Internbudget 2018, plan

Transkript

1 (23) Kommunledningsförvaltningen Johny Duhr Anvisningar Internbudget 2018, plan

2 (23) Innehåll Tidplan... 3 Fördelning av driftsbudget per verksamhetsområde... 3 Förvaltning... 4 Styrmodell... 6 Internbudget... 7 Resultatmål... 7 Nyckeltal... 9 Bilaga 1: Specifikation över nämndernas budget 2018, plan jämfört med budget Bilaga 2: Inriktning och uppdrag från kommunfullmäktige Bilaga 3: Interna poster Bilaga 4: Upphandlingsplan Bilaga 5: Strategiska nyckeltal Bilaga 6: God ekonomisk hushållning Bilaga 7: Olika typer av mått Bilaga 8: Exempel på resultatmål från internbudget

3 (23) Anvisningar till det fortsatta budgetarbetet Tidplan 27 juli Budgetbeslut i kommunfullmäktige 15 september Förteckning interna intäkter och kostnader 3 november Internbudget till ekonomienheten Upphandlingsbehov till upphandlare, ekonomienheten 15 december Förvaltningsplan lämnas till kommunchef och berörd nämnd för kännedom. Budgetfil läggs in i ekonomisystemet Fördelning av driftsbudget per verksamhetsområde Kommunfullmäktige har i juli 2017 beslutat om en nettobudget per nämnd. I bilaga 1 specificeras vilka förändringar som skett jämfört med budget Fullmäktige beslutade även om inriktning och uppdrag vilket framgår av bilaga 2. I övrigt hänvisas till budgetförutsättningar beslutade av kommunstyrelsen i april Nämnden ska fördela sin budget per verksamhet uppdelat på intäkter, personalkostnader, övriga kostnader och netto. För plan åren beräknas endast netto. Kostnadskompensation Nämnderna får en generell kostnadskompensation för löneökningar, inflation etc. i enlighet med SKL:s prognos (april 2017) på prisindex för kommunal verksamhet (PKV), varav 0,1 procentenhet avsätts till strategiska lönesatsningar under kommunstyrelsen. Prisindex för kommunal verksamhet: ,1 %, nämnderna får 3,0 % och 0,1 % avsätts till strategiska lönesatsningar I prognostiserat index ingår höjning av personalomkostnadspålägget till 39,20 %. På så sätt kompenseras nämnderna för det höjda PO-pålägget. Utöver kostnadskompensation fördelas budgeten för strategiska lönesatsningar till respektive nämnd efter faktiskt utfall i lönerevisionen. En personalbilaga med förteckning över antal tjänster med tillhörande kostnad ska upprättas. Totalsumman ska stämma överens med den budgeterade personalkostnaden.

4 (23) Förvaltning Internhyra och interna poster Budgeten ska innehålla motpart för de interna posterna (inkl. de koncerninterna). Detta gäller t. ex. internhyror, IT-avgift, telefoni avgift, post etc., samt andra interna avgifter. Observera att även interna poster inom den egna förvaltningen ska anges med motpart samt tas med i avstämningen (se nedan). För underlag och frågor svarar följande: Internhyror: Filip Lazarov ank IT-avgift, telefoni avgift: Robert Palmqvist ank.5481 Blanketten som finns i bilaga 3 ska användas för avstämning av interna poster. Det är upp till den förvaltning som får intäkten att fylla i blanketten och dela ut till berörda förvaltningar för avstämning. Alla interna poster över 20 tkr ska tas upp och budgeteras med motpart. Intäkter respektive kostnader ska stämma mellan förvaltningarna, vilket förutsätter en avstämning mellan ekonomerna. Blanketten för interna poster ska vara övriga ekonomer tillhanda senast den 15 september. Upphandlingar Respektive förvaltning ska lämna in vilka behov av upphandlingar som finns kommande år. Sista inlämningsdag till ekonomienheten är den 3 november. Blanketten finns i bilaga 4. De olika upphandlingarna ska prioriteras 1-3 där 1 är viktigast. Budgetfil i ekonomisystemet Budgetfiler (drift- och investeringsbudget) ska läggs in ekonomisystemet senast den 15 december. Budgeten ska vara fördelad på 2 positioners konto (fler kan förekomma), ansvar, verksamhet och motpart samt i förekommande fall aktivitet, projekt, objekt och belopp. Förutom årsbelopp skall även en periodiserad budget lämnas, d.v.s. fördelning av årsbudgeten på årets olika månader. Flertalet poster periodiseras med 1/12 delar per månad eftersom periodisering i redovisning är prioriterat framför periodisering i budget. Periodisering av budget skall vara ett komplement till redovisningen och hantera poster som är svåra att göra i redovisningen. Andra poster som inte periodiseras med 12-delar i budgeten är t. ex. kostnad för semestervikarier och förändring/ säsongsvariationer i verksamheten.

5 (23) Nämndbehandling Senast 3 november ska respektive nämnd ha beslutat om internbudgeten. Följande dokument ska lämnas till ekonomienheten: internbudget plan internkontroll samverkansprotokoll nämndprotokoll Senast 15 december ska förvaltningsplan lämnas till kommunchef samt berörd nämnd för kännedom. Den ska upprättas i Hypergene. Mallar och information på intranätet: G:/kommunledningsförvaltning-ekonomi/budget o uppföljning/budget /budget /internbudget. Strategiska utvecklingsplanen finns bland annat i budget dokumentet för 2017: 72/Budget%20och%20verksamhetsplan%202017%20plan% pdf Kontaktpersoner vid frågor eller behov av stöd Mål och nyckeltal Personalkostnad Internhyra Kapitaltjänst IT-avgift Budgetdokument Upphandlingar Johny Duhr Göran Haag Filip Lazarov Lena Artursson Robert Palmqvist Johny Duhr Heike Philipsson, Tomas Edvardsson

6 (23) Styrmodell Kommunfullmäktige har i mars 2014 beslutat om en strategisk utvecklingsplan och i juli 2017 om nettobudget per nämnd för 2018, plan Dessutom beslutade fullmäktige i juli om inriktning och uppdrag, se sidan Nämnderna har nu i uppdrag att besluta om en internbudget som ska innefatta: Nämndens resultatmål som ska bygga på inriktningsmålen i strategiska utvecklingsplanen. De nyckeltal nämnden eventuellt vill ha uppföljda och redovisade förutom de strategiska nyckeltal som redan finns i strategiska utvecklingsplanen. Fördelning av budget per verksamhetsområde På dialog- och strategidagen 14 november får respektive nämnds presidium möjlighet att presentera internbudgeten. I december får kommunfullmäktige information om nämndernas budgetar och beslutar om internbudget för politisk organisation. Utifrån de resultatmål, nyckeltal, eller andra mål- och styrparametrar som fastställts av nämnden samt inriktningsmål och resultatmål under Ekonomi och Medarbetare upprättar respektive förvaltning en förvaltningsplan för det kommande budgetåret.

7 (23) Internbudget Resultatmål Inriktningsmålen i strategiska utvecklingsplanen för är indelade i två grupper; grunduppdrag och utveckling. Nämnden ska formulera resultatmål utifrån utvecklingsmålen och kan dessutom formulera resultatmål utifrån grunduppdraget. Eftersom planen gäller till och med 2019 och inriktningsmålen är väldigt omfattande är det lämpligt att en prioritera de olika områdena mellan åren samt etappindela mer högt ställda mål (t ex Sveriges bästa skola). Beroende på hur nämnden t ex definierar Sveriges bästa skola kan flera resultatmål behöva formuleras. Det går alltså att ha flera resultatmål kopplade till ett inriktningsmål. Till de strategiska nyckeltalen har fullmäktige angett acceptabla värden på resultaten, bilaga 5. Understiger nuvarande resultat den acceptabla nivån ska det prövas om nyckeltalet ska bli resultatmål i budget Resultatmålen, ett fåtal, ska vara förenliga med god ekonomisk hushållning och SMARTA. Med SMARTA avses: Specifika Mätbara Accepterade Realistiska Tidsatta (normalt budgetåret) Älmhults kommuns definition av god ekonomisk hushållning redovisas i bilaga 6. I huvudsak ska målen utgå från fokusområdet VILL och riktas utåt mot medborgarna. Fokus ska vara på vad som skall åstadkommas; resultat. Detta finns mer beskrivet i bilaga 7. Formulera gärna mål utifrån olika sorters resultat för att få en allsidig bild (se sidan 20). Det är viktigt att skilja mellan målet och vad som är aktiviteter för att uppnå målet. Resultatmålen ska ställas upp enligt nedanstående mall. För att den röda tråden ska vara tydlig ska aktuellt fokusområde anges samt det inriktningsmål som resultatmålet hänförs till. Fokusområde/ grunduppdrag Här anges det fokusområde (kan, vet eller vill) som inriktningsmålet finns under. Är resultatmålet formulerat utifrån inriktningsmålet grunduppdraget anges här. Inriktningsmål Resultatmål Bokslut 16 Här anges det Här anges resultatmålet och när målet Värdet på inriktningsmål som beräknas uppnås. nyckeltal resultatmålet utgår 2016 ifrån. Målen kan vara olika precisa. Framgår det inte av själva målet hur det mäts ska nyckeltal anges för hur måluppfyllelsen mäts. Mer än ett nyckeltal kan anges (2-3) per mål. Prognos 17 Prognostiserat värde på nyckeltalet 2017 Mål budget 18 Målvärde på nyckeltal 2018

8 (23) Vid val av nyckeltal ska dessa om möjligt i första hand hämtas från de fastställda strategiska nyckeltalen. I bilaga 7 redovisas exempel på hur resultatmål kan se ut. Checklista - sätta mål Vilka av inriktningsmålen i SUP:en är prioriterade för 2018? - Vad säger resultat från öppna jämförelser, KKiK etc? - Vad säger medborgar- och brukarundersökningar? - Måluppfyllelse resultatmål 2017? - Finns det strategiska nyckeltal där resultaten inte når fastställda acceptabla värden? Är det möjligt att sätta mål inom ovanstående områden? Vilka är våra påverkansmöjligheter? Är målen resultatinriktade och utifrån medborgarperspektiv? Är målen mål och inte aktiviteter/åtgärder för att nå de egentliga målen? (se nedan under fokus på resultat) Vilka nyckeltal kan vi använda för att följa upp målen? Har vi kunskap kring de nyckeltal vi använder och vad de faktiskt mäter? Finns det en angiven målnivå på vad kommunen vill uppnå? Är målen förenliga med god ekonomisk hushållning? Går det att följa den röda tråden från kommunövergripande mål till resultatmål? Fokus på resultat Prestationer (output) Något vi kan köpa Utbildning Antal undervisningsdagar Antal lärare Antal elever per klass Resultat (outcome) En beteendeförändring Mera kunskap: bättre resultat på prover % som får ett arbete Antal behöriga till fortsatt utbildning Sjukhus Antal patienter per läkare Patientdagar Vistelsetid Antal botade/friska patienter Patientnöjdhet Återfall hos patienter Överraskande Älmhult internationellt & nära Analys och förbättringsarbete

9 (23) Nyckeltal Utöver de av kommunfullmäktige beslutade strategiska nyckeltalen som nämnden ska följa kan nämnden besluta om egna nyckeltal som är viktiga för nämndens uppföljning av grunduppdraget. Syftet är att identifiera områden som behöver förbättras och målsättas kommande år. Dessa nyckeltal kan vara både mått kring resurser, produktionsprocesser och resultat. Se bilaga 7. Nyckeltal som är kopplade till resultatmålen ska inte anges här utan i tabellen med resultatmål. Följande uppställning används; Nyckeltal Bokslut 2016 Budget 2017 Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020

10 (23) Bilaga 1: Specifikation över nämndernas budget 2018, plan jämfört med budget 2017 Politisk organisation Budget Förändringar enligt plan Allmänna val Andra förändringar Effektivisering från Effektivisering från Kostnadskompensation Budget 2018, plan Kommunledningsförvaltning Budget Andra förändringar Minskad kapitaltjänst pga sänkt internränta Minskad internhyra pga sänkt internränta Kompensation strategiska löner Effektivisering Effektivisering från Effektivisering från Budgetflyttningar Kalkning Kostnadskompensation Budget 2018, plan Teknisk förvaltning Budget Andra beslut Volymkompensation kost 31 dec Volymkompensation kost 31 mars Förändringar enligt plan Tomtförsäljning Andra förändringar Minskad kapitaltjänst pga sänkt internränta Minskad internhyra pga sänkt internränta Kompensation strategiska löner Budgetökning Effektivisering från Effektivisering från Budgetflyttningar Kalkning Driftskostnad Västra Bökhult Driftskostnad Esplanaden Driftskostnad Torngatan Kostnadskompensation Budget 2018, plan

11 (23) Överförmyndarnämnd Budget Andra förändringar Budgetökning inklusive professionell god man Kostnadskompensation Budget 2018, plan Miljö- och byggnämnd Budget Andra förändringar Minskad kapitaltjänst pga sänkt internränta Minskad internhyra pga sänkt internränta Kompensation strategiska löner Bostadsanpassning Effektivisering från Effektivisering från Kostnadskompensation Budget 2018, plan Kultur- och fritidsnämnd Budget Andra förändringar Minskad kapitaltjänst pga sänkt internränta Minskad internhyra pga sänkt internränta Kompensation strategiska löner Effektivisering från Effektivisering från Kostnadskompensation Budget 2018, plan

12 (23) Utbildningsnämnd Budget Andra beslut Volymkompensation 31 dec Volymkompensation 31 mars Budgetflyttningar KF 49 Kojan Vitsippan KF 49 Kojan Vitsippan Andra förändringar Budgetökning Minskad kapitaltjänst pga sänkt internränta Minskad internhyra pga sänkt internränta Kompensation strategiska löner Effektivisering från Effektivisering från Kostnadskompensation Budget 2018, plan Socialnämnd Budget Andra förändringar Minskad kapitaltjänst pga sänkt internränta Minskad internhyra pga sänkt internränta Kompensation strategiska löner Budgetökning inklusive fältassistent Effektivisering från Effektivisering från Kostnadskompensation Budget 2018, plan Gemensam nämnd för familjerätt Budget Andra förändringar Budgetökning Kostnadskompensation Budget 2018, plan

13 (23) Bilaga 2: Inriktning och uppdrag från kommunfullmäktige Inriktning Den strategiska utvecklingsplanen pekar ut riktningen för kommunens arbete. För budget 2018 och plan fastställs inriktningen enligt budgetförslag från centerpartiet, moderaterna och kristdemokraterna där man särskilt vill framhålla: Lågkonjunktur och räntehöjningar väntar Nuvarande högkonjunktur går mot sitt slut och den uppåtgående kurvan förväntas vika under Det innebär att skatteunderlaget utvecklas svagare framöver liksom sysselsättningsgraden förväntas stagnera. Detta tillsammans med förväntade räntehöjningar under 2018 gör att vi står inför betydande utmaningar eftersom kostnaderna samtidigt ökar. Och detta kan inte lösas med årligt återkommande skattehöjningar! Det kräver istället att vi måste öka kontrollen av kostnadsökningarna i kommunen. Avvikelser mot standardkostnader för verksamheterna (avvikelser mot förväntade kostnader) måste analyseras och följas upp. Varje skattekrona ska användas på bästa sätt. Långsiktig och hållbar budget En budget måste också vara långsiktigt hållbar där beslut tas efter analys om hur det långsiktigt påverkar kommunen. Det går inte att ta beslut med enbart ett års verksamhet i fokus. Det är tydligt att vi behöver skapa utrymme genom ökat resultat årligen. 1 % per år är ett minimum och det ska tydligt framgå i budgeten för kommande år och plan åren att resultatet ska öka. Kommunen måste därför vara positivt inställd till att externa aktörer är beredda att investera i kommunen, för att minska kommunens lånebörda. Detta gäller bostäder som såväl kommunala lokaler eller motsvarande. För kommande 3 år finns i nuläget utrymme för strategiska investeringar motsvarande totalt ca 80 mkr. Det är därför mycket viktigt att under hösten, i samband med genomgång av investeringsbudgeten, koordinera investeringsbehovet med det möjliga utrymmet för strategiska investeringar. I annat fall kommer t. ex. nyinvesteringar av förskolor att i sin helhet få bekostas av nämnden. Intraprenader och självstyrande grupper för ökad delaktighet och inflytande för personal De som bäst kan avgöra hur resurserna används på effektivast sätt är vår personal. Vi vill därför uppmuntra intraprenader, självstyrande grupper och liknande initiativ som innebär att personalen får mer delaktighet i beslut i sin verksamhet samtidigt som vi kan erbjuda morötter om man hittar effektiviseringsmöjligheter. Vi ger därför i uppdrag att ta fram former och riktlinjer för hur sådana system kan fungera. Förvaltningen ska även ta fram förslag på vem/vilka i kommunens förvaltning som ska ha ett ansvar för att informera och stödja personalgrupper som vill starta sådan verksamhet.

14 (23) Kostnadseffektiv organisation och verksamhet genom konkurrensutsättning Vi ger även i uppdrag att se vilka verksamheter inom respektive förvaltning som skulle kunna konkurrensutsättas (t. ex. läggas ut på entreprenad). Kommunen ska även informera tydligare om vår utmaningsrätt som innebär att företag/organisationer kan utmana oss i utförandet av olika delar av verksamheten. Kommunledningsförvaltningen ska se över vilka funktioner som bör drivas enligt principen köp- och säljsystem. Det innebär att man tydliggör kostnader för service och tjänster och bör också leda till ökad kostnadsmedvetenhet. Möjliggörare för näringslivet och för bostadsbyggande Kommunen ska vara en möjliggörare för näringslivet och ska också möjliggöra bostadsbyggande i kommunen. Utan ett fungerande näringsliv kan inte människor få arbete och därmed inte heller bidra via skatter till vår välfärd. Vi måste därför se till att öka proaktiviteten i näringslivsarbetet och samtidigt se över samtliga interna processer för att hitta bra och effektiv service till våra företag eller företag som vill etablera sig i vår kommun. Samma goda och effektiva service måste även erbjudas byggföretag/fastighetsförvaltare som intresserar sig för att satsa i Älmhult. Trygg kommun för alla åldrar Älmhults kommun har målsättningen att bli Sydsveriges tryggaste kommun. Räddningstjänsten fick därför utökad ram inför 2017 för att anpassa sin verksamhet till en växande kommun. Under slutet av 2016 stängdes hastigt och utan förberedelser ungdomsgårdens Fenix verksamhet för ungdomar mellan år. Det innebar att efter julledigheten hade dessa ungdomar ingenstans att gå på fritiden. Detta har tydligt bidragit till ökad otrygghet för gruppen och även för allmänheten. Dessa ungdomar måste få en bra kontakt med vuxenvärlden på fritiden igen och vi vill därför införa tjänst som fältassistent.

15 (23) Uppdrag Analysera, ta fram förslag på investeringar där externa aktörer kan medverka till investeringar i kommunen (t. ex bostäder, kommunala lokaler), för att minska kommunens lånebörda. Utarbeta former och riktlinjer för att kunna införa fler intraprenader, självstyrande grupper eller motsvarande. Kommunchefen ska även ta fram förslag på vem/vilka i kommunens förvaltning som ska ha ett ansvar för att informera och stödja personalgrupper som vill starta en sådan verksamhet. Varje fråga om alternativ drift skall vara färdigbehandlad inom 6 månder. Analysera och föreslå vilka verksamheter inom respektive förvaltning som skulle kunna konkurrensutsättas (t.ex. genom entreprenader) samt vilka funktioner som bör drivas enligt internt köp- och säljsystem. Se över interna processer för att förbättra service till företag och byggföretag/fastighetsförvaltare. I samband med höstens genomgång av investeringsbudgeten måste också en genomgång av befintligt utrymme för strategiska investeringar gås igenom så att tillkommande strategiska investeringar inte tar resurser från befintlig verksamhet. En av de allra viktigaste utmaningarna nu och kommande år är att klara av en bra integration för våra nya svenskar. Det förvaltningsövergripande samarbetet måste öka. Alla verksamheter har ett ansvar inom sina respektive område och därför bör uppdraget ses över för samtliga förvaltningar. Det bör också tydligt framgå hur KLF:s ansvar för samordning ska utövas. Förändra budgetarbetet så att analys och standardkostnader ger grund för ett nytt budgettänkande.

16 (23) Bilaga 3: Interna poster Förvaltning: Motpart nr: Interna intäkter: Motpart/förvaltning Belopp

17 (23) Bilaga 4: Upphandlingsplan Förvaltning: Prioritering 1=viktigast Ramavtalsområde varor/tjänster/entreprenader Avtalsstart Prio. 1-3 Upphandlingsstart Upphandlingsvärde/år Kontaktperson Anteckning

18 (23) Bilaga 5: Strategiska nyckeltal Varje mandatperiod fastställs strategiska nyckeltal.* Genom dessa får politiken en fortlöpande uppföljning av och de kan signalera att kvaliteten i kommunens verksamhet är god eller att åtgärder måste vidtas. Nyckeltalen syftar till att ge signaler om kvalitet, resultat och kostnadseffektivitet. De ger ingen fullständig bild utan bör ses som just en indikation. Senaste Resultat Acceptabelt Nått acc. mätning Älmhult värde värde Befolkning och hälsa 1 Ohälsotal, antal dagar per invånare max 25 Arbete och företag 2 Hur bra är företagsklimatet?, index minst 65 3 Ungdomsarbetslöshet år, % maj ,3 max 10,0 4 Arbetslöshet, utrikes födda år, % maj ,6 12,0 Trygghet och säkerhet 5 Hur trygga känner sig medborgarna? Utbildning Grundskola 6 Kostnad per betygspoäng i årskurs 9, kr Andel i årskurs 9 som är behöriga till ett 7 yrkesprogram inom gymnasieskolan, % ,6 85 Gymnasieskola Andel gymnasieelever med grundläggande 8 behörighet till universitet inom tre år, % ,4 59 Andel gymnasieelever med examen eller 9 studiebevis inom fyra år, % ,1 85 Individ och familjeomsorg 10 Andel biståndsmottagare inom befolkningen, % ,6 3,5 Äldreomsorg Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg, % 11 nöjda Hur många olika vårdare besöker en person med 12 hemtjänst under 14 dagar? Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg Delaktighet och inflytande 14 Inflytande på kommunen, index minst 40 Miljö Kommunens byggnader, andel förnybar energi 15 enligt EES Utsläpp CO ,5 5,17 Kultur och fritid Levnadsvaneundersökning ugdomar, upplevt 17 fritidsutbud Standardkostnadsjämförelser verksamheter 18 Avvikelse mot standardkostnad förskola ,7-19 Avvikelse mot standardkostnad fritidshem ,7 20 Avvikelse mot standardkostnad grundskola ,9-21 Avvikelse mot standardkostnad gymnasieskola ,0 - Avvikelse mot standardkostnad individ- och 22 familjeomsorg ,8-23 Avvikelse mot standardkostnad äldreomsorg ,0-24 Avvikelse mot standardkostnad LSS ,1 -

19 (23) Bilaga 6: God ekonomisk hushållning Styrsystemets del om god ekonomisk hushållning: Definition god ekonomisk hushållning Älmhults kommun definierar god ekonomisk hushållning enligt följande. Varje generation måste själv bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Detta innebär att ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat. Resultatet måste vara tillräckligt stort för att skapa utrymme för investeringar samt ger ett nödvändigt handlingsutrymme vid oförutsedda behov. Det är förenligt med god ekonomisk hushållning att medel från försäljning av anläggningstillgångar används för att återbetala lån eller återinvestera i nya anläggningstillgångar. Mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning innebär att kommunen i normalfallet har ett rimligt överskott såväl i den budgeterade resultaträkningen som i bokslutet. Kommunen ska för verksamheten ange mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin ska de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning anges. Målen anges i budgeten. Det är viktigt att mål och riktlinjer uttrycker realism och handlingsberedskap samt att de kontinuerligt utvärderas och omprövas. Det måste finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering av om resultatet är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om.

20 (23) Bilaga 7 Bilaga 7: Olika typer av mått Det finns olika typer av mått. Ofta sker en indelning i tre grupper; resurser, produktionsprocesser och resultat. Nedan finns en beskrivning av de olika typerna. Nämndernas resultatmål ska vara inriktade på gruppen resultat. Resurser Produktionsprocesser Resultat Indelning Benämning Definition Exempel på mått Resurser Resursmått Behovsmått - volym Mäter vilka resurser kommunen sätter in för att möjliggöra aktiviteter som leder till ett resultat. Mäts ofta som kostnad (kr) men kan också mätas t.ex. i tid. Beskriver hur stort behovet är, t.ex. antal elever i grundskolan kostnad per boende, antal lärare per 100 elever, andel personal med pedagogisk högskoleutbildning Andel 80 år och äldre i ordinärt boende

21 (23) Indelning Benämning Definition Exempel på mått Produktionsprocesser Aktivitets/ resultatmått - interna processer Aktivitetsmått - medborgare/ brukare Beskriver aktiviteter eller resultat som helt är kopplade till interna arbetsprocesser och som inte är av intresse för medborgare/brukare Beskriver aktiviteter som förväntas leda till ett positivt resultat för brukare/medborgare. Dessa aktiviteter är tydligt identifierbara och positiva för/har positiv påverkan på medborgare/brukare. Elförbrukningen i lokaler som nyttjas av kommunen, sjukfrånvaro informationsindex hemsidan (SKL), andel miljöbilar i organisationen Indelning Benämning Definition Exempel på mått Resultat Resultatmått - nöjdhet Resultatmått - volym Resultatmått - tjänstekvalitet Upplevd kvalitet. Mäter nöjdhet hos medborgare/brukare. Enkätform, fokusgrupp, annat Antal, mängd av levererad tjänst (ej kvalitet) Beskriver en uppnådd kvantifierbar egenskap/kvalitet för en tjänst som levereras till brukar/medborgarfokus. Effektivitetsmått Mäter resultat i förhållande till resurs. Består i grunden av två mått - ett resultatmått och ett resursmått. Nöjd-Brukar-Index, Andel klienter som är hemlösa längre tid än 6 mån, antalet nyregistrerade företag Genomsnittligt meritvärde i grundskolan åk 9 Kostnad per betygspoäng, Kostnadseffektivitet levererat dricksvatten

22 (23) Bilaga 7 Bilaga 8: Exempel på resultatmål från internbudget 2017 Fokusområde/ grunduppdrag Inriktningsmål Resultatmål Bokslut 16 Prognos 17 Mål budget 17 Vill Gymnasiet ska vara så attraktivt att eleverna väljer det. Totalt antal elever på Haganässkolan, inkl. elever från andra kommuner, ska motsvara 100% av antal elever i målgruppen år i Älmhults kommun på sikt. 88 % 90 % 90 % Det går att ha flera resultatmål kopplade till ett inriktningsmål. Fokusområde/ grunduppdrag Grund Inriktningsmål Resultatmål Bokslut 16 Nämnden ska utifrån tilldelade resurser skapa bästa möjliga förutsättningar för ett rikt och varierat fritids- och kulturutbud som stimulerar kommuninvånarna till god hälsa och livskvalitet samt bidrar till kommunens attraktivitet som boendeort. Minst 90 % av besökarna på fritidsgården ska vara nöjda eller mycket nöjda med verksamheten. Minst 90 % av kulturskolans elever ska vara nöjda eller mycket nöjda med verksamheten. Minst 90 % av besökarna på huvudbiblioteket ska vara nöjda eller mycket nöjda med verksamheten. Prognos 17 Mål budget 17 91% 91% 87 % 98% 90% 90 % 98% 90% 90 %

23 (23)