Utvärdering Tillväxt Lidköping
|
|
- Karin Hellström
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Utvärdering Tillväxt Lidköping April 2018 Björn Jansson Evald Nalin 1
2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Uppdrag, metod och genomförande... 5 Uppdrag... 5 Metod... 5 Genomförande... 5 Referensram Noteringar... 9 Inledning... 9 Tillväxt Lidköping AB bakgrund och bildande... 9 Tillväxt Lidköping AB organisation och verksamhet Lokalt företagsklimat och ranking mm Övriga noteringar från intervjuerna Vårt svar på utvärderingsfrågorna Inledning Utvärderingsfråga 1: Utvärderingsfråga 2: Utvärderingsfråga 3: Utvärderingsfråga 4: Utvärderingsfråga 5: Bilagor Bilaga 1 Resultat av telefonundersökning
3 1. Sammanfattning Vår samlade bedömning av Tillväxt Lidköping AB (TLAB) är att bolaget fungerar väl och bolagets verksamhet svarar upp mot det uppdrag som formuleras i bolagsordningen. TLAB arbetar effektivt och resurserna svarar mot det nuvarande uppdraget. Att bolaget ägs av kommunen och delar av näringslivet tillsammans bedömer vi vara en styrka. Denna konstruktion ger ett större engagemang från näringslivet än om TLAB endast vore en funktion i kommunen, vilket var den tidigare ordningen för näringslivsfrågor. En nackdel kan vara att det finns aktörer som uppfattar att näringslivet styr över kommunen i näringslivsfrågor, men sammantaget menar vi att rädslan för detta är obefogad. Tillväxt Lidköping AB ska verka för hela näringslivet i Lidköping och ge samma service till alla företag. Det finns hos en del företagare en bild av att Tillväxt Lidköping AB bara ger service åt sina medlemsföretag 1. Uppdraget i bolagsordningen är bl a allmänt näringsfrämjande åtgärder och stärka Lidköpings attraktionskraft vilket betyder att bolaget är till för hela kommunen och inte speciellt för företag som är medlemmar. Det är viktigt att Tillväxt Lidköping AB utåt klart kommunicerar att man är till för alla företag i kommunen. Här finns definitivt stort utrymme för bättre kommunikation från Bolaget men också vad gäller de signaler styrelse som uppdragsgivare, kommun och bolagsrådet ger. Vår bedömning är att den negativa uppfattningen om Tillväxt Lidköping, som ett fåtal ger uttryck för, hänger samman med uppfattningen att vissa favoriseras genom bolaget. Den s.k. lotsfunktionen, dvs att företagen har en väg in till kommunen genom TLAB är viktig och har fungerat allt bättre över tiden. Det har tidigare funnits en viss spänning mellan avdelningen för samhällsbyggnad och Tillväxt Lidköping AB men förutsättningarna för bättre samarbete har ökat bl a pga personalförändringar. Tillväxt Lidköping AB kan inte belastas för att företag eventuellt är missnöjda med hur förvaltningen hanterar t ex bygglovsansökningar. Men det återstår arbete att göra på detta område. Men alla inblandade verkar medvetna om behovet av ytterligare förbättring. Tillväxt Lidköping AB är ett litet bolag, i praktiken 2,5 tjänster, och synes enligt vår bedömning vara väl dimensionerat efter det uppdrag man har. Det finns inget tryck för vare sig minskade eller ökade ekonomiska ramar för Tillväxt Lidköping AB. Ägandemodellen, att kommunen äger 40 procent av Tillväxt Lidköping och att Bolagsrådet står för 60 procent, ser vi ingen anledning att ifrågasätta. Att Bolagsrådet har majoritet bidrar till att näringslivet är starkt engagerat i bolagets verksamhet. Men i samklang med vad vi sagt ovan kräver den valda 1 Vi använder här begreppet medlemmar i TLAB. Detta är oegentligt då konstruktionen är utformad så att medlemskap avser Föreningen Bolagsrådet för Lidköpings näringsliv (ideell förening)som äger näringslivets 60 % i TLAB. 3
4 modellen att man tydligt kommunicerar att Tillväxt Lidköping AB är till för alla företag och hela kommunen. Finansieringsmodellen som bygger på att kommunen matchar näringslivets satsning upp till ett tak fungerar väl. Vi noterar en uttalad strävan att bli inkluderande fler kvinnliga företagare, fler invandrare, fler branscher etc. Vi ser positivt på en sådan utveckling och bedömer att det skulle kunna bidra till att minska känslan av utanförskap från vissa företag/aktörer. Vi noterar vidare att under intervjuerna från företrädare för näringslivet synpunkter framförts på kommunens hantering av ärenden som berör företagen, främst gäller detta frågor kring byggande. Synpunkter framförs främst från mindre företag som inte bygger så ofta och därför inte är insatta i kommunens hantering av ärenden kring byggande. Större företag med mer frekventa ärenden kring fastigheter och byggande har lättare att hantera samverkan med kommunen. Ett förslag som framförts är att en samordnad beredning införs av alla ärenden som berör byggande, särskilt mindre ärenden. Det skulle då kunna omfatta alla frågor bl a kring bygglov, miljö, räddning/säkerhet och teknisk försörjning. En modell skulle kunna vara att en särskild tjänsteman för respektive myndighet fick rätt att på delegation besluta i ärendet för respektive myndighet och att tjänstemännen gemensamt bereder ärendet. Möjligheter till förbättringar Av slutsatserna presenterade ovan följer som vi ser det att det finns områden för förbättringar. Vi vill lyfta fram följande: 1. Det är viktigt att Tillväxt Lidköping AB utåt klart kommunicerar att man är till för alla företag i kommunen. Här finns definitivt stort utrymme för bättre kommunikation från Bolaget men också vad gäller de signaler styrelse som uppdragsgivare, kommun och bolagsrådet ger. 2. Tillväxt Lidköping AB och Bolagsrådet bör sträva efter att bli mer inkluderande (småföretag, kvinnor, invandrare). Ändrad sammansättning av styrelsen för att reflekterande ökat inkluderande är definitivt något att fundera på. 3. Kommunen kunde överväga åtgärder som underlättar kommunens hantering av ärenden som berör företagen. En modell skulle kunna vara att en särskild tjänsteman för respektive myndighet fick rätt att på delegation besluta i ärendet för respektive myndighet och att tjänstemännen gemensamt bereder ärendet. Detta är en modell som med fördel kan användas när det gäller frågor kring byggande och kombineras med samordnad beredning. 4
5 2. Uppdrag, metod och genomförande Uppdrag Uppdraget har definierats av Lidköpings kommun i offertförfrågan Uppdraget kan sägas bestå av följande punkter ( utvärderingsfrågor ) som utvärderingen skall besvara/belysa: Utvärderingen ska; ge grund för att värdera bolagets verksamhet utifrån bolagsordningen, ge grund för slutsats om bolaget och dess verksamhet är ett effektivt sätt att arbeta med det kommunala näringsfrämjande arbetet, belysa bolagets verksamhet utifrån olika perspektiv. Prioriterat: o företagare (såväl medlemmar som icke-medlemmar), o kommunen som uppdragsgivare/finansiär och o den kommunala förvaltningen som samarbetspart, om behov finns, ge rekommendation inom vilka områden bolagets verksamhet bör stärkas/utvecklas, om behov finns, ge rekommendation om hur kommunens styrning av uppdrag och penningflöden till bolaget behöver förändras. Metod Vår arbetsmodell vid granskning av myndigheter eller som i det här fallet ett offentligt företag är uppbyggd kring följande analysmoment: Vilka är bolagets uppdrag, resurser och mål? Extern styrning. Hur tolkar bolaget sitt uppdrag? Vilken verksamhet/aktivitet bedriver bolaget? Vilka resultat uppnår bolaget? Resultat ställs mot resurser. Vilka utvecklingsfrågor kommer att vara särskilt viktiga för bolaget framöver? Eventuella förslag till förändringar av extern och/eller intern styrning" Genomförande Informationsinsamlingen genomfördes i form av genomgång av skriftliga dokument, djupintervjuer samt en telefonundersökning. 5
6 Bland dokument som analyserats märks Bolagsordning för Tillväxt Lidköping AB, Protokoll KF (Bildandet av gemensamt näringslivsbolag med Näringslivet i Lidköping), Protokoll från bildandet av Föreningen Bolagsrådet för Lidköpings näringsliv 2012, Tjänsteskrivelse Kenth Lindström Bildandet av gemensamt näringslivsbolag med Näringslivet i Lidköping, Aktieägaravtal mellan aktieägarna i Näringslivsbolaget (utkast), årsredovisningar för Tillväxt Lidköping AB ( , 2014, 2015, 2016), protokoll från bolagsstämma Tillväxt Lidköping AB ( ) protokoll från styrelsemöte Tillväxt Lidköping AB (bl a , , , , , ), Lokalt företagsklimat 2017 (Svenskt Näringsliv, Ranking 2017), Protokoll KF (Svar på motion (M) fortsatt utveckling av Tillväxt Lidköping AB), Företagsklimat 2016 (En servicemätning av kommunernas myndighetsutövning, Öppna Jämförelser, Sveriges Kommuner och Landsting, 2017), statistik över nya företag i Lidköpings kommun 2015, 2016, 2017 (Källa UC), Handlingsplan 2016 (Tillväxt Lidköping) Djupintervjuer har genomförts med 19 personer, företrädare för Lidköpings kommun (5 personer), företrädare för och verksamma inom Tillväxt Lidköping AB (5 personer) samt företagare i Lidköpings kommun (9 personer, både medlemmar och icke medlemmar ). Vidare har en telefonundersökning genomförts med företrädare för företag i Lidköpings kommun (100 personer, både medlemmar och icke medlemmar ). Avstämning har skett med företrädare för uppdragsgivaren. Referensram Vi vill här redogöra för de grundläggande synsätt vi har på tillväxt och på kommunens möjlighet att påverka tillväxt och företagsklimat. Det har forskats och skrivits en hel del, både i Sverige och internationellt, om vad som utgör ett bra lokalt näringslivsklimat och i vilken utsträckning detta kan påverkas på kommunal nivå. En översyn av denna forskning gjordes 2013 av Tillväxtanalys i rapporten Lokalt näringslivsarbete förutsättningar och begränsningar. Rapporten går igenom vad man kan göra och gör på kommunal nivå. Tillväxtanalys konstaterar inledningsvis att ekonomisk tillväxt är mer sannolik i vissa geografiska områden än andra, en faktor som det uppenbart inte går att påverka. Det finns ett starkt samband mellan befolkningskoncentrationer och ekonomisk tillväxt. Större kommuner, eller kommuner som ligger inom pendlingsavstånd till en större stad, har generellt bättre förutsättningar än en kommun som har ett mer perifert läge. Av Sveriges 72 FA-regioner uppvisade 27 regioner en positiv befolkningsförändring under perioden Det är framför allt regioner med fler än invånare som växer. Det finns dock stora inomregionala skillnader och exempel på växande orter även utanför storstadsregionerna. Litteraturen identifierar dock flera andra faktorer som påverkar det lokala näringslivsklimatet och som kommunen kan påverka. 6
7 En utgångspunkt är att det finns en ändamålsenlig offentlig service av tillräckligt bra kvalitet. Detta kan sägas utgöra en grundförutsättning för att leva och verka i en kommun och påverkar därmed även näringslivsklimatet. Därutöver påverkas näringslivsklimatet av den kommunala organisationens inställning till näringslivet och hur frågor som berör näringslivet hanteras. En särskilt betydelsefull del av den offentliga servicen avser tillgången till infrastruktur, inte minst transporter och kommunikationer. Tillgången till infrastruktur berör lokal, regional, nationell och internationell nivå och är av stor betydelse för det regionala näringslivsklimatet. Sammantaget pekar Tillväxtanalys rapport på att följande faktorer är av stor betydelse för det lokala näringslivsklimatet: Kvaliteten på offentlig service och myndighetsutövning Tillgången till infrastruktur Inställningen till entreprenörskap och möjligheterna att utveckla affärsidéer Utbildning och humankapital Näringslivets sammansättning och förekomsten av kunskapsspridning Kommunerna kan påverka vissa av de faktorer som är betydelsefulla för det lokala näringslivsklimatet menar Tillväxtanalys. Andra är mindre påverkbara. Ett av de områden som kommunerna kan påverka i stor utsträckning är den offentliga servicen, den offentliga miljön och den kommunala myndighetsutövningen. Detsamma gäller utbildningsverksamheten, som kan bidra till att utrusta individer med kunskaper och färdigheter som kan bidra till att utveckla det lokala näringslivsklimatet Infrastrukturen förefaller vara en av de mest betydelsefulla faktorerna som påverkar det lokala näringslivsklimatet. Tillgången till ändamålsenlig infrastruktur ligger på det lokala planet inom kommunernas handlingsområde, men viktig regional och nationell infrastruktur har kommunerna ett begränsat inflytande över. Det lokala näringslivsklimatet har inte minst visat sig främjas av att det finns ett starkt humankapital. I någon mån kan kommunerna skapa förutsättningar för att attrahera människor med starkt humankapital genom att skapa en god levnadsmiljö. I största utsträckning ligger trots allt utbudet av arbetstillfällen utanför kommunernas direkta handlingsområde. Kommunerna har också vissa möjligheter att påverka attityderna och förutsättningar för entreprenörskap. Kommunen kan fungera som sammanlänkande part mellan olika aktörer inom näringslivet samt underlätta kunskapsutveckling och kunskapsutbyte. Dessutom kan kommunerna bidra till att utveckla den lokala marknaden och ett diversifierat näringsliv. Det görs till exempel genom utformning av offentliga upphandlingar som tillåter mindre entreprenöriella företag med innovativa affärsidéer, men också genom att bedriva en generell näringslivspolitik som understödjer hela näringslivet. Sammantaget kan kommunernas möjligheter att påverka det lokala näringslivsklimatet delas in i tre kategorier enligt nedan. Som synes är de flesta betydande faktorer som påverkar det lokala näringslivsklimatet utanför kommunernas direkta handlingsutrymme, även om flera i någon mån kan påverkas. 7
8 Mycket påverkbara Offentlig service, utbildning Kommunal infrastruktur Sammanhållen aktör som främjar utveckling Något påverkbara Infrastruktur för digital kommunikation Humankapital Attityder & förutsättningar för entreprenörskap Lokal marknad & diversifierat näringsliv Begränsat påverkbara Nationell infrastruktur Ovanstående är en viktig del av den analytiska ramen för vårt upplägg av utredningen av Tillväxt Lidköping. Av de faktorer kommunen kan påverka enligt ovan ligger bara en del inom verksamhetsutövningen för ett bolag som Tillväxt Lidköping. Vi har i våra uppdrag ofta funnit att det lokala näringslivsklimatet i en kommun påverkas mycket av det vi kallar organisationskultur eller lokal tillväxtkultur. Här spelar samverkan mellan kommun och företag samt mellan företag och företag en stor roll men även samverkan mellan företag, kommun och ideella strukturer har stor betydelse. Faktorer som avses här är hur företag litar på kommunen och hur samverkan fungerar när det gäller att lösa uppkommande frågor. Litar företagen på att kommunen samverkar med företagen för att lösa frågor som dyker upp? Är företagen vana att samverka mellan sig för att göra affärer och lösa frågor som dyker upp? Svaren på dessa frågor har ofta stor betydelse för företagens framtidstro samt satsningar på investeringar och utveckling av företag och produkter/tjänster. Konstruktionen med TLAB där kommunen äger 40 % och näringslivet 60 % bedömer vi vara ett bra sätt att bygga förtroende för samarbete och utveckling gemensamt med företagen. 8
9 3. Noteringar Inledning Vi redovisar här noteringar avseende såväl sakuppgifter som uppfattningar kring Tillväxt Lidköping AB (TLAB) som framkommit i analyserade dokument eller genomförda intervjuer. Uppgifterna presenteras utan någon värdering eller bedömning från vår sida. Syftet här är att uppgifter och synpunkter som kan vara av vikt i debatten skall redovisas. Tillväxt Lidköping AB bakgrund och bildande Tidigare hade Lidköpings kommun en traditionellt organiserad näringslivsverksamhet med en kommunal tjänsteman som ansvarig. Samverkan med näringslivet organiserades genom en näringslivskommitté (senare ett näringslivsråd). Samverkan förekom med övriga kommuner i Västra Skaraborg. Från kommunens sida upplevdes flera problem med arbetet och kommunen sjönk i ranking av företagsklimat. Bland de problem som noterades var att kommunen och näringslivet kom att fungera som motparter ställda mot varandra och inte som ingående i en samverkan för att utveckla näringsliv och företagsklimat. Detta sammanfattades i en intervju: kontakterna med företagen kännetecknades av kravställande från företagen. Mot denna bakgrund och att kommunens näringslivstjänsteman skulle gå i pension sökte kommunen en annan modell för arbetet med näringslivsfrågor. En faktor var också att man noterade att det höll på att ske ett generationsskifte inom ledningen för flera tongivande företag, vilket öppnade för att etablera ett nytt och bättre samarbetsklimat mellan kommunen och företagen. Till bilden hörde också att kommunen upplevde den låga rankingen av företagsklimatet som ett växande problem samtidigt som man tog till sig att en viktig faktor bakom detta var problem med bemötande och kultur inom samhällsbyggnadsområdet. Detta senare problem förstärktes av bemanningsproblem som ledde till långa handläggningstider. Lidköpings kommun sökte därför en ny modell för arbete med näringslivsfrågorna. Viktigt i en sådan modell var att mjuka upp relationen kommun företag och inte se dem som motparter utan snarare åstadkomma en situation i vilken kommun och näringsliv krokar arm för att tillsammans och gemensamt främja tillväxt och företagande. Man sökte då kommuner med andra sätt att organisera näringslivsarbetet och besökte bl a Nässjö som hade ett näringslivsbolag samägt av kommunen och företagen. Denna modell med samägt näringslivsbolag konkretiserades och förankrades inom näringslivet i Lidköpings kommun vilket 2012 ledde till bildande av Tillväxt Lidköping AB för det operativa näringslivsarbetet. Kommunen skulle äga 40 % och näringslivet 60 %. Finansieringen skulle ske genom att kommunen matchade näringslivets insats upp till ett tak om kr (i 2012 års prisläge). Tillväxt får idag kr av kommunen för allmän näringslivsutveckling och för handelsutveckling. 9
10 Till de bakomliggande tankarna hörde också att det operativa näringslivsarbetet inom näringslivsbolaget skulle kompletteras med en resurs för det strategiska och visionära utvecklingsarbetet. En resurs som skulle ligga i kommunen och nära kommunledningen. Olika kommuner har således valt olika organisationsformer för sitt näringslivsarbete. Många kommuner har en näringslivschef som arbetar i kommunen och denna form hade Lidköping tidigare. Men några kommuner hade valt en bolagsform, förutom Nässjö även bl a Skövde och Vårgårda, som verkade fungera väl och som såg som förebild av Lidköpings kommun. Att engagera näringslivet var ett viktigt skäl till att man i Lidköping bytte organisationsform. Tillväxt Lidköping AB ägs till 40 procent av Lidköpings kommun och till 60 procent av näringslivet genom Föreningen Bolagsrådet för Lidköpings näringsliv, med ca 180 medlemsföretag. Tillväxt Lidköping AB organisation och verksamhet Av bolagsordningen ( 7) framgår att styrelsen består av sju ledamöter varav tre utses av kommunfullmäktige i Lidköpings kommun och fyra utses av bolagsstämman. Av aktieägaravtalet (punkt 4.1) framgår att bland de ledamöter kommunfullmäktige utser till styrelsen ska kommunstyrelsens ordförande, andre vice ordförande (oppositionsråd) och kommundirektören ingå. Vidare regleras i aktieägaravtalet (punkt 4.2) att styrelsen inom sig utser ordförande samt att kommunens representanter förbinder sig att vid styrelsemöte rösta på den ordförande som de stämmovalda ledamöterna gemensamt nominerar. I bolagsordningen ( 3) anges bolagets verksamhetsföremål. Det anges att bolaget ska bedriva verksamhet bestående av allmänt näringslivsfrämjande åtgärder i Lidköpings kommun, allmänt marknadsföringsarbete för att utveckla Lidköpings kommun som etableringsort för näringsverksamhet. Vidare anges att bolaget skall fungera som en lots för företagare och företag som vill komma i kontakt med Lidköpings kommuns handläggare och beslutsfattare. Det anges också att bolaget ej får driva verksamhet eller vidtaga åtgärd som inte är förenlig med kommunal kompetens. I bolagsordningen ( 4) anges som ändamålet med bolagets verksamhet att bolaget ska arbeta med att stärka Lidköpings kommuns attraktionskraft som etableringsort för näringsverksamhet samt bidra till att förstärka kommunens position i regionen i dessa frågor. Lokalt företagsklimat och ranking mm Stor vikt läggs i intervjuerna vid Svenskt Näringslivs ranking av lokalt företagsklimat. Detta av företrädare för såväl uppdragsgivare, kommun och Bolagsrådet, som bolaget självt. Även företagen tillmäter det betydelse. Det uttalades i intervjuerna att såväl styrelsen för Tillväxt Lidköping AB som bolaget självt är frustrerade av att Lidköpings kommun ligger så lågt på rankingen. En inte ovanlig uppfattning är att det varit för långa handläggstider i kommunen. Flera lyfter också fram den negativa bild som tidigare etablerats av samhällsbyggnad och dess samarbete med företagen inom myndighetsområdet. Man menar då ofta att förändringsarbete nu pågår och att detta tillsammans med ny förvaltningsledning lett till en positiv utveckling som nu behöver stöd för att lyckas fullt ut. 10
11 Man har från kommunen också försökt vidta andra åtgärder för att få företagens attityder att bli mer positiva bl a genom att träffa företagen mer. Nu genomför t ex Tillväxt Lidköping AB tillsammans med politiker två företagsbesök i månaden. Mycket av det som ingår i rankingen kan dock inte påverkas av Tillväxt Lidköping AB eller ens lokalt i Lidköping 2. Man ska ej bedöma Tillväxt Lidköping AB efter Svenskt Näringslivs ranking enligt en av de intervjuade. Flera intervjuade lyfter också fram den mer positiva bild av Lidköping som noteras i SKL:s undersökning Företagsklimat 2016 (En servicemätning av kommunernas myndighetsutövning, Öppna Jämförelser, Sveriges Kommuner och Landsting, 2017). I intervjuerna betonas också att etablering av nya företag är god och ökande i Lidköpings kommun ( nya företag, och nya företag). Detta tas då som intäkt för att företagsklimatet i kommunen är bättre än vad Svenskt Näringslivs ranking antyder. Övriga noteringar från intervjuerna Flera intervjuade betonar betydelsen av att kommunen och företagen krokar arm och arbetar tillsammans framåt för att förbättra företagsklimat och förutsättningar för utveckling i Lidköping. Det betonas då också att kommunen var förutseende och lade grunden till ett bättre samarbetsklimat genom att ge företagen 60 % av ägandet och majoritet i styrelsen. Kommunen visade genom detta att man litade på företagen och menade allvar med gemensamma tag och samarbete. Det hade stor betydelse för att företagen också ställde upp. Flera intervjuade anger att en viktig fråga för företagsklimatet och samverkan mellan kommunen och företagen är kontakterna mellan företagen och samhällsbyggnadsförvaltningen. Från kommunala företrädare anges att ett utvecklingsarbete har skett men att ytterligare förbättringar behövs. Det anges att tjänstemännen inte förstår företag och företagandets villkor eller hur det är att driva företag. Några intervjuade anger att detta beror på skillnader i kultur och bemötande. Några anger att utvecklingsarbetet behöver fortsätta inom samhällsbyggnadsförvaltningen. Några anger att man borde hitta en modell där man samlat ser på frågor om byggande, miljö, teknisk service så att inte ett företag tror att en fråga är klar och sedan skickas vidare till andra enheter inom kommunen. Några anger i stället att TLAB:s lotsfunktion behöver förstärkas. I våra intervjuer noterar vi att mindre företag med begränsad erfarenhet och ingen egen organisation för byggande redovisar ett större missnöje med hanteringen än större företag som har egen kompetens och bättre känner till kommunens organisation och ärendehantering. 2 Se t ex Tillväxtanalys rapport Lokalt näringslivsarbete förutsättningar och begränsningar. Rapporten går igenom vad man kan göra och gör på kommunal nivå. En kort redogörelse se ovan i denna rapport. 11
12 Flera intervjuade anger att det är viktigt att fortsätta arbetet med mjuka upp relationen mellan kommunen och företagen så att man inte riskerar att återfalla i (mot)partsförhållande. Några intervjuade anger att när man bildade TLAB var syftet med bolaget att hantera operativa frågor kring näringsliv och företagande. När det däremot gällde strategiska utvecklingsfrågor var tanken att en särskild resurs skulle tillskapas inom kommunen och nära knuten till den politiska kommunledningen. Denna senare funktion kom sedan inte att förverkligas. I intervjuer med företrädare för kommunen anges att Tillväxt Lidköping AB nu fungerar väl och på ett bra sätt klarat sin uppstartsfas : det är bra fart på etableringar och marknadsföring och lotshjälpen fungerar bra. Nu gäller det att ta tag i den fortsatta utvecklingen. Till detta hör att det behöver bli fler medlemmar, inte minst för trovärdigheten på företagssidan. När det gäller näringslivsklimatet betonar flera intervjuade att det varit för lite kontakter och besök från kommunledningens sida när det gäller företagen. Man menar att detta nu är löst och att politiken nu engagerar sig på ett positivt sätt i dialogen med företagen, inte minst genom företagsbesök. Vid några intervjuer anges att TLAB:s mål är för otydliga och att man kommit att ägna sig för mycket åt kepsar och tröjor och för lite åt konkret arbete för att förbättra förutsättningarna för företagen. Några intervjuade har betonat att det krävs en öppning i TLAB mot fler nya branscher, nya typer av företagare (kvinnor, unga, invandrare) och fler företag på landsbygden inte bara i staden Lidköping. Dessa grupper borde, menar man också, involveras mer i TLAB och i bolagets arbete. 4. Vårt svar på utvärderingsfrågorna Inledning Vi redovisar här iakttagelser och bedömningar vad avser utvärderingsfrågorna. Med iakttagelser avses faktauppgifter som framkommit vid intervjuer och analys av dokument. Med bedömningar avses våra egna bedömningar och besvarande av respektive utvärderingsfråga. Utvärderingsfrågorna är i huvudsak deskriptivt formulerade men vi har valt att avsluta varje bedömning med att söka besvara frågan. Utvärderingsfråga 1: Ge grund för att värdera bolagets verksamhet utifrån bolagsordningen Iakttagelser: 12
13 Enligt bolagsordningen ska Tillväxt Lidköping AB (TLAB) bedriva allmänt näringslivsfrämjande åtgärder, fungera som lots för företagare och stärka Lidköpings attraktionskraft. Den verksamhet bolaget driver är av olika karaktär. Vi beskriver översiktlig verksamheten i det följande. Bolaget har en handelsutvecklare som är inriktad på detaljhandel, caféer, restauranger, hårfriseringar mm. Inom ramen för denna verksamhet anordnas evenemang, diverse möten med och mellan företag (det finns bland annat ett restaurangnätverk) mm. Tillväxt Lidköping AB är drivande kraft bakom en rad evenemang vars syfte är att främja näringslivet i kommunen. Man ordnar företagsbesök. Genom olika evenemang erbjuder man en plattform för möten mellan politiker, tjänstemän och företag och för möten mellan företag. Tillväxt Lidköping har en lotsfunktion. Företagen ska genom TLAB kunna lotsas in till kommunen genom en enda väg, dvs TLAB. Någon har menat att företagen lika gärna kan vända sig direkt till Kommunen likväl som att gå genom TLAB. Men TLAB har varit lite smidigare och haft större förståelse för företag och näringsliv kunna underlätta processen. Kommunen skulle dock kunna ha en egen företagslots. TLAB har hjälpt till att skapa fler arenor där olika aktörer för dialog kring vad var och en kan bidra med. Mindre av fester utan fler konkreta mötesforum är en synpunkt. Uppfattningen är att handlarna är mycket positiva till kommunen och Tillväxt Lidköping AB. Det framkommer också av intervjuerna att TLAB bidrar till ett bättre samtalsklimat mellan kommun och näringsliv. Många intervjuade menar att Tillväxt Lidköping AB är en av de bättre saker kommunen gjort för att främja näringsliv, företagande och tillväxt. Viktigt är att ledande politiker möter företagen och engagerar sig för tillväxt, det sänder viktiga signaler till hela den kommunala organisationen. Det har framkommit synpunkter att andra/nya nätverk borde skapas för andra företag än idag. Man borde involvera fler branscher. Medlemmar/icke-medlemmar Föreningen Bolagsrådet för Lidköpings Näringsliv har idag ca 180 medlemsföretag. Kommunen har sammantaget ca 4500 företag varav ca 1500 aktiebolag. Det är således bara en begränsad andel av företagen i Lidköping som är medlemmar. Frågan huruvida Tillväxt Lidköping AB ger och ska ge medlemsföretagen en högre grad av service än till övriga företag får lite olika svar i intervjuerna. Det råder delade meningar. Enligt bolagsordningen är bolagets mål allmänt näringsfrämjande åtgärder, fungera som lots för företagare och stärka Lidköpings attraktionskraft. Detta är allmänna mål och ger i våra ögon inte utrymme för att skilja på medlemmar och icke-medlemmar. Men, som nämns, råder på den här punkten olika uppfattningar såväl hos företrädare för kommun, bolagsrådet, företag och inom Tillväxt Lidköping AB självt. 13
14 En uppfattning som framförts är att Tillväxt Lidköping AB främjar all handel men att medlemmar behandlas extra väl. De som betalat måste få ut något av det. Ska man utnyttja Tillväxt ska man helst vara medlem. Tillväxt Lidköping AB är bra på att hjälpa medlemmar. Många företag vill inte vara med på grund av att bolaget ses som en klubb för vissa bolag. Vissa företag är kritiska då de menar att medlemmar behandlas bättre än icke-medlemmar. I intervjuerna har också framkommit synpunkten att Tillväxt Lidköping AB inte främjar näringslivet i stort och att TLAB styrs av ett fåtal bolag. Några intervjuade anger att TLAB jobbar smalt och att fastighetsägarna har relativt mycket inflytande i bolagsråd och styrelsen. Det finns vissa synpunkter över fördelningen av ägandet/aktier. Att företagen står för 60 procent, och kan skapa en viss misstänksamhet enligt vissa företrädare för kommunen. Det finns en viss risk för att man, rätt eller fel, uppfattar att Tillväxt Lidköping AB gynnar de bolag som är medlemmar i Bolagsrådet. I vår företagsenkät, som redovisas i Bilagan i slutet av denna rapport, framkommer t ex att icke-medlemmar har en mer negativ syn än medlemmar när det gäller frågan om samverkan mellan det egna företaget och Tillväxt Lidköping AB fungerar bra. På denna fråga svara 18 procent av icke-medlemmar inte alls jämfört med 6 procent för företag som är medlemmar. Flera intervjuade har angett att när TLAB skapades var syftet att renodla den operativa rollen inom arbetet med näringsliv och tillväxt medan en särskild resurs skulle skapas för det visionära utvecklingsarbetet. Tanken var då att det visionära utvecklingsarbetet skull ligga inom den kommunala organisationen och med nära koppling till den politiska kommunledningen. Av olika skäl kom detta arbete med en resurs för visionärt utvecklingsarbete inte att fullföljas. Bedömning: Bolagets verksamhet enligt bolagsordningen 3 vad avser allmänt näringslivsfrämjande åtgärder, allmänt marknadsföringsarbete för att utveckla Lidköpings kommun som etableringsort samt att bolaget ska fungera som lots för företagare och företag som vill komma i kontakt med Lidköpings kommun bedömer vi som väl fungerande. TLAB:s verksamhet enligt bolagsordningen 4 att stärka Lidköpings kommuns attraktionskraft som etableringsort bedömer vi som väl fungerande. Sammantaget bedömer vi att bolaget väl fullgör sina uppgifter enligt bolagsordningen. Vi bedömer vidare att frågan om en resurs för det visionära utvecklingsarbetet och med nära koppling till den politiska kommunledningen vore väl värd att pröva. Vi bedömer vidare att det är ett problem att det råder oklarhet huruvida TLAB ska gynna hela näringslivet eller mest är till för sina medlemmar (medlemmar i föreningen bolagsrådet). Det råder oklarhet såväl bland uppdragsgivare, själva bolaget som många företag. Vår bedömning är att det vore av värde med större tydlighet och information kring denna fråga. 14
15 Utvärderingsfråga 2: Ge grund för slutsats om bolaget och dess verksamhet är ett effektivt sätt att arbeta med det kommunala näringsfrämjande arbetet Iakttagelser: Det har framkommit synpunkter på själva bolagsformen för näringslivsfrågor. Vissa menar att det vore bättre att återgå till den gamla ordningen, dvs att näringslivsfrågorna bör införlivas i sin helhet i kommunens verksamhet. Kommunen skulle enligt denna uppfattning äga Tillväxt Lidköping AB i sin helhet. Det är inte möjligt att göra en rättvis bedömning av vilka resultat Tillväxt uppnår. Men vi tycker att det inte är helt rättvist att döma TLAB efter position på Svenskt Näringslivs ranking av lokalt företagsklimat. Det mesta i denna ranking kan inte bolaget påverka, många faktorer kan inte påverkas lokalt och många av de faktorer som kan påverkas lokalt råder inte TLAB över. Med de begränsade resurser TLAB har verkar man bedriva en ändamålsenlig verksamhet. Men resultat går inte beräkna i reda pengar. Hur ska man t ex värdera att Tillväxt bidrar till ett bättre samtalsklimat mellan kommun och näringsliv? Det framgår av intervjuerna att det ofta finns misstänksamhet mellan kommun och näringsliv och att Tillväxt Lidköping AB bidragit till att man kommer närmare varandra. Inte minst spelar det roll att näringsliv och kommun möts genom sina respektive representanter i TLAB:s styrelse. Tillväxt har en svår uppgift. Man kan inte begära så mycket av en så liten organisation. Det är enligt många av intervjuerna inte lätt att komma på vad Tillväxt skulle kunna göra istället för det man gör för närvarande. Bedömning: Vår samlade bedömning är att Tillväxt Lidköping AB bedriver en ändamålsenlig verksamhet och har ett bra sätt att arbeta med det kommunala näringsfrämjande arbetet. Tillväxt Lidköping AB bidrar till ett bättre samtalsklimat mellan kommun och näringsliv. Tillväxt Lidköping AB är ett effektivt sätt att arbeta med det kommunala näringslivsfrämjande arbetet. Utvärderingsfråga 3: Belysa bolagets verksamhet utifrån olika perspektiv. Prioriterat: företagare (såväl medlemmar som icke-medlemmar), kommunen som uppdragsgivare/finansiär och den kommunala förvaltningen som samarbetspart Iakttagelser: Företagare (såväl medlemmar som icke-medlemmar) Företagarna har en övervägande positiv bild av TLAB och samarbetet mellan företagen och TLAB. Synpunkter som framförts för fortsatt utveckling är bl a att det är otydligt om medlemmar och icke medlemmar får samma information och service. Synpunkter har också framförts att man borde 15
16 öppna upp och arbeta mer med och för fler nya branscher, nya typer av företagare (bl a kvinnliga företagare, unga företagare och företagare med internationell bakgrund). Frågan om att göra mer för företagare på landsbygden har vidare lyfts i intervjuerna. Kommunen som uppdragsgivare/finansiär Den övervägande delen av de intervjuade menar att modellen fungerar väl och ger en god grund för samverkan och förståelse. Viktigt anges också vara att kommunen genom modellen visat förtroende för företagen och därigenom lagt en god grund för samarbetet. Vid intervjuerna har enstaka företrädare för kommunen menat att det är olämpligt att kommunen släppt makten över TLAB till näringslivet genom att näringslivet äger 60 % och utser majoritet i styrelsen. Den kommunala förvaltningen som samarbetspart Den valda modellen med gemensamt bolag och med TLAB:s kontor i stadshuset anges i de flesta intervjuer fungera mycket bra. Modellen ger bra förutsättningar för samarbete mellan kommunens förvaltningar och TLAB:s personal. Några anger att samarbetet med Samhällsbyggnadsförvaltningen tidigare varit ansträngt men nu är bättre. Några anger att utvecklingsarbete för bättre samarbete mellan företagen och Samhällsbyggnadsförvaltningen behöver fortsätta och fördjupas. Förslag har framförts om en mer sammanhållen process när det gäller olika tillstånd och beslut kring byggande för företag (t ex genom en mer sammanhållen beredning för bygg, miljö teknisk försörjning mm). Bedömning: Vår sammanfattande bedömning av Tillväxt Lidköping AB:s verksamhet utifrån perspektiven företagare (såväl medlemmar som icke-medlemmar), kommunen som uppdragsgivare/finansiär och den kommunala förvaltningen som samarbetspart är att TLAB:s verksamhet utifrån dessa perspektiv fungerar väl. Fortsatt utvecklingsarbete skulle dock kunna ske inom samhällsbyggnadsområdet. Utvärderingsfråga 4: Om behov finns, ge rekommendation inom vilka områden bolagets verksamhet bör stärkas/utvecklas Iakttagelser: Vi noterar att Tillväxt Lidköping AB är en liten organisation med begränsade resurser. Bland noterade förslag till förstärkt/utvecklat arbete noterar vi främst; förstärkt information till företagen i Lidköping, tydlighet att både medlemmar och icke medlemmar har möjlighet till stöd av TLAB, satsningar på nya branscher och nya företagare (t ex kvinnor, unga, företagare med invandrarbakgrund) samt företag på landsbygden. 16
17 Bedömning: Vi noterar att Tillväxt Lidköping AB är en liten organisation med begränsade resurser och som vi ovan redovisat är vår bedömning att verksamheten bedrivs effektivt varför utvecklat eller förstärkt arbete kan kräva omprioriteringar eller förstärkta resurser. Vår bedömning är dock att inom ramen för befintliga resurser inte föreslå någon annan prioritering än den som idag görs. Utvärderingsfråga 5: Om behov finns, ge rekommendation om hur kommunens styrning av uppdrag och penningflöden till bolaget behöver förändras Iakttagelser: Av intervjuerna framgår att kommunens styrning av uppdrag och penningflöden anses fungera väl. Kommunens styrning av uppdraget till Tillväxt Lidköping AB sker i huvudsak genom bolagsordningen, aktieägaravtal samt kommunens representanter i TLAB:s styrelse. Bedömning: Vi bedömer sammantaget att kommunens styrning av uppdraget fungerar väl och att det inte i nuläget finns anledning att förändra penningflödet till bolaget. Målen för bolaget är förvisso allmänna men är väl avvägda. Tillväxt Lidköping AB är väl dimensionerat utifrån nuvarande uppdrag. 17
18 Bilagor Bilaga 1 Resultat av telefonundersökning För att få ett bredare underlag för vår bedömning av företagens syn på Tillväxt Lidköping har vi också som en del av utvärderingen gjort en telefonundersökning. Vi intervjuade totalt 100 företag. Av dessa 100 är 50 medlemmar i Bolagsrådet och 11 är medlemmar i Handelsrådet. Frågorna är utformades som påståenden och företagen ombads att ta ställning till dessa påståenden på en skala från 1 till 5 där 1 innebär att man inte alls instämmer och 5 innebär att man instämmer helt. De åtta frågorna löd enligt följande: Tillväxt Lidköping AB bedriver näringsfrämjande åtgärder som gynnar hela näringslivet i Lidköping. Samverkan mellan Tillväxt Lidköping AB och ditt företag fungerar bra. Tillväxt Lidköping AB är viktigt för ditt företags utvecklingsmöjligheter. Tillväxt Lidköping AB:s allmänt näringslivsfrämjande arbete är effektivt. Tillväxt Lidköping AB:s olika evenemang (t.ex. föredrag och galor) skapar en bra plattform för företag att mötas. Tillväxt Lidköping AB:s allmänna marknadsföringsarbete för att utveckla Lidköping som etableringsort är effektivt. Tillväxt Lidköping AB en effektiv aktör när det gäller lotsfunktion för företag som vill komma i kontakt med Lidköpings kommuns handläggare och beslutsfattare. Tillväxt Lidköping AB är en effektiv aktör när det gäller att utveckla samarbete och kontakter mellan företag för att lösa gemensamma frågor och behov. Resultaten framgår av nedanstående tabell. För varje fråga har ett genomsnittligt värde beräknats. Genomsnittet ligger för alla påståenden/frågor något över tre. Det är ingen stor skillnad mellan de tre grupperna av företag (medlemmar, icke-medlemmar och medlemmar i handelsrådet) även om medlemmar tenderar att vara lite mer positiva än icke-medlemmar. Om vi t ex ser på den första frågan, huruvida företagen anser Tillväxt Lidköping AB bedriver näringsfrämjande åtgärder som gynnar hela näringslivet i Lidköping, svarar två procent av företagen med en etta dvs att de inte alls instämmer medan 69 procent av företagen sätter betyget 3-5. Vår bedömning är att det är ett bra resultat. För påstående två råder en lite större skillnad mellan medlemmar och inte medlemmar än andra frågor. Påstående två handlar om företagen anser att Samverkan mellan Tillväxt Lidköping AB och ditt 18
19 företag fungerar bra. På denna fråga har 6 procent av medlemmarna svarat med en etta, dvs inte alls, medan andelen bland icke-medlemmar som svarar lika negativt är hela 18 procent. Detta skulle kunna stödja tesen att icke-medlemmar inte känner sig lika väl behandlade/bemötta som medlemmar. Det framgår dessutom att 68 procent av medlemmar sätter värdet 3 och däröver medan motsvarande siffra hos icke-medlemmar är 44 procent. Vår samlade bedömning är att det är ett bra resultat. Vi kan också notera svaren på fråga 3, Tillväxt Lidköping AB är viktigt för ditt företags utvecklingsmöjligheter. Här sätter 63 procent av företagen totalt siffran 3-5. Detta kan i våra ögon tolkas som att Tillväxt Lidköping AB gör skillnad för företagen. Bästa betyg ger företagen på påstående 5, Tillväxt Lidköping AB:s olika evenemang (t.ex. föredrag och galor) skapar en bra plattform för företag att mötas. Hela 83 procent har satt en 3 eller högre. Väldigt få är klart negativa. 1. Tillväxt Lidköping AB bedriver näringsfrämjande åtgärder som gynnar hela näringslivet i Lidköping 19 Urvalsgrupp Total Medlem Icke medlem Handelsrådet 1 Inte alls 2% 2% 3% 0% 2 24% 30% 21% 9% 3 32% 26% 33% 55% 4 22% 22% 23% 18% 5 Instämmer helt 15% 18% 10% 18% Vet ej, kan ej svara 5% 2% 10% 0% Total 100% 100% 100% 100% mvf1 Mean 3,3 3,2 3,2 3,5 2. Samverkan mellan Tillväxt Lidköping AB och ditt företag fungerar bra 1 Inte alls 10% 6% 18% 0% 2 24% 26% 23% 18% 3 22% 16% 26% 36% 4 26% 34% 13% 36% 5 Instämmer helt 12% 18% 5% 9% Vet ej, kan ej svara 6% 0% 15% 0% Total 100% 100% 100% 100% mvf2 Mean 3,1 3,3 2,6 3,4 3. Tillväxt Lidköping AB är viktigt för ditt företags utvecklingsmöjligheter 1 Inte alls 13% 14% 15% 0% 2 19% 18% 18% 27% 3 22% 26% 13% 36% 4 27% 24% 31% 27% 5 Instämmer helt 14% 18% 10% 9% Vet ej, kan ej svara 5% 0% 13% 0% Total 100% 100% 100% 100% mvf3 Mean 3,1 3,1 3,0 3,2
20 4. Tillväxt Lidköping AB:s allmänt näringslivsfrämjande arbete är effektivt 1 Inte alls 3% 2% 5% 0% 2 22% 22% 21% 27% 3 37% 38% 33% 45% 4 24% 32% 15% 18% 5 Instämmer helt 6% 4% 8% 9% Vet ej, kan ej svara 8% 2% 18% 0% Total 100% 100% 100% 100% mvf4 Mean 3,1 3,1 3,0 3,1 5. Tillväxt Lidköping AB:s olika evenemang (t.ex. föredrag och galor) skapar en bra plattform för företag att mötas 1 Inte alls 4% 2% 8% 0% 2 11% 12% 10% 9% 3 35% 34% 41% 18% 4 32% 36% 28% 27% 5 Instämmer helt 16% 16% 8% 45% Vet ej, kan ej svara 2% 0% 5% 0% Total 100% 100% 100% 100% mvf5 Mean 3,5 3,5 3,2 4,1 6. Tillväxt Lidköping AB:s allmänna marknadsföringsarbete för att utveckla Lidköping som etableringsort är effektivt 1 Inte alls 3% 4% 3% 0% 2 18% 18% 13% 36% 3 35% 24% 49% 36% 4 32% 42% 23% 18% 5 Instämmer helt 7% 8% 5% 9% Vet ej, kan ej svara 5% 4% 8% 0% Total 100% 100% 100% 100% mvf6 Mean 3,2 3,3 3,2 3,0 7. Tillväxt Lidköping AB är en effektiv aktör när det gäller lots-funktion för företag som vill komma i kontakt med Lidköpings kommuns handläggare och beslutsfattare 1 Inte alls 5% 6% 0% 18% 2 12% 14% 13% 0% 3 34% 26% 41% 45% 4 27% 32% 23% 18% 5 Instämmer helt 9% 12% 5% 9% Vet ej, kan ej svara 13% 10% 18% 9% Total 100% 100% 100% 100% mvf7 Mean 3,3 3,3 3,3 3,0 8. Tillväxt Lidköping AB är en effektiv aktör när det gäller att utveckla samarbete och kontakter mellan företag för att lösa gemensamma frågor och behov 1 Inte alls 6% 6% 8% 0% 2 12% 10% 18% 0% 3 40% 34% 38% 73% 4 28% 40% 15% 18% 5 Instämmer helt 5% 4% 5% 9% Vet ej, kan ej svara 9% 6% 15% 0% Total 100% 100% 100% 100%
21 mvf8 Mean 3,2 3,3 2,9 3,4 Har du några övriga kommentarer du vill framföra som rör Tillväxt Lidköpings verksamhet?. Ja - svar 11% 16% 3% 18% Nej 89% 84% 97% 82% Total 100% 100% 100% 100%
Näringslivsstrategi för Strängnäs kommun
1/6 Beslutad: Kommunfullmäktige 2015-11-30 182 Gäller fr o m: 2015-11-30 Myndighet: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS/2015:234-003 Ersätter: - Ansvarig: Näringslivskontoret Näringslivsstrategi för Strängnäs
Läs merNågra nycklar till stöd för det lokala och regionala näringslivsarbetet. 17 november Per Sandgren, Processledare, Arena för Tillväxt
Några nycklar till stöd för det lokala och regionala näringslivsarbetet 17 november 2016 - Per Sandgren, Processledare, Arena för Tillväxt Arena för Tillväxt En oberoende plattform för lokal och regional
Läs merSundbybergs stads näringslivspolicy 1
KOMMUNKONTORET 2013-04-05 1 (5) Sundbybergs stads näringslivspolicy 1 Övergripande mål Grunden för välfärd för Sundbybergs stads invånare är en hållbar och långsiktig ekonomisk tillväxt. Företagandet är
Läs merNäringslivsstrategi Näringslivsstrategi Kommunfullmäktige /Paragraf Dnr KA 2016/281 Sid 1/7
Näringslivsstrategi Kommunfullmäktige 2016-08-25/Paragraf Dnr KA 2016/281 Sid 1/7 Näringslivsstrategi 2016-2022 Näringslivsstrategi Kommunfullmäktige 2016-08-25/Paragraf Dnr KA 2016/281 Sid 2/7 Innehållsförteckning
Läs merNä ringslivssträtegi fö r Sötenä s kömmun
Förslag 1.3 Sida 1 av 6 Datum: 2016-03-18 Nä ringslivssträtegi fö r Sötenä s kömmun 2016 2022 Antagen av fullmäktige 2016- EXEMPELBILD Sida 2 av 6 Datum: 2016-03-18 Innehållsförteckning sida 1. Inledning
Läs merNäringslivsstrategi Strömstads kommun
Strömstads kommun Näringslivsstrategi Strömstads kommun 2017-2020 Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Strategi Kommunfullmäktige Kommunledningsförvaltningen Antagen 2017-03-23 Ansvar Kommunstyrelsen
Läs merAnalys näringslivsklimat
1 (6) Analys näringslivsklimat 2016-2017 Sammanfattning Detta är en analys av näringslivsklimatet i Örnsköldsvik 2016 med sikte på möjliga åtgärder inom den planerade kommunala verksamheten. Som underlag
Läs merMedlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23
Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera
Läs merNäringslivsstrategi. för Staffanstorps kommun. Antagen av Kommunstyrelsen , Dnr 2016-KS-249
Näringslivsstrategi för Staffanstorps kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2016-10-31 136, Dnr 2016-KS-249 Innehåll 1 Inledning... 3 Ett strategiskt läge i en attraktiv region... 3 Samarbete för ett bättre
Läs merRapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö
Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt
Läs merRIKTLINJER FÖR NÄRINGSLIVSRÅD
RIKTLINJER FÖR NÄRINGSLIVSRÅD GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2017-06-21, 95 Dnr: KS 2017/364 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00 www.gullspang.se Innehåll
Läs merVÄXTKRAFT EMMABODA. Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda. KF 15 december. Fotograf Anette Odelberg
VÄXTKRAFT EMMABODA Fotograf Anette Odelberg Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda 2009 KF 15 december VÄXTKRAFT EMMABODA! ETT NÄRINGSLIVSPROGRAM FÖR ETT FÖRETAGSAMMARE EMMABODA. Ett väl fungerande
Läs merKommunens ambition är att inom mandatperioden: Ligga topp 5 i Svenskt Näringslivs ranking av kommunernas företagsklimat.
Bakgrund och syfte Näringslivsstrategin avser perioden 2019-2022 men tar sikte på de långsiktiga målen för Täby. Aktiviteter som ansluter till strategin sammanställs i handlingsplan för näringslivsutveckling.
Läs merNäringslivspolicy för Lidingö stad
1 (8) DATUM DNR 2017-03-29 KS/2017:122 Näringslivspolicy för Lidingö stad 2 (8) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte med näringslivspolicyn... 4 Näringslivspolicyn bygger på övergripande vision och
Läs merNäringsliv och utveckling
Egengjort enkät 2016 Vad förbättrar Skinnskattebergs företagsklimat? 1. Bakgrund Anledningen till att enkäten genomfördes går att härleda till Svenskt Näringslivs årliga ranking och enkät om Svenska kommuners
Läs merNäringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm.
Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Om en av Sveriges mest spännande företagarkommuner. Läge: Laholm berättar om fördelarna med att driva företag i Laholms kommun
Läs merNäringslivsbolag i Lidköping
Bilder som visades på extra årsmöte med NiL den 19 juni 2012. Näringslivsbolag i Lidköping - Bättre tillväxt av näringslivet i Lidköping - - Företagens tillväxt är företagarnas ansvar - - Därför tar näringslivet
Läs merREMISS GÖTEBORG STADS NÄRINGSLIVSSTRATEGISKA PROGRAM
REMISS GÖTEBORG STADS NÄRINGSLIVSSTRATEGISKA PROGRAM 2017-11-24 www.västsvenskahandelskammaren.se Övergripande synpunkter Västsvenska Handelskammaren vill börja med att tacka för möjligheten att svara
Läs merKommunens service, rankning bland 290 kommuner år 2009 till 2016
KF 162 7-8 november 2016 Diarienummer KSN-2016-1991 Kommunfullmäktige Interpellation av Cecilia Forss (M) om företagsklimatet i Uppsala Svenskt näringsliv har publicerat sin årliga rankning av kommunerna
Läs merReviderad 2010-05-25. Näringslivsprogram i Sala 2010-2013
Reviderad 2010-05-25 Näringslivsprogram i Sala 2010-2013 1. Bakgrund Detta program är den gemensamma plattform som näringslivet och Sala kommun antagit för att stimulera näringslivets tillväxt och utveckling
Läs merNäringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb
Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.
Läs merYttrande över remiss av motion (2016:75) om en hearing för ett bättre företagsklimat i Stockholm
Arbetsmarknadsförvaltningen Utveckling- och utredningsstaben Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2016-12-08 Handläggare Rebecka Hagman Telefon: 08-508 356 03 Till Arbetsmarknadsnämnden den 20 december 2016 Ärende
Läs mer18. Motion om att inrätta en företagslots och ett näringslivsråd svar Dnr 2017/65-109
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige 35 (45) 2017-06-19 Kf Ks 214 18. Motion om att inrätta en företagslots och ett näringslivsråd svar Dnr 2017/65-109 Harald Hjalmarsson (M) har för den moderata fullmäktigegruppen
Läs merAktivitetslista för utveckling av näringslivsklimatet
Aktivitetslista för utveckling av näringslivsklimatet Aktivitetslista Under våren 2017 har Gislaveds kommun genom intervjuer och en workshop genomfört en dialog med näringslivet. Syftet har varit att hitta
Läs merVersion Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation
ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och
Läs merNy organisation för näringslivsfrågor i Alingsås kommun, modell augusti 2015
Datum: 15-09-07 Handläggare: Kjell Hult BILAGA 1 Ny version Ny organisation för näringslivsfrågor i, modell augusti 2015 Uppdrag I samband med beslut i mars 2015 om kommunstyrelsens flerårsstrategi 2015-17
Läs merNäringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör
Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget
Läs merUppföljning granskning av näringslivsarbetet
www.pwc.se Pär Sturesson Certifierad kommunal revisor 18 februari 2014 Uppföljning granskning av näringslivsarbetet Hultsfreds kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2. Syfte...
Läs merFASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET UDDEVALLA
FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET UDDEVALLA 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs merFASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET JÖNKÖPING
FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET JÖNKÖPING 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs merför att utforma Marks kommuns utvecklingsarbete med näringslivsfrågor,
Sida 1(5) Tjänsteställe: Kommunledningskontoret Handläggare: Kerstin Guth Datum: 2015-10-14 Beteckning: KS 2015-42 140-2 Er beteckning: Underlag för att utforma Marks kommuns utvecklingsarbete med näringslivsfrågor
Läs merolo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning
SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2
Läs merNäringslivsplan
1/6 DIARIENUMMER KS/2016:216-140 Näringslivsplan 2017 2020 Antagen av kommunfullmäktige 2017-05-22, 52 Vision och mål Visionen för Burlövs kommun är att vara Den kreativa mötesplatsen för boende, näringsliv,
Läs merSVENSKT NÄRINGSLIV TAR TEMPEN PÅ NÄRINGSLIVS- KLIMATET I KIL
FÖRETAG I KIL NYHETSBREV TILL FÖRETAGARE OCH ENTREPRENÖRER EXTRANUMMER NR 3 2015 SVENSKT NÄRINGSLIV TAR TEMPEN PÅ NÄRINGSLIVS- KLIMATET I KIL Det är det lokala företagsklimatet som är i fokus för Svenskt
Läs merFörklaringsdokument till näringslivsstrategi för Lerums kommun
Förklaringsdokument till näringslivsstrategi för Lerums kommun Förklaringsdokument till reviderad näringslivsstrategi för Lerums kommun. Beredningen för näringsliv och turism genomförde under 2011 en rad
Läs merFASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET ALINGSÅS
FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET ALINGSÅS 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs merFASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET VÄRNAMO
FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET VÄRNAMO 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs merNäringslivsprogram Karlshamns kommun
Programmet antaget av kommunfullmäktige 2014-04-07 Näringslivsprogram Karlshamns kommun 1 (7) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Näringslivsenheten Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810
Läs merFörändring av bolagets strategiska inriktning. Skellefteå Kraft AB
www.pwc.se Granskningsredogörelse Förändring av bolagets strategiska inriktning Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor AB Mars 2017 Innehåll Sammanfattning...2 1. Inledning...3 1.1. Bakgrund...3 1.2. Syfte
Läs merEtt enat Bohuslän - avsiktsförklaring kring besöksnäringen
STRÖMSTADS KOMMUN ÄRENDE Sida 4 (15) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2014-02-27 Kf Ks 13 Au 34 Dnr Ks/ 2013-0474 Ett enat Bohuslän - avsiktsförklaring kring besöksnäringen Förslag till beslut Kommunfullmäktige
Läs merJan Torége presenterar Räkna, räkna ranka och Sveriges kommuner och landstings arbete med frågor kring att mäta lokalt företagsklimat.
STATISTIKWORKSHOP DET FÖRETAGSAMMA VÄRMLAND DEN 2 SEPTEMBER 2013, LAGERGRENS GATA 2, KARLSTAD Syfte Med seminariet vill vi att du ska känna till innebörden av olika mätningar och rankingar för att bli
Läs merRevisionsrapport Granskning av näringslivsfrågor. Härjedalens Kommun
Revisionsrapport Granskning av näringslivsfrågor. Härjedalens Kommun 1 Juli 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Resultat... 3 3. Revisionell bedömning... 6 Sammanfattning På uppdrag
Läs merGranskning av kommunens näringslivsarbete
Revisionsrapport Granskning av kommunens näringslivsarbete Motala kommun December 2009 Matti Leskelä Håkan Lindahl Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning... 3 2 Bakgrund och syfte...
Läs merNäringslivsplan för Trosa kommun 2015 2018
Näringslivsplan för Trosa kommun 2015 2018 Fastställd av Kommunstyrelsen 2015-05-13, 56, dnr KS 2015/65 Dokumentkategori: Styrdokument Dokumenttyp: Plan/ Handlingsplan Näringslivsarbetet i Trosa kommun
Läs merFASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET HALMSTAD
FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET HALMSTAD 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs merStockholms stads förvärv av aktier i Inera AB
Utlåtande 2017:187 RI (Dnr 112-1046/2017) Stockholms stads förvärv av aktier i Inera AB Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Stockholms stads förvärv av SKL Företag AB 5
Läs merFASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET ARVIKA
FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET ARVIKA 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs merInternationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner
Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings
Läs merRevisionsrapport. Översiktlig granskning av den interna styrningen och kontrollen * Sammanfattande resultat. Ljusdals kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Översiktlig granskning av den interna styrningen och kontrollen * Sammanfattande resultat Göran Persson-Lingman Certifierad kommunal revisor Hanna Franck Larsson Certifierad
Läs merFASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I MOTALA. En rapport från Fastighetsägarna GFR
FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I MOTALA En rapport från Fastighetsägarna GFR INLEDNING OCH SYFTE En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. I Sverige bor nästan
Läs merÄrende 12. Näringslivsstrategi för Karlskoga kommun
Ärende 12 Näringslivsstrategi för Karlskoga kommun Tjänsteskrivelse 1 (2) 2019-06-25 2019-00299 Kommunstyrelsens ledningskontor Handläggare Åsa Holmberg Näringslivsstrategi Karlskoga kommun Sammanfattning
Läs merFASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET MOTALA
FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET MOTALA 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs merUtredning - näringslivsklimatet Ver
Utredning - näringslivsklimatet 2017 Ver 2017-03-01 Sida 2 av 11 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning och bakgrund... 3 Arbetssätt och metod... 4 Redovisning av resultat... 5 Arbetsgrupp
Läs merTVG Handlingsplan 2015
TVG Handlingsplan 2015 Handlingsplan 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning s. 3 2. Ändamål s. 3 3. Schema över Tillväxtgruppens verksamhet 2015 s. 4 4. Verksamhetsområden s. 5 4.1. Nyföretagande s. 6
Läs merBolagsstämman i Next Skövde Destinationsutveckling AB har fastställt ägardirektiven 3 maj 2013, 12
Bolagsstämman i Next Skövde Destinationsutveckling AB har fastställt ägardirektiven 3 maj 2013, 12 För den verksamhet som bedrivs i Next Skövde Destinationsutveckling AB, nedan kallat Bolaget, gäller dessa
Läs merKommunens näringslivsfunktion
Kommunens näringslivsfunktion Uppföljning av revisionsrapport från 2012 KPMG AB Antal sidor 6 2017 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member
Läs merFASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET TROLLHÄTTAN
FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET TROLLHÄTTAN 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs merHandlingsplan. Förenkla helt enkelt 2013 2014
Handlingsplan Förenkla helt enkelt 2013 2014 Förankring Samverkan Inköp och upphandling Service och information Handlingsplan Förenkla helt enkelt 2013 2014 Forshaga kommun påbörjade under 2012 en process
Läs merFastighetsföretagarklimatet 2009
Fastighetsföretagarklimatet 2009 GÖTEBORG Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen Inledning och sammanfattning Fastighetsföretagande är särskilt beroende av att samarbetet med tjänstemän och politiker
Läs merMotion om utbildning av kommunala företrädare för att öka kunskapen om vad som efterfrågas av entreprenörer och småföretagare
2005-11-28 214 454 Kommunstyrelsen 2006-12-04 241 578 Arbets- och personalutskottet 2006-11-13 236 496 Personalkontoret, Utvecklingskontoret, Luleå Näringsliv AB, Kommunförbundet Norrbotten 05.888 008
Läs merINSIKT. 8 av 10. företag. en SERVICEmätning av kommunens företagskontakter
Inbjudan att delta i en undersökning om företagens upplevelse av din kommuns service 8 av 10 företag har någon gång kontakt med kommunen. INSIKT en SERVICEmätning av kommunens företagskontakter En undersökning
Läs merLokalt företagsklimat Ranking 2017 Skövde kommun
Lokalt företagsklimat Ranking 2017 kommun De privata företagen i kommun sysselsätter 19700 personer. Det ger varje år skatteintäkter på 4,1 miljarder. Det motsvarar 30000 förskoleplatser eller 8000 sjuksköterskor.
Läs merFASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I LIDKÖPING. En rapport från Fastighetsägarna GFR
FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I LIDKÖPING En rapport från Fastighetsägarna GFR INLEDNING OCH SYFTE En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. I Sverige bor
Läs merKommunstyrelsens granskningsrätt och bolagets informationsskyldighet omfattar ej handling eller förhållande, för vilket gäller sekretess enligt lag.
Sida 1 av 5 Ägardirektiv För verksamheten i Invest in Landskrona AB nedan kallad bolaget, antaget av kommunfullmäktige i Landskrona stad 2014-03-31 50 fastställda av bolagsstämma den 2014-04-24. Bolaget
Läs merStorumans kommun. Ägarpolicy för. Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-24 94
Storumans kommun Ägarpolicy för Storumans kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-24 94 Ägarpolicy för Storumans kommun Allmänt 1. Inledning Delar av Storuman kommuns verksamhet bedrivs i aktiebolagsform.
Läs merNy organisation Näringslivssamverkan
Kommunledningsförvaltningen Anders Dahlén,0550-88001 anders.dahlen@kristinehamn.se Tjänsteskrivelse Datum 2015-04-15 Ks/2014:246 000 Organisation Sida 1(3) Ny organisation Näringslivssamverkan Förslag
Läs merNäringslivsrådets reglemente
Kommunfullmäktige REGLEMENTE Antagen av Kommunfullmäktige 1(5) Paragraf 2015-10-26 119 Rev. 2017-06-19 107 Näringslivsrådets reglemente 2(5) Innehåll 1 Näringslivsrådets reglemente... 3 1.1 Inledning...
Läs merVi hjälper näringslivet i Östra Göinge att växa
Vi hjälper näringslivet i Östra Göinge att växa Östra Göinge har en stark tradition av småföretag och industriproduktion. Vi har ett strategiskt läge i nordöstra Skåne med närhet till flera större städer,
Läs merSvar på motion 2012:08 om fler företag och arbetstillfällen i Knivsta
Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2012/777 2013-08-13 Kommunstyrelsen Svar på motion 2012:08 om fler företag och arbetstillfällen i Knivsta Förslag till
Läs merDnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50
Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3
Läs merFörtroendevald i avdelningsstyrelser och på arbetsplatser
Förtroendevald i avdelningsstyrelser och på arbetsplatser Fastställd av förbundsstyrelsen 12 november 2015 2 [11] Innehållsförteckning Förtroendevald i avdelningsstyrelser och på arbetsplatser... 3 I Lärarförbundets
Läs merFASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I VÄSTERVIK. En rapport från Fastighetsägarna GFR
FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I VÄSTERVIK En rapport från Fastighetsägarna GFR INLEDNING OCH SYFTE En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. I Sverige bor
Läs merFASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I GÖTEBORG. En rapport från Fastighetsägarna GFR
FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I GÖTEBORG En rapport från Fastighetsägarna GFR INLEDNING OCH SYFTE En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. I Sverige bor nästan
Läs merFörslag till ägardirektiv för Business Region Göteborg AB
Bilaga E Styrelsen 1 Diarienummer: 0065/17 Handläggare: Peter Berggren Tel: 031-368 54 56 E-post: peter.berggren@gshab.goteborg.se Förslag till ägardirektiv för Business Region Göteborg AB Förslag till
Läs merNäringslivsstrategi för Mora
Näringslivsstrategi för Mora I n n e h å l l Övergripande målsättning... 3 Specifika målsättningar till 2022... 3 Mått för uppföljning... 3 Målgrupper... 3 Strategi... 4 Fokusområden... 4 Förutsättningar...
Läs merFASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I ALINGSÅS. En rapport från Fastighetsägarna GFR
FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I ALINGSÅS En rapport från Fastighetsägarna GFR INLEDNING OCH SYFTE En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. I Sverige bor nästan
Läs merNäringslivsplan för Trosa kommun
Näringslivsplan för Trosa kommun 2019-2022 Näringslivsenheten är till för företagen och för att fånga upp näringslivets behov. Näringslivsenheten är en förmedlande länk till kommunens organisation och
Läs merI Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen.
1 Näringslivsplan för Melleruds Kommun 2015-2018 I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen. Syfte och mål
Läs merInrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2009-12-30 Diarienummer 0390/09 Verksamhetsområde Social ekonomi Marie Larsson Telefon 031-367 90 16, Fax 031-367 90 12 E-post: marie.larsson@socialresurs.goteborg.se Inrättande
Läs merFastighetsföretagarklimatet 2009
Fastighetsföretagarklimatet 2009 VÄSTERVIK Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen Inledning och sammanfattning Fastighetsföretagande är särskilt beroende av att samarbetet med tjänstemän och politiker
Läs merLekmannarevisionsrapport, Orsa Vatten och Avfall AB, långsiktig finansiell analys
Lekmannarevisionsrapport, Orsa Vatten och Avfall AB, långsiktig finansiell analys Orsa kommun 2018-04-17 Linnéa Grönvold och Anneth Nyqvist, PwC Sammanfattning Lekmannarevisorerna i Orsa Vatten och Avfall
Läs merRemiss: Förslag till Handlingsprogram för regionala stadskärnor
19, KS 2013-01-21 15:30 KS: 213/2012 2012-12-27 Dnr: KS213/2012 Handläggare Remiss: Förslag till Handlingsprogram för regionala stadskärnor Sammanfattning Stockholms läns landstings Tillväxt- och planeringsutskott
Läs merBolagsordning för Vara Industrifastigheter
Bolagsordning för Vara Industrifastigheter AB Godkänd av kommunfullmäktige 2015-02-23 19 Antagen av bolagsstämman XXXX-XX-XX XX Bolagsordning Vara Industrifastigheter AB Innehållsförteckning 1 Firma...
Läs merNäringslivsstrategi Strängnäs kommun
TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr KS/2015:234-003 Näringslivskontoret 2015-05-18 1/2 KS 12:1 Handläggare Gunilla Malm Tel. 0722-269 125 Kommunstyrelsen Näringslivsstrategi Strängnäs kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen
Läs merReviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne
Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne
Läs merSammanfattande redogörelse av genomförda dialoger med länets kommuner om en eventuell regionbildning i Stockholms län.
Stockholms läns landsting 1(6) Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektörens stab TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Clara Wahren Regionbildning i Stockholms län Ärendebeskrivning Landstingsstyrelsens
Läs merÄgardirektiv för Göteborg & Co Träffpunkt AB
Bilaga F Styrelsen 1 Diarienummer: 0094/16 Handläggare: Peter Berggren Tel: 031-368 54 56 E-post: peter.berggren@gshab.goteborg.se Ägardirektiv för Göteborg & Co Träffpunkt AB Förslag till beslut i styrelsen
Läs merNÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN
SAMMANFATTNING Strömsunds Kommun skall präglas av framtidstro och goda förutsättningar för ett rikt och mångfacetterat näringsliv. NÄRINGSLIVSSTRATEGI Strömsunds kommun 2016 STRÖMSUNDS KOMMUN Innehåll
Läs merNordmarkens Näringsliv Förstudie En dörr in för företagen
Nordmarkens Näringsliv Förstudie En dörr in för företagen Sammanfattning Vi, Nordmarkens Näringsliv, ser oss som samhällsbyggare. Tillsammans med förtroendevalda och tjänstemän i kommunen vill vi få Årjängs
Läs merRiktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete
Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...
Läs merPolicy för att motverka mutor och jäv
Policy för att motverka mutor och jäv Fastställd av kommunfullmäktige 2017-04-27, 52 Policy för att motverka mutor och jäv Sida 2(6) Innehållsförteckning Inledning... 3 Policy mot mutor och andra förmåner...
Läs merMotion om utbildning av kommunala företrädare för att öka kunskapen om vad som efterfrågas av entreprenörer och småföretagare
Kommunfullmäktige 2005-11-28 214 454 2006-12-18 266 599 Kommunstyrelsen 2006-12-04 241 578 Arbets- och personalutskottet 2006-11-13 236 496 Personalkontoret, Utvecklingskontoret, Luleå Näringsliv AB, Kommunförbundet
Läs merRapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund
Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på
Läs merVerksamhetsplan. Kommunstyrelse 2018
Verksamhetsplan Kommunstyrelse 2018 Innehållsförteckning Nybro kommuns vision & mål...3 Verksamhetsidé... 4 Budget... 6 Organisation... 7 Mål... 8 Prioriterade områden & strategiska åtgärder... 9 2 Nybro
Läs merFASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I HALMSTAD. En rapport från Fastighetsägarna GFR
FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I HALMSTAD En rapport från Fastighetsägarna GFR INLEDNING OCH SYFTE En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. I Sverige bor nästan
Läs merVärmdö kommun. Granskning av ärendehanteringsprocessen inom kommunstyrelsen. Granskningsrapport. Offentlig sektor KPMG AB 2011-05-22 Antal sidor: 5
Granskning av ärendehanteringsprocessen inom Granskningsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 5 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Syfte 1 4. Avgränsning 2 5. Revisionskriterier 2 6.
Läs merFastighetsföretagarklimatet 2009
Fastighetsföretagarklimatet 2009 MOTALA Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen Inledning och sammanfattning Fastighetsföretagande är särskilt beroende av att samarbetet med tjänstemän och politiker
Läs merFöretagsklimatet i Mariestads kommun 2019
Företagsklimatet i s kommun 2019 Företagen i och deras 5351 anställda bidrar tillsammans med 1,4 miljarder i skatt varje år. Om alla företagen med minst en anställd i anställer en person till genererar
Läs merNy organisation för näringslivsfrågor i Alingsås kommun, modell augusti 2015
Datum: 15-08-26 Handläggare: Kjell Hult BILAGA 1 Ny organisation för näringslivsfrågor i, modell augusti 2015 Uppdrag I samband med beslut i mars 2015 om kommunstyrelsens flerårsstrategi 2015-17 beslutades
Läs merFASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I SKÖVDE. En rapport från Fastighetsägarna GFR
FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I SKÖVDE En rapport från Fastighetsägarna GFR INLEDNING OCH SYFTE En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. I Sverige bor nästan
Läs mer