Mål- och inriktningsdokument Stadsdelsnämnden Östra Göteborg 2018

Transkript

1 Mål- och inriktningsdokument Stadsdelsnämnden Östra Göteborg 2018 Inledning Stadsdelens knappt invånare är dem vi är till för. Vårt främsta mål är att skapa förutsättningar för var och en att känna samhällsgemenskap och trygghet. De viktigaste förutsättningarna är en bra skola och möjligheten att vara självförsörjande. Framtiden för vår stadsdel har mycket spännande framför sig, inte minst vad det gäller stadsutveckling. Tillsammans kan vi alla bidra till en socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar utveckling. Nämndens mål- och inriktningsdokument är ett styrdokument för förvaltningens utarbetande av förslag till budget Dokumentet utgår från kommunfullmäktiges budget Dokumentet ska uppfattas som ett lokalt komplement till stadens budget. Stadsdelsnämnden har tagit del av kommunfullmäktiges mål, inriktningar och uppdrag och utifrån stadsdelsnämndens kännedom kring lokala frågor om den egna stadsdelen har vissa inriktningar arbetats om och anpassats till Östra Göteborg. Stadsdelsnämndens egna mål och uppdrag har utformats utifrån samma struktur. Budgeten är förändringsinriktad och visar huvuddragen av vad som behöver förändras i verksamheterna. Under 2018 kommer en omorganisation inom staden att ske. Verksamheterna skola och förskola flyttas då ur stadsdelarna och in i två nya facknämnder. Idag råder osäkerhet kring stadsdelsnämndernas organisatoriska framtid. Trots allt fortsätter stadsdelsnämndens utvecklingsarbete för år Stadsdelsnämnden anser att tydliga prioriteringar är viktigt för ett ökat fokus i verksamheten och högre måluppfyllelse och har därför delats in i mål, inriktningar och uppdrag. Läsanvisning Till grund för detta dokument ligger budgetförslaget i kommunfullmäktige från Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Förutom de prioriterade målen anges inriktningar inom alla kommunens verksamhetsområden. Dessa ska samtliga beaktas vid förvaltningens framskrivning av budget för stadsdelens verksamhetsår I detta mål- och inriktningsdokument har vi lyft fram eller konkretiserat vad vi anser vara särskilt viktigt för stadsdelen. Dokumentet ska uppfattas som ett lokalt komplement till stadens budget. Vision och förhållningssätt Vår vision är att östra Göteborg år 2021 är en stadsdel rik på människor, kultur och natur. Här finns skolor, bibliotek, kulturhus, småtorg och gårdar men också plats för caféer, föreningar, ideella krafter och kulturutövare. Vi satsar på de styrkor som finns för att vara en stadsdel med identitet och självkänsla. Här finns många öppna mötesplatser för gränsöverskridande möten. Detta perspektiv

2 genomsyrar all verksamhet och planering. Liksom hållbarhetsperspektivet som är ständigt närvarande. Vi värnar om de vackra naturmiljöer som finns i stadsdelen. I östra Göteborg finns naturnära bostäder som möter dagens och framtidens behov av ett blandat boende med trygghet och tillgänglighet. Här finns en utbyggd och välfungerande kollektivtrafik. Östra Göteborg är en stadsdel där människor trivs och utvecklas tillsammans. Stadsdelsnämnden har valt att ytterligare konkretisera de fyra förhållningssätten i Göteborgs stad. Vi vet vårt uppdrag och vem vi är till för. Vi bryr oss. Vi arbetar tillsammans och vi tänker nytt. Var och en som tar del av vår omsorg, utbildning, vård och kulturaktiviteter ska känna sig nöjda, trygga och professionellt bemötta. Föräldrar och anhöriga ska ha förtroende för oss och vår verksamhet på alla nivåer. Levnadsvillkoren för människor i vår stadsdel ska vara likvärdiga övriga delar av staden. Rättssäkerheten i vår verksamhet utgör grunden för allt vi gör. Jämlikt Göteborg Kommunfullmäktiges övergripande mål är att Göteborg ska vara en jämlik stad. Vi utgår ifrån de fem fokusområderna i programmet Jämlikt Göteborg. En god start i livet. Goda uppväxtvillkor. Förutsättningar för arbete. Hållbara och hälsofrämjande miljöer. Skapa strukturella och övergripande förutsättningar. Det är välbelagt i forskningen att mer jämlika samhällen, med mindre ekonomiska och sociala skillnader, har en klart mer positiv utveckling i fler avseenden än de samhällen som har stora inbördes skillnader. Inriktningar: Det är viktigt att detta arbete inleds tidigt i varje människas liv. Tidiga och förebyggande insatser, under de första levnadsåren och i skolåldern skall vara prioriterade i jämlikhetsarbetet. I de socioekonomiskt svaga områden som stadsdelen inkluderar är det av yttersta vikt att bevaka de sociala bostadsfrågorna. Mänskliga rättigheter En jämlik och hållbar stad är endast möjlig om allas mänskliga rättigheter tillgodoses. Trots att rättighetsperspektivet blir tydligare på fler områden kvarstår behovet av ett systematiskt rättighetsarbete där de mänskliga rättigheterna integreras i de ordinarie verksamheterna.

3 Mål: De mänskliga rättigheterna ska genomsyra stadsdelens alla verksamheter. Arbetet ska fokusera såväl på stadsdelen som arbetsplats som i mötet med invånarna. Stadsdelen ska sträva efter att alla som vistas i stadsdelen ska få sina mänskliga rättigheter tillgodosedda. Stadsdelen ska främja likabehandling och arbeta systematiskt utifrån samtliga diskrimineringsgrunder. Formandet av den jämlika stadsdelen bygger på att alla är delaktiga, oavsett bakgrund. Situationen för HBTQ-personer, särskilt för unga, ska förbättras. Könsstympning ska motverkas, och de som utsatts ska få stöd. Alla som arbetar med barn och unga ska medvetandegöras om problematiken. Jämställdhet Jämställdhet är en förutsättning för ett jämlikt Göteborg. Jämställdhetsperspektivet måste genomsyra alla verksamheter. Många drabbas dagligen av diskriminering. Våld i nära relationer och hedersrelaterat förtryck är ett uttryck för ett patriarkalt samhälle, då främst kvinnor drabbas. Förvaltningens verksamheter ska konsekvent analysera könsdiskriminering och ta fram strategier och konkreta åtgärder. Jämställdhetsperspektivet ska integreras i stadsdelens beslut, styrning och verksamheter. Analyser, kartläggningar och konsekvensbedömningar är viktiga åtgärder ur ett könsperspektiv. Könsuppdelad statistik är viktig för att kunna göra dessa. Ett aktivt jämställdhetsarbete förutsätter ett aktivt engagemang och ansvar på ledningsnivå. Demokrati För en jämlik och socialt hållbar stadsdel krävs ett högt valdeltagande och en aktiv dialog med invånarna. Staden har inte lyckats involvera personer med sämre socioekonomiska förhållanden, unga, personer med funktionsnedsättning och utrikesfödda. Göteborg är en stad med höga ambitioner gällande barn och ungas delaktighet och inflytande, men mer behöver göras för att ta vara på ungas idéer och synpunkter. Mål: Göteborgarnas möjlighet till delaktighet och inflytande ska öka. Stadsdelen ska använda stadens principer för medborgardialog. Stadsdelen ska inspirera och stödja aktiviteter och verksamheter som bygger på och förutsätter ungdomars aktiva engagemang och ansvarstagande. Arbetet med att trygga demokratiska värderingar ska stärkas och utvecklas.

4 Inriktningar: Brukarråd, anhörigråd och dialoger för att möjliggöra deltagande och inflytande ska användas med våra medborgare så att fler perspektiv beaktas inför beslut. Stadsdelsnämnden anser att det är avgörande att även nå de medborgare som vanligtvis inte är aktiva i beslutsprocesser. Att utveckla nya och alternativa former för medborgardialog samt nyttja stadsdelens demokratibuss ser nämnden som viktiga instrument i demokratiarbetet. Stadsutveckling och bostäder Ett stort behov av nya bostäder finns i stadsdelen. Dessutom behövs nya lokaler för olika former av verksamheter. Det är angeläget att öka byggtakten. Det är viktigt att stadsdelen förtätas på ett klokt sätt som skapar trivsamma och trygga miljöer med begränsad miljöpåverkan. Förtätning av stadsdelen bör främst ske i kollektivtrafiknära lägen. Gångavstånd till kollektivtrafik ger ett minskat behov av bil. I den nya bebyggelsen bör bostäder och verksamhetslokaler blandas inom samma kvarter i den mån detta är lämpligt. Sådan funktionsblandning skapar tryggare miljöer då den medför att människor rör sig i området under en större del av dygnet. Dessutom minskar funktionsblandning behovet av transporter då det blir närmare mellan olika målpunkter. Idag domineras stadsdelen av punkt- och lamellhus samt småhus. För att skapa en bättre balans mellan olika bebyggelsetyper bör ny bebyggelse i form av slutna kvarter eftersträvas. Slutna kvarter kan tillföra en variation som gör stadsdelen attraktiv för fler människor, och förbättra möjligheterna för boendekarriär inom stadsdelen trots byte mellan olika boendeformer. Slutna kvarter ger hög täthet trots relativt låg byggnadshöjd, och innergårdarna upplevs av många som trygga och som en plats för gemenskap. Dessutom ger denna typologi fasader som möter gatan och skapar bra förutsättningar för innerstadsliknande stråk med verksamheter i bottenplan, en typ av stadsmiljö det råder underskott på i stadsdelen relativt många andra delar av staden. Nämndens egna uppdrag Övergripande: Verka för att förbättra kollektivtrafiken inom stadsdelens område t.ex. genom tätare turer och nya linjer samt bättre trafikplanering. Verka för att linbana eller markbunden bergbana eller dylikt vid stora nivåskillnader, t.ex. vid Gallileis gata och Tycho-Brahegatan. Verka för fler inhägnade hundrastgårdar i vår stadsdel. Verka för att kunskaperna kring genus och HBTQ främjas i våra verksamheter. Utveckla ett BIDS-liknande arbetssätt för att ytterligare öka tryggheten och säkerheten i stadsdelen. Att förvaltningen ska återkomma med förslag på utveckling av medborgardialog samt medborgarbudget. Att utreda förutsättningarna och möjligheterna för att erbjuda alla elever i årskurs 9 feriejobb.

5 Utbildning: Verka för att säkerställa att den simundervisning som bedrivs inom ramen för skolans idrottsundervisning har en sådan kvalitet och omfattning att den ger alla barn goda möjligheter att nå kursplanens mål om simkunnighet. Verka för att förvaltningen ska utarbeta metoder/modeller för att förebygga könsstympning och även stödja de som blivit utsatta. Verka för en ökad kunskap och förtrogenhet med naturen genom att utveckla en pedagogisk utemiljö. T.ex. friluftsfrämjande mulleskola. Äldreomsorg samt hälso- och sjukvård: Verka för att öka boendealternativen för äldre i stadsdelen. Verka för att utöka utbudet av aktiviteter inom kultur och fritid. Verka för att stärka samarbetet mellan hemsjukvård och hemtjänsten. Individ- och familjeomsorg samt funktionshinder: Verka för att personer som utsätts för våld i nära relationer ska få stöd genom större tillgång till skyddade boenden. Utreda möjligheterna att öka hemmaplanslösningarna för att minska den externt köpta vården samt undersöka möjligheter till alternativa utrednings- och stödfunktioner som kan tillgodoses av den egna stadsdelen. Samverkan mellan stadens socialjour, sociala resursnämnd, kriscentrum skall utvecklas och stärkas. Verka för att personer med funktionsvariationer ges chans att leva som alla andra, t.ex. genom en meningsfull fritid. Kultur och fritid: Verka för att ett kommunalt badhus med sjukgymnastik och aktivitetsträning inom SDNområdet för att bl.a. stimulera rehab-aktiviteter bland sjukskrivna. Stärk föreningslivet, håll kostnadsutvecklingen nere på föreningslokaler, så att föreningslivet kan utvecklas t.ex. i kommunägda Gamlestadens medborgarhus och Kortedala forum. Arbeta för att fler elever med olika socioekonomisk bakgrund deltar i kulturskolans verksamhet. Se över förutsättningarna och möjligheten att på något av stadsdelens bibliotek göra ett försök med utlåning av verktyg med biblioteket Garaget i Malmö Stad som förebild. Förbättra informationen kring kulturaktiviteter och träffpunkter för de äldre som inte omfattas av äldreomsorgen. Özgur Tasbas Lena Landén Ohlsson Helen Edenryd

6 Yrkande (S), (MP), (V) Den rödgröna majoriteten föreslår: - Att ge stadsdelsdirektören i uppdrag att återkomma med ett förslag till budget 2018 med den inriktning som framgår av mål- och inriktningsdokument från (S), (MP) och (V).