RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Halvtidsutvärdering av ISA-programmet

Transkript

1 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den COM(2013) 5 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Halvtidsutvärdering av ISA-programmet SV SV

2 RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Halvtidsutvärdering av ISA-programmet

3 1. INLEDNING Genom beslut av Europaparlamentet och rådet (nedan kallat ISA-beslutet) 1 infördes den 1 januari 2010 det sexåriga programmet avseende lösningar för att uppnå interoperabilitet mellan europeiska offentliga förvaltningar (nedan kallat ISAprogrammet) som ett uppföljningsprogram till IDABC-programmet 2. Syftet med denna rapport är att lägga fram resultaten och rekommendationerna från halvtidsutvärderingen av ISA-programmet. I artikel 13.3 i ISA-beslutet fastställs att en utvärdering ska göras och att Europeiska kommissionen ska lämna resultaten av utvärderingen till Europaparlamentet och rådet senast den 31 december Utvärderingen 3 genomfördes av kommissionen med bistånd av en arbetsgrupp bestående av oberoende experter från ett konsultföretag (utvärderingsgruppen). Företrädare för kommissionens enheter har övervakat utvärderingen genom kommissionens styrgrupp BAKGRUND Syftet med ISA-programmet är att stödja samarbetet mellan europeiska offentliga förvaltningar genom att underlätta en effektiv gräns- och sektorsöverskridande elektronisk samverkan mellan sådana förvaltningar, inklusive organ som utför offentliga funktioner på förvaltningarnas vägnar, för att kunna tillhandahålla elektroniska offentliga tjänster som stöder genomförandet av EU:s politik och verksamheter 5. Syftet omfattar både det slutliga målet att stödja samarbetet mellan europeiska offentliga förvaltningar för att kunna tillhandahålla elektroniska offentliga tjänster som stöder genomförandet av EU:s politik och verksamheter, och det mellanliggande målet att i denna avsikt underlätta en effektiv gräns- och sektorsöverskridande elektronisk samverkan mellan dessa förvaltningar. För att uppnå både det slutliga målet och det mellanliggande målet samt för att erbjuda gemensamma lösningar som underlättar interoperabilitet 6 initieras inom ramen för ISA-programmet undersökningar, projekt och kompletterande åtgärder som särskilt ska främja följande: Inrättande och förbättring av gemensamma ramar till stöd för gräns- och sektorsöverskridande interoperabilitet Europaparlamentets och rådets beslut nr 922/2009/EG av den 16 september 2009 om lösningar för att uppnå interoperabilitet mellan europeiska offentliga förvaltningar (ISA), EUT L 260, , s. 20. Europaparlamentets och rådets beslut 2004/387/EG av den 21 april 2004 om interoperabelt tillhandahållande av alleuropeiska e-förvaltningstjänster för offentliga förvaltningar, företag och medborgare (IDABC), EUT L 144, (se EUT L 181, , s. 25). Den fullständiga utvärderingsrapporten finns på GD Kommunikationsnät, innehåll och teknik, GD Informationsteknik, GD Inre marknaden och tjänster, Generalsekretariatet och GD Skatter och tullar. Artikel 1.2. Artikel 1.1.

4 Drift och förbättringar av befintliga gemensamma tjänster samt inrättandet av nya gemensamma tjänster. Förbättringar av befintliga återanvändningsbara allmänna verktyg samt inrättandet av nya sådana. Bedömning av IKT-konsekvenserna av EU:s lagstiftning. Med gemensamma ramar avses strategier, specifikationer, metoder, riktlinjer samt liknande tillvägagångssätt och dokument. Med gemensamma tjänster avses operativa tillämpningar och infrastrukturer av generisk art som uppfyller gemensamma användarkrav inom alla politikområden. Med allmänna verktyg avses referensplattformar, delade plattformar och samarbetsplattformar, gemensamma komponenter och liknande beståndsdelar som uppfyller gemensamma användarkrav inom alla politikområden. Särskilda åtgärder som finansieras genom programmet anges i ISA:s rullande arbetsprogram, som kommissionen ändrar minst en gång om året efter samråd med ISA-kommittén, som inrättats genom ISA-beslutet. 3. METOD Halvtidsutvärderingen av ISA-programmet bygger på flera olika metoder, dvs. kvantitativa och kvalitativa uppgifter i form av skrivbordsforskning, online-enkäter, intervjuer, skriftliga förfrågningar med begäran om ytterligare information och fallstudier med deltagande av många olika typer av företrädare från medlemsstaterna och från EU:s enheter samt ett begränsat antal andra intressenter. 4. OMRÅDEN OCH FRÅGOR SOM TOGS UPP VID UTVÄRDERINGEN Utvärderingen inriktades på följande sex huvudkriterier: Relevans I vilken utsträckning bidrar de åtgärder som finansieras genom ISA-programmet till att programmets mål nås? I vilken utsträckning är ISAprogrammets mål fortfarande relevanta i förhållande till föränderliga behov och prioriteringar på både nationell nivå och EU-nivå? Effektivitet Hur effektivt har de olika insatserna och åtgärderna omvandlats till prestationer och resultat? Vilka aspekter av programmet är mest effektiva eller ineffektiva, i synnerhet vad gäller mobiliserade resurser? Ändamålsenlighet Hur ändamålsenliga har ISA-programmets resultat och effekter varit när det gäller att uppnå dess särskilda och allmänna mål? Finns det aspekter som är mer eller mindre ändamålsenliga än andra och, i så fall, vilka lärdomar kan vi dra av detta? Nytta Hur förhåller sig ISA-programmets åtgärder, resultat och effekter uppnådda och förväntade till de behov som de ska tillgodose? I vilken

5 utsträckning kan åtgärder vidtas för att öka nyttan med programmets insatser och vilka åtgärder bör detta i så fall vara? Hållbarhet I vilken utsträckning säkerställs lösningarnas finansiella, tekniska och operativa hållbarhet? Samstämmighet I vilken utsträckning präglas åtgärderna av en helhetssyn inom ramen för programmet? Hur väl uppnås synergieffekter mellan programåtgärderna och annan EU-verksamhet? Utöver specifika frågor med anknytning till utvärderingskriterierna har ett antal relaterade frågor tagits upp. Kommissionens styrgrupp lade under utvärderingen dessutom till följande kriterium: Samordning I vilken utsträckning är åtgärderna samordnade med eller anpassade till behoven hos andra intressenter och hos medlemsstaterna? I vilken utsträckning samordnas åtgärderna inom andra EU-initiativ med ISA-åtgärderna? 5. RESULTAT Utvärderingsgruppen har på grundval av de uppgifter som samlats in lagt fram resultaten i förhållande till de fastställda utvärderingsfrågorna. Resultaten kan sammanfattas enligt nedanstående. 5.1 Relevans När det gäller ISA-programmets slutliga mål har kommissionen kommit fram till att programmet är helt anpassat till det mellanliggande målet, eftersom 88 % av ISAåtgärderna underlättar effektiv och ändamålsenlig sektorsöverskridande samverkan mellan europeiska offentliga förvaltningar och 94 % underlättar elektronisk gränsöverskridande samverkan mellan offentliga förvaltningar i hela EU. I de flesta av intervjuerna och enkätsvaren nämndes dock inte den sektorsöverskridande aspekten av det mellanliggande ISA-målet. ISA-programmet är nära anpassat till den digitala agendan för Europa och till EU:s handlingsplan för e-förvaltning Det uppfattas dessutom som ett bidrag till genomförandet av inremarknadsakten, tjänstedirektivet, miljöskyddsdirektiven och direktivet om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn. Programmet anses dessutom vara relevant när det gäller att svara upp mot medlemsstaternas behov, eftersom de behov som tillgodoses fortfarande betraktas som aktuella behov hos europeiska offentliga förvaltningar. Ytterligare behov som identifierades av medlemsstaterna var förbättrad samordning mellan ISA-programmet och såväl medlemsstaterna som kommissionens enheter samt ökad återanvändning av ISA-lösningar. 5.2 Effektivitet ISA-programmet anses generellt vara effektivt. För det första så har den smidiga process som ledde till ISA-kommitténs positiva yttranden om ISA:s rullande arbetsprogram samt programmets första och andra översyner, tillsammans med ett

6 snabbt frigörande av medel i genomsnitt sex arbetsdagar efter att arbetsprogrammet och översynerna antagits, säkerställt ett effektivt genomförande. För det andra anses budgetmedlen vara effektivt tilldelade och förbrukade, eftersom den anslagna budgeten är nästan densamma som den utnyttjande budgeten och den totala budgeten för perioden ligger mycket nära de beräknade utgifterna för den perioden. Programresultatet är generellt på rätt väg, trots vissa förseningar när det gäller att uppnå några av delmålen. Det finns några aspekter av ISA-programmet som inte uppfattas som effektiva och det är särskilt två sådana som pekas ut. För det första anses inte intressenternas delaktighet vara effektiv, särskilt inte medlemsstaternas deltagande i programmet. Detta gäller närmare bestämt de nationella experterna på interoperabilitet och kan delvis förklaras med otillräckliga resurser på nationell nivå. För det andra anser utvärderarna att tilldelningen av personalresurser bara är delvis tillräcklig, med hänsyn till den höga omsättningen och resursfördelningen i förhållande till de siffror som angavs i finansieringsöversikten för förslaget till ISA-beslut när det antogs av kommissionen och överlämnades till Europaparlamentet och rådet. I några av intervjuerna tar man upp bristen på expertkunskap på särskilda områden, otillräckliga budgetresurser och ett ineffektivt genomförande av programmet, men utvärderarna fann inga underlag som styrkte dessa uppfattningar. 5.3 Ändamålsenlighet 5.4 Nytta En särskild bedömning av programresultaten är inte möjlig än eftersom ISAprogrammet fortfarande befinner sig i ett tidigt stadium och det fortfarande är mycket få nya åtgärder som har gett några resultat. Gemensamma ramar uppfattades som programmets mest ändamålsenliga lösningar jämfört med gemensamma tjänster och återanvändningsbara allmänna verktyg. Bedömning av IKT-konsekvenser framhölls särskilt som en åtgärd som ännu inte hade gett de förväntade fördelarna. Att vid en halvtidsutvärdering göra en bedömning av ett programs nytta kan ifrågasättas och faktum är att detta vanligen inte görs förrän vid de slutliga utvärderingarna. Utvärderarna har dock ändå tagit upp den aspekt som rör möjligheten att återanvända ISA-lösningarna. ISA-programmets resultat återvänds delvis både i medlemsstaterna och inom kommissionen. De flesta av intressenterna i medlemsstaterna uppgav att ISAlösningar återanvändes på nationell nivå. Även om konkreta lösningar inte alltid kunde anges sägs ungefär 24 % av ISA-lösningarna ha återanvänts, vilket motsvarar cirka 65 % av programmets totala budget där stesta-nätet står för den största delen. Ett representativt antal av de intervjuade ansåg att ISA-lösningar återanvänds inom kommissionen. Ett litet antal respondenter i online-enkäterna delar dock inte den här uppfattningen, vilket kan tyda på att medvetenheten om ISA-lösningarna är otillräcklig. 5.5 Hållbarhet Hållbarhet är i likhet med nytta vanligen inte något man bedömer vid en halvtidsutvärdering. Även om utvärderarna tog upp den här aspekten dras inga definitiva slutsatser rörande ISA-lösningarnas hållbarhet, av två huvudsakliga skäl.

7 För det första befinner sig ISA-programmet fortfarande i ett tidigt stadium, vilket betyder att det ännu inte har gett tillräckligt många resultat och effekter som kan vara hållbara. För det andra skulle giltigheten i eventuella slutsatser vara mycket tveksamma eftersom det underlag som gått att samla in är så begränsat. I utvärderingsrapporten noteras att man behöver fastställa medel som kan användas för att säkerställa den långsiktiga hållbarheten för ett växande antal lösningar som utvecklas genom ISA-programmet (och dess föregångare). Vad beträffar den finansiella hållbarheten anger utvärderarna att den föreslagna Fonden för ett sammanlänkat Europa hör till de medel som skulle kunna användas för att uppnå hållbarhet för några av ISA-programmets operativa verksamheter. 5.6 Samstämmighet Synergier är relativt väl etablerade inom ISA-programmet eftersom 78 % av ISAåtgärderna har lett till interna synergier. Generellt upplever de flesta intressenterna att synergierna är dåligt eller otillräckligt etablerade eller att de leder till vissa överlappningar, vilket en del anser bero på att informationen till intressenterna har varit otillräcklig, att inga samverkansområden identifierats i programmet och att det saknas en kontrollmekanism för att se till att ISA-lösningarna återanvänds. Samtidigt uppnår ISA-programmet synergieffekter med andra EU-initiativ. Några ISA-åtgärder samverkar med IKT-stödprogrammet inom ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation, portalen för öppna uppgifter och e-deltagande, samt i mindre omfattning med IKT-programmet inom sjunde ramprogrammet, IKTstandardiseringen och handlingsplanen för europeisk e-juridik. 5.7 Samordning Medlemsstaterna är inte tillräckligt delaktiga i ISA-programmet. Trots att medlemsstaterna deltar i arbetet med att fastställa programmets prioriteringar, i en process för översyn av arbetsprogrammet samt i stor utsträckning i ISA-kommitténs och dess samordningsgrupps möten 7, upplever man inte att samverkan mellan ISAprogrammet och medlemsstaterna för att se till att programmet genomförs i linje med medlemsstaternas behov och prioriteringar är tillräckligt ändamålsenlig. Enligt utvärderingsgruppen kan den bristande delaktigheten på nationell nivå förklara såväl den här motsättningen som medlemsstaternas dåliga medvetenhet om och återanvändning av ISA-lösningarna. Samordningen mellan ISA-programmet och andra EU-initiativ säkerställs med flera olika medel, bl.a. formella och informella möten, kommissionens IT-styrning och samråd mellan dess enheter, presentationer inför den informationstekniska kommittén CTI (Comité Technique Informatique), kommunikationsverksamhet och externa evenemang. Vad gäller uppfattningen inom kommissionens enheter rörande den här samordningens ändamålsenlighet ansåg de flesta av de intervjuade att den inte var tillräckligt ändamålsenlig för att hindra dubbelarbete. De upplever denna ineffektiva samordning som ett hinder för ökad medvetenhet om ISA-lösningarna 7 ISA:s samordningsgrupp är en arbetsgrupp som inrättats av ISA-kommittén för att behandla frågor som hänförs till den, biträda kommissionen i arbetet med att omsätta den europeiska strategin för interoperabilitet till konkreta åtgärder och samordna inriktningen på nationella åtgärder och ISAåtgärder med varandra.

8 hos medlemsstaterna och kommissionens enheter, samt följaktligen för en återanvändning av ISA-lösningarna bland dessa intressenter. 6. REKOMMENDATIONER Utvärderingen var i huvudsak positiv och beskrev ISA-programmet som överensstämmande med Europeiska kommissionens politiska prioriteringar och medlemsstaternas behov, samt som effektivt och samstämmigt genomfört med resultat som återanvänds av såväl kommissionens enheter som av medlemsstaterna. I utvärderingsrapporten lyfter man dock även fram vissa brister och lägger fram rekommendationer rörande följande områden: Kommunikation och ökad medvetenhet. Intressenternas delaktighet och kontinuitet i projektförvaltningen. Undvikande av överlappningar och dubbelarbete för att öka återanvändningen och säkerställa hållbarheten. Utvärderarna anser dessutom att fyra av de elva rekommendationerna från den slutliga utvärderingen av det föregående IDABC-programmet fortfarande är tillämpliga. 6.1 Kommunikation och ökad medvetenhet Inom ramen för ISA-programmet måste det säkerställas att alla intressenter som deltar i programmet är väl införstådda med målen för varje åtgärd, åtgärdernas bidrag till programmets mål samt de planerade och de faktiska resultaten. Även om de här aspekterna omfattas av den dokumentation som ingår i arbetsprogrammet och finns på ISA-portalen, bör de göras tillgängliga i förenklad form för att kommunikationen till en bredare målgrupp ska bli mer effektiv. De sektorsöverskridande aspekterna av ISA-åtgärderna bör dessutom beskrivas mer i detalj 8. Det bör inom ramen för ISA-programmet regelbundet hållas möten med alla åtgärdsägare för att utbyta information om hur åtgärderna framskrider och utforska möjliga samverkansområden 9. ISA-programmet bör användas för ökade satsningar på främjande verksamhet och kommunikationsverksamhet rörande ISA-lösningar som har gett konkreta resultat genom kontinuerligt deltagande i evenemang på nationell nivå, anordnande av ISAevenemang och utgivning av publikationer om dessa lösningar, samt genom att spela en aktiv roll i andra EU-verksamheter eller EU-program som stöder möjligheter till återanvändning av ISA-lösningar. ISA-programmet kommer i enlighet med utvärderarnas rekommendationer att användas för att öka samarbetet med andra intressenter, dvs. med andra europeiska organ och IKT-branschen. I linje med rekommendationerna kommer man även att 8 9 Rekommendation 1. Rekommendation 5.

9 identifiera relevanta kontakter med den akademiska världen och privata organisationer som skulle kunna ge ett mervärde genom sin delaktighet i specifika ISA-åtgärder 10. Kommissionen kommer att analysera rekommendationernas kostnadseffektivitet. Stora ansträngningar har under det gångna året gjorts inom ISA-programmet för att öka deltagandet i nationella evenemang samt förbättra kommunikationen och informationsspridningen. Utöver dessa ansträngningar genomför kommissionen en översyn av kommunikationsstrategin, och den allmänna strategin kommer att kompletteras genom särskilda kommunikationsaktiviteter på specifika områden. 6.2 Delaktighet från intressenterna och kontinuitet i projektförvaltningen Medlemmarna i de specialiserade arbetsgrupper som inrättats av ISA-kommittén bör rapportera nationellt till medlemmar i ISA:s samordningsgrupp för att se till att ISAlösningarna överensstämmer med behoven och initiativen på nationell nivå. Relevanta intressenter från de olika offentliga förvaltningarna bör dessutom identifieras av medlemmarna i ISA:s samordningsgrupp och göras särskilt delaktiga i formella möten och arbetsseminarier 11. Kommissionen föreslår att medlemsstaterna ska stödjas i genomförandet av den här rekommendationen genom t.ex. följande åtgärder: Utnyttjande av de etablerade nätverken mellan EU:s regioner. Utforskning av hjälpmedel för distansdeltagande i möten (videokonferenser). Andra medel som ska identifieras tillsammans med medlemsstaterna. Inom ISA-programmet bör man dessutom prioritera verksamhet som syftar till att bedöma EU-lagstiftningens IKT-konsekvenser, något som medlemsstaterna anser vara en viktig fråga som ännu inte har behandlats 12. ISA-programmet bör användas för att säkerställa kontinuitet i projektförvaltningen av åtgärder genom att analysera de problem som leder till programmets höga personalomsättning och genom att fastställa åtgärder för att mildra effekterna 13. Utvärderarna påminner om rekommendationen i den slutliga utvärderingen av IDABC-programmet, enligt vilken kommissionen bör se till att kontraktsramar fastställs i god tid inför inledningen av nästa program, så att åtgärder kan inledas så snart som arbetsprogrammet antas 14. Kommissionen förespråkar starkt rörlighet bland sin personal. För att garantera att rörligheten inte skadar projektens varaktighet och för att utnyttja den kompetens som finns i olika enheter (som inte i sin helhet kan återfinnas i en och samma enhet) Rekommendation 8. Rekommendation 7. Rekommendation 3. Rekommendation 4. Den slutliga utvärderingen av IDABC-programmet: rekommendation 9.

10 undersöker kommissionen möjligheten till samverkan mellan sina enheter genom att främja kontakter och ett närmare samarbete mellan enheterna. Kommissionen följer noggrant upp förfarandet för ramavtal, vilket kommer att garantera att anbudsinfordran sker i god tid. 6.3 Undvikande av överlappningar och dubbelarbete för att öka återanvändningen och säkerställa hållbarheten Inom ISA-programmet bör en affärsmässig strategi tillämpas vid urvalet av nya åtgärder som föreslås av medlemsstaterna och kommissionens enheter. Dessutom bör kommissionens organ för IT-styrning användas vid utvärderingen av den affärsmässiga aspekten när det gäller förslag från kommissionens enheter 15. Kommissionens organ för IT-styrning bör se till att de externa synergieffekterna mellan ISA-åtgärder och andra EU-initiativ identifieras och dokumenteras på förhand. Genom GD Informationstekniks deltagande i IT-styrningsorganen kommer man att se till att ISA-programmet kopplas till arbetet i dessa organ för att lättare identifiera de fall och områden där ISA-lösningar kan återanvändas 16. Inom ramen för ISA-programmet bör man inrätta en kontrollmekanism för att säkerställa återanvändningen av ISA-lösningar. Återanvändbarhet bör vara en faktor i de ISA-lösningar som väljs ut för finansiering. Lösningarna måste inbegripa dokumentation om hur de kan återanvändas. Nya förslag i detta avseende bör inbegripa en lämplig förvaltningsstruktur för att stödja återanvändning. Lösningar som kan återanvändas och möjligheter till återanvändning bör identifieras och kommuniceras till relevanta intressenter 17. Man bör inom ramen för ISA-programmet i god tid överväga ISA-lösningarnas hållbarhet genom att identifiera olika alternativ för hållbarhet, såsom chargebackmetoder, ekonomiskt stöd från enheter vid kommissionen som har utvecklat särskilda ISA-lösningar samt ekonomiskt stöd från ett uppföljningsprogram till ISA eller ett annat EU-program Kommissionen intar ett helhetsperspektiv när den behandlar interoperabilitetslösningarnas återanvändbarhet och hållbarhet genom att vidta åtgärder på följande olika nivåer: Rekommendation 2. Rekommendation 6. Rekommendation 9. Rekommendation 11. Relaterade rekommendationer i den slutliga utvärderingen av IDABC-programmet: 1) Kommissionen bör ha ytterligare öppna diskussioner med intressenterna för att komma överens om de insatser och budgetmedel inom det nya ISA-programmet som bör anslås för driften av IT-infrastrukturer, för att utveckla nya åtgärder samt främja/återanvända befintliga lösningar. 2) Information om projektens hållbarhet samt och finansiell och operativ hållbarhet bör göras mer synlig och förklaras bättre för externa intressenter.

11 1. På styresnivå genom att förstärka sambanden mellan kommissionens organ för IT-styrning 20 och ISA-programmet samt genom ISA-programmet med medlemsstaterna. ISA läggs för närvarande årligen fram för CTI och enskilda ISA-åtgärder som leds av kommissionens enheter måste godkännas av styrelsen för IT-projektstyrning. 2. På strategisk nivå genom ökad betoning av återanvändbarhet och hållbarhet i ISA:s framtida arbetsprogram och vid behov en eventuell översyn av den europeiska interoperabilitetsstrategin 21 (EIS) På operativ nivå genom att vidta åtgärder för att säkerställa ökad återanvändbarhet för interoperabilitetslösningar och för att utveckla förutsättningar för hållbarhet (t.ex. den europeiska arkitekturen för interoperabilitet (EIA), det europeiska federativa interoperabilitetsarkivet (European Federated Interoperability Repository EFIR), bedömningen av transeuropeiska nät till stöd för EU:s politik samt strategin för gemensam användning och vidareutnyttjande av information) 23 samt genom att överväga möjliga medel för ekonomisk hållbarhet, inklusive den föreslagna fonden för ett sammankopplat Europa. Avslutningsvis kommer ISA-enheten i enlighet med utvärderarnas rekommendation att identifiera åtgärder som ger konkreta resultat genom att se över ISA-lösningarna vartannat år i enlighet med artikel 13.2 i ISA-beslutet SLUTSATSER Kommissionen kommer inom ramen för det nuvarande genomförandet av ISAprogrammet att fästa stor uppmärksamhet vid de brister som har lyfts fram och därtill hörande rekommendationer samt analysera dem för att validera och ta itu med de problem som tagits upp, när det är lämpligt i nära samarbete med medlemsstaterna Kommissionens organ för IT-styrning är: Comité Technique Informatique (CTI), IT-högnivåkommittén (HLCIT), den verksamhetsbaserade styrgruppen för IT (ABM+IT) och styrelsen för IT-projektstyrning (ISPMB). Även genom att behandla en rekommendation i den slutliga utvärderingen av IDABC-programmet, dvs. att man bör utarbeta ett gemensamt dokument för främjande inriktat på anpassning av politiken och synergierna mellan de olika programmen för e-förvaltning. Bilaga 1 till kommissionens meddelande om interoperabilitet för europeiska offentliga tjänster europeisk interoperabilitetsstrategi (EIS) finns på Dessa åtgärder finns i det senaste arbetsprogrammet för ISA på under rubriken ISA Work Programme. Rekommendation 10.