MSB Charlotte Larsgården Eleonor Storm Carl Bonde Peter Norlander

Transkript

1 MSB-14.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Minnesanteckningar 1 (13) Antecknat av Eleonor Storm, Charlotte Larsgården, Peter Norlander och Carl Bonde Länsstyrelsen Lennart Johansson (del av tid) Gunnar Karlsson Linda Kazmierczak Madeleine Karlsson Anna Dahlin Hanna Pettersson, praktikant Thomas Persson (del av tid) MSB Charlotte Larsgården Eleonor Storm Carl Bonde Peter Norlander Mötesdatum Mötestid Tillsyn och tillsynsvägledning enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor och lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor Inledning Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) genomförde operativ tillsyn och tillsynsvägledning vid Länsstyrelsen i Kronobergs län den 15 maj 2013, enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, LSO och lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, Sevesolagen. Besöken genomförs utifrån en årligen fastställd tillsynsplan. Dessa består av operativ tillsyn enligt LSO för att kontrollera om länsstyrelsen uppfyller kraven som följer av lagar och andra bindande föreskrifter. Vidare tillsynsvägledning som består av uppföljning, utvärdering och samordning av länsstyrelsens operativa tillsyn enligt LSO och Sevesolagen samt stöd och råd i tillsynsfrågor. Bedömningar grundar sig på de underlag som lämnats till MSB och det som framkommit vid besöket. Detta dokument består av två delar. I den första delen har MSB sammanställt sina bedömningar och eventuella förbättringsförslag. Förbättringsförslagen kan utgöras av områden som är särskilt angelägna att utveckla eller förbättringar för att höja verksamhetens kvalitet. I den andra delen finns minnesanteckningarna från besöket. Uppföljning Om inte annat anges kommer uppföljning att ske i samband med MSB:s tillsyn och arbete med tillsynsvägledning.

2 samhällsskydd och beredskap Minnesanteckningar 2 (13) MSB:s bedömningar och förbättringsförslag MSB:s bedömning av länsstyrelsens ansvar för räddningstjänst och sanering vid utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning MSB bedömer att länsstyrelsen inom de flesta områden uppfyller lagens krav avseende ansvar för räddningstjänst och sanering vid utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning. Nedan redovisas förbättringsområden som MSB bedömer behöver utvecklas för att länsstyrelsen ska uppfylla lagens krav. Förbättringsområden MSB anser att följande områden är särskilt angelägna att utveckla: Länsstyrelsen bör uppdatera planläggningen så att de regionala förhållandena framgår tydligare. Det bör framgå hur och var (internt eller externt) länsstyrelsen kan inhämta beslutsunderlag om till exempel befolkningsstruktur, boendeformer, vattentäkter markanvändning, transportvägar etcetera. (Kvarstår sedan tillsynsbesöket 2010.) MSB önskar uppdaterad planläggning för kännedom senast Länsstyrelsen bör planera för vilka övergripande prioriteringar av samhällsviktig verksamhet som behöver vidtas initialt vid en räddningstjänst- eller saneringssituation. (Kvarstår sedan tillsynsbesöket 2010.) MSB önskar uppdaterad planläggning för kännedom senast Länsstyrelsen bör säkerställa att en organisation för kommunikation finns inom länsstyrelsen och att dessa personer deltar i krisorganisationen och är med vid till exempel övningar. Länsstyrelsen bör säkerställa hur de får tillgång till extra mätinstrument externt. MSB:s bedömning av länsstyrelsens ansvar för övertagande av ansvar för kommunal räddningstjänst MSB bedömer att länsstyrelsen inom de flesta områden uppfyller lagens krav när det gäller övertagande av ansvar för kommunal räddningstjänst. Nedan redovisas förbättringsområden som MSB bedömer behöver utvecklas för att länsstyrelsen ska uppfylla lagens krav. Förbättringsområden MSB anser att följande områden är särskilt angelägna att utveckla: Länsstyrelsen bör regelbundet öva övertagande av ansvar för kommunal räddningstjänst.

3 samhällsskydd och beredskap Minnesanteckningar 3 (13) MSB:s bedömning avseende länsstyrelsens ansvar att besluta om farlig verksamhet enligt 2 kap. 4 LSO MSB bedömer att länsstyrelsen inte uppfyller lagens intentioner avseende länsstyrelsens ansvar att besluta om farlig verksamhet. Nedan redovisas förbättringsområden som MSB bedömer behöver utvecklas för att länsstyrelsen ska uppfylla lagens krav. Förbättringsområden MSB anser att följande områden är särskilt angelägna att utveckla: Länsstyrelsen bör snarast pröva om Sevesoverksamheten Strandmöllen ska omfattas av kraven enligt 2 kap. 4 LSO. Resultatet av prövningen ska delges MSB. Länsstyrelsen bör dokumentera rutinerna för handläggning av farlig verksamhet, från det att verksamheter identifieras, till beslut, hur ajourhållning sker samt slutligen formerna för avveckling av beslut för att kvalitetssäkra sin verksamhet. MSB föreslår att länsstyrelsen för att höja verksamhetens kvalitet genomför följande förbättringar: Länsstyrelsen bör medverka till att årligen ajourhålla den lista över farliga verksamheter som MSB administrerar. MSB:s bedömning avseende länsstyrelsens ansvar att genomföra rådgivning och information enligt 1 kap. 5 LSO MSB bedömer att länsstyrelsen inte uppfyller lagens krav avseende skyldigheten att genomföra rådgivning och information till kommunerna. Detta då stöd och råd inte har skett på ett aktivt sätt utifrån en analys av behovet under de senaste två åren då resurserna har prioriterats till förmån för andra uppgifter. Nedan redovisas förbättringsområden som MSB bedömer behöver utvecklas för att länsstyrelsen ska uppfylla lagens krav. Förbättringsområden MSB anser att följande områden är särskilt angelägna att utveckla: Länsstyrelsen bör utveckla arbetssätt att utifrån en systematisk bedömning av kommunernas behov av stöd, genomföra rådgivning för att stödja kommunerna i deras verksamhet. Hur rådgivning ska gå till bör dokumenteras i en plan på kort och lång sikt. MSB:s bedömning av länsstyrelsernas tillsyn över kommunernas skyldigheter enligt LSO MSB bedömer att länsstyrelsen inom de flesta områden uppfyller lagens intentioner avseende länsstyrelsens tillsyn över kommunernas skyldigheter enligt LSO. MSB anser att länsstyrelsen genom personal- och

4 samhällsskydd och beredskap Minnesanteckningar 4 (13) kompetensförsörjning ska säkerställa att ambitionsnivån långsiktigt kan upprätthållas och därigenom uppfylla tillsynsansvaret. Nedan redovisas förbättringsområden som MSB bedömer behöver utvecklas, så att länsstyrelsen i slutet av varje mandatperiod ska kunna göra en bedömning av kommunernas lagefterlevnad. Förbättringsområden MSB anser att följande områden är särskilt angelägna att utveckla: Länsstyrelsen bör skapa en mindre sårbar organisation som kan säkerställa att tillsynen över kommunerna blir robust över tid. Länsstyrelsen bör säkerställa att uppföljning och utvärdering av resultatet från kommunernas arbete enligt de målstyrda delarna i LSO kan genomföras som planerat under hösten Länsstyrelsen bör arbeta aktivt mot kommunerna så att de inför nästa mandatperiod förstår vikten av att anta och fastställa handlingsprogram tidigt i mandatperioden. Länsstyrelsen bör årligen följa upp kommunernas egenkontroll. En förutsättning för detta är att kommunen årligen följer upp de mål som antagits av kommunfullmäktige i handlingsprogrammen samt att kommunen genomför utvärdering och uppföljning av kommunens verksamhet. MSB föreslår att länsstyrelsen för att höja verksamhetens kvalitet genomför följande förbättringar: Länsstyrelsen bör i syfte att kvalitetssäkra sin verksamhet upprätta en utförligare tillsynsplan. Den bör beskriva tillsynens inriktning, omfattning, metodval och behov av resurser. Planen bör redogöra för de olika metoder som utöver tillsynsbesök används i arbetet. I tillsynsplanen bör även redovisas hur länsstyrelsen avser följa upp sin tillsyn. Tillsynsplanen bör vara långsiktig och stäcka sig över en mandatperiod. Länsstyrelsen bör följa upp hur kommunerna bedriver sin tillsyn över verksamheter som omfattas av kraven i 2 kap. 4 LSO. MSB:s bedömning av länsstyrelsens arbete med tillsyn enligt Sevesolagstiftningen MSB bedömer att länsstyrelsen inte uppfyller Sevesolagens intentioner inom flera områden. Nedan redovisas förbättringsområden som MSB bedömer behöver utvecklas för att länsstyrelsen ska uppfylla lagens intentioner. MSB vill att länsstyrelsen redovisar hur de avser att arbete med nedanstående senast

5 samhällsskydd och beredskap Minnesanteckningar 5 (13) Förbättringsområden MSB anser att följande områden är särskilt angelägna att utveckla: Länsstyrelsen har för 2013 avsatt tillräckliga resurser för att bedriva en tillfredställande Sevesotillsyn, men myndigheten bör tillse att man även framöver avsätter tillräckliga resurser och tillgodoser kompetensbehov för att bedriva en kontinuerlig Sevesotillsyn. Länsstyrelsen bör komplettera tillsynsprogrammen med en samlad bedömning av tillsynsbehovet vid respektive verksamhet. Lika så bör det i tillsynsprogrammen framöver framgå erfarenheter från tidigare tillsyn. Länsstyrelsen bör utveckla former för att inhämta information från kommunens miljöbalkstillsyn i de fall kommunen har denna tillsyn på en Sevesoverksamhet. Länsstyrelsen bör utveckla former för samverkan med berörda myndigheter (AV, räddningstjänst och kommunernas miljötillsyn) för att skapa bättre förutsättningar för att bedriva en behovsanpassad tillsyn utifrån respektive verksamhet. Länsstyrelsen bör skapa rutiner för att säkerställa att verksamhetsutövarna systematiskt och regelbundet utvärderar handlingsprogrammets effektivitet och lämplighet. Länsstyrelsen bör skapa rutiner för granskning av säkerhetsrapporter. Länsstyrelsen bör skapa rutiner för att säkerställa statusen på verksamhetsutövarnas interna planer för räddningsinsats, kommunens planer för räddningsinsats samt information till allmänheten Rutinerna bör även omfatta intern samverkan mellan länsstyrelsens enheter avseende detta område. Tillsynsenheten LT Lena Tellvik Enhetschef

6 samhällsskydd och beredskap Minnesanteckningar 6 (13) Minnesanteckningar Operativ tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor Vid tillsynen har MSB utgått ifrån fastställd planläggning. Länsstyrelsens ansvar för räddningstjänst och sanering vid utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning Enligt lagen om skydd mot olyckor har länsstyrelsen ansvar för räddningstjänst och sanering vid utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning. Vid tillsynen kontrollerar MSB följande: länsstyrelsen har fastställda program för räddningstjänst och sanering som enligt 4 kap. 21 FSO behandlar - organisation och ledning - samband - strålningsmätning - information till allmänheten - personella och materiella resurser i länet - saneringsmetoder - andra frågor av betydelse för beredskapen. Utöver ovanstående gör MSB tolkningen att - programmen bör ha ett aktuellt innehåll där hänsyn tas till regionala förhållanden - presumtiva räddnings- och saneringsledare bör ha utsetts - länsstyrelsens organisation bör ha utbildats och övats enligt fastställda program. Länsstyrelsen har en TiB-grupp på tio personer som tillsammans med en resursgrupp inom länsstyrelsen utgör basen i krisorganisationen. Dessa personer är enligt länsstyrelsen insatta i vad som förväntas av dem, samt är med och övar. Det finns en delegationsordning när det gäller att fatta beslut om att sätta igång krisorganisationen. Fyra personer är utsedda att kunna ta rollen som stabschef. Checklistor för de olika funktionerna i staben finns och både stabsutbildning och stabschefsutbildning har genomförts gemensamt inom Krissamverkan Kronoberg. Krissamverkan Kronoberg är en samverkan mellan olika aktörer i länet och fungerar enligt länsstyrelsen väl både i det förberedande arbetet och vid inträffade händelser. Det finns två presumtiva räddningsledare utsedda som har god kunskap om länsstyrelsen och som deltar i Krissamverkan Kronoberg.

7 samhällsskydd och beredskap Minnesanteckningar 7 (13) Länsstyrelsen informerade om att de för närvarande prioriterar utbildning och att de har tagit fram en utbildningsplan. Länsstyrelsens krisorganisation har deltagit och kommer att delta i MSB:s utbildningar inom området. Länsstyrelsen har en sambandsplan och det finns en person som ansvarar för att kontrollera systemen i ledningsplatsen enligt särskilda rutiner. Reservkraft för ledningsplatsen finns och testas varje månad. WIS används och länsstyrelsen utbildar alla länets aktörer i systemet en gång per år och övar var sjätte månad. Rakel används i länet. När det gäller strålningsmätning så genomförs sjumånadersmätningar i länet. Länsstyrelsen upplever att det fungerar bra. Det finns tre utbildade strålskyddsansvariga på länsstyrelsen. Länsstyrelsen säger dock att när det gäller en akut händelse så saknas det tillräckliga resurser i länet i form av instrument och kunskap att hantera dem och att de här behöver hjälp från andra myndigheter. Länsstyrelsen anser att den interna krisorganisationen inte har tillräckligt med kommunikationsresurser. Inom Krissamverkan Kronoberg har de dock arbetat mycket med kommunikationsfrågorna och hur de ska samordna budskap. Det finns förberett för att upprätta en upplysningscentral och det finns kommunikatörer utsedda inom Krissamverkan Kronoberg som också är med och övar. Länsstyrelsen informerade om att det nu finns två saneringsledare utsedda som även har påbörjat MSB:s utbildning. När det gäller den övergripande prioriteringen inför en eventuell räddningstjänst- eller saneringssituation menar länsstyrelsen att en prioritering inte kan göras i förväg då man inte vet hur händelsen ser ut. Efter diskussion konstaterade dock länsstyrelsen att underlag från andra arbeten också skulle kunna användas i denna planläggning. Exempel på detta är en kartläggning av samhällsviktig verksamhet i länet, GIS-underlag samt gjorda prioriteringar inom Styrel. Länsstyrelsen uppger att de har en övningsplan på längre sikt Vidare informerade de om att genomförda övningar utvärderas och att erfarenheter tas om hand. Länsstyrelsen deltog i SAMÖ-KKÖ 2011 under skede 1 och även vid de efterföljande seminarierna. Länsstyrelsen upplever att den egna krisorganisationen fungerar bra.

8 samhällsskydd och beredskap Minnesanteckningar 8 (13) Länsstyrelsens ansvar för övertagande av ansvar kommunal räddningstjänst Länsstyrelsen får i vissa fall ta över ansvaret för kommunal räddningstjänst och ska för detta upprätta de planer som myndigheten behöver. MSB gör tolkningen att: - den fastställda planläggningen bör ha ett aktuellt innehåll där hänsyn är tagen till regionala förhållanden och troliga olycksscenarier - presumtiva räddningsledare bör ha utsetts - länsstyrelsens organisation bör ha utbildats och övats enligt fastställd planläggning - allmänheten ska ha informerats om innehållet i planen. Länsstyrelsen har övergripande beskrivit ansvaret i planläggningen och uppger att det även finns beslutsmallar framtagna. Länsstyrelsen har inte beskrivit i planläggningen när ett övertagande skulle kunna bli aktuellt i länet. Däremot har det diskuterats med kommunerna under bland annat utbildningar. MSB informerade om att det nu finns ett allmänt råd (MSBFS 2012:5) som tar upp detta ansvar. Presumtiva räddningsledare är samtliga räddningsledare i länet. Länsstyrelsen har inte övat övertagande av ansvar för kommunal räddningstjänst på länge, men menar att det skulle kunna ingå i den samverkansövning som de planerar att genomföra under Länsstyrelsens ansvar att genomföra rådgivning och information enligt 1 kap. 5 LSO Länsstyrelsen ska genom rådgivning och information stödja kommunerna i deras verksamhet enligt LSO. Länsstyrelsens aktiviteter mot kommunerna handlar huvudsakligen om att de svarar på de frågor de får via kommunerna. Länsstyrelsen har ingen särskild plan för hur information och rådgivning till kommunerna ska gå till och de tar inte aktivt och regelbundet reda på och analyserar kommunernas behov av stöd. De har dock själva tidigare initierat seminarieträffar med kommunerna när det gäller bland annat handlingsprogram, mätbara mål och egenkontroll. Under de sista två åren har länsstyrelsen prioriterat och lagt sin kraft på att utveckla samverkansformerna inom regionen i Krissamverkan Kronoberg. Det har därför inte funnits resurser för att också arbeta strategiskt med råd och stöd. Länsstyrelsens ansvar att besluta om så kallad farlig verksamhet enligt 2 kap. 4 LSO När det gäller beslut om farlig verksamhet (2 kap. 4 LSO) så har inte länsstyrelsen någon fastställd rutin för hur tillkommande verksamheter fångas upp, hur beslut handläggs, hur ajourhållning sker vid förändringar i

9 samhällsskydd och beredskap Minnesanteckningar 9 (13) verksamheten samt hur avveckling av beslut genomförs då verksamheter upphör eller förändras. Möjliga tillkommande farliga verksamheter fångas enligt länsstyrelsen upp i dialog med bland annat räddningstjänsten samt via god dialog internt inom länsstyrelsen mellan berörda enheter. Det visades sig dock att det finns en Sevesoverksamhet, Strandmöllen, som inte är prövad efter att den anmäldes som Sevesoanläggning enligt lägre kravnivån I samband med diskussionen kring farliga verksamheter framkom att det är oklart hur kommunerna bedriver sin tillsynsverksamhet över dessa verksamheter. Tillsynsvägledning enligt lagen om skydd mot olyckor Länsstyrelsens tillsyn över kommunernas skyldigheter enligt LSO Vid tillsynen har MSB utgått ifrån den tolkning som MSB gjort av vad länsstyrelsens tillsynsverksamhet minst bör omfatta, vilken redovisas nedan. - Länsstyrelsen sammanställer en bedömning av kommunernas lagefterlevnad - Länsstyrelsen har en fastställd tillsynsplan - Länsstyrelsen genomför minst två tillsynsbesök i varje räddningstjänstkommun per mandatperiod. Det ena besöket bör fokusera på kommunens preciserade skyldigheter som åligger kommunen enligt LSO. Det andra besöket på kommunens resultat under mandatperioden utifrån de mål om skydd och säkerhet som anges i LSO och i handlingsprogrammet - Återkoppling sker av den årsuppföljning som görs över kommunernas verksamhet varje år. - Länsstyrelsen bedömer hur kommunernas egenkontroll av verksamheten enligt LSO fungerar. - Länsstyrelsen har förmåga att följa upp kommunernas agerande vid större räddningstjänstinsatser eller när länsstyrelsen själva anser att det är nödvändigt. Den fortsatta diskussionen utgick från ovanstående tolkning. Länsstyrelsens bedömning av kommunernas lagefterlevnad Länsstyrelsen fördelar 10 % av en årsarbetskraft till frågor som rör länsstyrelsens tillsynsuppdrag. Det är huvudsakligen en person som arbetar med tillsyn och stöd och råd till kommunerna. Handläggarens långa erfarenhet och kunskap om länet bidrar till kontinuitet. Verksamheten är dock sårbar, då det totalt sett finns få personella resurser i förhållande till antalet arbetsuppgifter.

10 samhällsskydd och beredskap Minnesanteckningar 10 (13) När det gäller bedömningen av kommunernas lagefterlevnad så använder sig länsstyrelsen av underlag som de får via räddningschefsträffar, tillsynsbesök, granskning av årsuppföljningen samt via Krissamverkan Kronoberg. I övrigt har inga mer omfattande proaktiva uppföljningar av kommunernas lagefterlevnad genomförts. Länsstyrelsen bedömer att en bild av kommunernas lagefterlevnadkan tas fram i slutet på mandatperioden. När det gäller brister i kommunernas lagefterlevnad idag bedömer länsstyrelsen att de största bristerna främst berör kommunernas arbete med handlingsprogram och egenkontroll. Enbart en kommun har fastslagit ett handlingsprogram för mandatperioden Länsstyrelsen anser att de har gjort vad de kan för att få kommunerna att anta handlingsprogrammen genom att genomföra seminarierna för politiker och tjänstemän samt genom att föra diskussioner med kommunerna i samband med tillsynsbesök och andra möten. Länsstyrelsen anser att kommunerna generellt sett inte heller genomför egenkontroll och olycksundersökningar i tillräcklig omfattning och med tillräcklig kvalité. I övrigt bedömer länsstyrelsen att kommunerna lever upp till lagen på ett bra sätt. Plan för tillsyn och inriktning av tillsynsverksamheten Länsstyrelsen har en fastställd tillsynsplan för Av den framgår vilka kommuner som ska besökas under året samt vilken typ av tillsyn som ska genomföras. Någon fastställd långsiktig plan finns inte. Länsstyrelsen har en ambitionsnivå att genomföra två besök per kommun under en fyraårsperiod. Perioden följer dock inte en mandatperiod vilket medför att alla kommuner inte följs upp både vad det gäller de preciserade skyldigheterna och deras resultat under innevarande mandatperiod. Under 2013 har länsstyrelsen planerat att genomföra tillsynsbesök i alla kommuner under hösten. Inriktningen är tillsyn över resultat och likvärdighet. Denna typ av tillsyn har inte genomförts tidigare. Återkoppling av årsuppföljning Länsstyrelsen återkopplar resultatet av årsuppföljningarna till kommunerna muntligt via telefon vid behov. Länsstyrelsen genomför ingen återkoppling till alla kommuner för att visa hur det ser ut i länet i stort jämfört med resten av landet. Kommunernas egenkontroll Kommunernas egenkontroll har länsstyrelsen under innevarande mandatperiod följt upp i samband med tillsynsbesök. Under 2010 begärde länsstyrelsen in alla kommuners egenkontroll. Resultatet av detta blev inte så bra. Länsstyrelsen har efter det inte årligen gjort bedömningar av alla kommuners egenkontroll. Länsstyrelsen anser att kommunernas egenkontroll behöver bli bättre då det fortfarande generellt finns stora svagheter i utförandet. Länsstyrelsen anser dock att det utifrån tillgängliga resurser

11 samhällsskydd och beredskap Minnesanteckningar 11 (13) kommer att bli svårt att lyckas få kommunerna att genomföra bra egenkontroller. Uppföljning av kommunens agerande vid större räddningstjänstinsatser Länsstyrelsen har tillsammans med bland annat blåljusorganisationerna skapat ett samverkansprojekt Utvärdering Gul för att gemensamt följa upp och utvärdera olika räddningsinsatser utifrån ett helhetsperspektiv. Efter en händelse kommer alla delaktiga i projektet till ett möte där var och en får redogöra för vilka brister som uppmärksammats inom respektive organisation. Därefter genomförs en gemensam analys som dokumenteras enligt en framtagen mall. När det gäller kommunernas ansvar att genomföra olycksundersökningar så genomförs generellt relativt få olycksundersökningar i länet trots att alla kommuner har rutiner för hur det ska gå till. Länsstyrelsen tror att detta beror på att kommunerna har begränsade resurser samt att de tycker att det är svårt med objektiviteten. Länsstyrelsen har diskuterat hur arbetet med olycksundersökningar genomförs med kommunerna i samband med tillsynsbesök och andra träffar, men det går fortfarande trögt i vissa kommuner. Länsstyrelsen tror att samverkansprojektet kan bidra till att kommunerna i högre utsträckning än idag kommer att genomföra olycksundersökningar framöver. Under de senaste åren har länsstyrelsen inte begärt in mer än någon enstaka olycksundersökning, då de inte anser sig ha tid att återkoppla någon bedömning kring resultatet av olycksundersökningen till kommunen. Kommunerna har inte heller på eget initiativ delgett länsstyrelsen några olycksundersökningar. Tillsynsvägledning enligt Sevesolagstiftningen Länsstyrelsens arbete med tillsyn enligt Sevesolagstiftningen Vid tillsynsvägledningen har följande områden följts upp och diskuterats: Organisation, resurser och kompetens Tillsynsprogram, tillsyn och samverkan Omgivningsfaktorer Handlingsprogram Till viss del har även nedanstående diskuterats: Säkerhetsrapport, intern plan och kommunens plan för räddningsinsatser, information till allmänheten

12 samhällsskydd och beredskap Minnesanteckningar 12 (13) Tillsyn och planering Organisation, resurser och kompetens Miljöskyddsenheten ansvarar för Sevesofrågorna och en nyanställd handläggare har ansvaret för Sevesotillsynen. Enligt årets tillsynsplan avsätter länsstyrelsen sju dagar för kompetensutveckling och femton dagar för att utföra fem tillsynsbesök. Länsstyrelsens tillsynsplanering är dock inte flerårig. I länet finns det fem Sevesoverksamheter på den lägre kravnivån varav en verksamhet genomgår tillståndsprövning för att bedriva verksamhet på den högre kravnivån. Tillsynsprogram, tillsyn och samverkan Det konstaterades att länsstyrelsen inte har bedrivit någon Sevesotillsyn de senaste åren. Sevesoverksamheterna fick senast tillsynsbesök mellan åren Dock har en verksamhet genomgått tillsynsbesök i år och länsstyrelsen planerar att besöka resterande verksamheter under året. Länsstyrelsen har en tillsynsplan för hela den operativa tillsynen enligt miljöbalken och planeringen för Sevesotillsynen ingår i denna. Länsstyrelsen har bokat upp datum för att besöka samtliga Sevesoverksamheter under året vilket kommer att ske genom gemensamma tillsynsbesök med Arbetsmiljöverket(AV), räddningstjänst och kommunens miljötillsynshandläggare. Det finns tillsynsprogram för respektive verksamhet. Dock konstaterades att det för en av verksamheterna var inaktuellt då verksamheten inte längre omfattas av Sevesolagstiftningen. MSB påtalade att tillsynsprogrammen saknar gjorda erfarenheter från tidigare tillsynsbesök samt en bedömning av verksamheternas tillsynsbehov. I dagsläget har länsstyrelsen och AV en tillsynsplanering som grundar sig på att länsstyrelsen deltar i tillsynsbesök och tillsynsteman som Arbetsmiljöverket har föreslagit. AV har en treårscykel för att besöka de verksamheter som finns på den lägre kravnivån i länet. I detta avseende diskuterades vikten av att tillsynsintervall och inriktning anpassas efter behovet hos respektive verksamhet. Handlingsprogram Då länsstyrelsen inte har bedrivit någon Sevesotillsyn de senaste åren har de inte följt upp om verksamheterna har aktuella och ändamålsenliga handlingsprogram. Det finns förvisso inga lagkrav på att handlingsprogrammet måste uppdateras inom ett visst intervall och sändas till tillsynsmyndigheten. Enligt SRVFS 2005:2, ska det dock finnas Beslut om och införande av rutiner för systematisk och regelbunden utvärdering av handlingsprogrammets effektivitet och lämplighet. Detta innebär att verksamhetsutövaren bör se över och revidera sitt handlingsprogram kontinuerligt. Därför bör länsstyrelsen regelbundet följa upp handlingsprogramens aktualitet. Länsstyrelsen uppgav

13 samhällsskydd och beredskap Minnesanteckningar 13 (13) att man har ambitionen att upparbeta rutiner för denna uppföljning. Tema för tillsyn på många av verksamheterna som ska besökas under året kommer att vara verksamheternas handlingsprogram. Säkerhetsrapport och planer Länsstyrelsens rutiner för handläggning och granskning av säkerhetsrapporter Det pågår en miljöbalksprövning av en verksamhet på den högre kravnivån och länsstyrelsen har yttrat sig till MPD gällande säkerhetsrapporten. AV har fått del av rapporten via länsstyrelsen i Kalmar som handlägger prövningen. I länet har det inte tidigare funnits någon verksamhet på den högre kravnivån och därför saknas rutiner för att granska säkerhetsrapporter. MSB informerade om det Rätts-PM som MSB tagit fram gällande 5-års intervall för förnyelse av säkerhetsrapport. Det konstaterades att det är viktigt att kommunicera med såväl AV som verksamhetsutövaren angående när nästa uppdatering av säkerhetsrapport senast bör ske. Intern plan och kommunens plan för räddningsinsatser, information till allmänheten Då det pågår en miljöbalksprövning av en verksamhet på den högre kravnivån fördes en diskussion om intern plan för räddningsinsats och kommunala skyldigheter. I länet har det inte tidigare funnits någon verksamhet på den högre kravnivån och därför saknas rutiner för att granska och följa upp verksamhetsutövarnas interna planer, kommunens plan för räddningsinsatser samt att kommunen genomför information till allmänheten. Omgivningsfaktorer Länsstyrelsen har inte följt upp verksamhetsutövarnas arbete med att identifiera omgivningsfaktorer (13 Sevesolagen) d.v.s. andra faktorer i omgivningen som kan påverka säkerheten. Länsstyrelsen bör därför följa upp detta i kommande tillsynsaktiviteter samt rapportera in detta i Sevesodatabasen.