Kvalitetsrapport Förskolan Björken

Transkript

1 Kvalitetsrapport Förskolan Björken Läsåret

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Förutsättningar Grundfakta Arbetsmiljö Vägledande samspel ett gemensamt förhållningssätt Barn- och utbildningsnämndens mål Normer och värden... 7 Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Fel! Bokmärket är inte definierat. 4. Utveckling och lärande Språk Matematik Naturvetenskap och teknik... Fel! Bokmärket är inte definierat. 4.4 Lek... Fel! Bokmärket är inte definierat. 4.5 Estetik Motorik Socialt Barns inflytande Förskola och hem Redovisning av föräldrarnas nöjdhetsenkät för Övergång och samverkan Uppföljning, utvärdering och utveckling Sammanfattning av utvecklingsområden... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2

3 1. Inledning I Lindesbergs kommun genomförs ett regelbundet systematiskt kvalitetsarbete. Syftet är att säkerställa att verksamheten på varje förskola överensstämmer med såväl de nationella styrdokumentens mål, krav och riktlinjer som lokalt beslutade målsättningar och barn- och utbildningsnämndens specifika målskrivningar.. Kvalitetsrapporten är sammanställd av respektive förskolechef och bygger på underlag från och analys av pedagogernas egna skattningar av olika delar av verksamheten, vårdnadshavares svar i samband med den årligen återkommande nöjdhetsenkäten. Förskolan Björken ligger i centrala Lindesberg. Förskolan har fyra avdelningar, yngre- och Äldre avdelningar ligger bredvid varandra och delar lekhall/aktivitetsrum. Förskolan har en mycket fin utemiljömed en helt nyrenoverad utegård som inspirerar till många olika lekar och aktiviteter. Det finns en skogsdunge bredvid förskolan där man kan leka och man har nära till Kyrkbergets naturområde. Förskolan har ett eget tillagningskök där god och näringsrik mat lagas. Monica Lindström förskolechef 2. Förutsättningar 2.1 Grundfakta Antal barn 15 mars Grundbemanning 15 mars 80 barn 14.0 personal Utöver grundbemanning finns centralt budgeterade medel för barn med stora stödbehov. Dessa medel fördelas efter behov terminsvis. 3

4 2.2 Arbetsmiljö Beskrivning av årets arbete Vår bemanning på förskolan är utifrån den resursfördelningsmodell som Lindesbergs kommun har, den har under året ändrats så personaltätheten blivet högre. Trots det ta jobbar vi för att antalet barn ska bli färre i våra grupper. På äldre avdelningarna har vi 24 barn samt 16 på yngre avdelningarna. Det finns ett väl inarbetat system kring det systematiska barnskyddsarbetet med regelbundna kontrollrundor. Det finns en Brand och säkerhetspärm som nu har lagts över till ett digitalt dokument. Utbildning i Brand och HLR har genomförts, enligt rutiner ska vara personal genomgå utbildningen var fjärde år. Utbildning i ergonomi ska ske var tredje/fjärde år detta var inte aktuellt i år. Vi har under året haft en föreläsning av Johanna Kagerup som är utbildare och coach inom stresshantering. En uppskattad förläsning som handlade om En energiinjektion för pedagoger världen viktigaste ledare. Arbetsmiljöarbetet sker fortlöpande, arbetsmiljö finns med som en punkt vid varje arbetsplatsträff, samt en samverkansträff i månaden. Den psykosociala arbetsmiljön har påverkats negativt utifrån brist på vikarier vid ordinarie personals frånvaro. Flera av vikarier som kommer saknar erfarenhet av arbetet i barngrupp vilket påverkar hur väl arbetet fungerar. Vi jobbar också på att få till arbetspauser under fm och em. Vi är glada för ombyggnationen på vår gård med ny miljö och ny lekutrustning. Ett stort behov är renovering av fastigheten, där miljön är sliten. I personalrummet saknas kylskåp och möjlighet att värma mat för personal som har rast. Under året har 3 personal på varje avdelning fått en egen lärplatta. Vi behöver nya telefoner så vi kan nås på gården och i skogen. För att klara vikariebehovet behöver vi en mer flexibelt förhållningsätt att hjälpa varandra mellan de olika avdelningarna. Vi behöver se över upplägget på våra peddor med bemanningen på förskolan 4

5 2.3 Vägledande samspel ett gemensamt förhållningssätt Programmet Vägledande samspel/icdp är ett hälsofrämjande och förebyggande program som utgår från att varje person har resurser som kan utvecklas. Syftet är att öka förmågan att förstå och respektera varandra genom utveckla lyhördhet och empati. Vägledande samspel betonar betydelsen av nära och tillitsfulla relationer. Kvaliteten i relationen är en förutsättning för barns växande och lärande. Ur broschyren Programmet Vägledande samspel/icdp Stiftelsen ICDP Sweden Beskrivning av årets arbete I vårt värdegrundsarbete är det viktigt att vi har en bas att utgå från. Därför använder vi ICDP Vägledande samspel, i all handledning och i situationer då vi behöver vara tydliga med hur vi ska förhålla oss. ICDP grundar sig på barnkonventionen och passar därför väl för de värderingar som ska råda på en förskola. Vi ser det som ett långsiktigt och alltid förekommande arbetet. Under året har all nyanställd personal fått 5 utbildningstillfällen, samt har vår specialpedagog haft pedagogiska träffar där all personal träffats en eftermiddag per termin för att diskutera aktuella frågor. Vi har också läst en bok som heter Fem gånger mer kärlek Martin Forster som vi har på några av våra APT diskuterat olika situationer på förskolan utifrån ICDP. Viktigt att hela tiden fortsätta arbetet så vi behåller det vägledande samspelet som förhållningssätt, samt inkluderar föräldrarna. Tappa inte tråden, skolan behöver få in ICDP i sina verksamheter 5

6 2.4 Barn- och utbildningsnämndens mål Barn- och utbildningsnämnden har för 2017 som mål att Barn och elever i Lindesberg har tillgång till utbildning som ger goda möjligheter till egen försörjning. För att mäta måluppfyllelsen vad gäller förskolan så används indikatorn Andel barn i förskola som utvecklar sådan språkförståelse och språklig medvetenhet att de är förberedda för läs-och skrivinlärning vid skolstarten. Bedömning av måluppfyllelse görs utifrån hur väl förskolan gett förutsättningar för barnen att utveckla ett antal förmågor: Att förstå många ord och begrepp. Att intressera sig för sång, rim, ramsor. Att leka med ord. Att intressera sig för att delvis eller helt skriva sitt namn. Att intressera sig för siffror och bokstäver. Att intressera sig för siffror och bokstäver Att intressera sig för lekskrivning. Beskrivning av årets arbete Detta sker varje dag och hela tiden! Vi erbjuder ett varierat talspråk, sångsamlingar, språklek, samlingar med räkning, ramsor, vi introducerar nya språk för barnen ex., engelska mm. Böcker, tecken som stöd, bokstäver och siffror i vardagliga situationer. Barnen leker skola där de arbetar med läxor, lekskriver och skriver sina namn. Mycket kommunikation i vardagliga situationer som ex. rollek, skogsaktiviteter mm. Förskolan har gett förutsättningar som lett till att gruppen har utvecklat förmågor utifrån kriterier i språkmatrisen till 95% Vi är lyhörda och tar till oss vad de är intresserade av samt erbjuder och utmanar barnen vidare i språkets värld. Vi upplever att barnen är intresserade, vetgiriga och nyfikna när vi utmanar dem och ställer öppna frågor. Vi vill även börja arbeta med visuella bilder för att lättare synliggöra för barnen hur våra dagar ser ut med ex. rutiner. Fortsätter att arbeta vidare med språkutveckling 6

7 3. Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö 98 Reviderad 2016) Pedagogerna ser barnen som en del i ett arbetslag. Där atmosfären är att man kan ha en öppenhet mot alla och våga utrycka vad man känner. En stor vikt läggs vid att respektera andras åsikter och få barnen att tycka det är ok att tycka annorlunda. Gruppens samvaro ska vara att alla känner sig delaktiga. Pedagogerna finns som stöd i konflikter, men låter barnen själva uttryck egna åsikter eller vad de känner. Material som använts under året: Babblarna ett material som tilltalar små barn. Figurerna är ett kompisgäng och därför kan de med fördel användas för att främja barns vänskapsrelationer. Alla figurer är olika till färg och form och personlighet. 10 komisböckerna Böckerna handlar om hur man är en bra kompis och hur man ska förhålla sig till andra och vad det innebär att vara en del av en grupp Vi fortsätter att uppmuntrar barnen till god kunskap, att visa varandra respekt och empati. Uppmuntrar barnens tankar och åsikter för att barnen ska utveckla en god självkänsla samt skapa förståelse för alla människor och allt levandes lika värde Uppmärksamma alla barnens rättigheter och möjligheter. Att hålla diskussionen vid liv och involvera hela arbetslaget samt föräldrar 7

8 4. Utveckling och lärande Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet. (Lpfö 98 Reviderad 2016) 4.1 Språk Språkutvecklingen i förskolan sker i det vardagliga lärandet. I alla tänkbara situationer under dagen tränar vi språket förskolan. Som pedagog är det viktigt att använda ett tydligt och nyanserat språk. Genom att vara delaktig i alla situationer med barnen t.ex. matsituationer på och av klädning blöjbyte och mera, pratar vi om det som sker. Vi erbjuder utifrån ex. Bornholm sång rim och ramsor, lyssnar till varandra i stor och liten grupp. Vi upplever att barnen är vetgiriga och nyfikna när vi utmanar dem och ställer öppna frågor. Vi använder böcker, flanosager och låter dem återberätta när vi stannar upp i läsningen. Vi använder tecken som stöd för att förstärka ord och göra det mer begripligt. Vi ser att de olika delarna vi jobbar med ger resultat. Barnen visar trygghet nu att våga tala och delta i stor grupp. Vi bryter ner svårigheterna och jobbar med det i mindre grupper. Gjort dem medvetna med hur de ska göra för att det skall bli rätt, vi ger de redskapen ex uttal, tungan vart ska den vara, pennfattning osv. Vi hittar lösningar har en öppenhet i vårt arbetslag, utmanar barnen att berätta, använda sina ord, att prata med varandra. Vi ger barnen verktyg och förståelse att använda sitt språk, i alla sammanhang, leken, konflikter, samspel osv. Vi jobbar vidare med språkljuden och använder språkmatrisen som ett arbetsverktyg. Stärker deras själkänsla och tron på sig själv, samt förståelsen för andra. Ge alla barnen talutrymme, inte bara de som tar för sig. Fortsätta jobba med barnens självförtroende och självkänsla, tro på sig själv. Att barnen ska våga prova och känna glädje i sin språkförståelse och språkliga medvetenhet. Avdelningen Snödroppen 8

9 Språk Att utveckla ett nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta uttrycka tankar, ställa frågor och kommunisera med andra. Kriterier Barnen använder sitt språk i samspelet med andra Barnen deltar aktivt med talspråk och kroppsspråk i samling Barnen visar glädje och intresse och finner nya sätt att uttrycka sig genom naturvetenskap och estetiska ämnen. Vi har nått målet genom att arbeta på följande sätt Möblering och stimulerande lek Sagoläsning Babblar tema Ämnesinriktade samlingar så som rörelselek, skapande matematik språk och naturkunskap Utflykter Sång och samling med levande musik och instrument Fortsätter att jobba med babblarna Nyponrosen Språk Att barnen utvecklar sin förmåga att uttrycka sig verbalt och att de visar respekt för andra: Språkljudslek en gång i veckan i smågrupper Rim och ramsor Inköp av material Kompistema Att se vad gruppen behöver och att sätta mål därefter 9

10 Anemonen Språk Främja en miljö där språk kan utvecklas Detta sker när: Barnen känner sig trygga i sin vistelse på förskolan Barnen utvecklar sitt sociala samspel tillsammans med barn och vuxna Barnen ökar begreppsförståelsen Metod: Barbapappa och hans familj som visar på färger form, känslor språk musik natur och vetenskap, rörelse och skapande verksamhet. : Hitta nya idéer och ett fortsatt lärande. 4:2 Matematik Matematik ska vara roligt och lustfyllt. Varje dag använder vi oss av matematik i leken och i andra aktiviteter i verksamheten. När vi samtalar sjunger, läser kommer de matematiska begreppen in i språket. Vi tränar begrepp som på, över, under, bakom framför. Vi räknar antal, sorterar, benämner färger och former. Vi behöver bli bättre på att följa upp, dokumentera och utvärdera vår arbetsätt kring matematik. Den skriftliga delen, vi anser att vi samtalar och följer upp matematiken i våra pedagogiska samtal muntligt. Framgångsfaktor är barnens klurigheter kring matematik, de ser matematiken i vardagen, ex delar frukt i olika delar. De är nyfikna och matematiken är glädjefull. Lotus diagrammet ser vi som värdefullt, det synliggör mattematiken i vardagen. Vi går vidare med att behålla glädjen och benämna att det är matematik vi jobbar med. Behålla det lekfulla sammanhanget och utmana vidare i tänket. Vi går vidare med att behålla glädjen och benämna att det är matematik vi jobbar med. Behålla det lekfulla sammanhanget och utmana vidare i tänket. 10

11 Avdelning Pionen Språk och matematik Utmana barns nyfikenhet och begynnande förståelse för språk och kommunikation samt för matematik Lpfö 98/10 (sid 11) Detta sker när barnen utvecklar sin förmåga att: Använda ett trevligt språkbruk (lyssnar på och låter varandra prata klart) Använder språket bl.a. för konfliktlösning Förstå siffror och matematiska begrepp samt använder sig av dessa I vår verksamhet är det en naturlig del av dagen som vi då kopplar hela tiden till vår läroplan. : Använder vårt mål för att utveckla vår avdelning 4.3 Naturvetenskap och teknik I förskolan lär sig barnen naturkunskap och teknik genom lek och aktivitet. Teknik på förskolan är att synliggöra tekniken i vardagen och göra den begriplig för barnen. Pedagogen är inspiratör och medforskare i barnens lek och aktiviteter. Vi vill väcka barns nyfikenhet för att själva undersöka och forska. Barnen ges förutsättningar att lära sig att beskriva, mäta, jämföra och upptäcka likheter och olikheter. Barn behöver göra experiment flera gånger för att förstå. De måste själva undersöka och se så resultaten kan jämföras och de kan förstå de naturvetenskapliga fenomenen. Fortsätta arbeta vidare med detta, ligga lite steget före, planera i förväg. Alltid vara lyhörda! 11

12 4:4 Lek Vi i förskolan betonar vikten av lekens betydelse i verksamheten. I leken stärks barnets egen identitet vilket gynnar självkänslan såväl som barnets språkliga färdigheter. Pedagogerna arbetar ständigt med att organisera verksamheten så att barnen finner inspirerande miljöer samt förbereder material samt tid till lek. Leken är ett mycket viktigt verktyg i arbetet med den sociala kompetensen och lärandet. Pedagogerna finns där som stöd i utvecklandet av barnens lek och lärprocesser. Utvecklingsområden Fortsätta vara vetgiriga nyfikna pedagoger, låter barnen leka, lära och utvecklas. 4.5 Estetik I Vår förskola ska barnen få möjlighet att utveckla sin skapande förmåga genom att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många olika uttrycksformer såsom lek, bild, rörelse, sång, musik och drama. Barnen ska ha tillgång till material som de utifrån fantasi och undersökande kan skapa utifrån deras egen förmåga. Vi erbjuder skapande aktivitet varje dag, barnen har ett stort intresse av detta samt att vi utmanar barnen vidare i deras funderingar och barnen tar till sig av vad vi berättar samt lär sig och utmanar sig själva vidare. Vi tar varje tillfälle i akt, vi ska lära oss här och nu! Barnen har en stor förmåga att vilja förmedla sina kunskaper. Att fortsätta att arbetat med de estetiska uttrycksformerna för ökad lust i lärandet. 12

13 4.6 Motorik Vi har promenerat i skogen där barnen tränar sin grovmotorik, den stora backen och stenarna bjuder på utmaning. Vi erbjuder cykling på gården med olika typer av fordon. Vi har fjädrar som tränar munmotoriken, pärlar halsband, klipper och klistrar, vid maten tränas det på att bre smörgås ta mat, dela mat Vid påklädning tränas grovmotoriken och finmotoriken. Babblarröris och hinderbana dans/rörelseskiva Genom uppmuntra barnen att försöka själva vid olika situationer som påklädning ger vi barnen en större möjlighet att utveckla sin motorik. På förskolan ger vi våra barn goda möjligheter att utvecklas motoriskt genom rörelse. Vi jobbar vidare och är glada över vår utemiljö i vår fantastiska skog och naturen precis utanför. 4.7 Socialt Se arbetet med ICDP samt Normer och värden 5. Barns inflytande I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten. (Lpfö 98 Reviderad 2016) Vi ger barnen möjlighet att växa genom att vi ger dem ansvar för olika områden i den dagliga verksamheten. Verksamheten utgår från barnens intressen och förmågor. Vi har deras önskemål och idéer som utgångspunkt i vår planering av projekt, teman och aktiviteter. Vi har arbetat mycket med hur man skall vara mot varandra. Det sociala samspelet att visa hänsyn till varandra och lyssna på andra och kunna kompromissa och turtagande. Att vi alla är olika och att det respekteras. Att vi är trevliga mot varandra/omtänksamma detta leder till att barnen visar stor empati. ICDP är vår grund. I alla möten med barn och vuxna. Vi fortsätter att jobba efter Frihet under ansvar. Lära barnen att handla efter demokratiska principer och få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. 13

14 6. Förskola och hem Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande. (Lpfö 98 Reviderad 2016) Redovisning av föräldrarnas nöjdhetsenkät för Antal svar 43 Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov. Ofta/alltid Ofta/alltid ,9 97,6 Mitt barns förskola har en bra utemiljö och utrustning för utveckling och lärande. 95,9 93 Personalen på förskolan har positiva förväntningar på mitt barns utveckling och lärande. 95,9 100 Mitt barns förskola har en bra innemiljö och utrustning för utveckling och lärande. 95,9 95,3 I förskolan uppmuntras mitt barns nyfikenhet och lust att lära. 95,9 100 Mitt barn trivs i förskolan. 95,9 100 I förskolan utvecklas mitt barns förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter. 96,0 97,6 Mitt barn känner sig tryggt i förskolan. 93,9 100 Jag får information om de mål som styr verksamheten. 89,8 90,7 Mitt barn får ett bra bemötande av förskolans personal. 93,9 100 Jag får information om mitt barns utveckling och lärande. 87,7 93 Jag är nöjd med mitt barns förskola. 95,9 100 Förskolan erbjuder många naturliga tillfällen till samverkan mellan personal och föräldrar i och med att barnen dagligen lämnas och hämtas. 14

15 Vi möter och bemöter föräldrarna varje dag och vi sätter stort värde på samtal om barnets vardag både vid lämning/ hämtning. På morgonen kan föräldrarna ge oss en vink om hur barnet mår och på eftermiddagen kan vi berätta om hur dagen i förskolan har varit. Vid behov kan vi boka in ytterligare stunder för samtal om barnet utveckling, trivsel och trygghet. Föräldramöte På hösten hålls ett föräldramöte på varje avdelning och här möts alla föräldrar och avdelningens pedagoger till samtal om mål, innehåll och värdegrund. Föräldramöte för nya familjer På våren hålls ett föräldraträff för de nya familjerna som ska börja på förskolan, där får de information om förskolans organisation, verksamhet, träffa pedagoger och se den avdelning som barnet ska börja på. Föräldraforum På våra förskolor finns ett föräldraforum som förskolechef ansvarar för, i detta forum ska självklart inte frågor som berör enskilda barn, föräldrar och personal behandlas utan aktuella frågor där det finns ett forum att diskutera tillsammans. Utvecklingssamtal Föräldrar inbjuds till utvecklingssamtal en gång per termin. Utvecklingssamtalet är ett samtal som bygger på en bred och nyanserad bild av barnets utveckling och lärande, om barnet trivs, har roligt och fungerar socialt och på vilket sätt verksamheten bidrar till detta. Information På hemsidan finns alla våra styrdokument och aktuell information till föräldrarna. Våra gemensamma aktiviteter för barn och föräldrar Lucia Lucia firas på varje förskola tillsammans med föräldrarna. Sommarfest En gemensam sommarfest på gården där barnen uppträder och vi fikar tillsammans. : Nöjdheten hos föräldrarna har ökat på alla områden utan lärmiljö och utemiljö. Orsaken kan vara att vi byggt om gården och förskolan har varit på begränsade ytor. Att fortsätta att delge föräldrar våra styrdokument, samt de mål som vi har bestämt på varje avdelning. Jobba aktivt med lärmiljön inomhus 15

16 7. Övergång och samverkan Förskolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande. Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar från förskolan till förskoleklassen, skolan och fritidshemmet. (Lpfö 98 Reviderad 2016) I Lindesbergs kommun sker överlämning från förskola till förskoleklass enligt en gemensamt antagen plan där tidpunkter och ansvariga för olika aktiviteter är angivna. Utvärdering och analys av överlämnandeprocessen genomförs regelbundet. Beskrivning av årets arbete Blivande förskoleklassbarn på enheten träffas under vårterminen en gång i veckan för att få lära känna kommande klasskamrater lite bättre Barnen tycker skolgruppen är rolig Ytvecklingsbehov Önskar ett gemensamt arbetssätt hur det ska gå till vid besök av skolan. Vi önskar visning av den nya skolan matsal idrottsal skolgård mm Det är viktigt att vi som pedagoger kan vara ett stöd för barnen i besöken. 16

17 8. Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. För att stödja och utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande och delaktighet samt inflytande över och intresse för de olika målområdena. Det behövs också kunskap om hur barns utforskande, frågor, erfarenheter och engagemang tas till vara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant, rolig och meningsfull. (Lpfö 98 Reviderad 2016) I Lindesbergs kommun bedrivs det systematiska kvalitetsarbetet för samtliga förskolor utifrån ett kommungemensamt årshjul och med gemensamma mallar för dokumentation. Mallarna består dels av dokumentet barndokumentation som beskriver de förutsättningar förskolan gett för barnets utveckling och lärande, dels dokumentet verksamhetsdokumentation som främst beskriver det arbete som görs utifrån årets prioriterade mål. I slutet av varje läsår gör personalen en självskattning kring måluppfyllelse utifrån de olika ämnesområden som förskolan ska arbeta med enligt Lpfö 98/16. Resultatet av självskattningen görs utifrån givna målkriterier utgör en del av respektive enhets kvalitetsrapport. I verksamheten finns olika områdesgrupper bestående av pedagoger från samtliga förskolechefers område och dessa leds av förskolechefer. De områdesgrupper som finns just nu är språkgrupp, matematikgrupp, kvalitetsgrupp och en IKT-grupp. Beskrivning av årets arbete Vi jobbar på med SKA och vi upplever att det är ett tydligt material. En del upplever att materialet är tidskrävande, speciellt för de som är nyanställda. När vi har nya kollegor måste det finns tid till att delge hur materialet fungerar. Detta bör ske under ett års hjul Många papper är lika och man gör samma i olika steg. Önskar ett mer förenklat sätt att dokumentera, sammanställa och tidssparande. 17

18 9. Prioriterat Utvecklingsområde Att utveckla samarbetet i arbetslaget Vi vill skapa en ännu mera lustfylld, kreativ samt hälsosam arbetsplats Vi behöver se över upplägget på våra peddor med bemanningen på förskolan Tappa inte tråden, skolan behöver få in ICDP i sina verksamheter Fortsätter att arbeta vidare med språkutveckling Att hålla diskussionen vid liv och involvera hela arbetslaget samt föräldrar Att hålla diskussionen vid liv och involvera hela arbetslaget samt föräldrar i planen för diskriminering och kränkande behandling Ge alla barnen talutrymme, inte bara de som tar för sig. Fortsätta jobba med barnens självförtroende och självkänsla, tro på sig själv. Att barnen ska våga prova och känna glädje i sin språkförståelse och språkliga medvetenhet. Vi går vidare med att behålla glädjen och benämna att det är matematik vi jobbar med. Behålla det lekfulla sammanhanget och utmana vidare i tänket. Fortsätta vara vetgiriga nyfikna pedagoger, låter barnen leka, lära och utvecklas. Fortsätta arbeta vidare med detta, ligga lite steget före, planera i förväg. Alltid vara lyhörda! Vi jobbar vidare och är glada över vår utemiljö i vår fantastiska skog och naturen precis utanför. Önskar ett gemensamt arbetssätt hur det ska gå till vid besök av skolan. Vi önskar visning av den nya skolan matsal idrottsal skolgård mm Det är viktigt att vi som pedagoger kan vara ett stöd för barnen i besöken Många papper är lika och man gör samma i olika steg. Önskar ett mer förenklat sätt att dokumentera, sammanställa och tidssparande i det systematiska kvalitetsarbetet. Hitta nya idéer och ett fortsatt lärande Att se vad gruppen behöver och att sätta mål därefter 18