Kvalitetsrapport Förskolan Stöttestenen

Transkript

1 Kvalitetsrapport Förskolan Stöttestenen Läsåret

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Förutsättningar Grundfakta Arbetsmiljö Vägledande samspel ett gemensamt förhållningssätt...fel! Bokmärket är inte definierat. 2.4 Barn- och utbildningsnämndens mål...fel! Bokmärket är inte definierat. 3. Normer och värden... 8 Plan mot diskriminering och kränkande behandling..fel! Bokmärket är inte definierat. 4. Utveckling och lärande Språk Matematik Naturvetenskap och teknik Lek Estetik Motorik Socialt Barns inflytande Förskola och hem Redovisning av föräldrarnas nöjdhetsenkät för Övergång och samverkan Uppföljning, utvärdering och utveckling Sammanfattning av utvecklingsområden...fel! Bokmärket är inte definierat

3 3. Inledning I Lindesbergs kommun genomförs ett regelbundet systematiskt kvalitetsarbete. Syftet är att säkerställa att verksamheten på varje förskola överensstämmer med såväl de nationella styrdokumentens mål, krav och riktlinjer som lokalt beslutade målsättningar och barn- och utbildningsnämndens specifika målskrivningar.. Kvalitetsrapporten är sammanställd av respektive förskolechef och bygger på underlag från och analys av pedagogernas egna skattningar av olika delar av verksamheten, vårdnadshavares svar i samband med den årligen återkommande nöjdhetsenkäten. Förskolan Stöttestenen består av 4 avdelningar, två för yngre barn samt två för äldre barn. Den gränsar till ett vackert skogsområde som förskolan använder. Under läsåret har förskolans gård renoverats, lekställningar samt miljön runt dem har förändrats. På förskolan samarbetar vi med öppningar och stängningar och hjälps åt personalmässigt vid behov. Förskolans öppettider är 6:00 18:00 Maten tillagas i vårt kök på förskolan. Monica Lindström förskolechef

4 4. Förutsättningar 2.1 Grundfakta Antal barn 15 mars Grundbemanning 15 mars 78 barn 14.0 tjänster Utöver grundbemanning finns centralt budgeterade medel för barn med stora stödbehov. Dessa medel fördelas efter behov terminsvis. 4

5 2.2 Arbetsmiljö Vår bemanning på förskolan är utifrån den resursfördelningsmodell som Lindesbergs kommun har, den har under året ändrats så personaltätheten blivet högre. Trots det ta jobbar vi för att antalet barn ska bli färre i våra grupper. På äldre avdelningarna har vi 24 barn samt 16 på yngre avdelningarna. Det finns ett väl inarbetat system kring det systematiska barnskyddsarbetet med regelbundna kontrollrundor. Det finns en Brand och säkerhetspärm som nu har lagts över till ett digitalt dokument. Utbildning i Brand och HLR har genomförts, enligt rutiner ska vara personal genomgå utbildningen var fjärde år. Utbildning i ergonomi ska ske var tredje/fjärde år detta var inte aktuellt i år. Vi har under året haft en föreläsning av Johanna Kagerup som är utbildare och coach inom stresshantering. En uppskattad förläsning som handlade om En energiinjektion för pedagoger världen viktigaste ledare. Arbetsmiljöarbetet sker fortlöpande, arbetsmiljö finns med som en punkt vid varje arbetsplatsträff, samt en samverkansträff i månaden. Den psykosociala arbetsmiljön har påverkats negativt utifrån brist på vikarier vid ordinarie personals frånvaro. Flera av vikarier som kommer saknar erfarenhet av arbetet i barngrupp vilket påverkar hur väl arbetet fungerar. Vi jobbar också på att få till arbetspauser under fm och em. Vi har under året rekryterat flera förskollärare som resulterat till 10 förskollärare samt 4 barnskötare vid ht-17 början Under året har 3 personal på varje avdelning fått en egen lärplatta. En önskan är att få ytligare en fast dator till ett kontor. Barnen på äldre avdelningarna har många timmars närvaro vilket leder till att timmarna på avdelningarna ligger mellan timmar. Detta är ett stressmoment att få tiden att räcka till. Många gånger får man gå in på sin planeringstid och hinner då inte med sitt administrativa arbete. Vis våra utbildningstillfällen önskar vi mer tid för reflektion, för att driva frågan vidare i arbetslaget Vår utemiljö har förändrats, en önskan hade varit att få varit med mer och påverkat gårdens utformning. Fortsatt arbete för att sänka antal barn i våra barngrupper. Personalen önskar en större balans mellan arbetet i barngruppen och det administrativa arbetet. Ett stort behov är mer tid för IT arbetet i förskolan. 5

6 2.3 Vägledande samspel ett gemensamt förhållningssätt Programmet Vägledande samspel/icdp är ett hälsofrämjande och förebyggande program som utgår från att varje person har resurser som kan utvecklas. Syftet är att öka förmågan att förstå och respektera varandra genom utveckla lyhördhet och empati. Vägledande samspel betonar betydelsen av nära och tillitsfulla relationer. Kvaliteten i relationen är en förutsättning för barns växande och lärande. Ur broschyren Programmet Vägledande samspel/icdp Stiftelsen ICDP Sweden I vårt värdegrundsarbete är det viktigt att vi har en bas att utgå från. Därför använder vi ICDP Vägledande samspel, i all handledning och i situationer då vi behöver vara tydliga med hur vi ska förhålla oss. ICDP grundar sig på barnkonventionen och passar därför väl för de värderingar som ska råda på en förskola. Vi ser det som ett långsiktigt och alltid förekommande arbetet. Under året har all nyanställd personal fått 5 utbildningstillfällen, samt har vår specialpedagog haft pedagogiska träffar där all personal träffats en eftermiddag per termin för att diskutera aktuella frågor. Vi har också läst en bok som heter Fem gånger mer kärlek Martin Forster som vi har på några av våra APT diskuterat olika situationer på förskolan utifrån ICDP. Viktigt att hela tiden fortsätta arbetet så vi behåller det vägledande samspelet som förhållningssätt, samt inkluderar föräldrarna. Upplägget på utbildningstillfällena behöver dikuteras så att problem uppstår på förskolan. Önskar att förlägga mer utbildningar på studiedagar, så all personal får samma utbildning. 2.4 Barn- och utbildningsnämndens mål Barn- och utbildningsnämnden har för 2017 som mål att 6

7 Barn och elever i Lindesberg har tillgång till utbildning som ger goda möjligheter till egen försörjning. För att mäta måluppfyllelsen vad gäller förskolan så används indikatorn Andel barn i förskola som utvecklar sådan språkförståelse och språklig medvetenhet att de är förberedda för läs-och skrivinlärning vid skolstarten. Bedömning av måluppfyllelse görs utifrån hur väl förskolan gett förutsättningar för barnen att utveckla ett antal förmågor: Att förstå många ord och begrepp. Att intressera sig för sång, rim, ramsor. Att leka med ord. Att intressera sig för att delvis eller helt skriva sitt namn. Att intressera sig för siffror och bokstäver. Att intressera sig för siffror och bokstäver Att intressera sig för lekskrivning. Pedagogerna har ett rikt språkbruk i samspel med barnen, lyssnar till vad barnen har att säga, är närvarande. Pedagogerna har ett medvetet förhållningssätt ang. språket i vardagsarbetet. Fångat upp barnen intresse och utmanat, inspirerat och gett barnen möjlighet till lärande i den stunden. T ex använt oss av ett varierat ordförråd, gett ord/begrepp på olika saker utökat barnens ordförråd. Vi har jobbat med att låta alla barnen få komma till tals och att barnen lyssnar på vad andra har att säga. Gett barnen tid till att prata både i liten och stor grupp. Barnen har fått erfarenheter av skriftspråket på olika vis. Många av barnen kan forma sitt namn, några är på väg, någon kan inte alls, några kan skriva fler ord. Några av barnen är på väg att knäcka läskoden, Alla barn som ska börja förskoleklass kan skriva sitt namn. Vi arbetar med materialet Grafon (språkljud) varje dag. Vi läser sagor varje dag efter maten. Samt att vi erbjudit barnen rim, ramsor, sång, rörelsesånger, flanosager, ritsagor mm. Arbetat med Före Bornholmsmodellen Barnen har utvecklat sin förmåga att kommunicera har även utvecklat sitt verbala språk. De har tränat på att lägga språkljuden rätt. Vi har spel som stimulerar utveckling i t ex språkförståelse, siffror och bokstäver. Vi har en miljö som stimulerar till ökad språkförståelse och ökad språkmedvetenhet som förbereder barnen för läs och skrivinlärning. Vi har pedagoger som medvetet förhåller sig/ har en tanke hur de ska stimulera utveckling. Vi på förskolan har vävt in matematik i vardagsarbetet med barnen, tillexempel vid utevistelse, matsituationen, samlingssituationen, påklädning mm. I alla situationer på förskolan kommer det in matematik. T ex när de klättra i träd på stenar, högt-lågt. Vi har mätt oss längre-kortare, delat frukt halv-hel, fjärdedel, åttondel osv. (Bråktal) Hur mycket är en hel frukt? Hur mycket frukt är en halv banan och ett halvt äpple? På cykel på gården, hur gör jag för att orka trampa uppför kullen? I sandlådan full hink med sand tom hink. När hinken är full är den tyngre. Hur många saker måste var och än vid bordet ta bort för att det ska bli tomt? (Division) Vi har gjort stapeldiagram t ex hur många barn är här hemma? Upptäckt olika former mönster. Vi har haft meter band och provat vad är en meter? 7

8 Vi har haft medvetet förhållningsätt runt matematiken där vi pedagoger har vävt in matematiken i vardagsarbetet, vi har haft matteglasögon på hela dagen. Vi har varit lyhörda för barnens intressen och genom det utmanat deras matematiska tänkande. Har fått erfarenheter i statistik, volym, antal, division, bråk mm. Vi har låtit barnen förklarat hur de tänker i situationen. De har fått erfarenhet av att anta, gissa, vad tror du? Gett barnen olika matematiska begrepp. Förskolan har gett förutsättningar som lett till att gruppen har utvecklat förmågor utifrån kriterier i språkmatrisen till 53 % När vi går igenom språkmatrisen ser vi att alla barn har fått en ökad språkförståelse och ökad språkmedvetenhet. Vi ser också en ökad matematisk medvetenhet. Tid för förberedelser och reflektion 5. Normer och värden 8

9 Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö 98 Reviderad 2016) Pedagogerna ser barnen som en del i ett arbetslag. Där atmosfären är att man kan ha en öppenhet mot alla och våga utrycka vad man känner. En stor vikt läggs vid att respektera andras åsikter och få barnen att tycka det är ok att tycka annorlunda. Gruppens samvaro ska vara att alla känner sig delaktiga. Pedagogerna finns som stöd i konflikter, men låter barnen själva uttryck egna åsikter eller vad de känner. Vi använder sociala berättelser, AKK dvs. seriesamtal, inprintbilder där man gemensamt belyser och diskuterar vad som hänt i gruppen. Barnen har större acceptans för olikheter. Flera barn släpps in i leken. Barnen har lättare att komma fram till en lösning i olika konfliktsituationer. I seriesamtalen är det ofta barnen själva som hittar en lösning hur de kan agera i en konflikt. Att implementera planen mer mot diskriminering och kränkande behandling, både i barn och föräldragrupp. Avdelning 4 Mål Barnen utvecklar sin förmåga att samspela med varandra Vi är delaktiga pedagoger som finns med och stöttar i vardagen olika moment. Vi jobbar även mer med att dela gruppen för att skapa en miljö där barnen har möjlighet att utvecklas inom området samspel, vilket vi i dagsläget upplever är lättare i mindre grupper. När vi är närvarande pedagoger upplever vi att barngruppen är mer harmonisk och samspelet mellan barnen är bättre. Vi uppmuntrar även barnen till att använda sitt språk i samspelet med varandra. Det vi hade kunnat göra annorlunda är att vara ännu mer närvarande och att ligga steget före i byte av aktiviteter. Framgångsfaktorerna är att vi är delaktiga och närvarande pedagoger vilket vi kommer att fortsätta med. Vi kommer att fortsätta att vara delaktiga och närvarande pedagoger och att ligga steget före i byte av aktivitet för att stötta barnen. 6. Utveckling och lärande Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar 9

10 barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet. 6.1 Språk (Lpfö 98 Reviderad 2016) Språkutvecklingen i förskolan sker i det vardagliga lärandet. I alla tänkbara situationer under dagen tränar vi språket förskolan. Som pedagog är det viktigt att använda ett tydligt och nyanserat språk. Genom att vara delaktig i alla situationer med barnen t.ex. matsituationer på och av klädning blöjbyte och mera, pratar vi om det som sker. Vi erbjuder utifrån ex. Bornholm sång rim och ramsor, lyssnar till varandra i stor och liten grupp. Vi upplever att barnen är vetgiriga och nyfikna när vi utmanar dem och ställer öppna frågor. Vi använder böcker, flanosager och låter dem återberätta när vi stannar upp i läsningen. Vi använder tecken som stöd för att förstärka ord och göra det mer begripligt. Framgångsfaktorer: De spontana lässtunderna har övervägt i förhållande till de planerade aktiviteterna. Språk och samspel är vår verksamhets grundbultar och är två viktiga delar som vi ständigt arbetar med. Att vi ser varje tillfälle till att föra en pedagogisk dialog med barnen. Beroende på förutsättningar försöker vi fånga tillfället att oftare dela in barnen i grupper för aktiviteter och samtal. Ge förutsättningar för de barn som behöver utveckla sin språkliga förmåga genom att samtala i mindre, tryggare grupper 4.2 Matematik Matematik ska vara roligt och lustfyllt. Varje dag använder vi oss av matematik i leken och i andra aktiviteter i verksamheten. När vi samtalar sjunger, läser kommer de matematiska begreppen in i språket. Vi tränar begrepp som på, över, under, bakom framför. Vi räknar antal, sorterar, benämner färger och former. Vi ser vikten av att barnen ges tid till att få fundera, diskutera och få vägledning i att komma fram till lösningar. Vi ställer frågor och tar upp dilemman, som leder till att barnen börjar diskutera och uttrycka sina åsikter och tankar kring ett dilemma. 10

11 Vi ser även det viktiga i att vi är goda förebilder. Vi lyssnar till barnen och möter upp deras frågor och intressen. Viktigt att barnen är med i hela processen vid aktiviteter, när vi introducerar aktiviteter och allt material. 4.3 Naturvetenskap och teknik I förskolan lär sig barnen naturkunskap och teknik genom lek och aktivitet. Teknik på förskolan är att synliggöra tekniken i vardagen och göra den begriplig för barnen. Pedagogen är inspiratör och medforskare i barnens lek och aktiviteter. Vi vill väcka barns nyfikenhet för att själva undersöka och forska. Barnen ges förutsättningar att lära sig att beskriva, mäta, jämföra och upptäcka likheter och olikheter. Vi utgår ifrån barnens intresse och frågor och lägger upp vårt arbete i verksamheten utifrån det. Vi är öppna i vårt sinne och det kännetecknar vår förskola. Tillsammans formar vi dagen. För att kunna utvärdera, utveckla och följa upp verksamheten krävs tid i hela arbetslaget för detta. Avdelning 1 MÅL: Naturvetenskap Vi har jobbat utifrån vårt mål som är naturvetenskap. Vi har gått på skogsutflykter och upptäckt naturen och djuren. Talat om dem och hur de är och lever. Detta ha väckt frågor hos barnen som vi tillsammans forskat i, vilket lett oss vidare med svar och äventyr. Barnen har fått tagit med sig material från skogen och skapat olika alster, vi har även följt processen utav vad som händer med ex snön när man tar in den och den smälter. Barnen har genom de olika aktiviteterna och dialogerna fått en ökad förståelse för olika naturvetenskapliga fenomen och 11

12 begrepp. Barnen visar allt större intresse för djur och natur, samt olika kemiska och fysikaliska fenomen i vardagen exempelvis pepparkaksbak. Vi ska bli bättre på att ha en struktur på våra ak:n och planering av aktivitet. Avdelning 3 Att utveckla barnens intresse för djur, natur och miljö. Målkriterier: Detta sker när barnen: - Känner till vad för djur som finns på bondgården - Känner till var olika mat kommer ifrån - Källsorterar - Utvecklar sitt intresse för djur och natur Utvecklings behov Att se barns lärande 4.4 Lek Vi i förskolan betonar vikten av lekens betydelse i verksamheten. I leken stärks barnets egen identitet vilket gynnar självkänslan såväl som barnets språkliga färdigheter. Pedagogerna arbetar ständigt med att organisera verksamheten så att barnen finner inspirerande miljöer samt förbereder material samt tid till lek. Den förhållningsätt som vi har runt leken är gynnsamt. Att ha en stimulerad miljö med material som lockar till lek. Att lyssna till och ändra miljön/materiale t efter barnens intressen stimulerar barnens lek. 12

13 Viktigt att utvärdera på AK, i barndokumentation, på utvärderingsdag, samt i utvecklingssamtal Avdelning 2 Mål Förskolan erbjuder barnen att öka sin förmåga till socialt samspel. Detta sker när förskolan erbjuder verksamhet där man utvecklar sin förmåga att: - Vara i lek med andra - Kunna med ord förmedla det man vill och upplever - Vid konflikt eller när någon skadat sig hämta hjälp av en vuxen - I konfliktsituationer kunna uttrycka stopp. - Lyssna på vad andra säger Vi har en strukturerad verksamhet och tydligt avläsbara vuxna. Vi skapar relationer med barnen med hjälp av tillit och respekt. Vi har ett medvetet förhållningssätt. Vi arbetar med ICDP, EL och aktivt med kommunikation. Vi vägleder och finns till hands för att tolka barnen vid behov. Vi har en tilltro till barns egen förmåga. Vi fortsätter med det arbetet som förut, som är våra framgångsfaktorer. Vi kommer att bedriva utvecklingsarbete omkring delning av gruppen i olika situationer, för att främja kamratskap. Ge nya utmaningar i vårt skapande rum både i No, teknik, estetik, språk, motorik, socialt, matematik, normer och värden samt barns inflytande4.5 Estetik 4.5 Estetik 13

14 I Vår förskola ska barnen få möjlighet att utveckla sin skapande förmåga genom att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många olika uttrycksformer såsom lek, bild, rörelse, sång, musik och drama. Barnen ska ha tillgång till material som de utifrån fantasi och undersökande kan skapa utifrån deras egen förmåga. Vi erbjuder skapande aktivitet varje dag, barnen har ett stort intresse av detta samt att vi utmanar barnen vidare i deras funderingar och barnen tar till sig av vad vi berättar samt lär sig och utmanar sig själva vidare. Vi tar varje tillfälle i akt, vi ska lära oss här och nu! Barnen har en stor förmåga att vilja förmedla sina kunskaper. Att fortsätta att arbetat med de estetiska uttrycksformerna för ökad lust i lärandet. 4.6 Motorik. Vi har material som stimulerar barns motoriska utveckling. T ex pärlor, skruv duplo, dela sin mat, cyklar, klätterställning, klättra i träd, påklädning mm. Vi låter barnen göra själva, vi ger tid uppmuntran står tillbaka låter barnen utforska och agera själva. Vi samtalar med barnen har rörelsesånger etc. På förskolan ger vi våra barn goda möjligheter att utvecklas motoriskt genom rörelse. Ute på gården, vi går till skogen. Vi har material som stimulerar barns motoriska utveckling. T ex pärlor, skruvduplo, dela sin mat, cyklar, klätterställning, klättra i träd, påklädning mm. Vi låter barnen göra själva, vi ger tid uppmuntran står tillbaka låter barnen utforska och agera själva. Vi samtalar med barnen har rörelsesånger etc. Vi jobbar vidare och är glada över vår utemiljö i vår fantastiska skog och vår nya gård. 4.7 Socialt 14

15 Se arbetet med ICDP samt Normer och värden 15

16 7. Barns inflytande I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten. (Lpfö 98 Reviderad 2016) Vi ger barnen möjlighet att växa genom att vi ger dem ansvar för olika områden i den dagliga verksamheten. Verksamheten utgår från barnens intressen och förmågor. Vi har deras önskemål och idéer som utgångspunkt i vår planering av projekt, teman och aktiviteter. Vi har arbetat mycket med hur man skall vara mot varandra. Det sociala samspelet att visa hänsyn till varandra och lyssna på andra och kunna kompromissa och turtagande. Att vi alla är olika och att det respekteras. Att vi är trevliga mot varandra/omtänksamma detta leder till att barnen visar stor empati. ICDP är vår grund. I alla möten med barn och vuxna. Vi fortsätter att jobba efter Frihet under ansvar. Lära barnen att handla efter demokratiska principer och få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. 16

17 8. Förskola och hem Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande. (Lpfö 98 Reviderad 2016) Redovisning av föräldrarnas nöjdhetsenkät för Svarsfrekvens: 68st Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov. Ofta/alltid Ofta/alltid ,0 98,4 Mitt barns förskola har en bra utemiljö och utrustning för utveckling och lärande. 73,7 96,7 Personalen på förskolan har positiva förväntningar på mitt barns utveckling och lärande. 94,7 100 Mitt barns förskola har en bra innemiljö och utrustning för utveckling och lärande. 73,7 92 I förskolan uppmuntras mitt barns nyfikenhet och lust att lära. 78,9 98,4 Mitt barn trivs i förskolan. 79,0 98,4 I förskolan utvecklas mitt barns förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter. 83,9 96,8 Mitt barn känner sig tryggt i förskolan. 78,9 100 Jag får information om de mål som styr verksamheten. 79,0 85,5 Mitt barn får ett bra bemötande av förskolans personal. 89,4 98,4 Jag får information om mitt barns utveckling och lärande. 73,7 85,5 Jag är nöjd med mitt barns förskola. 68,4 98,4 17

18 Förskolan erbjuder många naturliga tillfällen till samverkan mellan personal och föräldrar i och med att barnen dagligen lämnas och hämtas. Vi möter och bemöter föräldrarna varje dag och vi sätter stort värde på samtal om barnets vardag både vid lämning/ hämtning. På morgonen kan föräldrarna ge oss en vink om hur barnet mår och på eftermiddagen kan vi berätta om hur dagen i förskolan har varit. Vid behov kan vi boka in ytterligare stunder för samtal om barnet utveckling, trivsel och trygghet. Föräldramöte På hösten hålls ett föräldramöte på varje avdelning och här möts alla föräldrar och avdelningens pedagoger till samtal om mål, innehåll och värdegrund. Föräldramöte för nya familjer På våren hålls en föräldraträff för de nya familjerna som ska börja på förskolan, där får de information om förskolans organisation, verksamhet, träffa pedagoger och se den avdelning som barnet ska börja på. Föräldraforum På våra förskolor finns ett föräldraforum som förskolechef ansvarar för, i detta forum ska självklart inte frågor som berör enskilda barn, föräldrar och personal behandlas utan aktuella frågor där det finns ett forum att diskutera tillsammans. Utvecklingssamtal Föräldrar inbjuds till utvecklingssamtal en gång per termin. Utvecklingssamtalet är ett samtal som bygger på en bred och nyanserad bild av barnets utveckling och lärande, om barnet trivs, har roligt och fungerar socialt och på vilket sätt verksamheten bidrar till detta. Information På hemsidan finns alla våra styrdokument och aktuell information till föräldrarna. Våra gemensamma aktiviteter för barn och föräldrar Lucia Lucia firas på varje förskola tillsammans med föräldrarna. Sommarfest En gemensam sommarfest på gården där barnen uppträder och vi fikar tillsammans. Föräldrarnas nöjdhet har ökat på alla områden Att fortsätta bedriva arbetet tillsammans med föräldrarna för att uppnå ännu högre måluppfyllelse. 18

19 Övergång och samverkan Förskolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande. Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar från förskolan till förskoleklassen, skolan och fritidshemmet. (Lpfö 98 Reviderad 2016) I Lindesbergs kommun sker överlämning från förskola till förskoleklass enligt en gemensamt antagen plan där tidpunkter och ansvariga för olika aktiviteter är angivna. Utvärdering och analys av överlämnandeprocessen genomförs regelbundet. Vi har delat in barnen i grupper utifrån barnens förutsättningar och behov och lämnat in detta till förskolechef, som vidarebefordrat det till skolan. Vi har skrivit och lämnat in individuellt kompletterande och grupp överlämnande papper. Vi har besökt skolgården vid ett flertal tillfällen och meddelat rektorn att vi kommer. Vi har satt upp bilder på lärarna på förskolan. Vi har lämnat barnen på skolan, för att besöka klassrum, blivande klasskamrater och blivande klasslärare. Vi har förberett barnen med AKK inprint- bilder, dagliga samtal. Vi har gått extra gånger med enskilt barn, för att bemöta detta barns behov. Vi har fotat miljön på skolan, för att förbereda barn. Överlämnande förskollärare till barn som behöver trygghet i att vi följer med in i klassrummet, fungerar inte i dags läget. Förlitar sig inte förskoleklass lärarna på vår kompetens, att vi kan avgöra när detta barn behöver oss? Vi behöver mötas och bygga broar, för barnens bästa. Vi ser att det arbetet vi gjort har varit positivt för barnen. Vi såg att det fanns ordinarie personal på skolgården, när vi skulle ta hand om nuvarande förskoleklass barnen. Vi på förskolan fick inte reda på att förskoleklass lärarna skulle besöka förskolan, informationen har brustit när detta skulle ske. Klasslistorna kom ut sent till oss, medan föräldrar och barn fick det hemskickat tidigare. Vi saknar överlämnade av barn med kompletterande överlämnande papper, där den ansvarige förskolläraren lämnar över till den mottagande förskoleklassläraren, fritidspedagog. Kommer dessa möten? Att alla följer överlämnande planen, både förskola och skola. Tider lämnas ut i god tid vilka dagar som vi får besök av förskoleklass lärare. Att vi har en dialog mellan förskolelärarna och förskoleklass lärarna. 19

20 9. Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. För att stödja och utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande och delaktighet samt inflytande över och intresse för de olika målområdena. Det behövs också kunskap om hur barns utforskande, frågor, erfarenheter och engagemang tas till vara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant, rolig och meningsfull. (Lpfö 98 Reviderad 2016) I Lindesbergs kommun bedrivs det systematiska kvalitetsarbetet för samtliga förskolor utifrån ett kommungemensamt årshjul och med gemensamma mallar för dokumentation. Mallarna består dels av dokumentet barndokumentation som beskriver de förutsättningar förskolan gett för barnets utveckling och lärande, dels dokumentet verksamhetsdokumentation som främst beskriver det arbete som görs utifrån årets prioriterade mål. I slutet av varje läsår gör personalen en självskattning kring måluppfyllelse utifrån de olika ämnesområden som förskolan ska arbeta med enligt Lpfö 98/16. Resultatet av självskattningen görs utifrån givna målkriterier utgör en del av respektive enhets kvalitetsrapport. I verksamheten finns olika områdesgrupper bestående av pedagoger från samtliga förskolechefers område och dessa leds av förskolechefer. De områdesgrupper som finns just nu är språkgrupp, matematikgrupp, kvalitetsgrupp och en IKT-grupp. Vi skriver barndokumentationer, språkmatriser, verksamhetsdokumentation, ROP, utvecklingssamtal, frågor till föräldrar med barn med flerspråkighet, dokumentation för dokumentation, dokumentationspärm, matrisen för utveckling och lärande, gruppöversyn plus allt övrigt som ingår i SKA- materialet. Vi följer årstids hjulet Vi ser att mycket tid läggs på alla dessa dokument, Vi anser att SKA- materialet kunde minskas ner, vi ser att barndokumentations materialet skulle kunna förminskas. Vi anser att balansen mellan utvärdering och planering för verksamheten skulle kunna bli bättre. 10. Prioriterat utvecklingsområde 20

21 Att utveckla samarbetet i arbetslaget Vi vill skapa en ännu mera lustfylld, kreativ samt hälsosam arbetsplats Fortsatt arbete för att sänka antal barn i våra barngrupper. Personalen önskar en större balans mellan arbetet i barngruppen och det administrativa arbetet. Ett stort behov är mer tid för IT arbetet i förskolan. Önskar att förlägga mer utbildningar på studiedagar, så all personal får samma utbildning. Tid för förberedelser och reflektion Att implementera planen mer mot diskriminering och kränkande behandling, både i barn och föräldragrupp Ge förutsättningar för de barn som behöver utveckla sin språkliga förmåga genom att samtala i mindre, tryggare grupper Vi kommer att fortsätta att vara delaktiga och närvarande pedagoger och att ligga steget före i byte av aktivitet för att stötta barnen. För att kunna utvärdera, utveckla och följa upp verksamheten krävs tid i hela arbetslaget för detta. Att se barns lärande Viktigt att utvärdera på AK, i barndokumentation, på utvärderingsdag, samt i utvecklingssamtal Att fortsätta att arbetat med de estetiska uttrycksformerna för ökad lust i lärandet. Vi jobbar vidare och är glada över vår utemiljö i vår fantastiska skog och vår nya gård. Vi fortsätter att jobba efter Frihet under ansvar. Lära barnen att handla efter demokratiska principer och få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Att fortsätta bedriva arbetet tillsammans med föräldrarna för att uppnå ännu högre måluppfyllelse Att alla följer överlämnande planen, både förskola och skola. Tider lämnas ut i god tid vilka dagar som vi får besök av förskoleklass lärare. Att vi har en dialog mellan förskolelärarna och förskoleklass lärarna Vi anser att SKA- materialet kunde minskas ner, vi ser att barndokumentations material skulle kunna förminskas. Vi anser att balansen mellan utvärdering och planering för verksamheten skulle kunna bli bättre. 21

22 22

23 23