Behov och prioriteringar 2018

Transkript

1 Torshälla stads nämnd Torshälla stads förvaltning Ledning/administration Annette Johansson (1) Torshälla stads nämnd Behov och prioriteringar 2018 Förslag till beslut Behov och prioriteringar 2018 godkänns och överlämnas till kommunstyrelsen. Ärendebeskrivning Torshälla stads nämnd ska senast 20 april överlämna sina behov och prioriteringar för 2018 till kommunstyrelsen i enlighet med kommunens styrsystem. Dokumentet innehåller en beskrivning av de utmaningar som nämnden står inför i verksamhetsprocesserna inom hållbar utveckling; att värna demokrati, att tillgodose behovet av utbildning, att tillgodose behovet av vård och sociala tjänster, att tillgodose behovet av kultur och berikande fritid, att tillgodose behovet av miljö och samhällsbyggnadsarbete, att bedriva samhällsskydd och säkerhetsarbete samt att främja näringsliv och arbete. Kommunfullmäktige tog den 15 december 2016 ett beslut som innebär att Torshälla stads nämnd blir kvar, men med mer avgränsat ansvarsområde, och att Torshälla stads förvaltning upphör. Nämndens verksamheter samorganiseras med övriga förvaltningar. Verksamheterna kommer att successivt flyttas över till fackförvaltningarna under våren Torshälla stads förvaltning upphör från och med 1 augusti Torshälla stads nämnd ska ha ansvar för kultur- och fritidsverksamhet, ort - näringslivs- och föreningsfrågor samt gatu- och parkverksamhet. Torshälla stads nämnd ges även uppdraget att följa utvecklingen av de övriga kommunala verksamheterna inom Torshällas geografiska område. Behov och prioriteringar är beskrivna utifrån nämndens nuvarande ansvarsområde, både som ett underlag för utveckling inom nämndens fortsatta ansvarsområde som för mottagande förvaltningars och nämnders uppdrag för fortsatt utveckling av Torshälla. TORSHÄLLA STADS FÖRVALTNING Ingrid Sköldmo förvaltningschef Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen, Kultur- och fritidsförvaltningen, Stadsbyggnadsförvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen, arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen, vård- och omsorgsförvaltningen Eskilstuna den stolta Fristaden

2 1 Behov och prioriteringar 2018 Behov och prioriteringar 2018: Organisation: Torshälla stads nämnd Bild: Mats Karlsson, Ung Fritid

3 2 Innehåll Sammanfattning...4 Ärendebeskrivning...5 Omvärld...5 Vård och sociala tjänster...6 Äldre...6 Vuxna...7 Barn och unga...8 Utbildning...8 Kultur och berikande fritid...9 Miljö och samhällsbyggnad...10 Samhällsskydd och säkerhet...11 Främja näringsliv och arbete...11 Demografisk påverkan...13 Nämndens/bolagets nu-läge och ev. korrigeringar Värna demokrati...14 Utbildning...14 Förskolan...14 Grundskolan...14 Vård och sociala tjänster...15 Barn och unga...15 Vuxna...15 Äldre...15 Kultur och berikande fritid...15 Miljö- och samhällsbyggnad...16 Näringsliv och arbete...16 Processkvalitet...16 Medarbetare...16 Ekonomi...16 Inriktning på prioriteringar och omprioriteringar inför Att tillgodose behovet av utbildning...18 Behov och prioriteringar 2018:...19 Att tillgodose behovet av vård och sociala tjänster...20

4 3 Behov och prioriteringar 2018:...22 Att tillgodose behovet kultur och berikande fritid...22 Behov och prioriteringar 2018:...23 Att tillgodose behovet av miljö och samhällsbyggnadsarbete...23 Behov och prioriteringar 2018:...24 Att främja näringsliv och arbete...25 Behov och prioriteringar 2018:...25 Att värna demokrati...26 Behov och prioriteringar 2018:...26 Att bedriva samhällsskydd och säkerhetsarbete...27 Behov och prioriteringar 2018:...28 Fler jobb...29 Effektivisering...30

5 4 Sammanfattning Torshälla stads nämnd ska senast 20 april överlämna sina behov och prioriteringar för 2018 till kommunstyrelsen i enlighet med kommunens styrsystem. Dokumentet innehåller en beskrivning av de utmaningar som nämnden står inför i verksamhetsprocesserna inom hållbar utveckling; att värna demokrati, att tillgodose behovet av utbildning, att tillgodose behovet av vård och sociala tjänster, att tillgodose behovet av kultur och berikande fritid, att tillgodose behovet av miljö och samhällsbyggnadsarbete, att bedriva samhällsskydd och säkerhetsarbete samt att främja näringsliv och arbete. Kommunfullmäktige tog den 15 december 2016 ett beslut som innebär att Torshälla stads nämnd blir kvar, men med mer avgränsat ansvarsområde, och att Torshälla stads förvaltning upphör. Nämndens verksamheter samorganiseras med övriga förvaltningar. Verksamheterna kommer att successivt flyttas över till fackförvaltningarna under våren Torshälla stads förvaltning upphör från och med 1 augusti Torshälla stads nämnd ska ha ansvar för kultur- och fritidsverksamhet, ort -näringslivs- och föreningsfrågor samt gatu- och parkverksamhet. Torshälla stads nämnd ges även uppdraget att följa utvecklingen av de övriga kommunala verksamheterna inom Torshällas geografiska område. Behov och prioriteringar är beskrivna utifrån nämndens nuvarande ansvarsområde, både som ett underlag för utveckling inom nämndens fortsatta ansvarsområde som för mottagande förvaltningars och nämnders uppdrag för fortsatt utveckling av Torshälla.

6 5 Ärendebeskrivning Enligt Eskilstuna kommuns styrsystem ska samtliga nämnder besluta om behov och prioriteringar till 2018 som ett underlag till kommunfullmäktiges årsplan, samt till nämndens egen verksamhetsplan för Dokumentet ska sändas till kommunstyrelsen senast 20 april och presenteras på budgetberedningen. Omvärld Kommunfullmäktige tog den 15 december 2016 ett beslut som innebär att Torshälla stads nämnd blir kvar, men med mer avgränsat ansvarsområde, och att Torshälla stads förvaltning upphör. Nämndens verksamheter samorganiseras med övriga förvaltningar. Verksamheterna kommer att successivt flyttas över till fackförvaltningarna under våren Torshälla stads förvaltning upphör från och med 1 augusti Torshälla stads nämnd ska ha ansvar för kultur- och fritidsverksamhet, ort -näringslivs- och föreningsfrågor samt gatu- och parkverksamhet. Torshälla stads nämnd ges även uppdraget att följa utvecklingen av de kommunala verksamheterna inom Torshällas geografiska område fyller Torshälla stad 700 år och mängde med olika aktiviteter kommer att genomföras under året för att uppmärksamma firandet. Eskilstuna kommun ligger mitt i en expansiv tillväxtregion med möjligheter till en god tillväxt när det gäller befolkning och företagande. Torshälla har haft en positiv befolkningsökning de senaste sju åren, 713 personer. Även antalet företag på orten ökar fanns det totalt 656 företag. Omvärldsanalysen som presenterades i januari 2015 visar att den demografiska utvecklingen fram till 2030 pekar mot en ökad andel barn i förskole- och skolåldern relativt befolkningen i arbetsför ålder. Den senaste prognosen från kommunledningskontoret pekar även på en stadigt ökande andel äldre, 65+. De demografiska förändringarna innebär även stora utmaningar, inte minst för att lyckas uppnå de strategiska målen. För att göra det krävs samverkan inom kommunen och med externa aktörer. Torshälla stads nämnds verksamheter bidrar både direkt och indirekt till alla de strategiska målen. Det finns inte en skarp gräns mellan de olika målen, utan det handlar mer om att skapa en medvetenhet av effekterna kring synergierna, till exempel insatser för att öka tryggheten, som sker inom ramen för ett mål ger direkt eller indirekt påverkan på de andra. Samhället blir allt mer heterogent och dynamiskt och det finns utrymme för nya nätverk att växa fram. Samtidigt ökar inkomstskillnaderna och människor med olika bakgrund och förutsättningar lever allt mer segregerat. Polariseringen mellan människor blir tydligare och det finns en tydlig relation mellan hälsa och ekonomiskt kapital. Ekonomiska resurser som inkomster och ekonomiska tillgångar är bland de mest betydelsefulla faktorerna för hälsa. Personer med hög inkomst rapporterar ett gott hälsotillstånd i större utsträckning än personer med låg inkomst. Det här sambandet mellan inkomst och hälsa är mycket tydligt och brukar benämnas den sociala hälsogradienten. Inkomst är ett mått på social position i samhället och vår plats i den sociala hierarkin påverkar vår hälsa kraftigt. Den sociala hälsogradienten innebär att det inte bara är människors absoluta livsvillkor som påverkar vår hälsa, utan att även de relativa villkoren har betydelse - det vill säga var en person befinner sig i förhållande till andra.

7 6 Krig och klimathot gör att människor flyr från sina hemländer och i första hand till grannländer. Under 2016 sökte sig över en miljon människor till EU och av dem kom ungefär personer till Sverige. Det är ungefär en sjättedel så många som året innan då personer sökte asyl i Sverige. Det är det lägsta antalet asylsökande sedan Migrationen till Sverige är snedfördelad, 66 procent av de som sökte asyl i Sverige 2015 var män och 86 procent av de ensammakommande barnen var pojkar. Debattörer och forskare har lyft fram olika farhågor med denna snedfördelning. Att i sena tonåren komma till Sverige ställer höga krav på att snabbt lära sig språket för att klara utbildningen och på sätt kunna komma ut på arbetsmarknaden. Statsvetaren Bo Rothstein varnade redan 2010 för gruppen unga män som blivit "dubbelt ratade" av både kvinnor och arbetsgivare. Dessa män kan komma att uppleva stor frustration och utanförskap, och utan en fast punkt i tillvaron i form av ett förhållande eller ett arbete blir man en enkel måltavla för rekryteringsförsök från kriminella och/eller extremistiska rörelser. Detta är redan i dag ett växande problemområde i samhället. Utvecklingen pekar just nu mot att vi har ännu större problem framför oss. Samtidigt är invandringen en förutsättning för bibehållen och utvecklad välfärd. Nativiteten i Sverige är mycket lägre än det prognosticerade behovet av arbetskraft framåt. En fortsatt invandring krävs för att behov och resurser ska balansera. USA är en stormakt och har hittills haft stor påverkan på situationen i världen. Valresultatet i USA inneburit en förändrad politisk agenda, och har ökat osäkerheten. Även kommande val, i bland andra Tyskland och Frankrike, kan komma att påverka världspolitiken liksom Brexit i Storbritannien. Hur påverkan kommer att se ut i Sverige och omvärlden återstår att se. Vård och sociala tjänster De demografiska förändringarna innebär även ökade krav på tillgång till vård, omsorg och övriga sociala tjänster. Detta tillsammans med bostadsbrist, arbetslöshet samt familjer med komplexa behov och utanförskap är faktorer som har lett till att allt fler söker stöd och hjälp. Under 2017 har antalet pågående ärenden inom nämndens verksamhetsområde ökat både för barn och unga och för vuxna. Behovet av stöd från nämndens verksamheter förväntas även fortsatt vara stort inför Äldre Socialdepartementet har i uppdrag att ta fram förslag på en långsiktig nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre. Syftet är att genom långsiktiga insatser inom strategiskt viktiga områden, säkra utvecklingen av god kvalitet i den framtida äldreomsorgen. Ett delbetänkande presenterades i september 2016 och utredningen ska vara klar i 31/ Behov finns av att följa pågående arbete i syfte att förbereda och planera för en anpassning till kommande kvalitetsplan. Antalet äldre förväntas öka betydligt och Sverige står inför en utmaning om hur vi ska kunna tillgodose de äldres behov av vård och omsorg. År 2030 beräknas var fjärde person i Sverige vara 65 år eller äldre. Prognoser pekar på att antalet personer som är 75 år och äldre kan komma att fördubblas från 2014 till Även med en fortsatt positiv utveckling av äldres funktionsförmåga, talar det mesta för ett betydande växande behov av äldreomsorg under de kommande decennierna. Nyligen publicerad internationell forskning pekar på att vi kan förvänta oss att leva en längre period med kroniska sjukdomar eller funktionsnedsättningar i takt med att vi lever längre. Vi

8 7 kommer alltså inte bara att leva längre, utan också leva fler år med en nedsatt funktionsförmåga. Behovet av särskilda boendeformer kommer att fortsätta öka i takt med en åldrande befolkning. För att behålla dagens nivå av boenden behöver antalet platser öka med minst 20 procent till år 2025 som en följd av den åldrande befolkningen i Sverige. En statlig utredning gällande kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård har genomförts men i nuläget är det ännu inte fastställt när en lagändring kommer att ske. Det påbörjade samarbetet med landstinget för att ta fram gemensamma överenskommelser och riktlinje gällande de äldre personer som vistats i slutenvården och av sjukvården bedöms som utskrivningsklara fortsätter under 2017 enligt plan. Det påbörjade arbetet för att säkerställa en trygg och effektiv hemgång för individer efter vistelse på sjukhus fortsätter även det under 2017 Med stöd av ny modern teknik finns det utrymme för moderna och förbättrade arbetsmetoder inom utförandet av vård och omsorg. Arbetsmetoderna förväntas stärka medarbetaren, ge en högre kvalitet på insatserna hos brukaren och medverka till bättre användning av tid och personella och ekonomiska resurser. Arbetet med att effektivisera arbetssätten genom digitalisering pågår i förvaltningen. Under 2016 har olika former av mobila arbetssätt i projektform testats inom hemtjänsten. Utifrån utvärdering av dessa bör beslut fattas under 2017 om nästa steg för att uppnå ett mer mobilt arbetssätt. Mobila lösningar kommer att vara en viktig del i det arbete som görs för att skapa en effektivare organisation och förbättrad kvalitet framåt. Införande av välfärdsteknik som en biståndsbeslutad insats medför behov av kompetensutveckling men också nya möjligheter. En pilotstudie har genomfört för att se över möjligheterna att införa digital nattillsyn/fjärrtillsyn där endast tillsyn behövs eller som ett komplement till besök av personal. Det finns stora möjligheter att ytterligare individanpassa insatserna i tid och omfattning genom bland annat sensorsystem för att utreda individens biorytm. Väl utvecklad kan metoden medföra färre besök på natten av personal, och brukaren får en mer sammanhängande och ostörd sömn. Även fallrisken minskar. Det finns även behov av att nyttja ännu mer välfärdsteknologi för att säkra dels en ökad effektivitet dels att öka kund-, brukar och samhällsnöjdheten. Socialstyrelsen menar att det inte finns några hinder för att använda välfärdsteknologi om en individuell bedömning gjorts och den enskilde ger sitt samtycke. I betänkandet Stöd och hjälp till vuxna vid ställningstaganden till vård, omsorg och forskning (SOU 2015:80) finns förslag som eventuellt kan göra det möjligt att använda välfärdsteknologi även för personer med nedsatt beslutsförmåga. I den mån välfärdsteknologi ger ett mervärde i form av ett ökat oberoende och en ökad trygghet för den enskilde så bör det erbjudas alla äldre. Torshälla har en stadigt högre andel äldre invånare än kommunen i övrigt. Ambitionen är att fler personer ska ges förutsättningar att bo hemma längre, vilket ibland medför vissa utmaningar, speciellt hos de brukare som uppvisar demens. Vuxna Nämndens förutsättningar för hemtagningar av kvinnor och män från institution till att ge stöd och hjälp på hemmaplan brister på grund av bostadsbristen i kommunen men det pågår ett arbete kring detta som planeras fortsätta under kommande år. Hemmaplansvården utvecklas

9 8 löpande och för att minska antalet återaktualiseringar tas tydliga planer på lång sikt fram vid placeringar. Under 2017 är det fortsatt fokus på arbete med komplexa behov och på att utveckla arbetssätt och metoder inom detta. För att kunna samverka kring hela målgruppen vuxna har nämnden tillsammans med socialnämnden och vård- och omsorgsnämnden inlett ett utvecklingsarbete kring en gemensam mottagning. Detta arbete fortsätter under 2017 och den långsiktiga planeringen är att även kunna samverka på detta sätt med gemensam mottagning kring målgruppen barn och unga. Barn och unga Som grund för nämndens handläggning och beslut som rör barn används Barnkonventionens fyra grundläggande och vägledande principer: Alla barn har samma rättigheter och lika värde Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn Alla barn har rätt till liv och utveckling Alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad Barnkonventionen kommer under 2018 att bli lag i Sverige vilket medför ett ytterligare fokus på detta arbete som nämndens verksamheter måste förberedas inför. Det framgångsrika samarbetet mellan socialtjänst, förskola, skola och ung fritid med fokus på skolgång och på förebyggande arbete, kommer att ha fortsatt högt fokus framåt. Utbildning Demografiska förändringar med en relativt måttlig ökning av antalet barn i förskolan men en kraftigare ökning av elevantalet i grundskolan påverkar nämndens planering. Ökad oro och snabba förändringar i världen leder till att en stor del av ökningen av barn och elever i Eskilstuna kommun, inklusive Torshälla, kan hänföras till ökad invandring. For Torshällas del innebär detta en mer mångkulturell miljö och minskad segregation. Den kommunala grundskolan kommer i snabbare takt än tidigare, ställas om till fler elever. Tillgång till utbildningslokaler är en av de viktgaste områdena för utveckling, för att kunna möta det ökade elevantalet. Redan i nuläget finns svårigheter att rekrytera lärare inom vissa områden och tillgången på utbildad personal minskar. På sikt kommer lärarbristen i Sverige att bli bekymmersam på ett bredare plan. Bristen på behöriga lärare och den demografiska utvecklingen gör att fler medarbetare behöver rekryteras och nya yrkeskategorier och kompetenser behövs för att möta elever med andra behov och kompetenser samt komplettera behöriga lärare. Omvärldens snabba förändringar gör att ett förändrat arbetssätt krävs med ökad flexibilitet, kreativitet, nytänkande och omställningar. Skolverket lämnade den 4 april 2016 ett förslag på nationell strategi för skolans digitalisering till regeringen. Den gäller för förskola, förskoleklass, fritidshem och den obligatoriska skolan. Digitaliseringen ska bidra till att verksamheterna förbättras och effektiviseras. Alla barn och elever ska få en mer likvärdig möjlighet utveckla en digital kompetens. 9 mars 2017 beslutade regeringen om förtydliganden och förstärkningar i bland annat läroplaner, kursplaner och ämnesplaner för grundskolan och gymnasieskolan. Syftet är att tydliggöra skolans uppdrag att

10 9 stärka elevernas digitala kompetens\. Ändringarna rör bland annat rektorers och lärares uppdrag, skolbibliotekets roll och undervisningen i enskilda ämnen. Sammanfattningsvis avser ändringarna: att programmering införs som ett tydligt inslag i flera olika ämnen i grundskolan, framför allt i teknik och matematik att eleverna blir stärkta i sin källkritiska förmåga att eleverna ska kunna lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med användning av digital teknik att eleverna ska arbeta med digitala texter, medier och verktyg att eleverna ska använda och förstå digitala system och tjänster att eleverna ska utveckla en förståelse för digitaliseringens påverkan på individ och samhälle. Ändringarna ska tillämpas senast från och med den 1 juli 2018 och ökar kraven på skolornas tillgång till IT-utrustning och tillgängligheten till digitala infrastruktur. Skolkommissionen lämnade i maj 2016 sitt delbetänkande "Samling för skolan". Nationella målsättningar och utvecklingsområden för kunskap och likvärdighet (SOU 2016:38) till regeringen. Delbetänkandet innehöll förslag till nationella målsättningar och en långsiktig plan med utvecklingsområden. Viktiga delar av handlingsplanen är att kommissionen förordar en starkare statlig styrning av skolans finansiering för att uppnå kvalitet och likvärdighet. Vidare föreslås ett mer aktivt statligt stöd till skolhuvudmännen på regional nivå. Skolkommissionens slutbetänkande presenteras senast 20 april 2017 och förväntas innehålla konkreta förslag för skolans fortsatta utveckling. Delbetänkandet aviserar förändringar inom styrningen av skolan vilket kommer få effekter på den kommunala organisationen. Kultur och berikande fritid I takt med en ökad insikt om att arbete och tillväxt idag följer människor har stadens förmåga att attrahera blivit allt viktigare. Idag bor femtio procent av världens befolkning i städerna och en mycket stor andel av världens ekonomiska resurser skapas där. Stadens attraktionskraft är absolut avgörande för dess förutsättningar att konkurrera med andra städer om tillväxten, om den bästa kompetensen, om företag i framtidsbranscher och om de mest kreativa innovationerna. Grundinställningen är att ingenting säger så mycket om en stad som de människor som lever sina liv där. Vilka de är, deras vanor och attityder är det som utgör stadens själ och puls. Ett rikt och spännande kulturliv är en faktor som på senare år har lyfts fram som en av de absolut viktigaste konkurrensfördelar en stad kan tillskansa sig. Med större utbud och fler skapande individer i befolkningen så ökar en stads möjlighet att växa och locka till sig kreativa och kunskapsintensiva människor och i deras spår investeringar och nya företag. Kultur har därför blivit hårdvaluta i städernas kamp om de skarpaste hjärnorna. Kulturen kan också fungera som marknadsförare. Kulturen sprider ryktet och säger oss någonting om stadens karaktär och om vilka som bor där. En kreativ ung människa som idag ska välja stad att flytta till vill ha en spännande plats med intressanta människor och högt i tak för oliktänkande och olika livsstilar. Kulturen öppnar dörren för dessa människor. Kultur föder mer kultur. Viktigast för staden är förstås den kultur som får ut människor på gatorna. Det är människorna som vitaliserar staden och gör den intressant för andra. Vi får inte heller glömma att den kulturella publiken också är kunder för handeln och restaurangnäringen och kan bidra starkt till en levande stadsmiljö med människor i blandade åldrar även kvällstid. En

11 10 stad med ett intressant kulturutbud, en levande handel och välmående restauranger är en stad de flesta kan tänka sig att flytta till och ingen stad kommer i förlängningen att kunna överleva utan ett grundläggande kulturutbud. Kulturen har anor långt tillbaka i Torshälla stads historia och är fortsatt en viktig del i Torshällas varumärke. På en nationell nivå arbetar regeringen med nationella strategier för bibliotek (genom kungliga biblioteket) och kultur- musikskolor samt en ramlag för museiverksamhet. För att främja museiverksamhet av hög kvalitet i hela landet så förslås att en ny museimyndighet ska inrättas, Myndigheten för museer och utställningar. Myndigheten ska följa upp verksamhet och fördela bidrag till museisektorn, hantera förvaltningsuppgifter som rör utställningsgarantier samt bidra till att stärka museiperspektivet på nationell nivå. Hur dessa förslag kommer att påverka de lokala verksamheterna återstår att se. Förvaltningens medarbetare deltar i framtagandet av de nationella strategierna för bibliotek och musikkulturskolor. Den nationella biblioteksstrategin förväntas att lämnas till regeringen senast den 1 mars och den 30 september 2016 lämnas förslaget till Nationell strategi för kultur- och musikskolor till regeringen. Uppdraget om en ny museipolitik och en särskild museilag skulle redovisas senast oktober 2016, men än har ingen redovisning inkommit. Miljö och samhällsbyggnad En växande kommun kräver även investeringar i det offentliga rummet. Fler investeringar och nya bostads- och verksamhetsområden med fler gator, parker, cykel- och promenadstråk skapar möjlighet till tillväxt för såväl kommunen som Torshälla som stad. Attraktiva städer bidrar till ökad inflyttning, investeringar och företagsetableringar samt stärker besöksnäringen, vilket möjliggör ökade intäkter för näringslivet. Att planera för, bygga och sköta gator, gång- och cykelvägar, parker, torg, parkeringsplatser med mera på ett bra sätt skapar förutsättningar för den attraktiva och trygga staden för alla. Med ökade investeringar tillkommer ett ökat ansvar och ökade kostnader för drift, skötsel och utveckling av den offentliga miljön. Att utveckla staden i dialog med invånarna skapar engagemang och inkludering. Aktivitet i stadens olika rum berikar och levandegör städer. De skapar sociala sammanhang och nätverk, de skapar mötesplatser och ökar trygghet och bidrar till ökad hälsa. Digitaliseringen skapar nya och fler möjligheter till utveckling och nyttjande av stadsmiljöer och offentliga rummet i stort. En utvecklingsplan har tagits fram och ska bidra till en positiv utveckling av Torshälla till nytta för invånarna och verksamheterna på orten. Syftet med planen är att få ett samlat och väl förankrat planerings- och kunskapsunderlag för fortsatt utveckling av Torshälla. Den ska även identifiera utvecklingspotential och föreslå utvecklingsstrategier för staden för utvecklingsprojekt med olika projektägare. Arbetet ska ske i dialog med invånare, organisationer och näringsliv för att öka engagemanget och intresset för ortens utveckling. Även en handelsanalys har genomförts för att identifiera områden för fortsatt utveckling av handel och service för boende och besökare i Torshälla. Utöver det finns flera detaljplaneprojekt i Torshälla för nya bostäder. Ovanstående arbeten kommer att vara några av de viktigaste faktorerna för Torshällas utveckling framåt, med påverkan på såväl ort som organisation.

12 11 Fler barn ska få plats i skolor och förskolor. Det innebär en risk för fler barn på samma ytor och behov av tillfälliga eller akuta lokaler. Den prognostiserade demografiska utvecklingen gör det allt viktigare att ha en helhetssyn för att säkerställa att behov av förskolor, skolor och äldrebostäder finns med som en del i planeringen av nya bostäder/bostadsområden. Samhällsskydd och säkerhet Samhällets krisberedskap syftar bland annat till att minska risken för och konsekvenserna av allvarliga störningar. Säkerhet handlar om att värna liv och hälsa, samhällets funktioner och grundläggande värden. De nationella målen för Krisberedskap och säkerhet hänger samman med Demografi, Bebyggelse och Ekonomi. Vi lever i ett sårbart samhälle och i en tid med hot och risker som inte känner några nationsgränser. Allvarliga epidemier, terrorhot, jordbävningskatastrofer och kollapsande IT-system är händelser som vi måste kunna ta hand om, men också försöka att förhindra. I takt med de demografiska förändringarna ökar antalet larm ökar stadigt och följer i princip befolkningskurvan. Kommunernas arbete med samhällets krisberedskap är grunden för vår säkerhet, men också myndigheternas samarbete i krisberedskapsarbetet. Vi har alla ett ansvar för att minska riskerna och för att stå bättre förberedda om en kris inträffar. Det är vad krisberedskap handlar om. För Eskilstuna kommun finns en trygghets- och säkerhetsstrategi för mandatperioden , som anger riktningen för nämndernas arbete. Främja näringsliv och arbete Ett stort antal människor i Eskilstuna kommun klarar inte sin egen försörjning. Orsakerna till detta är många och komplexa men det som ändå kan nämnas är; sammansättningen av arbetslösa i Eskilstuna kommun, där många har låg utbildningsnivå och/eller är språksvaga, och matchningsproblematiken dvs att de som saknar arbete inte har kvalifikationerna för att få de lediga arbeten som finns. Eskilstuna kommuns arbete med arbetsmarknadsåtgärder behöver fortsatt utvecklas tillsammans med att utveckla nya koncept och kombinationer av utbildningar och insatser. Vuxenutbildningen ger möjlighet till att kompensera och komplettera tidigare utbildning, för att på så sätt öka chanserna att få ett arbete eller att studera vidare. Arbetsmarknadsåtgärder och utbildning skapar båda förutsättningar för att snabbare kunna ge människor utanför arbetsmarknaden förutsättningar för egen försörjning. Den höga arbetslösheten, tillsammans med en generellt sett låg utbildningsnivå, är faktorer som delvis förklarar Eskilstuna kommuns höga kostnader för försörjningsstöd. Ett sätt att möta arbetslösheten är arbetet som pågår med Affärsplan Eskilstuna. Affärsplan Eskilstuna ska bli en plattform för utveckling av Eskilstunas näringsliv under en 10-års period. Syftet är att skapa ett starkt och positivt näringslivsvarumärke och en gemensam näringslivskultur som ökar Eskilstunas attraktionskraft för människor, företag och kapital. Den kommer troligtvis att bland annat bidra till en bättre matchning mellan näringslivets behov och tillgång till rätt kompetens samt minska arbetslösheten. Affärsplan Eskilstuna är en gemensam och långsiktig strategisk inriktning som tas fram av Eskilstunas näringsliv och Eskilstuna kommun. Målsättningen är att skapa ett näringslivsklimat som får företag att växa och våra lokala produkter, tjänster och idéer att nå nya marknader samt bidra till att fler Eskilstunaföretag utvecklas till företag i framkant inom sitt område eller nisch.

13 Besöksnäringen, som är en av Sveriges mest växande näringar. Torshälla har potential genom sin historiska miljö och läget vid Mälaren. Den fortsatta orts- och näringslivsutvecklingen på orten har stor betydelse för framgång inom besöksnäringen. 12

14 13 Demografisk påverkan Torshälla stad fortsätter att växa och öka sin attraktionskraft som ort. Antalet invånare ökar stadigt, vid årsskiftet hade Torshälla ca 9794 invånare. De positiva trenderna bidrar till att behovet av service och tjänster ökar. Var fjärde invånare (25 %) i Torshälla är över 65 år, vilket ställer krav på fler och olika typer av boenden för äldre samt hemtjänst. Planering pågår för utbyggnad av Spångagården i två etapper samt för byggnation av ett helt nytt äldreboende. Antalet barn i åldern 0-15 år förväntas öka de närmaste åren. I samband med att nya bostadsområden byggs förväntas en generationsväxling ske som leder till att fler barnfamiljer flyttar till orten. Antalet flyktingar som kommer till Sverige är fortsatt högt. Eskilstuna ansvarar för ensamkommande flyktingbarn som placeras här av andra kommuner. Elevantalet i Torshällas skolor har ökat de senaste åren och uppgår nu till 1160 elever. Ökningen beräknas fortsätta och olika lösningar för utökning av lokaler har tagits fram. En ny byggnad med sex klassrum byggs just nu på Gökstensskolan och på Edvardslundsskolan har en plan för att förskolan successivt ska lämna över lokaler till skolan, påbörjats. På sikt kommer behovet av att ersätta dessa förskoleplatser med nya förskolelokaler att finnas. Bild: Torshälla förskolor

15 14 Nämndens/bolagets nu-läge och ev. korrigeringar 2017 Torshälla stad fortsätter att växa och öka sin attraktionskraft som ort. Antalet invånare ökar stadigt, vid årsskiftet hade Torshälla ca 9514 invånare. De positiva trenderna bidrar till att behovet av service och tjänster ökar. Var fjärde invånare (25%) i Torshälla är över 65 år. Vilket ställer krav på fler och olika typer av boenden för äldre samt hemtjänst. Den positiva trenden av att fler vill bo i Torshälla leder till att vi ser ett tydligt behov av förstärkning inom vissa verksamheter för att kunna ge fortsatt kvalitativ service. Kommunfullmäktige tog den 15 december ett beslut som innebär att Torshälla stads nämnd bibehålls och att Torshälla stads förvaltning upphör, och dess verksamheter samorganiseras med övriga förvaltningar. Det innebär i praktiken att medarbetare och chefer som idag arbetar i Torshällas stads förvaltning inom förskola, grundskola, socialtjänst, vård och omsorg samt gatu-park och fritid kommer att tillhöra en annan förvaltning från och med 1 augusti 2017, och eventuellt få en ny chef. Medarbetare och chefer inom ledning och administration i Torshälla stad förvaltning har fått en nya tjänster. Värna demokrati Ortutvecklingsarbetet och förberedelserna för Torshälla 700 år 2017 har genomförts med en bred förankring och delaktighet bland såväl boende, näringsidkare som föreningsliv. Den upplevda tryggheten fortsätter att öka enligt Polisens trygghetsmätning. Utbildning Förskolan Det har funnits en viss överkapacitet i antalet förskolplatser under året, men från början av 2017 fanns det enbart att finnas ett mindre antal ströplatser för att i mars vara i stort sett fullt. Antalet nyanlända barn ökar i förskolan och arbetet pågår för att synliggöra, ta tillvara och inkludera de språkliga och kulturella erfarenheter som finns bland barnen och deras vårdnadshavare. Den kommungemensamma lässatsningen har inneburit att alla barn fått en ökad tillgång till litteratur och alla barn i Torshällas förskolor har kontakt med biblioteket. Under året har arbetet inlett med att kartlägga och skapa en modell för likvärdiga pedagogiska utomhusmiljöer vid samtliga förskolor. Förskolorna har ett väl utvecklat samarbete med socialtjänsten och barnhälsoarbetet har utvecklats. Grundskolan Elevantalet i Torshällas skolor har ökat de senaste åren och uppgår nu till 1160 elever. Ökningen beräknas fortsätta och olika lösningar för utökning av lokaler har tagits fram. En ny byggnad med sex klassrum byggs just nu på Gökstensskolan och på Edvardslundsskolan har en plan för att förskolan successivt ska lämna över lokaler till skolan, påbörjats. Betygsresultaten är något sämre än föregående år men processen bedöms ändå utvecklas positivt. Skolorna har deltagit i ett projekt mellan skola och arbetsliv i samarbete med Mälardalens högskola, vilket bland annat förstärkt den studie- och yrkesvägledning som sker i praktiken. Skolorna har tagit emot ett stort antal nyanlända elever i alla årkurser och arbetet pågår för att synliggöra, ta tillvara och inkludera de språkliga och kulturella erfarenheter som finns bland eleverna och ge dem goda förutsättningar i sin andraspråksutveckling. Skolorna har ett väl utvecklat samarbete med socialtjänsten och elevhälsoarbetet har utvecklats. Båda dessa faktorer bedöms ha bidragit till den positiva utveckling som skett, där elever och deras

16 15 familjer får stöd tidigare. Även utveckling av fritidshemmens uppdrag i förhållande till de nya allmänna råden är positiv. Vård och sociala tjänster Barn och unga Det har skett ett ökat antal vårddygn i familjehem för barn och unga under Däremot har antal vårddygn på institution minskat. Det nära och väl utvecklade samarbetet mellan socialtjänst och förskola/skola innebär att barn/unga och deras familjer för stöd tidigare. Utredningstiderna har kortats ner och barnsamtal för risk- och skyddsbedömningar är genomförda. Det goda samarbetet mellan socialtjänsten, förskolan och skolan innebär att fler familjer kan få hjälp och stöd till självhjälp mycket tidigare i processen. Vuxna Andelen vuxna som beretts vård på institution har fortsatt minska under 2016, liksom antal vårddygn i familjehem. Antalet vårddygn både på institution och i familjehem är lägre jämfört med föregående år. Kostnaderna per vårddygn är inte orimliga utan håller sig inom målet. Under perioden har uppsökande och motiverande arbete i nära samarbete mellan boendestöd/uppsökare, biståndshandläggare och försörjningsstöd bidragit till att tillgodose behov på frivillig väg och på hemmaplan vilket bidragit till att minska antalet vårddygn. Hemmaplansvården används maximalt, men behovet av missbruksvård på grund av sammansatta och komplexa vårdbehov gör att vård på institution krävs när alternativ och likvärdig vård inte kan ges på hemmaplan. Enkäter som genomförts visar upplevd hög delaktighet och gott bemötande. Utredningsarbetet för att finna en verksam individuell insats har förbättrats. Äldre Brukarenkäterna visade på toppresultat för såväl hemtjänst som särskilt boende. Det är bemötandet från personalen som bedöms som allra bäst. Flertalet utbildningsinsatser har bidraget till en ökat kvalitet i verksamheterna. Hemtjänsten har nu nya it-baserade nyckelskåp för att säkerställa nyckelhanteringen till sin kunder. En gemensam kö för lägenhet i vård- och omsorgsboende är genomfört tillsammans med vård- och omsorgsförvaltningen. Korttidsenheten Tor och Freja har flyttat sin verksamhet från Landstingets lokaler på Sveavägen till Trumslagargården där Vård och omsorgsförvaltningen har sin korttidsenhet, vilket lett till ytterligare stärkt samarbetet mellan förvaltningarna när det gäller korttidsvistelse för kommunens innevånare. Kultur och berikande fritid Kultur och fritidsverksamheterna har genomfört flertalet insatser i syfte att öka tillgängligheten och attraktiviteten för boende och besökare. Bland annat har det genomförts konstkollo och fortsatta generationsöverskridande aktiviteter, viket har bidragit till att skapa nya mötesplatser och stärka den upplevda tryggheten. Samtliga verksamheter inom ungdom och kultur har ökat sin besöksstatistik under året. Det ökande deltagandet och besöksantalet i verksamheterna kan antas bero på en upplevelse av nöjdhet och god upplevd kvalitet, men också att man verkligen har nått nya målgrupper med ett ökat och breddat utbud. Utveckling av Krusgårdsparken har fortsatt med bland annat ett växande utbud för en aktiv fritid för alla åldrar. Arbete pågår att ytterligare stärka området med en all-aktivitetsplats. Området utvecklas även till en evenemangsplats i Torshälla och kalas-veckan för 700-års jubileet kommer att ha sin bas där.

17 16 Miljö- och samhällsbyggnad Förberedelser och planering för nytt vård- och omsorgsboende pågår med full kraft. Ett arbete för en utvecklingsplan för Torshälla har genomförts tillsammans med stadsbyggnadsförvaltningen. Arbetet inom ortsutvecklingsarbetet Framtidens Torshälla har fortsatt, och fått en extra skjuts av Torshällas 700 års jubileum som genomförs i år. Arbetet omfattar bland annat att skapa attraktiva och levande stadsmiljöer, bättre trafiksäkerhet samt tillgänglighetsanpassningar. Arbetet med Storgatans nya utformning samt utveckling av hamnen fortgår enligt plan. Samtliga förskolor har uppnått grön flagg under året. Näringsliv och arbete Arbetet med att göra en fördjupad handelsanalys har genomförts och ska vara ett stöd i fortsatt utveckling av handel och service för boende och besökare i Torshälla. I dagsläget finns företag i Torshälla. Redan idag pågår ett intensivt arbete tillsammans med näringslivet inom ramen för ortsutvecklingen och Torshälla 700 år. Ställplatser för husbilar har byggts vid gästhamnen som ett led att utveckla besöksnäringen. Processkvalitet Under året har arbetet med att implementera varumärket för Eskilstuna och Torshälla pågått, och varit grunden för utformandet och planering av Torshällas 700-års jubileum. För att förbättra kommunens service och tillgänglighet startade Eskilstuna direkt under Eskilstuna direkt har ett lokal kontor i Torshälla, Torshälla direkt. Som ett led i fortsatt utveckling av nämndens utåtriktade verksamheter pågår ett arbete att lokalmässigt samordna verksamheterna och på så sätt skapa än större tillgänglighet, ökad kvalitet och effektivitet. Inför 2017 har det skett ett systembyte för planerings- och uppföljningsprocessen, från Stratsys till BI. På så sätt kommer nu ekonomi och verksamhetplanering finnas i samma system och vilket borgar för såväl kvalitet som effektivitet. Matsvinnet har fortsatt minska och ligger nu på 8,8% inom förskola och skola. Medarbetare Arbete har fortsatt för att skapa attraktivitet för olika bristyrken. Även arbetet för att behålla medarbetare i organisationen har stärkts genom att utveckla metoder för kompetensförsörjning och attraktiva karriärvägar, har inletts. Jämställdhet och mäns våld mot kvinnor är två andra områden som haft högt fokus under året. Trots arbete med att förebygga sjukfrånvaron inom förvaltningen har sjukfrånvaron fortsatt stiga. Både HR-enheten tillsammans med förvaltningens chefer arbetar på att identifiera båda korta och långa sjukfall. Ekonomi Nämndens resultat för perioden för år 2016 är -4,5 mnkr. I delårsrapport 1 prognostiserades ett helårsresultat på -6 mnkr och vid delårsrapport 2 var prognosen -6,9 mnkr. Den största orsaken till att resultatet har förbättrats mot tidigare prognoser är att nämnden har kunnat

18 återsöka kostnader hos Migrationsverket. De pengar för lärarlönelyftet som ej har rekvirerats från Skolverket har påverkat nämndens resultat negativt med ca 1 mnkr. 17

19 18 Inriktning på prioriteringar och omprioriteringar inför 2018 Att tillgodose behovet av utbildning Bild: Mats Karlsson, Ung Fritid Torshälla växer och antalet barn i åldern 0-15 år förväntas öka de närmaste åren. I samband med att nya bostadsområden byggs förväntas en generationsväxling ske som leder till att fler barnfamiljer flyttar till orten. Antalet flyktingar som kommer till Sverige är fortsatt högt. Eskilstuna ansvarar för ensamkommande flyktingbarn som placeras här av andra kommuner. Det ansvaret sträcker sig till och med det år som barnen fyller 20 år. Trenden har de senaste åren varit att antalet barn i grundskolan minskat och att lokaler där har kunnat tas i bruk av förskoleavdelningar. Detta är nu inte längre möjligt då antalet barn i förskoleklass till och med årskurs 6 beräknas öka. Därtill är intresset stort för elever i årskurs 7-9, boende i Eskilstuna, att söka sig till Gökstensskolan inför årskurs 7. Detta innebär att dagens skollokaler inte kommer att räcka till, en utmaning som delas av kommunen i stort. En genomförd volymstudie visar att det inte finns någon möjlighet att förtäta i befintliga skollokaler utan rekommenderar att båda skolorna byggs ut. Redan under 2017 byggs fler klassrum på Gökstensskolan och förskolan har lämnat två klassrum på Edvardslundsskolan till förmån för skolverksamhet, och det finns en plan för förskolan att lämna ytterligare lokaler till Edvardslundsskolan. SCB:s befolkningsprognos visar att Torshälla får 100 nyfödda varje år. Förvaltningen bedömer en inflyttningstakt på 4 barn i förskoleåldern per år och med 3 barn/år i skolåldern. Detta innebär att antalet barn i förskolan bedöms ligga på en ganska konstant nivå. På sikt kommer därför förskolans lokaler på Edvardslundsskolan behöva ersättas med andra förskolelokaler. Förskolans läroplan är tydlig när det gäller utemiljön på förskolan. I Läroplan för förskolan 98/10 står följande: Barnen ska kunna växla mellan olika aktiviteter under dagen.

20 19 Verksamheten ska ge utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreativitet i lek och läran de såväl inom- hus som utomhus. Utomhusvistelsen bör ge möjlighet till lek och andra aktiviteter både i planerad miljö och i naturmiljö. Fortsatt arbete med att förbättra skolans resultat kräver moderna lärmiljöer. Både skolor och förskolor har stora behov av upprustning av de pedagogiska miljöerna både inomhus och utomhus samt nya inventarier. Den ökade datortätheten inom skolan, framförallt åk 7-9, där alla elever ska ha tillgång till en egen dator (1:1) kräver avsatta resurser för bland annat ökade licenskostnader, kapitalttjänstkostnader, ökade kostnader för trasiga datorer, ökade personella resurser för att serva elever med datorproblem och fortsatt kompetensutveckling. Förbättrad tillgång till datorer och lärplattor behövs även i skolan lägre årskurser för att ge eleverna fler och bättre möjligheter att nå målen. Antalet nyanlända elever i både förskolan och skolan ökar och behov finns av ökad kompetens hos medarbetarna för att bättre kunna tillgodose deras behov. De lärare som ska ansvara för att eleverna lär sig svenska måste ha specialistkompetens i vad det innebär att lära sig ett nytt språk. De måste ha särskild kunskap om hur andraspråksinlärning går till och veta vilka förutsättningar som är nödvändiga för en gynnsam språk- och kunskapsutveckling. Härutöver krävs att även övriga lärare har grundläggande kunskaper när det gäller språk-och kunskapsutvecklande arbetsätt. Språk och kommunikationsutveckling är viktigt att prioritera för alla barn, oavsett bakgrund. Alla som undervisar nyanlända elever måste ha kännedom om hur undervisningen kan bedrivas för dem som inte har svenska som modersmål. Det finns ett behov av ökad förståelse och kunskap om att möta barn och familjer i flykt. Behovet av att ha legitimerade lärare och förskollärare med rätt kompetenser är av stor vikt för att nå högre måluppfyllelse. Det är brist på många lärarkategorier vilket gör att det är svårt att rekrytera behörig personal. Det är viktigt att aktivt samverka med högskolan och det omgivande samhället för att därmed kunna vara konkurrenskraftig som en attraktiv arbetsgivare. Barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar hamnar ofta utanför den sociala gemenskapen. De impulsiva hamnar lätt i olämpliga kamratgäng och de inåtvända blir ofta ensamma, såvida de inte kan bevara kompisrelationer genom sina intressen. Många har dåligt självförtroende och några drabbas av depressioner. Därför är det väldigt viktigt med stöd, vägledning och närvarande vuxna under uppväxten. I skolan är dessa barn ofta i behov av omfattande och individanpassade särskilda stödinsatser. Detta gör att det finns ett ökat behov av specialpedagogisk kompetens i både förskola och skola. Behov och prioriteringar 2018: Stärkt specialpedagogiskt stöd i skolan Stärkt kompetens kring nyanländas lärande Språk- och kommunikationsutveckling inom förskola/skola Upprustning av förskole- och skollokaler och utomhusmiljöer Rekrytering av rätt kompetenser inom förskola och skola Fortsatt utveckling av entreprenöriellt lärande och samverkan mellan skola och näringsliv.

21 20 Att tillgodose behovet av vård och sociala tjänster Bild: Mats Karlsson, Ung Fritid I strukturplanen för äldre, som beslutades under 2011, framgår att antalet äldre i Torshälla ökar under de närmaste åren. Mellan år 2008 och 2020 ökar de som är mellan år med 408 personer och de som är över 80 år ökar med 115 personer. Andelen äldre i Torshälla ökar snabbare än i kommunen i övrigt. Andelen 65 år och äldre i Torshälla är 25% (26 % ). I Torshälla fanns den 31 december personer (541 personer ), 269 kvinnor och 212 män (309 kvinnor och 232 män ), som är mellan år. Över 90 år fanns det 83 personer, 53 kvinnor och 30 män (71 personer, 44 kvinnor och 27 män ). Det innebär att Torshälla stads nämnd måste möta det ökade behovet av stöd, service och hälsofrämjande insatser för den åldrande befolkningen. Hälsofrämjande insatser kan till exempel vara mötesplatser för dem som bor i ordinärt boende, trygghetsskapande åtgärder samt bättre anpassade bostäder i nybyggnation och vid upprustning av bostadsbeståndet. Förebyggande verksamhet är träning och stimulans för att bibehålla eller återfå funktioner, olika former av stöd till anhöriga som vårdar närstående, dagverksamhet för personer med demenssjukdom och möjlighet till växelvård. Den ökade andelen äldre medför redan nu ett ökat behov av bland annat hemtjänst, hemsjukvård, trygghetslarm och mathemsändningar. Antalet personer med hemtjänst har ökat från i genomsnitt 122 år 2013 till 170 år Antalet timmar i genomsnitt per vecka har också ökat från 786 år 2013 till år Ökningen förväntas fortsätta vilket ställer krav på att nämnden har tillgång till ny teknik, så kallad välfärdsteknik, samt en ökad grundbemanning av verksamheterna. Kontinuerliga uppföljningar av biståndsbeslut måste ske för att bättre anpassa verksamheternas resurser utifrån verkligt behov. Ett omställningsarbete har inletts för att utveckla logistik och samtidigt ha en personalkontinuitet.

22 21 För att arbeta effektivt och säkerställa att personer får den vård och omsorg de har beviljats kommer omfattande behov av ny teknik inom vård- och omsorgsverksamheten att behövas framöver. Våra äldreboenden har även stora behov av upprustning vad gäller både lokaler och inventarier. Planering pågår för om- och tillbyggnad av Spångagården, etapp 1 med 20 lägenheter och ett nytt produktionskök med prognosticerat inflyttningsdatum kvartal , vilket kommer att medföra ökade hyreskostnader samt ökade kostnader för inventarier. Andelen personer med demenssjukdom ökar. Nämnden har ett stort behov av att utöka antalet vård- och omsorgsboenden för den här gruppen. Planeringen av nytt vård- och omsorgsboende måste fortsätta för att klara behovet framåt. Då Torshälla har en stor finskspråkig befolkning märks en ökning av behovet av vård- och omsorgsboenden där detta kan tillgodoses. I strukturplanen framgår även att 17 % av befolkningen i Torshälla över 80 år bor i särskilt boende. Motsvarande siffra för Eskilstuna är 14 %. Det innebär att behovet vårdoch omsorgsboendelägenheter är ytterligare 40 lägenheter, utöver den planerade utbygganden av Spångagården med 40 lägenheter. Då hela byggprocessen tar lång tid, är det av yttersta vikt att alla involverade parters insatser i processen synkas och prioriteras. Det är viktigt att hålla en balans i utbyggnaden, som ger ekonomiskt utrymme att utveckla hemtjänst och hemsjukvård. Planeringen för att omvandla Snäckberget, som är byggt som ett servicehus, till trygghetsboende har inletts. Främjande och förebyggande barn- och ungdomsarbete ska även fortsatt prioriteras. En satsning på barn och unga är en investering i framtiden. I kommunfullmäktiges beslut om att Torshälla stads förvaltning och dess verksamheter ska samorganiseras med övriga förvaltningar, framkommer att " Berörda nämnder ges i uppdrag att ta tillvara och vidareutveckla de erfarenheter och kunskaper som gjorts i den nära och tvärprofessionella samverkan som finns mellan verksamheterna i Torshälla för barn, ungdomar, vuxna och familjer. Skolan är den viktigaste skyddsfaktorn för barn och ungas utveckling. Bra skola och utbildning är den starkaste skyddsfaktorn för utsatta barns långsiktiga utveckling. Ungdomar som går ut grundskolan med fullständiga betyg har större chans till en fortsatt gynnsam utveckling och hälsosamt liv, än unga som lämnar grundskolan utan fullständiga betyg. Måluppfyllelse i skolan är en faktor med stor påverkan på den unges framtida förutsättningar till aktivt deltagande i samhällslivet och möjlighet till egen försörjning. Det riktade arbetet med en fortsatt utveckling av hemmaplansalternativ i stället för institutionsvård för barn och ungdomar samt vuxna med missbruksproblematik ska prioriteras. Arbetet ska ske i samverkan med Socialnämnden. Genom att se till att vi har kompetens att mobilisera nätverket runt personer med behov av stöd och hjälp aktiveras resurser för självhjälp i högre grad. Vi ska även erbjuda fler insatser inom öppenvården som alternativ till institutionsvård för såväl barn och unga som vuxna med beroendeproblematik. Missbruks och beroendevården behöver tillgodose att vård erbjuds i enlighet med nationella riktlinjer inom riskbruk, missbruk och beroende. Detta kan komma att innebära ökade behov av resurser för att möta kraven. Det ökade behovet inom vård- och sociala tjänster innebär att det finns ett behov av att se över resursfördelningen. Ett nytt resursfördelningssystem som bättre speglar behoven och kommunens ansvar enligt socialtjänstlagen behöver arbetas fram.

23 22 Behov och prioriteringar 2018: Fortsatt arbete för nytt vård- och omsorgsboende, såväl om-och tillbyggnad på Spångagården samt nytt boende. Omvandling av Snäckberget till trygghetsboende Införa välfärdsteknik inom vård och omsorg Öppna en till enhet för finsktalande med demenssjukdom Kontinuerliga omprövningar av biståndsbeslut för vård och stöd till äldre Förebyggande och främjande barn och ungdomsarbete enligt beslut i KSKF/2016:432,"Samarbete/samorganisering mellan Torshälla och Eskilstuna" Fortsatt utveckling av uppsökande arbete och hemmaplansalternativ. Att tillgodose behovet kultur och berikande fritid Bild: Mats Karlsson, Ung Fritid Kulturens roll i Torshälla är viktig, inte minst för stadens platsvarumärke och attraktivitet för boende och besökare, genom dess historiska miljöer, offentliga konst och aktiva kulturliv. Genom att erbjuda ett rikt kulturutbud ska våra verksamheter ge förutsättningar för allas deltagande i kulturlivet. Kulturutbud ska präglas av mångfald och hög kvalitet och ge ökade förutsättningar för möten över köns-, intresse- och generationsgränser där olika de olika kulturella uttrycken bidrar till att skapa sammanhang och till att ge nya perspektiv på företeelser och skeenden i våra liv och vår omvärld. Kulturens betydelse för äldres hälsa är en aktiv del i arbetet för äldre. Kulturen har även stor betydelse för upplevelsen av en attraktiv stad och för att skapa förutsättningar för ökad turism. Utvecklingen av Holmbergsparken fortsätter. Torshälla har ett rikt och aktivt föreningsliv som är viktiga aktörer i att skapa en berikande fritid för Torshällaborna. Torshällas fritidsanläggningar är i stort behov av både renoveringar och nyinvesteringar. De anläggningar som mest nyttjas av barn och ungdomar bör prioriteras.

24 23 Utveckling av Torshargsområdet till en attraktiv fritids- och aktivitetsplats för alla åldrar inleds 2017, med en förstudie. De medel som finns avsatta kommer att täcka kostnaderna för förstudien och visst genomförande. Däremot behöver ytterligare investeringsmedel till större delen av genomförandet som förstudien kommer fram till. Tillgången till ån, stränderna, hamnen och Krusgårdsområdet är viktiga områden för att skapa en attraktiv stad med ett rikt friluftsliv. Behovet av att bygga en ny bro mellan gästhamnen och Krusgården är en viktig del i detta. Förändringar av detaljplan och en vattendom, behöver prioriteras och integreras i utvecklingen av Krusgårdsområdet. Ett beslut har tagits om att samordna och utveckla utåtriktade verksamheter, så kallad öppen service i Torshälla. Bibliotek, medborgarservice och ung fritid samordnas, vilket öppnar för möjlighet till förbättrad kvalitetet, ökad tillgänglighet samt samnyttjande av lokal, personal och utökade öppettider. Behov och prioriteringar 2018: Det fortsatta ortsutvecklingsarbetet 'Framtidens Torshälla' Genomförande av öppen service Utvekling av Torshargs fritids- och aktivitetsplats Utveckla kulturstaden Torshälla Att tillgodose behovet av miljö och samhällsbyggnadsarbete Bild: Ove Georgenson, Ebelingmuset

25 24 Torshällas ortutvecklingsarbete, Framtidens Torshälla, har lagt stor vikt vid att skapa brett samarbete och förankring både inom de kommunala verksamheterna och externa aktörer samt med boende i Torshälla. Med utgångspunkt från Eskilstunas varumärkesplattform har en varumärkesplattform för platsvarumärket Torshälla antagits av nämnden. Platsvarumärket förtydligar Torshällas identitet och beskriver riktningen för stadens fortsatta utveckling. En utvecklingsplan har tagits fram och ligger till grund för Torshällas fortsatta utveckling. Utvecklingsplanen kopplar an till platsvarumärket Torshälla och Eskilstuna. För att få en stad att växa och uppfattas som attraktiv är tillgängligheten en av de faktorer som starkt påverkar utvecklingen. Tillgängligheten gällande en väl utbyggd kollektivtrafik, ett väl utbyggt gång- och cykelvägsnät och en god kvalitet på gator och vägar skapar tillgänglighet till både arbetsplatser, äldreomsorg och skola/förskola. Särskilt viktigt är att barn och ungdomar ska kunna gå och cykla till skolan på säkra skolvägar. Upprustningen av gatunätet följer den upprustningsplan som togs fram i samband med att väganalysen gjordes för ett antal år sedan, och som pekade ut att många av Torshällas vägar att vara i mycket dåligt skick. Nämnden ser ett stort behov av att höja standarden och fortsätta utveckla infrastrukturen för att kunna säkerställa tillgängligheten. En inventering av Torshällas gatunät har visat att det finns ett fortsatt stort behov av gatuunderhåll. Under de senaste åren har en viss upprustning skett av gatunätet, men det finns ett fortsatt stort behov av omläggning av gatorna i Torshälla. Fortsatt arbete för att försköna infarterna till Torshälla planeras. Eskilstuna kommun driver ett aktivt miljöarbete i många avseenden. Torshälla stads nämnd avser bidra till det fortsatt goda miljöarbetet utifrån kommunens miljödiplomering och därmed ett fortsatt arbete med minska nämndens klimatpåverkan. Utveckling av hamnområdet och vattenvägarna fortsätter genom bland annat den födelsedagspresent som Torshälla fick från Eskilstuna kommun i samband med 700-års dag. Behov och prioriteringar 2018: Påbörja arbetet med att realisera Utvecklingsplan Torshälla Det fortsatta ortsutvecklingsarbetet 'Framtidens Torshälla' Det eftersatta gatuunderhållet

26 25 Att främja näringsliv och arbete Bild: Mats Karlsson, Ung Fritid Genom ortsutvecklingsarbetet och ökad samverkan med föreningar, företagare och fastighetsägare har det blivit tydligt att arbetet med att skapa en attraktiv ort bidrar till fler företag och handlare är intresserade av att etablera sig på orten. En handelsanalys har tagits fram som stöd för fortsatt utveckling av handel och service. Besöksnäringen är en av Sveriges mest växande näringar och betraktas som en av de framtida basnäringarna i Sverige. Satsningar på ökad turism gynnar såväl det befintliga näringslivet som skapar förutsättningar för utveckling av nya företag och fler jobb. Därför är ett fortsatt ortsutvecklingsarbete viktigt för att skapa fler arbetstillfällen och minskad sårbarhet. Försörjningsstödsnivån har minskat och arbetet med att öka andelen med egen försörjning är fortsatt viktig. Traineeprojektet och andra arbetsmarknadsprojekt som riktar sig till personer med ekonomiskt bistånd är fortsatt viktiga för att få ut fler i egen försörjning. Genom samorganiseringen med Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden, som har flera verksamheter och olika projekt som riktar sig till målgruppen, ska andelen med egen försörjning öka ytterligare. Behov och prioriteringar 2018: Fler i egen försörjning Utveckla besöksnäringen Det fortsatta ortsutvecklingsarbetet 'Framtidens Torshälla'

27 26 Att värna demokrati Bild: Anna Geschwindt Eriksson, Ledning och administration Resultatet för nöjd-inflytande-index från SCB:s medborgarundersökning 2016 var 40. NII för samtliga 136 kommuner som var med i undersökningen våren eller hösten 2016 blev 40. NII för Eskilstuna kommun är inte säkerställt högre eller lägre jämfört med genomsnittsresultatet, ej heller i relation till 2015 års resultat (38). Index under 40 klassas enligt SCB som inte godkänt. Det är framför allt inom områdena påverkan och förtroende som resultaten är lågt. För att utveckla möjligheterna till insyn, dialog och inflytande för Torshälla invånare behövs fler alternativa möteformer. Fortsatt arbete med digitala möten och medborgarpaneler som komplement till de befintliga medborgardialogerna som erbjuds en gång per månad behövs. För att skapa en ökad upplevelse av trygghet är det mycket viktigt att aktivt arbeta med trygghetsfrågorna på orten. Arbetet ska ske i samverkan med flera aktörer för att nå önskade resultat. Arbetet sker inom ramen för Trygga Torshälla. För att Torshälla ska bli en mer attraktiv ort att bo, leva och verka i och att känslan av trygghet ska öka bör miljön kring centrum ses över så att det blir en plats där människor i olika åldrar kan mötas och där flera olika aktiviteter sker. Behov och prioriteringar 2018: Fler former/kanaler för dialog med invånare Fortsatt arbete inom Trygga Torshälla

28 27 Att bedriva samhällsskydd och säkerhetsarbete Bild: Mats Karlsson, Ung Fritid Samhällets krisberedskap syftar bland annat till att minska risken för och konsekvenserna av allvarliga störningar. Säkerhet handlar om att värna liv och hälsa, samhällets funktioner och grundläggande värden. De nationella målen för Krisberedskap och säkerhet hänger samman med Demografi, Bebyggelse och Ekonomi. Vi lever i ett sårbart samhälle och i en tid med hot och risker som inte känner några nationsgränser. Allvarliga epidemier, terrorhot, jordbävningskatastrofer och kollapsande IT-system är händelser som vi måste kunna ta hand om, men också försöka att förhindra. I takt med de demografiska förändringarna ökar antalet larm ökar stadigt och följer i princip befolkningskurvan. Kommunernas arbete med samhällets krisberedskap är grunden för vår säkerhet, men också myndigheternas samarbete i krisberedskapsarbetet. För Eskilstuna kommun finns en trygghets- och säkerhetsstrategi för mandatperioden , som anger riktningen för nämndernas arbete. Genom att säkerställa att vägar, gator och cykelbanor underhålls på ett korrekt sätt kan nämnden arbeta för att förebygga olyckor.

29 28 Torshälla ligger i riskzonen för farliga miljöutsläpp genom sin närhet till stålbehandlingsindustri. Genom att ha en god krisberedskap, där kunskap och medvetenhet om riskerna är goda, kan vi minimera samhällsekonomiska och miljömässiga konsekvenser vid eventuella olyckor. Genom att bedriva ett systematiskt säkerhets- och brandskyddsarbete på samtliga enheter skapas bättre skydd mot olyckor. Behov och prioriteringar 2018: Uppdatera krisplanen

30 29 Fler jobb I och med samorganiseringen av förvaltningen kommer dessa frågor till stor del att hanteras av övriga förvaltningar. Handeln är en viktig del av Torshällas attraktivitet för boende och besökare och en viktig del av stadens destinations- och näringslivsutveckling. En handelsanalys med rekommendationer för fortsatt handelsutveckling har tagits fram för Torshälla och Eskilstuna. Analysen pekar bland annat på att det är särskilt viktigt är att samverka med näringslivet och fastighetsägare för en långsiktig handelsutveckling. Ortsutvecklingsarbetet, som bland annat skett i en ökad samverkan med föreningar, företagare och fastighetsägare, har tydligt visat att arbetet med att skapa en attraktiv ort bidrar till fler företag och handlare är intresserade av att etablera sig på orten. Besöksnäringen är en av Sveriges mest växande näringar och betraktas som en av de framtida basnäringarna i Sverige. Satsningar på ökad turism gynnar såväl det befintliga näringslivet som skapar förutsättningar för utveckling av nya företag och fler jobb. Därför är ett fortsatt ortsutvecklingsarbete viktigt för att skapa fler arbetstillfällen och minskad sårbarhet. Även fortsatt arbete med att lotsa personer med försörjningsstöd ut i egen försörjning, kommer att prioriteras. Bland annat genom att alla försörjningsstödstagare har en individuell plan mot egen försörjning och nämndens verksamheter fortsätter erbjuda platser för arbetsmarknadsåtgärder och praktik. Bild: Gunnel Andersson, Glömsta förskola