Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2014

Transkript

1 Ur KB:s samlngar Dgtalserad år 2014

2 INFRMATINSTEKNLGIN Vngar åt männskans måga SU 1994:118

3

4 1%: Stats w w offtlga utrednngar w 1994:118 Statsrådsberednng INFRMATINSTEKNLGIN Vngar åt männskans måga Betänkande Stockholm 1994 ITkommsson

5 SU Ds kan köpas från Frtzes kundtjänst. För remssutsänd nngar SU Ds svarar Frtzes, fftlga uppdrag Regerngskanslets valtnngskontor. Publkatoner, på Beställnngsadress: Frtzes kundtjänst Stockholm Fax: Telefon: Formgvnng produkton: Studo K Tryck Alfa ja.. repro: Prnt é ;q c mslagsfoto: Nke KarlRoland SchröterBldhuset. Stockholm 1994 ISBN ISSN X

6 VINGAR ÅT MÄNNISKANS FÖRMÅGA lnnehåü lnlednng sd 5 Vngar åt männskans måga våra sta rekommdatoner sd6 Bakgrund sd 25 De omvärldsvllkor nya lnformatonsteknologns Sverges utsättnngar D nformatonsteknologska Stats uppgft möjlgheter utgångsläge ndustrn Det fortsa arbetet sd 47

7

8 Inlednng Regerng tllkallade d 17 mars 1994 v behandlar. V har lkväl stannat kommsson främja bred användnng använda d, låter d syfta på ett brett nformatonsteknologn Sverge, spektrum möjlgheter metoder ett medel höja lvskvaltet öka vårt lands utveckla medla kunskap. nternatonella konkurrskraft. Kommsson Det är också vktgt poängtera tek har tagt namnet Informatonsteknolog nologn dast är ett redskap, ett medel, kommsson ITkommsson. högre grad kunna verklga värd Statsmnstern är kommssons ordande, ndvduellt mer samhällelgt slag. IT medan utbldnngsmnstern svarar d utvecklng kommer grund ändra löpande samordnng kommssons våra samhäll levnadsmönster. arbete. I kommsson ngår ledamöter De slag kommsson fram dna ett flertal statsråd samt rad framträdande rapport vänder sg tll bred krets mot eträdare närngslvet, utbldnng, tagare. Det gäller regerng rksdag, valtnng samhället övrgt. landstng Kommssons arbete är nrktat på Det är kommssons kommuner, etag hoppnng främja användnng nformatonsteknologn. skall stmulera tll dskusson tll Det nnebär fokus rktas mot användarna nsatser från dem de berör. sklda. slag konkreta snarare än mot tllverkarna, mot applkatonerna Rapport överlämnas tll regerng snarare än mot nfrastruktur. har möjlghet drekt omsätta de slag Med bred användnng nformatons hör hemma nom dess ansvarråde teknologn stmuleras emellertd också handlng. Kommssons rekommdatoner nfrastrukturella dna lgger nödvändga nvesterngar, rapport samtdgt tll grund lk de producter är verksamma på de slag tll stmulansåtgärder kom det nformatonsteknologska området. msson samtdgt eslår stftels I dna rapport presterar d analys de vsoner, mål ITkommsson kunskaps rktlnjer med fnanserng tll. kompetsutvecklng fortsätter lgger tll grund kommssons arbete. Kommsson nu stt arbete, Kommsson eslår åtgärder ntatv nte mnst vnna bred anslutnng på ett stort antal områd. Många aktörer ITanvändnng nom alla samhällssektorer. berörs. Av detta följer när kommsson Vår framgång kommer bestämmas sna slag uttalar något skall ske har vlk grad v mår stmulera sklda detta skftande nnebörd. Det kan gälla ett männskor ta tllvara de möjlgheter IT ålggande, skt eller helt kelt lämplg öppnar. väg uppnå ett vsst mål. Låt oss redan nlednngsvs konstatera term nformatonsteknolog eller d Stockholm august vanlga kortnng IT har svagheter För I T,êømmxsøn bämnng hela det omfande område Carl Bldt 1994 bdrar ITKMMISSINEN 5

9 VINGAR ÅT MÄNNISKANS FÖRMÅGA Våra sta rekommdatoner TÄNK alla skolan unga M... skulle ha tllgång tll Männskans måga växa utvecklas är hnes styrka. Rätt utnyttjad ger IT vngar åt dna måga. Det är vngar lyfta överbrygga stånd med. Det är vngar verklga kan annars ambtoner ouppnåelga med, vngar revolutonera både vardag arbetslv. Gom IT:s gombrott ändras männskors länders vllkor grund. Avstånd mnskar. Samarbetet får nya verktyg. Gränser länderna emellan bryts ner tll mån ett frtt flöde vetande. Ekonomns nternatonalserng under stryks ytterlgare. IT skapar nya möjlgheter såväl ndvd samökar möjlgheterna kommuncera sam hället. D arbeta, ta tll vara utnyttja nformaton kunskap, lösa problem utveckla ny kunskap. D öppnar nya sätt vara, arbeta, mötas umgås. Dessa möjlgheter berör varje samhälls lvråde varje männska. M de gör också Sverges framgång ett allt mer sammanvävt världssamfund. Vår poston ledande välståndsnaton kommer framtd ännu mer än dag hänga samman med mågan utnyttja snabb kunskapsutvecklng sörja effektv nformatonssörjnng. Inte mnst måste ctra. Detta är specellt Sverge utnyttja varje medel väga upp de nackdelar lgger långa geografska stånd tll marknader händelsevktgt dags ekonomska kan utvecklas bättre balans. Gom IT hela vårt land läge. Med d mnskade betydels fysska stånd kan varje bygds rka utsättnngar bl tll gemsam styrka. För d sklde bättras möjlgheterna tll studer, arbete kovran oberode td rum. Förutsättnng här är datorer grundläggande kommunkatonsmöjlgheter blr tllgäng möjlghet lga lkvärdga vllkor alla delar landet. En vson detta slag lgger tll grund d framtd IT kommsson ser teckna sg. I delar fnns d redan dag, drekt kontakt all världs kunskap. med mtt det svska samhället. V uppfar IT ett redskap, ett teknskt hjälpmedel sg självt nte gör verklghet några vsoner. För detta skall ske krävs det medvethet om möjlgheterna, klart beskrvna mål uthållgt arbete många. Mål utvecklng d nya teknk dess olka användnngar vll v formulera på följande sätt: 6 0 ITKMMISSINEN

10 VÅRA FÖRSTA REKMMENDATINER 0 Sverge skall vara ett samhälle där modern IT hjälper tll ge höjd lvskvaltet alla ett utvecklat välstånd. D skall kunna utnyttjas överallt alla, nte bara de särsklt kunnga. Det kommer meda betydande omställnng arbetsformer lvsmönster. Betraktad detta sätt blr IT framtd lka naturlg pappret pnan sedan länge vart. D nya teknologn skall utnyttjas nformatons kunskapssöknng, utbldnng, konst vetskap, etagande samhällsservce. IT fler kvaltet områd Lnderhållnng, höja nom än flm spel. D svska kulturs det svska språkets ställnng skall dna nformatonsprocess värnas särsklt. skall VISSTE DU ATT mljoöver IT har drekt görande betydelse d svska ner männskor ekonomns konkurrskraft. Där måste de Sverge kan kommunverksamma etag deras anställda ges bästa cera med möjlga utsättnngar utnyttjandet IT. De elektronsk mndre medelstora etags behov bör detta post va det sammanhang särsklt Lppmärksammas. De svska globala nätkompets kunskapsmljöerna skall vara nterna tonellt raktva dynamska. Det är därgom verket fler mer Ltvecklngsbara arbet kan skapas. Internet. För verklga dessa mål göra det snabbt krävs det många medverkar. lt:s utvecklng tllämpnng angår alla. I sta hand är det på marknad från mötet mellan stora små användare teknks utvecklare kraf t ett brett ITutnyttjande måste hämtas. Kommandon reglerngar kan nte klara uppgft. Ett brett utnyttjande IT är utsättnng nte bara dags uppgfter skall kunna skötas bättre, utan också fram allt skapa möjlgheter nya typer verksamhet. Gom teknk ändras arbetets organsaton grund, trolg så etag organsatoner blr allt mndre fler m samverkar allt mer. Utvecklng går från ctralt styrda herarker mot dectralserade nätverk. Stats roll, lk kommunernas landstngs, är stmulera stödja, undanröja hnder, vara Drvkraft edöme. männskas måste emellertd lgga varje personbehov lga gagemang. Skolan bygger männskors kunskaper, också upp unga m deras vanor beted. Det nya sätt ta tll vara kun skaperna, IT ytterst utgör, måste växa ur sprdas ITKMMISSINEN 7 0

11 VÅRA FÖRSTA REKMMENDATINER III vdare från skolans mljö arbetsformer. IT kan nom undervsnng medverka tll utvecklng nya undervsnngsmetoder skolan på dstans, ung domsutbldnng lkäl det lvslånga lärandet är starkare än motsvarande ändrng många andra områd. Rättsordnng måste ge utvecklngsmöjlgheter åt IT användnng dna. D skall samtdgt ge ramar utsättnngar. D skall skydda värd vlka nte får trädas när, personlg ntegrtet säkerhet, m utan vara myndarmässgt begränsande. Ett tredje område där stat har ett särsklt ansvar IT:s möjlgheter tllvaratas är nom d offtlga valtnng. Dna skall vara effektv rätt valta det uppdrag medborgarna antrott d, m också öpp, del vtal demokrat. D offtlga valtnngs utnyttjande m skolan undervsnng är stahandsuppgft gemsam strävan göra Sverge tll framträdande IT användare kommer åtgärder nom lagstftnng strax därefter. IT skall vara ett edöme andra. Inom dessa tre områd utbldnng, rättsordnng d offtlga valtnng lk fråga om nfra TÄNK M... struktur det rättslga regelverk är utsättnng alla våra dnas utvecklng, lgger Sverge dag långt framme ett skolor nternatonellt perspektv. Detsamma kan sägas om flera etag va andra områd. Det ger vårt land ett gott utgångsläge, m dataskärm där nte anlednng slå sg tll ro. D strateg v vll kunde drekt utveckla söker ta tll vara både vårt goda utgångsläge de specella, delvs unka utsättnngar just Sverge har. Här tllgång tll fnns anlednng notera Sverge har telelag unverstets garanterar tllgång tll telekommunkatonstjänster hela landet. bblotek I det följande anger v åtgärder på områd v dag ancerade bedömer särsklt vktga. V har valt göra det område laboratorer. område, med angvande nte bara vad borde uppnås utan också några vägar tll mål. Fokus sätts på IT:s användnng, där det är vår övertygelse det är gom stmulera dna teknks verklga gombrott bäst främjas. Vngarna lyfter bara om de brukas. Ett program måste följas upp noggrant. De här eslagna åtgärdernas gomande resultat skall rapporteras årlg. 8 0ITKMMISSINEN

12 VÅRA FÖRSTA REKMMENDATINER Utbldnng forsknng Vad skall uppnås Alla elever skolan skall lära sg använda IT. På undervsnngsmljön nlärnng så sätt nyas, pedagogk utvecklas bättras. Därmed frgörs kreatvtet hos både lärare elever. Det ger ökade möjlgheter tll personlg utvecklng framgång yrkeslvet. kan Samtlga unverstet högskolor skall lgga när det gäller utnyttja IT forsknng nom alla främja frontlnj utbldnng dscplner. Alla studter skall kunna använda IT. Lärare forskare skall med hjälp datorer kunna kommuncera såväl natonellt nterna tonellt. Forskare med behov särsklt kraftfull bearbetnngs dataöverngskapactet skall kunna ges tllgång tll sådan. Det elektronska unverstetet skall ge Her tll gång tll mer kunskap. IT skall vara ett ntegrerat hjälpmedel nom alla kurser ämn, naturvetskaplga lkäl humanstska estetska. utbldnng teknska, 0 Flckors ntresse användnng IT skall särsklt stmuleras utvecklas. Kvnnor skall kunna utnyttja mnst samma utsträcknng män. IT IT skapar möjlgheter alla elever. nya D skall utnyttjas ta tllvara varje elevs talang stödja elever med särsklda behov, t.ex. handkappade. Gom dstansutbldnng med hjälp IT skall såväl ungdoms vuxutbldnng, d högre utbldnng d kontnuerlga kompetsutvecklng stärkas. Hur skall detta ske Kommuner, skolor, unverstet högskolor har användnng IT undervsnng mål sätts upp hur detta skall ske. främjas ansvaret ITKMMISSINEN 9

13 VÅRA FÖRSTA REKMMENDATINER Varje kommun skall utarbeta strateg ITanvändnng dess utbyggnad skolan. Rektor har samma ansvar d egna skolan. 0 En natonell akton goms stmulera alla kommuner skolor tll bred ITanvändnng. I akton bör stat, utvecklare leverantörer IT, läromedels lag med flera samverka. Akton ntroduceras höst 1994 goms under En särskld organsaton skall sättas upp ge akton kraft. Ett natonellt Internetanknutet nformatonsnätverk skol datanätet skall upprättas. Tjänster hög kvaltet knyter samman alla skolor med varandra, m också med unver stet högskolorna, skall erbjudas nätet. Tjänsterna nom nätverket skall kunna nås från varje klassrum, också på lågstadet. Kontakter med bblotek olka kulturnsttutoner underlättas därmed. C Lärarna skall ges möjlghet kunna fungera ITanvändnngs edöm nom alla utbldnngsformer. Fortbldnng nödvändg. lärare, med användnng IT, är Lärarutbldnngarna skall ge nyutexamnerade lärare möjlghet vsa väg fråga om användnng IT undervsnng. Berörda unverstet högskolor skall utveckla dstansutbldnng med hjälp IT verksamma lärare. redan För lärarna skall kunna arbeta med IT tllräcklg omfnng fordras alla lärararbetsplatser skolan nom d högre utbldnng är sedda med tllgång tll väl passade datatjänster. Utvecklng elektronskt tllgänglga läromedel skall främjas. D svska kulturs det svska språkets ställnng skall därvd hävdas. Läromedl behöver kunna användas ställer kr alla klassrum vd lärararbetsplatserna. Det lokala datanät. Varje unverstet högskola skall ha heltäckande plan utvecklng ITanvändnng. Studter skall ha god tllgång tll datorer. Studtbostäder skall ha elektronska kommunkatonsmöjlgheter. ITKMMISSINEN 10

14 VÅRA FÖRSTA REKMMENDATINER Inom forskarutbldnng skall alla studter göras trogna med IT:s användnng möjlgheter. Rådgvnng hjälp ITspecalster skall fnnas tllgänglg alla forskare. 0 En forts uppgraderng unverstetsdatanätet SUNET skall gomas. De mndre medelstora högskolornas anslutnng tll SUNET skall bättras. Alla studter ha tllgång tll SUNET. Forskarnas behov datakraft tllgodoses. skall skall När 30 proct Europas unverstet forsknngs nsttutoner 1997 lgt d Europeska Unons EU mål skall vara anknutna tll ett gemsamt forsknngsnät verk skall alla svska unverstet högskolor vara med. Dstansutbldnng med hjälp IT skall främjas, bl.a. gom sprdnng nformaton om pedagogska teknska möjlgheter gom synlggörande goda exempel. Gom statlg upphandlng tjänster dstansutbldnng form främjar utvecklng samarbete mellan skolor, unverstet högskolor skall regerng ge stt stöd tll utvecklng dstansteknk. Rättsordnng Vad skall uppnås Lagstftnng skall vara utformad användnng IT nte onödgtvs hndras eller komplceras. Allmänna kr rättssäkerhet, ITsäkerhet skydd d skldes ntegrtet skall uppfyllas. Gom ett väl ankrat rättslgt regelverk, samt spelregler övrgt, kan ett allmänt trode dynamsk utvecklng IT skapas kompets höjas. Med stöd IT skall det rättslga regelverket göras mer överblckbart. Medborgarna skall beredas goda möjlgheter ITKMMISSINEN 11

15 VÅRA FÖRSTA REKMMENDATINER fnna använda nformaton om lagar ordnngar med anknytande rättskällor. Hur skall detta ske En övergrpande kartläggnng skall gomas lagstft nng med skte på klargöra samband stort mellan Därvd skall uppmärkrättslga reglerngar IT. äv samhet ägnas åt problem skär gom tradtonella rättråd behov djupade studer problem där jurdk teknk vävs samman, bl.a. på standardserngs området. Nödvändga ändrngar skall successvt kunna gomas under de tre närmaste år. 0 De talsrättslga upphovsrättslga områda skall särsklt ses över. Ett nära nternatonellt samarbete söks främja nternatonell reglerng. Målet skall vara nya rättsregler skall nas nom tre år. r Inställnnghos arbetsmarknads partertll dstansarbete andra ändrngar arbetslvet gom klargöras berörd lagstftnng ses över. IT skall En ny datalag skall utarbetas. Aktva ntatv skall därvd tas påverka d rättslga utvecklng nom EU. Förberedelserna d nya lag skall nledas redan nu. En utrednng tllsätts frågor om bl.a. etermeders andra nya meders hållande tll tryckfrhetsordnng yttrandefrhetsgrundlag. Utrednng skall vara färdg med slag under En utrednng med uppgft utarbeta slag tll sådan rättslg reglerng kan behövas samband med nrättandet s.k. elektronska anslagstlor använd nng elektronska dokumt nom både valtnng närngslvet har tllsatrs. D skall redovsa sna slag sast november lagstft Regerng har ansvaret det nödvändga nngsarbetet kommer tll stånd. Kontakterna med rättslga organ nom EU skall vdareutvecklas, bl.a. med d rådgvande rättslga nsttuton nom IMPACTprogrammet ITKMMISSINEN

16 VÅRA FÖRSTA REKMMENDATINER Förvaltnng Vad skall uppnås D offtlga valtnng skall vara effektv ge god servce. fftlg valtnng skall vara ett edöme ITanvändare. Ratonellare arbetsrutner skall bättra servc admnstratonskostnaderna. pressa Medborgarnas etags kontakter med myndgheter annan offtlg verksamhet skall vara klare mer öppna. IT:s möjlgheter främja allmänhets nsyn nformatons valtnng skall tllvaratas. Höga kr på systems ntegrtet säkerhet skall därvd beaktas. D personlga skall värnas. Alla offtlga organ skall utnyttja de möjlgheter IT ger. Det nbegrper kunna ta emot besvara elektronsk post ha möjlgheter Därmed främjas elektronsk söka nformaton databaser. ärdehanterng. 0 Handläggnng offtlga ärd skall ske snabbare. I många fall skall tdsåtgångerna halveras. Det kräver ett grund nytt sätt valtnngsutgfterna arbeta. mnskas. Därgom kan de offtlga Elektronska kommunkatonsmöjlgheter med organ EU skall etableras göra det europeska valtnngssam effektvare. bdrar därmed tll arbetet Förvaltnng verklga d nte marknad. D offtlga upphandlng skall ske på ett sådant ökad användnng standarder, helst nternatonella, främjas. sätt Hur skall detta ske Ett handlngsprogram skall gomas främja utvecklng nya arbetssätt gom användnng IT d offtlga valtnng. Därvd skall såväl ratonalserngs vnster uppnås ökad öpphet främjas. Teknska lösnngar kan användas äv nom närngslvet skall eftersträvas. Programmet goms under tre år. ITKMMISSINEN 13

17 VÅRA FÖRSTA REKMMENDATINER 0 Programmet främja ITutnyttjandet utarbetas nyas successvt berörda aktörer gemsamt nom valtnng. Alla utsätts göra åtagand aktvt bdra med egna nsatser gomandet. Ett samlat program nyelse regerngskanslets nformatonssörjnng skall gomas. Rksdag, departemt valtnngsmyndgheterna måste rng kunna kommuncera effektvt med varandra. Reformegoms under begränsad tdsperod. En kartläggnng skall gomas de fnngsmässga hnder från rt verksamhetsmässga utgångspunkter elgger kunna utnyttja IT därmed nya valtnngs organsaton arbetsformer. Reglerna om arkv skall samtdgt ses över. offtlg nformaton på standardserat sätt på rmlga ekonomska vllkor. Elektronska blanketter skall göras tllgänglga. fftlga elektronska anslagstlor skall upprättas. fftlga publkatoner annan offtlg nformaton skall göras tllgänglg databaser. Det gäller äv offtlg nformaton från EU. Myndgheter skall utveckla nformatonstjänster persondatorer bostäderna. Tjänsternas nnehåll skall hetlgt lätt tllgänglgt. vara fftlg nformaton skall på. ett kelt sätt göras tllgänglg äldre, samt på lkvärdgt sätt vara tllgänglg männskor med funktonshnder. De offtlga bblotek skall utnyttjas nformaton Medborgare etag skall ges ökade praktska möjlg heter ta emot, lämna söka elektronskt lagrad om samhällsfrågor, m också om t.ex. ltteratur, konst musk, elektronskt skall kunna nå alla. Översättnngs offtlg nformaton skall fnnas de tjänster på stora nvandrarspråk. Gom medborgarkontor skall medborgare med IT:s hjälp kunna närmas tll varandra. myndgheter Regerng har det yttersta ansvaret nyels d 14 ITKMMISSINEN

18 VÅRA FÖRSTA REKMMENDATINER offtlga valtnng. En nära samverkan mellan stat, kommun landstng är nödvändg. Ensklda myndgheter, kommuner landstng har det omedelbara ansvaret d egna användnng IT. Hälso sjukvård Vad skall uppnås fftlga prvata vårdgvare skall gom utnyttja IT kunna erbjuda vård hög kvaltet. Effektvtet hög produktvtet skall främjas. En bättre vård ökad säkerhet skall därgom kunna åstadkommas med beaktande hänsyn tll d personlga ntegrtet. Medcnsk rådgvnng m.m. med stöd dataöverng effektv användnng IT, s.k. telemedcn, skall göra det lät tare snabbt erbjuda kvalfcerad vård alla delar landet. Hur skall detta ske behövs vad gäller ITanvändnng på olka nvåer En samsyn nom hälso sjukvård undvka solerng kommunkatonsproblem. Databaser med hög nformatonskvaltet tllltlghet, rörande bl.a. termnolog nomklatur, bör skapas bättra de medcnska beslut på samtlga nvåer nom hälso sjukvårdsorgansatonerna. Former systemsamverkan bör utvecklas ge möjlghet tll ett säkert effektvt nformatonsutbyte, bl.a. gom ett ökat utbyte elektronska dokumt. System datorstödd, ebyggande rådgvande hälso vård, rktad drekt tll allmänhet, anpassad äv äldre handkappade, bör utvecklas lasta vård gvare klare vårdspörsmål. Vård hemmet bör underlättas telekommunkaton., med hjälp tllämpad ITKMMISSINEN 15

19 VÅRA FÖRSTA REKMMENDATINER Medarbetarna nom de vårdgvande organ bör ges ökad utbldnng medcnsk nformatk, nformaton, rådgvnng teknskt stöd främja bred användnng IT. Det kan ge ökat utrymme samtal omvårdnad. 0 Fnansärerna vård, lk tllsynsmyndgheterna, bör bygga upp databaser därur kunna skaffa d nformaton de behöver om vårdprodukton, vårdresultat, hälsoläge befolknng vårds tllgänglghet. Kommunkatonsnätverk Vad skall uppnås Kommunkatonsnätverk skall vara sådan kvaltet Sverge kan hävda ledande poston när det gäller ITanvändnng. 0 Effektva elektronska kommunkatonsmöjlgheter skall ñnnas tllgänglga såväl medborgare etag. Tllgång tll nödvändg dataöverngskapactet alla delar Sverge skall säkerställas tllräcklgt bred användnng IT. möjlggöra Hur skall detta ske C Gom främja bred användnng IT ökas efterfrågan på nya tjänster kommunkatonsformer nom nätverk. Det stmulerar tll angelägna nvesterngar. En forts hög nvesterngstakt fasta mobla nätverk Kommunkatonsanvändnng IT måste upprätthållas. nätverk är aldrg färdgbyggda. Tele, rado tv samt tll etag på marknad nvesterar kostnadsbdra konkurrslagstftnng skall effektva teknker kan samverka ett nätverk nätverk tll tjänsterna blr effektvt konkurrsutsa därmed tllgänglga tll låga prser. ITKMMISSINEN 16

20 VÅRA FÖRSTA REKM M EN DATIN ER Stat skall säkerställa kommunkatonsmöjlgheter god kvaltet tll rmlga prser erbjuds landets alla delar. Det huvudsaklga medlet detta är fr konkurrs, kompletterad med telelags kr. öpp tonslösnngar hela landet främjas. frekvsutrvmme Vd delnng befntlg teknk på rado tvnät skall hänsyn tas tll framtda marknader kommu ntrodukton mer effektva sändnngs nkatonsformer. e Gom upphandlng nättjänster d offtlga sektorns behov skall konkurrs kostnadseffektva kommunka Goda kommunkatonsmöjlgheter skall skapasf kappade andra med specella behov. Ett särsklt med dna nrktnng upprättas. handprogram Ett natonellt katalogsystem alla användare tele ITtjänster bör utvecklas, gärna d berörda bransch samverkan med statlga myndgheter. Teknsk Standardserng är yttersta vkt nätverk skall kunna samverka. Användarnas medverkan standar dserngsarbetet måste öka. Standardserngsarbetet bör effektvseras rnarknadskontakt. äga rum med bästa möjlga nternatonella Stat skall d nternatonella standardserng medverka tll Öka möjlgheterna med elektronska dkort dtfera d ndvd eller aktör kommuncerar. Möjlgheter utnyttja elektronskt jurdskt bndande sgnaturer sgll skall utvecklas. Stat skall stmulera utvecklng sprdnng sådana system gom eg användnng. Detsamma bör gälla andra stora användare. Investerngarna kommunkatonsnätverk skall göras etag på marknad. Regerng har ansvaret de nngarna utvecklas övervakas hänsyn tas tll nödvändga ramvllkor nfrastrukturella utsätt specella ntress medborgargrupper. Gom uppskall stat härutöver främja utvecklng handlng eftersträvansvärd rktnng. ITKMMISSINEN 17

21 VÅRA FÖRSTA REKMMENDATINER Närngslvet Vad skall uppnås Ett IT utvecklngsvänlgt vnner nödvändgt nsteg etagsklmat skall säkerställa alla etag. snabb nvesterngstakt främjar ntrodukton ny teknk. Gom bättrad nformatonssörjnng skall såväl varuetags effektvtet, nnovatons tjänsteproducerande måga konkurrskraft stärkas. Därgom skapas ökad tllväxt fler arbet. Företags möjlgheter utnyttja utöka sna nätverk kontakter måste vara goda. 0 Företagande med hjälp IT kan bedrvas mer oberode geograñska stånd. I annorlunda organsatonsformer skapas utsättnngar stärkt treprörskap nom ett kan måga teknskt överbrygga områd. IT sn gom stånd td rum bl ett vktgt stöd regonal utvecklng. nya Hur skall detta ske 0 En hög kunskapsnvå effektv ITanvändnng hela det svska samhället verkar främjande också utvecklng. närngslvets Forsknng utvecklng ny teknk dstansarbete skall gomas, nte mnst pröva möjlgheterna skapa nya arbetstllfäll glesbygd. Facklga, arbetsrättslga säkrngsmässga utsättnngar dstansarbete är särsklt skall klarläggas berörda problem åtgärdas. västlga. Dessa Utvecklng kommunkatonsnätverk databaser teknk kunskapssprdnng skall främjas bättra etags treprörers tllgång tll nformaton om fnanserngsmöjlgheter, offtlg upphandlng, unverstets högskolornas forsknngsresultat, patt, treprörer, underleverantörer, geografska data, fastghetsregster, m.m. Möjlgheterna skapsmässg beredskap kunna sammanlänka affärsproduktonssystem med motsvarande hos system sna etag utveckla teknsk kun ITKMMISSINEN 18

22 VÅRA FÖRSTA REKM M EN DATIN ER partners samarbete särsklt vktgt skall främjas. Sådant är de små medelstora etag. Former nätverksbyggande utbldnng nforma tonsteknologanvändnng mndre medelstora skall utvecklas. undersöknng skall En gomas etag dtñera hnder utökad effektvare ITanvändnng hos olka kategorer mndre medelstora etag. Större etablerade etag bör fungera mtorer små nya etag. Utvecklng ntegrerade elektronska marknadsplatser skall främjas. På dessa marknadsplatser skall varor tjänster kunna utbjudas, tal slutas, betalnng ske tjänster levereras. C D offtlga sektorns databaser skall ökad utsträcknng Kontakter mellan närngslvet unverstet högskolor måste främjas. Elektronska nätverk bnder samman etag med unverstet högskolor skall utvecklas främja kunskapsutbytet. Andel svska etag deltar EU:s ndustrella forsknngsprogram nom ITområdet bör öka. Forsknng om IT Vad skall uppnås lgga D svska ITforsknng skall front såväl när det gäller utvecklng tllämpnng användnng IT. göras tllgänglga användas etags tjänste produkton. 0 De svska kompetsmljöerna skall vara bland de rak tvaste värld utvecklng etablerng nnovatv ITndustr. ITKMMISSINEN 019

23 VÅRA FÖRSTA REKMMENDATINER 0 ITforsknng skall medverka tll goda kunskaper om tllämpnng IT sprds nom närngslvet tll det övrga samhället. Hur skall detta ske En översyn kraftsamlng befntlga offtlga nsatser forsknng utvecklng nom ITområdet skall gomas. Resultatet översyn redovsas regerngs forsknngspoltska proposton Insatser nom forsknngsråds, sektorsorgans andra myndgheters forsknngs utvecklngsarbete bör ökad utsträcknng nrktas mot tllämpnng IT, t.ex. vad gäller multmeda, samverkansteknk; bbloteks nforma tonsvetskap, rättsnformatk, samt teknk utvecklng p tjänsteetag. Httlls prorterad forsknng om basteknologer, mkroelektronk, systemteknk, kommunkaton produktonskonstruktonsteknk skall kompletteras med forsknng rörande olka former användnng IT; 0 Behovet ett helhetsperspektv kopplng tll ekonomsk, arbetsmljöorterad, betedevetskaplg pedagogsk forsknng samt tll konstnärlgt utvecklngsarbete skall beaktas. Studer hur d regonala utvecklng påverkas taxesättnng olka typer nvesterngsalternatv är angelägna. o En ökad andel svska forskare nom EU:s program ITforsknng skall eftersträvas säkra bättre tllgång tll de resultat kommer fram dessa program. Rsker projektkonflkter skall uppmärksammas. Sprdnng befntlg kunskap nya forsknngsresultat bred användnng IT skall ngå ntegrerad del nya forsknngsprojekt nom ITområdet. Kontakter med de mndre etag skall ges särskld prortet. Unverstets högskolornas, nte mnst de nyas, roll utvecklngsarbetet skall särsklt uppmärksammas. Lättllgänglga former, så Internetanknutna databaser, bred sprdnng såväl svska utländska forsknngsresultat nom det nformatonsteknologska området skall utvecklas. ITKMMISSINEN 20

24 VÅRA FÖRSTA REKMMENDATINER Andra vktga områd De användnngråd v här har dskuterat är natur lgtvs långt från de da är betydelse när det gäller användnng IT. Tvärtom berör teknologn varje del tllvaron på ett ofta gomgrpande sätt. I dna sta analys har ITkommsson emellertd valt användnngråd V fokusera några särsklt stor betydelse aktualtet. vll emellertd också peka på några ytterlgare områd uppbart ntresse. Regonal utvecklng är ett område där Sverges geograf ger särskld anlednng utnyttja IT. Rkets glesa bebyggelse stora stånd skapar extraordnära behov dstansöver bryggande teknk. Dna, tllsammans med telelag säkerställer tllgänglghet nfrastruktur landets samtlga delar, ger utsättnngar betydande ITanvändnng nom många verksamheter. Post Telestyrels är tllsyns TÄNK M... myndghet telelag skall verka behovs man funktonsanpassad tllämpnng dsamma. älder kunde Behovet IT utan storstadsregonerna är tydlgt. Där stanna hemma stånd är stora är det jämelsevs vktgare utveckla hos sna sjuka nya former hålla kontakt. IT kan glesbygderna skapa barn när kommunkatonsvllkor det västlga hänsed ger dessa bygder utvecklngsmöjlgheter jämbara med landet behövs, m övrgt. ändå nästan Arbete på dstans med användnng modern teleteknk allt det gjort är stort ntresse. Dstansarbete kan spara erg, gom man skulle många arbetsresor kan vsa sg bl onödga då arbetsuppgfter kan utas närmljön eller närhet bostad. Samtdgt begränsas sådan nedsmutsnng mljön täta arbetsresor bdrar tll. Dstansarbete ger också ndvd stör re bostad möjlgheter välja lvsmljö. D svska ;êuturpøzzk syftar bl.a. tll stödja svskt kulturskapande tll möjlggöra alla Sverge del kulturella upplevelser det svska kulturarvet. Gom IT kan kulturskapare kulturnsttutoner lättare nå publk. Det blr lättare ortera sg museernas arkvs rka samlngar. IT kan också ge upphov tll helt möjlgheter konstnärlgt skapande. Det fnns emellertd också rsk d multnatonella kulturndustrns domnans stärks ytterlgare gom uppbyggnad världspännande nformatonsnätverk. De kulturpoltska åtgärderna bör anpassas tll båda dessa utsättnngar. nya gjort på arbetsplats. ITKMMISSINEN 21 0

25 VÅRA FÖRSTA REKMMEN DATIN ER fulla många olka tllämpnngar, t.ex.: IT spelar betydelsefull roll.rambødlsplanerngeøn I ett antal tllämpnngar IT är d geografska eller rumslga dmson betydelse. Det gäller landskapsnformaton, lägesbestämnng med användnng satelltteknk m.m. En omvandlng allmänna kartor tll dgtala kartdatabaser pågår. Därmed möjlggörs uppbyggnad geografska nformatonssystem, vlka kan spela vktg roll såväl valtnngs utbldnngs användnng IT, utvdgad pr vat tjänsteprodukton. Dessa system kan dessutom vara värde stöd totalsvaret VISS TE DU kommunal planerng ATT. fastghetsvaltnng.. ngerng luft, tll sjöss på land på CD räddnngstjänster RMskva turstnformaton ryms motsva statstk rande A4sdor text. Fastghetsdatasystemet utgör samlad resurs vad gäller fastg hetsnformaton. I systemet ryms rutner dels ajourhållnng uppgfter om ndelnng fastgheter, ägare lagfarter, ntecknngar, planer andra markreglerande bestämmelser, adresser m.m., dels utnyttjande nformaton nom olka samhällssektorer. Informatonteknologn öppnar nya möjlgheter skydda mljön. I Hera sed kan användnng IT främja hushållande med fysska resurser. En bättrad mljö kan också åstadkommas med hjälp effektvare mljöövervaknng. Det är angeläget sådana möjlgheter tas tll vara. Det är också vktgt utnyttja de möjlgheter teknk erbjuder hjälpmedel mljöplanerng stort. Mljöövervaknng såväl regonala nternatonella per spektv bättrar möjlgheterna tll gränsöverskrdande samartllståndsbeskrvnngar, bedömnng mljö bete, vad gäller mässga hotblder planerng åtgärder. Sverge har nterna tonellt sett hög kompets nom området mljöövervak nng. Det är största vkt detta kunnande nte bara under hålls utan äv vdareutvecklas. För verklgande höga ambtoner nom detta område utsätts både god datateknk n effektv telekommunkaton. D nformaton hanteras nom mljövård kan delas på följande sätt: mljönformatonmljödata ärdformaton stödnformaton 22 0 ITKMMISSINEN

26 VÅRA FÖRSTA REKMMENDATINER Stats Naturvårdsverk SNV har tllsammans med länssty relser kommuner ansvar dessa sammanhang. En ökad dectralserng mljöarbetet tllämpas närvarande. Datasystemet KRUT kalknng surnngskontroll, recptkontroll, utloppskontroll mljöfarlg verksamhet utgör ett värdefullt redskap länsstyrelsernas mljövårdsarbete. En aktv vdareutvecklng såväl detta nformatonssystem nom mljövård myndgheter. system pågår andra hos berörda En vdareutvecklng ltredskap tllämpnngar nom mljö planområdet kan spela vktg roll ett fram gångsrkt resurssnålt mljöarbete. För användnng IT skall nå fullt ut det svska samhället är det nödvändgt ta hänsyn äv tll användare med särsklda behov. För handkappade skall kunna använda teknk på sätt är lkvärdgt med andra användares, krävs särskld teknsk anpassnng. För olka handkapp fnns teknska kommunkatonsmöjlgheter där stärknngar omvandlng konstgjort tll specella nmatnngs prestatonsformat tal, punktskrft m.m. kommer tll användnng. IT utgör något revoluton många handkappade, med kontaktmöjlgheter uttrycksformer kan vdgas tll dessa användare nya dmsoner. Det är vktgt de nya möjlgheterna uppmärksammas, ändamålet anpassad ny teknk utvecklas. Efter sådan teknk ofta kan användas många, skapas samtdgt möjlgheter svska etag nternatonellt a ut produkter nom områd där Sverge hävd ntagt framskjut poston. Ett särsklt program rörande ITnsatser handkappade skall gomas. En omfande utvecklng användnng IT äger rum nom rotasvaret. En långsktg strateg har fastställts nrktnng samordnng svarsmakts verksamhet nom området. Datasäkerhetsfrågornas vkt nrktnng mot lng. öpp utvecksystemmljö kännetecknar d aktuella Samverkan mellan cvla mltära system teknsk nvå är eftersträvansvärd Hera sammanhang. Äv ur totalsvarets synvnkel är det västlgt ha stark ITndustr landet. ITKMMISSINEN 23 0

27

28 INFRMATINSTEKNLGIN Bakgrund

29 BAKGRUNDEN De nya omvärldsvllkor Stora ändrngar männskors levnadsvllkor uppbyggnad har skett under det saste rngstakt ytterlgare. d kommer med Två omständgheter är ökade nternatonalserng stor särsklt sannorlkhet betydelsefulla, IT25 accelerera gombrott. samhällets nämlg nte mnst ett land Sverge. Exempl härpå är många. De gränslöst europeska Europa. ntegratonssträvanda Dna utvecklng är nte skapar bara ett alltmer ekonomskt växt, tll D leder såväl tll ökad öppnandet orma teknska utvecklng, konkurrs på exportmarknader. främst nom världsmarknad nformatons kommunkatonrådet, är både utsättnng pådrvande kraft nternatonalserng globalserng ekonom, På det nära ungdomarnas undervsnng. handel, planet Flmer, vetskap märks kultur. ändrngarna värld. Skolan har nte tvspel, muskvdeo nte längre mnst monopol datorer barns ändrar barns ungdomars relaton tll omvärld på ett sätt många har svårt stå. De nya möjlgheterna kan vuxna utnyttjas bredda djupa ungas kunskaper ståelse d komplexa tllvaro kommer möta dem. Gamla gränser mellan etablerade ämneråd rvs ner. nte Det ttet tjänar ändras blr emellertd samtdgt bara mycket gör det. D vktgare både trygghet understrykas dkulturella redskap allt Förändårhundradet. Tll ändrar dessa omvärldsvllkor grund ut sammans nya sättnngarna lvskvaltet välståndsutvecklng överallt kulturellt värdefull, utan också utsättnngar ger nya stabltet fred. Efter järnrdåns fall öppnas ånyo möjlgheterna ett framtda handelråde runt Östersjön. Knas utvecklng mot marknadsekonom, tllsammans med de sydostasatska ländernas snabba ndustralserng tll Övertygande skäl talar faktor kunskap mer än någon annan kommer prägla d framtd väntar nternatonalserad snabbt änderlg värld. Det mer märks redan gom kunskapsnnehållet produkton ökar gom tlltagande snabbhet kunskapsutveck lng. Kunskapsbehov blr samtdgt mer komplexa ITKMMISSINEN

30 sortera de ökade nformatonsmängderna. När såväl kaptal teknk männskor blr alltmer allt snabbare globalt rörlga kommer d lokala kompets kunskapsmljöns styrka bl vktgare det sklda landets välståndsutvecklng dess medborgares levnadsvllkor. Förmåga kompets klara d snabba ändrngs takt blr mera betydelsefull. Som v just pekat på är d framväxande IT del de ändrade omvärldsvllkor. Kvardröjande mellan gränser länder folk bryts effektvt gom med teknks hjälp. IT är samtdgt del kanske t.o.m. d vktgaste d arsal redskap behövs framtd skall kunna mötas framgångsrkt. V är övertygade om långsktg satsnng på bred användnng IT utsättnng TÄNK är de svska kom omn pets kunskapsmljöerna skall bl raktva dyna var på mska. Det är också bara härgom konkurrskraft elektransk framväxt nya jobb kan främjas. väg drekt Sverge är vsso nte samt om ägna IT ett välmot kunde verat ntresse. I Hera andra länder fnns ett motsvarande gabesked gemang. Program med varerande. form fnns for.. nsatser.. Utvecklng USA har de uppgfter saste år spelat stor roll f uppmärksamhet på ITområdet många länder alla antog mynchg kongress The Natonal Informaton Infrastructure Act heter. NII. D utgör rktlnj natonell kommunka tons nformatonssatsnng ser göra det möj lgt männskor kelt tllgång tll nformaton kunna kommuncera med varandra säkert effektvt många olka sätt, tll låg kostnad. Satsnngarna bygger på ett omfande ndustrellt gagemang. Från federalt håll goms bred rättslg nydanng. Inom d Europeska Unon EU har ntstet fråga om aktvteter nom området ökat markant det saste året. Under ordandeskap EUkommssonär Martn Bangemann har nylg rapport arbetats fram, presslag tll fram allt terar rad rättslg nyordnng, med reglerng kännetecknande drag. Förslag tll mest nsatser tllämpat slag fnns dessutom. Här berörs bl.a. frågor om nformatonsstöd tll nnovatv ndustr, dstansut bldnng, dstansarbete, telemedcn, vägnformatk ds trbuerad samhällsnformaton. Det Europeska Rådet ställde sg vd stt möte på Korfu jun 1994 bakom rapport. BAKGRUNDEN ITKMMISSINEN 27

31 BAKGRUNDEN Informatonsteknologns möjlgheter IT:s det gombrott levnadssätt. gäller d kommer revolutonera männskors vardag Överrasknngarna kommer bl många när specfka rktnng utvecklng tar. emellertd skönjas. tryckpress, också läskunnghet ångmaskn, Några bl öppnar helt nya möjlgheter snabbt kommuncera, utnyttja nformaton, m järnvä de allmänna lnjerna kan mer På samma sätt gång telefon, m d del g, flyget, IT utbyta också utveckla kunskap. Lk ndustrsamhällets ny tämjande ergkällor blev hävstång d mänsk nya lga muskelkraft är modern IT hävstång d mänsk lga hjärnan, rätt använd, det mänsklga nuftet vshet. IT ger männskans måga vngar. IT är nte bart eller s främst ersättnngstekno log, det lättare, snabbare effektvare gör göra sådant redan dag. D stället görs är teknolog möjlggör nya sätt mötas umgås. ton Teknk används är vara, nya mångfacetterad. sätt Datorer alltfler eteelser arbeta nya sätt medeprodukter. Nya datakommunka former uppstår t.ex. anknytnng tll rado, tv, telefon, nteraktv vdeo elektronska tdnngar expanderar. Dessutom de prestanda. I lkhet nya med de tdgare nformatonsrelaterade lagrngsformer med alltmer mponeranskapas gom brott kommer v just understrukt IT grun d ändra vårt sätt leva arbeta. Dess effekter är sta hand kulturella eller samhällelga. Vktgast IT är : ökar med männskors varandra måga kommuncera samarbeta ökar männskors möjlgheter bearbeta exsterande nformaton tllägna sg, kunskap utnyttja C ökar männskors utveckla ny möjlghet kunskap tll problemlösnng måga I mer teknskt hänsede kan ändrng beskrvas så sätt 28 ITKMM SS NEN

32 BAKGRUNDEN Det är vktgt poängtera teknologn emellertd dast är ett redskap, ett medel, högre grad kunna verklga värd ndvduellt samhällelgt slag. mer För ndvd vll v peka på följande: bättrad lvskvaltet, bl.a. gom kontakter ökar möjlgheterna arbeta när var man själv önskar, m också gom kontakter med ett ökat mer varerat utbud kultur, nformaton, ströelse underhållnng C tll stärkt kundmakt valfrhet på marknad gom gång tll fler nformatonskällor större jämelse möjlgheter tele, data, text ljud, m äv televsons, kabel radoteknologerna ntegreras smälter samman tll ny gemsam nformatons kommunkatonsteknolog. ökade möjlgheter starta expandera etagsamhet grund låga nvesterngströsklar tllgång tll större marknader högre kvaltet större snabbhet såväl produkton tjänstevaru C större demokratsk nsyn d offtlga verksamhet ökad tllgång tll offtlg nformaton TÄNK M, specalst tllgång tll ny, mer problemorterad utbldnngs pedagogk, ntegrerar bld, ljud text elevs ndvduella takt möjlggör mer flexbla, stmule rande effektva undervsnngs utbldnngsformer skola högre utbldnng dn kunde d hjälp behövs eg läkare a medan undersöknng möjlgheter utblda sg på klare sätt hela lvet gom pågår. användnng dstansteknk På samhällsnvå V möjlgheter kan väntas mar nya gom: större flexbltet kostnadseffektvtet offtlg verksamhet såväl prvat mer lkartade utsättnngar olka regoner fysska får stånd mnskad betydelse gom ökad växtkraft stärkt nyetagande geografskt lägsna regoner ITKMMISSINEN 29

33 BAKGRUNDEN C ökad närhet möjlgheter etag tll nya nya marknadsngs nte mnst mndre, kunder bättrade marknader svska, C ett mer nnovatvt närngslv C mndre resurskrävande tll följd nya arbets mer flexbel offtlg organsatonsformer sektor C bättrad tllgång handkappade tll hjälpmedel andra med allmän samhällsservce särsklda behov C ökad stmulans skolelever se sammanhang, slutdra satser lösa problem C bättrade utbldnngsformer andra studerande grupper nvandrare, med särsklda vuxbehov C bättre gom mljö gom effektvare resursutnyttjande mnskade fysska transporter C vdgar kulturellt tllvaratagande utbud exsterande nyskapande kultursker ett bättre C vtalare demokrat samhällsdeb mer levande öpp C bättrade t.ex. om bostäder möjlgheter sprda gällande rätt, va tjänster samt va medborgarkontor samhällsnformaton, persondatorer Användnng kraftfulla datorer medger hetsnära smulerngar. Sådana smulerngar kan användas nrktnngar. De flesta dessa är nformell karaktär. vrtuella unverstetet fnns redan de facto äv om det verklgdessutom utbldnng tränng katastroffall samt farlga ml jöer. Exempel på sådana områd där smulerng redan dag är ett ovärderlgt verktyg är utbldnng ploter Hygsmula komplcerade elektronska medcnska krurgska n torer, smulerade mljöer, ekonomska katastrofstuatoner grepp m.m. De elektronska nätverk, t.ex. Internet, har skapat ett stort antal formfra, vrtuella organsatoner med olka ntresse har formell status. Detta kommer ha tradtonella un verstet noder med dessas lärare studter. Det vrtuella unverstetet använder ett nternatonellt elektronskt nätverk kommunkatonsmedel. Kursmateral fnns på nätverket. För sta gång kommer unverstet högskolor därmed reell konkurrs på kursnvå. I motsats tll Det nte t.ex. 30 ITKMMISSINEN

34 BAKGRUNDEN konvtonell dstansundervsnng, relatvt passv är hållandet mellan lärare studter kommer snsemellan, det vrtuella unverstetet ha nteraktv karaktär gom utnyttja multmedateknk. Det vrtuella unverstetet kommer nte ersätta det reella unverstetet m kommer kunna vara ett vktgt komplemt tll detta. De effekter bred användnng IT v här har antytt pekar på det med hjälp d nya teknk kommer bl kvaltet kan höjas rör alla. möjlgt utveckla välståndet levnadsvllkor. Lvs Det är västlgt de möjlgheter nu öppnas tas tll vara så fort det går. I ett globalserat snabbt änderlgt samhälle skapas därmed stor konkurrsdel. Samtdgt fnns det naturlgtvs också rsker problem med ny teknologs gombrott. Det är vktgt nte bart flm VISSTE DU spel, utan äv nformaton kultur bredare ATT... mer kvalfcerat slag tllgänglgt nformatonsnätverk. Lagstftnng, lk etablerade levnadsmönster socala datorer per nsttutoner, är nte alltd takt med de nya vllkor tek nvånare nk skapar. Mer allvarlgt är emellertd d nya IT sg Sverge än kan vara knppad med särsklda gsdor. Utfrån det ndvduella något annat perspektvet torde de ntegrtetsland. problem kan uppstå om IT mssbrukas vara särskld betydelse. görs det fnns fler Det fnns också fara alla ndvder nte anser sg kunna eller vlja lära sg använda IT. Vdgade kunskapsklyftor kan uppstå gom ny sorts analfabetsm utvecklas, äv breda nformatonsåtgärder vdtas allt mer lättanvända program görs tllgänglga. Utfrån ett samhällelgt perspektv är d ökade sårbarhet följer grundläggande samhällga funktoner är berode uppbyggda elektronska datasystem ett uppbart problem. En rad säkerhetsaspekter aktualseras. D nylg beslutade utrednng om radon telvson vd krg krgsfara skall t.ex. behandla problem med kabel TVnäts sårbarhet. Sårbarhetsrskerna skall emellertd Hera nte överdrvas. I sed kan samhällets sårbarhet begränsas med hjälp IT. D rsk kulturdomnans lgger flertalet program, databaser användargränssntt, än så länge, nyttjar gelska språk är värd uppmärksamma. Inctamt utveckla svskspråkg programvara är på många användar områd svaga. D svska marknad är blr begränsad. IT, kombnaton med de övrga stora omvärldsändrng arna, kommer också påverka arbetslvet radkalt. Nya branscher arbetstllfäll kommer skapas växa snabbt, medan arbet sannolkt kommer svnna nom om ITKMMISSINEN 31

35 BAKGRUNDEN TÄNK M. man själv fck skapa sn eg TVkanal. andra ändras områd. grund, Samtdgt sannolkt kommer så arbetets etag organsaton organsatoner blr allt mndre m samverkar allt mer. D typ arbetsuppgfter framallt kommer svnna är de monotona rutnartade uppgfterna. Tdgare lågkvalñcerade arbetsuppgfter, t.ex. nom vård handel, De skall kommer spännngar nte emellertd underskas. sådana kunna ges ett omvandlngsprocesser Det största hotet mot rkare ofta nnehåll. resulterar sysselsättnng är emellertd nte d nya teknk utan d gamla. Att komma på efterkälk d teknologska utvecklng är ett tsva branscher. det största hot mot postv framtd Sverge. Vårt land kan aldrg konkurrera med låglöneländer vad ser arbetsn tsv produkton utan måste ha styrkan högre produktvtet va automatserng, flexbltet utvecklng kunskapsn De annorlunda sätt arbeta leva framtd nya utlovar ställer kr nte bara rörlghet ändrngs måga, utan också på möjlgheter alla tll kompetsut vecklng ndvduell växt. Först därgom kan var känna angeläg trygghet ändrng. Det är vår övertygelse bokstlg alla mycket nnebar IT... vnna på utnyttja de möjlgheter långsktgt d har nya Bara de program man själv vll se vd de tdpunkter man själv vll. ITKMMISSINEN 32

36 BAKGRUNDEN Sverges utsättnngar utgångsläge Sverges utsättnngar fort nå bred användnng d nya IT är hållandevs goda. Vårt lands utgångsläge är Hera sed bättre än andra länders. Inom vssa områd tllhör Sverge redan utvecklngs spjutspetsar. Sverge är samtdgt stort glest befolkat, vlket skapar särsklda kommunkatonsbehov. För d nya IT:s pottal skall kunna utnyttjas bred användnng uppnås nom olka samhällssektorer arbetråd måste fem västlga utsättnngar fungera väl tllsammans: C Kommunkatonsnätverk kablar växlar telät, kabeltv datanät standardserade tjänster nät samt Tllgång tll termnaler datorer nklusve bankomater, ancerade telefoner etc Tllgång tll användarprogram nformatonsutbud program, multmeda, databaser, nformaton etc Lagstftnng upphovsrätt, talsrätt annan cvlrätt, offtlghet sekretess, datasäkerhet ntegrtetsfrågor Användarnas kompets ntresse utbldnng, teknkvänlghet, ändrngsvlja etc I fråga om kommunkatonsnätverk tllgång tll termnaler datorer står sg Sverge väl ett nternatonellt perspektv. I vssa fall är vårt land världsledande. Mycket återstår emellertd, kanske främst när det gällerstandardsera de tjänster tllgång tll datorer skolväsdet. nät Något sämre är det fråga om användarnas kompets ntresse, kanske fram allt nom utbldnngssystemet, medan teknk datänlghet samhället stort samt dgt torde vara tllgång. I fråga om lagstftnng hävdar sg Sverge relatvt väl vd nternatonell jämelse. Inom det rättslga området fnns lkväl stora problem såväl Sverge flertalet andra län der. Förklat kan sägas användnng d moderna IT nte kan bl vare sg effektvare eller bättre än vad gällande rätt medger. ITKMMISSINEN 33 e

37 BAKGRUNDEN Kommunkatonsnätverk Sverge befnner sg dag kommunkatonsnäts överng. Dna tätposton frontlnj nfrastruktur måste när det tele, bbehållas gäller blddata de stärkas fysska marknad. Kommunkatonsnätverk består nätverk ett nätverk, allt högre utsträcknng över tal, blder data på kablar gom samma växlar. Stomm nätet är samma det vanlga telefonnätet, det daglg används rnga på. Detta har gradvs byggts ut modernserats. I Sverge fnns dag 3000 över ml fberoptsk kabel. Ytterlgare Utbudet nformaton användarprogram är än så länge begränsat, nte mnst på nätverk. Ett mer användar vänlgt utbud särsklt svska, är utsätt program, nng bred användnng IT. Alla fem utsättnngarna måste vara väl utvecklade stärka varandra åstadkomma d krtska massa aktva användare behövs göra utvecklng själv gererande. Mycket återstår ännu detta tröskelvärde skall vara uppnått. närmare kostnad pågår. Sverge detta område skall kunna ta tllvara alla de möjlgheter teknk successvt öppnar. Det sker bäst ny underlätta alla gom stmulera kategorer användare hela landet utnyttja IT. Vd nternatonell jämelse har Sverge ett väl utvecklat kommunkatonsnätverk. Hstorskt har tjänster så exemsnabbt pelvs telex, fax, mobltelefon, personsökare etc. också tagts tll Nyttjandegrad, t.ex. mätt antal mnuter vara. telefonsamtal nvånare, är relatvt hög. Konkurrs ökar per dock från utländska operatörer med skyddad hemma stora 1000 ml byggs f.n. varje år, huvudsaklg Tela, m också Banverket, Svska Kraftnät Hera ergverk. Det är dag kelt koppla trafk mellan olka nät. D faktska kostnad är oberode ståndet, tack stort sett d praktk obegränsade kapactet hos de fberop vare tska kablarna. En anpassnng teletaxorna tll d faktska Sedan 20 år pågår radkal nyelse telätet, snart dgtalserng nklusve AXEutbyggnad. Dna med större flexbltet, möjlggör tjänster Plustjänster nya lägre underhållskostnader, nte sg någon högre dataka m pactet på telelnj. Dgtalserng är emellertd det stora, dyra nödvändga steget d fortsa utvecklng. Idag har drygt 70 proct alla abonnter vårt land AXE anslutnng, sffra ökar med över procthet per månad. Tela har nylg serat alla abonnter skall ha AXE 34 0 ITKMMISSINEN

38 e års 1997 utgång. Parallellt med dgtalserng stärks de tunga stråk telätet med fberoptska kablar, praktk har oändlg kapactet. ISDN är teknk behålla d dgtala sgnal ända ut tll telefonjacket. Med ISDN kan dataöverngskapactet ökas tllräcklgt övera stllbld på någon sekund överng rörlga blder med begränsad kvaltet. ISDN är dag tllgänglgt hela landet. Kostnad är emel lertd hög. Bara några tus abonnemang har ännu tecknats. Teleetag USA Sverge testar f.n. teknk skall medge överng rörlga blder med fullgod kvaltet på det vanlga telätet. Upp tll fyra tvkanaler mnst ett telefonsamtal skall kunna överas samtdgt. Kostnad beräknas nstallaton bl några tuslappar hushåll. per Utbyggnad skulle kunna ske omkrng Vson är allt det dag erbjuds rado, tv, tdskrfter böcker skall fnnas multmedabblotek kunna sändas ut vd beställnng. D sklde skulle kunna styra stt tvtttande. tdnngar, därgom Abonnter med behov hög datakapactet kommer allt större utsträcknng anslutas drekt med optsk fber medger överngshastgheter många mljarder btar per sekund. Det fnns teknk effektvsera själva telätet, t.ex. ATM SDH. Det kommer leda tll lägre taxor, m övrgt nte påverka användar. Utöver telät pågår utvecklng höja funkton hos kabeltv nät medge telefon, dataöverng på skt multmedatjänster. Äv de lokala datanät fnns etag utvecklas tll allt större nät, på vssa orter hela TÄNK M... stadsnät. Dessa nät kommer också kunna erbjuda hela du sjäjv kunde spektrat data, tele tvtjänster. bestäm m a Teknk utvecklas snabbt det är där vansklgt vlka sa om exakt när gombrott kommer vad de kommer kosta. D bedömnng dag kan göras är konkur rs drver nvesterngarna belopp lgger väl nom ram teleetags nvesterngsbudgetar. Det fnns delnmgar 50m tdnng här nget tyder på behov statlga nsatser under över bestå. blckbar td. D nya svska telelag från 1993 är de mest flexbla värld. D rymmer egtlg bara två vllkor: alla nät måste kunna samverka på teknskt kommersellt sunda vllkor samt alla stora aktörer måste bdra tll socalt betng ade kostnader, t.ex. handkappade bode glesbygd. Gom d nya lag ges nternatonellt sett goda utsätt nngar stmulerande konkurrs nformatons, tele dataetag emellan. Ett telelags syft är söka säkra datatjänster görs tllgänglga alla etag tll skälga kostnader. mrgn BAKGRUNDEN Ska ITKMMISSINEN 35 0

39 BAKGRUNDEN Alla bor Sverge har dag tllgång tll mnst tre marksända mnst fyra radoprogram. Crka tvprogram tvåtredjedelar hushåll är anslutna tll kabelnät, normalt med kapactet trettotal Det pågår sök ett tvprogram. med dgtala ljudradosändnngar med tvdstrbuton telätet. ITtjänster kommer levereras rado, satellt eller på något annat sätt Det fnns Sverge nga rättslga va telätet, ännu va nte mot kabeltv, är känt. tll nät. huvudnät, nkluderande standardserade nandet tjänster nom hastghetsväxlar framtda tllämpnngar. En utsättnng användnng IT skall kunna öka är användare frtt skall kunna välja mellan standardserade produkter tjänster från olka leverantörer. Standardserng nformaton, datorer kommunkaton är nödvändgt utbyte nformaton skall kunna ske. För användare nnebär standarder ökad valfrhet möjlghet tll bättre konkurrs kunna utveckla fortskrder. d Stat vd ITndustrn upphandlng. För är det vktgt påverka standardserngsprocess kunna produkter, samtdgt standardserngsarbetet nya Standardserng bör dock nte drvas så långt teknska har d flera roller kommersella hållande tll utvecklng standardserng. hämmas. levebegränsnngar vss nformaton, t.ex. tvblder, va något vsst rera typ medum, telätet. I ett flertal andra länder fnns där t.ex. emot ännu dna typ begränsnngar. De ofullkomlgheter fråga nätverk st om främst kan dtferas kan hänas tll sta hand påfarterna hög Västlgt detta sammanhang är Stat är bl.a. regelskapare lagar ordnngar gom kan eskrva standarder skall följas, stat är användare standard sn upphandlngsverksamhet, stat har gom övergrpande medborgarnas säkerhet varvd ett ansvar standarder är ett vktgt redskap stat har slutlg ett standardserngsntresster småfö ansvar resurssvaga konsumter m.fl. får tllgång tll resultat från retag, stan dardserngsarbetet. I Europasamarbetet har d svska sta t därutöver ntressters ett ansvar ståndpunkter. argumtera svska Starka användargrupper har dag stort nflytande stan dardserng nom datorområdet. Öppna system har blvt ett begrepp nnebär produkter från olka leverantörer fungerar tllsammans. Sämre ställt är det telekommunka tonrådet där standardserngsprocesserna sker på leverantörers operatörers vllkor. dag Det kan nästan fnnas skäl användarroll ntalt stat sn tar ett större ansvar nom detta område. helt ITKMMISSINEN 36

40 BAKGRUNDEN Tllgång tll termnaler datorer Det totala antalet persondatorer Sverge kan uppskas tll crka 1.25 mljoner. Det Sverge tll världs allra gör ett mest datortäta samhäll. Ungefär 15 proct, eller , de svska hemm har persondatorer. Förra året skaffade hushåll datorer, vlket kan ställas relaton tll total säljnng persondatorer. Äv nom d crka verksamhet statlga ökar tllgång tll persondatorer snabbt, medan bldskärmstermnalerna mnskar. Från 1990 tll 1992 mer än dubblades antalet persondatorer hos de cvla myndgheterna, från tll Fler talet är anslutna tll lokala svaret. nät. Utvecklng är lkartad Inom d cvla statsvaltnng ökade antalet arbets nom 44 TÄNK platser med datorstöd persondatorer, arbetsstatoner männnskor bldskärmstermnaler med 21 proct budgetåret sklda delar Totalt nnebär detta nära arbetsplatser hade värld med datorstöd år När det gäller andra samhällsekrorer saknas närvarande teknks hjälp M... kunde uppgfter om tllgång tll datorer termnaler. Använd nng IT varerar mellan olka spela schack stort samhällråd. Tllgång tll datorer skolundervsnng, mätt antal med varandra, elever per dator, varerar, lgt Skolverkets undersöknngar, eller muscera markant mellan skolformerna. Tllgång är lägst grundskolan tllsammans. där gomsntt 38 elever delar på dator. I d kommunala gymnaseskolan är tllgång tll datorer betydlgt bättre to elever delar på dator. Motsvarande sffror landstngs gymnaseskola särskolan är 20 respektve åtta elever per dator. per leder Datortäthet är högst glesbygdskommuner, 2 3 elever dator, lägst storstäder, 54 elever per dator. Datorerna är dag oftast placerade s.k. datasalar, vlket tll begränsad tllgänglghet normala undervsnngsstuatoner. Knappt tredjedel grundskolans datorer ngår ett lokalt nätverk, medan knappt hälft datorerna d kommunala gymnaseskolan ngår ett sådant. merna. Lärarnas tllgång tll datorer varerar också Tllgång tll lärardatorer är lägst särskolan datorer skolformellan grundskolan, med 29 respektve 27 lärare per dator, högst landstngs gymnaseskola, med fem lärare per dator. Totalt fnns undervsnngsdatorer lärar grund gymnaseskolan. Möjlghet tll extern datakommunkaton fnns störst utsträcknng d kommunala gymnaseskolan mnst särskolan grundskolan. Lk skolan varerar tllgång tll datorer d nom högre utbldnng starkt mellan de olka lärosäta ds ITKMMISSINEN 37 0

41 BAKGRUNDEN cplnerna. En gerell akttagelse är användnng IT är mest utvecklad nom de teknska naturvetskaplga områda. Statstk över ITanvändnng är emellertd ännu brstfällg. lga kommunkatonshjälpmedlet är alltjämt telefon. När beställs lgheterna både ntegraton d televson forma ökar. sklde konsumt. dgtalseras, starkt. ökar Många olka typer redskap eller masknutrustnng kan numera användas kommuncera med datasystem. Själva datorn dramatseras allt snabbare. Det mest natur Sverge är världs mest telefontäta land, också det land högst utsträcknng använder mobltelefon. En rad olka former datorer eller termnaler fnns dag komma kontakt med datasystem. Televsons apparat kan ökande grad fungera prestatonsskärm datorserad nformaton. Texttv, Sverge är sprtt tll närmare två mljoner bostäder, kombneras med telefon tll utgöra det sta verklgt sprdda nteraktva datame det. Med hjälp knapptrycknngar telefon kan datorn bakom texttv sändnngarna då lägga ut de texter blder möjradon Medekombnatonsmeder Det bör understrykas vad v här har redovsat om tll gång på datorer säger del om vlka möjlgheter utnyttja IT fnns, långt från allt. Att datorer fak m tskt fnns nnebär nte de också utnyttjas eller det fnns tllräcklgt med program göra användnng ntressant. j j kommer många ntresse nätverk områd utan motvaton datortäthet offtlg nblandnng. nödvändg kunna utbldnng växa Lkaledes nom kommer spontant bland barn, ungdomar vuxna. Användnng drver på nvesterngarna kommunkatonsnätverk annan nfrastruktur. Flera teck tyder, nämnts, på tllgång användarprogram nformatonsutbud, nte mnst program är begränsad. Tllgång på statstk varuläget Sverge är emellertd brstfällg. beskrver tll uppstå svska, Det är fylls med ett värde fullt nnehåll är raktvt många. Fnns efterfrågan Tllgång tll användarprogram nformatonsutbud vktgt kommunkatonsnät Ett teckn utbudet så länge är relatvt än begränsat är dast 20 proct hushåll har kommunkatons cza sna persondatorer. Hela 80 proct har däremot program ordbehandlngsprogram. ITKMMISSINEN 38

42 BAKGRUNDEN Enlgt uppgfter från SCB Data om nformatonsteknolog Sverge 1993 utgörs hälft d svska marknad databaser onlne fnansella tjänster. Av betydelse är Sverge är ett ltet språkområde, där de flesta dags aktva datoranvändare behärskar gelska. Det är svårt skapa det utbud program textnnehåll på svska krävs bred sprdnng tll hela folket. Uttryckt på annat sätt ser d krtska massa aktva användare behövs göra utvecklng användar program självgererande annorlunda ut ett ltet land Sverge än många andra länder. Det är sannolkt ñlm spel eträdesvs på gelska st kommer bjudas ut på allmänhets marknad ökande utsträcknng. För ITanvändnng bredare mera långsktgt slag skall kunna uppstå behöver emellertd också sådant allmän samhällsnformaton, statstk, medcnsk nformaton, offtlg nformaton, uppslagsverk, tdtabeller, utbldnngsprogram, elektronsk post m.m. göras brett tllgänglgt. D offtlga sektorns databaser kan ökad utsträcknng göras tllgänglga också bas ökad tjänsteprodukton. Det gäller t.ex. geografsk nformaton kan användas nya typer vädertjänster. Ett vdgar tjänsteutbud rörande lokal trafknformaton, Sportresultat, bankaffärer, bljett platsboknng, resformaton, matrecept, annonstdnngar, tps o.s.v. skulle också påskynda användnng. Kvaltet utbudet är angeläget. TÄNK f M... gott. I vssa hänsed lagstftnng modernare är än många andra länder. I andra hänsed är d emellertd nte utformad med beaktande de spörsmål IT aktualserar. Alla utvecklade länder upplever närvarande lkartade flmer, hela övrga d flmsk, svska Rättsordnng Stllers Det rättslga utgångsläget expanson kommunka Sjöströms tonssystem ITtllämpnngar Sverge är hållandevs svårgheter gom de kr på snabb anpassnng rätts skulle kunna reglerna utvecklng IT ger anlednng ställa. beställas Svårgheterna skljer sg från rättråde tll rättråde. drekt tll d När det gäller t.ex. persondataskyddet nnebär gällande svsk egna TV lagstftnng nte sällan ett västlgt hnder användnng IT. apparat. Svårgheterna har göra både med problemet säker ställa ett fullgott ntegrtetsskydd behovet fnna former rättslg reglerng nte onödan spärrar väg önskvärda användnngar IT. På upphovsrättrådet är det omvttnat medesam mansmältnng användnng datorlagrade verk ställer kr både på rättsskyddet på rättghetsadmnstraton. ITKMMISSINEN 39 0

43 BAKGRUNDEN utrednngar m.m. lag I vssa sed har Sverge, nämnts, stftnng. Detta gäller t.ex. d nya telelag. är lagstftnng äldre, exempelvs datalag. I andra D modern ra Stöld dataprogram är dessvärre dag nte ovanlgt. I straff rättslga sammanhang leder nya möjlgheter manpulera nformaton tll problem med brottsrubrcerngar, brotts sed bygger facto reglerng det tdgare de telemonopolet. Sverge framhålls ofta rättslgt egångsland just vad ett gäller lberalserng möjlggöra konkurrs både nät tjänster. nspekton Successvt personregster fck med år har ökat datalag kraftgt. allt Her ändrats, Flera med de rättslga ändrngar påkallar, 1993 har sast emellertd tll läget nom EU. Datalagsutrednng. nte Slutlgt lett tll tllståndsärd utrednngar ändrad Förslag verklgande, ställnngstagande med har dess med också hantera. antalet verklghet arbetat betänkande hänvsnng aktuellt skyddsdrektv har där ännu mar 1994 nte tagts. Äv regerng proposton eslår om vssa ändrngar datalags räckvdd, fnns mycket kvar kommunkatonsteknk. En utrednng, just tllss, skall arbeta fram slag rörande användnng elektronska anslagstlor samt rörande hanterng elektronska dokumt nom både valtnng närngslv. Kvar fnns d omfande frågan om huruvda reglerng personregster o.dyl. bör göras berode vlket medum regstrerng eller lagrng sker. Evtuellt behövs rättslg td kräva svårprecserade defntoner bl vdsträckt tllämpnng. Det skulle då också fnnas skäl se över samordna de övervakande myndgheternas uppgfter roller nom detta område. Övervägand har nletts rörande det rättslga tll sn regelbehovet sådana former elektronsk kommunkaton bämns Electronc Data Interchange EDI. Det är här fråga om helt automatska etag växlng Skyddet samt meddelandesändnngar myndgheter. rörande ntellektuella formkr Avtalsrättslga kan mellan bl äganderätter regler aktuella. komplblr datasystem alltmer nom Större tveksamhet omger datalag. Lag antogs speglar på datorer databaser härrör från syn teknkkultur. I början 1970talet var d härskande annan uppfnng varje nneh ett datorserat personregster skulle tllståndsbeläggas. Så skrevs också datalag. Data datatll data ändra med hänsyn tll d snabba sprdnng reglerng personregster oberode vlket medum de lagras. En sådan medeoberode ntegrtetslag skulle emeller meddelande 40 0 ITKMMISSINEN

44 BAKGRUNDEN cerat när verk kan koperas så kelt samband med överng på datanät. En ntsv nternatonell dskusson pågår nom området. detta sammanhang kan komma De upphovsrättslga frågor berörs vsa sg lka svåra västlga främjandet vdsträckt användnng IT. För ITrätt helhet gäller många jurdska begrepp regelsammanhang måste ses på ett nytt sätt. Frågor om t.ex. elektronska dokumt skär tvärs gom tradtonella rättsregel områd, frågor om rätt tll nformaton aktualserar upphovsrätt, nformatonsfrhet, konkurrsfrågor, ntegrtetsskydd o.s.v. om problem är många stora nom lagstftnngs område, är stuaton Sverge nte sämre än andra länder. Sverge har också vd nternatonell jämelse snabb lagstftnngsprocess, vlket gör det möjlgt skapa konkur rsdelar om dessa frågor prorteras. Det gäller synnerhet om utvecklade former nya lagstftnng mera öpp process utnyttjas. Sverge kan också ha goda möjlghe ter utöva ett postvt nflytande rättsprocess nom EU. D geografska placerng får mndre betydelse med modern IT. Sprdnng barnpornograf skulle t.ex. kunna bedrvas från länder med mycket tolerant nställnng tll sådan verksamhet. Exemplet vsar på betydels tll stånd nternatonella överskommelser om användnng IT. Sådana överskommelser bör också omfa länder tredje värld. Användarnas kompets ntresse Användarnas kompets, ntresse gagemang utnyttja d redan tllgänglga teknk är dag det största TÄNK hndret ett rktgt brett utnyttjande IT. Lkväl är man kunde användnng nom många samhällssektorer relatvt stor. utlandssamtal De datorer fnns de svska hemm används, lgt drektöversa gjorda kätundersöknngar, 53 proct fall arbete, medan 16 man tll proct prvata bestyr tll 13 proct barns talar. ntress. Endast 13 proct hade köpt datorn spela. Andel datoranvändare skljer sg västlgt åt mellan olka delar arbetsmarknad. Enlgt tllgänglga uppgfter från SCB:s Datorvanor 1990, använde 1990 t.ex. dast to proct de sysselsa nom jord skogsbruket datorer stt arbete, jämt med närmare 90 proct de sysselsa nom bank säkrngssektorn. Över hälft, 58 proct, dast de statlg anställda använde datorer stt arbete jämt 14 proct nom kommuner landstng. med Företagare använde vd dna td mndre utsträcknng datorer än såväl statlgt kommunalt prvat anställda. anställda, m större utsträcknng än M... ITKMMISSINEN 41 0

45 BAKGRUNDEN Det lllllllllllllllllllllllll kvnnlga fanns också skllnader mellan mäns kvnnors etagare. Vanlgast var det nom kommuner landstng ansåg sg ha otllräcklga kunskaper. de anställda Inom många områd fnns det öar aktv användnng IT, t.ex. undervsnng skolan. Utvecklng har många håll vart starkt ndvdberode är därmed sårbar. De flesta gymnaseskolor har, lgt Skolverket, använt användnng år Av de statlgt anställda IT männ använde 54 proct datorer arbetet mot 64 proct kvn Motsvarande uppgfter anställda nom kommuner norna. landstng 22 proct männ 13 proct var kvnnorna. Av de prvat anställda var det 56 proct män 46 kvnnorna använde datorer arbe n proct Inga skllnader fanns användnng mellan manlga tet. Totalt använde 1,5 mljoner, eller var tredje värvs sett arbetande, IT datorer eller datautrustnng stt arbete. Av TÄNK M... dessa gjorde mljon det daglg. vlle Man använde också datorn olka sätt nom de olka alla arbetsmarknadssektorerna. Inom stat var termnalsystem, kunde ordtextbehandlng, teknska systern nformatonssöknng vsnngar vanlgt, medan prvat anställda större omfnng arbetade hemma på med termnal, typ kassa, admnstratva system, styrsystem TV:n teknska system. För etagare svarade admnstratva lägheter system d mest frekvta användnng. hus tll salu. En fjärdedel alla datoranvändare uppg de hade otllräcklga kunskaper sna dåvarande dataarbetsuppgfter. datorn undervsnng åtmnstone sedan mtt 1980talet. I grundskolan används datorn främst nom svsk specal undervsnng. datakunskap nte svska, datorerna Långt lka främmande Inom från alla lärare gymnaseskolankomvux yrkesämna. På dna ofta grundskolan språk matematk. använder datorn nvå domnerar används kärnämna undervsnng. således Vd 90 proct skolorna är det högst hälft lärarna, oftast färre, använder datorn mnst gång veckan sn undervsnng. Många lärare saknar utbldnng om användnng IT undervsnng Att användarnas kompets ntresse nyttja d nya IT ökar nom utbldnngrådet är strategsk betydelse utveckla såväl kommunkatonsnätverk nformaton programutbudet. Sammantaget är Sverges utsättnngar, ett perspektv, ta tllvara d nya IT:s möjlgheter Dessa utsättnngar fnns det alla skäl utnyttja. nternatonellt goda. ITKMMISSINEN 42

46 BAKGRUNDEN D nformatonsteknologska ndustrn Sverge har omfande framgångsrk ndustr nom ett brett spektrum ITområdet. Att dna ndustr ges forts goda utvecklngsmöjlgheter är stor betydelse Sverges utsättnngar ta tll vara de möjlgheter IT erbjuder. En stark expanson ökad sysselsättnng nom detta område spås dessutom ga nternatonella bedömare. Det är numera också självklarhet så gott alla etag, oberode bransch, måste ha eg, hela td ökande, kompets nom ITområdet kunna konkurrera framgångsrkt. Gom upprätthålla vdareutveckla nhemsk ndustrell kompets produkton nom ITområdet skapas goda exportmöjlgheter samtdgt mågan nom landet dra nytta brett utnyttja framtda ITlandvnnngar säkerställs. Starkast är tradton svska etag nom systemområdet, nklusve systemprodukter. Spetsndustrer, så Ercsson, har nom sta hand telekommunkatonrådet nått globala framgångar. Va mobltelefonn går nu dna utvecklng vdare mot multmeda bredbandskommunkaton. Att ett forts gott samarbete mellan dessa etag forsknngsnsttutonerna nom unverstet högskolorna Med hårdnande nternatonell konkurrs är det samtdgt sannolkt på programvarusdan möjlgheterna nya svska etag etablera sg är störst. Tröskeln nträde är allmänhet lägre på dessa marknader än på hårdvaruområdet. Tjänstemarknad är dessutom kraftgt växande ofta mycket lönsam. Här fnns plats utvecklng nya svska ntresseområd. upprätthålls är största betydelse det svska kompe tsmljöernas dynamk konkurrskraft. I takt med programvarundustrns mognad, bl.a. form ett ökat produktutbud standardsättnngar, ses också klar tds större utsträcknng köpa färdga programvarukomponter snarare än göra egutvecklng. En ökad återanvändnng programvarukomponter kan också väntas. Det ger programvarundustrn större marknads pottal, då de nterna datadelnngarna får mera konkurrsuts poston. Man kan också notera ökad tllämpnngsorterad programvaruverksamhet. ITKMMISSINEN 43

47 BAKGRUNDEN perspektv lgt europeskt ntrycket är, allmänna Det ett kompetsmässgt Sverge Verkstadsndustrer, Sverges både programvaruteknolog, vad gäller bra poston har sett användare product programvara. etablerats dock nte har Programvarundustrn ännu Än nternatonellt saknas länge väldeñnerad, bransch. eg, ITområdet Sverge tjänstdustr på konkurrskraftg områd dessa egångsland nom blr äv Att Sverge ett utvecklng. I ITndustrns hela utsättnng vktg är teknologutvecklng mellan samspelet tjänste, program TÄNK M... uppstå. väntas Utöver utvecklng dynamsk starkt kan kunde arbetsockså kan det man utvecklngslnjer röra gängse t.ex. mer kund etagsamhet. fråga organsatoner vd mljön mng samt nya kunna dra programvarundustr svsk bör motsvarande På sätt var vagn återfnns användare ancerade krävande de fnns nytta vss vara Sverge. affär. ITbehövs nyetablerngar nom Her Uppbart är etags möjlgmedelstora små tjänstemarknad. De efterfrågan, såväl Sverge ökade d dra heter nytta särsklt bör nformaton användarprogram utomlands, stmuleras. kunna nternatonell verka ECD bör EU nom Sverge lka vllkor. utvecklas på ITområdet konkurrs nom ITKMMISSINEN 44

48 BAKGRUNDEN Stats uppgft Utvecklng mot bred användnng IT nbegrper många aktörer. D västlgaste drvkraft är skldas männskor etag ntresse dra teknks nytta möjlgheter bättra tllvaron eller konkurrsmöjlgheterna. Stat, m också landstng kommunerna, kan emellertd bdra tll användnng utvecklng IT sker snabbare, på ett sätt tllgodoser Hera behov. Stats långsktga uppgft skljer sg nte på detta område från andra områd. Dna uppgft är tllse : stabla funktonsduglga rättsregler utvecklas upprätthålls C utbldnngssystem ger nödvändg kompets forsknng bdrar tll skapa ny kunskap området nom 0 rt nfrastrukturella aspekter beaktas tllgodoses utsättnngarna etagande, arbete bode säkerställs alla delar landet d admnstraton behövs är bllg effektv Stats uppgft är nte ersätta eller tränga ut de mark nader det treprörskap fnns, kommer tllväxa, nformaton, program, datorer, termnaler kommunkatonsnärverk. Det samtdgt vktgt understryka alla ndvder är alla typer verksamhet Sverge måste ges tllgång tll IT på rmlga vllkor. Med dags snabba utvecklngstakt skulle t.ex. saknad goda tele datakommunka tonsmöjlgheter kunna nnebära glesbygd eller de mndre medelstora etag kommer efter. På ITområdet betyder detta det kortare perspektvet det sta stat så snabbt möjlgt bör söka utveckla verksamheter fullgöra sna långsktga uppgfter. Detta betyder st främst drekta hnder utvecklng bör undanröjas, vare sg dessa hän sg tll d rättslga stuaton, tll utbldnngsstuaron, tll kunskaps ITKMMISSINEN 45

49 BAKGRUNDEN utvecklng, tll de admnstraton. nfrastrukturella aspekterna det nte fnns td vänta med D statlga uppgft är här na således ny IT. temporär. eller Lkväl d värde åstadkomma d krtska vara stort massa, lokalt natonellt, aktva användare behövs efterfrågan skall bl tllräcklgt stor ett mer ancerat utbud nformaton, multmeda, databaser program, o.dyl. Att så sker också det svska språket har, nämnts, dessutom ett betydande kulturellt I dna ledarskapsuppgft ngår värde. sätta fokus på IT bedrva upplysnngsarbete dess möjlgheter, m också om peka på goda exempel eblder. Dessa kan vara flera slag: tll kan faktskt offtlgas exsterande goda exempel nom eget ansvarråde utom det TÄNK M. alla elever 1 nystartade syfte ar tdsbegränsade demonstrera d nya s.k. fyrtornsprojekt teknks möjlgheter skalan hade De bör st främst bedrvas nom stats eller det sare omedelbar offtlgas eget ansvarråde. Insatser nom skola tllgång t utbldnng är särskld betydelse främjandet bred muséernas användnng IT samhället. Att tllse d offtlga admnstraton allmänhet effektvseras datorseras, kultursker därmed själv använder IT nternt kontakter med multmeda. medborgarna, är också uppbar statlg uppgft. Äv regonal utvecklng kan främjas med statlga åtgärder. deras Fyrtornsprojekt synlghet Därutöver bör utgå tll kan särsklt det bör samtdgt väljas sprdnngseffekter emellertd angelägna också tll ut det tänkas ljusstarka med övrga tanke vars samhället. statlgt stöd fyrtornsprojekt utan det offtlgas eget ansvarråde. Exempel kan vara åtgärder syfte främja bredare ITanvändnng nom små medelstora etag, synnerhet glesbygd, samt åtgärder handkappade. utveckla särsklda Stödet bör dessa fall dast ges högt nyttovärde. m när dna nytta betalnng pgarna projekt kan fnanseras. dessutom kommunkatonsredskap tll kunna projekt ske, med återrealseras, så mycket bör ytterlgare För det andra kan stat ett övergångsskede ha upp gft verka pådrvande edöme vara ett påskynda utvecklng r eller kommer sare sg själv samhället stort. Skälet här är man bedömer 46 ITKMMISSINEN

50 Det fortsa arbetet ITkommssons uppdrag är främja bred användnng IT. Som v framhållt tdgare är det yttersta syftet möj lggöra höjd lvskvaltet alla ett utvecklat välstånd. Rapport Informatonsteknologn Vngar åt männskans måga är sta redovsnng kommssons bedömnngar. Vssa rekommdatonerna är ett sådant slag de omedelbart kan as vdare slutgltga ställnngstagand. Andra rekommdatoner kan kräva ytterlgare precserngar kommsson ett sare skede eller berörda departemt myndgheter. D august 1994 bldade stftels kunskaps kompetsutvecklng har ansvaret de medel rksda g s främjande bred användnng IT. Kommssons fortsa arbete kommer läggas upp på följande sätt: Arbetet med analyser bedömnngar behovet konkreta nsatser på andra områd än de v redovsat dna rapport fortsätter. En ny redovsnng planeras tll december Uppföljnng eslagna åtgärder ägnas stor uppmärk samhet. Insatser görs stmulera synlghet hos exsterande goda exempel nystartade projekt. Precserngar kompletterngar på de områd v nu har behandlat kan samtdgt bl aktuella. För bredda dskussonerna ordnas samlng med nformatonsteknologntresster höst Vd detta tllfälle redovsas utvecklngsläget på vssa ctrala användnngråd. Utrymme ges också dskusson n kommssons andra redovsnng december ITKMMISSINEN 47

51 Kommssons sammansättnng Statsmnster Drektör Hans Carl Iwan Bldt Br, ordande LKD Unverstetskansler Stg Hagström, Närngslvschef Arvdsjaur Statsrådet Sjukhuschef Statsrådet Drektör Kanslchef Statsrådet Skolchef Drektör Börje Mora Redunn Martn AnnMare Mats HansInge Lars Gunnar Hörnlund, Kallner, Laurén, Lemdörfer, dell, Ramqvst, Hedborg, Kanslersambetet Narngslvsctrum, Arbetsmarknadsdepartemtet Läwstrámséa sjukhuset Justtedepartemtet IndustrMatematk AB Nlsson, STATTELdelegaton Kommunkatonsdepartemtet Persson, LM Professor Peter Sepel, Insttutet Stockholms Drektör Vce Statsrådet Statsrådet Statsrådet Företagare unverstet Skokontoret Ercsson lof Sthammar, M Grupp verkställande Per Per Anne Håkan Unckel, drektör Westerberg, Wbble, Wdborg, Monca Eslöv rsnformatlz, Ulfhelm, Utbldnngsdepartemtet Narngsdepartemtet, Fnansdepartemtet, Tele Talk Affarsteläøn Dalog AB Tll kommsson är också ñl. lc. Tomas hln knut. 48 ITKMMISSINEN

52

53 Vngar åt männskans måga är d sta rapport från regerngs Kommsson ltkommsso kommsson främja bred användnng nformatonsteknologn n. D nnehåller slag rktlnjer nom ett flertal användarområd. hävdar det är just användnng bör stå fokus ITutvecklng. Ambton är Sverge sast år 201 skall tllhöra d globala utvecklngs absoluta spjutspetsar när det gäller varje del utnyttjandet nformatonsteknologn. Kommsson lämnar slag tll åtgärder nom utbldnngrådet, det rättslga området, d offtlga valtnng, hälsoutvecklng sjukvård, kommunkatonsnätverk, närngslvet forsknng. Insatser ordas äv rörande d regonala de handkappade. Kommsson hävdar d framgång kan nås bestäms d grad med vlk det blr möjlgt stmulera sklda männskor ta tllvara de möjlgheter IT öppnar. INFRMATINSTEKNLGIKMMISSINEN Stockholm, Telefon växel: , Telefax: , Emal: tk@utb.g0v.se ISBN ISSN X