Processbeskrivning vid misstänkt kränkande särbehandling

Transkript

1 Dnr: 2017/ Processbeskrivning vid misstänkt kränkande särbehandling Beslutad av Universitetsdirektören Gäller från

2 Innehåll Inledning 3 Universitetets skyldigheter 3 Arbetsmiljölagen 3 Utredningsskyldighet 3 Anmälan, utredning, resultat, beslut och åtgärder 4 Anmälan 4 Utredning 4 Resultat 5 Beslut 5 Åtgärder 5 2 (5)

3 Inledning Ärenden rörande misstänkt kränkande särbehandling gällande både anställda och studenter utreds i särskild ordning vid Linnéuniversitetet. Universitetets skyldigheter Universitetet har som arbetsgivare och utbildningsanordnare skyldigheter som beskrivs i lagar och föreskrifter. Arbetsmiljölagen Arbetsgivaren har ansvaret för att arbetsmiljön är god och att kränkande särbehandling förebyggs. Arbetsgivarens ansvar och skyldigheter beskrivs i arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) och organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4). Universitetet ska som arbetsgivare och utbildningsanordnare klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras i verksamheten. Universitetet ska vidta åtgärder för att motverka förhållanden i arbetsmiljön som kan ge upphov till kränkande särbehandling. Universitetet ska se till att det finns rutiner för hur kränkande särbehandling ska hanteras. Av rutinerna ska det framgå 1. vem som tar emot information om att kränkande särbehandling förekommer, 2. vad som händer med informationen, vad mottagaren ska göra, och 3. hur och var de som är utsatta snabbt kan få hjälp. Arbetsgivaren ska göra rutinerna kända för alla arbetstagare Utredningsskyldighet Arbetsgivaren/utbildningsanordnaren är skyldig att utreda misstänkt kränkande särbehandling när anställd eller student anser sig ha blivit utsatt för det. Utredningsskyldigheten träder in - om och när någon i ledande funktion (till exempel chef eller lärare) har informerats om eller själv iakttagit kränkande särbehandling och - när arbetsgivaren/utbildningsanordnaren fått kännedom om kränkande särbehandling. Kännedom fås lämpligast genom att personen i ledande funktion som informerats eller observerat händelsen för samtal med såväl den som misstänks vara kränkt som den eller de som misstänks vara kränkande. Den som misstänks vara utsatt bör ges möjlighet att bekräfta eller förneka händelserna innan man kan säga att kännedom fåtts om händelserna. Prefekt/chef informerar dekan/förvaltningschef i förekommande fall.

4 Universitetet befrias från utredningsskyldighet endast om det är uppenbart att kränkande särbehandling inte förekommit. Anmälan, utredning, resultat, beslut och åtgärder Anmälan Anmälan om misstänkt kränkande särbehandling kan göras direkt till universitetet via registrator. Det går att få hjälp att författa en anmälan av HRpartner eller koordinator för lika villkor, vid universitetskansliet. Anmälan lämnas eller skickas till registrator vid Linnéuniversitetet som epost, eller med post till Registrator, Linnéuniversitetet, Växjö. Anmälan till Linnéuniversitetet ska innehålla en redogörelse över vad som inträffat när det ägt rum namn på den som utsatts och dennas arbetsplats/institution namn på den som påstås har utsatt och dennas arbetsplats/institution eventuella vittnen till händelsen. Utredning När anmälan inkommit till Linnéuniversitetet går ärendet vidare till HRavdelningen och universitetsledningens kansli som därefter hanterar ärendet med berörd fakultet eller avdelning. Kränkande särbehandling ska hanteras som ett arbetsmiljöproblem. Utredare utses av HR-chef. Utredaren informerar inblandade och berörda chefer, inklusive dekan och universitetsdirektör, hur ärendet ska hanteras. Om anmälan gäller anställd informeras huvudskyddsombudet. Om anmälan gäller student informeras studentombudet på studentkåren. Alla inblandade informeras om möjliga stödpersoner. Utredningen genomförs skyndsamt, objektivt och rättssäkert med respekt för samtliga inblandade och med den diskretion som situationen kräver. Inblandade hörs, och vad som framkommer under utredningen och som har betydelse i ärendet delges berörda parter, som ges möjlighet att yttra sig över rapporten. Berörda parter hålls kontinuerligt informerade. Utredningens resultat redovisas skriftligen. 4 (5)

5 Resultat Utredningen kan i princip komma fram till en av tre slutsatser/beslutsförslag: 1. Att kränkande särbehandling inte påvisats och att ärendet kan avslutas utan vidare åtgärder. 2. Att kränkande särbehandling inte har påvisats, men däremot andra typer av missförhållanden eller problem, som kräver särskild uppmärksamhet. 3. Att det förekommit kränkande särbehandling Utredningen utgör underlag för beslut. Beslut Dekan beslutar i ärende om kränkande särbehandling riktad mot anställd på institution eller fakultetskansli eller student. Universitetsdirektör beslutar i ärende om kränkande särbehandling riktad mot anställd på avdelning. Rektor beslutar i ärenden som kan föranleda disciplinära åtgärder genom att hänskjuta dem till disciplinnämnd eller personalansvarsnämnd. Om utredningen menar att det förekommit kränkande särbehandling som bör föranleda disciplinära åtgärder ska dekan eller universitetsdirektör alltså fatta beslut om att hänskjuta ärendet till rektor. Åtgärder Efter beslutat ärende ska prefekten/chefen vid den aktuella institutionen/avdelningen informeras för att genomföra åtgärder för att förebygga liknande händelser. Dekan/universitetsdirektör är ålagda att kontinuerligt följa upp och försäkra sig om att det ovälkomna beteendet har upphört. En åtgärd kan vara av generell eller specifik karaktär. Universitetet kan inte besluta om disciplinära åtgärder mot enskild i ett ärende där uppgift står mot uppgift och då det efter genomförd utredning inte går att fastställa vad som inträffat. Utredningen kan dock ge underlag för andra former av förebyggande åtgärder. 5 (5)