Av studiehandbok för lärare;

Transkript

1 Av studiehandbok för ärare; avsedd att vara ti tjänst för dem, som i något särskit ämne vija idka sjävstudier, och därför innehåande anvisningar ä ämpig itteratur samt på sättet för studiernas bedrivande har utkommit: Första häftet: Jngers, E., Om sjävstudier. Cederschiöd, O, och Oander, Vaborg, Modersmået. Pan A. Noreen, Adof, Modersmået. Pan B. Ajzeius, j. A., Engeska språket. Pan B. Andra häftet: Berg, Hjamar och Linden, And., Om undervisningen i naturkunnighet Pan A. Sernander, R., Botanik. Pan B. Henning, A., Geoogi. Pan B. Larsson, Hans, Fiosofi. Pan B. art. Pan A. innehäer anvisningar av mera praktiskt-pedagogisk Pan B. är avsedd för vetenskapiga studier. Vartdera häftet erhåes hos Centrastyresens kassaförvatare, överäraren j j. Da/ström, Stockhom Va, ti ett pris av endast 50 öre.

2 Ti Sverges amänna.fokskoärare= förenings tnedemn1ar! Centrastyresen får härmed fästa föreningsmedemmarnas synneriga uppmärksamhet på det meddeande från Sven:;ka provinsiaäkareföreningen, viket utgör B-nummer ti detta häfte av tidskriften. Uppenbart är, att den asidiga, skohygieniska undersökning, som av nämnda förening.nu verkstäes, kommer att biva av största betydese för fokskoan och dess ärarepersona. statsmakterna qava ock givit företaget sitt erkännande och stöd genom att bevija det statsansag, som för ändamået bivit begärt. I den k. propositionen härom ti 1911 års riksdag, viken finnes återgiven i n:r 6 av Svensk Läraretidning nämnda år, finnes band annat en redogörese för provinsiaäkareföreningens syfte med utredningen och dennas omfattning. Däri hän vi -as ock ti den undersökning av nämnda sag beträffande skohusen, viken föranstatades av Sverges amänna fokskoärareförening 1.<)~8, och vars re.mtat föreigger i den av professor C. Wais utarbetade redogöresen:» Häsovårdsförhåandena vid svenska fok- Öch småskoon (3:e häftet av S. A F:s årsskrift r 894). Även den nu i gängsatta undersökningen omfattar såvä fokskoan som småskoan. Centrastyresen, som satts i tifäe att granska det nu utgående frågeformuäret, får härmed uppmana ärare och ärarinnor vid Sverges fok- och småskoor att i skoans och kårens intresse om möjigt mangrant timötesgå den av Svenska provinsiaäkareföreningens kommitterade gjorda hemstäan. Skue i något fa icke aa de framstäda frågorna kunna besvaras, bör formuäret ändå så utförigt som möjigt ifyas och återsändas. Önskigt är, att föreningsmedemmar i så stor utsträckning som möjigt rekvirera banketter för de ärares och ärarinnors räkning, vika icke äro medemmar av S. A. F., på det att undersökningen må komma att omfatta aa Sverges fok- och småskoor. Stockhom i apri Centrastyresen. J full T TID8EULI6ft, HILL16ft SHOLBÖCHER. Geografisk Atas. N:r 2. För fokskoo-r och reaskoor. Av Dr Magnus Roth. Rev. av Lektor Arvid Kempe. 13:e upp. kart. kr. 1: 50. Geografisk Atas. N:r J. För fokskoor. Av Dr Magnus Rot h. Rev. av Arvid J(empe och fokskot Sven Ny und. 13:e omarb. upp. Större upp. kart. 75 öre; mindre upp. kart. 60 öre. Lärobok i Geografi f'ör fokskoor och andra ägre skoor. A v Erik Bergsten, överärare i Finspång. N:r 1. 7 upp. med en faggkarta i färger, 27 kartbider och 56 iii. Kart. 55 öre. D:o N:1 2. Andra upp. (För skoor en. typ. Litt. C. D. E. F.) Pris: kart. 40 öre. Sverges Historia berättad för fokskoans barn av Fi. kand. Georg Brandef, fokskoärare. Med iii. och kartbider. N;r. 3:e upp. kart. 85 öre; n:r 2. 4:e upp. kart. 60 öre. En förträffig bok. som inom sitt begränsade utrymme innehåer en fuständig språkära, är: satsära med skrivövningar jämte ordista för fokskoan, av Sven Nyund, ärare vid Stockbo1ms fokswor. 2:a upp. Pris 45 öre. Övningsbok i Modersmået för fokskoor. A v K. E. Linden, fokskoärare. Fjärde uppagan. Pris kart. 40 öre. Småskoans Övningsbo/c i Modersmaet av h. E. Linden. Tvänne årskurser i ett band. Andra upp. Kart. 25 öre. Fokskoans räkneövningar av J(. P. Nordund. I. Hea ta 2:a upp., 87 sid. kart. 50 öre. 11. Bråk. Kart. 60 öre. Lärobok i käsoära för fokskojan av Dr Henrik Berg. o:e uppagan kart. 50 öre. Undervisning i akohoogi av.henrik Berg. Kart. 60~öre. Småskoans Metodik av Fredrik Sandberg, 7:e upp., omarb. av K. E. Sandberg, Josef Wahqvist, Andr. Wagren och Erik Zimmerdah. Pris kart. kr. 1:25. Hembygdskunskap. Ett bidrag 1i hembygasundervisningens metodik av A. Stef. Gustafsson, foksko. i Eskistuna. Med i. och paner. 173 sid. Häft. 1: 50. Den fria uppsatsen. Ett metodiskt bidrag ti uppsatsskrivningen i fokskoan av A. Sef. Gustafsson Med 55 uppsatsämnen. Häft. 50 öre. Skokören, Två- och trestäm. sånger sam. och arrang. av Axe Wahgren och Sam. Lyberg, ärar. vid Mamö foksk. samt Christian Nisson, organist i S:t Johannes i Mamö. Kart. 0: 70, kotb. 1 kr. (yrkiga högtidssånger, samade och i sättning för sopran, at och bariton, utgivna av Christian Nisson. Kart. 60 öre. I varje väsorterad bokhande samt.hos.i. V. Carsons Bokföragsaktieboag,.ftockhom.

3 INNEHÅLL:. Sid. Årsberättese Revisionsberättese... 9 stadgar Föreningens centrastyrese Föreningens rwisorer ~ Kommittur och styreser Representanter andra nshtutioner Ombud för främjande au resor... ; Kataog öuer föreningens medemmar Översiktstabe AfabeHskt register öuer kretsföreningarna Pedagogiska itteratursäskapets medemsförteckning 179 TIDSKRIFT F~B STBBGES ALLJiNNJ. FOLKSKOLLÄR!RE}iBENINQ 1912

4 FORENINGEN TIDSKRIFT FÖR SVERGES ALLMÄNNA FOLKSKOLLÄRAREFÖRENING UTGIVEN AV CENTRALSTYRELSEN TRETTIOTREDJE ÅRGÅNGEN AV SVERGES ALLMÄJ:-.NA FOLKSKOLLÄRAREFÖRENINGs ÅRSSKRIFT 1912 ANDRA HÄFTET:. FÖRENINGSÄRENDEN. STOCKHOLJVI GUSTAF LINDSTRÖMs BOKTRYCKERI 1912.

5 .. Föreningsärenden ÄRENDEN BEHANDLADE AV KRETSARNA I. Ansvarsfrihet för 1910 års räkenskaper och förvatning. revisionsberättesen av den 26 februari 191 I hade föreningens revisorer tistyrkt kretsföreningarna»att bevija centrastyresen fu och tacksam ansvarsfrihet för 1910 års räkenskaper och förvatning». Denna hemstäan behandades av 272 röstberättigade kretsföreningar samt bev av dem aa bifaen. 2, J. Va av fyra centrastyreseedamöter och en reviso r. Genom det den 18 november 191 I avsutade vaet utsågos ti centrastyreseedamöter för 1912, 1913 och 1914 J. J. D a s t r ö m i Stockhom med 4,8oo röster, N. O. B r u c e i Aröv med 4,7 53 röster, J. C e d e r b e r g i N arrköping med 4,691 röster och M a u r i t z T e n n m a n i Sandöverken med 4,089 röster. (Kvarstående centrastyreseedamöter voro för 1912 och 1913 Fridtjuv Berg i Stockhom, Afr. Dain i Huskvarna, Sven Nyund i Stockhom och Gustava Landberg i Norrköping samt för 1912 J. Franzen i Stockhom, Anna L. Lesse i Göteborg, Per Borgh i Lekaryd och Gottfrid Björkman i Stockhom.) Närmast i rösteat kommo J. Emi Björkman i Kiruna med 320 röster, N. J. Jonsson i Sandviken med 64 röster, Anna Ljungberg i Stockhom med 35 röster och A. J. Granström i T1imrå med 3 r röster. D är jämte erhöo 68 personer vardera 1-30 röster. Vid revisorsva('!t utsågs ti revisor för 1911, 1912

6 4 och I9I3 G. A. W e s t e r i n i Stockhom med 2,530 röster. (K varstående revisorer vor o för I 9 I I Af r. Friden i Linköping samt för I9I I och I9I2 Nis Lundah i Lund.) Ti revisorssuppeanter för I9I I vades Aug. Björkund i Sundsva med 373 röster samt Frans Berggren i Växjö med 263 röster. Närmast i rösteta komma O. Th. Huden i Kristianstad med 190 röster, J. Renva i Arvika med I I 5 röster, Fae Schöden i Göteborg med 109 röster, J. P. Linden i Stockhom med 99 röster, Nis Krok i H äsingborg m ed 72 röster, N. J. Jonsson i Sandviken med 54. röster, J. Jaensson i Karskrona med 46 röster och A. G. Vihander i Stockhom med 39 röster. Därjämte erhöo 73 personer vardera 1-32 röster. 4 sekreterarearvode för Centrastyresen hade föresagit, att d etta arvode skue utgå med ett beopp av I, soo kronor. Ärendet behandades av 27 4 röstberättigade kretsföreningar, av vika 236 kretsar bevijat I,soo kronor, 3 kretsar I,3oo kronor, 5 kretsar I,250 kro nor, 8 kretsar I,zoo kronor och 22 kretsar I,ooo kronor. I enighet med de festa kretsföreningarnas besut har ett sekreterarearvode av I,soo kronor bivit utanordnat för år Kassaförvatarearvode för Centrastyresen hade för detta arvode föresagit ett beopp av soo kronor. Ärendet behandades av 274 röstberättigade kretsföreruingar. Av dessa hava 244 kretsar bevijat soo kronor, 2 kretsar 450 kronor och 28 kretsar 400 kronor. I enighet härmed hava soo kronor bivit för ändamået utanordnade. 6. Oförvitig tjänstgöring såsom önetursvikor. Sedan centrastyresen i den ti kretsföreningarna under 1911 städa utredningen påvisat ärendets innebörd och omfattning, framstädes ti kretsarnas besvarande föjande frågor: )....,,j;.;. ;.. ~j;j i. ~ _,.,J ~::;x:.\..,'. :.~~:.c.:d-~~c.\... ~.'""1.--.A.~ -: 1. Anser kretsen. att de grunder, somhittis tiämpats ifråga om varnad ärares ihuu1 srdtt, mosvma sådana ansprak pd bz'ighet oeh rättvzsa, som även en feande ärare bö'r kunna paräkna? ;_. 2. Amer kretsen, att en agändrz'ng z' syfte att åstadomma ' cttnad och sfö'rre t'iformz'gh~t z' varningens ekonomiska påfb'!;der ät ö'nskvä?'d? 3 Om så är faet, anser kretsm, a) att denna agändring bö'r gå ut p å att ur o'nefihfattm'ngama fiir foik- och småskoans ärarekår avägsna det vz'ko7' fö'r uppfyttning z' högre ö'negrad, som fiiresk? iver, att tfämtgö'rz'ngen ska vara, ofö'rvz'tz'g,>? b) att vikoret om»ofö'rvitt'ghet» bö'r bibehåas men i stäet ö'netursbestämmeserna erhåa ett tz'ägg av innehå, ad endast ett år må såsom icke ofö'rvitigt frånräknas vid bestämmandet av varnad ärares ö'netur? c) att frågan bö'r ö'sas på annat sätt och i sådant fa viket? 4 Anser kretsen, att sådan agändrz'ng är ö'nskvä1'd, att även småskoans ärarekår bz'r z'nbegnpen i den bestämmese rö'rande varning, som fö'reskn'ves i fokskoestadgans 32? 5. Vzka uttaanden vz' kretsen z' ö'vn~ t gö ra mfd ajt!edm'ng av fö'restående frågor? Enigt de inkomna protokosutdragen har ärendet med föjande resutat behandats av 272 röstberättigade kretsföreningar. * och 2. Samtiga de 272 kretsar, som yttrat sig ärendet, hava ansett, att de grunder, som hittis tiämpats i fråga om varnad ärares önetursrätt, i c k e motsvara d e anspråk på biighet och rättvisa, som även en feande ärare hör kunna p åräkna, och ha därför uttryckt det önskemået, att en agändring i syfte att åstadkomma ättnad och större ikformighet i varningens ekonomiska p åföjder m åtte komma ti stånd. J. Även beträffande önskemåen rörande den riktning, i viken agändringen bör gå för att svara mot det avsedea syftet, har stor enhäighet varit rådande. Under det 20 kretsar ansett, att denna agändring bör gå ut på att ur öneförfattningarna för fok- och småskoans ärarekår avägsna det vikor för uppfyttning i högre önegrad, som föreskriver, att tjänstgöringen ska vara»oförvitig», ha icke mindre än 245 kretsar förordat, att vikoret om oförvitighet bör bibehåas, men änetursbestämmeserna erhåa ett tiägg av innehå, att endast ett år må såsom icke oförvitigt frånräknas vid bestämmandet av varnad ärares önetur. Endast 5 kretsar ha föresagit andra sätt för frågans ösning, vardera med den formuering, som här anföres:»statsansaget för varnad ärare utgår under året efter det, som varningen erhö aga kraft, med bott 11 / 1 ~ av det be-

7 6 opp, som bekommits föregående å:'r, och ärarens ön minskas med 1ika stort beopp.»»samma bestraffningssätt som för andra tjänstemän, nämigen varning (dock utan ekonomisk förust) samt för återfa suspension med avdrag av. önen för den tid, suspensionen varar, och sutigen i sista hand avsättning.»»att varningen endast medför, att så stort beopp, som motsvarar ett första åderstiägg, fråndrages under det år, varningen bivit faststäd, utan avseende på i viken önegrad den feande befinner sig, men att varningen för övrigt ej inverkar på önetursberäkningcn.»»varning bör medföra ika bötesstraff utan hänsyn ti önegraden.»»fordran på oförvitighet bör kvarstå, dock utan att utgöra vikor för åderstiägg.» Två kretsar ha ämnat denna fråga obesvarad. 4. För sådan ikstäiighet mean småskoans och fokskoans ärarekår, att även den förra bir inbegripen i den bestämmese rörande v a r n i n g, som föreskrives i fo kskaestadgan 32, hava 261 kretsar uttaat sig, och ha 1 I kretsar 1ämnat denna fråga obesyarad. 5. I ansutning ti den sista frågan hava föjande Ön skemå uttaats: att en andra straffgrad, nämigen suspension, måtte tiämpas före avsättningen (57 kretsar) ; att en preskriptionstid av 2 år för varningsstraffets rättsgitighet måtte bestämmas (12 kretsar); att varningsbesut måtte understäas fokskaeinspektörens prövning, innan det bir gitigt (9 kretsar); att 32 i fokskaestadgan måtte förtydigas (7 kretsar). * Centrastyresen har besutat att i en petition ti k. m: t frambära de önskemå i ärendet, vika kretsarna med så stor enhäighet uttaat. 7 fören ingens änsombud. Centrastyresenn hade anmodat kretsföreningarna att under I9I I ti behanding upptaga frågan om änsombudsinstitutionens utvecking och därvid avgiva yttranden över ett av centrastyresen framagt, på vissa förberedande utredningar i ärendet grundat försag, viket sammanfattas i föjande punkter: I. Länsombudens uppgifter böra vara a) att främja föreningens utv~cking, b) att söka väcka intresse för fokskoan samt samband därmed c) att tivarataga de okaa fokbidningsintressena inom änet. 1 II. Länsombudens anta m. m. a) Inom varje än utses trenne änsombud; en fokskoärare, en fokskoärarinna och en småskoärarinna. b) Dessa bida tisammans en änsnämnd, som på föranstatande av det ti tjänsteåren ädsta ombudet inom sig utser ordförande. III. Organisationsformer. I. Med hänsyn ti den i punkten I a) angivna uppgiften : a) Sockenombud utses överat, och skoa dessa stå i förbindese med kretsordförandena. b) Kretsordförandena stå i förbindese med änsnämnden... ',., : 1 c) M.ed edning av från kretsordför'andena erh :åri~ uppgifter samt för ändamået upprättade kartor uppägga änsombuden behöviga adressistor över skoorna och ärarepersonaen i änet. d) Länsombuden överenskomma om sådan arbetsfördening, som är bäst ägnad att främja föreningens utvecking. 2. Med hänsyn ti den i punkten I c) angivna uppgiften: a) Länsnä~nden tisamman med kretsordförandena i änet bida ett änsråd för främjande av amänna fokbidningsspörsmå inom området. b) Sät'tet för arbetets. bedrivande i nämnda hänseende och de ytterigare organisationsformer, som härför anses erforderiga, bestämmas av änsrådet sj.ä;vt inom varje än.. Enigt de inkomna protokosutdragen hade ärendet behandats av 259 röstberättigade kretsfören.ingar. * ' Av dessa ha 26 kretsar förkarat sig icke vija göra något uttaande i frågan.. Vida.~e ha 13 kretsar yrkat uppskov med frågans avgörande 1 och for ytterigare utredning, varvid några förordat ären- ' i '

8 dets upptagande vid ett amänt ombudsmöte ino:-n föreningen; 8 kretsar ha uttaat som sin mening, att ingen ändring i avseende på änsombudens uppgift, anta eer organisation bör vidtagas, och 3 kretsar anse, att änsombuden såsom varande obehöviga böra avskaffas. Aterstående 209 kretsföreningar önska en reformering av den nuvarande änsombucsinstitutioqep, och av dessa ha r8r kretsar ansutit sig ti samtiga punkter i centrastyresens försag, medan 28 uttaat mer eer m.indre avvikande meningar. De viktigaste av dessa särmeningar äro föjande: I avseende på punkten I a önskas, att antaet ombud i varje än bir 2 (r krets),- 4 (r krets), 6 (1 krets), att ett ombud utses för varje kretsförening (r krets), att antaet ombud får bero på änens storek och geografiska förhåanden (S kretsar), samt att inga andra kvaifikationer än ämpighet för uppdraget uppstäas (S kretsar). Några kretsar (7) instämma i de punkter, som röra änsombudens uppgifter och anta, men avstyrka införandet av nya organisationsformer; andra förkara sig gia försaget i at, vad det rör änsombudens uppgift att främja föreningens ut,.:cking, men ogia upptagandet av nya uppgifter och av dessa beroende organisationsformer (S kretsar), och sutigen ha ett fåta kretsar gjort vissa anmärkningar mot det föresagna änsrådet och dess sammansättning. Band övriga önskemå, som av kretsarna bivit f r:t;nstäda rörande detta ärende, märkas i första rummet dc', som angå sättet för änsombudens väjande. Såunda anse 29 kretsar, att dessa ombud böra utses av kretsföreningarna inom änet, och 6 kretsar förorda, att kretsarna genom försags avgivande ti centrastyresen måtte få öva infytande på nämnda va. r6 kretsar hemstäa, att aa kostnader, som föja av den reformerade änsombudsinstitutionens verksamhet, måtte bestridas med amänna föreningens mede. sutigen uttaa 4 kretsar önskemået, att änsombuden m åtte erhåa skäig ersättning för sitt arbete. * Centrastyresen har med anedning av dessa kretsarnas uttaanden utarbetat de nya anvisningar för änsombuden, kre~ 1s01rdfö-r.andena och sockenombuden, vi1ka finnas inf.ötda såsom BiLe4ga I i sut et av detta häfte, samt fö,r 1912 u~ :sett trenne äns,ombud jnom varje område att ti:sammans bida en änsnämnd. (Biaga XVI). 8 Lärarekårens önefråga. Sedan centtastyresen under 1911 forberett detta arende band annat genom i11samande och statistisk bearbetning av uppgifter om äraredrens ievnadsko ~ tnader samt om seminarieeevernas evnadskostnader och studi'eskuder, utsändes fr~gan i början av 1912 ti behanding av kretsarna. Såsom grundva för kretsföreningarnas yttranden ades de ur den verkstäda utredningen framgångna huvudpunkter i avseende på önegrunder och önebeopp, vika här nedan angivas i samband med redogöresen för resutatet av frågans behanding inom föreningen. Ti besvarande framstädes föjande frågor: 1) Vdka ihzegntnder vi kretsen uppstäa? 2) Vzka ifnebeopp vi hetsen jifrorda? 3) Vi'!ka andra uttaanden vi kretsen giha z' jifrei'ggande ärende? Enigt de inkomna protokosutd-ragen har ärendet behandats av 273 röstberättigade kretsföreningar, varvid föjande önskemå uttaats. * I. Fo,skoekåren. A. Lönegrunder. I. Av samtiga de kretsar, vika yttrat sig i ärendet, hava icke mindre än 269 principiet uttaat sig för, att vid ny öneregering för fokskaekåren h ä n s y n b ö r t a g a s t i I e g e n s k a p e n a t t v a r a f a m i j e f ö r s ö r j are e e r i c k e f a m i j e f ö r s ö r j a r e. Övriga 4 kretsar hava icke kunnat gia denna princip utan i stäet uttaat föjande oika meningar: 2 kretsar mena, att önerna böra vara ika för aa medemmar av kåren, niedan de 2 återstående h åa före, att skinad bör göras mean å ena sican maniga och å den andra kvinniga ärare. 2. Den åtskinad, som enigt punkt 1 förordats,. anse 262 kretsar böra tiämpas på det sättet, att f a m i j e f ö r s ö r J a r e erhåa särskida önetiägg, motsvarande den f ö r s ö r j n i n g s p i k t, s o m i n t r ä d e r g e n o m i n g å e n d e a v ä k t e n s k a p o c h g e n o m t i 11 v a r o n a v b a r n. Av de återstående kretsar:1.a gia 4 principen om särskida önetiägg men mena, att sådana endast böra utgå för den försörjningspikt, som föjer med tivaron av barn, medan 3 anse, att det högre behovet hos famijeförsörjare bör tigodoses genom högre åderstiägg. 3 och 4. Vidare ha 263 kretsar uttaat sig för utjämning i den oikstäighet, som grundar sig i den omständigheten, att

9 ro manig ärare i motsats ti kvinnig, är skydig erägga a v g i f t t i 11 f o k s k o 11 ä r a r n a s ä n k e- o c h p u p i 11 k a s s a. Detta bör, mena 260 kretsar, hest ske därigenom, att även ä r a r i n n o r n a å ä g g a s d y i k a v g i f t, medan 3 kretsar önska, att ärarna i stäet erhåa ett särskit önetiskott, motsvar;jnde nämnda avgift. En krets uttaar sitt ogiande av at hänsyntagande ti nämnda oikstäighet, och 9 kretsar hå ic ke niat rörande denna punkt göra något uttaande. S och 6. Därjämte uttaa 261 kretsar, att hänsyn jämvä bör t<tgas ti den omständigheten, att manig ärare, i motsats ti kvinnig, ä r u n d e r k a s t a d v ä r n p i k t och på grund dirav ogynnsammare städ i ekonomiskt avseende, samt förorda, att denna oikstäighet utjämnas på det sättet, att ärare, som ~ir underkastad värnpikt, erhåer sitt första åderstiägg ett år tidigare än den, med viken så ej är faet. Fyra kretsar mena, att ingen hänsyn bör tagas ti denna oikstäighet, och 8 kretsar ha därom icke veat uttaa någon mening. 7. }\ed ika stor enhäighet ha kretsarna uttaat sig för, att ö n e s y s t e m e t i ö v r i g t b ö r v a r a i k f o r m i g t f ö r h e 2. f o k s k o e k å r e n. a) Såunch ha 272 kretsar ansett, att g r u n d ö n e n bör vara ika för aa, vadan endast en krets i detta avseende haft en avvikande mening. b) I avseende på åderstiäggen, önska 268 kretsar,. att de biva ti antaet 4, och att de sättas ika för aa. Tre kretsar förorda 3 och 2 kretsar 5 åderstiägg; S kretsar uttrycka önskan om oika stora åderstiägg för oika äraregrupper. c) För S-åriga ö n e i n t e r v a I e r såsom hittis uttaa sig 265 kretsar, för 3 åriga 6 kretsar och för 4-åriga 2 kretsar. 8. Saintiga 273 kretsar utt::~ ' det önskemået, att utom den kontanta önen böra såsom hittis utgå vissa n a t u r a f ö r m å n e r, såsom bostad, vedbrand och panteringsand. B. Lönebeopp. De 2 kretsar, vika ansett, att önebeoppen böra stäasika för aa :ategorier inom fokskoekåren, ha uttaat föpnde ön"kemå: 1) grundön 1,5oo kr. jämte 3 åderstiägg å 2oo kr. att utgå efter 5, 10 och I S års ordinarie tjänstgöring, sut ön 2,Ioo kronor; 2) grundön 1,400 kr. jämte 4 åderstiägg å 2so kr. att u~gå efter s, 10, 15 och 20 år, sutön 2,400 kronor. De 2 kretsar, som förordat oika önepan för maniga och kvinniga ärare, ha föresagit föjande: 1) för både ärare och ärarinnor grundön 1,400 kr., för de förra 4 åderstiägg å 200 kr. och för de senare 4 åderstiägg å 1 so kr. att utgå efter s, 10, I S och 20 år, sutön resp. 2,200 och 2,ooo kronor; 2) för både ärare och ärarinnor grundön I,soo kr., för de förra 4 åderstiägg å 2oo kr. och för de senare 4 åderstiägg å 100 kr. att utgå efter s, 10, I S och 20 års tjänstgöring, sutön resp och 1,900 kronor. Hut'u de 269 kretsar, vika ansett rättvisan kräva, att vid önesystemets uppstäande hänsyn tages ti egenskapen att vara famijeförsörjare eer icke famijeförsörjare, önskat denna princip tiämpad vid bestämmandet av önebeoppen framgår av nedanstående tabeariska översikter: I. Fiir z'cke famz'&'efiisb'rfm'e. Åderstiägg Anta O runjön Sutön kretsar Anta storek 1\ c ~':..når 240 1, , 10, 15, 20') ' 1, , , 6, 9, 12 1, , , 9, 14 1,800 1, , 6, 9, 12, 15 1,800 1,200 4 { 2 å 200 3, 7 2 å , 15 1, ,500 4!OJ 5, 10, 15, 20 1,900 1, :)0 5, 10, 15 1,950 1, ,6,9, 12,15 1, , , 10, 15, 20 2,000 1, , 10, 15 2, , , 10, 15, 20 2,000 1, , 6, 9, 12 2,100 1,40J , 10, 15, 20 2, , , 8, 12, 16 2,300 { 1,400 2, , 10, 15, 20. (maniga) 2,000 1, , 10, 15, 20 (kvinniga) { 1,500 2, , 6, 9, 12 (maniga? 2,100 1, , 6, 9, 12 (kvinniga) 1 För dem, som äro underkasfade värnpikt, önskas åderstiäggen utgå ett år tidigare. 2 Ogifta ärare och gifta ärare utan barn,

10 Anta kretsar il Jiir famib'e/o'rsö'1y'are. stutön för Sirskida tiägg Sutön för famijeförsörjare Vid äktenskap För barn - kke famrje försörjare 247 1, AOO 2 1, ,500 1, o 2,550 O 2, ,600 2, ,800 2,' ,900 1, ,200 2,300 - ) - 1,800-2) - 1,800-8) - 1 ) Läm_;Jiigt tiiägg. 2 ) 200 kronor för varje barn. 8 ) 300 kronor för första barnet, 200 för det andra samt 00 för varje föjande. De 3 kretsar, vi ka ansett, att famijeförsörjare i stäet för ett särskit önetiskott böra ha högre åderstiägg, ha föresagit föjande sutön för de b åda grupperna : 1) 2,300 och 2,5oö, 2) 2, 200 och 2,5oo, 3) 1,900 och 2,300 kronor. De uttaanden, kretsarna gjort i ansutning ti centrasty resens tredje fråga, h ava format sig ti föjande önskemå : a) P e n s i o n s f r å g o r n a: att p ensionen för fokskoe-. kåren beräknas efter högre procent än hittis (9 kretsar); a tt d en beräknas efter samma procent som hittis (7), att p ension f år b eräknas även för n aturaförmånerna (I I) ; att pensionsådern ej höjes (12), att änke- och pupipensionerna höjas (8), att pensionsfrågan för småskaekåren ordnas efter samma grunder som för fokskaekåren (Jo). b) N a t u r a f ö r m å n e r n a: att för såvä fok- som småskoekåren bestämda föreskrifter utfärdas rörande»tjänig bostad» (några kretsar uttaa speciaönskemå beträffande rummens anta, grunderna för bostadsersättningen m. m.). c) S t a t s b i d r a g: att sådant bidrag måtte utgå med 90 procent av grundönen (2o), m ed 90 procent av hea den kontanta önen (19), att önetiäggen het och hået utgå av statsmede '(37).,. r Kret~ arnas Anta kretsar II.. Smäswekären. önskemå rörande ' öneregering för småskaekåren framgår av föjande tabe: Orundön Anta Åderstiägg storek M eanär , 10, 15, Sutön 1, , 10, 15 1, , 10, 15 1, ,33 5, 10, 15 1, , 10, 15, 20 1, , 10, 15, 20 1, , 6, 9, 12 1, , 6, 9 1, , 7, 11, 15 1, , 10, 15, 20 1, , 6, 9, 12 1, , 10, 15, 20 1, , , 10, 15, 20 1,40) 2 1,000 4 i.oo 4, 8, 12, 16 1,400 1 Jämte tiskott för famijeförsörjare.. d) ~ o r t s ä t t~ i n g s so <: o a n: att ersättning för undervisumgen 1 denna matte utga med proportionsvis samma beopp som för den egentiga fokskoan (12). e) T i d e n f ö r f r å g o r n a s ö s n i n g: att pensionsoch önefrågorna m åtte ösas samtidigt (46), att nämnda frågor måtte framföras ti samtidig ösning för fokskoe- och småsko ekåren (so.) * ( i i f Efter ytterigare utredning i. ärendet, omfattand ~ '! ;J d '~ s: avöningsförhåandena för fokskoans ärarekår i en de andra änder, des öneregeringar, som genomförts för andra tjänstemannakårer inom andet, har centrastyresen den 24 maj i iftågan iigått med en petiti on ti k. m :t, g: :.mdad på de av kre1rsif'öreningarna uttaad e önskemåen.

11 .ÄRENDEN UNDER CENTRALSTYRELSENS BEHANDLING. 1. Pedagogiska ärenden, Å. Frågor rörande skoväsendets organisation. Fokskoans pats i vårt skosystem. Överbyggnader ti fokskoan. I t-idskrihens 2: a häfte erinrades om de strävanclen, som uppstått i städer och stadsiknande samhäen, vika sakna ärove'fk, att ti ersättning härför anskaffa h ö g r e f o k s k o o r och k o m m u n a a m e a n s k o o r. Dessa strävanden 'ha sedan dess titagit i omfattning. Genom att dessa skoor måste bygga på fokskoan som underag, ha fokskoans måsmän fått ett påtagigt oc/p kraftigt stöd för fokskoans utvecking.iruom samma s.kodistfikt. Detta har redan Lett ti samverkan' m'ea:n fokskoa;ns måsmän och dem, som ti:digare strävat att upprätta en med fokskoan parae skoa för de burgna kasse<rna. De fokiga grundsatserna ha s~unda här fått ett handtag, som fö,r ånga tider bir bestämmande. I LäJrioV'erks s täjd.ern.a har uppmärksamhet börja t riktas på a:tt gentom ovannämnda skoarter bereda f:rån fokskolan a vgångna ärjungar m öji:ghet artt fortsätta si.!n: skogång fram ti reaskoeexamen. De burgna kasserna, här i besittning av sin egen skoa, ha i stort sett motsatt sig,detta, ofta understödda av brovcrksä- i r fir,e. Om man undantar. 1\[amö, där fokskoans män yckats under ~amn av»borgarskoa» bygga upp en meanskoa, ha a;rovetksstäderna hittis håit stånd mot den fokiga skoutveckingen. Det äf knappast att vänta någon ändring häruti und-er den närmaste tiden. Men uppenbrurt 'är, att. str[de~ kommer både att utbreda sig art:merra oc_h a_tt t_itaga 1 styrka. Den sutiga utgången kan natwrigtv1s Icke vata tviveaktig.. E:neertid. ~r stäningen för de fokiga grundsatserna 1 skoport1skt avseende nu gynnsammare inom de smärfe samhäena än i de större städerna. I de :')enafe är det ännu icke många utam fokskoärarnas egen kf e'ts, som kunna påräknas som?-nhängare av en på fokskoa;n byggd "easkoa. De festa även av dem :o~ i~ Öv:~i,gt äro demokratiskt agda, men. vika sjäv~ ~tn.j_utt afo:rerksundervi:sning, stä.ua sig i denna punkt artrrumst?.n~e Jumma. Och då det gäer att för sina egna b~n v.aja den ena eer andra vä,gen ti amänbidmngens må, så bi de s;tånda;ktiga ändå fäjrre. I ärove.rksstädern.a komma dä.rf.ör högre fokskoan och meanskoan att biva äroanstat,er i främsta rummet för de mindre bemedades barn, vika ha studiebegåvning. K. m: t.s 'proposition ti 191 I års riksda.g om de kommunaa meanskoorna tistyrktes enhäigt av dess s:atsutskott e11past med någon skärpning av_ kravet på ~:~rnes ik:?mp:tens och med begäran om utredning rörande hojd penswnsader. Båda kamrarne godkände utskottets föa:sag utan dåskussion. Principfrågan var avgjord Genom 'I9I I års besut erhöo de kommunaa meanskoorna högst väsentigt bättre viikor såvä i ekonomiskt som i fättsigt avseende. Genom vad statsmakterna såunda gjort, är för kommune,rna öppnad möjighet att åta fokskoan tjäna som bottenskoa. Det beror nu på de enskida kommunerna hutu de vija använda ISåg av denna u:tväg. Här h~ f~kskoevänn~na och deras meningsfränder en stor upp _g1ift att ~ya mom varje samhäe. Genom enig sammanhåmng och kokt tigodogö rande av de tifäen, som på varje Qrt öppna Sig, kan den ena segern efter den andra vinnas. I samma mån det, som ::tv stats- f 5

12 !6 makterna princip faststäts, bir genomfört, kommet också uppfattn~ngen i de oika orterna att omgestatas. De nya föfordningarna om de kommunaa meanskoorna, av k. m:t utfärdade den 8 december I9II, äro införda såsorm Bi.aga II i detta häfte. Ett tiota skoor hava med stöd av dessa nya författningar sökt rättigheter som kommunaa meanskoor, och fera hava erhåit sådana mer eer mindre fuständigt. Vid förrundringen från skootna-s förutvarande ti deras nya tivaro har det visat sig vara högeigen behövigt att en efte'f förhåandena avpassad ordning härför stadgas. Frågan härom ävensom andra frågor som angå ungdomsskoor byggda på fokskoans kurs komma att upptagas av en under bidning varande organisation med namnet D e k o m m u n a a u n g d o m s s k o o r n a s ä rafeförening. fortsättningsskoan. I föna årgången a v tidskriften (andra häftet si. d. 14) ämnades en utförig historik över denna frågas behanding inom föreningen och de framstä.ningar, centrastytesen gjort i ärendet des ti k. m: t och des ti Fokundervisningskommitten. Då frågan i sin hehet fortfarande är under nämnda kommittes behanding, har centrastyresen i avvaktan på dess betänkande gjort densamma viande. Frågan om yrkesutbidning för de från den egentiga fokskoan avgångna eeverna ha:r tidigt stått på föreningens pr'ogram och är fortfarande för emå för centrastyresens uppmärksamhet. I sin ängre frajiti omnämnda skrivese rörande önskemå betr'äffamde innehået i en bivande fokskoestadga för ;nikets s:täd.er, framhåer de större städernas sjätte ärarek'ongress fröja;nde rörande fortsättningskoan och y;rke.sund.ervisningen: Obugatoriska fortsättningsskoor upprättas för den ungdom under 16 år, som ej åtnjuter annan, med fortsättningsskoans!ikvärdig undervisning, under iakttagande av band annat: att fortsättningsskoorna bi minst tvååriga med arbetet föragt ti i~ afhah tid ärt kväamå; ah de, Jkr s!dant befinnes ämpigt, även må anordna:s som fackskoor med eer utan praktiskt arbete eer som skoor för närbesäktade grupper av 1 d_~tta dock utan ~tt sko?.rnas rent medborgeriga uppgift.)ås~~~~ s~tt~sj samt ay v1d uppgorandet av fortsättningsskoornas under; v1snmgspan aven ungdomens fysiska uppfostran må tigodoses. o Sås~~ häft.et 54 av»pedagogiska sktifter» har under a;~et _utgivits ett a:bete,.. som berör yrkesundervisningen, namigen»grundfragor rorande skoans organisation» av,georg Kerschensteiner.. ' YTkesskoef.rågan i Stockhom, som därstädes under rr:ång~ år stått på dagordningen, har nu vunnit sin ösnmg 1 huvudsaki? överensstämmese med det försag, som av fokskoemspektören professor F. von Scheee ~f~agts inom foksko1eöverstyresen. Att börja med I~t"atta _s tre yrkes_~ko.or a~ den s. k. endagstypen,.en for smckare, en for mekamska verkstadsarbetare o.ch en för sömmers_~co.r: S~adsfumäktige hava ansagit des 8o,2oo kr. for Iordnmgstäande av okaer des 25 ooo m-. att användas för yrkessko-ornas verks,amhet u~der höstte.rminen Yrkesskoorna komma att sortera under fokskoe ÖverSityresen, som för desamma utsett särsktida speciastyreser. Då särsd.t den fortsatta undervisningens tidseniga O ~~dnande genom fortsättningsskoor och yrkesskoor är i h~g?rad beroende av beskaffenheten av den skyddsagstiftnmg, som regerar minderårigas anstäande i förvärvsarbete, har centra~~tyre sen sedan änge ägnat den viktiga fråg~_n om namnda ~ky~dsagst iftning sin synneriga uppmarksamhet samt mg1ck den 12 apri I9I I ti k. m: t med den, framstäning i ärendet, som finnes införd å sid. I I o i tidskriftens andra häfte samma år. Frå ga!il har nu varri.t föx e vid innevarande år~ riksdag.. I det f ö r s ~? t i I a g o m a r b e t a r e s k y d d, s.?.m ~ en k. pro~os11t10n {iörre.a;des riksdagen, förekom en sarsk11d avdenmg, innefattande s ä r s k i d a f ö r e sk rifte-r rörande minderårigas användande i a r h e t e, vika återgivits i n :r 16 av Svensk Läraretidnin~. I motive~ ingen erinrade föredragande de,part~m c nts- 2