regelbunden uppföljning via utvalda indikatorer som t.ex. Gröna nyckeltal och Hälsotal. Att arbeta systematiskt med hållbarhet betyder att vi som kommun identifierar nya sätt att lösa befintliga problem eller utmaningar och genom samarbete med andra aktörer som akademi och näringsliv och ideell verksamhet lösa utmaningar som ohälsa, otrygghet och socialt utanförskap. Med avstamp i vår egen kommunala verksamhet kan vi identifiera nya sätt att tillsammans med aktörer utveckla välfärden och förbättra miljön i vår kommun och bygga en välfärd inom planetens gränser. ABCD-ANALYSEN VÅR VERKTYGSLÅDA. ABCD-analysen är ett sätt att strukturera och belysa vilka prioriteringar och val som gagnar kommunens hållbarhetsarbete. Angreppsättet leder också till nya innovativa lösningar på befintliga utmaningar.

144 6 43) Hållbarhetsprogram remissversion Så här har programmet tagits fram De folkvalda i kommunfullmäktige beslutade år 2014 att Oskarshamns kommun skulle ansöka om medlemskap i föreningen Sveriges Ekokommuner, SEKOM och 2015 antogs kommunen som medlem. Som ekokommun arbetar vi med det hållbara samhället som övergripande mål. För att driva ett strategiskt hållbarhetsarbete och framtidssäkra vår kommun fick Samhällsbyggnadskontoret i uppdrag att leda utvecklingen av ett hållbarhetsprogram. Eftersom programmet är kommunövergripande har workshops hållits med chefer och politiker i olika nämnder, och personer från olika förvaltningar och med ansvar för olika kommunala mål har involverats. Tidigt i processen gjordes också en inventering av befintliga styrande dokument och projekt som drivs av kommunen och som på olika sätt bidrar till en hållbar utveckling. För att få stöd i arbetet har kommunen under tiden deltagit i ett forskningsprojekt lett av Blekinge Tekniska Högskola, med syftet att stötta kommuner och regioners strategiska arbete för en hållbar utveckling. I stort har arbetet utförts i fyra steg: Steg 1. Skapa en gemensam målbild vision) för hur ett hållbart Oskarshamn ser ut Steg 2. Nulägesanalys; hur ser skillnaden ut mellan visionen och nuläget? Steg 3. Områden måste prioriteras för att visionen ska nås? Steg 4. Hur ska arbetet genomföras och följas upp Det här innehåller programmet Hållbarhetprogrammet omfattar de områden som ingår i Agenda 2030, bland annat folkhälsa, klimat och miljö och anger kommunens viljeinriktning och prioriteringar för utvecklingen inom dessa områden. Hållbarhetsprogrammet utgår från visionen för Oskarshamn år Utifrån visionen och hållbarhetsprinciperna 2, har en nulägesanalys tagits fram för kommunen. Nulägesanalysen tillsammans med nationella, regionala och lokala strategiska mål, samt folkhälso- och miljöarbete i kommunen har använts för att identifiera 6 viljeinriktningar där kommunen måste sätta in åtgärder för att visionen ska kunna nås. Under varje viljeinriktning finns det fokusområden, och ett antal prioriteringar av viktiga åtgärder inom varje fokusområde. 1 Eftersom visionen inte har fastställts politiskt ännu så är förslaget till vision i remissversionen av programmet det som togs fram genom en worskshop med politiker och tjänstemän Se beskrivning av principerna på sidan 3

145 7 43) Hållbarhetsprogram remissversion Så här använder du programmet Hållbarhetsprogrammet skall fungera som ett stöd till Oskarshamns kommuns olika nämnder och styrelser i hållbarhetsarbetet. Kommunens förvaltningar och bolag arbetar utifrån sina uppdrag in programmet i sina verksamhetsplaner, genom att analysera och prioritera vad de bör göra inom sina ansvarsområden för att visionen ska nås. Alla ska inte arbeta med allt, utan prioritera de fokusområden och åtgärder i programmet som är relevanta för deras ansvarsområden och integrera dem i den löpande verksamhetsplaneringen. Hållbarhetsprogrammet ska användas som ett övergripande paraply och ge en struktur för att samla kommunens insatser i olika hållbarhetsfrågor. Genom regelbunden uppföljning ska ledningen för kommunens förvaltningar och bolag få allt bättre underlag för planering och prioriteringar. Kommunens verksamheter ska vara ett föredöme som visar vägen mot en mer hållbar framtid. Vi ska verka för att näringsliv, föreningsliv och invånare på olika sätt driver och deltar i arbetet för att skapa livskvalitet och bygga tillit i vår kommun. Ansvar och organisation Kommunfullmäktige har fastställt programmet. Kommunstyrelsen genom Ekokommunstyrgruppen ansvarar för att programmet följs upp, och att det revideras vid behov, minst en gång per mandatperiod. De ansvarar också för att en stödfunktion finns för att driva och stötta genomförandet av hållbarhetsprogrammet, samt sprida kunskap om programmet. Nämnder, förvaltningar och de kommunala bolagen ansvarar för att använda hållbarhetsprogrammet som underlag i budgetarbete och verksamhetsplanering och vid prioritering av åtgärder. De ska också bidra med information till den årliga uppföljningen av mål och åtgärder. Hållbarhetsredovisning och revidering Kommunstyrelsen ansvarar för årlig uppföljning av programmet och utveckling av nulägesanalysen. Den nuvarande miljöredovisningen bör utvecklas till en hållbarhetsredovisning, för att succesivt ge allt bättre beslutsunderlag för att prioritera bland åtgärder. Kommande hållbarhetsredovisningen ska omfatta ekologiska, sociala och ekonomiska nyckeltal Stödfunktion genom samordnat specialistnätverk I Oskarshamns kommuns organisation finns flera tjänstepersoner med expertis och ansvar för att driva och följa upp olika mål och åtgärder som bidrar till en hållbar utveckling. Några exempel på dessa funktioner är folkhälsostrateg, klimatstrateg, utvecklingsledare, verksamhetsutvecklare, controller, HR jämställdhetsarbete), med flera. Dessa funktioner bör samordnas och ges ett tydligt mandat att stötta verksamheternas genomförande och uppföljning av hållbarhetsprogrammet.

146 8 43) Hållbarhetsprogram remissversion Vision Oskarshamn 2050 OBS eftersom kommunens nya vision inte är beslutad ännu, redovisas här den version som formulerats utifrån en workshop som genomfördes När kommunens vision är fastställd kommer den även att gälla för hållbarhetsprogrammet OBS En stolt befolkning i ett välkomnande Oskarshamn I Oskarshamns kommun 2050 bor en stolt befolkning i balans. Nya och gamla kommuninvånare lever gott inom naturens ramar och tar sitt ansvar för att skapa ett jämställt och rättvist samhälle. Det finns mötesplatser för alla olika människor och kulturer. Nya plattformar gör att vi lär av varandra, kan påverka och nya invånare hittar snabbt sin plats i samhället. Delaktighet, inflytande, jämlikhet och trygghet löper som en röd tråd i Oskarshamn och livskvalitet är det som bäst beskriver vår kommun. Hälsosamma och hållbara boenden för alla Vi har hälsosamma och hållbara boenden för alla, där energianvändning och energiproduktion i regionen är i balans och många hushåll producerar sin egen energi. Nya, energisnåla hus har byggts för att möta befolkningsökningen. Alla nya byggnader utformas så att de är tillgängliga för alla. Våra förskolor och äldreboenden möter kravet att vara hållbara under hela livscykeln; det vill säga att förnybara material används, kemikalieanvändning begränsas, och de utformas för att möta användarna och verksamhetens behov. Levande landsbygd och hållbara tätorter Vi har en levande landsbygd och skärgård som är värdefull och uppskattad för rekreation, livsmedelproduktion och naturvärden. Tätorterna växer hållbart och erbjuder närhet till jobb och skola, samtidigt som natursköna områden, parker och centrala badplatser är lättillgängliga för alla. Genom systematiskt saneringsarbete har gamla synder åtgärdats, och de platser i tätorterna som var förorenade är nu giftfria. De gamla soptipparna kan tack vare ny teknik användas som resurser för att utvinna material Det är lätt att göra rätt i staden och vi delar resurser, återanvänder och återvinner. Smarta transportsystem och mer plats att mötas Vi är en smart och sammankopplad region och har nu hållbara transportsystem för både person- och godstrafik. I tätorterna väljer vi cykel, åker kollektivt eller samåker. På landsbygden har fler bil, men de drivs av förnybart bränsle och det har blivit vanligt att samåka, eller att ta bilen till busshållplatsen. Samåkningen har också lett till att

147 9 43) Hållbarhetsprogram remissversion människor möts och knyter kontakter. Digitaliseringen är utbredd och vi kan arbeta på distans, för bättre balans mellan arbete, fritid och familjeliv. Det handlar om kvalitet Stadens butiker och restauranger erbjuder ett stort och prisvärt utbud av ekologisk mat, och en stor del av maten kommer från regionen. De flesta äter efter säsong och mycket grönt. Vi köper mest tjänster, lagar och renoverar det som behövs. Slit- och slängsamhället är nästan bortglömt. Kvalitet är ett honnörsord i handeln. Nästan allt kan numera lagas, återanvändas och återvinnas. Kommunal verksamhet för hållbar samhällsutveckling Kommunens budget är balanserad utifrån sociala, miljömässiga och ekonomiska aspekter. Kommunen är en attraktiv arbetsgivare som tillsammans med andra verkar för att skapa kreativa mötesplatser för näringsliv, offentlig och idéburen sektor. I skolorna skapas kunskap om hur vi alla kan bidra till en hållbar framtid, lokalt och globalt, kunskap som också är tillgänglig för människor i alla skeden i livet. Maten som serveras i skolor, äldreboenden och andra kommunala verksamheter är alltid lagad efter säsong. Skolungdomar och äldre har det bra, och mobbningen har minskat genom hjälp och stöttning för ungdomar och fler lärare i skolan.

148 10 43) Hållbarhetsprogram remissversion Nulägesanalys Oskarshamn 2017 Om nulägesanalysen Ett samhälle och dess invånare och alla relationer däremellan är mycket komplext, och syftet med nulägesanalysen är att få en strukturerad överblick av vad som förekommer i vårt samhälle som motverkar en hållbar utveckling och för att identifiera var förändringar behövs. Detta ska ses som är ett första steg, för att ge en gemensam bild. Åtgärder och utvärderingar kommer att ge ytterligare kunskap som kan användas för att utveckla beskrivningen. I arbetet med nulägesanalysen togs även en så kallad SWOT-analys fram, den finns i Bilagor Bilaga 1: SWOT-analys Bilaga 2: Möjliga åtgärder inom hållbarhetsarbetet Bilaga 3: Exempel på pågående åtgärder för en hållbar utveckling

149 11 43) Hållbarhetsprogram remissversion Bilaga 1: SWOT-analys. Oskarshamns kommun idag Oskarshamns kommun ligger i norra delen av Kalmar län, vid kusten till Östersjön. I kommunen bor ungefär personer 2016), varav personer bor i staden Oskarshamn. I kommunen finns också tätorterna Fårbo, Figeholm, Misterhult, Påskallavik, Emsfors, Kristdala och Bockara. Invånarantalet har ökat de senaste åren på grund av inflyttning, och det är brist på bostäder, framförallt i staden Oskarshamn. Kommunens totala yta är ca 1050 kvadratkilometer. Befolkningstätheten är knappt 26 invånare per kvadratkilometer, vilket bara är något tätare än Sverige som helhet. Det finns över öar, kobbar och skär i kommunen och en lång kustlinje. Stora delar av kommunens yta är landsbygd, och över 80 procent av landytan är skogsmark. Delar av Emåns, Viråns och Marströmmens avrinningsområden finns i kommunen. Miljö och klimat Både i odlingslandskapet, i skogarna och i kust och skärgård finns miljöer med stora värden för den biologiska mångfalden och för människor. Tyvärr håller mycket av odlingslandskapet på att växa igen då markerna inte hävdas längre. Östersjön är starkt påverkad av övergödning och föroreningar, på grund av utsläpp från avlopp, industrier och reningsverk. I Oskarshamn byggs nu kommunalt ordnat avlopp ut till fler bostadsområden och enskilda avlopp ses över. Med nuvarande takt beräknas alla enskilda avlopp som idag inte uppfyller kraven vara åtgärdade runt år 2030, men då anläggningar åldras krävs ett ständigt arbete med tillsyn och upprustning. Oskarshamn ligger i en del av Sverige med relativt låg nederbörd, årsmedelnederbörden var ca 600 millimeter åren ). Grundvattennivåerna har varit låga de senaste åren, och med pågående klimatförändringar som ger ökad avdunstning och längre växtsäsong, kommer lägre grundvattennivåer och torka bli allt vanligare. Den kommunala vattenförsörjningen till staden Oskarshamn har just säkrats med en ny ytvattentäkt, men fastigheter med enskilda brunnar kan drabbas av vattenbrist framöver. Under 1900-talet dikades många våtmarker ut för att skapa mer produktiv mark för jordoch skogsbruk, men åtgärderna gjorde också att vattnet som regnar ner alltför snabbt rinner ut i sjöar och hav istället för att hållas kvar i landskapet. I och med klimatförändringarna ökar också riskerna för kraftiga skyfall och översvämning av vattendrag och hav. Globalt påverkas människors möjlighet till försörjning, vilket bidrar till ökad global oro och migration i världen. I kommunen finns flera platser med förorenad mark, där tidigare industriell verksamhet och deponier lämnat spår. I vissa fall måste föroreningarna saneras, i andra fall är det bäst att röra så lite som möjligt i föroreningarna för att hindra att det läcker ut i miljön. Just nu pågår Sveriges största saneringsprojekt i Oskarshamns inre hamn, för att ta bort miljögifter från botten och hindra att de sprids ut i Östersjön. På Simpevarvshalvön, norr om Oskarshamn, ligger Oskarshamns kärnkraftverk. Allt använt kärnbränsle från svenska kärnkraftverk lagras i det centrala mellanlagret CLAB. Eftersom en stor mängd el produceras i kommunen, förekommer många stora kraftledningar.

150 12 43) Hållbarhetsprogram remissversion Avfallsmängderna per person har ökat de senaste åren i kommunen. Vår konsumtion leder till miljöpåverkande utsläpp lokalt och globalt, samtidigt som resurser överutnyttjas. För att nå en hållbar utveckling måste konsumtionsmönstren förändras. För kommunens del är det viktigt att ha ordning på upphandlingar och inköp så att de följer uppsatta riktlinjer startades ett arbete i förskolorna med att rensa ut äldre plastmaterial och andra tveksamma material, för att minska barns exponering för olika kemiska ämnen som kan påverka hälsa och miljö negativt. I de kommunala förvaltningarna och bolagen, liksom i övriga samhället, pågår omställningen till ett fossilbränslefritt samhälle. Vi eldar nästan ingen olja för att få värme eller elektricitet. Kommunkoncernens fordon byts succesivt ut och 2016 var mer än 30 procent av de drygt 200 bilarna sådana som kan drivas med el, biogas eller etanol. Inom kommunens gränser har koldioxidutsläppen minskat med 50 procent sedan 1990, enligt statistik från SCB. Trots det är vi fortfarande starkt beroende av fossila bränslen för transporter, vilket är en stor utmaning. Befolkning Oskarshamns kommun är en trygg plats att leva på. Unga ser vår kommun som en bra plats att växa upp på, men det finns tendenser till ökad psykisk ohälsa bland både unga och äldre i kommunen, då fler känner sig ensamma och upplever att det saknas relevanta mötesplatser. Trots att det är relativt tryggt i kommunen är detta en viktig faktor att arbeta med, för att det även i framtiden ska vara tryggt och attraktivt att leva i kommunen. I kommunen finns ett aktivt föreningsliv, med olika aktiviteter och möjligheter till fritidssysselsättning. Ändå anser många unga att det inte finns något som intresserar dem. Föreningslivet märker också av trenden att färre personer engagerar sig i föreningsverksamhet, medan unga hellre engagerar sig i korta projekt och väl avgränsade frågor. Det finns gott om oexploaterad natur nära tätorterna i kommunen och även grönområden i orterna. Det är alltså ofta tillgängligt och nära till natur där människor kan vistas och röra sig. Statistik visar att stillasittandet bland barn och unga ökar och man är allt mindre benägna att röra sig ute i naturen. I kommunen ökar andelen äldre personer. 24 procent av invånarna är över 65 år, och jämfört med genomsnittet i Sverige bor här färre personer i åldrarna år. Fastän det föds något fler barn per kvinna här än i Sverige som helhet, så är det färre barn som föds än personer som dör per år i kommunen. Invånarantalet har istället ökat på grund av de senaste årens inflyttning, främst på grund av det stora antal flyktingar som anlänt till Sverige. Kommunkoncernen genomför olika satsningar för att öka tryggheten i kommunen och skapa större utbud av kultur och fritidsaktiviteter. I omsorgsföretaget Humanas tillgänglighetsbarometer 2017 rankades Oskarshamns kommun bäst i länet på tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Kommunen hamnade på plats 23 i landet i samma undersökning.

151 13 43) Hållbarhetsprogram remissversion Näringsliv och kommunikationer Andelen förvärvsarbetande i Oskarshamn är högre än genomsnittet i landet. Oskarshamn är en inpendlingskommun, med ett starkt näringsliv som är inriktat på tillverkning, energi och miljötjänster. Med näringslivets kompetens inom energi och miljö finns en stor potential att vara med och ställa om Sverige till en fossilbränslefri, hållbar framtid. Det starka näringslivet gör att medelinkomsten för män är relativt hög i kommunen, högre än i riket. Medelinkomsten för kvinnor i kommunen ligger däremot under riksgenomsnittet. Enligt SCB är den genomsnittliga årsinkomsten för män i kommunen som är äldre än 20 år, är nästan kr högre än för kvinnor i samma åldersgrupp år 2015). Arbetsmarknaden är relativt smal och känslig för konjunkturen. Tillväxtverket och Svenskt näringsliv har i flera mätningar definierat kommunen som genuint sårbar på grund av det starka beroendet av några få stora företag i kommunen, som står för en stor del av arbetstillfällena. Samtidigt är andelen invånare med eftergymnasial utbildning något mindre än genomsnittet för Sverige. Många verksamheter, både inom den kommunala förvaltningen och inom näringslivet, har just nu svårt att rekrytera personal med rätt kompetens. Många som jobbar i kommunen pendlar in från närliggande kommuner, men även från andra län. Vi är starkt beroende av vägtransporter, och en stor utmaning är att ställa om transporterna till att drivas utan fossila bränslen som orsakar utsläpp av växthusgaser. Det är också viktigt att förbättra de regionala kommunikationerna med järnväg, vägar och fartygstransporter, men även digitalt, för att underlätta för näringslivet och medborgarna. Det finns stora naturresurser i form av mark och vatten i kommunen. Livsmedelsproduktionen är dock begränsad. Kommunorganisationen Organisationen Oskarshamns kommun har ca 2500 anställda och ansvarar för viktig samhällsservice till medborgarna. Vi ger service, bygger samhälle, är arbetsgivare och ibland även myndighet. Bland de viktigaste uppgifterna är skola, förskola, äldreomsorg, socialtjänst, vatten och avlopp. Vi ska också se till att det finns en god fysisk infrastruktur och ett gott kulturutbud. Kommunen styrs av politiker som valts direkt av medborgarna. Kommunfullmäktige är kommunens högsta politiska organ, och kommunstyrelsen är den verkställande politiska ledningen. I SCB:s medborgarundersökning 2015 ger medborgarna gott betyg till de kommunala verksamheterna räddningstjänsten, vatten och avlopp, skolor och förskolor, idrottsanläggningar och kultur NMI > 62). Verksamheter som medborgarna inte var nöjda med var äldreomsorgen, stöd för utsatta personer och miljöarbete NMI <48). Medborgarna fick också svara på frågor om hur de bedömer möjligheterna att ha inflytande i Oskarshamns kommun. Kommunen fick lägre resultat än genomsnittet för de undersökta kommunerna. Framförallt möjligheten till påverkan fick lågt betyg. År 2017 kommer en ny medborgarundersökning att genomföras. Vi samverkar med andra, lokalt och regionalt, för att utveckla och förbättra servicen till medborgarna. Det sker exempelvis satsningar för att öka utbudet av kultur och fritidsaktiviteter, och för att fler ska kunna komma ut i naturen. Det genomförs också åtgärder för att öka känslan av trygghet i staden på kvällstid. I en genomgång av kommunens verksamheter 2016 identifierades ojämlikheter mellan anställda män och kvinnor. Därför pågår Heltidsresan Oskarshamn, ett arbete för att

152 14 43) Hållbarhetsprogram remissversion fler kvinnor ska få arbeta heltid och för att minska löneskillnaderna mellan könen. Sjukfrånvaron är relativt hög hos de kommunanställda, och mycket högre bland kvinnor som jobbar här är än bland männen. Flera verksamheter har också svårt att rekrytera nya medarbetare. Kommunen är medlem i föreningen Sveriges Ekokommuner, för kommuner som arbetar för en hållbar samhällsutveckling. Kommunen har en hög profil i klimatfrågor med målet att bli fossilbränslefri Omställningen är nästan klar i fastighetsbeståndet, där biobränslen ersatt olja, och fordonsflottan byts systematiskt ut till fossilbränslefria fordon. Trots att ambitionen är hög saknas det en tydligt politisk prioritering och tydligt ledarskap i arbeta för en hållbar samhällsutveckling, något som lyfts som en framgångsfaktor i många ledande kommuner inom området. En stor utmaning i hållbarhetsarbetet är kommunens variation av arbetsplatser, kompetenser och förutsättningar. Det är avgörande att hela organisationen gemensamt arbetar för en hållbar utveckling, och att alla känner till riktningen som utgörs av kommunens vision.

153 15 43) Hållbarhetsprogram remissversion Viljeinriktningar och fokusområden Utifrån nulägesanalysen och kommunens vision, mål och verksamheter, hållbarhetsprinciperna, Sveriges nationella miljömål, folkhälsomålen och de globala målen för hållbar utveckling även kallat Agenda 2030), har sex viljeinriktningar identifierats där kommunen måste sätta in åtgärder för att visionen ska kunna nås. Viljeinriktningarna visar på de största utmaningarna de områden där vi kan göra störst skillnad, eller där vi behöver förbättra oss allra mest. Viljeinriktningar pekar ut vad vi vill uppnå med vårt program. Viljeinriktningarna är långsiktiga och innebär mycket arbete, och de ska kunna inspirera alla i Oskarshamn till att vilja vara med och bidra till en bättre framtid. De sex viljeinriktningarna är: 1. Fossilfritt och energieffektivt 2. Ansvarsfull konsumtion och produktion 3. Jämställt och jämlikt 4. Sund livsmiljö och aktivt liv 5. Delaktighet och inflytande 6. Samarbete skapar mervärde Under varje viljeinriktning finns det fokusområden, med tillhörande prioriteringar som ger en fingervisning om de viktigaste frågorna inom varje fokusområde att arbeta med. Det innebär att vi har tre nivåer i hållbarhetsprogrammet, viljeinriktning fokusområde prioritering, och vårt arbete kan därför också handla om allt ifrån de stora frågeställningarna till de mer specifika.

154 16 43) Hållbarhetsprogram remissversion Viljeinriktning 1 Fossilfritt och energieffektivt Vi minskar vår klimatpåverkan och bygger ett samhälle som möter klimatförändringar Klimatförändringarna är vår tid största utmaningar men med avtalet från Paris och satsningar på ett fossilfritt Sverige pågår arbetet med att begränsa vår påverkan på klimatet, både lokal och globalt. Fossilfritt och energieffektivt, i samarbete, pekar ut färdriktningen, både för den egna verksamheten men också för Oskarshamns kommun som helhet. Koldioxidutsläppen i kommunen har stadigt minskat men det krävs en stor omställning av transportsektorn för att nå målet om fossilbränslefri kommun En hållbar energianvändning minskar negativa miljöeffekter oavsett bränsleslag, samtidigt som det påskyndar övergången till ett fossilfritt samhälle. Effektivisering är i många fall även ett bra sätt att frigöra ekonomiska medel. En förnybar energiproduktion i kommunen kan också skapa jobb och handlingskraft, och ett minskat beroende av omvärldens energitillgångar. FOKUSOMRÅDEN OCH PRIORITERINGAR Övergripande mål för Oskarshamn kommun År 2030 är Oskarshamn en kommun utan nettoutsläpp av fossil koldioxid och en del av en fossilbränslefri region planeras för ett samhälle som står robust inför klimatförändringar. Globala mål Bekämpa klimatpåverkan, Hållbar energi Miljömål/Folkhälsomål Minskad klimatpåverkan Prioritera arbetet med att minska koldioxidutsläppen från trafiken Följ upp kommunorganisationens resepolicy och implementera relevanta åtgärder för att minska utsläppen från tjänsteresor och arbetspendling Ta fram en cykelplan för kommunen Underlätta övergången till elektrifierad bilflotta genom att säkra en ladd-infrastruktur och tillgången på förnyelsebara drivmedel. Påverka den lokala trafikutvecklingen mot minskad klimatpåverkan genom mobility management Öka takten i arbetet med energieffektiviseringar Vi ska både minska energiberoendet och säkra en effektivare användning av energi. Det frigör både ekonomiska medel och skapar jobb. Kontinuerligt kartlägga energianvändningen i egna lokaler och investera i tekniska lösningar för hållbar energianvändning Uppföljning Utsläpp av koldioxid, energianvändning, mängden förnyelsebar energi, produktion av förnybar energi, utsläpp från vägtransporter, antalet miljöbilar. Aktör Kommunstyrelsen, nämnder och styrelser för kommunala bolag, förvaltningar och de kommunala bolagen. Styrande dokument Klimat- och Energiprogram, Översiktsplan, Resepolicy, IT-strategi, Investeringspolicy, Upphandlingspolicy.

155 17 43) Hållbarhetsprogram remissversion Inspirera och motivera människor att ändra sina vanor för att minskad energianvändning Stimulera lokal produktion av förnyelsebar energi Kommunen har goda förutsättningar att öka produktionen av biogas, vindkraft och solenergi och kraftvärme och därmed på sikt bli en nettoexportör. Underlätta för lokal produktion av förnybar el t.ex. via fysisk planering, rådgivning och via det egna ägandet i det lokala energibolaget Öka information och rådgivningsinsatser för att inspirera fler att bli mikroproducenter av el Bedriva en aktiv energi- och klimatrådgivning Fortsatt stödja, uppmuntra och underlätta för hushåll och verksamheter att bli klimatsmarta och energieffektiva. Driva en aktiv och uppsökande energi- och klimatrådgivning och ta del av länsövergripande projekt och insatser Kombinera fysiska åtgärder med aktiviteter för att påverka människors handlingar, underlätta för individer att göra hållbara val i situationer med komplex information Samarbeta och delta i nätverk Kommunen deltar i regionala och nationella nätverk för att bygga kompetens, utbyta erfarenheter och genomföra gemensamma regionala insatser inom t.ex. transport och energiproduktion. Delta aktivt i samverkan och relevanta projekt för att använda resurser effektivt, öka kompetens och hitta finansiering för åtgärder

156 18 43) Hållbarhetsprogram remissversion Viljeinriktning 2 Ansvarsfull konsumtion och produktion Vi bygger kunskap för medvetna val och minskad påverkan på hälsa, miljö och klimat Omställning till en hållbar konsumtion och produktion av varor och tjänster är nödvändigt för att minska påverkan på klimat, miljö och människors hälsa. Oskarshamns kommun upphandlar stora mängder produkter och tjänster och kan med hjälp av kunskap, olika styrmedel och verktyg säkra mera hållbara produktions- och konsumtionsmönster. Här måste vi som kommun öka insatserna för att bli bättre på att säkra en effektiv användning av resurser, ta ökad hänsyn till ekosystemtjänster som är nödvändiga för försörjningen och begränsa användningen kemikalier. FOKUSOMRÅDEN OCH PRIORITERINGAR Mindre mängd kemikalier och säker hantering Säkra miljövänlig hantering av kemikalier och alla typer av avfall under hela deras livscykel och samtidigt minska utsläppen av dem i luft, vatten och mark. Prioritera Ta fram en kemikalieplan för den kommunala verksamheten Ta fram en handlingsplan för Giftfri förskola Utvärdera och följa upp kommunens upphandling- och inköpspolicy Öka mängden ekologiska livsmedel som serveras inom kommunens verksamheter Kunskapsbaserade insatser för att öka medvetenheten hos kommunens egna inköpare hur val påverkar klimat, miljö och hälsa Placering av kommunens kapital sker i etiskt, klimat och miljösäkra fonder och vi följer kontinuerligt upp investeringsbeslut Arbeta med upplysning via kommunens olika informationskanaler, via miljöinspektioner, informationskampanjer och konsumentvägledning Övergripande mål för Oskarshamn kommun Minska den egna verksamhetens och invånarnas påverkan på klimat och miljö Globala mål Ansvarsfull konsumtion och produktion Miljömål/Folkhälsomål Giftfri miljö, Begränsad klimatpåverkan, Sunda och säkra miljöer och produkter Uppföljning Antal miljödiplomerade verksamheter, 100 procent miljöcertifierade förskolor Grön Flagg, ökad areal med ekologisk åkermark, ekologiska livsmedel; 100 procent frukt, mängden kött, procentuell minskning av matavfall, kg mängd avfall, 100 % etiska/fossilfria investeringar Aktörer Kommunstyrelsen, nämnder och styrelser för kommunala bolag, Förvaltningar och de kommunala bolagen Läsa mera Kostpolicy, Avfallsplan, Turismstrategi Upphandlingspolicy, riktlinjer samt uppförandekod, Finanspolicy, Städpolicy

157 19 43) Hållbarhetsprogram remissversion Kommunen säkrar att det finns bra insamlingsmöjligheter för farligt avfall och att insamlingsstationer placeras, gestaltas och underhålls så att invånare motiveras till att göra rätt Vid nybyggnation i kommunal regi tar vi hänsyn till hela livcykeln vid val av material och byggprocess Minska matsvinnet inom skola, vård och omsorg och i samhället i stort Prioritera Arbeta med olika informationsinsatser och nuddgingaktiviteter för att minska på matsvinnet inom den egna verksamheten. Planera matinköp samt identifiera arbetssätt och samarbeten för att ta hand om överblivna livsmedel Tillsammans med andra aktörer agera för att öka kunskapen hos medborgare hur mat är kopplat till belastningar på miljö och klimat. Minska mängden avfall genom åtgärder för att förebygga, minska, återanvända och återvinna avfall. I Oskarshamns kommun underlättar vi vardagslogistiken Prioritera Vi minska mängden avfall genom kommunikations och utbildningsinsatser och tillsammans med olika aktörer Med praktiska lösningar förbättrar vi vardagslogistiken för invånare Hitta samarbetsformer med näringsliv, organisationer och medborgare för att återanvända och skapa nytt av avfall, såsom Miljöhuset Utveckla en hållbar turism som skapar arbetstillfällen och främjar lokal kultur och lokala produkter Prioritera Tillsammans med olika aktörer skapar vi unika arenor och mötesplatser som blir ett skyltfönster för lokala matprodukter och kultur och blir en plattform för att utveckla kreativa och hållbara upplevelser Säkra att livsmedel från jord till bord lyfts i relevant utvecklingsarbete; näringslivs- och landsbygdsutvecklingsarbetet för att säkra en ökad lokal matkultur Genom utbildning och samarbete med andra samhällsaktörer ökar vi kunskapen och medvetenheten om hållbara val och livsstilar Proritera Vi uppmuntrar kommunens förskolor att arbeta med Grön Flagg Tillsammans med relevanta aktörer driver vi kommunikationsinsatser för att visa på hur konsumtionen påverkar hälsa, klimat och miljö

158 20 43) Hållbarhetsprogram remissversion Kommunen initierar olika projekt och agerar katalysator för att skapa förutsättningar för ansvarsfull konsumtion och produktion. Tillexempel tillsammans med våra vänorter. Effektivisera resursanvändningen i kommunens olika verksamheter och skapa genomtänkta och innovativa lösningar i nära samarbete med olika aktörer Prioritera Utveckla den bebyggda miljön med fokus på resurssnåla lösningar för vatten, energi, trafik och varuflöden I nära samarbete med exploatörer säkra effektiva lösningar på resursutnyttjande, till exempel inom ramen för befintligt hållbarhetsprogram för Inre hamnen Oskarshamns kommun bjuder in och deltar i forskningsprojekt med fokus på hållbara industriella processer för att minska samhällets påverkan på klimat och miljö

159 21 43) Hållbarhetsprogram remissversion Viljeinriktning 3 Ja msta llt och ja mlikt Vi bygger en jämställd arbetsplats och verkar för en jämlik fördelning av resurser. I Oskarshamns kommun ska människor bli behandlade lika, vi ska bli bemötta på samma villkor, ha lika förutsättningar att hålla oss friska och uppleva oss väl integrerade i samhället oavsett kön. Detta är alla faktorer som påverkar folkhälsan. Jämställdhetsperspektivet måste genomsyra servicen vi ger våra medborgare och bli en del i planer och beslutsfattande. I Oskarshamn skall det inte finnas strukturer som gör skillnad på män och kvinnor. Tillsammans vågar vi utmana och ställa krav på varandra för alla kvinnors och mäns rätt att vara jämställda. Arbetsgivaren Oskarshamns kommun har flera utmaningar när det gäller till exempel skillnader i ohälsotal, ett omotiverat lönegap och bristen på heltidstjänster bland kvinnor. Det finns en tendens i en ökad upplevd otrygghet bland t ex kvinnor. FOKUSOMRÅDEN OCH PRIORITERINGAR Kommunen skall vara en jämställd arbetsgivare Vi vill vara en arbetsgivare som motarbetar all diskriminering av kvinnor inom den egna verksamheten och där skillnader i lön, arbetstider och sjukfrånvaro jämnas ut. Prioritera Analysera skillnader i JÄMIX och skapa förvaltningsspecifika handlingsplaner och processer för uppföljning av den egna kommunala verksamheten Arbetstider, karriärplanering och planering av verksamheten ska stödja ett jämställt uttag av föräldraledighet och tillfällig vård av barn Gör kommunens värdgrund känd och tydliggör kravet om nollvision för kränkande särbehandling och trakasserier Jämställdhet genomsyrar samhället I Oskarshamn är vi medvetna om jämställdhetsperspektivet i allt vi gör. Prioritera Övergripande mål för Oskarshamn kommun Säkra en jämställd arbetsplats och verka för ett jämställt samhälle Globala mål: Uppnå jämställdhet och alla kvinnor och flickors egenmakt Folkhälsomål: Ekonomisk och social trygghet, trygga och goda uppväxtvillkor Uppföljning Strukturella löneskillnader, sjukfrånvaro, heltidstjänster, LUPPundersökning, försörjningsbidrag, antalet öppet arbetslösa, antal elever med godkända betyg Aktörer Kommunstyrelsen, nämnder förvaltningar och de kommunala bolagen, föreningsliv Läsa mera Ett gott liv, kulturprogram, aktiva åtgärder för jämställdhet, program för personer med funktionsnedsättning, bostadsförsörjningsprogram, planer arbetsmarknadsenhet och bildningsförvaltningen

160 22 43) Hållbarhetsprogram remissversion Alltid ge en jämlik service och verka för att jämlikhetsperspektivet är en del av varje beslut och plan som antas i Oskarshamns kommun Rikta insatser, skapa dialog och sprida kunskap för att förebygga och motverka psykisk ohälsa bland unga, med fokus på unga kvinnor Genomlysa strukturer och processer i våra verksamheter och utveckla metoder och arbetssätt som skapar förutsättningar för jämställda arbetsplatser, utbildningar och fritidsaktiviteter Fokusera på och arbeta med samhällsstrukturer för att förebygga och motverka hot och våld mot kvinnor Värnar mångfalden i vår kommun Mångfald är en del av vår kommun och ingen ska bli felaktigt behandlad, kränkt eller diskriminerad. Mångfald är en resurs och en viktig del i kommunens utveckling och kompetensförsörjning och vi vill bygga vår framgång på människors individuella och jämlika försutsättningar. Vi ska vara lyhörda för önskemål och specifika behov som finns i olika områden i vår kommun eftersom olikheter attraherar och stimulerar. Prioritera Ta bort fysiska hinder och kommunikativa barriärer som gör det svårt att skapa kontakter och möten eller begränsar vår rörelsefrihet Identifiera och utveckla nya arbetssätt som främjar lika möjligheter för alla och öppnar upp för att vi tänker och agerar inkluderande i allt vi gör Tillvarata olika kompetenser i staden, tätorter och kommunen och värdesätt internationell bakgrund och erfarenhet Skapa åtgärder som ökar likvärdigheten i skolan, antalet behöriga lärare och höja kunskapsresultaten. Tryggt boende för alla För att Oskarshamn skall vara attraktivt och kunna fortsätta att växa krävs det ett ökat byggande. Staden skall planera för att erbjuda alla som behöver boende en tryggt sådant. Möjligheten till en egen bostad är en grundläggande faktor för att vi skall kunna växa långsiktigt och hållbart och vi ska kunna erbjuda varierande boendeformer. Prioritera Utveckla och använda innovativa gröna lösningar för stimulerande och klimatsmarta boenden ur ett livscykelperspektiv Skapa en bra dialog mellan markägare och exploatörer för att säkra olika bostadsbehov Säkra ett ansvarsfullt mottagande av nyanlända kommuninvånare med ett kvalitativt boende och där vi eftersträvar en balanserad mångfald i bostadsområden

161 23 43) Hållbarhetsprogram remissversion Implementera kommunens bostadsförsörjningsprogram och fortsätta utveckla samarbetet med olika aktörer för att säkra att de som står utanför bostadsmarknaden får bostad Värdefull sysselsättning I Oskarshamns kommun ges möjlighet till värdefull sysselsättning och där ingen skall känna sig utanför och sakna delaktighet i samhället. En växelverkan mellan kompetensutveckling och sysselsättning ökar möjligheterna till fortsatt egen försörjning. Vårt mål är att allt flera kommer i arbete, och vi kan erbjuda ett hållbart arbetsliv där fritid och arbetstid är i balans. Ett bra samarbete mellan kommunens aktörer kan skapa förutsättningarna för olika värdefulla frivillig insatser. Okarshamns kommun ska vara en plats för ett aktivt föreningsliv som inbjuder till engagemang och delaktighet och stödjer sociala interaktioner mellan olika grupper och ökar förståelsen för olika perspektiv och mångfald. Prioritera Lösningar som bidrar till ett hållbart arbetsliv som tar hänsyn till individens förutsättningar och behov Stöd frivilliga insatser och engagemang som gör det möjligt att delta efter sin egen förmåga Stötta innovatörer med särskilt fokus på hållbara lösningar Delta i utvecklingen av kultur- och föreningslivet, så att flera ges möjlighet att aktivera, organisera och engagera sig

162 24 43) Hållbarhetsprogram remissversion Viljeinriktning 4 Sund livsmiljo och aktivt liv Vi skapar en bra livsmiljö som uppmuntrar till rörelse och ett aktivt liv. Allt vi gör påverkar naturen. Att säkra en god livsmiljö för djur, växter och människor är viktigt för Oskarshamns kommun. Men det finns utmaningar. Övergödning är ett problem som försämrar kvaliteten på sjöar, vattendrag och kustnära vatten. För att förbättra folkhälsan och uppmuntra till rörelse och ett aktiv liv så måste vi bli bättre på att tillgängliggöra vår natur och kulturmiljöer framför allt för barn och unga men också skapa attraktiva närmiljöer. FOKUSOMRÅDEN OCH PRIORITERINGAR En renare och levande Östersjömiljö Vår kust och vattenmiljö tillhör ett av världens mest belastade hav, Östersjön, med stora miljöproblem i form av övergödning och miljögifter. För att komma till rätta med syrefattiga bottnar och algblomning begränsar vi belastningen på Östersjön. Vi bevarar och tillgängliggör kustnära miljöer för att både locka till aktiviteter och säkra biologisk mångfald. Prioritera Förbättra och bygg ut kommunens avloppssystem Fortsatt inventering av enskilda avlopp för att säkra att de uppfyller kraven Samarbeta med olika aktörer, t.ex. Vattenråd, näringsliv, jordbruk för att sprida kunskap om vattenfrågor och delta i olika projekt för att minska övergödningen Använda bästa tillgängliga lösningar för bättre dagvattenhantering Med kunskapshöjande åtgärder, inköpsdirektiv och samarbeten minskar vi utsläppen av mikroplaster till havet Vi renar hamnsediment från äldre industriutsläpp och skapar säkra deponier Skydda värdefulla vattenmiljöer I Oskarshamns kommun finns vattendrag och kulturmiljöer med höga natur- och upplevelsevärden. Näringar, rekreation och annat Övergripande mål för Oskarshamn kommun Minska negativ påverkan på vår närmiljö och uppmuntra till ökad aktivetet och rörelse Globala mål Stärka hav och marina resurser. Bevara ekosystem och biologisk mångfald. Miljömål/Folkhälsomål Ökad fysisk aktivitet och sunda och säkra miljöer och produkter, Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård Uppföljning Föroreningar i avloppslam, skyddad natur, tillgång till parker, grönområden och natur, stillasittande fritid och tid framför dator, begränsa trafiken i stadskärnan, ökad mängd miljöcertifierad skog, ekologisk odling Aktörer Kommunstyrelsen, nämnder förvaltningar och de kommunala bolagen, intresseorganisationer Läsa mera VA-plan, ÖP, Energi- och klimatprogram, Hamnsanering, hållbarhetsprogram Inre hamnen, länets hållbarhetsprogram, kommunens miljöredovisning

163 25 43) Hållbarhetsprogram remissversion nyttjande av hav, kust och intilliggande kulturmiljöer bedrivs så att en hållbar utveckling främjas. Vi bygger kompetens tillsammans med andra aktörer och samarbetar för att återupprätta ett vattenlandskap med levande sjöar och vattendrag. I Oskarshamns kommun säkrar vi en långsiktig tillgång till dricksvatten. Prioritera Satsa resurser på inventering, vård, restaurering, bevarande och skydd av prioriterade vattenmiljöer Öka medvetenheten om dricksvattnet som ett livsmedel och ändlig resurs. Säkra skyddade områden genom samhällsplanering Arbeta aktivt med klimatanpassningsåtgärder och tillgängliga planeringsverktyg Vi sätter värde på ekosystemtjänster I vår kommun förstår vi värdet av det som naturen ger oss och vi ger förutsättningarna för en hållbar och långsiktig fortsättning. Genom att värdera ekosystemtjänster synliggör vi hur människans välbefinnande och välfärd är helt beroende av fungerande natur. Många värden reflekteras inte i marknadspriser vilket leder till att vi sällan beräknar värdena när vi fattar beslut. Till exempel kan den kyleffekt som vegetation har på omgivande luft inte köpas eller säljas på en marknad. När vi inte ser ekosystemens tjänster riskerar vi att omedvetet påverka dem negativt - till den dag då vi märker att tjänsterna störs eller uteblir. Prioritera Utvecklar kompetens och använd verktyg och modeller för att på bästa sätt kunna värdera, tydliggöra, skydda, bevara, och utveckla ekosystemtjänster i vår kommun Samarbeta med olika aktörer för att sprida kunskap om värdet av ekosystemtjänster och hur de påverkar förutsättningarna för ett gott liv i kommunen Inventera och planera för tillgängliggörande, utveckling och vård av kommunens kulturmiljöer Ta fram en grönstrukturplan för kommunen Skapa väl fungerande mikroklimat-miljöer i stadens olika funktioner, t ex förskola och serviceboendens utemiljöer Kontinuerligt sanera mark från äldre industriutsläpp

164 26 43) Hållbarhetsprogram remissversion Miljöer som uppmuntrat till rörelse och ett aktivt liv I vår kommun skapar vi en god bebyggd miljö som ger förutsättningar för ett gott liv för alla. Vi bevarar och utvecklar miljöer som främjar friluftsliv, rekreation och avkoppling men också stimulerar till rörelse och aktivetet med speciellt fokus på barn och unga. Prioritera Skydda och utveckla grönområden kring skolor och fritidsgårdar Inspirera och informera allmänheten att uppleva natur- och kulturmiljöer Öka tillgängligheten till natur- och kulturmiljöer och i all nyplanering värnar vi särskilt behoven hos barn och äldre samt särskilt utsatta grupper i samhället Möjliggör aktivitet och rörelse i offentliga miljöer som parker, skolgårdar och torgytor Genom dialog och samråd kartlägga olika gruppers behov och hinder för att utnyttja närmiljöer och det offentliga rummet och inspireras till rörelse och aktivitet

165 27 43) Hållbarhetsprogram remissversion Viljeinriktning 5 Delaktighet och inflytande Vi bjuder in, lyssnar och delar med oss på nya arenor Delaktighet och inflytande i samhället är en grundläggande förutsättning för folkhälsa och välfärd och en av de viktigaste hörnstenarna i långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Dialog, medskapande och återkoppling är sätt att skapa delaktighet. Delaktighet i sin tur skapar förtroende och tillit vilket skaps när alla ges möjligheter att göra sina röster hörda. Barn och ungdomars engagemang och delaktighet är extra viktig för kommunens långsiktiga arbete och vi ska lyfta fram och främja deras medverkan. Att kunna hantera och motverka utanförskap stärker vår kommun men är samtidigt en stor utmaning. Vi arbetar kontinuerligt med bemötande och ifrågasätter våra attityder och skapar utrymme för mångfald så att alla får en plats i vår stad och vår kommun. FOKUSOMRÅDEN OCH PRIORITERINGAR Vi bjuder in, lyssnar och delar I Oskarshamn provar vi nya sätt att kommunicera, skapa dialog och demokratiarbete. Tillsammans arbetar vi för att öka förtroendet för Oskarshamns kommuns organisation och tilliten till varandra. Prioritera Verka för ökad transperens, insyn och delaktighet inom den egna kommunala verksamheten, för att identifiera goda idéer och förslag och samtidigt kunna dela kunskap och inriktning Vara öppen för nya möjligheter, lösningar och samarbeten för att bättre ta tillvara på digitaliseringens möjligeter att skapa delaktighet Tillsammans med en mångfald av aktörer ständigt utveckla en tydlig, öppen, ärlig och transperent kommunikation som skapar förtroende och tillit, mellan medborgare och för den demokratiska processen Vi utvecklar och skapar nya arenor och mötesplatser som ökar dialogen och förståelsen mellan olika grupper Övergripande mål för Oskarshamn kommun Förbättrad folkhälsa Globala mål Hälsa och välbefinnande. Mål 16. Fredliga och inkluderande samhällen. Folkhälsomål Delaktighet och inflytande i samhället Uppföljning Sjukfrånvaro, tillitsmätningar, LUPPundersökning, psykosociala faktorer, förekomsten av droger, brottsstatistik försörjningsbidrag, antalet öppet arbetslösa, antal elever med godkända betyg Aktörer Förvaltningar, civilsamhälle, folkvalda, beredskapsorganisation, lokala myndigheter som polis Läsa mera Ett gott liv, handlingsplaner bildning/ socialförvaltning/ arbetsmarknadsenheten, handlingsplan folkhälsa

166 28 43) Hållbarhetsprogram remissversion i samhället, skapar samtal mellan unga och äldre och främjar delaktighet i samhället Barn och unga i fokus I Oskarshamn skall barn och unga känna sig trygga och ges möjligheter att utvecklas och få stöd och hjälp för att kunna delta i samhället. Barn i vår kommun blir sedda, hörda och lyssnade till och respekterade utifrån sina rättigheter och behov. Prioritera Vi skapar miljöer som är trygga för barn och ungdomar att vistas i, och som är inspirerande och inbjuder till rörelse och lek Insatser och samarbeten i ett tidigt skede för att säkra alla barns rätt till en bra uppväxt, goda kunskaper och ett fortsatt bra liv. Barn som behöver extra stöd skall känna sig trygga och väl bemötta. Vi arbetar för att lyfta fram barnets röst och ta tillvara deras engagemang. Vi lyssnar och anpassar vår kommunikation efter barnets behov. Hitta goda exempel och utveckla nya arbetssätt och göra insatser som mildrar effekterna av ekonomiska och sociala skillnader i barns uppväxt och som minskar barns utsatthet Livslångt lärande I Oskarshamn skall barn och unga uppmuntras till ett livslångt lärande och där engagemang, kompetens och arbetsglädje är byggstenar. Mod, mångfald, engagemang och balans genomsyrar våra verksamhetet. Prioritera Skapa förutsättningar för ett livslång lärande genom stöd och vägledning så att flera unga väljer gymnasieutbildning och säkrar godkända betyg. Skapa bredd och relevans i gymnasie- och eftergymnasial utbildning och omskolningsmöjligheter. Tillsammans med näringsliv och aktörer inom utbildning förbättra möjligheten till kontinuerlig kompetensutveckling och matchning mot näringslivets kompetensbehov Tillgängliggöra verktyg för att bättre kunna ta tillvara utrikesföddas erfarenhet, kompetens och språkkunskaper Utveckla skolan som en attraktiv och utvecklande arbetsgivare

167 29 43) Hållbarhetsprogram remissversion Viljeinriktning 6 Samarbete skapar merva rde Vi samarbetar med näringsliv och forskning för att skapa mervärde Oskarshamns kommun beskrivs som regionens tillväxtmotor. Få men stora tillverknings- och teknikföretag står för merparten av arbetstillfällena och behovet av utbildad arbetskraft är omfattande. Det gör kommunen extra sårbar och det behövs insatser för att bredda näringslivet och öka tjänstesektorn. Samtidigt har Oskarshamn en fungerande plattform för affärsutveckling, innovationsarbete, inkubator- och demoverksamhet och med särskild inriktning på fossilfria energilösningar och miljöteknik som i förlängningen kan bidra till att skapa hållbara lösningar på dagens miljö- och klimatutmaningar. Genom näringslivsutveckling och ett ökat samarbete mellan olika aktörer kommun, näringsliv, forskning, och kapital, minskar sårbarheten och vi kan samtidigt bli en del i Sveriges arbete med att ställa om till ett fossilfritt samhälle men också bidra till att minska människors utsatthet i världen med smarta lösningar. FOKUSOMRÅDEN OCH PRIORITERINGAR Ökad samverkan Att sprida kunskap och kännedom om möjligheterna med klimat och miljödriven tillväxt och tillsammans med aktörer identifiera och stimulera aktiviteter och projekt kring detta samt bidra till finansieringen genom olika typer av externa medel, t ex strukturfondsmedel, gröna lån etc. Prioritera Bygga vidare på befintlig kompetens och infrastruktur inom energisektorn för att växa inom hållbara och moderna energislag Integrera miljömålen och klimatmålen i näringslivsutvecklingsfrågorna, landsbygdsutveckling, livsmedelsförsörjning etc Säkra medel från regionens strukturfondsprogram, EUmedel etc. för att främja kommunens näringsliv inom grön utveckling Samarbeta med universitet och högskolor Vara delaktig i och skapa mötesformer för innovationsprocesser Övergripande mål för Oskarshamn kommun Minska sårbarheten genom ett breddat näringsliv och ökad digitalisering. Globala mål Hållbar industri, innovationer och infrastruktur Uppföljning Ökat nyföretagande, minskad sårbarhet Tillväxtverkets analys), ranking av lokalt företagsklimat, antal testbäddar och forskningsprojekt med lokal anknytning, utvecklingsmål för Atrinova Aktörer Näringslivsenheten, lokala näringslivet, regionförbundet, FoU inom olika externa verksamheter, Atrinova, akademi, arbetsmarknadens parter, Energikontor Sydost, Klimatkomissionen Läsa mera Näringslivsstrategi, Regional utvecklingsplan RUS), Digital agenda Kalmar län, verksamhetsplan Atrinova

168 30 43) Hållbarhetsprogram remissversion Värdeskapande som affärsidé Näringslivet är starkt bidragande till att Sverige når de globala hållbarhetsmålen och kommunen kan identifiera beröringspunkter och samarbeten som främjar näringslivet och därmed kommunens arbete med miljöhänsyn och socialt ansvar som goda sociala villkor hos underleverantörer, vikten av mångfald och jämlikhet. Prioritera Verka för nätverksbyggande inom social hållbarhet Lyfta fram och följa upp kriterier för kommunal upphandling och identifiera möjligheter med lokala och regionala verksamheter Lyfta fram fördelar med mångfald i rekryteringsprocesser Identifiera nya åtgärder som främjar hållbar produktion - resurseffektivitet, miljöhänsyn som i sin tur bidra till industrins värdeskapande, jobbskapande och konkurrenskraft Tar tillvara digitaliseringens möjligheter Vi ser möjligheterna och driver ett aktivt arbete för att vår kommun skall dra så stor nytta som möjligt av digitaliseringen. Vi samarbetar för att hitta nya former och användningsområden för ITK och verkar för att nya jobb skapas. Vi stärker demokratin och i förlängningen en jämlik välfärd. Prioritera E-lösningar som förenklar vardag för brukare och företag Lösningar som bidrar till en öppnare och mer transparant förvaltning som stödjer innovation, delaktighet, tillit och stärker demokratiarbetet Ökat samarbete, samverkan och engagemang för att säkra digitaliseringen i kommunen och regionen Identifiera testbäddar som främjar digitaliseringens möjligheter inom t.ex. fossilfria transporter och miljöteknik Ett breddat näringsliv I dialog med det lokala näringslivet skapa förutsättningar för ett breddat näringsliv samt säkra utbildningsplatser inom nyckelområden som produktion, automation och digitalisering. Tillsammans med näringsliv och utbildningsföretag bygga kunskapscentrum t ex inom e-handel/tjänster Se kommande Näringslivsstrategi och lyft relevanta punkter ur denna

169 31 43) Hållbarhetsprogram remissversion Källförteckning Analysgruppen för grön omställning och konkurrenskraft 2015), Omställning till hållbarhet och konkurrenskraft, Slutrapport Caroline Petersson 2015, Möjliggöra hållbara val i vardagen. EU-projekt GAIA FN:s utvecklingsprogram UNDP 2016, Globala målen för Hållbar utveckling / Hansén och Danielsson 2015, Ungas livssituation i siffror LUPP 2015 Oskarshamns kommun, Oskarshamns kommun, Regionförbundet i Kalmar län och Linnéuniveristetet. Web: Kommun- och landstingsdatabasen KOLADA) 2017, Jämföraren; Oskarshamns kommun web: Länsstyrelsen i Kalmar Län, Integrationsstrategi för Kalmar Län Länsstyrelsen Kalmar Län 2015, Hållbar utveckling och god livsmiljö i Kalmar Län. Regionalt åtgärdsprogram för miljömålen Oskarshamns kommun 2017, Oskarshamns kommun Årsredovisning 2016; inklusive Miljöredovisning s ) web: Oskarshamns kommun 2016, Aktiva åtgärder för jämställdhet, web: Oskarshamns Tidningen, 26 maj 2017, Oskarshamn bäst i länet på tillgänglighet, web: Persson G. m.fl. 2015, Framtidsklimat i Kalmar län enligt RCP-scenarier, SMHI klimatologi Nr 26, 2015 web: Regeringen, Strategi för hållbar konsumtion. 6/strategi-for-hallbar-konsumtion/strategi-for-hallbar-konsumtion-- tillganglighetsanpassad.pdf Regionförbundet i Kalmar län, RUS Regional utvecklingsstrategi för Kalmar län Web: Regionförbundet Kalmar län, Innovationsagenda Kalmar Län

170 32 43) Hållbarhetsprogram remissversion Statistiska centralbyrån SCB) 2016, Oskarshamn Kommunfakta 2016 web: Statistiska centralbyrån SCB) 2015, SCB:s medborgarundersökning våren 2015 web: apport/rapport-oskarshamn-2015.pdf Stockholm Environment Institute 2016, Resource and Energy Analysis Programme REAP) Tillväxtverket & Svenskt näringsliv 2016, Sårbara kommuner 2016, Rapport pdf_ html/BINARY/S%C3%A5rbara%20kommuner% pdf Västerviks kommun 2009, Vad menar vi med hållbar utveckling i Västerviks kommun? Vision Web: Västerviks kommun 2016, Hållbarhetsbokslut för 2010, 2012 enbart indikatorer), 2013 samt Web: EKOLOGISK HÅLLBARHET OCH MILJÖMÅL Miljömålsportalen; 2016) Länsstyrelsen i Kalmar län 2016) Miljömål / EFFEKTIV OCH FÖRNYBAR ENERGI Miljöfordonsdiagnos; 2015) Andel miljöbilar, bränsletyp RUS - Regional Utveckling och samverkan i miljömålssystemet; 2016) Nationell Emissionsdatabas Oskarshamns kommun; 2016) Energi- och klimatstrategi för Oskarshamns kommun BRA LUFTKVALITET Folkhälsomyndigheten; 2016) Radon, UV-strålning Folkhälsomyndigheten; 2016) IVL Svenska Miljöinstitutet; 2014) Luftkvalitet Oskarshamns kommun; 2016) Miljö- och byggnadskontoret vem rapporterar) GOD STATUS I VÅRA VATTENMILJÖER VISS Va eninforma onssystem Sverige; 2016) Länsstyrelsen Kalmar län; 2015) Vattenförvaltningsarbetet och vattendirektivet Västerviks kommun; 2013) VA-plan, VA-översikt och VA-policy - tema skt llägg ll Västerviks kommuns översiktsplan Västerviks kommun; 2016) Miljö- och byggnadskontoret Anders Fröberg) Kalmarsundskommissionen; 2014)

171 33 43) Hållbarhetsprogram remissversion RESURSEFFEKTIVA OCH GIFTFRIA KRETSLOPP Förpackning- och tidningsinsamlingen FTI); 2014) Miljömålsportalen; 2016) Gifri miljö Västerviks Kommun; 2015) Renhållningsordning för Västerviks kommun - Avfallsplan och lokala föreskri" er om avfallshantering Västerviks Miljö och Energi AB; 2014) Arbetsområde Va en KSRR, Avfall BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEMTJÄNSTER Jordbruksverket; 2016) Ekologisk odling Länsstyrelsen Kalmar län; 2014) Naturreservat Oskarshamns kommun; Skogspolicy för Oskarshamns kommun. Riktlinjer för skogsvårdsarbetet Oskarshamns kommun; 2016) Kostenheten SOCIAL HÅLLBARHET OCH MÅL FÖR LIVSKVALITET Folkhälsomyndigheten, 2016 webb: Landstinget i Kalmar län, 2012 Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

172 34 43) Hållbarhetsprogram remissversion Bilagor Bilaga 1: SWOT-analys Bilaga 2: Möjliga åtgärder inom hållbarhetsarbetet Bilaga 3: Exempel på pågående åtgärder för en hållbar utveckling

173 35 43) Hållbarhetsprogram remissversion Bilaga 1: SWOT-analys SWOT Positivt Negativt Internt externt S: STYRKOR Säkrad dricksvattenförsörjning till staden Oskarshamn Sanering och medvetenhet om gamla miljöföroreningar Påbörjat omställning till fossilbränslefritt Satsningar för ökat kulturutbud och fritidsaktiviteter, Satsningar på tillgänglighet för alla i byggd miljö och till grönområden Utbildningssatsningar Arbetar för fysisk tillgänglighet för alla Satsningar för trygghet O: MÖJLIGHETER Regional tillväxtmotor starkt näringsliv Höga inkomster Tryggt samhälle, låg brottslighet, grundservice finns Bra plats att växa upp Närhet till naturen skog, vatten, kust och skärgård Lågt exploateringstryck Goda möjligheter för rörelse och uteliv i naturen Gott om naturresurser Kan bidra till omställning, utveckling teknik) för fossilfritt samhälle Nyanlända kan ge befolkningsökning om stannar Digitalisering W: SVAGHETER Bristande ledningssystem, kommunikation, uppföljning av mål och vision Ojämlik organisation deltidsarbete och löneskillnader Svårt att rekrytera Höga sjuktal hos kvinnor Beroende av fossila bränslen Oklart hur avfallshantering i kommunens verksamheter fungerar/ vem ansvarar Saknas tydlig politisk prioritering av hållbarhetsfrågor Saknas ambassadörer för hållbarhetsarbetet Organisationen jobbar i hög grad i silos Homogen organisation: av tillsvidareanställda chefer 2017) var 68 % av cheferna kvinnor och 32 % män. T: HOT Bostadsbrist Dåliga res- och kommunikationsmöjligheter kollektivt, väg, järnväg), bredband Brist på kompetent personal Smal, konjunkturkänslig arbetsmarknad Låg utbildningsnivå Åldrande befolkning, unga flyttar härifrån Ökande psykisk ohälsa bland äldre och unga Saknas mötesplatser gratis och utanför föreningslivet), ensamhet Lätt att få tag på droger, användning ökar unga) Ökande konsumtion; resursanvändning och avfall Föroreningar i mark och vatten lokalt, ökande förorening av plaster och kemikalier i miljön globalt Klimatförändring ökar risk för översvämning från hav och vattendrag, risk för torka Ökad global oro, migration Östersjön påverkas av övergödning Värdefulla natur- och kulturmiljöer hotade Beroende av fossila bränslen

174 36 43) Hållbarhetsprogram remissversion Bilaga 2: Möjliga åtgärder inom hållbarhetsarbetet Här listas åtgärdsförslag som kommit fram under arbetet med hållbarhetsprogrammet Åtgärd Kommentar Löser vilket problem? prioriter ing 1=högs t) Informera om park/ naturresursförvaltning Hållbarhetsredovi sning Återvinn material Styr upphandling för att minska transportbehov Informera om avfallshantering och sortering, underlätta att göra rätt Hitta lösning på illegala boplatser Sortera avfall i alla kommunala verksamheter Testa lastcyklar i kommunala verksamheter Se över plastanvändning i verksamheter; vad läcker till avlopp, hur kan det minskas Ex informera om hur träden sköts, hur många nya planteras etc Samla information om kommunens arbete för att nå visionen om hållbarhet Hitta processer där använt material kan återbrukas Ställ krav på att små volymer ska kunna levereras lokalt, ex arbetskläder Samarbeta med KSRR. Ha med i hållbarhetsredovisning. Symbolfråga. Samarbeta med KSRR Kanske för fastighet? Socialförvaltning? Följ upp inköp, se var störst mängd plast riskerar att läcka ut. Ev fokus på arbetskläder? Medborgare blir arga då träd tas ner och vet inte hur skötseln/ nyplantering görs Öka kunskap om hur avståndet mellan nuläge och visionen ser ut. Samla info om arbete för att minska negativ påverkan och öka hållbarhet Minska behovet av nya material undanträngning av naturen med fysiska metoder) Minska koldioxidutsläpp från långa transporter. Gynna lokal ekonomi Nedskräpning vid återvinningsstationer, nedskräpning i naturen. Kostnader för skräpplockning kommunen) Mänsklig misär, sanitär olägenhet Nedskräpning, otrygghet. Sopa framför egen dörr, tydlig ambition. Minska behovet av att köra egen bil i tjänsten. Minska koldioxidutsläpp. Öka rörelse. Minska läckage av mikroplaster till vattendrag

175 37 43) Hållbarhetsprogram remissversion Åtgärd Kommentar Löser vilket problem? prioriter ing 1=högs t) Arbeta för att snabbare åtgärda utsläpp till Östersjön Öka kunskap om hållbarhet/ krav i upphandlingar Öka kunskap om avfallstrappan Rapportera finansverksamhet även utifrån hållbarhetsperspektiv Skriv uppdrag på vad som ska rapporteras i hållbarhetsredovis ning årligen, så kan justeras?) Lista vad kommunens pengar gör hitta var åtgärder kan få mest effekt Identifiera möjliga platser för våtmarksrestaurer ing analysera kommunens ekonomi investeringar och Sök medel för projekt, LOVA? Genomför seminarier för ekonomi/ upphandlingsansvariga, bjud in Helsingborg. Ta med Bildning som inspiration. Erbjuda info/ utbildning inom avfallstrappan och resurshushållning till Miljöhuset, info till deras kunder Ex årligen redovisa vilka verksamheter vi investerar i, koppla till Agenda 2030, ev co2- utsläpp. Se om finns modell att använda? Utgå från HP:s viljeinriktningar, nulägesanalys och Agenda 2030 Analysera var påverkar vi mest idag var kan åtgärder få mest effekt? Kolla årsredovisning och fråga ekonomi Hjälp av Länsstyrelsen med analys? Hitta möjliga platser, var är enkelt att börja, vad ger stor nytta? Kan vara ett sätt att se vad som är väsentligt att jobba med vilka storheter har vi. Förbättra statusen på vattnet, undvik värre övergödning, algblomning, ha kvar kustmiljön som resurs Att kommunens pengar spenderas på produkter/ tjänster som bidrar till ohållbarhet Möter viljeinriktningen om ansvarsfull konsumtion och produktion) Stora pengar som investeras = stor påverkan på omvärlden? Ger tydliga uppdrag att bidra med info, styr innehåll och ger möjlighet att uppdatera, flexibilitet. Bevara vatten i landskapet, grundvattenbildning Nulägesanalys, väsentlighetsanalys 1

176 38 43) Hållbarhetsprogram remissversion Åtgärd Kommentar Löser vilket problem? prioriter ing 1=högs t) finans?) utifrån om vår användning av pengar bidrar till hållbarhet eller inte) Testa verktyg för resebokning som kopplar till alla resesätt och ekonomisystemet Förenkla resebokning och administration, styr mot miljöbra resor och följa resepolicy Minska koldioxidutsläpp, spara admin-kostnad Exempel på åtgärder för genomförande från andra kommuner Ledning/ styrning kommunverksamhet: Malmö uninitiativ pdf ) Staden vill integrera målen i kommunens ordinarie arbete inom ledning och styrning. Kommunledningen har initierat ett internt utvecklingsarbete för att skapa en gemensam plattform för ledning och samordning av stadens hållbarhets- och innovationsarbete. Kommunen har anställda och det handlar om att skapa de bästa förutsättningarna för alla verksamheter att dra åt samma håll. I linje med mål 17 arbetar Malmö stad i ett flernivåperspektiv lokalt, regionalt, nationellt och internationellt: Ett exempel är en helt ny modell för investeringsstyrning av kommunens långsiktiga investeringar. Det är ett nytt grepp där staden använder bedömningar av nyttor enligt de tre hållbarhetsdimensionerna. Team för att stötta implementering Helsingborg) Helsingborgs stad har en spännande satsning som heter Livskvalitetsprogrammet, som är stadens styrande politiska viljeinriktningsdokument för områdena miljö och folkhälsa. Livskvalitetsprogrammet är Helsingborgs sätt att ta sig an utmaningarna med hållbar utveckling i en lokal kontext. Att det heter livskvalitetsprogram handlar om att de tydligt skiftat fokus från miljö och folkhälsa som separata entiteter till att låta människans behov hamna i centrum. Strategin är att använda kunskapsmaterial från Agenda 2030-arbetet som inspirationsmaterial för det egna arbetet, snarare än att omarbeta eller uppfinna eget material. Resurseffektivt och lärorikt på många sätt. Likaså följer staden upp sitt arbete utifrån kvantitativa nyckeltal som utgår från nationella och regionala nyckeltal t.ex. SKL:s Kolada) så att den kan jämföra sitt arbete med andra städer i Sverige. Staden har valt att inrätta ett livskvalitetsteam med tre resurser som är organisationens ingång för stöd i att förverkliga programmets intentioner. Teamet, kommer, efter en kartläggning av organisationens behov, att arbeta främst med följande fem områden: Hjälp att bryta ner programmet till förvaltningsspecifika mål,

177 39 43) Hållbarhetsprogram remissversion mätetal och aktiviteter Kompetensutveckling inom livskvalitetsbegreppet, olika folkhälso- och/eller miljöfrågor Omvärldsbevakning Inspiration och spridning av goda exempel Uppföljning och återkoppling av resultat Att anta Agenda 2030 och jobba med det Växjö) I Växjö har Kommunstyrelsen beslutat att en lokal Agenda 2030 ska tas fram, för att arbeta med FN:s globala mål. Det medför bland annat att man i styrningen av kommunens investeringar tar hänsyn till de globala målen.

178 40 43) Hållbarhetsprogram remissversion Bilaga 3: Exempel på pågående åtgärder för en hållbar utveckling Så här skapar vi livskvalitet varje dag i vår kommun Ris och löv blir värme. Parkförvaltningen kör ris och löv till Oskarshamns värmeverk istället för att frakta det till Kalmar. Vi sparar in på transporter och koldioxidutsläpp. Förnyelsebart i trädgårdsmaskiner. ByggeBo och Tekniska kontoret byter ut diesel i trädgårdsmaksiner till miljövänliga alternativ Vattenånga tar bort ogräs? Vi testar olika sätt att hålla ogräset i schack utan bekämpningsmedel. Hälften miljöbilar. I kommunens fordonsflotta rullar nästan 45% miljöbilar och målet är att till 2020 ska samtliga bilar vara miljöbilar Biogas- och el-bilarna blir fler. Nu rullar flera rena miljöbilar i kommunens fordonsflotta Flera nya elladsstolpar är utplacerade i Oskarshamns centrum och till 2018 är målet att det ska finnas minst 20 uttag vara plats i kommunen. Satsningen finansieras delvis av Klimatklivet. 100 procent ekologisk frukt. 30 % av maten som serveras i skolköken är ekologisk och 100 % av frukten. Klimatsmart mat. Vår kostpolicy stöttar oss i arbetet med att, så långt det är möjligt, välja alternativ som produceras lokalt och som odlas efter säsong. 90 procent förnyelsebart. Nästan all den energi vi använder i kommunens lokaler är förnyelsebar Minskar kemikalier i förskola. Varje förskola i kommunen får besök av miljöinspektörer för att inventera förekomsten av kemikalier i inventarier och ytskikt. Projektet Giftfri förskola skall minska förekomsten av farliga kemikalier i alla våra förskolor. Skogen blir klassrum. Vi har öppnat två skolskogar där skolbarn flyttar ut skolsalen i skogen och får kunskaper om samband och hur vårt ekosystem fungerar. 2 nya skogsreservat. Vår kommun har etablerat två nya skogsreservat och vi skyddar miljöer som är extra viktiga för människor, djur och växter. Vi vill inte stötta oetisk verksamhet. Nytt placeringsdirektiv banar väg för investeringar i verksamheter som följer etiska regelverk.

179 41 43) Hållbarhetsprogram remissversion Upphandling. Vår upphandlingspolicy värnar om miljöaspekter och etiska värden och visar vägen till bra inköp. Kommunens anställda tar cykeln. Elcyklar och vanliga cyklar är en viktig och växande del av kommunens fordonsflotta och ett måste för att kommunen skall nå målet med en fossilfri fordonsflotta senast Nu cyklar vi i allt högre grad till våra möten i närmiljön. Socialtjänstens medarbetare är ett exempel. Flera cykelparkeringar. Väderskyddade och praktiska cykelställ börjar ta plats i stadsmiljön. Mer cykelväg. Cykelbanorna blir flera och antalet kilometer växer. Mat blir till värme. De gröna påsarna blir till förnyelsebar energi och värme i våra kommunala bostäder och lokaler. Östersjön skall må bättre. 98 % minskning av dioxiner, kemikalier och gifter i Oskarshamns hamnbassäng. Muddringen pågår fram till Jämlikt bland arbetskläder. Förskolepersonalen får arbetskläder på samma sätt som andra yrkesgrupper inom den kommunala verksamheten. En steg i kommunens arbete med att öka jämlikheten i verksamheten. LED-lamporna blir fler. Ledlampor i gatubelysningen blir allt vanligare, och i Stadsparken finns nu ny klimatsmart belysning. Ökar tryggheten. Fler nya gatlyktor i Oskarshamn Stadspark skapar en tryggare utemiljö. Cykel- och gångtrafiken tar plats i centrum. Vi gör plats för gående och cyklande trafikanter i vår stadmiljö sänkta hastigheter och mixad trafik skall minska antalet bilar i centrum, sänka koldioxidutsläppen och skapa en trevlig stadsmiljö. Lätt att fixa cykeln. Här kan du pumpa och ladda din cykel. Servicepunkt för cykeltrafikanter finns vid Lilla Torget och nya Kulturtorget 64 stycken solcellsmoduler på Arena Oskarshamn producerar ca kwh per år. Energieffektivisering sparar pengar. Utöver miljövinster sparar Arena Oskarshamns smarta energisystem energi för 1 1,5 miljoner kronor per år. Renare vatten och koll på förbrukningen. Med nyrenoverade VA-anläggningar säkrar vi vattenkvaliten och effektiviserar vattenförbrukningen. 75 % förnybart i kollektivtrafiken skall kollektivtrafiken till 75 procent rulla med hjälp av förnyelsebara drivmedel och el, för att sedan öka de kommande åren. Biogasmack nummer 2. Oskarshamns Energi har etablerat en ny biogasmack för KLTs miljösatsning på klimatsmart kollektivtrafik. Ny återvinningscentral för mera återbruk och återvinning. KSRR har byggt nytt för att underlätta återbruk och återvinning och större containrar ledder till färre transporter. Storskogen är Sveriges modernaste återvinningscentral. 85 procent källsorterar. KSRR:s mätning visar att Oskarshamnare allt högre grad använder de gröna påsarna till sitt matavfall. Sedan rötas det och blir till biogas.

180 42 43) Hållbarhetsprogram remissversion Kulturnatten ger nya intryck. Kulturnatten är en mötesplats för konstnärliga upplevelser. Träffpunkter ökar social samvaro. Att möjliggöra mötesplatser för olika grupper i samhället bidrar till livskvalitet och genom att stötta tex Träffpunkter för senior skapar vi aktiviteter. Förskolan engagerar för miljön. På förskolan Humlan jobbar barn, pedagoger och föräldrar med Grön flagg för att lära om och bidra till en hållbar utveckling. IT för seniorer. Digitalisering och IT-verktyg ökar delaktigheten i samhället och i Oskarshamn stöttar vi verksamheter som engagerar seniorer med olika ITlösningar. Särskolan skapar aktivitet. Södertorns särskola bygger engagemang och delaktighet med nyöppnad butik där elever själva har tillverkat föremål i betong som säljs i butiken som också drivs av eleverna. Blås Grönt. Blås Grönt är ett samarbete mellan Oskarhamns kommun och näringslivet för att skapa aktiviteter som uppmuntra unga, år, att avstå alkohol. Nattvandring skapar trygghet. Nattvandringar i Oskarhamn arrangeras regelbundet av kommunens fätassistenter. Vi får en lugnare och tryggare miljö för unga under kvällar och nätter i Oskarshamn. Sedan starten 2010 har cirka 100 vuxna nattvandrat per år. Samarbete för ökad trygghet. Flera samarbetsprojekt pågår för att öka medborgarnas trygghet, exempelvis inom Brottsförebyggande rådet. Tryggt centrum. Vi vill att Oskarshamn ska upplevas tryggt, säkert och vara attraktivt fler timmar på dygnet därför har vi startat Purple Flag-projektet. och hållbarhetsresan fortsätter

181 MISSIV Datum Vår beteckning SBN 2015/ Ert datum Er beteckning Sida 1 av 2 Tjänsteställe/handläggare Samhällsbyggnadskontoret Katarina Skoglycka E-post: katarina.skoglycka@oskarshamn.se Tel: Missiv: remiss av Hållbarhetsprogram för Oskarshamns kommun Oskarshamns kommun är sedan 2015 medlem i föreningen Sveriges Ekokommuner, och har sedan länge arbetet strategiskt och operativt för att bidra till en hållbar samhällsutveckling. Hållbarhetsprogrammet har tagits fram på uppdrag av kommunens Ekokommunstyrgrupp och beskriver hur kommunen ska arbeta lokalt för en hållbar utveckling och för att skapa en struktur för att styra och följa upp det arbetet. Underlag för arbetet med programmet har varit kommunens befintliga mål och styrdokument, nationella folkhälso- och miljömål och FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling. Underlag har också hämtats in via workshops med deltagande av tjänstemän och förtroendevalda under 2015 och Arbetet har utförts med stöd från Blekinge Tekniska Högskola. Samhällsbyggnadskontoret har fått i uppdrag av Kommunstyrelsen KS , 244), att sända ut förslaget på remiss, med en remisstid om 3 månader, till kommunens nämnder/förvaltningar samt bolag och stiftelser. Remissen skickas även till de partier som finns representerade i Kommunfullmäktige. Under remissförfarandet uppmanar vi de olika parterna att granska de övergripande viljeinriktningarna och prioriteringarna som helhet, men även särskilt de delar som kommer att beröra den egna verksamheten. Synpunkter är också särskilt välkomna på förslagen om att utveckla en övergripande hållbarhetsredovisning för kommunen, samt att använda befintlig kompetens inom utvecklingsfrågor och specialister inom olika områden som ett nätverk för att stödja och bidra till genomförandet av hållbarhetsprogrammet. Handlingarna sänds ut till alla på sändlistan nedan, och kommer också att finnas på webbsidan : Remisstiden är 14 december 2017 till 14 mars Svar skickas senast den 14 mars 2018 till sbk@oskarshamn.se Postadress Besöksadress Växel Hemsida Kommunens e-post adress Box 706 Varvsgatan 8 Tel kommunen@oskarshamn.se Oskarshamn Fax