SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SÖDERHAMNS KOMMUN. Barn- och utbildningsnämnden. Kommunfullmäktiges sessionsal, 09:00-12:00 Öppet sammanträde för allmänheten

Transkript

1 SÖDERHAMNS KOMMUN Nämnd Plats och tid Utses att justera Kommunfullmäktiges sessionsal, 09:00-12:00 Öppet sammanträde för allmänheten Jan-Eric Berger Justeringens plats och tid Förvaltningshuset, , kl 16:30 Paragrafer Underskrifter Alexandra Gard, ordförande Ing Marie Sundling, sekreterare Jan-Eric Berger, justerare ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Paragrafnummer Nämnd/Styrelse Tid för anslag Förvaringsplats för protokollet s förvaltningskontor Förvaltningshuset, Söderhamn Underskrift Anna Lundberg Nordin 1

2 Närvaroförteckning Beslutande Alexandra Gard (S), ordförande Gun Källgren (S) Johannes Tyve (S) Erik Sköld (S) Jan-Eric Berger (C) Eva-Mai Mineur Tynong (SD) Jonas Lindberg (M) Teresa Vanova Benke (L) Benny Gustafsson (V) Claes B Jacobson (MP) Christer Ödmann (SD) Ersättare Susanne Klevbert (S) Ersättare för Gun Källgren (S) Hannes Vainionpää (S) Patrik Tinglöf S) Henrik Viberg (S) Martina Eriksson (C) Tony Svensson (SD) Ersättare för Christer Ödmann (SD) Maria Leander (M) Maria Hansson Nielsen (KD) Ersättare för Teresa Vanova Benke (L) Vakant (V) Elin Vestling (MP) Liselott Larsson (SD) Närvaro Tjg Ej tjg JA NEJ JA NEJ JA NEJ x x x x x x x x Närvaro Tjg Ej tjg JA NEJ JA NEJ JA NEJ x x x Övriga närvarande Per Granath, förvaltningschef Ing Marie Sundling, utredningssekreterare, sekreterare Helena Nyström, verksamhetsekonom, 11 Markus Thorsteinsen, kvalitetscontroller, Rose-Marie Larsson, rektor, 12 Åsa Äng Eriksson, rektor, 12 Pernilla Lund, controller/utredningssekreterare, Agneta Olofsson, verksamhetschef, 16 Erik Björk, verksamhetschef, 17 Anneli Dahlberg, tf kulturskolechef, 17 Mats Hanell, verksamhetschef, 18 Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 2

3 Innehållsförteckning Närvaroförteckning... 2 Innehållsförteckning Årsredovisning Systematiskt kvalitetsarbete betyg grundskolan höstterminen Rapport över lärarbehörigheter Begäran om att ianspråkta investeringspengar för inventarier till förskolelokaler Begäran om extra pengar för nyanlända barn och elever i förskola och fritidshem Ansökan om godkännande för att bedriva fristående verksamhet, Bilaal Personalkooperativ Yttrande över betänkande - En inkluderande kulturskola på egen grund (SOU 2016:69) Begäran om pengar ur sociala investeringsfonden till projektet Ung i Söderhamn Anmälan av delegationsbeslut Anmälan av inkomna skrivelser och protokollsutdrag m m Muntliga rapporter Information om kommunens nya riktlinjer för hantering av investeringar Yttrande över återremitterat ärende om tillhörighet för tillgänglighetsrådet Bilaga Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 3

4 11 BUN/2017/0016/042 Årsredovisning 2016 Beslut Nämnden antar årsredovisningen för 2016 och lämnar den till kommunfullmäktige. Ärendet Årsredovisning för barn- och utbildningsnämnden (BUN) har upprättats per den 31 december 2016 och nämndens resultat för 2016 visar en positiv budgetavvikelse på ca 8,0 Mkr. Budgetavvikelser Gymnasiesärskola -0,1 Kulturskola 0,2 Administration 1,0 Förskola -0,5 Grundsärskola -1,0 Grundskola 0,3 Gymnasieskola -0,5 Fritidshem 0,2 Förskoleklass 0,8 0,4 Årets positiva avvikelse förklaras delvis av verksamheten administration där den politiska verksamheten, personalkostnader på förvaltningskontoret och en delvis outnyttjad buffert genererat lägre kostnader än budget. Ytterligare positiva avvikelser finns i förskoleverksamheten, bestående av återstående medel i integrationsprojektet Förstärkning i förskolan och felbudgetering av lokaler. I både för- och grundskola har intäkterna från Migrationsverket för asylsökande barn blivit högre än beräknat. Den positiva avvikelsen ovan kompenseras delvis av negativa avvikelser beroende på BUN:s interna resursfördelningssystem för förskolan, dubbla kostnader vid byte av verksamhetssystem, fler elever på fristående skolor och i andra kommuner samt högre driftoch leasingkostnader än budget för datorer. BUN har under året tagit kostnader avseende gymnasie- och gymnasiesärskolan som överstiger budget med 0,6 Mkr bestående av skolskjutsar samt projekteringskostnader från 2013 inför eventuell ombyggnation av Staffangymnasiet. Vid diskussion och beslut om eventuell resultatbalansering anser BUN att hänsyn bör tas till detta. Beslutsunderlag Årsredovisning 2016 Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande ansvarar för kulturskola, förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, fritidshem, grundsärskola och grundskola samt skolskjutsar för gymnasiesär- Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 4

5 Forts 11 och gymnasieskola. Inom nämndens ansvarsområde ligger också att upprätta avtal med externa producenter av dessa verksamheter. Nämndens verksamhetsidé "Alla ska lyckas" Förskolor och skolor i Söderhamn kompenserar väl för de olika förutsättningar som barn och elever har med sig. - Vi garanterar inflytande, utveckling och utmärkt lärande där våra förskolor och skolor presterar på en jämn och hög nivå. - Alla utmanas till att prestera efter sin bästa förmåga. Viktiga händelser under året Ny styr- och ledningsfilosofi och utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet I början av året fastställde barn- och utbildningsnämnden de åtaganden som nämnden gjort mot de av fullmäktige beslutade fokusområden. Under våren har arbete pågått med att ta fram mätmetoder och indikatorer som nämnden senare har fastställt. I augusti fick nämnden en första rapport med axplock av de aktiviteter som genomförs eller kommer att genomföras av verksamheterna för att målen ska nås. I anslutning till detta har en utveckling skett av det systematiska kvalitetsarbetet genom att de mätmetoder som beslutats är en del av kvalitetsarbetet samt att justeringar i årshjulet för det systematiska kvalitetsarbetet har gjorts för att anpassas till mål- och resursplanen. Under våren och hösten har flera av förvaltningens ledare påbörjat och slutfört ledarskapsutvecklingsprogrammet. Ny organisation Från 1 augusti gäller en ny organisation inom barn- och utbildningsförvaltningen. I och med pensionsavgångar inom förvaltningen möjliggjordes att dela upp uppdraget som verksamhetschef för förskola och grundskola i två tjänster. Det innebär att det i den nya organisationen har anställts en verksamhetschef för förskola och en verksamhetschef för skola. Dessutom har rektors- och förskolechefsuppdragen renodlats så att de ansvarar för antingen förskola eller skola. I samband med detta har det utökats med totalt en tjänst som skolledare. Sammantaget ger detta skolledarna bättre förutsättningar för sitt uppdrag. Dock behöver arbetet fortsätta med att förstärka på ledarsidan för att skolledarna ska få tid för utveckling och möjlighet till att leda verksamheten. Nyanlända integration (demografiska förändringar) Under både vår och höst har läget varit ansträngt både vad gäller personal- och lokalsituationen på flera av kommunens förskolor och skolor, då antalet asylsökande barn och elever samt antalet barn och elever med permanent uppehållstillstånd (upp till två år) har ökat markant under året. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 5

6 Forts 11 Förskolan I de kommunala förskolorna har antalet asylsökande barn ökat med ca 130 barn sedan årsskiftet där det under 2016 totalt varit 226 barn som sökt asyl. Något som medförde att ytterligare lokaler behövdes och under maj öppnades den andra delen av Utterns förskola. Utöver detta har det behövt utökas med förskoleplatser på de redan befintliga förskolorna under våren. I Söderhamns kommun erbjuds alla asylsökande barn i åldern 1-5 år förskola utan tidsbegränsningar. Då ökningen av asylsökande barn blivit markant påverkar det nämndens ekonomi negativt då ersättningen för grundbemanningen från staten bara ges för avgiftsfri förskola för barn 3-5 år och då asylsökande barn räknas bort när demografijustering av budgeten görs. Dock finns de asylsökande barnen medräknade i den personalförstärkning som kommunstyrelsen beslutat om. Behovet av förskoleplatser har även ökat under hösten och med största sannolikhet kommer det behövas fler lokaler under kommande år för att kommunen ska kunna hålla den lagstadgade gränsen på att en förskoleplats ska erbjudas senast 4 månader efter att anmälan gjorts. Skolan Från förskoleklass till årskurs 9 i den kommunala skolan har antalet asylsökande barn ökat med 202 elever sedan december 2015 där det under 2016 totalt varit 469 elever som sökt asyl. Lokalsituationen har under 2016 varit mycket ansträngd på flera av skolorna. Från höstterminens start har det möjliggjorts att få tillgång till fler lektionssalar på Vågbroskolan och för Norrtullskolans elever som finns på Faxeskolan, vilket förbättrar läget något, men lokalsituationen är fortfarande ansträngd på några skolor. En skillnad gentemot fjolåren är att de asylsökande barnen nu finns på de flesta av kommunens skolor, vilket tidigare var koncentrerat till några få av skolorna. Extra statsbidrag för nyanlända Förskolan och skolan i Söderhamns kommun tilldelades 8.5 miljoner kronor, varav förskolan och grundskolan får ta del av ca 7.2 miljoner kronor, utifrån ett regeringsbeslut om att fördela 200 miljoner kronor till de kommuner som tagit emot många nyanlända under Pengarna har under 2016 använts för att stärka förutsättningarna för målgruppen. Där kostnaderna för lokaler utgör ca 50 % av pengarna. En del av pengarna har användas till utvecklingsarbete genom bland annat kompetensutveckling av medarbetarna. Resterande del av pengarna har använts till aktiviteter och material riktat till barn och elever samt till en liten del personalkostnader. I planeringsarbetet har medarbetarna varit med och lämnat förslag på aktiviteter för att stärka målgruppen. Kartläggning av nyanlända elevers kunskaper Sedan den 15 april 2016 är Skolverkets kartläggningsmaterial för bedömning av nyanlända elevers kunskaper, steg 1 och 2, obligatoriska att använda i grundskolan och grundsärskolan. Den inledande bedömningen ska genomföras så att rektorn kan fatta beslut om en nyanländs placering i årskurs och undervisningsgrupp inom två månader från det att han eller hon skrivits in i den svenska skolan. Merparten av våra nyanlända elever har kartlagts inom föreskriven tid, men undantag finns. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 6

7 Forts 11 Byggnationer - investeringar I slutet av våren 2016 godkände kommunstyrelsen barn- och utbildningsnämndens investeringsplan för budgetperioden. Investeringsplanen innehåller följande: Om- och tillbyggnad, samt ytterligare tillbyggnad av Stentägtskolan Tillbyggnad av Stentägtens förskola Ombyggnad av praktisk-estetiska längan vid Bergviksskolan Nybyggnad av en förskola i centrala staden Under hösten har ombyggnad av duscharna i Vågbroskolans gymnastiksal samt tillfälliga förskolelokaler i godsmagasinet tillkommit. Under året har förvaltningen arbetat med program- och projekteringsarbeten för de olika projekten. Om- och tillbyggnation av Stentägtskolan och Stentägtens förskola är de projekt som har kommit längst i processen. I projektet Stentägtskolan ingår även att bygga ersättningslokaler som ska användas under byggtiden. Detta kommer att genomföras under våren 2017 för att byggstarten av skolan sedan påbörjas i augusti 2017 med planerad byggtid på ett år. Byggstarten för Stentägtens förskola var planerad till hösten 2016 men har behövts skjutas på till sommaren/hösten 2017 på grund av att det inte har funnits tillräckligt många förskolelokaler i kommunen. När det gäller Bergviksskolan och omklädningsrummen i Vågbroskolan har projekteringsarbeten startat upp i slutet av året. För nybyggnaden av en förskola i centrala har programarbetet slutförts. Personalförstärkning Förskola Kommunstyrelsen beslutade i maj om en tillfällig förstärkning i förskolan under perioden oktober 2016 till mars Satsningen innebär att förskolan kommer att förstärkas med 16.5 årsarbetare under perioden mot målgruppen nyanlända barn. Svårigheter att rekrytera personal har lett till att bidragen inte har nyttjats fullt ut. Skola Staten fortsätter satsningen Lågstadielyftet även läsåret 2016/2017 som innebär en personalförstärkning mot de lägre skolåren. Läsåret 2016/2017 fördubblas det tilldelade anslaget till Söderhamn utifrån att kommunen har tagit emot många nyanlända elever. Kommunens ansökan beviljades vilket möjliggjort en förstärkning med totalt 17.6 årsarbetare, varav ca hälften redan tillsattes i och med föregående läsårs lågstadielyft, men som i och med detta förlängs. Svårigheter att rekrytera personal har bidragit till att bidragen inte har nyttjats fullt ut. Fritidshem Staten har från läsåret 2016/2017 beslutat om ett fritidslyft. Vilket skapat förutsättningar att genomföra personalförstärkningar med ca 2.4 årsarbetare inom fritidshemmen under läsåret. Det är mycket positivt med de satsningar som görs både av kommun och stat med förstärkningar till förskola och skola. Dock uppstår viss problematik då det i satsningarna inte får användas till att förstärka skolledarna vilket gör att deras arbetsbelastning ökar avsevärt då Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 7

8 Forts 11 det anställs så många fler medarbetare. Dessutom uppstår kringkostnader kring fler medarbetare som inte heller ersätts i satsningarna. Byte av verksamhetssystem och lärplattform Söderhamn har tillsammans med flertalet hälsingekommuner upphandlat ett nytt verksamhetssystem för hantering av barn och elever. Bytet av systemet har skett under våren och har berört en stor del av förvaltningens anställda och dessutom alla vårdnadshavare. Genomförandet av bytet har gått relativt problemfritt. I samband med läsårsstarten gick förvaltningen över till en ny lärplattform som även det påverkade en stor del av förvaltningens anställda och alla vårdnadshavare med barn i skolan. Lärare och förskollärare ser mycket positivt på det nya systemet då det kommer att underlätta deras arbete bl.a. vad gäller dokumentation kring barn och elever. Kompetensförsörjning Nu- och framtida kompetensförsörjning är en stor utmaning inom förskola och skola i Söderhamn, såväl som i hela riket. I nuläget är det svårt att få behöriga, legitimerade och kompetenta sökande inom i stort sett alla funktioner som finns inom förvaltningen. I samband med höstterminens start påbörjar studiehandledare en utbildning vid Högskolan i Gävle som är ett ESF-projekt Framtida studiehandledare som Söderhamn deltar i tillsammans med övriga kommuner i länet. Projektet avser att genom utbildning och praktik förbereda personer med utländsk bakgrund att arbeta som studiehandledare på modersmålet. ESF-ansökan Språket som nyckel har under hösten skickats, även den tillsammans med övriga kommuner i länet. Språket som nyckel syftar till att skapa bättre integration genom att möta länets behov av kompetensutveckling samt utveckla evidensbaserad kunskap inom området svenska som andraspråk. Inväntar beslut från ESF. Söderhamn avsåg att delta i ett treårigt forsknings- och utvecklingsprogram (FoU) tillsammans med Ifous - innovation, forskning och utveckling i förskola och skola - samt ett tiotal andra kommuner i Sverige. Där det övergripande syftet med detta FoU - program var att förbättra förutsättningarna för nyanländas lärande i grundskolan genom att på alla nivåer utveckla såväl kunskap och förhållningssätt som arbetsmetoder. Syftet var också vidare att utveckla ny kunskap genom att använda aktuell forskning och vidareutveckla befintlig vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Tyvärr hoppade ett antal viktiga deltagare av i uppstartsfasen vilket resulterade i att programmet lades ned. Identifierade förbättringsområden En av de mest grundläggande åtgärderna för att utveckla verksamheterna är att säkerställa och förbättra det systematiska kvalitetsarbetet. Skolinspektionen konstaterar i sina rapporter att det finns påtagliga brister hos de flesta huvudmännen när det gäller dokumentation av pågående kvalitetsarbete. När Skolinspektionen nu avslutat sin tillsyn på huvudmannanivå i Söderhamn gäller det att hålla fortsatt liv i det systematiska kvalitetsarbetet på såväl huvudmannanivå som enhetsnivå. Av rektorernas och förskolechefernas pedagogiska bokslut Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 8

9 Forts 11 samt ledningsgruppens analys av läsåret 2015/2016 framgår att verksamheterna behöver fokusera på: Pedagogisk dokumentation/systematiskt kvalitetsarbete Barn/elevers inflytande och delaktighet Språk och kommunikation Normer och värden Kollegialt lärande Ledarskap Administration Lokaler Kompetens/rekrytering Nämndens arbete kopplat till de av fullmäktige beslutade fokusområden Fokusområde: Jämlikhet - för att kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsvariation, sexuell identitet, ålder och klass inte ska vara hinder utan möjligheter Beskriv de övergripande effekter som nämndens åtaganden har bidragit till för fokusområdet. Nämnden har utformat åtaganden utifrån likvärdighet, barn- och elevinflytande samt likabehandling inom detta fokusområde. Utifrån dessa åtaganden kan vi konstatera att förskolan och skolans uppdrag bottnar mycket i att främja jämlikhet. Där verksamheterna har olika nationaliteter, åldrar, trosuppfattning m.m. och där förståelsen och acceptansen för olikheter grundas. Effekterna vi kan se är en djupare förståelse för jämlikhetsfrågor hos barn och elever där alla är lika mycket värda. Effekterna vi kan se utifrån mätmetoderna är att diskussionerna kring frågorna synliggör brister och utvecklingsområden vilket på sikt har en effekt att lärarkollegiet har en gemensam grundsyn som förmedlas till barn och elever. Finns det mätningar som styrker era påståenden? Ja, utifrån genomförda lärar- rektors och elevskattningar. Åtagande Förväntade effekter Uppnådda effekter Likvärdighet Alla barn och elever möts av en utmanande utbildning och ett meningsfullt lärande, baserat på behov och förutsättningar, för att nå full potential. Förskolan och skolan i Söderhamn är likvärdig ur alla perspektiv, vilket leder till jämlika förutsättningar i samhället. Inom både förskola och skola finns uttalade mål om att skapa förståelse för alla människors lika värde. Normlådor eller dilemmalådor har bidragit till diskussioner om värdegrundsfrågor. Vilket ökat förståelsen för olikheter. För att mäta detta genomförs en självvärdering av verksamheten där rektor alt. förskolechef gör sin värdering och dess medarbetare gör Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 9

10 sin. Dessa ligger som underlag för diskussion och skapande av ett gemensamt synsätt. Snittet i självvärderingarna har stigit från senaste mätningen i maj. Självvärdering (fråga 5) 2016 okt snitt 8, maj snitt 6, snitt 8,1 För att få en förståelse utifrån elevernas perspektiv genomförs även elevintervjuer med samma frågor. Där elevernas skattning är synnerligen hög. (Är första gången detta genomförs) 2016 okt snitt 9,3 Alla medarbetare har höga förväntningar och visar tilltro till alla barn och elevers förmåga att lära. Vad gäller åtagandet av att ha höga förväntningar och tilltro till elevernas förmåga att lära visar självvärderingen en förbättring gentemot föregående mätning som genomfördes i maj Barn- och elevinflytande Alla barn och elever har ett verkligt inflytande över verksamhetens innehåll och sin egen arbetssituation samt utvecklar ansvarstagande Barn och elever lever och praktiserar demokrati och utvecklas till huvudpersonen i Självvärdering (fråga 7) 2016 snitt okt 7, snitt maj 5, snitt 7,6 För att få en förståelse utifrån elevernas perspektiv genomförs även elevintervjuer med samma frågor. Där elevernas skattning är högre än lärarna och rektorernas (Är första gången detta genomförs) Elevskattning (fråga 7) 2016 okt snitt 7,5 Inom både förskola och skola finns uttalade mål om förståelsen för demokrati samt barn och elevers deltagande i förskola och skola. Inom både förskola och skola Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 10

11 för det egna lärandet. sina egna liv. genomförs barnråd/elevråd som skapar förståelse för värden som demokrati och allas lika värde. Där stor vikt har lagts vid att alla ska vara delaktiga i arbetet och ta ansvar över förskola/skola. Ett samhälle i miniatyr säger de själva. Utifrån mätmetoderna självvärderingar, genomförda av rektor respektive förskolechef och medarbetarna, och trivselenkäten, genomförd av eleverna, ses en utveckling som förbättrats gentemot föregående år avseende barn och elevers verkliga inflytande i verksamheten. Självvärdering (fråga 4, 6, 7) 2016 snitt okt 7, snitt maj 5, snitt 7,5 För att få en förståelse utifrån elevernas perspektiv genomförs även elevintervjuer med samma frågor. En skattning som ligger i paritet med lärarna och rektorns (Är första gången detta genomförs) 2016 okt snitt 7,3 Alla barn och elever känner sig delaktiga och ses som medarbetare i skolan. Effekterna som kan ses är att eleverna upplever sig ha större inflytande och möjlighet att påverka beslut kring skolan dock inte vad gäller undervisningen i den utsträckning som önskas. Rektor/förskolechef och medarbetare skattar sina verksamheter aningen högre än vid senaste mätningen i maj avseende hur väl de gör barn och elever delaktiga och till medarbetare i verksamheten. Självvärdering (fråga 6, 7) Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 11

12 Likabehandling Alla barn och elever värdesätts lika och bemöts utifrån sina förutsättningar och behov. Alla barn och elever har en god arbetsmiljö som präglas av glädje, trygghet och likabehandling. Alla barn och elever upplever att förskolan och skolan är trygga miljöer där goda relationer utvecklas 2016 snitt okt 7, snitt maj 5, snitt 7,9 För att få en förståelse utifrån elevernas perspektiv genomförs även elevintervjuer med samma frågor. (Är första gången detta genomförs) 2016 okt snitt 7,6 Inom både förskola och skola finns uttalade mål om trygghet och studiero samt normer och värden. Både förskolan och skolan har synliggjort betydelsen av relationer mellan vuxna och barn/elever. Vilket har en effekt på känslan av trygghet. Självskattningarna, genomförda av medarbetare och förskolechefer/rektorer, visar på en förbättring gentemot mätningen i maj. Självvärdering (fråga 1, 2, 5) 2016 snitt okt 8, snitt maj 7, snitt 8,1 För att få en förståelse utifrån elevernas perspektiv genomförs även elevintervjuer med samma frågor. (Är första gången detta genomförs) 2016 okt snitt 8,4 Ett kontinuerligt arbete med att förbättra likabehandlingsarbetet är ständigt pågående och där elevernas involvering är en del som förbättrats under året. Genom att diskutera och synliggöra olikheter skapas även en bättre förståelse för att vi alla är olika. I genomförda skattningar ses en Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 12

13 marginell försämring gentemot föregående mätning i maj. Självvärdering fråga (1, 2) 2016 snitt okt 8, snitt maj 8, snitt 8,1 Elevintervjuer (fråga 1, 2) 2016 okt snitt 7,8 Fokusområde: Infrastruktur - för att kunna leva, bo, pendla samt arbeta i hela kommunen behövs mer bredband, en ny ostkustbana med dubbelspår och fyrfältsväg till Gävle har inte gjort något åtagande inom fokusområdet infrastruktur. Fokusområde: Attraktiva boenden - för att få ny- och ombyggnation av hyresrätter, trygghetsbostäder, borätter och småhus har inte gjort något åtagande inom fokusområdet infrastruktur. Fokusområde: Näringsliv - för att befintliga företag ska växa, nya starta, ge bättre service och förbättra företagsklimatet har inte gjort något åtagande inom fokusområdet infrastruktur. Fokusområde: Attraktiv arbetsgivare - för att ge mer egenmakt som anställd, satsa på friskfaktorer och rekrytera nya medarbetare Några direkta effekter går inte att se efter bara 12 månader in i den nya styr- och ledningsfilosofin och det nya arbetsåret med nya handlingsplaner, som är en del i förvaltningens systematiska kvalitetsarbete, knappt börjat då de följer läsåret. De mätmetoder som nämnden beslutat om har ännu inte genomförts då det tidsmässigt ligger längre fram i tid. Åtagande Förväntade effekter Uppnådda effekter Ledare och medarbetare har goda förutsättningar att arbeta utifrån styr- och ledningsmodellens tankesätt Medarbetare har ett större fokus på de vi är till för och utformar verksamheten i större utsträckning efter det. Medborgarnas behov tillgodoses i högre utsträckning. Högre upplevd kvalitet i kommunkoncernens tjänster. - Medarbetare har en ökad Några direkta effekter går inte att se efter bara 12 månader in i den nya styroch ledningsfilosofin och det nya arbetsåret med nya handlingsplaner, som är en del i förvaltningens systematiska kvalitetsarbete, knappt börjat. De mätmetoder som nämnden beslutat om har ännu inte Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 13

14 Ledningen har god tillgång till stödstrukturer och bra beslutsunderlag för att leda och styra verksamheterna i enlighet med styr- och ledningsmodellen kompetens och trygghet för att kunna ta ett ökat ansvar för arbete. Hållbar utveckling inom alla delar av kommunen Medarbetare har ett större fokus på de vi är till för och utformar verksamheten i större utsträckning efter det. - Medarbetare upplever att man har ett bättre stöd i vardagen genomförts då det tidsmässigt ligger längre fram i tid. Några direkta effekter går inte att se efter bara 12 månader in i den nya styroch ledningsfilosofin. De mätmetoder som nämnden beslutat om har ännu inte genomförts då det tidsmässigt ligger längre fram i tid. Nämndens eventuella övriga mål Dessa kommer enbart att följas upp av den egna nämnden. Nämndsmål: Kunskaper Den förväntade effekten är inte nådd, dock har fler av de elever som är behöriga till gymnasiet möjlighet att göra fler val. Åtagande Förväntade effekter Uppnådda effekter Kunskapsresultaten i årskurs 9 är höga vilket innebär att alla elever kan välja vilket gymnasieprogram de önskar. Alla elever ska uppnå behörighet till gymnasiestudier. Den förväntade effekten är inte uppnådd. Höstterminen 2016 var det en lägre andel elever som blev behöriga till gymnasiet än höstterminen (2016=77 %, 2015=79 %). Nämndsmål: Kunskaper Den förväntade effekten är inte nådd. Dock kan ett positivt resultat ses avseende åk 6 och betyg i alla ämnen i förhållande till förra året. Åtagande Förväntade effekter Uppnådda effekter Alla förskolor/skolor har en pedagogisk verksamhet som stimulerar och utmanar barnen/eleverna i deras utveckling och lärande. Barns och elevers lärande i förskolan och i de tidiga skolåren anpassas med hjälp av Skolverkets bedömningsstöd för årskurs 1 där behov av stöd och vidare stimulans Inga uppnådda effekter kan ses ännu då bedömningsstödet började användas första gången under höstterminen 2016 och en samlad kommuntotal är inte åskådliggörs. Barns och elevers lärande i förskolan och i de tidiga skolåren leder till att alla elever klarar de nationella framtagen. Den förväntade effekten är inte uppnådd. Andel elever i årkurs 3 som Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 14

15 proven i matematik och svenska i årskurs 3. Elevers lärande i de tidiga skolåren leder till att alla elever blir godkända i alla ämnen i årskurs 6 klarade alla delprov i svenska var 69 % och matematik 65 % (svenska 73 % och matematik 67 % år 2015) Den förväntade effekten är inte uppnådd. Andelen elever med godkända betyg i alla ämnen i årskurs 6 höstterminen 2016 ligger på 78 %. (77 % år 2015) Internkontrollplan Kontrollmomenten i barn- och utbildningsnämndens internkontrollplan för 2016 redovisas. Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 15

16 12 BUN/2016/0006/600 Systematiskt kvalitetsarbete betyg grundskolan höstterminen 2016 Beslut tar del av rapporten och lägger den till handlingarna. Ärendet Betygsstatistik för årskurs 6, 7, 8 och 9 höstterminen Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat Tidigare beslut, , 8. Bakgrund och syfte Rapporten innefattar en samlad bedömning av hur betygsstatistik och kunskapsbedömningarna har utvecklat sig under det senaste året. Rapporten är uppbyggd där respektive årskurs måluppfyllelse presenteras för att sedan komma till en analys av resultaten. I betygsstatistiken för höstterminen 2016 kan vi se att andelen elever som når gymnasiebehörighet är ca 77 % och har försämrats aningen gentemot föregående års resultat. Det är totalt 63 elever som inte når gymnasiebehörighet vilket kan jämföras mot 45 elever ht % 82% 80% 78% 76% 74% 72% 70% 68% 66% 64% 62% 82% Behöriga till gymnasiet åk 9 ht % 70% 78% ht 2009 ht 2010 ht 2011 ht 2012 ht 2013 ht 2014 ht 2015 ht 2016 Spridningen vad gäller andelen gymnasiebehöriga elever variera mellan skolorna från 80 % till 69 % något som visas i grafen nedan. Flickorna presterar överlag bättre än pojkarna förutom på Stenbergaskolan. 75% Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 16 76% 79% 77%

17 Forts % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Betyg Ma, En, Sv, SVA åk 9 91/114 39/52 43/55 207/270 34/49 Bergvik Norrtull C Stenberga Vågbro Kommunen Flickor Pojkar Alla På Stenbergaskolan kan flera förklaringar finnas och en av dessa förklaringar kan vara att antalet pojkar är 33 och antalet flickor är 16 vilket medför en större påverkan procentuellt om en flicka inte klarar kraven. Av 33 pojkar på Stenbergaskolan har 24 gymnasiebehörighet och av 16 flickor har 10 gymnasiebehörighet. I grafen nedan ges en bild av hur betygen matematik, engelska och svenska fördelar sig antalsmässigt. Det går att se tydliga skillnader mellan ämnena och hur spridningen ter sig. Det är en större andel som uppnår betyget A i engelska än i matematik eller svenska. Betygspridning Ma, En, Sv åk MA Eng Sv Mönstret skiljer sig även åt mellan ämnena där engelskan är relativt normalfördelad, till skillnad mot matematiken där betyget E är mest förekommande. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 17

18 Forts 12 Årskurs 8 I åk 8 är det totalt 91 elever som inte har betyg i alla ämnen vilket utgör ca 34 % av andelen elever (totalt 270 elever). Dessa uppgifter kan jämföras med fjolårets uppgifter som låg på ca 41 %. Det är 63 elever som inte har betyg i matematik, svenska/svenska som andra språk (SVA) och engelska vilket utgör ca 23 % (29 % ht 2015). Verksamheten har, utifrån dessa mått, en högre måluppfyllse än föregående år. Av dessa 63 elever som inte har gymnasiebehörighet har enbart 8 elever ett ämne de saknar betyg i. Vi kan även se att av 63 eleverna så är det 33 elever som har underkänt i SVA och ca 10 av dessa elever har TF-nummer. Betyg Ma, En, Sv, SVA åk 8 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 93% 78% 79% 77% 69% Bergvik Norrtull C Stenberga Vågbro Kommunen Flickor Pojkar Alla Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 18

19 Forts 12 Vi kan även se att det är en högre andel pojkar som inte når kunskapskraven. Det är 24 flickor och 39 pojkar som inte når gymnasiebehörighet. Ett mönster som går att utläsa är fördelningen av vilka ämnen som eleverna inte når kunskapskraven i. Det vi ser är att i de tidigare åldrarna är det primärt ämnena matematik, svenska/sva och engelska som är de ämnen elever inte klarar för att sedan gradvis utökas med övriga ämnen. Vi kan se att det är fler elever som har flera ämnen de inte klarar kraven inom vilket ger signaler om att det inte är ämnesspecifika svårigheter som ligger bakom. Årskurs 7 I åk 7 är det totalt 86 elever som inte har betyg i alla ämnen vilket utgör ca 35 % av andelen elever (totalt 248 elever). Dessa uppgifter kan jämföras med fjolårets uppgifter som låg på ca 33 %. Det är 65 elever som inte har betyg i matematik, svenska/sva och engelska vilket utgör ca 26 % (25 % ht 2015). Verksamheten har, utifrån dessa mått, en marginellt sämre måluppfyllelse än föregående år. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 19

20 Forts 12 Om vi analyserar vad som ligger till grund för varför dessa 65 elever inte når godkända kunskapskrav i matematik, svenska/sva och engelska så ser vi att ca 1/3 har underkänt i ämnet SVA och där hälften av dessa har TF-nummer. Vi kan även se att det är ca 1/5 av de elever som inte klarar kraven som enbart har 1 ämne de inte klarar. Det vi har kunnat se historiskt är att den andelen normalt brukar ligga på ca 1/3, vilket gör att arbetet för att få eleverna att nå gymnasiebehörighet mer omfattande. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 46/59 Betyg Ma, En, Sv, SVA åk 7 63/94 32/39 42/56 183/248 Bergvik Norrtull C Stenberga Vågbro Kommunen Flickor Pojkar En faktor som sticker ut är skillnaderna mellan könen där 39 (28 %) av de 65 elever är pojkar och 26 (23 %) är flickor. Det råder en relativt stor skillnad mellan betyg i alla ämnen och gymnasiebehörighet på Stenbergaskolan. Där 64 % har betyg i alla ämnen och 82 % av Alla Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 20

21 Forts 12 gymnasiebehörighet. Det rör sig om 7 elever av totalt 39 elever som inte klarar kraven inom idrott och hälsa och SO-ämnena. Årskurs 6 Måluppfyllelsen i åk 6, vad gäller betyg i matematik, svenska/sva och engelska, ligger på ca 83 % för kommunen totalt och vid en jämförelse gentemot föregående år ligger måluppfyllelsen på samma nivå. Det rör sig om 44 elever av totalt 260 elever i åk 6. De finns flera skolor som har full måluppfyllelse och de flesta av dessa skolor är mindre skolor. Det är generellt flickorna som presterar bättre, men skolor såsom Bergvikskolan, Stenbergaskolan och Vågbroskolan där har pojkarna bättre resultat. Den största skillnaden mellan könen kan ses på Norrtullskolan där även antalet elever är störst. Av de 44 elever som inte har betyg i matematik, svenska/sva eller engelska har 17 enbart betyget F i ett ämne. Det går även att se att av de 44 eleverna läser 20 SVA och 7 av dessa har tillfälliga personnummer (TF-nummer). Könsfördelningen av de 44 eleverna är relativt jämn, där det rör sig om 20 flickor och 24 pojkar. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 20/25 6/6 Betyg Ma, En, Sv, SVA åk 6 Flickor Pojkar Alla 11/12 13/15 38/53 22/33 6/6 23/23 20/22 26/27 30/37 216/260 Vid en jämförelse mellan betyg i alla ämnen och betyg i matematik, svenska/sva och engelska kan vi se att Stugsunds skola sticker ut, där en 100 % måluppfyllelse kan ses i grafen ovan men där måluppfyllelsen vad gäller betyg i alla ämnen uppgår till endast 74 %. Differensen mellan de två måtten är större än vad som kan anses som normalt. Utifrån samtal med rektor grundar sig dessa skillnader i bristande motivation hos eleverna. Vikten av att poängtera betydelsen av samtliga ämnen ses som central från rektors perspektiv. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 21

22 Forts 12 Analys I tidigare analyser har det synliggjorts en rad olika faktorer till resultatet. Där fokus har legat på att förbättra arbetet inom områdena för betyg och bedömning, nyanlända och hemmasittare. När det gäller betyg och bedömning sker det som tidigare samtal med rektorer där resultaten diskuteras från både kunskapsbedömningarna och betygsresultaten. Samtliga rektorer arbetade med organiseringen (utifrån kravet på lärarlegitimation), underlag för betyg, planering av kollegiala diskussioner i betygssättning och lyfta eventuella meningsskillnader som kan råda. Detta är något som vi i efterföljande diskussioner och i uppföljning kunna se skett i mindre omfattning är vad som kommit överrens om. Det är centralt att samtliga medarbetare är införstådda med verksamhetens måluppfyllelse för att känna delaktighet, ha samsyn och känna ett gemensamt ansvar för skolans barn och elever. I tidigare genomförda elevintervjuer och lärarintervjuer rörande betyg och bedömning kommer det fram att likvärdigheten inte är vad den borde vara. Eleverna beskriver en situation där kvaliteten på lärarna varierar stort. Något som eleverna kopplar till huruvida lärare är utbildade eller inte. Även i intervjuerna med lärarna beskrivs att bristen på legitimerade lärare kan påverka betyg och bedömning. Detta utifrån att lärare saknar ett bollplank rörande betygsfrågor. Vi kan se att det råder skillnader mellan skolorna i möjligheten att rekrytera legitimerade lärare, där ytterområden har större svårigheter att attrahera behörig personal. För att få ytterligare insikt i denna problematik måste man också förstå svårigheten att rekrytera legitimerade lärare. Sveriges skolkommuner slåss om att rekrytera legitimerade lärare, där vissa ämnen och årskurser är svårare att hitta legitimerade lärare i än andra. I intervjuerna beskriver eleverna även kopplingen till betyg utifrån relationen elev-lärare och motivation. Där vikten av en god relation mellan lärare och elev möjliggör ett högre betyg. Detta utifrån att eleven tidigare samtalat och diskuterat och påvisat sina förmågor för lärare som då vet att eleven klarar detta trots att han/hon underpresterat vid ex ett prov. Genom att ha byggt upp en relation kan lärare motivera eleven genom att ha höga förväntningar och en hög tilltro på elevens förmågor. En utveckling vi kan se i förhållande till tidigare måluppfyllelse är att andelen elever som är nyanlända utgör en större andel av de som inte klarar kunskapskraven. Från att ha utgjort ca 25-30% av de som inte klarar kunskapskraven ligger nu andelen på ca 50 %, vilket ger en signal om att arbetet med de nyanlända eleverna bör utvecklas ytterligare. En rad insatser har genomförts såsom anställning av en samordnare, framtagande av nya riktlinjer för nyanlända, användandet av skolverkets material inom området, utbildning av lärare och rektorer för att öka förståelsen m.m. I samtal med rektorer och lärare lyfts behovet av fler studiehandledare. Kommunen är med i ett regionsövergripande ESF-projekt (Framtida studiehandledare) för att utbilda studiehandledare under Syftet med studiehandledare är att stödja kunskapsutvecklingen hos flerspråkiga elever. De två som under ht 2017 gick utbildningen har båda anställts i vår verksamhet och ytterligare två genomför under vårterminen 2017 utbildningen och avses erbjudas anställning i verksamheten. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 22

23 Forts 12 Arbetet med hemmasittare är en pågående process där bakomliggande faktorer är olika från fall till fall. För att processen inte ska tappa fart har arbetet intensifierats i den utsträckningen att uppföljningar av det pågående arbetet kommer göras systematiskt och utökas med fler årskurser för att fånga upp dessa elever i ett så tidigt skedde som möjligt. I linje med detta arbete kommer en utökning göras av vilka stadier som uppföljningen kommer att innehåll. Skolverket kom under 2016 ut med en utredning om effekterna av införandet av betyg i de lägre åldrarna. Där övergripande syftet var att synliggöra i ett tidigt skede de elever som inte kommer klara kraven för att på så sätt möjliggöra tidiga insatser. Utredningen visar på att de tidiga betygen påverkar de högpresterande eleverna positivt medan de elever som är lågpresterande påverkas negativt och presterar ännu sämre. Hur ser det då ut i Söderhamns kommun? Genom att ta fram de elever som har betyget F i matematik hösterminen 2016 åk 9 och undersökt hur dessa elevers betyg sett ut i de tidigare stadierna kan vi se att flertalet elever har haft betyget F sedan åk 6. Vilket påvisar att vårt arbete med att ge dessa elever stöd har misslyckats och måste följas upp med tätare intervaller. En utveckling som vi kunnat påtala i tidigare mätningar är att måluppfyllelsen är relativt hög i årskurs 6 för att sedan sjunka i årskurs 7 och 8 för att därefter stiga i åk 9 till ungefär samma nivåer som uppnåddes i årskurs 6. Denna utveckling ser vi inte hos årets 9:or där måluppfyllelsen ligger kvar på samma nivåer som uppnås i årskurs 7 och 8. Betygsstatistik åk 6-9 ht 2016 Pojkar Flickor Alla 100% 80% 78% 83% 65% 74% 66% 77% 65% 77% 60% 40% 20% 0% Betyg i samtliga ämnen Betyg i EN, MA, SV Betyg i samtliga ämnen Betyg i EN, MA, SV Betyg i samtliga ämnen Betyg i EN, MA, SV Betyg i samtliga ämnen Betyg i EN, MA, SV Årskurs 6 Årskurs 7 Årskurs 8 Årskurs 9 Fokus framåt är att samtliga elever, från förskoleklass till årskurs 9, som inte når kunskapskraven ska ha uppdaterade åtgärdsplaner utifrån sina behov samt att alla medarbetare ska vara informerade om hur betygsresultaten ser ut. Beslutet skickas till Verksamhetschef skola Rektorer Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 23

24 13 BUN/2017/0062/600 Rapport över lärarbehörigheter Beslut tar del av rapporten och lägger den till handlingarna. Ärendet Enligt barn- och utbildningsförvaltningens internkontrollplan har en rapport tagits fram för att undersöka om lärarna är behöriga för den roll de har. Beslutsunderlag Rapport daterad Kontrollmomentets tillvägagångssätt Använder personalprogrammet Procompetence där lärarlegitimationer och uppgiften om vilka ämnen och årskurser lärare undervisar i (roll) finns. Utifrån programmets funktion rörande behörigheter och behörighetsanalys tas uppgifter fram för kommunens lärare. Kontrollen avgränsas till skolverksamheterna, d v s förskolorna exkluderas i kontrollen. Utifrån materialet görs en jämförelse utifrån de roller läraren undervisar i och om han/hon har lärarlegitimation för att undervisa i ämnet och årskursen. Observationer och kommentarer Notera att kontrollen avser matchningen per ämne och årskurs och inte per lärare. Detta med anledning av att en lärare kan undervisa i och ha behörighet i flera ämnen men exempelvis sakna behörighet i endast ett ämne. Att påstå att läraren är felplacerad blir i så fall missvisande. Bör även påpeka att kontrollen baseras på två informationsdelar. 1 avser inlämnad lärarlegitimation. 2 avser information över vilka ämnen och årkurser läraren undervisar i, en uppgift som uppdateras 1 ggr/termin. Lärare som av någon anledning inte har lämnat in sin lärarlegitimation (ex nyanställda, Skolverkets hantering är fördröjd, ingen examen) tas med i kontrollen utifrån att läraren undervisar. Om då läraren undervisar i flertalet ämnen påverkar det resultaten i kontrollen. Resultat Tabellen nedan visar på två centrala uppgifter. Andelen lärare som undervisar och har legitimation uppgår till ca 67 % på kommunnivå. I tabellen finns även andelar per skola redovisade. Den andra centrala uppgiften är andelen med rätt behörighet för rollen, det vill säga andelen lärare i kommunen som undervisar i ett ämne och åk har rätt behörighet. Andelen på Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 24

25 Forts 13 kommunnivå ligger på ca 52 % och har försämrats gentemot tidigare mätningar. Vid en jämförelse mellan skolorna kan vi se att stor variation råder mellan skolorna. Stugsunds skola och Östra skolan utmärker sig där ca % av lärarna har rätt behörighet för de ämnen och årkurser de undervisar i. De skolor som utmärker sig med att ha en andel som understiger 50 % är Bergviksskolan, Norrtullskolan A och Norrtullskolan B, Stenbergaskolan och Stråtjära skola. Det finns skolor där andelen med rätt behörighet för rollen är högre än andelen som har legitimation vilket förklaras utifrån att ett flertal lärare utan legitimation enbart undervisar i ett fåtal ämnen medan några lärare med legitimation i rätt ämnen undervisar i många ämnen. Skola Andel som har lärarleg Antal roller Antal som har rätt behörighet Andel med rätt behörighet för rollen Andel Andel Bergviksskolan 65 % % 43 % 42 % Mo skola 78 % % 66 % 81 % Norrtullskolan A 56 % % Norrtullskolan B 53 % % 72 % 80 % Norrtullskolan C 76 % % 62 % 77 % Rosenvallskolan 70 % % 71 % 81 % Sandarne skola 47 % % 40 % 45 % Stenbergaskolan 42 % % 36 % 56 % Stenbergaskolan grundsärskola 80 % Stentägtskolan 81 % % 57 % 43 % Stråtjära skola 50 % % 19 % 27 % Stugsunds skola 80 % % 78 % 81 % Trönö skola 87 % % 63 % 80 % Vågbroskolan A 91 % % 60 % 57 % Vågbroskolan B 74 % % Östra skolan 89 % % 73 % 67 % Kommunen 67 % % 54 % 61 % Bör noteras att de skolor med en eller några obehöriga lärare påverkar andelarna i högre utsträckning gentemot en större skola. Vid förra årets mätning var andelen lärare i kommunen som undervisar i ett ämne och åk och hade rätt behörighet ca 54 %. Andelen lärare som är rätt placerad utifrån sin legitimation har således försämrats gentemot de tidigare mätningarna. Åtgärder Diskussioner genomförs där alla medarbetare står bakom grundtanken att Söderhamns elever har rätt till undervisning av utbildade lärare i rätt ämnen och årkurs. Utifrån detta arbeta Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 25

26 Forts 13 vidare med att hitta rätt matchning vad gäller legitimerade lärare och undervisning i rätt ämnen och årskurs. Något som inte bara ska göras på respektive skola utan ses i ett kommunövergripande perspektiv. Arbetet med att matcha legitimerade lärare att undervisa i rätt ämne och årskurs är även ett rekryteringsproblem som är rådande i hela riket. Efterfrågan är helt enkelt större än utbudet. Ett problem som till stora delar ligger utanför kommunens möjligheter att påverka. Fokus bör istället läggas på de lärare som finns i verksamheten, att arbeta för att locka till oss fler medarbetare och att organisera verksamheterna så effektivt som möjligt. Beslutet skickas till Verksamhetschef skola Rektorer Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 26

27 14 BUN/2016/0208/287 Begäran om att ianspråkta investeringspengar för inventarier till förskolelokaler Beslut beslutar att säga JA till att ianspråkta kronor i investeringspengar för inventarier till godsmagasinets förskolelokaler. Ärendet Begäran om att få ianspråkta investeringspengar för att inreda godsmagasinets förskolelokaler (Brobergs förskola). Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat Tidigare beslut Kommunstyrelsen , investeringar , begäran om att ianspråkta investeringspengar för ombyggnation av förskolelokaler. Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande För att lösa den akuta barnomsorgskön har barn- och utbildningsnämnden beslutat att ianspråkta investeringspengar för att iordningställa godsmagasinets lokaler till förskola. För att inreda de lokaler som ska iordningställas behövs även investeringspengar till inventarier. Kostnaden för detta uppskattas till kronor. Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår att barn- och utbildningsnämnden ianspråktar investeringspengar för inventarier till godsmagasinets förskolelokaler. Finansiering av detta sker inom barn- och utbildningsnämndens tilldelade investeringsutrymme för perioden Beslutsalternativ 1 beslutar att säga JA till att ianspråkta kronor i investeringspengar för inventarier till godsmagasinets förskolelokaler. Ekonomiska konsekvenser Finansieringen sker inom barn- och utbildningsnämndens tilldelade investeringsbudget för perioden Beslutsalternativ 2 beslutar att säga NEJ till att ianspråkta investeringspengar för inventarier till godsmagasinets förskolelokaler. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 27

28 Forts 14 Barn- och utbildningsförvaltningen förordar beslutsalternativ 1. Beslutsgång Ordförande föreslår att nämnden beslutar enligt barn- och utbildningsförvaltningens förslag. Beslutet skickas till Verksamhetschef för förskola Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 28

29 15 BUN/2016/0015/041 Begäran om extra pengar för nyanlända barn och elever i förskola och fritidshem Beslut beslutar att säga JA till att begära av kommunstyrelsen att få ta del av de återstående kronor som avsatts för finansiering av förstärkning i förskolan. beslutar att säga JA till att föreslå att kommunstyrelsen ser över hur nyanlända barn i förskola och fritidshem som staten inte ersätter via statsbidrag ska finansieras kommande år. beslutar att säga JA till att får tas av resultatbalanserade pengar för att finansiera nyanlända barn i förskola och fritidshem där kommunen inte får ersättning från staten. Skulle antalet nyanlända barn i verksamheterna bli färre än beräknat ska motsvarande pengar gå tillbaka till resultatbalanseringen. Ärendet Begäran om extra pengar för nyanlända barn och elever i förskola och fritidshem. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande daterat Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande Förskole- och fritidshemsverksamhet bedrivs för alla barn och elever i Söderhamns kommun oavsett härkomst. Förskolans och fritidshemmets verksamhet är en viktig faktor för integration av främst barn men också deras vårdnadshavare i samhället. Barn- och utbildningsnämnden har idag inte pengar för att finansiera denna verksamhet då staten bara betalar ersättning för den lagstadgade verksamheten, vilket endast är avgiftsfri förskola. Nyanlända barn och elever ingår inte heller i den ram som barn- och utbildningsnämnden får av kommunfullmäktige. begär av kommunstyrelsen att få ta del av de återstående kronor som avsatts för finansiering av förstärkning i förskolan. Att det återstår pengar beror på att beslutsunderlaget var felberäknat. Beräkningarna var gjorda utifrån en helårseffekt medan förstärkningen var begärd och blev beslutad för sex månader. Återstående del, kronor, av den beräknade kostnaden föreslår barn- och utbildningsförvaltningen att det finansieras av resultatbalanserade pengar. Skulle antalet nyanlända barn i verksamheterna bli färre än beräknat ska motsvarande pengar gå tillbaka till resultatbalanseringen. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 29