Utveckling av programteori om hur en verksamhet för missbruksbehandling fungerar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utveckling av programteori om hur en verksamhet för missbruksbehandling fungerar"

Transkript

1 Rådgivningen Oden Utveckling av programteori om hur en verksamhet för missbruksbehandling fungerar Gun-Eva Andersson-Långdahl, Björn Blom, Agneta Ericson, Lena Gyllenberg, Roger Marklund, Stefan Morén, Marek Perlinski, Ulla Spång, Elin Westermark Institutionen för socialt arbete Umeå universitet

2 RådgivningenOden utvecklingavprogramteoriomhurenverksamhetför missbruksbehandlingfungerar Gun%EvaAndersson%Långdahl 1, BjörnBlom 2,AgnetaEricson 1,LenaGyllenberg 1,Roger Marklund 1,StefanMorén 2,MarekPerlinski 2,UllaSpång 1,ElinWestermark 1 1.RådgivningenOden,Skellefteåkommunssocialtjänst 2.Institutionenförsocialtarbete,Umeåuniversitet

3 Research reports in social work I institutionens rapportserie publiceras rapporter författade av forskare och doktorander som är verksamma vid institutionen. Serien innehåller främst vetenskapliga rapporter men kan även innefatta andra texter, till exempel festskrifter, som är av dokumentärt intresse och som rör institutionens verksamhet. En förutsättning för publicering i serien är att manusen genomgått seminarie- och redaktionell granskning. Redaktionen utgörs av ledamöterna i institutionens forskningsutskott, med utskottets ordförande som huvudredaktör. Gun-Eva Andersson-Långdahl, Björn Blom, Agneta Ericson, Lena Gyllenberg, Roger Marklund, Stefan Morén, Marek Perlinski, Ulla Spång, Elin Westermark, 2014 Institutionen för socialt arbete vid Umeå universitet Research reports in social work Nr 56 ISBN ISSN

4 Sammanfattning Frånjuni2011tillfebruari2013genomfördesettprojektisamarbetemellan socialarbetarevidrådgivningenodenvidskellefteåkommunssocialtjänstochforskare vidinstitutionenförsocialtarbete,umeåuniversitet.syftetvarattförklarahuroch varförrådgivningenoden(somarbetarmedmissbruksproblematik)uppnårgoda resultat. Detempiriskaunderlagetsamladesingenomfokusgruppsintervjuermedpersonal, dokumentationavklientarbetet,reflexionsmöten,observationersamtenskilda klientintervjuer.resultatetavdettasamarbetsprojektredovisasiformaven programteori,dvs.forskarnasochsocialarbetarnasgemensammabedömningavvilka faktorersomförklararverksamhetensfunktionssättochverksamhetensutfall. NågracentralainslagiprogramteorinsomvisarhurochvarförRådgivningenOden uppnårgodaresultatär: attdetfinnsenpositivsynpåverksamhetendelsidenkommunalaorganisationen, delsidetomgivandesamhället, attpersonalenharstorfrihetattutifrånegnaprofessionellabedömningarutforma verksamheten, attdetfinnsenstarkvi%känslaipersonalgruppensomgördetmöjligtatthantera svårigheterochosäkerhet, attrådgivningenodenfokuserarpålösningariställetförorsakertillproblem,samt attsocialarbetarnaföljerklientenmotdemålsomklientenformulerat, attverksamhetenarbetarmedfeedback,bådetillklienternaochtillsocialarbetarna genomskattningsskalorsomsystematisktanvändsidetdagligaarbetet.

5 Förord RådgivningenOdeniSkellefteåärenverksamhetiSocialtjänstensregisomvändersig tillmänniskormedmissbruksproblem.underenlångföljdavårharinsatsernavarit uppskattadeavdemänniskorsomväntsigdit.mångaharfåtthjälpmedsinaproblem ochbemötandetharupplevtspositivt.arbetssättetharuppenbarligenfungerat men hurochvarföruppnårodengodaresultat?meddenfråganvändesigpersonalenvid Odenimaj2011tillengruppforskarevidInstitutionenförsocialtarbete,Umeå universitet.detblevupptaktentillettsamarbetemellanodenochforskarnasomkom attpågåundertvåårochsomredovisasidennarapport. Odensgrundläggandeverksamhetsidéärattarbetalösningsinriktat.Detinnebärbl.a.att klientensmålmedsinförändringsättsifokusochattdennesegnaansträngningaratt åstadkommaförändringenblirviktiga.ävenidethärredovisadeprojektetkomfleraav klienternaattspelaenviktigroll,dådemedgavattforskarnaficktadelav socialarbetarnasdokumentationavinsatsernaiderasfall.deställdeocksåuppför intervjuermedforskarnaisambandmedattkontaktenmedodenavslutades.inågrafall fickocksåforskarna efterklientenssärskildamedgivande sittamed bakomspegeln ochföljasamtalet.vivillriktaettvarmttacktilldessapersonerfördenstoragenerositet somdevisat,ochutanvilkenprojektetinteskullevaritmöjligt. PersonalenpåOdenochforskarnaharförfattatrapportengemensamt,vilketinnebäratt samtligainblandadeskrivitutkasttillrapportensolikadelar.därefterharallalästoch kommenteratsamtligatextavsnittviketgörattsamtligaförfattarestårbakomrapporten somhelhet. Detärvårförhoppningattrapportenskavaraavintresseförfleraolikamålgrupper bådeutanförochinomakademin.viantarattsocialarbetareiverksamhetersomliknar RådgivningenOden,menävenpersonersomvändersigtillsådanaverksamheterföratt fåhjälp,kanhaglädjeavtexten.dessutomriktarsigrapportentillforskare,lärareoch studentervidsocionomutbildningarochnäraliggandeutbildningar,därbehandlingav missbruksproblemärrelevant. SkellefteåochUmeåifebruari2014 Gun%EvaAndersson%Långdahl, BjörnBlom,AgnetaEricson,LenaGyllenberg,Roger Marklund,StefanMorén,MarekPerlinski,UllaSpång&ElinWestermark.

6 Innehållsförteckning 1.Inledning BakgrundochteoretiskautgångspunkterförarbetetpåOden Teoretiskreferensram Designochgenomförandeavprojektet Projektetsresultat Odensprogramteori Reflektioner,implikationerochbegränsningar...35 Referenser...41 Bilagor...44

7 1.Inledning Idenhärrapportenbeskrivsettprojektsomunderperiodenjuni2011tillfebruari 2013,genomfördesisamarbetemellansocialarbetarevidRådgivningenOdenvid SkellefteåkommunssocialtjänstochforskarevidUmeåuniversitet.Projektethade inslagavsåvälutvecklingochutvärderingsomforskning,detärdärförsvårtattplacera projektetinågonentydigkategori.tillvissdelkanprojektetdocksessomen programteoriutvärdering(chen,1990;rogers,2011).detbetyder,iprincip,atten utvärderingfr.a.fokuserarpåantagandenomvadettprogramskauppnåochhurdessa skauppnås.genomattidentifieradeantagandensom,uttalatellerouttalat,väglederen verksamhet(dvs.programteorin)erhållskunskapompåvilketsättochvarförnågot sker.syftetmedattutvecklaprogramteoriäridethärfalletattfåunderlagattförklara hurochvarförrådgivningenodenfungerarsomdengör.begreppetprogramteori diskuterasvidareikapitel4. Frågeställning,intentionerochmålsättningar Sedan2002utvärderasverksamhetenvidRådgivningenOdenlöpandegenomatt klienternassjälvskattadeförändringmätsviainstrumentetors(semeromdettaikap. 2).Därförfannsredanstatistiskauppgifteromivilkenutsträckningklienternaupplevde sighjälpta.utvärderingarnamedhjälpavorsvisarattmajoritetenavdemänniskor somärikontaktmedodenuppleversigfåenpåtagligtförbättradlivssituation(odens verksamhetsberättelser2002%2012).idetavseendetvaralltsåintefråganomoden fungerar,denfråganansågsredanbesvarad.utvärderingmedhjälpavorsäremellertid ettganskagrovtbegrepppåresultat.somviskasegerprojektetsteoretiska referensram densombenämnskaimer underlagattutvecklaochnyanseradetta begrepp.viskabl.a.talaomytaspekter,processaspekterochdjupaspekteravresultat. Motbakgrundavdetmanredanvissteomresultatenblevdenövergripandefrågasom projektetavsågattbesvara:hurochvarföruppnårrådgivningenodensåpassgoda resultat?personalgruppenpåodenhaderedaninnanprojektetendeluppfattningarom hurochvarförverksamhetenfungerade,menmaneftersträvadeenmerdjupgåendeoch kvalificeradinsiktidenegnaverksamhetenssättattfungera.bakgrundentilldenna önskanomökadinsiktformuleradesiprojektetsbörjansomettantalintentioneroch konkretamålsättningar: Odensintentionerärattuppnåprofessionellutveckling,ökadförståelse,bättre insatsersamttydligare varudeklaration. Odenskonkretamålsättningaräratterhållaenlokaltproduceradprogramteorisom förklararhurochvarförodenuppnårsåpassgodaresultatochsombidrartillatt vidareutvecklaverksamheten. Deforskaresommedverkadeiprojektetformuleradeilikhetmedsocialarbetarnasina utgångspunkteritermeravintentionerochmålsättningar: Forskarnasintentionerärattuppnåprofessionellutveckling,attkunnatestaoch vidareutvecklakaimer%teorin,samtfåimpulserochökadkunskapomsocialtarbete, särskiltmissbruksbehandling. 1

8 Forskarnaskonkretamålsättningaräratttaframenlokaltproduceradprogramteori somförklararhurochvarförodenfungerar,ochsomävenbidrartillatttestaoch vidareutvecklagenerellaprinciperförhursocialtarbetekanförklarasochutvärderas. Rapportensuppläggning Restenavrapportenärupplagdsåattdeninledsmedenkortpresentationav RådgivningenOden,sedanredogörviförprojektetsteoretiskareferensram.Därefter presenterasenbeskrivningavprojektprocessen,vilkenföljsavenpresentationav resultatet,dvs.verksamhetensprogramteori.slutligengörsensammanfattningoch projektetsimplikationerdiskuteras.islutetavrapportendiskuterasävenomprojektet besvaratdenövergripandefråganochivilkenutsträckningintentioneroch målsättningaruppnåddes. 2

9 2.BakgrundochteoretiskautgångspunkterförarbetetpåOden RådgivningenOdenärendelavöppenvårdeninomIndivid%ochFamiljeomsorgen, SkellefteåKommun.Verksamhetenharvaritigångsedan1990.RådgivningenOdenhar sexanställda,fyrasocionomer,enpsykologochenbeteendevetare.verksamhetenriktar sigtillvuxnamänochkvinnormedalkohol%,drog%ochspelproblemochderasfamiljer. Odenhardrygt400besökareperårdärungefärhälftenharegetmissbruk/beroende ochhälftenäranhöriga.besökenpåodenärkostnadsfria. FörattbliaktuellpåRådgivningenOdenkanmanringasjälvellerkommapåremiss utifrån.cirka70procentavbesökarnahöravsigsjälvaellerviaenanhörigochcirka30 procentkommertillodenviaenremittent.vanligasteremissernakommerinterntfrån socialsekreterareinomsocialtjänsten.remisserkommerocksåexterntfrånexempelvis kriminalvården,beroendeenheten,psykiatrinocharbetsgivare. Behandlingen/rådgivningenpåOdenskergenomsamtalutifrånettlösningsfokuserat förhållningssätt.samtalenkanvaraenskildaellertillsammansmedfamiljellernätverk. SamtalkanocksåskemedhjälpavettteambeståendeavenellerfleraurOdens personal.teamarbetetpårådgivningenodengårtillsåattteametfinnsmedisamtalet bakomenenvägsspegel.teametobserverarsamtaletochkanocksåringainochställa frågorundersamtaletsgång.teametärocksåtillhjälpförattformuleradenfeedback somklientenfåreftersamtaletsslut.rådgivningenodenjobbardessutommedendel gruppbehandling.dethartidigarefunnitsgrupperförmänniskordömdaförgrovt rattfylleriochgrupperförmissbrukandekvinnorochmissbrukandemän.idagsläget jobbarodenendastmedanhöriggrupper. RådgivningenOdenharsedanstarten1990påolikasättförsöktmätaresultati behandlingen.desenasteårenanvänderodenoutcomeratingscale(ors)förattmäta omklientenkommernärmaresittmålochsessionratingscale(srs)somettsättatt bedömakvalitetenpåarbetsrelationen( tyckatillomsinegenbehandling.detärdockintevilkettyckandesomhelst.fokus liggerpåattgebehandlarenverktygförattupprätthållaochförbättradenterapeutiska relationentillklienten.förodenärorsintebaraettsättattmätaresultatutan resultatetlyftsocksåuppundersamtalensomendelibehandlingen. AlkoholklinikenblirRådgivningenOden År1989fattadesettpolitisktbeslutomhurvård%ochbehandlingsansvaretskulle fördelasmellanlandstingetivästerbottenochskellefteåkommungällandepatienter ochklientermedmissbrukellerberoendeochderasfamiljemedlemmar.framtill1989 togskellefteåkommunansvarförtillnyktringochavgiftningsamtföröppenvård,nu fattadesbeslutetattlandstingetskulletaansvarförallsjukvårdochkommunenskulleta ansvarföröppenvården. Beslutetverkställdes1990ochAlkoholrådgivningenblevenegenverksamhetilokaleri centralaskellefteå.efterettantalårbytteverksamhetennamntillrådgivningenoden,i sambandmedattmanävenskulleerbjudaöppenvårdtilldesomanvändedroger.i sambandmedstartenavdennyaverksamhetensåblevdetnaturligtattfunderaöver hurmanskullearbeta.personalensomviddentidenbestodavtvåsocionomer,en sjuksköterskaochenpsykolog,påbörjademetodarbetetmedstödfrånansvarigchef, 3

10 medattställafrågan:vadärdetsomfungerar?vadärdetsomfungerarisamtalmeden personsommissbrukarellerharettberoende?vadärdetsomfungerarnärman samtalarmedenpartner?vadärdetsomfungerarnärmansamtalarmedbarnoch vuxnabarntilldensommissbrukar?vadärdetsomfungerarnärmansamtalarmedpar ellerfamiljer? Personalenefterfrågadevidareutbildningiarbetemedindividersommissbrukaroch derasfamiljer.atthittaensådanutbildningvisadesigvarasvårt.utbildningari Familjeterapi,PsykoterapiochKognitivterapigickatthitta,menintemedfokuspådet komplexamedattdetocksåfannsettaktivtmissbrukellerenberoendeproblematik parallellt. Ettnyttarbetssättväxerfram 1991fickpersonalenkännedomomenutbildningiStockholm,därfokuslågpåsamtal medpersonersommissbrukarochderasfamiljer.detfannsäveniinbjudanen hänvisningtillsocialtarbete.personalendeltogientredagarsworkshopmedmatthew SelekmanochThomasTodd.Dessatredagarblevenomvälvandeupplevelseför personalen.härhänvisademantillmiltonhericksonsidéeromatt itisessentialfor therapiststocapitalizeonwhatevertheirclientsbroughttotherapy:theirlanguage, beliefs,strengthsandresources,senseofhumor,andnonverbalbehaviors. (Selekman, 1993).Manpratadeomattsamtalenskullevaralekfullaochattmanskullearbetamed sinkreativitetsomsocialarbetare. SelekmanochToddpratadeomhurmankananvändaen not%knowingposition isina frågorsåattmankanlåtasigbliinformeradavklienten: Denicke%vetandepositionen omfattarenallmäninställningochhållningdärterapeutenkommunicerarmeden genuinnyfikenhet.dvs.,terapeutenshandlingarochattityderuttryckerettbehovattfå vetameromdetsomsagts,snarareänattöverföraförutfattademeningaroch förväntningaromklienten,problemenochomvadsombörgöras.terapeutenserdärför tillatthanellerhonalltidärietttillståndav attbliinformeradavklienten (Anderson &Goolishian,1992). BergochDeJong(2001)uttryckerdetsåhär: Detkrävsbådeengagemangochövning förattlärasigochfortsättaattarbetameddenhållningen.detärenlivslångprocess. Detsompersonalenspecifiktfastnadeförvardevideoinspeladesamtalsomvisades undertredagarsworkshop.toddochselekmanhöllinteenbartenföreläsningomvad degjordeisittarbete,devisadeävenhurdetgicktill.detsomvarmestimponerande varhurdemedsittförhållningssättskapadeengagemang.iettlägeisamtaletblev klientenaktivochdetblevtydligtvadklientenville.terapeutenvaldedåattfölja klientenidennesspår.vidavslutadutbildningfickpersonalenmedsigenskriftmed instruktioneromteknik,tankesättochkonkretafrågorattställatillklienten.denna skriftöversattesochallabörjadeexperimenterameddetnyatänkandetisinasamtal. UndersammatidsperioddeltarenavsocionomernapåOdenienworkshopmedTom Andersen,hanförmedladesittarbetemedReflekterandeteam(Andersen,1991). PersonalenpåOdenuppmärksammadesdärmedpånyasättattanvändateamet,den egnaarbetsgruppenimötetmedklienten.personalenlästeomreflekterandeteamoch 4

11 börjadereflekteratillsammansmedvarandranärklientenlyssnade,klientenficktadel avolikatankegångarfrånsocialarbetarnaochsedansjälvväljahurmanvillegåvidare. Personalenupplevdeattdefunnitnågotnyttatttillföratillsittarbetssättochdeville gärnalärasigmer.1992deltogdeienkursmedfokuspåarbetemedmissbruk,scottd Millervarinbjudentill2dagarsworkshopiStockholmmedtemat Workingwiththe problemdrinker.scottinleddedessatvådagarmedattskrivapåtavlan What works? Atthanjustanvändedennafrågafickenenormbetydelseförpersonalenpå Oden.Enkänslaavatthahittatheminfannsig, härärdetnågonsomarbetarmed sammafrågeställningsomvi. PersonalenkomnuförförstagångenikontaktmedSolutionFocusedTherapymed filosofin:ifitain tbroken don tfixit,onceyouknowwhatworksdomoreofit,ifit doesn twork thendon tdoitagain dosomethingelse.(berg&miller,1992). PersonalenåktehemochlästemeromLösningsfokuseradkorttidsterapi.Diskussioner ochpraktikleddeframtillmerintresseförattlärasigdettaarbetssätt.personalenfick möjlighettillflerfortbildningstillfällenmedscottdmiller,ävenmedinsookimbergoch StevedeShazeriolikaworkshops. 1992lästepersonalenenavslutningsintervjusomanvändesavInsooKimBergoch StevedeShazervidderasklinikiMilwaukee(George,Iveson&Ratner,1992).Intervjun översattesochpersonalenbörjademedattintervjuaallaklientersomavslutadesin behandling.personalenfickgenomdettaidéerochtankarfrånklienternasomhjälpte demattutvecklaarbetet. 1994gjordepersonalenettvalatttestadenLösningsfokuseradeterapinfulltutmed team.genomattöppnauppdetegnarummetocharbetaisamtalmedklientenmed teametbakomenenvägsspegel,genomattvidförstasamtaletfrågaomförändringar innanbehandlingensstart,frågaomundantag vaddetärsomfungerarnärproblemet intefinnsdär,ställamirakelfråganförattomvandlaproblemformuleringentillmåloch lösningar,genomattställaskalfrågor,tapausochgefeedbackislutetavsamtalet. (Bavelas,DeJongetal.,2013).Detvarettstortstegnärsocialarbetarensjälvskulle arbetamedenklientochlåtateamettittapådetarbetetsamtidigtsommantränadepå ettheltnyttarbetssätt.meneffektenavdettavarattsocialarbetarenfickstödisin utvecklingiattlärasigarbetalösningsinriktatsamtidigtsomflersocialarbetarekan hjälpaklientenattarbetamedsinalösningar.personalenupplevdeattarbetsmiljön förbättradesochmanvaldeattfortsättameddettautvecklingsarbete.efterhandså väcktesenfunderingochensjälvrannsakanomdettaenbartvarettarbetssättsom personalensjälvatrivdesmed.detleddeframtillatttvåpersonerurpersonalgruppen valdeattgenomföraenstudieföratttaredapåvadklienternasjälvatyckte, Kvinnori Lösningstagen Genomattföljasjuklientergenomderasbehandlingblevdetmöjligtattseomsamtalen följdedetlösningsinriktadeförhållningssättet.fannsdetenmålformuleringmedi behandlingensomvarsåkonkretbeskrivenattmankundeföljaklientensarbetemed olikalösningar?kundemanmedhjälpavskalfrågorseomlösningarnahjälpteklienten attkommanärmresittmål?kundemanmedhjälpavarbetemedteam,pausoch feedbackuppmuntraochcoachaklientenvidareiarbetet?kundemanävensenär kliententappaderiktningenisittarbetesåattteametochsocialarbetarenaktivtkunde gåinochstyraklientenattigenarbetavidaremotsittmål?utfalletvarpositivt,detgick 5

12 attföljaarbetetmedlösningarnärmareettkonkretformuleratmål,detvarmöjligtatt genomskalorkunnasedenstegvisaförändringen,mankundeävensenärklienten tappadefartelleravvekfrånsinplanering.feedbackarbetetgavteametoch socialarbetarenmöjlighetattbådeuppmuntraframstegochattkorrigeranärså behövdes. Isammastudiegenomfördesintervjuermedfokuspåvadkliententyckteom arbetssättet.klienternamenadeattdetvarnaturligtattmanfickhjälpmedatt formulerasittegetmål,detyckteattdetvarsvårtattvärderasinförändringutifrån siffrorochskalormendegilladeattdesågattdekomnärmaresittmål.klienternahade olikatankaromatthaettteambakomenenvägsspegel,allagilladeattfåtapausoch sedanfåenfeedbackislutetavvarjesamtal. Resultatetavstudienvarattpersonalenfickstödförattarbetavidaremedarbetssättet. Återigenupplevdepersonalenattklienternahadevärdefullinformationattgetill socialarbetarenochteamet.personalentyckteattdetvarsyndattinteallaklienterfick möjlighetattpåverkasinasamtalunderpågåendebehandling.nästastegvaratt personalenfortsatteattarbetamedlösningsfokuseradkorttidsterapi,genomförde avslutningsintervjuerochmanskapadenuävenenegensamtalsutvärdering,gav därmedklientenmöjlighetatttyckatillomvarjesamtalsamtlämnaidéeromhurden fortsattabehandlingenskullegåtill.personalenbörjadenumedensystematisk uppföljningavsinasamtalmedklienterna. Genomårenharklienternahaftmöjlighetatttyckatillomochkorrigerasinegen behandling.personalenharhaftmöjlighetattutifrånsittsättatttänkaomvadsom fungerar,medsingrundilösningsfokuseradkorttidsterapi,anpassavarjebehandling tilldenklientsomfinnsirummet. Densystematiskauppföljningsomgenomfördesmedhjälpavavslutningsintervjueroch samtalsutvärderingarredovisadesvarjeårienverksamhetsberättelse,menvadsom saknadesvaratthaenmöjlighettillattaggregerasinadata.personalenefterfrågadeett sättattsammanställasinabehandlingsresultat. Frånförstamötet1992ochframtillskrivandestundharpersonalenhaftåterkommande fortbildnings%ochhandledningsdagarmedscottdmiller.vidmillennieskiftet introduceradescottettinstrumentföruppföljningsomgavmöjlighetattbådemäta resultatochutvärderasamtalochdetfannsävenenmöjlighetattaggregeradata.2002 inleddepersonalensittarbetemedattföljaresultatmedhjälpavors Outcomerating scaleochmanbörjadesuccessivtbytautdenegnasamtalsutvärderingentillsrs Sessionratingscale( medhjälpavprogrammetassistsomsenarebyttesuttillmyoutcomes ( Efter2005harpersonalentillsammansmedsinaklienterfulltutfortlöpandekunnat tittapåvilkaresultatsomuppnåsunderdesamtalsomgenomförspåoden.2007 presenteradesdettauppföljningsarbeteiettkapiteliboken Klienten denglemte terapeut.isambandmeddettadeltogmanävenmedenpresentationpåkonferensen Visvikundestartepånytt inorge.verksamhetenharunderdesenastefemårenäven haftmöjlighetattaggregerasinadataochjämföraresultatmedandraprofessionellas resultatruntomivärlden.odensresultatharståttsigvälijämförelse,bådevadgäller 6

13 hurmångaklientersomuppnåttenreliabelförändringmedmätningpåorsochvad gällerkorrelerad effektstorlek. Attutvecklaverksamhetenvidare upptaktentillprojektet Ansvarigacheferharunderårenlämnatutrymmeförpersonalen(somfrån2000består avsexpersoner:fyrasocionomer,enbeteendevetareochenpsykolog)attsjälvage förslagpåochplanerafortbildningutifrånverksamhetensuppdragattnåfamiljerdär detfinnsettmissbruk,attnåfamiljernaietttidigtstadiummedråd,stödochsamtali öppenvårdförattåstadkommaenförändringifamiljen. Inför2011ochplaneringavåretsfortbildningblevdettydligtattpersonalenintehade någotstörrebehovavattfyllapåmednyakurser.detbehovsomfannsigruppen handlademeromatttaredapåvadidetsomgörssomfungerarimötetmedklienter. Detfannsennyfikenhetinförattgöraengenomlysningavdetegnaarbetet.Planeringen strandadevidfrågeställningen:hurgörmanettsådantarbete? UnderenvinterkvälliSkogssamernaslandpågårettsamtalvidenöppeneld.Vadären brautbildning,kurs?hurunderhållermanenprofessionalitetgenomfortbildning?hur hållermannyfikenhetenvidliv?samtaletpågårmellanenstudentochenavpersonalen påoden. NärstudentenhörhurtankegångarnaomfortbildninggårpåOdensåknytsdessa tankarihopmedenkurssomstudentenverkligenuppskattat,enkursomutvärderingi socialtarbetemedhjälpavteorinkaimer(blom&morén,2007).härfannsdeten kopplingmellandereflektionersompersonalenpåodenhaftochdetankarsomfinnsi utvärderingmedhjälpavkaimerdokumentationsamtsökandetefterenprogramteori. DettamötemellanenstudentochenavpersonalenpåOdenleddesedanframtillen frågaomdettakundevaradetsomskullepassasomenfördjupningochenutveckling föroden.personalgruppenenadesomattdettavarenidévärdattarbetavidaremed. Fråganställdesförsttillansvarigchefochavdelningschef,skulleettutvärderingarbete medforskarekunnavaraenfortbildningförpersonalen?kundeettarbetemed utvärderingvaraettbrasättattutvecklakompetensenförpersonalen?medstödfrån chefernasåställdesfrågantillforskarnabjörnblomochstefanmorénomdeskulle kunnatänkasigattinledaettsamarbetemedrådgivningenoden. 7

14 3.Teoretiskreferensram ProjektetsteoretiskareferensramharutgjortsavKAIMeRsomärenteoriförsocialt arbeteutveckladvidinstitutionenförsocialtarbete,umeåuniversitet.härgesendasten kortfattadbeskrivningavteorinshuvuddragdådenfinnsmerutförligtbeskrivenpå andraställen(blom&morén,2007,2010,2011b).detmestcentralabegreppeti KAIMeRärgenerativamekanismervilketdiskuterasnedan. Kritiskrealismochgenerativamekanismer KAIMeRharenmetateoretiskutgångspunktiperspektivetkritiskrealismsombl.a. innebärattdetsomfårnågotatthändaivärldenkanförståsitermeravgenerativa mekanismer(archer,bhaskar,collier&norrie,1998;bhaskar,1978,1989,1993,1998). Dessamekanismerärsällandirektobserverbara,dockärdeintemindreverkligaeller verkningsfullafördet.ettgrundläggandeantagandeärattomsocialtarbeteska förklaraspåettmerdjupgåendesättsåbördessamekanismerfinnasmediförklaringen. Den kritiska realismens ontologi innebär att verkligheten till sin natur är uppdelad i olika domäner. Bhaskar (1989) gör en distinktion mellan tre ontologiska domäner: empirins, det faktiskas och verklighetens. Danermark m.fl. (2003) beskriver denna distinktion på följande sätt: Den empiriska domänen utgörs av det vi upplever direkt eller indirekt. Den är åtskild från det faktiskas domän, där händelser utspelas oavsett omviuppleverdemellerinte.detsomskerivärldenärintedetsammasomdetsom observeras. Det faktiskas domän är i sin tur åtskild från verklighetens domän. I denna finns det som förmår producerahändelser i världen, det som med en metafor kallas mekanismer. Fenomenetgenerativamekanismerärabstraktgenomattdetintegårattgreppadirekt med våra sinnen. Vi får i stället tänka oss generativa mekanismer som entiteter i den sociala verkligheten som under gynnsamma omständigheter kan aktiveras och ge upphov till olika händelser. Det kan t.ex. handla om en klient som under vissa omständigheter väljer att förändra sitt liv som en följd av socialarbetares insatser. Händelsernasomsådana klientensochsocialarbetarensgemensammaansträngningar liksom den framväxande förändringen kan direkt observeras och dokumenteras. De mekanismersomkanförklarahurochvarfördettahändekanviemellertidbarakomma åtindirektgenomattformulerateorieromdessamekanismer. Sammanfattningsvis,medgenerativamekanismerisocialtarbeteavservien kombinationavdelskrafteritermeravorsaker,människorsintentioner,motivoch övervägandenochdelssocialinteraktion.mekanismernaexisterarsommöjligheteri kombinationenavdessabeståndsdelar.iblandutlösesmekanismernaavinsatseroch iblandutlösermekanismernainsatser(genomaktörerna). 8

15 KAIMeR KAIMeRärenakronymsomstårförettantalövergripandeantagandenomhursocialt arbetefungerar: UnderolikaKontextuellaförhållanden (K) görolikaaktörer (A) olikainsatser (I) somutlöserellerutlösesavolikamekanismer (Me) somgenererarkortsiktigaochlångsiktigaresultat (R) Dessabegreppfinnsordnadeochexemplifieradeiettbegreppsschemasomgeren överblickavteorinsstrukturochinnehåll(sefigur1). Huvud- och underbegrepp Exempel KONTEXTER Samhällelig och kulturell kontext Möjliggörande inslag Hindrande inslag Klientens livsvärld Primära relationer och livsvärldsvillkor Sekundära relationer och livsvärldsvillkor Biståndskontext Direkta biståndsvillkor Indirekta biståndsvillkor Kontextmekanismer (sociala) Makronivå Mesonivå Mikronivå AKTÖRER Primära biståndsaktörer Omvärld, grannskap, andra organisationer. Främjande respektive problemskapande strukturer etc. Familj, släkt, nära vänner etc. Även problemskapande relationer. Hälsa, boende, försörjning etc. Kritiska/betydelsefulla händelser. Kollegor, grannar, bekanta etc. Även problemskapande relationer. Arbetsplatsen, kommunikationer, rekreationsmöjligheter etc. Kritiska/betydelsefulla händelser. Fysisk och social miljö där det direkta biståndet sker. En verksamhets inre /arbetsorganisation, organisering, placering, interiör, samarbetsklimat etc. Officiella och inofficiella programteorier. Lokala biståndsvillkor och de som sätter dessa. Yttre /övergripande organisation, organisering, politiker, chefer, målsättningar, resurstilldelning etc. Officiella och inofficiella programteorier. Marknadsmekanismer etc. Organisationsmekanismer etc. Gruppmekanismer etc. Socialarbetare, terapeut. etc Grundsyn på människan, samhälle och socialt arbete Klienter Andra biståndsaktörer Formella andra biståndsaktörer Informella andra biståndsaktörer INSATSER Socialarbetarinsatser Formella insatser Informella insatser Klientinsatser Andras insatser Formella insatser Informella insatser MEKANISMER Sociala biståndsmekanismer Socialpsykologiska Vuxna, ungdomar, barn. Grundsyn på människan, samhälle och socialt arbete Lärare, läkare, polis, präst etc. Grundsyn på människan, samhälle och socialt arbete Någon som bistår, utan att ha en formell biståndsroll. T.ex. en granne. Grundsyn på människan, samhälle och socialt arbete Metoder, arbetssätt, tekniker, förhållningssätt. Introducerandet av idéer och resurser etc. T.ex. hjälp, stöd, umgänge på vänskapsbasis Ansträngningar, förhållningssätt, överväganden, beredvillighet, val etc. Metoder, arbetssätt, tekniker, förhållningssätt. Introducerandet av idéer och resurser etc. Medkänsla, praktisk hjälp, förväntningar, social kontroll etc. T.ex. Gensvars-, Utmanings-, Rollöverskridande-, Risktagandemekanismer Internalisering av det externa och externalisering av det interna 9

16 Psykologiska T.ex. Altruism, Socialt patos, Egoism, Revanschlust, Identifikation RESULTAT Utfall Effekter (tidiga, medell., långsiktiga) Ytaspekter Generella Specifika Processaspekter Djupaspekter Generella Specifika T.ex. erhållit materiellt eller emotionellt bistånd T.ex. slutat missbruka, fungerande ekonomi T.ex. en ny tatuering, annan klädstil, annat umgänge T.ex. gradvis ökat ansvar för den egna förändringen T.ex. förändrad självbild, emotionell mognad, ökad social kompetens T.ex. fri från en viss typ av ångest, kan glädjas åt sina barn, omvärderat betydelsen av nära relationer Figur1.BegreppsschemaförKAIMeR indelningarochexempel. Deteoretiskabegreppenibegreppsschematharlegattillgrundförutformandetaven blankettförklientdokumentation(sebilaga2)somsocialarbetarnapåodenanvände underprojekttiden.observeraattdokumentationsblanketteninteärenexaktavspegling avteorin.blankettenharutformatsisyfteattfångateoretiskaaspekterpåettmer praktiknärasätt(såkalladoperationalisering).teorinsanvändbarhetiprojektetoch vidareutvecklingsomettresultatavdetta,diskuterasislutetavrapporten. 10

17 4.Designochgenomförandeavprojektet Enavmålsättningarnamedprojektetvaratttaframenprogramteorisomförklararhur ochvarförrådgivningenodenuppnårsåpassgodaresultat,ochsombidrartillatt vidareutvecklaverksamheten.somenintroduktiontilldenprogramteorisom presenterasinästakapiteldiskuterasnedaninnebördeniochskillnadermellannågra anknytandebegrepp. Begreppetprogramteori Ilitteraturenpåområdetdefinierasbegreppetprogramteoripådelvisolikasätt,men någotsomdeflestatycksvaraöverensomärattdethandlaromunderliggande antagandenrörandeettprogram.etttydligtexempelärweiss(1998)definitionav programteorisomlyder: Assumptionsaboutthechainofinterventionsandparticipant responsesthatleadtoprogramoutcomes. (a.a.,sid.335).leeuw(2003)pekarpåen avgörandeskillnadmellanprogramlogikochprogramteori,somärrelevanti sammanhanget.enprogramlogikbeskriverettprogramsförutsättningar,beståndsdelar, processerochresultat,mensaknarvanligtvisantagandenomvilkamekanismersomär verksamma.enprogramteori,däremot consistsofanexplicittheoryormodelofhowthe programcausestheintendedortheobservedoutcomes (Rogers,Petrosino,Huebner& Hacsi,2000,sid.5).Detsistnämndainnebärattenprogramteoriintebaraärdeskriptiv utanäveninnehållerresonemangavförklarandekaraktäromhurresultatåstadkoms viaprogrammet. Ytterligareendefinitionsominbegriperprogramteorinsförklarandefunktion,menäven dessnormativainslag,hittarvihoschen(1990).hanskriverattprogramteoriär a specificationofwhatmustbedonetoachievethedesiredgoals,whatotherimportant impactsmayalsobeanticipated,andhowthesegoalsandimpactswouldbegenerated (sid.43).chenmenardärförattprogramteoribeståravtvådelar:normativochkausativ teori.normativteoribeskriverprogrammetsomdetbörvara,vilketavserönskvärda målochresultatsamthurinsatsernabörgenomförasförattnådessamålochresultat. Kausativteoriavserempirisktbaseradeantagandenomhurverksamhetenfaktiskt fungerarsamtundervilkavillkorsommansannoliktkanuppnåvissaresultat. Vårtsättattförhållaosstillbegreppetprogramteoriidenhärrapportenliggeristort settilinjemedchensdefinition,dvs.teorininbegriperbådeennormativochenkausativ dimension.exempelpåettnormativtinslag: Resultathandlaromatthittaettsättatt levaochennivåsomärbraförensjälv. Ettexempelpåettkausativtinslagär: detär viktigtförklientenatthörasigsjälvprataomt.ex.sinamål ochdåuppleva:oj,jagvetju precisvaddetärjagvillochjagvetocksåhurjagskatadetförstalillasteget.därutöver harprogramteorinendeskriptivdelsombetyderattdengerbeskrivningaravcentrala inslagiodenssättattfungera,tillexempel: Viktigaaktörerförklientenäroftafamiljen, vänner,arbetsgivare,engrannem.fl.sådanaaktörersynliggörsvidremisstillfälletsamti löpandesamtalmedklienten. 11

18 Metodtrianguleringochfallstudieansats Underprojektetsdatainsamlinganvändesettflertalmetoder.Ambitionenvaratt åstadkommaenlångtgåendemetodtriangulering(merriam,1994).analysenav dataunderlagetinnefattadebådekonventionellkvalitativinnehållsanalyssamt specialkonstrueradeprotokollföranalysavklientdokumentationochintervjuer.dessa protokollutgickfråncentralakomponenterikaimer%teorin. Projektethadeenfallstudieansats(Merriam,1994;Stake1995).Dettainnebaratt rådgivningenodenmedallasinaanställda,inklusivepraktikanterochvikarier, tillsammansmedengruppavfyrautvaldaklienterstuderadessomenhelhet,medsin egeninternadynamik. Undersökningspopulation Undersökningspopulationenbestodav13personer: SexsocialarbetarevidrådgivningenOden.Fyraavdemarbetaraktivtmedklienternai studien. TreandrapersonermerlöstkoppladetillOden,d.v.s.envikarieochtvåpraktikanter. Fyraklientermedolikamentypisktmissbruksrelateradeproblem. Datainsamlingsmetoder Datainsamlingenpåbörjadesijuni2011ochavslutadesifebruari2013.Femhuvudtyper avdatainsamlingsmetoderanvändes: FokusgruppermedallpersonalpåOden.(Intebaradesomdirektvarinvolveradei arbetetmeddestuderadeklienterna).allafokusgruppsmötenspeladesinoch transkriberades. Särskiltdokumentationsprotokoll(datorbaserat)förattpådjupetföljauppOdens arbetemedfyraspecifikaklienter.protokolletsstrukturföljdekomponenternai KAIMeR%teorin,vilketmöjliggjordeförforskarnaattdirektkommenterasocialarbetares anteckningarfrånmötenmedsinaklienter.forskarnaskommentarerfungeradedels somenåterkopplingtillsocialarbetarna,delssomenutgångspunktförmötenmed samtligasocialarbetare(senästapunkt).varjeforskarebereddesmöjlighetatt kommenteravarjeenskildklientsprotokoll. Mötenmedallasocialarbetare(reflektionsmöten)förattdiskuterakommentarernaoch feedbackenfrånforskarna.dessamötenspeladesin. Observation(genomenvägsspegel)avsocialarbetaressessionermedklienter. Struktureradeintervjuermedklienter.(Detsistastegetiinsamlingenavuppgifterom enskildaklienter.)avpraktiskaskälkundebaratreklienterintervjuas.intervjuerna speladesin,transkriberadesochanalyseradesmedhjälpavkonventionell innehållsanalys.iettandrastegstruktureradesinnehållsanalysensresultatenligt KAIMeR,d.v.s.eftersammaprincipersomiklientersdokumentationsprotokoll. 12

19 Analysavdetempiriskamaterialet Härbeskrivsochexemplifierasdeprincipiellastegenianalysenavdetempiriska materialetsolikadelar.deolikastegeninnebärattenpreliminärprogramteori successivtutvecklasvidarepåbasisavvadsomframkommeridetempiriskamaterialet. Fokusgrupperochreflektionsmöten Detmaterialsomsamladesinunderfokusgruppsdiskussioner(därfokusvarOdens generellamål,arbetssättochantaganden)ochreflektionsmöten(somkoncentrerades påsocialarbetarnasdokumentationispecifikafall),analyseradespåettlikartatsätt. Analyseninleddesmedattdeinspeladesamtalenmellanforskareochsocialarbetare transkriberadesisinhelhet.utsnittetnedanillustrerarenfokusgruppsdiskussiondär tematärcentralaaktöreriodensklientarbete. Forskarna:Vilkaaktörerärviktigaierverksamhet? PersonalenpåOden:Förklientenärfamiljen,envän,enarbetsgivare,engranneetc.Det kommerframvidremisstillfället,dessutomisamtaletutanattmankartlägger.defrågar vilka personerärviktigafördig? Vemärdenförstesomskulleupptäckaomdetblirenförändring fördig?.dåfårdevetavilkasomärviktiga.odenuppmuntrarklientenattbjudainpersoner somklientenanserärviktiga.debehöverintesägatilliförväg,utankantamedsigpersonenvid besöket.enhadealltidsinväninnamedsigunderhelabehandlingen,någonkanhasonenmed sig,enannanmannen%%% Forskarna:Niutgårnufrånklienterna,menkandetfinnasviktigaaktörersomniser,sominte klienternatänkerpå? PersonalenpåOden:Odenharkontaktermedbl.a.socialsekreterareellerpsykiatripersonal, frivården,arbetsgivare.odenvillhelstattdepersonernakommertilloden,ochoftablirdetså. Omensocialsekr.villhaenuppföljningså kräver Odenattdekommerditförstagången,såatt dekanförklarasittarbete,ochhuruppföljningenserut.%%% Figur2.Exempelpåsamtalvidenfokusgruppsdiskussion Däreftersammanfattadesochsorteradesinnehålletiutskriftenenligtdenstruktursom finnsikaimer.detvillsäga,deutsagorsomrördeenvissaspektavteorin(t.ex. Aktörer)sammanfördestillkoncentrerademeningarsomuttryckteOdensantaganden gällandedennaaspekt.härigenombörjadeodensprogramteorisuccessivtväxafram. Tillvägagångssättetkanbeskrivassomenkombinationaventeoristyrdinnehållsanalys (Patton,2002)ochmeningskoncentrering(Kvale,1997).Idetföljandeåskådliggörshur dettaanalysstegkundetasiguttryckidenpreliminäraprogramteorin: 13

20 OdensantaganderörandeAktörer: %attviktigaaktörerförklientenoftaärfamiljen,vänner,arbetsgivare,engrannem.fl. %attdetärbetydelsefulltatterbjudaklienteratttamedsigviktigapersonertilloden. %attpersonersomärviktigaförklienterkanfinnas medirummet utanattvarafysiskt närvarande(dvs.somendeliettsamtal). %attsocialsekreterare,personalinomfrivården,psykiatrinellerarbetsgivareoftaär betydelsefullaformellaaktörer.%%% Figur3.ExempelpåOdensantagandenidenframväxandeprogramteorin Denframväxandeprogramteorinutgjordeisinturdetskriftligaunderlagettill fokusgruppsdiskussionerna.stegvisbeskrivetgenomfördesprocessenpåföljandesätt: 1)skisseringavpreliminärprogramteori,2)fokusgruppsdiskussion,3)analysav diskussioner,4)vidareutvecklingavpreliminärprogramteori,5)fokusgruppsdiskussion etc. Diskussionerfrånreflektionsmötenaanalyseradespåettliknandesätt.Den huvudsakligaskillnadenbestodiattunderlagetförreflektionernavarde dokumentationsblanketter(bilaga2)därsocialarbetarnalöpandefördeanteckningar omdeklientersomföljdesunderprojekttiden.varjemånadskickadeskopiorpå dokumentationtillforskarna(ilösenordsskyddadedatafiler).forskarnaläste dokumentationen,fördeinkommentarerochskickadetillbakafilernatilloden.vidden efterföljandeträffendiskuteradesdenkommenteradedokumentationen.dessa reflektionsmötenspeladesin,transkriberadesochanalyseradesavforskarna.analysen innebarattutskrifternagranskadesmedavseendepåhurdiskussionenfrån reflektionsmötenakundeutveckladenframväxandeprogramteorin.endelavdetsom framkomireflektionsmötenabidrogtillattmodifierabefintligainslagiden framväxandeprogramteorin,annatvarnyttvilketgjordeattteorinficketttillskott. Klientdokumentationen Idetföregåendeavsnittetbeskrevsattklientdokumentationenfungeradesomgrundför månatligareflektionsmöten.denprimäraanalysenavdettamaterialgjordesemellertid förstiprojektetsslutskededåklienternaavslutatsinakontaktermedoden.ilikhetmed materialetfrånfokusgrupperochreflektionsmötenanalyserades klientdokumentationengenomenkombinationaventeoristyrdinnehållsanalysoch meningskoncentrering.enskillnadvarattklientdokumentationenanalyseradesmer systematisktdårespektivedokumentationsdokumentstegvisgranskadesoch sammanfattadesutifrånsamtligabegreppikaimer%modellen(jfrfigur1).utsnittet nedanexemplifierarsammanfattningenavdokumentationenförklientennn. 14

21 KONTEXTER Klientens livsvärld Primära relationer och livsvärldsvillkor Möjliggörande inslag Socialt etablerad, god ekonomi, bor i eget hus, har körkort och bil. Stort och starkt nätverk. Stark drivkraft att hitta lösningar. Inget arbete/sysselsättning. Vacklande hälsa. Hindrande inslag Sekundära relationer och livsvärldsvillkor Biståndskontext Direkta biståndsvillkor Kontakt med flera väninnor, grannar och bekanta. Stor social kompetens, men svårt att delta i bjudningar nu när hon försöker sluta dricka. Oden har en öppen och stödjande hållning, vilket förefaller passa NN mycket bra. Lokalerna för verksamheten är centralt belägna, men ändå anonyma. Figur4.ExempelpåhurdokumentationenförklientenNNsammanfattades. Efterattdokumentationenförvarjeenskildklientsammanfattats,ladesalla sammanfattningarbredvidvarandrasåattlikheterochskillnadertydligtframgick. Däreftermeningskoncentreradesallasammanfattningarsåattdetförvarjebegrepp (t.ex.direktabiståndsvillkor)kortfattatframgickvadsomvargenerellti klientdokumentationen.resultatetavmeningskoncentreringenjämfördesdäreftermed denpreliminäraprogramteorinförattsevilketnytillskottdettakundege,elleromdet motiveraderevideringavbefintligainslagiteorin. Klientintervjuerochobservationer Deklientersomdeltogiprojektetintervjuadesianslutningtillattderasrespektive kontaktmedodenavslutades.analysenavintervjuernagjordesdärföriprojektets avslutningsfas,parallelltmedanalysenavklientdokumentationen. Intervjuernaskiljdesigfrånövrigdatainsamlingiprojektetgenomattintevaralikahårt teoristyrda.devarsnarastavretrospektivkaraktärmedintervjupersonensupplevelser avkontaktenmedodenifokus(sedenbifogadeintervjuguidenpåsidan ).Mankan sägaattdesyftadetillattfåframklientersegnaberättelseromodensom behandlingsverksamhetochdessbetydelsefördenegnalivssituationen.enambition medintervjuerna(ochintervjuguidensutformning)varattförsökafångainsubjektiva aspekter,rättochslättettklientperspektiv,somvar osynliga fördeövriga datainsamlings%ochanalysförfarandena.exempelviskunskaperomvadklientertycker omdenrollderasbehandlarespelarförbehandlingsresultatetkanbarauppnåsgenom attfrågaklienternasjälva.sammagällersynenpådenverksammakomponenteni behandlingensomintenödvändigtvisbehöversammanfallamedbehandlarnas uppfattningm.m. Intervjuguidenbestodavfyrablockavfrågor: 1)Utgångsläget klientensdefinitionavsitt(missbruks)problemochklientens uppfattning/föreställningomodeninnandenfaktiskakontaktenmedoden. 2)Resultat klientenssynpåeventuellförändringisinlivssituationochsittmissbruk. 15

22 3)Insatser klienterserfarenheterochvärderingavolikaaktörers,inklusivesinaegna, insatser. 4)Avslutning klientensuppfattningomodenefteravslutadbehandlingjämförtmed utgångsläget. Tillvägagångssättetvidanalysenavintervjuernavaruppdelatitresteg.Iettförstasteg transkriberadesintervjuerna.transkriptionengjordesavintervjuarnasjälva,vilketgav demeningåendekunskapomrespektiveklientsberättelse.detökadechansenatt uppmärksammaävensmånyanseriberättelserna.detgjordesdockingensystematisk innehållsanalysavintervjuernasomsådana.ensådananalys,omaldrigsåintressant, skullesaknarelevansförsyftet.stegtvåvaridetnärmasteidentisktmeddetsomovan beskrivitsrörandeklientdokumentationen.detvillsägaiettförstastegsammanfattades varjeintervjuutifrånbegreppenikaimer.nedangesexempelpåhur sammanfattningensågutförklientenhprörandeolikatyperavresultat. RESULTAT Utfall Effekter Ytaspekter (generella och specifika) Processaspekter Djupaspekter (generella och specifika) Han upplever att han fått den hjälp han ville ha av Oden. HP har fått prata ut, fått stöd, råd, tips, uppmuntran. Han har fått hjälp i kontakterna med andra delar av socialtjänsten. Lillasyster har placerats på HVB-hem. Fått se bedöma och se sin förändring på ORS, vilket bidragit till att HP sett vad som varit hjälpsamt. Fått ekonomiskt stöd av socialtjänsten, och hjälp att ordna bostad. Direkt efter samtalen på Oden har HP känt sig lättad, gladare och friare. Den uppenbara emotionella effekten har dock varit temporär. Stänger stundtals av mobiltelefonen för att inte störas och oroas av andra. Kan umgås mer normalt med kompisar; utan att fokusera på annat. Skolarbetet fungerade bättre under gymnasietiden. HP har upptäckt att det finns fler som har liknande problem, känner sig inte ensam om att ha problem inom familjen. Försöker fortfarande bli bättre på att släppa kontroll och ansvar för andra personer i familjen och bekantskapskretsen (fr.a. mamman). Är lugnare/mer avslappnad. Oroar sig inte ständigt för andra; förut var han hela tiden beredd att rycka ut för att hjälpa andra. Fokuserar mer på sig själv. Har bildat sig en uppfattning om hur han i framtiden vill vara som förälder. Figur5.Exempelpåhurintervjunmedenklientsammanfattats Idetefterföljandestegetgjordesenmeningskoncentreringavsamtligaintervjuerföratt taframdetgenerellaiklienternasredogörelseravkontakternamedoden.därefter vidtogenjämförelsemeddenpreliminäraprogramteorinförattsevad klientintervjuernatillförde. Deklientsamtalsomforskarnaobserveratgenomspegelfönstretgenomgickingen separatanalys.observationernagavdockenkonkretinblickihurodenarbetarvilket varviktigbakgrundsinformationsombidrogtillenmerinitieradanalysavdeövriga empiriskamaterialen. 16

23 KAIMeR vägeniniochuturempirin Trotsattprojektetbaseradespåfleraolikartadeempiriskamaterialvardetmöjligtatt skapaenrödtrådianalysengenomattdenutgickfrånkaimer.detvarsamma teoretiskabegreppsapparatsomstyrdedatainsamlingensomvägleddeanalysen. DärigenomkundearbetetmedatttaframOdensprogramteoriskepåetttämligen struktureratsättredanfrånprojektetsbörjan.itabellennedanillustrerashurteorin utgjordeutgångspunktföroperationaliseringavbegrepp,datainsamling,analysoch resultatredovisning.pilarnavisarvägenfråndetteoretiskabegreppet Djupaspekter viadatainsamlingochempiri tilldendelavprogramteorindärresultatrörande Djupaspekter presenteras. KAIMeR- BEGREPP RESULTAT Djupaspekter DATAINSAMLING & EMPIRI Intervjufråga operationalisering av resultatbegreppet Djupaspekter: Tänker du annorlunda på dina problem/behov nu jämfört med hur du tänkte innan kontakten med ODEN? I så fall hur? Svar från en klientintervju på frågan om resultat: Är lugnare/mer avslappnad. Oroar sig inte ständigt för andra; förut var han hela tiden beredd att rycka ut för att hjälpa andra. Fokuserar mer på sig själv. Har bildat sig en uppfattning om hur han i framtiden vill vara som förälder. PROGRAMTEORI RESULTAT Djupaspekter Analys av den sammantagna empirin utmynnade i det teoretiska antagandet: Djupaspekter kan t.ex. vara att en klient har fått en mer positiv syn på sina framtida möjligheter, ett större självförtroende och en stärkt tro på sin förmåga att hantera grundläggande utmaningar och svårigheter i sitt liv. Det kan också handla om att ha lärt sig att agera på ett mer genomtänkt sätt i stressande situationer. Figur6.Illustrationavhurteorinutgjordevägeniniochuturempirin 17

24 5.Projektetsresultat Odensprogramteori IdethärkapitletredovisasprojektetsresultatiformavenprogramteoriförOden, d.v.s.enuppsättningantagandenomhur ochpåvilkagrunder verksamheten fungerar.dessaantagandenäravolikaslagochliggerpåolikanivåer.programteorin hartillkommitgenomattdetsammantagnaempiriskamaterialet(fokusgrupper, dokumentation,reflexionsmöten,observationerochklientintervjuer)analyseratsi enlighetmedkaimer%teorin.ävenredovisningenärstruktureradenligtkaimer,vilket innebäratthuvudrubrikernaärkontexter,aktörer,insatser,mekanismerochresultat. Dessaavsnittärisinturuppdeladeitillhörandeunderrubriker(sebegreppsschemai Figur1).Detgörattläsarenförhoppningsvisfårenbildavolikanivåerochaspekterav verksamheten menävenhurdehängersammanmedvarandraochutgörenhelhet. Kontexter Samhälleligochkulturellkontext OdenhargottrykteiSkellefteåkommun,bådeinomsocialtjänsten,andraorganisationer ochblandallmänheten.eftersomskellefteåärenlitenkommun,såkanmanantaatt information/ryktetomodenspridsrelativtenkelt.detgodaryktetbidrarsannolikttill attprofessionsutrymmetärrelativtstort,d.v.s.attmedarbetarnapåodenharstora möjligheteratttillsammans ochmedlåggradavstyrninguppifrån kunnautforma verksamheten(seävenunderbiståndskontextnedan). Samtidigtfinnsidensamhälleligakontexten framföralltiformavandravårdgivare, bådenationelltochlokalt enförhärskandesynpåsocialaproblemochinsatsersom påverkarodensarbete.somexempelnämns1)psykiatrinssättattbetraktanågonmed socialaproblemsomenpatientsomskamedicineras,vilketkanpåverkaklientensbild avproblemetochsigsjälv,eller2)anhörigasföreställningaromattklientenhartidigare svåraupplevelsersommåstebearbetaspsykoanalytiskt.dessaföreställningariden samhälleligakontextenmöteroden,särskiltiinledningenavkontakterna,iformav förväntningarhosdeenskildaklienternaomvilkenbehandlingdeskafåpåoden. DetfinnsocksåenlokalarbetarkulturiSkellefteåsominnebärattmaninte gräverned sig iproblem,manhanterardemochgårvidare.sannoliktfinnshärenkopplingtill Odensgrundsynattförändringavenlivssituationärnågotsommangör(seInsatser nedan). Idennationellasamhälleligakontexten,iformavdensvenskahjälparkulturen,finnsdet skillnaderisynenpåmänochkvinnor:kvinnormedsocialaproblembetraktaslättare somofferförensituation,medanenmanbetraktassomansvarigföratthansjälvförsatt sigisvårigheter.urettklientperspektivärdetvanligtattmännenläggerfokuspå alkoholenisig,medankvinnornafokuserarmerpåhurdemår.sådanakontextuella faktorerkanisintur(omedvetet)påverkahurmanpåodenbemötermänrespektive kvinnor. 18

25 Klientenslivsvärld DetärOdensgrundsynattdetmestaochdetviktigasteiförändringsarbetetskerutanför behandlingsrummet.detviktigaärattmankanfångauppochtillsammansmedklienten arbetameddetsomhänderidenneslivsvärld.odenbeaktarattdetiklienternas livsvärldparallelltfinnsbådeproblemskapandeochstödjandeinslag(personer, relationer,situationer).sådanainslagfinnsbådeideprimäraochdesekundära livsvärldsvillkoren.vissainslagkanvarabådeoch,dvs.iblandvaraproblemskapande ochiblandstödjande,samtförändrakaraktärövertid. Biståndskontext DetfinnsenpolitiskkulturiSkellefteå,somärenarbetarstad,därmangörsaker,men inteharlikapositivinställningtillformellutbildning.detärlättattfågehörommanvill genomföranågotkonkret,svårareattfåacceptansförsatsningarpåt.ex.akademisk vidareutbildning.detfinnsenorganisationskulturiskellefteåkommunsominnebäratt medarbetareharstorhandlingsfrihetattprövanyaidéer.odenharstorfrihetirelation tillpolitikerochcheferattarbetasommanvill,utandetaljstyrning.odensstora handlingsfrihet(mandat)gentemotpolitikochförvaltningberortillstordelpåattman tydligtbestämtsigförettvisstsättattarbetaochattmanlöpanderedovisarvadman gör.odenskriverårligaverksamhetsberättelsersamtbjuderinpolitikerochchefertill Oden.Dethargivetvisocksåbetydelseattresultatenärgodaochattverksamhetenär relativtbillig.detgersammantagetenhöglegitimitet.personalenvidodenärmindre detaljstyrdänt.ex.socialsekreterareisocialtjänstengenomattmanintehar dokumentationsskyldighetochattmanintemåsteanvändaasi. Detprofessionellaengagemangetiverksamhetenäristorutsträckningen arbetsplatskultur.manhjälpsåtatthållaengagemangetlevandenärarbetetupplevs svårtellerhopplöstochdenegnaarbetsgruppenstillit,stödochuppbackningansesha avgörandebetydelseförattklaraavarbetet.mångaarbetsuppgifterkanmaninteklara påegenhand.personalenvågartautsvängarnaisamtalmedklientengenomatt arbetsgruppen vadmansjälvakallarteamet borgarförattdetintegårgalet.manhar kollpåvarandraochattmandelarpåansvaret. Socialakontextmekanismer(sompåverkarOdensarbete) Odensarbetepåverkasindirektavekonomiskkonjunkturochlägetpå arbetsmarknaden;endelavderasklienterberörsavsvårigheterattfåellerbehållaett arbete.t.ex.kanhandlingsmöjligheter,självkänsla,framtidstroochmissbrukpåverkas negativt.attfåellerbehållaettarbetekandäremotpåverkaklientenssituationpositivt. Odensarbetepåverkasavhursamverkanmedandrabiståndsaktöreriochutanför socialtjänstenfungerar.dethängerbl.a.sammanmedhurandrabiståndsaktörer organiseratsittarbete(specialisering/funktionsuppdelningellerintegrerat/generiskt arbete).mångainblandadeandraaktöreriettvisstfallkangöraklienterssituationsvår attöverblickaochförstå.välfungerandesamverkangermersammanhållnainsatsertill klienternaochunderlättarodensarbete. 19

26 Odenharingenformelldokumentations%ochjournalföringsplikt.Klientersomkommer viasocialtjänstensremisserskadockdokumenteras.attintehaenformell dokumentationupplevsavpersonalensomenfördeliarbetetmedklienterna,menståri potentiellkonfliktmotandrabiståndsaktörersformellakravpåsystematisk dokumentation. Aktörer Primärabiståndsaktörer VissaklienterpåOdenuppleverattdetärteamet,snarareänenskildapersonervid Oden,somärdenbetydelsefullaaktören.Teametsbetydelsekontraenskildapersoners betydelsekanvarieraövertid,beroendeavhurkontaktenutvecklas.iblandärandra primärabiståndsaktörerlikaviktiga,t.ex.socialtjänsten. Klienter DeflestaklienternasomkommerförsittmissbrukärpåOdenpågrundavattdehar kravpåsigattgöranågotåtsinsituation.kravetkankommabådefrånprofessionella ochfrånfamiljemedlemmar.engruppklienter,anhöriga,kommerförattdeäroroliga förattnågoniderasnärhetanvänderalkohol,drogerellerspelarförmycket.härkan mantalaomattmanarbetarmedindirektaklienter.oavsetthurdekommertillodenså ärinsatsenfrivillig.detinnebärattpersonalen,vidförstabesöket,behöverhittadetsom ärviktigtförklientenoavsettomdettahandlaromattgöranågonannannöjd,hitta vägarförattpåverkanågonanhörigellerattförändrasinegensituation.odens grundhållningärattklientersitterinnemedlösningenpåsinaproblem,devetbarainte omdet. Andrabiståndsaktörer Formella Socialsekreterare,personalinomfrivården,psykiatrinellerarbetsgivareärofta betydelsefullaformellaaktörer.dessaaktörerfinnsoftamedsombeställareaven förändringförklienten,mankankallademremittenter.sådanaandraaktörerkanbli extrabetydelsefullaifallodensignalerartillklientenattdetärnågramankanlitapå. Informella Viktigaaktörerförklientenäroftafamiljen,vänner,arbetsgivare,engrannem.fl.Sådana aktörersynliggörsvidremisstillfälletsamtilöpandesamtalmedklienten,genomatt manfrågarvemsomärviktigochvemsomskulleupptäckaklientensförändring.detär aktörersomklientenärmånomattbehållaisittlivochsomkanvaradesomklienten villskapaenförändringför.detärbetydelsefulltatterbjudaklienteratttamedsig viktigapersonertilloden,menpersonersomärviktigaförklientenkanocksåfinnas medirummet utanattvarafysisktnärvarande,dvs.somendeliettsamtal.etthusdjur kanavvissaklienterupplevaslikabetydelsefulltsomenperson,ochsamtalkandärför iblandbehövakretsakringklientenshusdjur. 20

HUR FUNGERAR RÅDGIVNINGEN ODEN? - ETT UTVÄRDERINGS- OCH

HUR FUNGERAR RÅDGIVNINGEN ODEN? - ETT UTVÄRDERINGS- OCH HUR FUNGERAR RÅDGIVNINGEN ODEN? - ETT UTVÄRDERINGS- OCH FORSKNINGSPROJEKT AV SOCIALARBETARE OCH FORSKARE Gun-Eva Andersson Långdahl, Björn Blom, Agneta Ericson, Lena Gyllenberg, Roger Marklund, Stefan

Läs mer

Att se bortom våldet. En granskning av arbetet med våldsutsatta barn i Skellefteå kommun. Författare: Hanna Morén

Att se bortom våldet. En granskning av arbetet med våldsutsatta barn i Skellefteå kommun. Författare: Hanna Morén Att se bortom våldet En granskning av arbetet med våldsutsatta barn i Skellefteå kommun Författare: Hanna Morén Handledare: Hanna Bertilsdotter-Rosqvist Institutionen för socialt arbete Umeå Universitet

Läs mer

Genomförandeplan. Min vilja

Genomförandeplan. Min vilja Genomförandeplan Min vilja 1 LSS LSS ska stödja personer med funktionsnedsättning att leva som andra. LSS ger rätt till stöd och service till personer med stora funktionsnedsättningar. Personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Utvärdering sedan Gun-Eva Andersson Långdahl/ PHUG AB/

Utvärdering sedan Gun-Eva Andersson Långdahl/ PHUG AB/ Deliberate practice Feedback informerad behandling Gun-Eva Andersson Leg. Psykolog Specialist Klinisk och Pedagogisk Psykologi Vad är det som fungerar i behandling? Beskriva vad vi gör, dela erfarenheter

Läs mer

Professionens medverkan i kunskapsprocessen

Professionens medverkan i kunskapsprocessen Professionens medverkan i kunskapsprocessen Unga till arbete en utvärdering med följeforskningsansats och programteori som utgångspunkt. Karin Alexanderson och Marie Nyman Dalarnas forskningsråd. En definition

Läs mer

Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå

Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå 2015-04-21 Cecilia Edström cecilia.edstrom@vll.se Sofia Elwer sofia.elwer@vll.se Lena Sjöquist Andersson lena.sjoquist.anderson@vll.se Folkhälsoenheten, Västerbottens

Läs mer

Utvecklingen av ett lokalt uppföljnings- och utvärderingssystem

Utvecklingen av ett lokalt uppföljnings- och utvärderingssystem Utvecklingen av ett lokalt uppföljnings- och utvärderingssystem i Umeå kommuns öppen- och heldygnsvård inom individ- och familjeomsorgen (Verksamhetsbanken) Jan Brännström Christer Engström Jan Hjelte

Läs mer

Vänersborg 29 maj Omvärldsspaning - insatser för barn och unga!

Vänersborg 29 maj Omvärldsspaning - insatser för barn och unga! Vänersborg 29 maj 2013 Omvärldsspaning - insatser för barn och unga! Ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Har vi ett gemensamt ärende? www.skl.se/psynk 2 miljoner barn 2-5% behöver omfattande insatser

Läs mer

Kvinnoboendet Elsa ett skyddat boende för våldsutsatta kvinnor i aktivt missbruk

Kvinnoboendet Elsa ett skyddat boende för våldsutsatta kvinnor i aktivt missbruk 2011-05-17 Kvinnoboendet Elsa ett skyddat boende för våldsutsatta kvinnor i aktivt missbruk Bakgrund: Öppnade november 2009 Kvinnor med missbruksproblematik på kartan Behov av skydd Tidigare bott tillsammans

Läs mer

Risk, säkerhet och rättslig analys för migrering till molnet ÖVERSIKT: VERBAL KOMMUNIKATION

Risk, säkerhet och rättslig analys för migrering till molnet ÖVERSIKT: VERBAL KOMMUNIKATION Risk, säkerhet och rättslig analys för migrering till molnet ÖVERSIKT: VERBAL KOMMUNIKATION ÖVERSIKT 1. Verbal kommunikation 2. Effektiv kommunikation Definition Muntlig kommunikationinnebärkommunikationvia

Läs mer

Motiv till deltagande i kompetensutveckling. Kristin Ekholm

Motiv till deltagande i kompetensutveckling. Kristin Ekholm Motiv till deltagande i kompetensutveckling Kristin Ekholm Agenda 1. Presentation av uppsats 1) Bakgrund 2) Teori & Tidigare forskning 3) Metod 4) Resultat 5) Reflektioner & Slutsatser 2. Diskussionsfrågor

Läs mer

Gemensam problembild och orsaksanalys - Hur gör vi? Caroline Mellgren Institutionen för kriminologi Malmö högskola

Gemensam problembild och orsaksanalys - Hur gör vi? Caroline Mellgren Institutionen för kriminologi Malmö högskola Gemensam problembild och orsaksanalys - Hur gör vi? Caroline Mellgren Institutionen för kriminologi Malmö högskola Att arbeta kunskapsgrundat - Utgångspunkter Utgå från kunskap om problemet: kartlägg problembilden

Läs mer

VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00

VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00 VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00 BARNET Namn, personnummer Adress FÖRÄLDRAR/VÅRDNADSHAVARE Namn, personnummer Adress Namn, personnummer Adress BARNETS FAMILJERÄTTSLIGA STÄLLNING

Läs mer

Evidensbaserad praktik

Evidensbaserad praktik Evidensbaserad praktik Möjligheter och problem Torbjörn Forkby FoU i Väst/GR Innehåll Kunskapsbaserat arbete som ett sätt att ifrågasätta Behov av och intresse för evidensbaserad praktik Vad menas med

Läs mer

Boendestöd missbruk - riktlinjer

Boendestöd missbruk - riktlinjer TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Laila Andersson 2016-01-08 SN 2016/0020.11.01 0480-453845 Socialnämnden Boendestöd missbruk - riktlinjer Förslag till beslut Socialnämnden fastställer

Läs mer

Utvärdering som stödjande verktyg vid kompetensutveckling

Utvärdering som stödjande verktyg vid kompetensutveckling Konferensbidrag SVUF, 8-9 oktober 2015 Utvärdering som stödjande verktyg vid kompetensutveckling -Överföring av lärande och kunskapsanvändning bland personal i äldreomsorg Annika Claesson, maj 2015 Licentiatuppsats,

Läs mer

Kursen ges som en fristående kurs i huvudområdet socialt arbete och kan ingå i en masterexamen i samhällsvetenskap med fördjupning i socialt arbete.

Kursen ges som en fristående kurs i huvudområdet socialt arbete och kan ingå i en masterexamen i samhällsvetenskap med fördjupning i socialt arbete. Samhällsvetenskapliga fakulteten SOAN29, Socialt arbete: Det civila samhället och frivilligt socialt arbete, 15 högskolepoäng Social Work: Civil Society and Voluntary Social Work, 15 credits Avancerad

Läs mer

Feedback informed treatment Arbete med feedback ORS/SRS. PHUG AB/ Gun-Eva Andersson Långdahl/PHUGAB@telia.com

Feedback informed treatment Arbete med feedback ORS/SRS. PHUG AB/ Gun-Eva Andersson Långdahl/PHUGAB@telia.com Feedback informed treatment Arbete med feedback ORS/SRS Vad är det som fungerar i behandling? Beskriva vad vi gör, dela erfarenheter kring vad som fungerar. Avslutningsintervjuer. Gör mer av det som fungerar.

Läs mer

Individbaserad systematisk uppföljning

Individbaserad systematisk uppföljning Individbaserad systematisk uppföljning Johan Glad 2015-11-17 Den evidensbaserade beslutsprocessen (Haynes, Devereaux & Guyatt, 2002) Personens situation samt kontextuella omständigheter Professionell expertis

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Verktyg för förändring inom vård och omsorg om äldre

Verktyg för förändring inom vård och omsorg om äldre Socialt innehåll Verktyg för förändring inom vård och omsorg om äldre Det råder inget tvivel om att alla har rätt till ett liv med ett socialt innehåll vare sig man är ung eller gammal, om man klarar sig

Läs mer

Tidiga insatser för barn i förskolan

Tidiga insatser för barn i förskolan Tidiga insatser för barn i förskolan Övergripande mål Vara kommuns invånare trivs att bo och leva i kommunen Vara för barn och ungdomar 16.000 invånare år 2015 Grundläggande värden Kund/brukarorientering

Läs mer

Välkommen till Beteendevetenskapliga programmet (BVP)

Välkommen till Beteendevetenskapliga programmet (BVP) Välkommen till Beteendevetenskapliga programmet (BVP) De kunskaper jag har fått med mig är i mycket ovärderliga och jag har med glädje implementerat dem både i arbetslivet och privat Citat från alumnundersökning

Läs mer

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt 1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig

Läs mer

Datorbaserade verktyg kan de stärka systematisk uppföljning i socialtjänsten?

Datorbaserade verktyg kan de stärka systematisk uppföljning i socialtjänsten? Datorbaserade verktyg kan de stärka systematisk uppföljning i socialtjänsten? Jenny Nybom, forskare Johan Glad, forskare 2019-01-28 Med (individbaserad) systematisk uppföljning menar vi att Beskriva, mäta

Läs mer

PARLÖR ICF TROLLHÄTTAN, GRÄSTORP, LILLA EDET

PARLÖR ICF TROLLHÄTTAN, GRÄSTORP, LILLA EDET PARLÖR ICF TROLLHÄTTAN, GRÄSTORP, LILLA EDET FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR Förståndshandikappad b117 Intellektuella funktioner Lindrigt utvecklingsstörd b117 Intellektuella funktioner Intellektuell nersättning/svaghet

Läs mer

Kroppslig aktivitet ur ett samhällsperspektiv

Kroppslig aktivitet ur ett samhällsperspektiv Kroppslig aktivitet ur ett samhällsperspektiv Tomas Kumlin Lektor i sociologi Vilka sociala faktorer spelar roll för fysisk aktivitet? 2 1 Sociala faktorer med betydelse för fysisk aktivitet Strukturella

Läs mer

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården Projektets design Stiftelsen Allmänna Barnhuset bedrev 2011 2013 ett utvecklingsprojekt med syfte att utveckla arbetssätt och hållbara strukturer för en

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR EXAMENSARBETE PROJEKT 15 hp VT 2016 Journalistik kandidatkurs vid IMS/JMK

ANVISNINGAR FÖR EXAMENSARBETE PROJEKT 15 hp VT 2016 Journalistik kandidatkurs vid IMS/JMK ANVISNINGAR FÖR EXAMENSARBETE PROJEKT 15 hp VT 2016 Journalistik kandidatkurs vid IMS/JMK Examensarbete, 15hp Delkursbeskrivning Examensarbetets syfte Examensarbetet omfattar 15 hp och kan antingen utformas

Läs mer

Stöd till ensamkommande barn och ungdomar perspektiv och erfarenheter

Stöd till ensamkommande barn och ungdomar perspektiv och erfarenheter Stöd till ensamkommande barn och ungdomar perspektiv och erfarenheter Vilket stöd behöver och får ensamkommande barn och ungdomar enligt de yrkesgrupper som arbetar i mottagandet och enligt ensamkommande

Läs mer

CFT och compassionfokuserat arbete på UM. med leg. psykolog Sofia Viotti

CFT och compassionfokuserat arbete på UM. med leg. psykolog Sofia Viotti CFT och compassionfokuserat arbete på UM med leg. psykolog Sofia Viotti Anpassa CFT efter ert uppdrag Skillnad på CMT Compassion Mind Training och CFT Compassionfokuserad terapi CFT handlar om att förstå

Läs mer

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Det lilla barnet kan inte föra sin egen talan Därför behöver vi som träffar barn och föräldrar vara

Läs mer

VFU utbildning i samverkan

VFU utbildning i samverkan VFU utbildning i samverkan Bli handledare för socionomstudenter i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan Morgondagens socionomer längtar efter din kunskap

Läs mer

Föräldragrupper på Mini Maria Göteborg

Föräldragrupper på Mini Maria Göteborg Föräldragrupper på Mini Maria Göteborg Folkets Hus 2015-05-06 Ingegerd Nilsson Socionom Samordnare Mini Maria Hisingen Mattias Gullberg Auktoriserad socionom Legitimerad psykoterapeut Handledare i psykosocialt

Läs mer

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun J 8 Ä J 8 Ä L K H M V B M Ä Ä M K + V R M K D P O 2 F O 2 L R + Y 8 + + O 2 L G 2 D L K G 2 H + 2 R D R VÄRDGRUD ocialförvaltningen, Örebro kommun Bakgrund 200 beslutade ocialförvaltningens ledning att

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av insatserna. Upplevd kvalitet av insatserna på Kvinnohemmet Rosen

Uppföljning och utvärdering av insatserna. Upplevd kvalitet av insatserna på Kvinnohemmet Rosen Uppföljning och utvärdering av insatserna Upplevd kvalitet av insatserna på Kvinnohemmet Rosen Sammanfattande bedömningar av klienterna under pågående placeringar Rapport -- Rapporten är sammanställd av

Läs mer

Filosofin bakom modellen bygger på uppfattningen att varje människa har resurser och kraft att:

Filosofin bakom modellen bygger på uppfattningen att varje människa har resurser och kraft att: LIP Lösningsinriktad pedagogik Lösningsinriktad pedagogik erbjuder ett annorlunda sätt att förhålla sig till barn och till själva inlärningsprocessen. Det är ett förhållningssätt som genomsyras av en tilltro

Läs mer

Boendestöd funktionsnedsättning - riktlinjer

Boendestöd funktionsnedsättning - riktlinjer TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Laila Andersson 2016-01-08 SN 2016/0019.11.01 0480-453845 Socialnämnden Boendestöd funktionsnedsättning - riktlinjer Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

Välkomna till Childrens Program

Välkomna till Childrens Program Välkomna till Childrens Program Førebyggande stødprogram med ett familjeperspektiv Då kan jag inte hjälpa min mamma det får hon göra själv 27 september 2018 Hemligheten Prata inte Känn inte Lita inte på

Läs mer

TILLSAMMANS FÖR VÄLFÄRD OCH UTVECKLING BRUK, MISSBRUK & BEROENDE

TILLSAMMANS FÖR VÄLFÄRD OCH UTVECKLING BRUK, MISSBRUK & BEROENDE TILLSAMMANS FÖR VÄLFÄRD OCH UTVECKLING BRUK, MISSBRUK & BEROENDE - Hur ser det ut? Vilka är de? Finns överallt Personal i förskola/skola Andra delar av Socialtjänst som inte är enhet för missbruk/beroende

Läs mer

WORKSHOP I KOMPISKONST Kunskap och övningar för att skapa en fungerande grupp

WORKSHOP I KOMPISKONST Kunskap och övningar för att skapa en fungerande grupp WORKSHOP I KOMPISKONST Kunskap och övningar för att skapa en fungerande grupp Elevvårdsdagarna 2017 Jennie Stoltzmann Frankenhaeuser Maria Stoor - Grenner Annika Heikkilä KOMPISKONST Skapades i det RAY-finansierade

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Att arbeta med Feedback Informed Treatment (FIT) inom funktionshinderområdet. Socialförvaltningen

Att arbeta med Feedback Informed Treatment (FIT) inom funktionshinderområdet. Socialförvaltningen Att arbeta med Feedback Informed Treatment (FIT) inom funktionshinderområdet Scott Miller Relationen mellan terapeut och klient förutsäger behandlingsresultat bättre än teoretisk inriktning och behandlingsmetod

Läs mer

Lärarhandledning Hälsopedagogik

Lärarhandledning Hälsopedagogik Lärarhandledning Hälsopedagogik Får kopieras 1 72 ISBN 978-91-47-11592-1 Rune Johansson, Lars Skärgren och Liber AB Redaktion: Anders Wigzell Omslagsbild: Maja Modén Produktion: Adam Dahl Får kopieras

Läs mer

Föräldrar om tidigt stöd på Tittut Vad är verksamt?

Föräldrar om tidigt stöd på Tittut Vad är verksamt? Föräldrar om tidigt stöd på Tittut Vad är verksamt? Projektledare Marie Öste specialpedagog presentation av Anita Gyllenstein leg psykolog, leg psykoterapeut Mail: tittut.slso@sll.se Tel 08 123 350 75

Läs mer

RJL 2015/524. Namn: Personnummer: Datum: individuell plan. Genomförandeplan. Min vilja

RJL 2015/524. Namn: Personnummer: Datum: individuell plan. Genomförandeplan. Min vilja individuell plan Genomförandeplan Min vilja 1 lag LSS LSS ska stödja personer med funktionsnedsättning att leva som andra. Delaktighet och inflytande betyder att du kan vara med i planering runt dig och

Läs mer

Dagens program Inledning Vägar in i skriftspråket Läslyftet i förskolan bakgrund, syfte och mål

Dagens program Inledning Vägar in i skriftspråket Läslyftet i förskolan bakgrund, syfte och mål Dagens program 10.00-10.15 Inledning 10.15-11.15 Vägar in i skriftspråket Carina Fast 11.15-12.00 Läslyftet i förskolan bakgrund, syfte och mål Skolverket 12.00-13.00 Lunch 13.00-14.45 Läslyftet i förskolan

Läs mer

Introduktion. Ange ditt kön. Ange din åldersgrupp. Hur länge har du arbetat i ditt nuvarande jobb?

Introduktion. Ange ditt kön. Ange din åldersgrupp. Hur länge har du arbetat i ditt nuvarande jobb? Introduktion De uppgifter du lämnar genom att svara på följande frågor kommer att användas för att förbättra den fysiska, sociala och psykiska välbefinnande av alla anställda i din organisation. För varje

Läs mer

TEORETISKT PERSPEKTIV

TEORETISKT PERSPEKTIV EMOTIONER I ARBETE Eva Olssons avhandling om känslohantering i vården är ett exempel på det ökade intresset för känslor som har varit märkbart inom sociologin de senaste decennierna. Sociologer har inte

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

Programmera och hitta buggarna. Se video

Programmera och hitta buggarna. Se video Se video Programmera och hitta buggarna Lektionen ger en grundläggande introduktion till begreppen buggar och programmering. Ni utgår från UR:s serie "Programmera mera" och arbetar sedan med att hitta

Läs mer

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan 1. Bordsmoderator stödjer att diskussionen följer de olika perspektiven 2. För en diskussion/ reflektion om vad hälsofrämjande insatser

Läs mer

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN SQ2175, Utvärdering och kvalitetsarbete för professionell utveckling, 7,5 högskolepoäng Evaluative and Quality Work for Professional Development, 7.5 higher education

Läs mer

Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Med det menas både undervisning och utbildning! Skolverkets

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

DEJA utredningen är snart levererad!

DEJA utredningen är snart levererad! DEJA utredningen är snart levererad! Mia Heikkilä, Fil dr, utredningssekreterare Utbildningsförvaltningen, Stockholms stad 2010-12-08 mia.heikkila@education.ministry.se Regeringens uppdrag i korthet 1.

Läs mer

BBIC i Örebroregionen slutrapport..

BBIC i Örebroregionen slutrapport.. BBIC i Örebroregionen slutrapport.. Vad har vi gjort i Örebroregionen? Egenutvärderingarna metod och resultat Slutsatser, resultat och reflektioner Hur går vi vidare? Bakgrund och förutsättningar Starkt

Läs mer

K2:s publiceringspolicy

K2:s publiceringspolicy Uppdaterad 2018-06-05 K2:s publiceringspolicy Syftet med denna policy är att visa hur publicering av forskningsresultat fungerar på K2 genom att tydliggöra själva processen samt vilka riktlinjer och kriterier

Läs mer

Grupphandledning för yrkesverksamma inom psykosocialt arbete

Grupphandledning för yrkesverksamma inom psykosocialt arbete Grupphandledning för yrkesverksamma inom psykosocialt arbete Innehåll Handledningens roll i psykosocialt arbete... 5 Grupphandledning... 6 Teoretiskt inriktning... 6 Varför handledning?... 6 Vem kan vara

Läs mer

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP?

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? VAD ÄR MENTORSKAP? INTRODUKTION VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? Mentorskap och coachning MENTORSKAP ATT BYGGA EN RELATION VARFÖR MENTORSKAP? Introduktion Mentorskap handlar om att bygga en

Läs mer

IKT PLAN - FÖRSKOLA. (Höganäs plan med riktlinjer för digital kompetens)

IKT PLAN - FÖRSKOLA. (Höganäs plan med riktlinjer för digital kompetens) IKT PLAN - FÖRSKOLA Att rusta våra barn, elever och personal för en framtid som vi ännu inte vet något om så att de med öppenhet, nyfikenhet och självförtroende vågar prova, utforska nytt och ständigt

Läs mer

Behandlingens mekanismer

Behandlingens mekanismer Behandlingens mekanismer -om klienters och behandlingspersonals upplevelse av behandlingsrelaterat förändringsarbete. Lisa Skogens & Ninive von Greiff, Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet

Läs mer

Systematisk Uppföljning i Ekonomiskt bistånd

Systematisk Uppföljning i Ekonomiskt bistånd Systematisk Uppföljning i Ekonomiskt bistånd Utveckling av uppföljningsmodell Siv Nyström 2015-12-10 Återblick utvecklingsarbete 2005 ASI prövades i ekonomiskt bistånd i fyra stadsdelar i Stockholm. Klienter

Läs mer

Den fria tidens lärande

Den fria tidens lärande Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan.

Läs mer

En tid av möten Arbetet med asylsökande och nyanlända i Svenska kyrkans församlingar Kristina Hellqvist och Andreas Sandberg Analysenheten

En tid av möten Arbetet med asylsökande och nyanlända i Svenska kyrkans församlingar Kristina Hellqvist och Andreas Sandberg Analysenheten En tid av möten Arbetet med asylsökande och nyanlända i Svenska kyrkans församlingar 2015-2016 Kristina Hellqvist och Andreas Sandberg Analysenheten Syfte Att kartlägga omfattningen av Svenska kyrkans

Läs mer

Introduktionsprogram Göteborgs Stad 7 februari 2017 Minna Torkkola, 1:e socialsekreterare

Introduktionsprogram Göteborgs Stad 7 februari 2017 Minna Torkkola, 1:e socialsekreterare Introduktionsprogram Göteborgs Stad 7 februari 2017 Minna Torkkola, 1:e socialsekreterare minna.torkkola@vastrahisingen.goteborg.se VAD? Vad är barnperspektiv? Barnperspektivet i lagen Barnperspektivet

Läs mer

Socialsekreterare om sin arbetssituation

Socialsekreterare om sin arbetssituation Socialsekreterare om sin arbetssituation SSR: Stina Andersson Synovate: Arne Modig Marika Lindgren Åsbrink 2008-04-01 S-114862 Synovate 2008 1 Om undersökningen Synovate har på uppdrag av Akademikerförbundet

Läs mer

Bedömning av arbetsprestationer

Bedömning av arbetsprestationer 2014-10-30 Bedömning av arbetsprestationer Lönekriterier som grund för lönesamtalet Varje medarbetare ska veta på vilka grunder lönen sätts och hur hon eller han kan påverka sin lön. Inför en lönerevision

Läs mer

Vägledarutbildning på uppdrag av Region Örebro Län

Vägledarutbildning på uppdrag av Region Örebro Län Vägledarutbildning på uppdrag av Region Örebro Län Tre utbildningar av nya vägledare Personal från äldreomsorgen Nätverksträffar Utbildare av brukarvägledare från FUB Delaktighet i sikte Utbildade vägledare

Läs mer

Manual och instruktioner Workshop Arbetsplatslärande DigIT. Workshop arbetsplatslärande 1 timme Arbetsplatslärande våren 2018 ESF PROJEKT DIGIT

Manual och instruktioner Workshop Arbetsplatslärande DigIT. Workshop arbetsplatslärande 1 timme Arbetsplatslärande våren 2018 ESF PROJEKT DIGIT Manual och instruktioner Workshop Arbetsplatslärande DigIT Workshop arbetsplatslärande 1 timme Arbetsplatslärande våren 2018 ESF PROJEKT DIGIT Workshop arbetsplatslärande 1 timme Workshop arbetsplatslärande

Läs mer

2012-08-21. Metodmaterial och forskningsstudier. Perspektiv. Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar

2012-08-21. Metodmaterial och forskningsstudier. Perspektiv. Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionsnedsättningar Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist i klinisk sexologi Hemsida: www.lofgren-martenson.com

Läs mer

ONLINETERAPI.NU PROJEKTPLAN

ONLINETERAPI.NU PROJEKTPLAN ONLINETERAPI.NU PROJEKTPLAN http://www.onlineterapi.nu BAKGRUND En av våra största utmaningar i samhället är att ge råd och stöd till personer som mår dåligt och lider av olika typer av psykologisk problematik.

Läs mer

Ledarskap Olika ledarstilar: Auktoritär Demokratisk Låt gå Situationsanpassad

Ledarskap Olika ledarstilar: Auktoritär Demokratisk Låt gå Situationsanpassad GUNNAR WISMAR Ledarskap Olika ledarstilar: Auktoritär Demokratisk Låt gå Situationsanpassad Auktoritär ledarstil Leder gruppen med fast hand mot målet Tar alla beslut och allt ansvar Sätter alla mål Kväser

Läs mer

Kartläggning av hemlöshet Helsingborgs stad 2013. Redovisning av akut hemlöshet situation 1

Kartläggning av hemlöshet Helsingborgs stad 2013. Redovisning av akut hemlöshet situation 1 Kartläggning av hemlöshet Helsingborgs stad Redovisning av akut hemlöshet situation Carin Nilsson Mars Innehållsförteckning Sammanfattning... Inledning... Socialstyrelsens definition av hemlöshet... Målgrupp

Läs mer

Bygg ett djur med rörelse

Bygg ett djur med rörelse !!!!!!!!!!!!! 2013-05-02 Naturorienterande ämnen och teknik för åk 1-3 INT30U Lärarhandledning Bygg ett djur med rörelse - Mekanik för de tidiga skolåren Anna Wester Maria Bjärneroth Innehåll 1. Mekanik-

Läs mer

Socialt arbete AV, Socialtjänstens utmaningar i arbete med barn, ungdomar och familjer, 15 hp

Socialt arbete AV, Socialtjänstens utmaningar i arbete med barn, ungdomar och familjer, 15 hp 1 (6) Kursplan för: Socialt arbete AV, Socialtjänstens utmaningar i arbete med barn, ungdomar och familjer, 15 hp Social Work Ma, Challenges for the Social services in working with children, youth and

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av insatserna. Upplevd kvalitet av insatserna på Kvinnohemmet Rosen

Uppföljning och utvärdering av insatserna. Upplevd kvalitet av insatserna på Kvinnohemmet Rosen Uppföljning och utvärdering av insatserna Upplevd kvalitet av insatserna på Kvinnohemmet Rosen Sammanfattande bedömningar av klienterna under pågående placeringar Rapport -- Rapporten är sammanställd av

Läs mer

Tankens kraft. Inre säkerhetsbeteenden

Tankens kraft. Inre säkerhetsbeteenden Tankens kraft Inre säkerhetsbeteenden Ett inre säkerhetsbeteende är en tanke eller ett eget förhållningssätt vi har för hur vi får agera. Många har ett avancerat mönster av regler som vi kontrollerar i

Läs mer

2009-11-20. Varför ska man utvärdera? Vilka resultat uppnås? Vad beror resultaten, effekterna, hur vi lyckas, på? Forts. Vad är utvärdering?

2009-11-20. Varför ska man utvärdera? Vilka resultat uppnås? Vad beror resultaten, effekterna, hur vi lyckas, på? Forts. Vad är utvärdering? Att inte elda för kråkorna! Utvärderingens grunder Utvärdering! Varför? Vad är det? Hur gör man? Mats Blid avdelningen för drogprevention 2009-11-20 Sid 1 2009-11-20 Sid 2 Varför ska man utvärdera? Vilka

Läs mer

Hur ofta är du frånvarande från skolan?

Hur ofta är du frånvarande från skolan? Hur ofta är du frånvarande från skolan? Hur trivs du i skolan? Umgås du med någon i skolan? Berätta! Vad tänker du om dina lärare? När är det svårt respektive lätt att koncentrera sig i skolan? Vilka skolor

Läs mer

Kursutvärdering / Kursrapport

Kursutvärdering / Kursrapport Högskolan i Borås Institutionen för vårdvetenskap Kursutvärdering / Kursrapport Kursrapporten ska genomföras senast tre veckor efter kursens sista tentamens första tentamenstillfälle. Datum: 201511232

Läs mer

Lärande, kommunikation och informationsteknologi, Magisterprogram, 60 högskolepoäng

Lärande, kommunikation och informationsteknologi, Magisterprogram, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Dnr G 2018/203 IT-FAKULTETEN Lärande, kommunikation och informationsteknologi, Magisterprogram, 60 högskolepoäng Learning, Communication and Information Technology, Master's Programme,

Läs mer

Introduktionsprogram Göteborgs Stad 4 maj 2017 Minna Torkkola, 1:e socialsekreterare

Introduktionsprogram Göteborgs Stad 4 maj 2017 Minna Torkkola, 1:e socialsekreterare Introduktionsprogram Göteborgs Stad 4 maj 2017 Minna Torkkola, 1:e socialsekreterare minna.torkkola@vastrahisingen.goteborg.se VAD? Vad är barnperspektiv? Barnperspektivet i lagen Barnperspektivet i utredningen

Läs mer

Buggar eller fel vid programmering. Lektionen handlar om felsökning i programmering. Buggar eller fel vid programmering

Buggar eller fel vid programmering. Lektionen handlar om felsökning i programmering. Buggar eller fel vid programmering Buggar eller fel vid programmering Lektionen handlar om felsökning i programmering. Lektionsförfattare: Christina Löfving (IT-mamman) Till läraren 1. Fel uppstår när man programmerar En digital lektion

Läs mer

Etik för socialt arbete. Erik Blennberger Institutet för organisations- och arbetslivsetik Ersta Sköndal högskola

Etik för socialt arbete. Erik Blennberger Institutet för organisations- och arbetslivsetik Ersta Sköndal högskola Etik för socialt arbete Erik Blennberger Institutet för organisations- och arbetslivsetik Ersta Sköndal högskola Varför bör vi bedriva socialt arbete och hur bör det utformas? Frågan hur? är dels en kunskapsfråga,

Läs mer

Barns strategier och ekonomisk utsatthet

Barns strategier och ekonomisk utsatthet Södertälje 22/10 2015 Barns strategier och ekonomisk utsatthet Stina Fernqvist, forskare i sociologi Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) Uppsala Universitet stinafernqvist@ibf.uu.se Upplägg

Läs mer

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv.

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv. Skattningsformuläret PROQOL (PROFESSIONAL QUALITY OF LIFE SCALE) för att bedöma professionell livskvalitet till svenska av Anna Gerge 2011 Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen

Läs mer

Till dig som vårdnadshavare som är en del av en utredning inom socialtjänstens

Till dig som vårdnadshavare som är en del av en utredning inom socialtjänstens Till dig som vårdnadshavare som är en del av en utredning inom socialtjänstens barn- och ungdomsenhet Informationsmaterial från socialtjänstens barn- och ungdomsenhet På barn- och ungdomsenheten inom Socialförvaltningen

Läs mer

3-åringen ATT VARA FÖRÄLDER TILL EN 3-ÅRING

3-åringen ATT VARA FÖRÄLDER TILL EN 3-ÅRING ATT VARA FÖRÄLDER TILL EN 3-ÅRING Att vara förälder till en 3-åring Jag kan, jag vill, jag ska, jag törs. Att vara förälder till ett barn i denna ålder kan vara både roligt och krävande. Det är inte ovanligt

Läs mer

Utvärdering: Barn, Ungdom & Föräldrar

Utvärdering: Barn, Ungdom & Föräldrar Utvärdering: Barn, Ungdom & Föräldrar 2008-2010 Vårsols Familjecenter Jönköping 2011-02-08 Föräldrautvärdering (I) 2008-2010 Utvärderingen innefattar de barn och ungdomar som varit inskrivna och blivit

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

kan kämpa ett helt liv i ständig uppförsbacke utan att uppnå de resultat som de önskar. Man försöker ofta förklara den här skillnaden med att vissa

kan kämpa ett helt liv i ständig uppförsbacke utan att uppnå de resultat som de önskar. Man försöker ofta förklara den här skillnaden med att vissa Förord Det här är en speciell bok, med ett annorlunda och unikt budskap. Dess syfte är att inspirera dig som läsare, till att förstå hur fantastisk du är, hur fantastisk världen är och vilka oändliga möjligheter

Läs mer

Hur kan samhället hjälpa personer med psykos att hitta vägen tillbaka? Hinder och möjligheter? Stockholm 28 maj

Hur kan samhället hjälpa personer med psykos att hitta vägen tillbaka? Hinder och möjligheter? Stockholm 28 maj Hur kan samhället hjälpa personer med psykos att hitta vägen tillbaka? Hinder och möjligheter? Stockholm 28 maj 2009 ingmarie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psykiskhalsa www.psyksam.se Vem är samhället?

Läs mer

Linnamottagningens webbutbildning

Linnamottagningens webbutbildning GRUNDKURS SOCIALTJÄNST Linnamottagningens webbutbildning I detta häfte finner du information om utbildningens struktur, intervjuer med andra som genomgått fördjupningskursen, samt en steg-för-steg-guide

Läs mer

Att vilja vara en undulat är naturligtvis ovanligt men inte något farligt.

Att vilja vara en undulat är naturligtvis ovanligt men inte något farligt. Att vilja vara en undulat är naturligtvis ovanligt men inte något farligt. Psykoterapimässan är unik i världen. Den är en stor informationsmässa för allmänheten, politiker, media och människor som arbetar

Läs mer

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM Hannele Renberg 2012-10 04 Stockholm Uppstarstkonferens 1 Varför ska vi engagera

Läs mer

Framgångsrika elever i en framgångsrik klass Resursstarka barns strategier för skolarbetet och framtiden

Framgångsrika elever i en framgångsrik klass Resursstarka barns strategier för skolarbetet och framtiden Framgångsrika elever i en framgångsrik klass Resursstarka barns strategier för skolarbetet och framtiden Göran Nygren, etnolog Forumrapport 2007 (Artikel i Forumbok 2009) Forum för skolan som kulturmiljö

Läs mer

Supported employment. - vägen till arbetsgivarna? Lena Strindlund Sius-konsulent AF Linköping

Supported employment. - vägen till arbetsgivarna? Lena Strindlund Sius-konsulent AF Linköping Supported employment - vägen till arbetsgivarna? Lena Strindlund Sius-konsulent AF Linköping Supported Employment Växte fram i Nordamerika under 70-80-talen Personer med inlärningssvårigheter Alternativ

Läs mer

EN INTRODUKTION TILL ACT ACCEPTANCE AND COMMITMENT THERAPY

EN INTRODUKTION TILL ACT ACCEPTANCE AND COMMITMENT THERAPY EN INTRODUKTION TILL ACT ACCEPTANCE AND COMMITMENT THERAPY Presenteras av Vad är ACT? ACT står för Acceptance and Commitment Therapy vilket också sammanfattar vad terapimetoden går ut på. I en ACT-behandling

Läs mer