Pbv 302 med versioner

Transkript

1 FÖRSVARETS MATERIELVERK Pbv 302 med versioner Reparationsbok 1 Kapitel 3. Elsystem Förrådsbeteckning: M Förrådsbenämning: RBOK 1.3 PBv 302 Fastställd jämlikt: VO Mark :41381/05 Utgåva: 1 Distribution via: Försvarets bok- och blankettförråd

2

3 3. ELSYSTEM INNEHÅLL KONSTRUKTION OCH FUNKTION... 5 Allmänt... 5 Strömförsörjningssystem... 6 Allmänt... 6 Batteri A Generator A2 med laddningsregulator A Startsystem Allmänt Startmotor B Belysning Allmänt Ordinarie belysning IR-belysning Mörkläggningsbelysning Instrumentbelysning Innerbelysning Elpumpar Cirkulationspump E Länspumpar E9, E Instrument och givare Varvtalsmätare H1 och varvtalsgivare H Voltmeter Temperaturmätare H6 med temperaturgivare H Hastighetsmätare H2 (med vägmätare) Tryckmätare H8 med oljetrycksgivare H Varnings- och kontrollanordningar Varningslampor Huvudvarningslampa Kontrollenhet för bandspänning Styrsystem centralsmörjning Sambandsutrustning (strömförsörjning) LEDNINGSVAGNAR Hållkrets värmare Cirkulationspump Innerbelysning

4 EPBV Allmänt Konstruktion och funktion Generator 200A Laddningsregulator BILAGOR Kopplingsschemor Samtliga schemor Schemor för Pbv Schemor för Stripbv Schemor för Epbv Schemor för Bplpbv Schemor för Rlpbv Schemor för Pjrekpbv Komponentförteckningar Allmänt Komponentförteckning AFZ Komponentförteckning för specialversioner Komponentplacering - översikt

5 3. ELSYSTEM Konstruktion och funktion Allmänt Elsystemet består av generator och batterier samt manöver-, regler- och förbrukningsenheter. Hjälpstartbatterier kan kopplas in på separata poler, den positiva i tillbehörsfack 6 och den negativa på utsidan av tillbehörsfack 6. Den tillkopplade spänningen över hjälpstartlådan skall vara 24 volt. Vagnens elsystem kan dessutom kopplas samman med andra fordons elsystem genom hjälpstartanslutningen i tillbehörsfack 6. Det tillkopplade fordonets systemspänning skall vara 24 volt. Med en huvudströmställare kan batterierna kopplas bort från alla förbrukare. Huvudströmställaren får inte kopplas ifrån medan motorn går. Vid elsvetsning i eller på vagnen skall batteriernas plus- och minusledningar kopplas bort - se reparationsbok 2, kapitel 0. Allmänt. 5

6 A1 Batterier A10 Säkring 80A A2 Generator A11 Säkring 15A A3 Laddningsregulator A12 Säkring 50A A4 Huvudströmställare B5 Relä A5 Manöverströmställare K11 Kontrollampa, laddning A6 Automatsäkring 50A/35A L8 Avstörningsfilter A7 Snabbsäkring N5 Stifttag för underhållsladdning A8 Voltmeter N20 Hjälpstartlåda A9 Säkring 10A N29 Hjälpstartanslutning Bild 1. Strömförsörjningssystem, principschema Strömförsörjningssystem Allmänt Strömförsörjningssystemet består av två seriekopplade batterier, generator med laddningsregulator och säkringar samt anslutningar för underhållsladdning och hjälpstart. Anslutning för underhållsladdning sker till stifttag N5, som är placerat i tillbehörsfack 6. 6

7 Sammankoppling av generator och batteri sker med huvudströmställare, A4. Huvudströmställaren, som är av kontaktortyp, manövreras med strömställare A5. Strömställaren är placerad på instrumenttavlan till höger om föraren - se bild 2. En voltmeter, A8, på instrumenttavlan visar elsystemets spänning när huvudströmställaren är tillslagen. För att hindra frånkoppling av batterierna från generatorn när motorn är igång finns ett relä, B5, som håller huvudströmställaren inkopplad så länge generatorn har spänning. Reläet är placerat på instrumenttavlans baksida. Tre säkringar, A10, A11 och A12 sitter i en fördelningslåda N19 som är placerad på pansarväggen till höger om föraren - se bild 3. Säkring A10, 80 amp utgör huvudsäkring för i huvudsak chassits elsystem. Säkring A11, 15 amp utgör säkring för vapenhuvens elsystem. Säkring A12, 50 amp utför säkring för sambandsutrustning och eventuellt inkopplat stridsledningsstativ. Bild 2. Strömställare A5 Bild 3. Fördelningslåda N19 7

8 Batteri A1 Batterierna utgörs av två seriekopplade 12 V blyackumulatorer med en kapacitet av 152 Ah. Det bakre batteriets minuspol är med en kabel ansluten till chassit. Batterierna sitter i botten på tillbehörsfack 5 och 6, som är isolerat med plastskumfyllda träväggar och trälock. För uppvärmning av batterierna vintertid finns en bottenplatta av plåt som är försedd med en rörslinga. Rörslingan är kopplad till kylvätskesystemet så att bottenplattan värms av den cirkulerande kylvätskan. Genom isolering av väggar och lock minskas risken för gnistbildning och kortslutning i batterilådan och god isolering mot kyla erhålls. Isoleringen håller batterierna vid godtagbar temperatur ca 20 timmar sedan vagnen ställts upp. Bild 4. Batterier Generator A2 med laddningsregulator A3 Generator 64A Generator och laddningsgenerator är av fabrikat CAV. En snabbsäkring A7 är kopplad mellan generator och batteri. Den skyddar generatorns dioder och lindningar mot för höga strömbelastningar, som kan uppstå vid t ex felaktig polaritetsanslutning av batterierna. Generatorn sitter på motorns ovansida fastsatt med byglar på motorblocket bakom turbokompressorn. Generatorn drivs med kilremmar via en röraxel från motorns vevaxel. Röraxeln, remskivan och rotoraxeln är elastiskt sammanbundna med korta gummislangar och klammer. Utväxling mellan motor och generator ca 1:1,8. 8

9 Bild 5. Generator med drivanordning Bild 6. Generator Generatorn är en trefas växelströmsgenerator med magnetlindningen placerad på rotorn. Magnetlindningen matas över två släpringar. Den från generatorn uttagbara strömmen begränsas av rotorlindningens impedans och magnetlindningens resistans, som begränsar magnetiseringsströmmen. Rotorn är på drivsidan lagrad i rullager och på släpringssidan i kullager. Växelspänningen likriktas i diodbryggor, som tillsammans med en anslutningsbox är placerad på lagerskölden vid släpringssidan. Dioderna är kopplade i två tre-fasbryggor. Huvudbryggan utgörs av sex huvuddioder och diodbryggan för magnetisering av tre dioder, som kompletteras av tre dioder från huvudbryggan. 9

10 Bild 7. Lagersköld Dioderna sitter i tre hållare, vardera med två huvuddioder och en magnetiseringsdiod. Magnetiseringsströmmen leds genom elborstar via släpringar till magnetlindningen. Generatorn kyls med en fläkt på drivsidan, som suger luften mellan stator och rotor och genom hål i lagersköldarna. Laddningsregulator Laddningsregulatorn sitter på pansarväggen till höger om växellådan. Den består av en heltransistoriserad spänningsregulator, överspänningsskydd och genomföringskondensatorer. Enheterna är inbyggda i en formpressad låda. Genomföringskondensatorernas uppgift är att filtrera bort den överlagrade växelspänning, som uppstår i generatordelen samt att utgöra genomföring för ledningar till batterierna och en laddkontrollampa K11 på instrumenttavlan. Bild 8. Laddningsregulator 10

11 Spänningsreglering Laddningsregulatorn reglerar generatorns magnetiseringsström, så att avsedd generatorspänning erhålls. Regulatorn har tre utgångar HI, MED och LO, som lämnar 28,5, 27,5 respektive 26,5 volt. Den är normalt kopplad för 27,5 V reglerspänning. Regulatorn är uppbyggd kring en spänningskänslig diod, zenerdiod, V1, som styr tre transistorer V2, V3 och V4. Bild 9. Spänningsregulator-generator, principschema När generatorspänningen byggs upp är V1 inte ledande. Basen på V2 är därför negativ och V2 är strypt. Kollektorn på V2 är kopplad till V3 och p g a att basen på V3 är positiv leder V3, vilket innebär att även basen på V4 är positiv, V4 leder därmed magnetiseringsströmmen och generatorspänningen ökar. När generatorspänningen ökat över reglerspänningen börjar V1 leda, basen på V2 blir negativ, V3 stryps och basen på V4 blir negativ. V4 bryter därmed magnetiseringsströmmen och generatorspänningen minskar. När generatorspänningen sjunkit under reglerspänningen upphör zenerdioden V1 att leda och transistorerna V2 V3 återgår till utgångsläget och generatorspänningen ökar åter. V4 bryter och sluter magnetiseringsströmmen, som är ca 2 A, kontinuerligt och sker inte detta snabbt blir transistorn mycket varm. Positiv återkoppling har därför införts genom att en kondensator, C1 kopplats mellan kollektorn på V4 och basen på V2. En kondensator, C2, är kopplad mellan bas och kollektorn på V2 för att förhindra självsvängning. En diod V5 är kopplad mellan kollektorn på V4 och plus för att avleda de spännningstoppar som uppstår i magnetlindningen när magnetiseringsströmmen bryts. Vid stora belastningsväxlingar på generatorn uppstår höga spänningstoppar, som kan skada regulatorns halvledarkomponenter. 11

12 Dessa spänningstoppar orsakas av statorlindningens höga impedans, som endast tillåter långsam avledning. Om generatorns belastning plötsligt upphör stiger generatorspänningen och spänningsregulatorn bryter magnetiseringsströmmen, som avleds på kortare tid än en halv sekund under vilken tid utspänningen kommer att uppgå till max 150 volt, vilket skulle förstöra regulatorn. För att förhindra detta är ett höginduktivt relä V7 med seriekopplad zenerdiod V6 inkopplad mellan hjälpdiodbryggans plus och minus. Om generatorspänningen överstiger 32V leder V6 och reläet slår till och kortsluter magnetiseringskretsen. Reläets kontakter sluter inom tre millisekunder och generatorspänningen sjunker omedelbart. När reläets kontakter sluts förbikopplas dioden V6 och reläets huvudlindning. När strömmen över reläets kontakter sjunkit till ca 6A slår reläet ifrån och spänningsregleringen återupptas. Under denna tid, ca en halv sekund, som magnetiseringskretsen är kortsluten lyser laddkontrollampan. 12

13 Startsystem Allmänt Startsystemet består av en huvudkrets, manöverkrets och startmotor samt två anslutningar för hjälpstart, som består av en hjälpstartlåda N20 och en hjälpstartanslutning N29. Hjälpstartlådan och hjälpstartanslutningen är placerade i tillbehörsfack 6. Startmotorn sitter vid svänghjulskåpan på motorns högra sida. Den manövreras med en startknapp, B1, på instrumenttavlan. Manöverkretsen säkras med en smältsäkring, B3, 10 A, som är placerad på instrumenttavlan. Manöverkretsen spänningsmatas via startlåset A6 som utgörs av en automatsäkring. Startlåset förekommer i ett äldre 50A utförande samt ett nyare 35A utförande. A4 Huvudströmställare B3 Säkring 10A A6 Automatsäkring 50A/35A B4 Startmotor A10 Säkring 80A N20 Hjälpstartlåda B1 Startknapp N29 Hjälpstartanslutning Bild 10. Startsystem, principschema Bild 11. Hjälpstartanslutningar 13

14 Startmotor B4 Rotor Rotorn har en ihålig axel på vars drivsida en medbringare för en lamellkoppling är påpressad. Medbringaren är på framsidan tillsluten med en sköld, som med sin navformade del är lagrad i drivlagersköldens glidlager. Drivning Drivspindeln har en grovgänga med sex bommar. På drivspindeln sitter kopplingsdel, pressmutter, lameller, tryckring och fjäderbrickor. Den är lagrad i glidlager i den ihåliga rotoraxeln och i rullager i lagerskölden på drivsidan. Drevet sitter fast i spindeln med en kil och kopplas in i startkransen genom påverkan av en axel som löper genom den ihåliga rotoraxeln. Kommutatorlagersköld Lagerskölden har oval form och är försedd med ipressad glidlagerbussning för rotorns lagring. På utsidan är manövermagneten fäst med två pinnbultar. Ovanför manövermagneten är startreläet så placerat att manövermagnetens utlösningsbygel påverkar startreläets utlösningsarm vid start. Statorhus I huset sitter fyra polskor med en 4-polig magnetlindning, som består av huvudlindning och shuntlindning fördelade på fyra spolar. Huvudlindningen är lindad på de fyra polskorna. Shuntlindningen är lindad på två av de fyra polskorna. Bild 12. Startmotor Funktion När startknappen trycks in flyter strömmen genom startreläets spole och manövermagnetens hållindning. 14

15 I första inkopplingsmomentet sluter startreläets hjälpkontakt strömmen till rotorns shuntlindning. Ström flyter till manövermagnetens inkopplingslindning och vidare till startmotorns huvudlindning. Manövermagnetens rörelse överförs genom axeln till drevet, som förs in i startkransen, under det att rotorn vrids något. Vid inkopplingsrörelsens slut utlöser manövermagnetens utlösningsbygel startreläets spärrning och reläets huvudkontaktor sluter. I detta inkopplingsmoment ger startmotorn full effekt och drar motorn runt. Shuntlindningen begränsar rotorns tomgångsvarvtal och därmed också den tid som behövs för att rotorns skall stanna, sedan motorn startat. Belysning Allmänt Vagnen är försedd med ordinarie belysning, mörkläggningsbelysning, instrumentbelysning och innerbelysning samt reflektorer och lysplattor. Ordinarie belysning A4 Huvudströmställare C15 Strömställare ordinarie/avskärmad belysning A10 Säkring 80A C1 Strålkastare C20 Smältsäkring 10A C3 Relä C21 Smältsäkring 10A C4 Kombinationsbaklykta C23 Smältsäkring 10A C11 Strömställare ytterbelysning C24 Smältsäkring 10A C14 Ljusomkopplare K14 Kontrollampa helljus Bild 13. Ordinarie belysning, principschema Ordinarie belysning består av två strålkastare framåt med hel- och halvljus samt två kombinationslyktor C4 för bakbelysning. Strålkastarna sitter i gummiupphängda konsoler i vagnens övre främre hörn. I strålkastarna sitter glödlampor med två glödtrådar, den ena på 55 W för halvljus och den andra på 110 W för helljus. 15

16 Strålkastarna manövreras med en strömställare C11 på instrumenttavlan, som också manövrerar vagnens ordinarie bakbelysning. Omkoppling mellan hel- och halvljus sker med ljusomkopplare C14 som påverkar två reläer C3 placerade bakom instrumenttavlan. När helljuset är tänt lyser en blå kontrollampa K14 på instrumenttavlan och reläerna C3 är påverkade. Omkopplaren C14 sitter i pedallådan till vänster om kopplingspedalen. Kombinationslyktorna sitter på vagnens bakre del. Varje lykta innehåller en lampa för mörkläggningsbelysning och en lampa för ordinarie bakbelysning. IR-belysning Vagnen har ursprungligen varit förberedd för två IR-strålkastare med hel- och halvljus. Denna utrustning har utgått men strömställaren C16 med kontrollampa K13 samt säkringarna C12 och C13 på förarens instrumenttavla finns kvar. Mörkläggningsbelysning Framtill på vagnen finns två mörkläggningslyktor C6. Lyktorna sitter skyddade av fastsvetsade stålbyglar. Lyktorna manövreras med strömställare C17 på instrumenttavlan. Samtidigt tänds mörkläggningslamporna i baklyktorna. A4 Huvudströmställare A10 Säkring 80A C4 Kombinationsbaklykta C6 Mörkläggningslykta C15 Strömställare ordinarie/avskärmad belysning C17 Strömställare mörkläggningsbelysning C22 Smältsäkring 10A Bild 14. Mörkläggningsbelysning, principschema Instrumentbelysning För belysning av instrumenttavlan finns en lampa C5 placerad till höger om föraren. Lampan manövreras med en strömställare C8. Lamporna i kontrollinstrumenten är: varvtalsmätare, HI, hastighetsmätare, H3, kylvätsketermometer, H6 och oljetrycksmätare H8, är försedda med inbyggda skallampor. Dessa manövreras med ett reglermotstånd C9 på instrumenttavlan. 16

17 A4 Huvudströmställare C9 Reglermotstånd instrumentbelysning A6 Automatsäkring 50A/35A A9 Smältsäkring 10A H1 Varvtalsmätare A10 Säkring 80A H3 Hastighetsmätare C5 Instrumentbelysning dag H6 Kylvätsketemperatur C8 Strömställare H8 Oljetrycksmätare Bild 15. Instrumentbelysning, principschema Innerbelysning I vagnen finns tre taklampor C7 med vardera två glödlampor. Den ena glödlampan ger vitt sken, effekt 15W, och den andra ger gröngult sken, effekt 4W. Taklamporna manövreras med strömställare inbyggda i respektive lampor. Strömställaren har tre lägen: vitt sken, noll-läge och gröngult sken. En lampa är placerad vid vagnchefens plats och två lampor är placerad i stridsrummet. A4 Huvudströmställare C7 Taklampa A10 Säkring 80A C26 Smältsäkring 10A Bild 16. Innerbelysning, principschema 17

18 Elpumpar Cirkulationspump E5 Pumpen sitter till höger om startmotorn och håller cirkulationen på kylvätskan under uppvärmning med motorvärmare. Bild 17. Pump med motor Pumpen och motorn är hopsatta till en enhet där pumphjulet är fastsatt direkt på pumpen med pumphuset fastskruvat på lagerskölden. Pumpen manövreras med en strömställare, automatsäkring E1, som är placerad på pansarväggen till höger om föraren. En kontrollampa K9 lyser när strömställaren är tillslagen. A4 Huvudströmställare E5 Pump A10 Säkring 80A K9 Kontrollampa E1 Automatsäkring 5A Bild 18. Cirkulationspump, principschema Länspumpar E9, E10 Vagnen är försedd med två länspumpar, en i främre vänstra hörnet och en i bakre högra hörnet. Pumparna suger vatten från vagnsbotten och trycker ut det genom rör i vagnens överdel. Pumpen och motorn är hopsatta till en enhet där pumphjulet är fastsatt på motoraxeln. Manövrering av pumparna sker med strömställare, automatsäkringar E3, som sitter på instrumenttavlan. Vid strömställarna sitter gula kontrollampor K4 som lyser när respektive strömställare är tillslagen. 18

19 Anm Bild 19. Länspump Länspumparnas strömförsörjning beror på vilket startlås A6 som finns i vagnen. Om startlåset är av tidigare utförande 50A gäller principschema enligt bild 20. Om startlåset är av senare utförande 35A gäller principschema enligt bild 21. A4 Huvudströmställare E9 Främre länspump A6 Automatsäkring 50A E10 Bakre länspump A10 Säkring 80A K4 Kontrollampor E3 Automatsäkring 25A Bild 20. Länspumpar, principschema A6 50A A4 Huvudströmställare E9 Främre länspump A6 Automatsäkring 50A E10 Bakre länspump A10 Säkring 80A K4 Kontrollampor E3 Automatsäkring 25A Bild 21. Länspumpar, principschema A6 35A 19

20 Instrument och givare A4 Huvudströmställare H2 Varvtalsgivare A6 Automatsäkring 50A/35A H6 Tempmätare kylvätska A10 Säkring 80A H7 Tempgivare kylvätska K12 Smältsäkring 10A H8 Oljetrycksmätare H1 Varvtalsmätare H9 Oljetrycksgivare Bild 22. Instrument, principschema På instrumenttavlan vid förarplatsen finns varvtalsmätare, som anger motorns varvtal, mätare för kylvätsketemperatur och oljetryck samt en hastighets- och vägmätare. 1 Varvräknare 4 Kylvätsketempmätare 2 Hastighets- och vägmätare 5 Voltmeter 3 Oljetrycksmätare Bild 23. Instrumenttavla 20

21 Varvtalsmätare H1 och varvtalsgivare H2 Varvtalsmätaren är med en ledning kopplad till varvtalsgivaren, se bild 24, som genom ett kuggdrev drivs av insprutningspumpens drivning. Givaren finns i ett äldre och nyare utförande. I äldre utförande jordar givaren direkt i motorblocket och är förbunden med varvräknaren via anslutning märkt G. I nyare utförande jordar givaren via en kabel från anslutning märkt C till en av transmissionskåpans fästskruvar. Anslutning till varvräknaren sker med kabel via anslutning märkt GS. Varvtalsmätaren utgörs av ett vridspoleinstrument med inbyggd belysning och likriktare. Varvtalsgivaren utgörs av en generator. Bild 24. Varvtalsmätare, koppling Funktion Varvtalsgivaren avger en växelspänning som är proportionell mot motorns varvtal. Den erhållna växelspänningen överförs till varvtalsmätaren. Spänningen likriktas och överförs till vridspoleinstrumentet, som ger ett utslag motsvarande den likriktade spänningens storlek. Voltmeter Voltmetern A8 är inkopplad mellan startlåset (automatsäkring A6, 50A/35A) och stomme. Kretsen säkras med en 10A keramiksäkring A9. Voltmetern ger utslag och visar batterispänningen så snart vagnens huvudströmställare A4 och startlås A6 är tillslagna. + A1 A A4 A10 A6 A9 A8 V A1 Batteri A8 Voltmeter A2 Batteri A9 Säkring 10A A4 Huvudströmställare A10 Säkring 80A A6 Automatsäkring 50A/35A Bild 25. Voltmeter, koppling 21

22 Temperaturmätare H6 med temperaturgivare H7 Temperaturmätaren består av ett korsspoleinstrument som är försedd med inbyggd belysning. Temperaturgivaren består av ett temperaturberoende motstånd. Den är inskruvad i motorblockets kylkanal i motorns främre del. Temperaturmätarens tre spolar 1 3 och temperaturgivarens motstånd R g är kopplade i två parallella balanserade strömkretsar, se bild 26. Anm Temperaturmätaren och givaren finns i ett tidigare och ett senare utförande. Tidigare utförande har mätare graderad med 40, 60, 90 och 120 ºC. Givaren på motorn har skruvade anslutningar. Senare utförande har mätare graderad 40, 80, 100 och 120 ºC. Givaren på motorn har flatstiftanslutningar. Eftersom resistansen i givarna är helt olika mellan tidigare och senare utförande måste alltid givare och mätare bytas parvis. Om inte kommer mätarens utslag att bli felaktigt. Bild 26. Temperaturmätare, principschema Bild 27. Mätare med givare - tidigare och senare utförande 22

23 Funktion Strömmen i spolarna, som omger temperaturmätarens vridmagnet, bildar två magnetfält V 1 och V 2 vinkelrätt mot varandra. De två fältriktningarna summeras geometriskt till en resultant V r, se bild 28. Den erhållna fältresultanten V r påverkar temperaturmätarens vrid-magnet som ställer in sig i ett läge beroende av fältresultantens riktning. Temperaturgivarens motstånd R g som ingår i den ena strömkretsen har en negativt beroende temperaturresistans. När givarens temperatur stiger minskar resistansen och strömmen i kretsen ökar med stigande temperatur. Magnetfältet V 2 ökar med strömmen i givarens strömkrets och fältriktningens resultant V r ändras till storlek och riktning. P g a resul-tantens riktningsändring B ställs vridmagneten i nytt inställningsläge och visaren på mätaren ger ett utslag om motsvarar givarens temperatur. Vid frånslagning av strömmen återförs instrumentet till nolläge av en svag permanentmagnet. Bild 28. Hastighetsmätare H2 (med vägmätare) Hastighetsmätaren är med en böjlig axel ansluten till utgående axel i växellådan och drivs med ett varvtal som är proportionellt mot vagnens hastighet. Skalan är graderad från 0 80 km. 1 Fjäder 2 Järnring 3 Skiva 4 Magnet 5 Axel för magnet 6 Axel för skiva 7 Visare 8 Kraftlinjer Bild 29. Hastighetsmätare 23

24 Vägmätarens räkneverk är med en snäckväxel ansluten till den inkommande böjliga axeln. Räkneverket har fem siffror som anger totalt körda kilometer. Hastighetsmätaren utgörs av ett virvelströminstrument bestående av en cylindrisk skiva och en roterande magnet med omgivande fast järnring. Skivan är lagrad och försedd med visare. En vridfjäder håller skivan med visaren i nolläge när magneten är stillastående. Magneten är centrerad i förhållande till den omgivande järnringen. Skivan är placerad i luftgapet mellan magneten och järnringen. Instrumentet är försedd med inbyggd belysning. Funktion När magneten roterar induceras strömmar i skivan. Dessa strömmar omges med ett magnetiskt fält, som påverkas av magnetens fält. Skivan vill rotera med magneten och vridfjädern spänns och visaren ger ett utslag som motsvarar magnetens vridningshastighet. Tryckmätare H8 med oljetrycksgivare H9 Tryckmätaren består av ett korsspoleinstrument som är försedd med inbyggd belysning. Oljetrycksgivaren består av en tryckpåverkad reostat. Den är inskruvad i motorns oljekanal i motorblocket på motorns bakre del. Tryckmätarens tre spolar och oljetrycksgivarens reostat R g är kopplade med en spole i serie med de andra seriekopplade spolarna som är kopplade parallellt med oljetrycksgivarens reostat, se bild 30. Bild 30. Tryckmätare, principschema Funktion Strömmen i spolarna, som omger tryckmätarens vridmagnet, bildar två magnetfält V 1 och V 2 vinkelrät mot varandra. De två fältriktningarna summeras geometriskt till en resultant V r, se bild 31. Den erhållna fältresultanten V r påverkar tryckmätarens vridmagnet som ställer in sig i ett läge beroende av resultantens riktning. 24

25 Tryckgivarens resistans, som utgör parallellkrets till två av tryckmätarens spolar, består av en tryckpåverkad reostat med positivt tryckberoende. När trycket ökar ökas reostatens resistans och strömmen i kretsarna ändras och därmed vridmagnetens fältresultant till storlek och riktning. Fältresultantens vinkeländring B medför att vridmagneten ställer in sig i ett nytt läge och visaren på instrumentet ger ett utslag som motsvarar trycket på givaren. Vid frånslagning av strömmen återförs instrumentet till nolläge av en svag permanentmagnet. Bild

26 Varnings- och kontrollanordningar Varningslampor Varningslampor för kylvätsketemperatur, oljetryck, oljetemperatur och tryckluftssystem, är placerade vid förarluckan. Bild 32. Kontrollampor Varningslampan K1 för kylvätsketemperatur är med en ledning ansluten till en kylvätsketemperaturvakt K6, som sitter på bakre delen av motorblocket. Den är sammanbyggd med vattentempgivare H7. Varningslampan tänds när kylvätsketemperaturen överstiger 100 C. Varningslampan K2, för oljetryck är ansluten till en oljetrycksvakt K7, som sitter i motorn framför insprutningspumpen. Oljetrycksvakten är sammanbyggd med oljetrycksgivaren H9. Varningslampan tänds när trycket i tryckluftssystemet understiger 3,5 kp/cm 2. Varningslampan K3 för oljetemperatur är med en ledning ansluten till en oljetempgivare K8 som sitter på röranslutningen ovanför oljefiltren. Varningslampan tänds när oljetemperaturen överstiger 110 C. 26

27 A4 Huvudströmställare K5 Tryckluft A6 Automatsäkring 50A K6 Kylvätsketemperaturvak A10 Säkring 80A K7 Oljetrycksvakt K1 Kylvätsketemperatur K8 Oljetemperaturvakt K2 Oljetryck K10 Lufttrycksvakt K3 Oljetemperatur K12 Säkring 10A Bild 33. Varnings- och kontrollanordning, principschema +24V 2AT Uttag huvudvarningslampa Lamptest Oljefilter Gastryck Kylvätska Oljetemp Oljetryck Tryckluft Bild 34. Varnings- och kontrollanordning, kopplingsschema 27

28 Huvudvarningslampa I vagnen finns en flyttbar varningslampa med magnetisk fot. Varningslampans kabel ansluts till uttaget på kontrollenheten för bandspänning. Lampan placeras framför förarluckan när vagnen körs med öppen lucka. Varningslampan tänds när någon av de sex fasta varningslamporna vid förarluckan tänds. Bild 35. Huvudvarningslampa 28

29 Kontrollenhet för bandspänning Kontrollenheten sitter på frontpansaret vid förarplatsen. På enhetens frontpanel finns ett uttag för vagnens huvudvarningslampa. Lampan har en 6 A säkring i en hållare till höger om uttaget. På frontpanelen finns även en strömställare för lamptest och två kontrollampor. Den ena lampan tänds när gastrycket i bandspänningsackumulatorns högtryckskammare blir för lågt. Den andra tänds då hydraultankens returoljefilter är igensatt. I enheten finns en diodbrygga, som är inkopplad mellan kontrollampor och respektive vakt. När strömkretsen sluts till någon av lamporna kommer även strömkretsen till huvudvarningslampan att slutas över diodbryggan. Övriga funktioner påverkas inte. N12 Fördelningslåda Tryckvakt GAS Bild 36. Blockschema Tryckvakt FILTER När strömställaren LAMPTEST är intryckt kommer strömkretsen till följande lampor att slutas över diodbryggans andra del: GASTRYCK, OLJEFILTER, OL- JETRYCK, OLJETEMP, KYLVÄTSKETEMP, TRYCKLUFT och huvudvarningslampa. 29

30 +24V 2AT Uttag huvudvarningslampa Lamptest Oljefilter Gastryck Kylvätska Oljetemp Oljetryck Tryckluft Bild 37. Kopplingsschema Styrsystem centralsmörjning Styrsystemet består av en manöverenhet på instrumenttavlan samt en styrenhet som sitter på sidoväggen till höger framför vagnchefens plats. Enheterna är förbundna med en femledad kabel och ett kontaktdon i styrenhetens lock. I transmissionsutrymmet finns följande komponenter som är förbundna med styrenheten: Elventil som öppnar och släpper fram hydraulolja till fettpumpen vid smörjning. Halleffektgivare (pulsräknare) som sitter på växellådans utgående axel. Givaren sänder 1344 pulser för styrenheten för att smörjningsförloppet ska starta motsvarar ca. 1,7 km körsträcka. Kontaktgivare i främre fördelningsblocket. Signalerar att en smörjcykel är utförd. När två kvittenssignaler erhålls avbryter styrenheten smörjningen. Om två kvittenssignaler inte erhålls tänds lampan STÖRNING på manöverenheten. Manöverenheten har två lysdioder - STÖRNING och SMÖRJNING PÅGÅR. Det finns dessutom en tryckknapp för manuell smörjning. Lysdioden SMÖRJ- NING PÅGÅR är tänd under hela smörjningsförloppet. 30

31 På styrenheten sitter, förutom kontaktdonet för kabeln från manöverenheten, två säkringar F1 och F2. I lådan finns ett kretskort som styr systemets funktioner samt en minnesfunktion som kommer ihåg hur många pulser som halleffektgivaren avgett (körsträckans längd). Minnesfunktionen fungerar 5-50 timmar efter att ha varit strömlös, detta dock beroende på temperatur. Sambandsutrustning (strömförsörjning) Sambandsutrustningen och eventuellt stridsledningsstativ ansluts till hylstag N7 respektive N8, som är placerade på pansarväggen bakom vagnschefens plats. Strömmen till hylstagen filtreras genom ett avstörningsfilter L8, som är placerat i fördelningslådan. A4 Huvudströmställare N7 Hylstag A12 Säkring 50A N8 Hylstag L8 Avstörningsfilter Bild 38. Strömförsörjning till sambandsutrustning, principschema 31

32 Ledningsvagnar Hållkrets värmare För att förhindra frånkoppling av batterierna när den dieseldrivna värmaren är igång finns ett relä P30. Reläet håller huvudströmställaren inkopplad så länge värmarens cirkulationspump har spänning. Reläet sitter i värmarens elcentral. Cirkulationspump Till höger om startmotorn sitter en cirkulationspump. Pumpen sörjer för cirkulationen i kylsystemet under uppvärmning med den dieseldrivna värmaren eller yttre motorvärmare. Pumpen och motorn är hopsatta till en enhet. Pumpen manövreras med en strömställare på värmesystemets elcentral. En kontrollampa lyser när pumpen är tillslagen. Cirkulationspumpen är alltid tillslagen när den dieseldrivna värmaren är i drift. Bild 39. Cirkulationspump m m, principschema Innerbelysning I taklådan finns tre lysrör som utgör arbetsbelysning. Där finns också avskärmad arbetsbelysning i form av tre armaturer med färgat glas. Belysningens tänds och släcks med en huvudströmställare på taklådans bakre gavel. Olika belysningsalternativ kan sedan väljas med en funktionsväljare på väggpanelen. Funktionsväljaren har tre spärrade lägen: VITT (arbetsbelysning) AUTO (automatisk omkoppling till avskärmad belysning) AVSKÄRMAD (avskärmad arbetsbelysning) 32

33 I läge VITT är den normala arbetsbelysningen tänd. I läge AVSKÄRMAD är endast den avskärmade belysningen tänd. Med funktionsväljaren i läge AUTO kopplas belysningen om från ordinarie till avskärmad när någon av bakdörrarna öppnas. På taklådans högra sida finns en platsbelysning. 33

34 Epbv 3022 Allmänt Elsystemet består av generator, dubbla batterigrupper, nätseparator samt manöver-, regler- och förbrukningsenheter. Epbv har två från varandra separerade batterigrupper. Den ena gruppen är fordonsbatterierna, och den andra försörjer POS 2-utrustningen. Vagnens generator levererar ström till en nätseparator som fördelar laddströmmen till de båda batterigrupperna. Hjälpstartbatterier kan kopplas in på separata poler, den positiva i tillbehörsfack 6 och den negativa på utsidan av tillbehörsfack 6. Den tillkopplade spänningenöver hjälpstartlådan skall vara 24 volt. Vagnens elsystem kan dessutom kopplas samman med andra fordons elsystem genom hjälpstartanslutningen i tillbehörsfack 6. Det tillkopplade fordonets systemspänning skall vara 24 volt. Med en huvudströmställare kan batterierna kopplas bort från alla förbrukare. Huvudströmställaren får inte kopplas ifrån medan motorn går. Konstruktion och funktion Generator 200A Allmänt Generatorn är en borstlös, luftkyld växelströmsgenerator med likriktardioder. Den sitter på motorns ovansida bakom turbokompressorn fastsatt med överfall. Bild 40. Generatorns placering 34

35 Generatorn drivs med kuggrem från motorns vevaxel och kraften överförs med en röraxel. Röraxeln, kuggremsskivan och generatorns rotoraxel är elastiskt sammanbundna med en stållamellkoppling och en klo-koppling i var sin ände på röraxeln. 1 Generatorhus med stator och fältlindning 3 Bakre gavel och kylfläkt 4 Framgavel med likriktardioder och 2 Axel med kärna och rotor anslutningsdon Bild 41. Generator i genomskärning Generatorhus Det magnetiska flödet genereras av fältlindningen som sitter mitt i generatorhuset. På var sin sida om fältlindningen sitter statorlindningen. I statorlindningen genereras strömmen. Varje statorlindning är lindad i en 3-fas Y-konfiguration vilket ger totalt sex faser. Varje stator har 9 poler vilket innebär att varje fas återkommer på var tredje pol. På generatoraxelns ändar sitter en sexpolig rotor. Bild 42. Generatorns axel med kärna och en av de två rotorerna 35

36 Mellan rotorns och statorns poler finns ett minimalt luftgap. Eftersom rotorn är sexpolig och statorn niopolig kommer endast tre av statorns poler att samtidigt sammanfalla med en rotorpol. Dessa tre statorpoler har samma faslindning. Bild 43. Generering av spänning När ström flyter genom fältlindningen uppstår ett magnetiskt flöde genom kärna, rotor, stator och generatorhus. Bild 44. Generatorns lindningar och magnetflöde Det magnetiska flödet hindras att passera genom driv- och bakgavlarna då dessa är utförda i icke-magnetiska material. När generatoraxeln roterar kommer det magnetiska flödet genom respektive statorpol att variera allteftersom rotorns poler passerar förbi statorpolerna. Dessa förändringar i magnetflödet inducerar en sinusformad växelström i statorlindningarna. För att förhindra att de sex faserna toppar på sinuskurvorna inträffar samtidigt har rotorerna förskjutits i förhållande till varandra så att de sex fasernas sinusvågor fördelas symmetriskt. 36

37 Framgavel Bild 45. Framgavel med de sex faserna I framgaveln sitter ett kullager för lagring av generatoraxeln samt en likriktarinstallation för att likrikta de sex växelströmsfaserna. Varje fas behöver normalt två dioder för att erhålla en helvågslikriktning men på grund av att kylfunktionen är sämre på den diod som likriktar den positiva delen av sinusvågen är denna diod dubblerad. Hela likriktarinstallationen innehåller alltså 18 dioder. Samtliga dioder är ingjutna i en keramisk massa i framgaveln. Man tvingas alltså byta hela framgaveln vid fel på en diod. Bakre gavel I den bakre gaveln sitter ett kullager för lagring av generatoraxeln. Axeln sticker ut genom gaveln och driver en på axeln fastsatt centrifugalfläkt. Såväl framgaveln som bakre gaveln är försedda med öppningar för effektiv kylning. Fläkten suger in luft genom framgaveln, förbi likriktardioderna, genom statorlindningen och ut genom den bakre gaveln. Såväl fläktens som generatorns utformning medger valfri rotationsriktning på generator. 37

38 Laddningsregulator Laddningsregulatorn är monterad i fack 6 och är elektriskt ansluten till generatorn med en kabel försedd med kontaktdon. Laddningsregulatorn är inkapslad i en plastmassa och är alltså inte reparabel. Bild 46. Laddningsregulator Laddningsregulatorns uppgift är att förse generatorns fältlindning med ström så att ett magnetiskt flöde kan erhållas i generatorn. Om strömmen i generatorns fältlindning är konstant stiger generatorns utspänning med ökande varvtal. Blir spänningen för hög kan skador uppstå på ansluten elektrisk utrustning. Därför har laddningsregulatorn kretsar som känner av när generatorns utspänning når den förinställda nivån. Generatorspänningen är 28 V, alltså högre än systemspänningen, 24 V, för att batteriet skall kunna laddas. När generatorspänningen är 28 V bryter laddningsregulatorn strömmen till generatorns fältlindning. Då upphör det magnetiska flödet och generatorns utspänning faller. När spänningen fallit till den förinställda nivån får generatorns fältlindning ström från laddningsregulatorn varvid generatorns spänning åter stiger. Processen upprepas hela tiden och väldigt snabbt. Laddningsregulatorns avkänningskretsar är uppbyggda med zenerdioder som i sin tur styr ett antal transistorer som matar generatorns fältlindning. 38

39 spänning i volt Bild 47. Spänningens variation från laddningsregulatorn tid Bild 48. Koppling av generator och regulator 39

40 Bilagor Kopplingsschemor Följande kopplingsschemor finns bifogade. Schemorna är bifogade i nummerordning efter respektive beteckning. Tabellerna nedan är uppställda med olika sortering för att underlätta identifiering för respektive vagnsversion. Se även kapitel 1C. Ledningssystem avseende schemor för sambandsinstallation LTS80 i specialversioner. Kompletterande schemor finns även i följande dokumentation: M Vapenhuv 20 mm akan M Elschemor för C-varianter M Elschemor för Rlpbv 3024 Samtliga schemor Bilaga Beteckning Benämning AFZ Kopplingsschema Pbv 302A 2 AFZ Väggpanel L21 3:1 AFZ Strömförsörjning samband 3:2 AFZ Strömförsörjning samband 4 AFZ Kretsschema innerbelysning 5:1 AFZ Kretsschema värmeanläggning 5:2 AFZ Kretsschema värmeanläggning 6:1 AFZ Strömförsörjning samband 6:2 AFZ Strömförsörjning samband 7:1 AFZ Strömförsörjning samband 7:2 AFZ Strömförsörjning samband 8 AFZ Nätseparator N34 9 AFZ Strömförsörjning generator 200A 10 AFZ Blockschema POS2-utrustning 11 AFZ Skrivarenhet L27 12 AFZ Eldledningshuv 13 AFZ Kopplingslåda N33 14 AFZ Elcentral N31 15 AFZ Kopplingslåda N32 16 AFZ Elcentral N31 17 AFZ Elcentral N31 18 AFZ Taklåda 19 AFZ Schemasymboler 20 AFZ Taklåda 21 AFZ Taklåda 22 AFZ Omkopplare L27 23 AFZ Kabel AFZ Kabel

41 Schemor för Pbv 302 Bilaga Beteckning Benämning 1 AFZ Kopplingsschema Pbv 302A Schemor för Stripbv 3021 Bilaga Beteckning Benämning 1 AFZ Kopplingsschema Pbv 302A 2 AFZ Väggpanel L21 3:1 AFZ Strömförsörjning samband 3:2 AFZ Strömförsörjning samband 4 AFZ Kretsschema innerbelysning 5:1 AFZ Kretsschema värmeanläggning 5:2 AFZ Kretsschema värmeanläggning 15 AFZ Kopplingslåda N32 17 AFZ Elcentral N31 18 AFZ Taklåda 19 AFZ Schemasymboler Schemor för Epbv 3022 Bilaga Beteckning Benämning 1 AFZ Kopplingsschema Pbv 302A 2 AFZ Väggpanel L21 4 AFZ Kretsschema innerbelysning 5:1 AFZ Kretsschema värmeanläggning 5:2 AFZ Kretsschema värmeanläggning 7:1 AFZ Strömförsörjning samband 7:2 AFZ Strömförsörjning samband 8 AFZ Nätseparator N34 9 AFZ Strömförsörjning generator 200A 10 AFZ Blockschema POS2-utrustning 11 AFZ Skrivarenhet L27 12 AFZ Eldledningshuv 13 AFZ Kopplingslåda N33 15 AFZ Kopplingslåda N32 16 AFZ Elcentral N31 19 AFZ Schemasymboler 20 AFZ Taklåda 22 AFZ Omkopplare L27 23 AFZ Kabel AFZ Kabel

42 Schemor för Bplpbv 3023 Bilaga Beteckning Benämning 1 AFZ Kopplingsschema Pbv 302A 2 AFZ Väggpanel L21 4 AFZ Kretsschema innerbelysning 5:1 AFZ Kretsschema värmeanläggning 5:2 AFZ Kretsschema värmeanläggning 6:1 AFZ Strömförsörjning samband 6:2 AFZ Strömförsörjning samband 14 AFZ Elcentral N31 15 AFZ Kopplingslåda N32 19 AFZ Schemasymboler 21 AFZ Taklåda Schemor för Rlpbv 3024 Bilaga Beteckning Benämning 1 AFZ Kopplingsschema Pbv 302A 5:1 AFZ Kretsschema värmeanläggning 5:2 AFZ Kretsschema värmeanläggning Schemor för Pjrekpbv 3025 Bilaga Beteckning Benämning 1 AFZ Kopplingsschema Pbv 302A 42

43 Komponentförteckningar Allmänt Vagnens elsystem har i huvudsak indelats i grupper som betecknas med olika bokstäver enligt nedan. A: Strömförsörjningssystem B: Startsystem C: Belysning E: Elpumpar H: Elinstrument K: Varnings- och kontrollanordningar I: Diverse utrustning N: Skarv- och kopplingsdon, säkringsdosor Varje komponent betecknas på elschemat med sin grupps bokstav och ett nummer enligt tabellerna nedan. Komponentförteckning AFZ Bet. Benämning Anmärkning A1 Batteri 12V 152 Ah A2 Generator 64A A3 Laddningsregulator CAV A4 Batterifrånskiljare A5 Strömställare huvudström A6 Strömställare startlås Automatsäkring 50A eller 35A - se alternativ på schemat A7 Snabbsäkring 75A A8 Voltmeter A9 Säkring 10A Voltmeter A10 Säkring 80A chassi A11 Säkring 15A vapenhuv A12 Säkring 50A sambandsutrustning B1 B3 B4 B5 Startknapp Säkring 10A Startmotor 24V Relä, hållrelä C1 Strålkastare C3 Relä Används ej C4 Kombinationsbaklykta C5 Instrumentbelysning dag C6 Mörkläggningslykta C7 Taklampa 3 st C8 Strömställare instrumentbelysning dag C9 Reostat instrumentbelysning C10 Strömuttag 24V 2 st 43

44 Bet. Benämning Anmärkning C11 Strömställare strålkastare C12 Säkring 10A Används ej C13 Säkring 10A Används ej C14 Ljusomkopplare hel-/halvljus C15 Omkopplare ordinarie-/ mörkläggningsbelysning C16 Strömställare Används ej C17 Strömställare mörkläggningsbelysning C18 Strömställare Används ej C19 Säkring 10A Används ej C20 Säkring 10A helljus C21 Säkring 10A ordinarie belysning fram C22 Säkring 10A mörkerbelysning C23 Säkring 10A bakljus C24 Säkring 10A helljus manöverdel C25 Säkring 10A strömuttag C26 Säkring 10A takbelysning C30 Säkring 10A huvudvarningslampa C31 Uttag för huvudvarningslampa E1 E3 E5 E9 E10 E12 E13 Automatsäkring 5A cirkulationspump Automatsäkring 25A länspump Cirkulationspump Länspump fram Länspump bak Strömställare manuell centralsmörjning Strömställare lamptest centralsmörjning F1 F2 Säkring centralsmörjsystem Säkring centralsmörjsystem H1 Varvtalsmätare H2 Givare för varvtalsmätare H3 Hastighetsmätare H6 Temperaturmätare H7 Givare temperaturmätare Kombinerad med vakt K6 H8 Oljetrycksmätare H9 Givare oljetrycksmätare Kombinerad med vakt K7 K1 Kontrollampa kylvätsketemp Röd K2 Kontrollampa oljetryck Röd K3 Kontrollampa oljetemp Röd K4 Kontrollampa länspump Gul, 2 st K5 Kontrollampa tryckluft Röd K6 Kylvätsketemperaturvakt K7 Oljetrycksvakt K8 Oljetemperaturvakt K9 Kontrollampa cirkulationspump K10 Lufttrycksvakt 44

45 Bet. Benämning Anmärkning K11 Laddningskontrollampa K12 Säkring 10A instrument och kontrollampor K13 Kontrollampa Används ej K14 Kontrollampa helljus K15 Givare bandspänningsackumulator K16 Givare hydrauloljefilter K17 Kontrollampa gastryck K18 Kontrollampa tryckvakt filter L4 Säkring 10A Används ej L8 Avstörningsfilter sambandsutrustning L9 Kopplingslåda L10 Gränslägesbrytare L11 Gränslägesbrytare L12 Gränslägesbrytare L13 Gränslägesbrytare vagnchefslucka L14 Manöverdosa centralsmörjning L15 Styrenhet centralsmörjning L16 Elventil centralsmörjning L21 Styrenhet bandspänning N1 N2 N3 N4 N5 N6 N7 N9 N10 N12 N13 N14 N15 N16 N19 N20 N21 N22 N23 N24 N25 N26 N27 N28 N29 Stifttag länspump Hylspropp länspump Stifttag motor 16-poligt Hylspropp motor 16-poligt Stifttag underhållsladdning Hylstag vapenhuv 7-poligt Hylstag radio 4-poligt Stiftpropp instrumenttavla 26-poligt Stiftpropp instrumenttavla 7-poligt Hylstag instrumenttavla 26-poligt Hylstag instrumenttavla 7-poligt Stifttag mörkerbelysning Hylspropp mörkerbelysning Hylspropp kombinationsbaklykta Fördelningslåda huvudsäkringar Hjälpstartlåda + pol Stifttag takbelysning Hylspropp takbelysning Kopplingsplint höger baktill i vagnen Kopplingsplint elcentral Kopplingsplint vänster framtill Kopplingsplint cirkulationspump Kopplingsplint instrumenttavla Stifttag kombinationsbaklykta Hjälpstartuttag 45

46 Komponentförteckning för specialversioner Bet. Benämning Anmärkning A25 Strömställare värme förartavla A31 POS2-batterier Endast 3022 A32 Generator 200A Endast 3022 C30 C31 C32 Innerbelysning vagnchef Innerbelysning taklåda Uttag 24V taklåda E11 Värmefläktar främre Endast 3021, 3022 L21 Väggpanel centralenhet LTS80 L24 Anslutningskanal LTS80 vänster L25 Anslutningskanal LTS80 höger L26 CDU-hållare Endast 3022 L27 Printerenhet POS2 Endast 3022 N31 Automatsäkringscentral N32 Kopplingslåda innerbelysning N33 Kopplingslåda POS2 Endast 3022 N34 Nätseparator Endast 3022 P1 P2 P3 P9 P10 Värmeaggregat Eberspächer Elcentral värmare Cirkulationspump värmare Strömställare bakre värmefläkt Motstånd bakre värmefläkt 46

47 Komponentplacering - översikt Grupp A och B - Strömförsörjning, startmotor A3 A2 A4 A1 A10, A11, A12 A7 B4 Bild 49. Grupp A och B Grupp C - Belysning C7 C4 C7 C4 C30, C31 C1 C6 C7 C14 C6 C1 Bild 50. Grupp C 47

48 Grupp E - Pumpar och fläktar E10 E5 E1 E9 Bild 51. Grupp E Grupp H och K - Instrument, givare K1, K2, K3, K5 K17, K18 H9,K7 K8 K15 K16 H2 H7,K6 K10 Bild 52. Grupp H och K 48

49 Grupp L - Diverse utrustning L11 L10 L13 L12 L21 L8 L15 L16 Bild 53. Grupp L Grupp N - Skarv- och kopplingsdon N21, N22 N5, N20, N29 N23 N1, N2 N16, N28 N21, N22 N16, N28 N9, N12 N19, N24 N10, N13 N21, N22 N14, N15 N3, N4 N26 N14, N15 N1, N2 N25 N6 Bild 54. Grupp N 49

50 Förarens instrumenttavla L14 C10 C10 C18 L4 C24 C25 C26 C15 VARNING! C23 C22 C19 K12 A9 B3 Fäll ner samtliga antenner innan fordonet passerar under ledning som hänger lägre än 10 meter över marken. Om antennen inte fälls ner, kan detta medföra LIVSFARA. C12 C13 C20 C21 K11 B1 A6 A5 K4 K4 K13 E3 E3 C18 C16 C17 K14 C11 C8 C9 Använd hörselskydd A8 H1 H3 H8 H6 Bild 55. Förarens instrumenttavla 50

51 Specialversioner C30 P3 N31 N34 A31 C32 C31 N32 P6 P9 P10 L26 L27 N33 L21 P2 P1 A32 Bild 56. Specialversioner 51

52 Alternativt startlås A6 35A

53

54

55

56

57

58

59

60

61

62

63

64

65

66 Skrivare J1 Kabel 108 J2 A C D A E C D F B A E C D F B A E C D F B G J H M K L N Kabel 107 F E Kl. 12 H D E E 02 M 2E 1F 2F F 1A A 2A 1B E 1E 2D D C B 1C 2B 1D 2C D D C C C J B F B 01 F B A 02 G A A C D A TELUB Skrivarenhet L27 POS2 EPBV 3022 AFZ

67

68 Kabel 110 till N31 Kabel 114 till stomme Kabel 107 till L27 och skrivare Kabel 106 till DART Kabel 103 till CDU J8 J7 J6 J3 Kabel 105 till FCT J5 J2 N M P (jord) (jord) Kabel 102 till DRU Kabel 104 till VMS (jord) A (jord) E C D F B (B+) A (B+) B (B-) C (B-) D (jord) B C D J F (jord) G H K A G (jord) H J K L M N A (jord) E C D F B J4 * * * * * * * J1 Kabel 101 till DRU A22 L31 L32 A23 * Kabel separerad från signalkablage Kabelnumrering refererar till stiftnummer i kontakter TELUB Kopplingslåda N33 EPBV 3022 AFZ

69

70

71

72

73

74 A1 Apparatenhet med driftbeteckning/ märkning a 01 Enkelledare med märkning Relä 1 Kabel med pos nr Lampa 1 Kopplingspunkt med märkning M Motor 1 Kopplingsplint med märkning Chassiejord Ur Jordtag Drossel A1 Stiftkontakt med märkning Kondensator A1 F1 Hylskontakt med tillhörighetsbeteckning Smältsäkring Diod Motstånd 2 1 Automatsäkring Slutande kontakt NO Brytande kontakt NC Omkopplare Gränslägesbrytare Schemasymboler 3021, 3022, 3023

75

76

77 DART DTR RFS RTS GND DSR TD RD GND TD RD BUSY L27 CDU-DART DART-SKRIVARE A 12V F B E C D GND POWER OUT FORMAT RD TD DTR CDU SKRIVARE TELUB Omkopplare L27 Kretsschema 3022

78 DRU/J2 SKÄRM A B N M P C D SKÄRM A B N N33/J1 M P TELUB Kabel 101 POS2 3022

79 STN3 A B C D E F Bk W O Y R Bl A B C D E F DART TELUB Kabel 113 POS2 3022