Strategi Omfattande områdena forskning, utbildning, fortlöpande miljöanalys samt samverkan STYRANDE DOKUMENT

Transkript

1 Dnr SLU ua Fe Exp Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Visioner och strategier av övergripande karaktär Dokumenttyp: Måldokument/strategi Beslutsfattare: Fakultetsnämnden Avdelning/kansli: VH-fakultetens kansli Handläggare: Lotta Jäderlund Beslutsdatum: Träder i kraft: Giltighetstid: Bör uppdateras före: Ev dokument som upphävs: Bilaga till: Strategi för VH-fakulteten, dnr SLU ua Fe Strategi Omfattande områdena forskning, utbildning, fortlöpande miljöanalys samt samverkan 1

2 1. Inledning Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap (VH-fakulteten) bedriver utbildning, forskning och fortlöpande miljöanalys. Vår verksamhet bidrar till utvecklingen av det omgivande samhället och sker i samverkan med detta. Denna strategi, som utgår från SLU:s strategi, ska vägleda VH-fakulteten så att den kan tillhöra de ledande inom veterinärmedicin och husdjursvetenskap och ska hjälpa till att ta tillvara den unika potential som finns i att ha dessa två discipliner samlade på en fakultet. Dokumentet har arbetats fram av en arbetsgrupp bestående av representanter från VH-fakultetens institutioner under ledning av vicedekanus för forskning och med stöd av vicedekanus för utbildning. Nämnden för utbildning på grund- och avancerad nivå (GUN) och de fem programnämnderna (PN) har medverkat i förslag till utbildningsstrategi och forskarutbildningsnämnden (FUN) i förslag till strategi för forskarutbildning. Arbetet med att identifiera framtida forskningsområden har bland annat utförts inom ramen för fakultetens tre djurslagskommittéer, det vill säga lantbrukets djur, häst respektive hund och katt, och inom forskningsplattformerna Future Agriculture och Future Animal Health and Welfare. Förslaget till strategi har varit på remiss för synpunkter hos GUN, FUN, djurslagskommittéerna, utskottet för samverkan, utskottet för global utveckling samt institutionerna. Fakultetsnämnden beslutade att anta denna strategi Samlat i ett separat dokument, benämnt Bakgrundsmaterial till strategi , återfinns bland annat en mer omfattande omvärldsbeskrivning, en nulägesbeskrivning samt förteckningar över utbildningsprogram och de högre fakultetsfinansierade anställningar som är aktuella för omprövning. 1.1 Syfte VH-fakulteten har valt att ta fram och förankra denna strategi inom organisationen för att möta förväntade utmaningar under den kommande fyraårsperioden och för att bättre nyttja den unika profil fakulteten har till följd av kombinationen av veterinärmedicin och husdjursvetenskap. Det övergripande syftet med strategin är att bidra till en positiv samhällsutveckling genom att stärka fakultetens forsknings- och undervisningsmiljöer, så långt som ekonomiska, fysiska och personella resurser tillåter, samt ge fakultetens medarbetare goda förutsättningar för sitt arbete. Strategin ska användas för vägledning och som underlag för prioriteringar på alla nivåer inom fakulteten, liksom i kontakter med aktörer och partners utanför SLU. Forskargrupper, enskilda forskare och lärare förutsätts använda sig av strategidokumentet i utvecklingen av sin verksamhet. För genomförandet av strategin kommer separata, tidssatta handlingsplaner att utarbetas. 2

3 1.2 VH-fakultetens verksamhetsidé, vision och övergripande strategiska mål Fakulteten 1 arbetade under fram en plan för hur fakulteten ska ta vara på morgondagens möjligheter och den samlade potential som veterinärmedicin och husdjursvetenskap utgör. Detta arbete utmynnade i följande vision: Ett hållbart nyttjande av djuren med god djurvälfärd och djurhälsa för god livsmedelsförsörjning och folkhälsa. Vidare identifierades ett antal övergripande mål för fakultetens verksamhet. Dessa är: Vi har forskning av högsta internationella klass Vi erbjuder utbildning av högsta internationella klass Vi bedriver fortlöpande miljöanalys av hög kvalitet Vi är en attraktiv partner nationellt och internationellt för akademi, näringsliv, myndigheter och intresseorganisationer Vi strävar efter ökad extern finansiering Vi har nöjda medarbetare och ett tydligt ledarskap Våra resurser utnyttjas effektivt Denna vision med angivna mål ska genomsyra fakultetens strategiarbete och de handlingsplaner som hör till strategin. Följande värderingar ska ligga till grund för arbetet vid fakulteten: Öppenhet i det dagliga arbetet samt för idéer och förslag Respekt för person och kompetens Ansvarstagande Ärlighet i allt vi gör Ämneskompetens, personella resurser, undervisningslokaler, universitetsdjursjukhus och fakultetens djuranläggningar för utbildning och forskning ska utnyttjas på ett optimalt sätt. Detta uppnås genom att fakulteten stimulerar till samarbete mellan institutioner, lärare, forskare och övrig personal på VH-fakulteten, samt även med andra fakulteter vid SLU, med universitetsdjursjukhuset och med studentkårerna. Forskning och utbildning vid VH-fakulteten ska vara av hög kvalitet i ett internationellt perspektiv. Vid fakulteten bedrivs forskning, forskarutbildning och utbildning i ämnen relevanta för livsmedelsförsörjning, djurhälsa och livsmedelssäkerhet. Andra centrala uppgifter är att begränsa miljöförstöring och anpassa lantbruk och djurhållning till klimatförändringen i ett globalt perspektiv. Utifrån den kompetens fakulteten har inom dessa områden, ska fakulteten även bidra till genomförandet av Sveriges politik för global utveckling (PGU) i enlighet med SLU:s strategi för global utveckling. 1 Medverkade i arbetet gjorde fakultetsnämndens lärarrepresentanter, fakultetsdirektören, fakultetens prefekter, tekniska chefen samt fakultetsnämndens sekreterare. 3

4 2. Omvärldsbeskrivning i sammandrag regionala och globala utmaningar En omvärldsbeskrivning har gjorts för att visa på skeenden i vår omvärld som har betydelse för fakulteten. Följande slutsatser kan dras från omvärldsbeskrivningen: Jordens befolkning växer, konsumtionsmönster förändras och den totala animalieproduktionen ökar, samtidigt som lantbrukets miljöeffekter fortsatt måste hanteras. Inom EU diskuteras en eventuell kommande ökning av efterfrågan på närproducerade livsmedel som är klimat-, miljö- och djurvänligt producerade, samtidigt som fokus på livsmedlens pris är stort både i Europa och globalt. EU:s djurhälsostrategi för perioden , Prevention is better than cure, sätter nytt fokus på att förebygga sjukdom, vilket ger incitament för bättre djurhälsa, djurvälfärd och mindre användning av antibiotika. Ökad effektivitet är en viktig faktor om djurhållningen ska medverka till en miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling och här har foderutnyttjande och djurhälsa särskilt stor betydelse, likaså frågor kring antibiotikaresistens. En ökad globalisering och ett förändrat klimat får stora konsekvenser för livsmedelssäkerheten och även för spridning av zoonoser på andra sätt än genom livsmedel, till exempel genom transport av djur mellan länder och kontinenter. En helhetssyn en värld en hälsa, som innefattar människor, husdjur och vilda djur blir nödvändigt för god djuroch folkhälsa. Den svenska animalieproduktionen har generellt minskat kraftigt de senaste 15 åren trots ökad inhemsk konsumtion av animaliska livsmedel och efterfrågan på lokalt producerade produkter. Undantag finns dock, till exempel har produktionen av fjäderfä och lamm ökat. En utveckling mot färre men större besättningar pågår för samtliga djurslag, vilket kan få effekter för bland annat smittspridning, djurhälsa, djurvälfärd, produktivitet och klimatpåverkan. Djurhållningen har även stor effekt på markanvändningen inom lantbruket. Produktionens lönsamhet har negativt påverkats av höga kostnader samt svag utveckling av produktpriserna. Världsmarknaden påverkar både foderoch kött- och mjölkpriser, och därigenom näringens lönsamhet. Vattenbruk är en växande livsmedelssektor och en fortsatt snabb utveckling kräver långsiktiga lösningar som rör foder, miljö och djurhälsa. Det saknas idag en tydlig politisk strategi för livsmedelsproduktionen på nationell nivå, och Sveriges synsätt gentemot EU:s jordbrukspolitik skiljer sig från många andra länders. En förändrad inställning till djur har vuxit fram i samhället, där djur alltmer betraktas som individer. Detta avspeglas till exempel i förslaget till ny svensk djurskyddslag där, utöver gott djurskydd, syftet är att främja respekten för djur och deras välfärd, då djur har ett egenvärde oavsett den nytta människan har av dem. Antalet sport- och sällskapsdjur har ökat betydligt under de senaste decennierna. Dessa djur köps, säljs och transporteras mellan länder och kontinenter, vilket påverkar spridningen av både infektionssjukdomar och ärftligt betingade sjukdomar. Efterfrågan och förväntningarna på djursjukvård på specialistnivå har ökat både nationellt och internationellt. Majoriteten av Sveriges yrkesverksamma veterinärer och djursjukskötare arbetar med sport- och sällskapsdjur. Behov av att minska nyttjandet av försöksdjur, bland annat genom 3R-principen (Reduction, Refinement och Replacement) kommer att fortsätta att vara vägledande för forskning och utbildning. Att använda husdjur, till exempel gris, hund och katt, som modelldjur ger dock nya möjligheter att 4

5 förbättra både djurs och människors hälsa. Här kan också biobanker byggas upp för ett effektivt utnyttjande av biologiskt material. 3. Strategier för Forskningens prioriterade områden och inriktning VH-fakulteten tar ett övergripande ansvar för djurfrågorna inom SLU. Med detta avses alla djur som hålls av människan, samt relevanta aspekter beträffande vilda djur (inom fakultetens verksamhetsområden). Utgångspunkter för forskningen ska vara såväl hög vetenskaplig kvalitet som relevans för samhället. Alla våra forskningsområden har stark koppling till de utbildningar som bedrivs vid fakulteten. I fakultetens uppdrag ligger att på ett framgångsrikt sätt integrera forskning och utbildning och i förekommande fall arbetet med fortlöpande miljöanalys - och att samverka med den djursjukvård som bedrivs inom SLU. Följande tematiska områden är centrala (utan inbördes rangordning) mot bakgrund av vad som lyfts fram i SLU:s strategi och identifierade behov enligt djurslagskommittéerna samt mot bakgrund av fakultetens samlade forskarkompetens och utbildningsansvar: Livsmedelsförsörjning och livsmedelssäkerhet - Effektiva och hållbara produktionssystem: Detta omfattar system som förenar god resurshushållning, hög fodereffektivitet och ekonomisk bärkraft med god djurmiljö, gott djurskydd och låg läkemedelsanvändning, där slutprodukten är en livsmedelsråvara av en kvalitet som efterfrågas i såväl livsmedelsindustrin som i konsumentledet. - Väl fungerande vattenbruk med inriktning mot fisk som hålls för livsmedelsproduktion, med kopplingar till bland annat avel, nutrition, skötsel, djurvälfärd och läkemedelsanvändning. - Minskad negativ påverkan på miljö, flora och vild fauna från djurhållningen, särskilt hållningen av produktionsdjur. Djurhälsa och djurvälfärd - God djurhälsa, djurskydd, djurvälfärd, samt djurskötsel, hantering och träning för de djurslag som fakulteten tar ansvar för och för ett optimalt resursutnyttjande inom djurhållningen. - Ökad kunskap om sjukdomars etiologi och patogenes, bland annat genom utveckling av moderna kliniska och molekylärmedicinska metoder hos såväl husdjur som vilt. - Förbättrad och kvalitetssäkrad diagnostik, förebyggande åtgärder och/eller behandling av skador och sjukdomar. 5

6 En värld en hälsa - Samverkan mellan veterinärmedicin och humanmedicin för en förbättrad djur- och folkhälsa i ett globalt perspektiv. - Komparativ och translationell veterinärmedicin med djur som modeller för människan, men även för ökad kunskap om djurs behov och funktioner. Inbegriper även försöksdjursvetenskap och miljömedicin. - Samverkan mellan naturvetenskap, humanmedicin och samhällsvetenskap i frågor kring betydelsen av djur för människans fysiska och psykiska hälsa och välbefinnande. 3.2 Forskningsfinansiering och forskarstöd VH-fakulteten och övriga SLU är, i likhet med andra universitet i Sverige, i stor utsträckning beroende av externa anslag för att kunna bedriva forskningsprojekt. En relativt stor andel forskningsmedel har tidigare erhållits via nationella stiftelser, såsom Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF) och Stiftelsen Hästforskning (SHF). Dessa stiftelser fick kraftigt minskade anslag år 2012, och det är i dagsläget oklart hur stora medel som kommer att finnas tillgängliga framöver. Den tillämpade forskningen på lantbrukets djur, men också i ökande grad sällskapsdjur och försöksdjur, fyller en mycket viktig funktion men är beroende av medfinansiering från näringen. Således är samverkan mellan fakulteten och näringen, med hänvisning till de tidigare nämnda neddragningarna, viktigare än någonsin och ska prioriteras. Fakulteten ska arbeta för att stödja forskarna i ansökningsprocessen vad gäller större utlysningar från de nationella forskningsråden (Formas, VR, Vinnova, SSF med flera) och även verka för att ämnesområdena veterinärmedicin och husdjursvetenskap ska synas och tydligt prioriteras av berörda forskningsråd. Fakultetens EU-team ska förmedla information till fakultetens forskare om vad som pågår inom det förberedande arbetet vad gäller utlysningar inom EU, verka för ökat stöd vid ansökan och hantering av EU-medel inom SLU, samt informera EU om viktiga forskningsinriktningar och den kompetens som fakultetens forskare kan bidra med. Fakultetens forskare ska uppmuntras att i än högre grad ansöka om forskningsmedel internationellt. Vikten av att arbeta tvärvetenskapligt lyfts ofta fram, bland annat inom Future-plattformarna och One health-samarbetet. Fakulteten ska verka för att forskningsfinansiärerna stödjer tvärvetenskaplig forskning. Vidare bör fakultetens uppbyggnadsarbete med fund-raising fortsätta även under den kommande fyraårsperioden. Det tvååriga utvecklingsprogram för yngre forskare som vid två tillfällen genomförts vid VHfakulteten bör fortsätta under Forskningen vid fakulteten utvärderas regelbundet, och en ny KoN (Kvalitet och Nytta)-utvärdering är att vänta under den kommande fyraårsperioden, vilket kan komma att påverka senare satsningar. 6

7 3.3 Kopplingen mellan forskning och utbildning Den utbildning som bedrivs vid ett universitet ska vara forskningsanknuten. Det är väsentligt att det vid VH-fakulteten bedrivs kvalificerad forskning inom de ämnen som är centrala för våra utbildningsprogram. Det gäller särskilt för de ämnen där annan forskning saknas i Sverige, eller där övrig svensk forskning är svag. Principen om forskningsanknytning innebär inte nödvändigtvis att forskning måste bedrivas kontinuerligt vid fakulteten inom varje område som berörs i våra utbildningar, eftersom det är möjligt att knyta an till forskning som bedrivs vid andra universitet och högskolor (samt företag), både nationellt och internationellt. Fakultetens utbildningar ska vila på vetenskaplig grund och studenterna ska utbildas i ett vetenskapligt förhållningssätt. Därför ska fakultetens lärare vara engagerade i forskningen och all akademisk personal ska delta i utbildningen. Eftersom flera av våra utbildningar är yrkesinriktade är det också av vikt att det finns en god förankring till det yrkesliv som vi utbildar för. Såväl forskningens som utbildningens behov ska alltid beaktas vid inrättande av anställningar på fakulteten. 3.4 Utbildning på forskarnivå Det antal doktorander som utexamineras årligen vid VH-fakulteten har under de senaste åren legat relativt högt jämfört med fakultetens uppdrag, och någon ökning bedöms därför inte vara aktuell. De tre forskarskolor som startats under 2011 ska, under förutsättning att verksamheten uppfyller de krav som fakulteten ställer, kunna fortsätta i nuvarande form till utgången av En mer omfattande utvärdering ska göras i slutet av Mot bakgrund av SLU:s uttalade vilja att stärka internationaliseringen vill fakulteten också uppmuntra till deltagande i internationella forskarskolor. 3.5 Utbildning på grund- och avancerad nivå Utbildningsutbud och ersättningar VH-fakulteten ska fortsätta att erbjuda både yrkesinriktade och generella program. Utbildningen på de yrkesinriktade programmen ska ge studenterna en tydlig yrkesidentitet men också en bred kunskapsbas som möjliggör anställningsbarhet även utanför de traditionella sektorerna. Oavsett utbildningsprogram och undervisningsmetod ska ämnesinnehållet vara baserat på vetenskap och beprövad erfarenhet, och för vissa kurser inom hippologutbildningen, även vila på en konstnärlig grund. Fakultetens forskning ska ge tydligt avtryck i utbildningarna. Fakulteten ska arbeta för en ökad förståelse för de faktiska kostnaderna för våra utbildningsprogram och ersättningsnivåer som tillåter fortsatt god kvalitet på lång sikt. Ersättning (per helårsstudent) till fakulteten varierar beroende på ämnesinriktning (samhälle, natur, vård, veterinärmedicin), men även inom respektive utbildningsprogram är kostnaden för olika kurser 7

8 olika beroende på innehåll och upplägg. Fakulteten ska arbeta för att differentierad kursersättning införs inom samtliga program, med undantag för Hippologprogrammet eftersom det finansieras i särskild ordning. Veterinärprogrammet har redan differentierad kursersättning. Fakulteten ska verka för att de program för vilka bedömningssystem finns kontinuerligt genomgår sådana utvärderingar. Veterinärprogrammet bör utvärderas av EAEVE (European Association of Establishements for Veterinary Education) enligt steg 2, som är en kvalitetsbedömning. Djursjukskötarprogrammet bör utvärderas av ACOVENE ("Accrediation Committee for Veterinary Nurse Education ). Fort- och vidareutbildning är en del i samverkan med alumner, näringsliv och samhälle. Inom fakultetens sektorer finns ett stort behov av kompetensutveckling på olika nivåer. Fakulteten vill stimulera institutionerna till ökad satsning på fort- och vidareutbildning samt uppdragsutbildning genom att ge stöd för igångsättning av kursverksamhet, framför allt kurser för alumner. Kurserna i sig måste finansieras helt av externa medel Hållbar utveckling och internationalisering inom utbildning VH-fakultetens utbildningsprogram ska, enligt SLU:s vision, leda till att studenterna får tillräckliga kunskaper om hållbart nyttjande av de biologiska naturresurserna. I detta ingår att studenterna ska kunna göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga, ekonomiska, miljömässiga och etiska aspekter. Beroende på kursers innehåll och ämne, kan aspekter på hållbarhet variera men de ska ingå i flertalet av programmens kurser och framgå i utbildningsplanen för samtliga utbildningsprogram. Enligt SLU:s strategi ska internationaliseringen inom utbildningen förstärkas genom bland annat utveckling av kursinnehåll, främjande av student- och lärarutbyte, ökad internationell samverkan, samt rekrytering till masterprogram. Studenter vid VH-fakulteten ska ha möjlighet att vistas utomlands inom ramen för sin utbildning, exempelvis genom att delta i studentutbytesprogram eller genom att i examensarbetet delta i projekt utanför Sverige. Fakulteten och lärarna ska uppmuntra studenterna att studera utomlands. Fakulteten ska, för att öka antalet inkommande utbytesstudenter, stimulera till att fler kurser ges på engelska där så är lämpligt. VH-fakulteten ska även stimulera till ett ökat internationellt lärarutbyte och att lärare medverkar i internationella nätverkssamarbeten. Även möjligheterna till internationellt samarbete genom internetbaserade undervisningsplattformar bör utvecklas. VH-fakulteten ska medverka till att SLU har en god organisation för att ta emot utländska studenter. Fakulteten ska också verka för personalens kompetensutveckling vad gäller arbete med internationella studenter. Fakulteten ska verka för en ökad rekrytering till Masterprogrammet Animal Science genom att stimulera till nätverksamarbeten inom EU samt till förbättrad extern information om programmet. VH- och NL- fakulteterna samarbetar med Uppsala universitet inom det internationella masterprogrammet i infektionsbiologi, som administreras av Uppsala universitet. VH-fakulteten avser att fortsätta samarbetet under kommande period. 8

9 3.6 Fortlöpande miljöanalys (FOMA) Fakulteten ansvarar för FOMA-programmet Giftfri Miljö, som långsiktigt ska bidra till det kunskapsunderlag som behövs för att nå det nationella miljökvalitetsmålet Giftfri miljö, liksom bistå med kompetens när det gäller internationella konventioner och införlivande av EU-direktiv på miljöområdet. Det är viktigt att den verksamhet som bedrivs inom programmet ger övervakande myndigheter de verktyg som behövs och efterfrågas för att utvärdera förekomst och effekter av farliga ämnen. Detta avser ämnen som direkt eller indirekt kan skada människors hälsa och miljön på lång sikt, inklusive miljögifter, tungmetaller och läkemedel. Utvecklingsprojekt bör kombineras med insamlande av data i relevanta miljöer under ca 5 år (vilket i sammanhanget är en kort period) för att kunna ge en indikation på tillämpbarhet i miljöövervakningssammanhang. Verksamheten ska ha nära koppling till forskning och utbildning. VHfakultetens personal ska även uppmuntras att delta i andra FOMA-program vid SLU Medarbetare och studenter En ledaridé och en medarbetaridé har arbetats fram på SLU inom ramen för projektet Hållbart Akademiskt Ledarskap. Dessa dokument innehåller värderingar som ska genomsyra VH-fakultetens verksamhet och bidra till en bra arbetsmiljö. Inom projektet erbjuds även kurser i ledarskap för fakultetens ledare och chefer på olika nivåer. Fakulteten ska arbeta för en ökad mångfald bland studenterna och bättre balans mellan könen. Fakulteten ska fortsatt verka för att undervisning och pedagogiskt arbete synliggörs och är meriterande för lärare. Vidare ska fakulteten stimulera till samverkan mellan orterna genom ortsövergripande utbildningsmoment och, som stöd för detta, stimulera till utveckling och utbildning i distanspedagogik. Fakulteten ska arbeta för att fakultetens och UDS personal, samt handledande personal på praktikplatser, riksanläggningar och så vidare, erbjuds pedagogisk fortbildning. Institutions- och programstudierektorer ska ges goda möjligheter till fortbildning i pedagogiskt ledarskap. För att säkerställa framtida god lärarkompetens och bibehålla SLU:s attraktionskraft som arbetsgivare är det eftersträvansvärt att fakultetens yngre akademiska personal i den mån så är möjligt ges möjlighet att genomgå forskarutbildning respektive residency-utbildningar. Även andra typer av fortbildning för lärare, till exempel genom tidsbegränsad tjänstgöring vid internationella myndigheter eller samarbetsorgan, bör stimuleras. Fakulteten ska fortsatt verka för att seminarier och workshops om hållbar utveckling ges för fakultetens personal. SLU anger att de forskare som ansöker om att bli docenter ska ha genomgått pedagogisk utbildning med inriktning på handledning av forskarstuderande. I syfte att ytterligare stärka handledarnas pedagogiska kompetens ska forskarskolorna ges i uppdrag att bidra till handledarnas utveckling, genom aktiviteter riktade till alla som är verksamma som handledare av forskarstuderande vid 9

10 fakulteten. Fakulteten ska verka för att fler yngre forskare/lärare får möjlighet att engagera sig som biträdande handledare för doktorander. 3.8 Fakultetsgemensamma resurser De riktigt stora strategiska satsningar som fakulteten beslutat om under senare tid rör olika byggprojekt i Uppsalaregionen. Dessa unika infrastruktursatsningar ska leda till att fakulteten dels får moderna och väl fungerande anläggningar för Nationellt forskningscentrum för lantbrukets djur (Lövsta) och att fakultetens personal i Uppsala samlas inom en och samma byggnad, Veterinärmedicinskt och husdjursvetenskapligt centrum (VHC). Inom VHC förväntas goda synergieffekter skapas och ett effektivare samutnyttjande av fakultetens resurser. Inflyttning i VHC och det anslutande universitetsdjursjukhuset (UDS) planeras ske sommaren Flytten kommer att få återverkningar på verksamheten under den aktuella perioden, inte minst på den laborativa sidan. För att minimera de störningar som en sådan omfattande flytt medför krävs noggrann gemensam planering. Frågor som rör fakultetsgemensam utrustning ska därför vara väl belysta före flytten, och principiella beslut rörande anskaffning och finansiering av gemensam utrustning fattade av fakulteten i god tid. Det är nödvändigt att Nationellt forskningscentrum för lantbrukets djur på Lövsta har god tillgänglighet och i så stor utsträckning som möjligt används i utbildning, forskning och samverkan, även internationellt. Detsamma gäller givetvis andra djuranläggningar inom VH-fakulteten. I begreppet god tillgänglighet ligger både ekonomiska, praktiska och organisatoriska förutsättningar. Fakulteten bör även framgent arbeta för att externa medel för infrastruktursatsningar ska komma våra forskningsanläggningar till godo. Universitetsdjursjukhuset, UDS, ligger organisatoriskt utanför fakulteten och ska vara en plattform för klinisk undervisning och forskning. Fakulteten är idag lokaliserad till såväl Uppsala som Skara, och verksamhet finns även i Wången, vid Strömsholm och Flyinge. Mot bakgrund av pågående arbete med fakultetsutformning och VHfakultetens mål att ta ett övergripande ansvar för husdjurfrågorna vid hela SLU kan verksamhet vid flera orter förekomma även framöver. 3.9 Extern samverkan, internationalisering och verksamhet för global utveckling Ökad samverkan mellan SLU och det omgivande samhället är av övergripande strategisk betydelse och detta gäller i högsta grad också för VH-fakulteten. De nyrekryterade samverkanslektorerna, samverkanskoordinator och vicedekanus för samverkan är ett led i detta. Fakultetens anställda ska engagera sig i nätverk och samverkansorganisationer både av tematisk och metodologisk art, både regionalt, nationellt och internationellt. En vidare utveckling av samverkan i olika former, såsom inom LEARN (Livestock Extension and Research Network), IEE-nätverket (infection Ecology and Epidemiology), EFSA (European Food Safety 10

11 Authority) med flera nätverk, kommer att ha hög prioritet eftersom de ligger helt i linje med fakultetens övergripande långsiktiga mål. Inom utbildningsområdet kommer fortsatt samverkan ske med (bland annat) EAEVE (European Association of Establishment for Veterinary Education) och ACOVENE (Accreditation Committee for Veterinary Nurse Education). VH-fakultetens nytillträdda samverkanslektorer ska säkerställa att samverkan, i likhet med forskning och undervisning, är av högsta internationella klass. Samverkansuppgifter som utförs av fakultetens anställda, utöver de uppgifter som ryms inom den så kallade 3:e uppgiften, bör kunna stödjas med institutions- eller fakultetsmedel och ska vara meriterande för anställningar med särskild samverkansinriktning. Fort- och vidareutbildning av yrkesverksamma inom fakultetens ämnesområden är viktigt för samtliga berörda näringar, vilket kräver fortlöpande kommunikation med dessa. Fakulteten har ett utskott för uthållig global utveckling, och en huvuduppgift för detta utskott är att koordinera och stödja de globalt inriktade projekt som finns vid fakulteten. En effektiv samverkan med SLU Global, Centrum för globala djursjukdomar och andra berörda instanser ska skapas så att de samlade resurserna och finansieringsmöjligheterna tas till vara på bästa sätt. Uppdragsutbildning i de globala frågorna ska genomföras i ökad omfattning. Förmedling av relevanta experttjänster för att bidra till kapacitetsuppbyggnad i andra länder, för både studenter och lärare, ska etableras. 4. Inrättande av högre, fakultetsfinansierade anställningar under Högre anställningar Till de högre tjänsterna/anställningarna vid universitetet räknas lektorat och professurer. De principer som beskrivs här gäller för tillsättning av rekryterade lektorer och professorer, det vill säga anställningar som initieras och finansieras av fakulteten. När en sådan anställning blir vakant, genom pensionsavgång eller genom att innehavaren av annan anledning lämnar anställningen, ska denna omprövas. I detta utvärderar fakultetsnämnden om anställningen ska återbesättas, om inriktningen eller tjänstenivån ska ändras eller om anställningen ska dras in. Likaså är det fakultetsnämnden som fattar beslut om inrättande av nya högre anställningar efter samråd med rektor. Fakultetsnämnden ska utgå ifrån denna strategi vid beslut om högre anställningar för perioden Kommande rekryteringar Under den kommande fyraårsperioden förväntas 13 professorer och 9 lektorer gå i pension, och dessa anställningar kommer då att tas upp för omprövning. I en sådan omprövning beaktas flera olika aspekter, i dialog med berörda institutioner, till exempel anknytningen till forskningsämnet, undervisningsbehovet och befintliga kompetenser. Andra faktorer som spelar in är 11

12 sektorsrelevansen, samhällets behov, vetenskapliga utvärderingar av fakultetens verksamhet, befintliga forskargrupper med mera, se även 4.4. Möjligheten att vid behov använda sig av särskilt tillsatta rekryteringsgrupper som tar fram en anställningsprofil utifrån en noggrann omvärldsanalys och fakultetens strategiska behov ska övervägas, eftersom detta kan öppna för strategiska möjligheter utöver vad som vanligen är fallet vid sedvanlig annonsering. Utöver omprövning inför eventuell återbesättning av befintliga professurer och lektorat i samband med avgång ska möjligheten att nyinrätta anställningar övervägas, i enlighet med de prioriteringar som nämns under 3.1, och i beaktande av informationen under Verksamhetsområden och discipliner I denna strategi införs begreppet verksamhetsområde för att beskriva fakultetens vetenskapliga ansvarsområden. Dessa områden är inte knutna till vare sig specifika tjänster eller enskilda institutioner. De vetenskapliga verksamhetsområdena beskriver på ett kortfattat sätt fakultetens ansvar vad gäller forskning och utbildning, och illustrerar vilka områden som måste hållas i åtanke i samband med tjänstetillsättningar. Det ska betonas att ämnena varierar markant i omfattning, och innehåller varierande antal underdiscipliner, exempelvis djurslagsinriktning. Med begreppet verksamhetsområde vid fakulteten avses ett övergripande ämnesområde, ej djurslagsbundet, som är centralt för både forskning och utbildning i ett långsiktigt perspektiv och som fakulteten kan anses ha ett särskilt nationellt ansvar för. Den som innehar en högre anställning (lektorat eller professur) inom ett verksamhetsområde förväntas ta ansvar för utvecklingen av relevanta delar av detta inom hela SLU. Ett vetenskapligt verksamhetsområde är vanligen delat mellan flera högre anställningar och flera institutioner. Verksamhetsområdenas benämning är inte avsedd att styra benämningen av högre anställningar. För att tydliggöra verksamhetsområdena ges exempel på vilka discipliner som ingår i respektive område; listan över vad som ingår är dock inte uttömmande. Inte heller är placeringen av de olika delarna under ett visst verksamhetsområde av avgörande betydelse, utan syftet är snarast att ge en strukturerad bild av fakultetens verksamhet. Vid fakulteten ska forskning och forskningsbaserad utbildning bedrivas inom följande verksamhetsområden (listas i fetstil i bokstavsordning): Djurhållning Inklusive husdjurshygien, husdjurens inhysning och husdjurens skötsel (och träning) 12

13 Djuromvårdnad Inklusive vårdhygien och rehabilitering Djurvälfärd och djurskydd Inklusive djuretik Etologi Försöksdjursvetenskap Genetik och husdjursavel Inklusive molekylärgenetik, kvantitativ genetik, bioinformatik och genetisk mångfald Husdjurens anatomi och fysiologi Inklusive histologi och biomekanik Husdjurens nutrition och fodervetenskap Inklusive husdjurens utfodringssystem Veterinärmedicinsk biokemi Veterinärmedicinska kliniska vetenskaper Inklusive veterinärmedicinsk medicin, veterinärmedicinsk kirurgi, veterinärmedicinsk reproduktion, veterinärmedicinsk anestesiologi, veterinärmedicinsk bilddiagnostik, veterinärmedicinsk klinisk kemi, veterinärmedicinsk epidemiologi samt anestesiologi Veterinärmedicinsk patologi och infektionsbiologi Inklusive veterinärmedicinsk bakteriologi, veterinärmedicinsk virologi, veterinärmedicinsk parasitologi, veterinärmedicinsk immunologi, livsmedelssäkerhet, epizootologi, veterinärmedicinsk farmakologi och veterinärmedicinsk toxikologi. 4.4 Principer vid inrättandet respektive omprövandet av högre anställningar Nedanstående avser högre fakultetsfinansierade anställningar, det vill säga de lektorat och professurer som inte har sin grund i befordran utan i aktiv rekrytering. Utlysning av denna typ av anställningar är ett av fakultetens starkaste verktyg vad gäller verksamhetens inriktning och kvalitet. Fakultetsnämnden ska inrätta fakultetsfinansierade anställningar på den institution som erbjuder bäst miljö för en nyrekryterad lektor eller professor i ett visst ämne. Denna strategi ska vara en vägledning för fakultetsnämnden vid sådana ställningstaganden. Principerna ska tillämpas i den utsträckning de inte bryter mot de regler som anges i SLU:s anställningsordning. Vid omprövning av högre anställningar, liksom vid övervägande om nyinrättande av högre anställningar, ska följande faktorer tas i beaktande: Undervisningsbehovet, inklusive undervisningens omfattning. Högre anställningar ska vara relevanta för de utbildningar som genomförs vid VH-fakulteten, det vill säga att det ska finnas en anknytning mellan forskning och den utbildning som bedrivs inom respektive verksamhetsområde. Tillvaratagande och utveckling av befintliga kompetenser som bedöms väsentliga för fakultetens ansvarsområden och/eller sektorsrelevansen. 13

14 Sektorsrelevans. Även ämnesområden utan stark förankring i fakultetens utbildningar ska vid behov kunna besättas med högre anställningar om de bedöms som väsentliga ur ett samhällsperspektiv och har tydlig sektorsrelevans. Vetenskapliga utvärderingar av fakultetens verksamhet ska beaktas. Speciellt viktigt är att högre anställningar skapas inom de ämnen som är viktiga för utbildningen men där uppenbara brister påvisats, men även att excellent kompetens även i framtiden kan upprätthållas i för fakulteten starka ämnen. Ämnets potential att utvecklas på ett sådant sätt att VH-fakulteten blir ledande inom ämnesområdet är av stor vikt. Det globala utvecklingsperspektivet bör också beaktas. Hänsyn till forskningsgruppens storlek, och huruvida befintliga anställningsinnehavare är befordrade eller rekryterade. Följande ska eftersträvas: Årliga avstämningar i fakultetsnämnden för att i god tid kunna initiera rekryteringar till högre anställningar, mot bakgrund av förväntade pensionsavgångar och eventuella nysatsningar. Inför dessa årliga avstämningar ges institutionerna möjlighet att samordna och till fakulteten meddela önskemål vad gäller anställningar som kan vara aktuella. Möjligheten att rekrytera gästlärare utnyttjas i högre omfattning, för ökad flexibilitet. Utnyttja möjligheterna till adjungering av lektorer och professorer, i syfte att tillföra ytterligare kompetens till fakulteten. Vid tillsättningar ska inte bara sökandens sedvanliga vetenskapliga och pedagogiska meriter fram till dags dato utvärderas, utan även vederbörandes potential för framtida utveckling inom ämnet bör vägas in. 14