Tid: kl Regionens hus, Härnösand Mötesrum: Asken

Transkript

1 59-84 Tjänsteställe, handläggare Regionledningsförvaltningen HSN1 1(47) Tid: kl Plats: Regionens hus, Härnösand Mötesrum: Asken NÄRVARANDE Ledamöter Ewa Back (S) Ninni Smedberg (MP) Lars Åström (S) Susanne Lindahl (S) Åke Nyhlén (S) Birgitta Häggblad (S) Stig Grip (M) Roger Byström (C) Sarah Karlsson (L) Gunnar Fors (V) Sara Seppälä (SD) Tjänstgörande ersättare Gun Olofsson (S) Henrik Sendelbach (KD) Ersättare Monica Andersson (S) Erik Bäckström Andersson (S) Liss Jonasson (S) Tina Hellberg (MP) Zofia Henriksson (M) Kjell Bergkvist (C) Tjänstemän Nina Fållbäck Svensson Peter Löthman Maria Öhman Ordförande för Karin Nordin (S) för Helén Östmar Rosdahl (M) under föredragningarna Sekreterare

2 HSN1 2(47) Inför beslutsmötet lämnas information i följande ärenden: Rapport från förvaltningschefen för specialistvården: Nina Fållbäck Svensson. Under punkten Fortsatt process för utvärdering av länsorganisationen deltar regiondirektör Hans Wiklund samt utredare Henrik Kjellberg. Under punkten Information från länsverksamhet Psykiatri deltar verksamhetschef Kristina Mårtensson, verksamhetsutvecklare Anna Karin Drewsen, enhetschef LARO mottagningen Anna Karin Larsson samt enhetschef vid SPOT i Sollefteå Marie-Louise Karlsson. Lägesrapport Fördjupad utredning om alternativa driftsformer vid sjukhuset i Sollefteå : utredare vid hälso- och sjukvårdsadministration Henrik Kjellberg, bilaga A Införande av patientavgift för sjukvårdande behandling som utförs av ambulanspersonal: verksamhetschef för akutmottagning och ambulans Anders Lundin samt samordnare vid hälso- och sjukvårdsadministration Emma Nyberg Balanserat styrkort 2019, Hälso- och sjukvårdsnämnden: verksamhetschef för ekonomi och samordning Hanna Wahlund 59 Val av justerare Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att utse Sara Seppälä (SD) att jämte ordföranden justera protokollet. 60 Fastställande av föredragningslista Då inga extra ärenden föreligger beslutar Hälso- och sjukvårdsnämnden att fastställa upprättat förslag till föredragningslista.

3 HSN1 3(47) 61 Rapport från förvaltningschefen för specialistvården Diarienummer: 18HSN26 Ärendeansvarig: Nina Fållbäck Svensson Ärendebeskrivning Förvaltningschefen för specialistvården, Nina Fållbäck Svensson, lämnar en lägesrapport i följande frågor: Fortsatt process för utvärdering av länsorganisationen Förstärkt månadsrapport januari april 2018 Avstämning oberoende av hyrpersonal Arbetet med Balanserade styrkort exempel Verksamhetsredovisning - Psykiatri Övriga aktuella frågor - Sommarplanering - lägesrapport avseende akutkirurgin i Örnsköldsvik Under punkten Fortsatt process för utvärdering av länsorganisationen deltar regiondirektör Hans Wiklund samt utredare Henrik Kjellberg. Under punkten Verksamhetsredovisning - Psykiatri deltar verksamhetschef Kristina Mårtensson, verksamhetsutvecklare Anna Karin Drewsen, enhetschef LARO mottagningen Anna Karin Larsson samt enhetschef vid SPOT i Sollefteå Marie-Louise Karlsson. Beredning Hälso- och sjukvårdsnämndens arbetsutskott den 8 maj sunderlag Sjukhusdirektörens rapport den 22 maj 2018, bilaga B Överläggningar Under mötet efterfrågar nämnden en fördjupad avvikelseanalys per april Nämnden konstaterar att den fördjupade analysen kommer att redovisas vid sammanträdet i juni. Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar på arbetsutskottets förslag att lägga informationen till handlingarna.

4 HSN1 4(47) 62 Månadsuppföljning Rättspsykiatriska regionkliniken RPK Diarienummer: 18HSN201 Ärendeansvarig: Göran Fransson Handläggare: Tore Sidung Ärendebeskrivning Prognosen för helåret ligger på 5,6 mkr. Intäkterna samt beläggningen av utomlänspatienter är i nivå med föregående verksamhetsår men däremot är prognosen för intäkterna för vården av asylpatienter lägre samt att de totala personalkostnaderna är högre, pga. utökningen av bemanningen i säkerhetsentrén. Resultatet blir således klart positivt, men inte i nivå med föregående år. sunderlag Månadsuppföljning april för Rättspsykiatriska regionkliniken, bilaga 1 Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att lägga informationen till handlingarna

5 HSN1 5(47) 63 Månadsuppföljning Specialistvården Diarienummer: 18HSN201 Ärendeansvarig: Nina Fållbäck Svensson Handläggare: Anna Wibron/Bo-Göran Danielsson Ärendebeskrivning Samlad bedömning Utifrån utfallet april månad har flera av målen i nämndens och specialistvårdens styrkort följts upp. Det är glädjande att notera att resultaten fortsätter att förbättras vad gäller, basala hygienrutiner och klädregler (BHK) och trycksår samt, att sjukfrånvaron fortsätter att minska. När det gäller tillgänglighet är utfallet inte tillfredställande och det finns en stor förbättringspotential. Det ekonomiska utfallet försämrades kraftigt under april vilket föranleder att prognosen för helåret försämrats. Tillgängligheten till ett första besök inom 90 dagar och andelen som väntat på operation/åtgärd inom 90 dagar är fortfarande låg, däremot har antalet genomförda besök och operation/åtgärd ökat mellan åren. Tillgängligheten till ett första besök inom 30 dagar till BUP är låg. Antalet patienter som väntar på åtgärd/fördjupad utredning har ökat ytterligare mellan åren. Planerade återbesök är oförändrade och ligger på rikssnittet. Resultaten för basala kläd- och hygienrutiner och trycksår har förbättrats. Andelen trycksår har minskat stort och vår region hade vid senaste mätningen det näst bästa resultatet i riket. Det totala antalet operationer har ökat medan antalet öppenvårdsbesök har minskat mellan åren. Antal avslutade slutenvårdstillfällen är i nivå med föregående år. Under innevarande år har ytterligare 11 disponibla vårdplatser öppnats på tre vårdavdelningar vid sjukhuset i Sundsvall. Sjukfrånvaron fortsätter att uppvisa en positiv trend och är nu 6,2 procent. Det genomsnittliga antal årsarbetare har ökat mellan åren. Specialistvården har ännu inte lyckats bryta trenden av antalet avtalade hyrveckor. Kostnaden för hyrpersonal har trots fortsatt högt nyttjande minskat med 4 mnkr mellan åren. Antalet avtalade hyrveckor har ökat något mellan åren. Antalet avtalade hyrläkarveckor har minskat medan antalet avtalade hyrsjuksköterskeveckor har ökat.

6 HSN1 6(47) Det ekonomiska resultatet för perioden januari april 2018 är ett underskott på 135 mnkr, en försämring med 60 mnkr mellan åren. Det prognostiserade underskottet för 2018 är justerat till 271 mnkr. Ett flertal projekt pågår parallellt inom specialistvården, såsom utarbetande av handlingsplaner med förbättringsarbete för specialistvårdens organisation, alternativa driftsformer Sollefteå, målbildsprojekt, arbetssättoch dimensionering vårdplatser. sunderlag Förstärkt månadsrapport Specialistvården per 30 april 2018, bilaga 2 Yrkande Ninni Smedberg (MP) yrkar för majoriteten om följande tilläggs att-satser: att hos regionstyrelsen begära kostnadstäckning för läkemedel enligt prognosen för 2018 (+ 38,5 mnkr) att hos regionstyrelsen begära kostnadstäckning för genomförda personalsatsningar avseende utökad grundbemanning och kompetenstrappor att ge regiondirektören i uppdrag att återkomma till nämnden i augusti med redovisningar av länsverksamheter som sänkt sin produktion respektive produktivitet 2018 jämfört med 2017 att ge regiondirektören i uppdrag att till nämnden i juni redovisa antalet väntande patienter, till första besök respektive åtgärd per länsverksamhet Yrkande Gunnar Fors (V) yrkar bifall till Ninni Smedbergs förslag. Yrkande Sarah Karlsson (L) yrkar för Vårdalliansen bifall till Ninni Smedbergs förslag. Vidare yrkar Sarah Karlsson (L) för Vårdalliansen om följande tilläggs att-sats: att underlag till en handlingsplan avseende det ökade underskottet tas fram och redovisas vid sammanträdet i juni Proposition Ordförande ställer samtliga förslag under proposition och finner att de bifalles.

7 HSN1 7(47) Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att hos regionstyrelsen begära kostnadstäckning för läkemedel enligt prognosen för 2018 (+ 38,5 mnkr) att hos regionstyrelsen begära kostnadstäckning för genomförda personalsatsningar avseende utökad grundbemanning och kompetenstrappor att ge regiondirektören i uppdrag att återkomma till nämnden i augusti med redovisningar av länsverksamheter som sänkt sin produktion respektive produktivitet 2018 jämfört med 2017 att ge regiondirektören i uppdrag att till nämnden i juni redovisa antalet väntande patienter, till första besök respektive åtgärd per länsverksamhet att underlag till en handlingsplan avseende det ökade underskottet tas fram och redovisas vid sammanträdet i juni; samt att i övrigt lägga informationen till handlingarna.

8 HSN1 8(47) 64 Reglemente för sjukresor i Region Västernorrland, kompletterande frågor Diarienummer: 16HSN618 Ärendeansvarig: Peter Löthman, Märta Molin Handläggare: Emma Nyberg, Henric Fuchs Ärendebeskrivning Hälso- och sjukvårdsnämnden har begärt ett antal kompletterande uppgifter om förslaget till reglemente för sjukresor i Region Västernorrland som presenterades för nämnden , 112. Svaren har beretts av Regionledningsförvaltningen Hälso- och sjukvård med stöd av Förvaltningen Regional utveckling. I kompletteringen av svaren framgår det att förslagen innebär uppskattade kostnadsökningar på 7 miljoner kronor per år. Till detta kommer en ökad miljöbelastning i konflikt med Regionens miljömål. sunderlag Förslag till reglemente för sjukresor i Region Västernorrland, bilaga 3 Protokollsutdrag Hälso- och sjukvårdsnämnden den 9 november bilaga 4 Protokollsutdrag Länspensionärsrådet 6 september , bilaga 5 Protokoll Hälsosam Y 13 september , bilaga 6 Protokollsutdrag Hälso- och sjukvårdsnämnden , bilaga 7 Kompletteringar svar på Hälso- och sjukvårdsnämnden frågor om förslag till sjukresereglemente, bilaga 8 Beredning Hälso- och sjukvårdsnämndens arbetsutskott den 8 maj Arbetsutskottet konstaterade att nämnden inte har möjlighet att formellt komma med annat förslag avseende reglemente för sjukresor. Däremot har nämnden möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Svaren på de kompletterande uppgifter som begärts tidigare skickas med som underlag inför regionstyrelsens behandling av ärendet.

9 HSN1 9(47) Yrkande Gunnar Fors (V) lämnar följande yrkande: Region Västernorrland ska lämna ersättning för kostnader vid sjukresor enligt Lag om resekostnadsersättning vid sjukresor. Syftet med lagen och reglementet är att bidra till en jämlik vård, att den person som behöver vård ska kunna söka vård även om hen behöver resa till en vårdinrättning. Behoven av sjukresor ökar pga. de strukturförändringar som genomförts inom vården i Västernorrland. Reglerna för reseersättning måste anpassas utifrån detta. Reglerna ska samtidigt stimulera till kostnadseffektiva och miljövänliga sätt att resa. Detta får dock inte motverka möjligheterna att få en jämlik vård. För många vårdbehövande i Västernorrland är det nödvändigt att åka med bil hela eller delar av en sjukresa. För detta bör rimlig ersättning utgå. Så länge nuvarande vårdstruktur finns innebär detta tyvärr ökade kostnader för sjukresorna. I sjukreglementet avsnitt 6.1 bör det framgå att resa med egen bil ersätts fullt ut med avdrag för beslutad egenavgift. Avdraget ska bestämmas i kronor och inte i kilometer. När nivån för högkostnadsskyddet är uppnått ska ersättning lämnas utan avdrag. Jag yrkar att HSN informerar regionstyrelsen om att nämnden anser att reglementet bör ändras så Att ersättning för sjukresa med privatbil höjs till 1,85 kronor per kilometer Att då flera ersättningsberättigade samåker i bil då annat alternativt resesätt saknas utgår ersättning för varje medåkande med 0,75 kronor per kilometer Att skrivningen i avsnitt 6.1 och i bilagan om egenavgifter, ersättningar och högkostnadsskydd ändras så att en egenavgift för resa med bil anges i kronor per resa. Överläggningar Nämnden enas om att, utöver arbetsutskottets förslag, även framföra Gunnar Fors yrkande och alternativa förslag inför regionstyrelsens behandling av ärendet.

10 HSN1 10(47) Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar på arbetsutskottets förslag att inför regionstyrelsens behandling av ärendet framföra följande synpunkter: att majoriteten tillstyrker förvaltningens förslag att även framföra Kjell Bergkvists alternativa förslag Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar vidare att även framföra Gunnar Fors alternativa förslag; samt att förklara paragrafen omedelbart justerad.

11 HSN1 11(47) 65 Motion: Vård på rätt nivå genom införande av Gävleborgsmodellen Diarienummer: 17HSN253 Ärendebeskrivning Per Wahlberg (M) har lämnat in en motion till regionfullmäktige om Vård på rätt nivå genom införande av Gävleborgsmodellen. sunderlag Motion: Vård på rätt nivå genom införande av Gävleborgsmodellen, bilaga 9 Yttrande över motion från Per Wahlberg (M) om Vård på rätt nivå genom införande av Gävleborgsmodellen, bilaga 10 Beredning Hälso- och sjukvårdsnämndens arbetsutskott den 8 maj Stig Grip (M) och Roger Byström (C) deltog inte i beslutet. Yrkande Stig Grip (M) yrkar för Vårdalliansen att motionen ska bifallas. Yrkande Henrik Sendelbach (KD) yrkar bifall till Stig Grips bifallsyrkande. Proposition Ordförande ställer beredningens förslag och Stig Grips bifallsyrkande under proposition och finner bifall för beredningens förslag. Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar föreslå regionfullmäktige besluta att anse motionen besvarad; samt att förklara paragrafen omedelbart justerad Reservation Stig Grip (M), Roger Byström (C), Sarah Karlsson (L) och Henrik Sendelbach (KD) reserverar sig mot beslutet till förmån för Stig Grips bifallsyrkande.

12 HSN1 12(47) 66 Handlingsplan genomförande av rapport om patienttransporter Diarienummer: 16HSN1120 Ärendeansvarig: Hans Wiklund Handläggare: Anders Lundin, Anders Jaktlund Ärendebeskrivning Hälso- och sjukvårdsnämnden gav vid sitt sammanträde , 141 uppdraget att med utgångspunkt i rapporten om alternativa transportlösningar för patienttransporter ta fram en tidsatt handlingsplan, inklusive ekonomiska konsekvenser för genomförande av rapportens föreslagna åtgärder. Redovisad handlingsplan är svaret på uppdraget. Planen är uppbyggd kring fem rekommendationer; Mobil prehospital vård (rätt vårdnivå), Bättre använd kompetens, Effektiv användning av resurser, Anpassade rutiner och Planerade sjuktransporter. För varje rekommendation redovisas de viktigaste delmomenten och de insatser som krävs för att genomföra handlingsplanen. Insatserna är inplanerade tidsmässigt. De ekonomiska konsekvenserna är bedömda utifrån erfarenheter i egen verksamhet och besök hos andra organisationer som jobbar på liknande sätt. Handlingsplanen omfattar perspektiven enligt balanserad styrning. I korthet innebär det följande: Invånarperspektivet: För invånarna medför förslaget att onödiga transporter kan undvikas. När möjlighet finns kan vård ges redan i hemmet. Patienterna kan vårdas på rätt vårdnivå vilket bedöms förbättra tillgången till rätt vård på rätt vårdnivå. Processperspektivet Utveckling av sättet att utföra arbetet och förbättrade stödsystem ger förbättrade och mer effektiva processer. Medarbetarperspektivet Förbättrade stödsystem och en ökad fokusering på att använda sin kompetens är positivt för medarbetarna. Förändrade arbetsscheman kan innebära förbättringar av arbetsmiljön.

13 HSN1 13(47) Ekonomiperspektivet De ekonomiska konsekvenserna innebär initiala beräknade kostnadsökningar på 12 miljoner kronor. Baserat på nuvarande transportvolymer och vårdbehov bedömer Verksamheten att motsvarande kostnader kan sparas in genom att tillämpa de nya arbetssätt som handlingsplanen anger. När de nya arbetssätten är etablerade kan sjuktransporterna bedrivas på det nya sättet inom nuvarande kostnadsramar. Frågan om införande av patientavgifter för akut prehospital vård hanteras som ett separat beslutsärende. sunderlag Handlingsplan för förbättringar av patienttransporter inom Region Västernorrland, bilaga 11 Beredning Hälso- och sjukvårdsnämndens arbetsutskott den 8 maj Hälso- och sjukvårdsnämndens beslutar på arbetsutskottets förslag att tillstyrka handlingsplanen; samt att uppdra till Regiondirektören att inarbeta handlingsplanens ekonomiska konsekvenser i budgetprocessen för verksamhetsår 2019.

14 HSN1 14(47) 67 Länsstyrelsens Länsstrategi för arbetet mot mäns våld mot kvinnor/våld i nära relation Diarienummer: 18HSN667 Ärendeansvarig: Peter Möllerswärd Handläggare: Jessica Wiklund Ärendebeskrivning En regional strategi För arbetet mot mäns våld mot kvinnor/våld i nära relationer i Västernorrland , är framtagen i samverkan mellan Länsstyrelsen Västernorrland, länets kommuner, Region Västernorrland, Polismyndigheten och Kriminalvården. För att nå det 6:e jämställdhetspolitiska delmålet att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor har regeringen beslutat om en tioårig nationell strategi. Den nationella strategin började gälla 1 januari I Västernorrland har berörda myndigheter tillsammans utarbetat en strategi för länets gemensamma insatser för att uppnå det nationella delmålet. Den regionala strategin mot mäns våld mot kvinnor utgår från den nationella strategin och omfattar alla uttryck av mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation. Barn som själva är utsatta, bevittnar eller på annat sätt upplever våld mot närstående inkluderas också. Strategin fastställer målen för det länsgemensamma arbetet och innefattar en strategisk handlingsplan som beskriver hur målen ska uppnås samt en ansvarsbeskrivning för respektive myndigheters grundläggande arbete. Det länsgemensamma arbetet mot mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer ska med utgångspunkt i strategin, årligen följas upp. Arbetet samordnas av länsstyrelsen Västernorrland. I september 2017 fanns tillfälle för Landstinget Västernorrland att inkomma med synpunkter på strategin. I ovanstående strategi har remissinsatsernas synpunkter inarbetats. Inom landstinget granskades strategin av från representanter från Landstingets samrådsgrupp för våld i nära relationer. Synpunkter har inkommit från Folkhälsoenheten, Folktandvården, Vårdval Västernorrland, Projektledare positiv hälsoutveckling för nyanlända, Barnhälsovården samt från Samordnare för sexuell och reproduktiv hälsa (17FPTN367). Åren 2014 till 2016 fanns Strategi mot våld i nära relationer Västernorrlands län

15 HSN1 15(47) Sammanfattning Mäns våld mot kvinnor är ett jämställdhets- och folkhälsoproblem som förekommer i alla delar av samhället och inbegriper såväl rättsliga, sociala som hälso- och sjukvårdsaspekter. Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation är ett allvarligt brott som orsakar våldsutsatta kvinnor, barn och män samt deras närstående stort lidande. Målet med det länsgemensamma arbetet är att våldsutsatta vuxna och barn och utövare av våld uppmärksammas och att de får tillgång till samhällets skydd- och stödinsatser genom strukturerad samverkan. Strategin innehåller åtgärder som stärker skydd och stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnar eller på annat sätt upplever våld mot närstående. Strategin sätter också fokus på mäns delaktighet och ansvar för att stoppa våldet. Den strategiska handlingsplanen syftar till att stärka förutsättningarna att nå målen i strategin. Arbetet på regional och lokal nivå är grundläggande för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Strategin ska ange riktning för kommuner, region, polismyndighet, åklagarmyndighet, kriminalvård och migrationsverket i Västernorrlands län för att säkerställa god kvalitet och strukturerad samverkan. En förutsättning för en strukturerad samverkan är en tydlig ansvarsbeskrivning för myndigheternas respektive insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Hälso- och sjukvårdens ansvar fastställs i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd 2014:4. sunderlag Regional strategi för arbetet mot mäns våld mot kvinnor/våld i nära relationer i Västernorrland , bilaga 12 Arbetsutskottet förslår att Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar föreslå Regionstyrelsen att anta Regional strategi för arbetet mot mäns våld mot kvinnor/våld i nära relationer i Västernorrland ; samt att förklara paragrafen omedelbart justerad.

16 HSN1 16(47) 68 Process och planering för utveckling av specialistvårdens organisation Diarienummer: 17HSN1554 Ärendeansvarig: Hans Wiklund Handläggare: Henrik Kjellberg Ärendebeskrivning Utvärderingen av specialistvårdens organisation behandlandes vid hälsooch sjukvårdsnämndens sammanträde den 21 mars (HSN ). Nämnden beslutade att uppdra åt regiondirektören att återkomma med förslag till tidplan och beredningsprocess för de rekommendationer som utvärderingen innehåller. Nämnden beslutade vidare att ta fram en kommunikationsplan, intern och extern, för hur arbetet med uppföljningen av utvärderingen ska genomföras. Arbetet under mars och april månad har präglats av fortsatta informationsoch förankringsinsatser. Bland annat har informationsmöten för medarbetarna genomförts på varje sjukhus. Sedan i mars har två möten skett med fackliga företrädare (CPAR och LPAR specialistvården), dels för att informera om utvärderingen och det fortsatta arbetet, dels ge möjlighet att lämna synpunkter och förslag. Verksamheterna inom regionledningsförvaltningen, specialistvårdsförvaltningen och samtliga medarbetare har uppmanats att lämna förslag och synpunkter på utvärderingen. I bilaga återfinns en redovisning av inkomna synpunkter. Remissvaren kommer att utgöra ett underlag i det fortsatta arbetet med utvärderingens rekommendationer. Handlingsplan för utveckling av specialistvårdens organisation inklusive stöd från regionledningsförvaltningen En av rekommendationerna i utvärderingen är att regionen bör ta fram och kommunicera en konkret plan för genomförandet av förbättringar av specialistvårdens organisation. Planen föreslås innehålla en prioritering av förbättringsområden, med beslut om vem och vilken funktion som är ansvarig för framtagande tidsplan och genomförande. Utvärderingen understryker också att planen ska kommuniceras med alla nivåer inom organisationen, från politik till enskilda verksamheter. Det finns anledning att redan nu ställa sig bakom den ovan nämnda rekommendationen. Specialistvården men också regionledningsförvaltningen står inför ett omfattande förändringsarbete.

17 HSN1 17(47) Den fortsatta processen kommer dessutom att beröra andra förvaltningar och verksamheter, som primärvården och den kommunala äldreomsorgen. Mot denna bakgrund behöver det samlade arbetet tilldelas särskilda resurser och genomföras inom ramen för ett sammanhållet projekt med tydliga direktiv. Underlag rörande resurstilldelning förbereds och kommer att behöva beslutas av regionstyrelsen. Det fortsatta arbetet kommer att ställa krav på analyskapacitet, koordinering och förankring i organisationen. Det kommer inte att räcka med ett tidsmässigt begränsat uppdrag under 2018 av allt att döma kommer åtminstone både 2018 och 2019 att behöva ägnas åt specialistvårdens organisation. Ambitionen är att hälso- och sjukvårdsnämnden ska få ta del av en handlingsplan vid sitt sammanträde den 29 augusti. Handlingsplanen kommer i enlighet med den ovan nämnda rekommendationen att innehålla: 1. En prioritering och planering av arbetet för var och en av utvärderingens rekommendationer 2. Ett tydliggörande av vilka funktioner som har ansvaret för framtagandet av åtgärder och tidplan för genomförande 3. En precisering av resursbehov och projektplanering inklusive tidplan När det gäller tidtabellen under hösten 2018 och framåt finns det anledning att understryka att vissa rekommendationer mer eller mindre redan är påbörjade (men dessa pågående initiativ behöver i flera fall intensifieras). Det gäller exempelvis arbetet med att uppnå en länsgemensam kultur inom specialistvården och effektiv kompetensförsörjning. Det bör också vara fullt möjligt att relativt omgående initiera vissa åtgärder för att utveckla och förtydliga interna processer och riktlinjer för ökad samsyn kring mandat, uppdrag och beslutsvägar. Andra rekommendationer kommer dock att kräva förhållandevis omfattande analyser och förberedelser, innan eventuella beslut tas. Det gäller exempelvis rekommendationerna att kartlägga patientflöden, stöd till det lokala ledarskapet och stödfunktionernas roll och ansvar. Specialistvårdens ledningsorganisation och dess utformning är en annan fråga som kräver noggranna överväganden.

18 HSN1 18(47) Något slutdatum för när samtliga rekommendationer ska vara behandlade och när åtgärd har beslutats, är därför inte möjlig att ge i dagsläget. Avsikten är dock att den handlingsplan som redovisas efter sommaren kommer att kunna ge en mer tydlig vägledning. Kommunikationsplan Den fortsatta processen kommer ta sin utgångspunkt i utvärderingens rekommendationer. För närvarande pågår analys och konsekvensbedömning av varje rekommendation, i nästa steg är avsikten att den kommande handlingsplanen leder fram till beslut om åtgärder och förberedelser. Slutligen ska genomförandet av åtgärder äga rum. I alla dessa tre steg krävs fortsatta och återkommande informations- och förankringsinsatser. En redovisning av genomförda och planerade informationstillfällen finns redovisad i bilagd kommunikationsplan. Det bör noteras att planen uppdateras löpande, och inte ska ses som ett färdigt, statiskt dokument. Det finns både interna och externa kommunikationsbehov. Externa mottagare av information som invånare, media, vårdgivare i andra landsting och medborgarföreträdare som Hälsosam Y och Länspensionärsrådet ska få information. Högst prioritet i informationsarbetet har dock har de interna informationsinsatserna. Till de prioriterade målgrupperna hör därför: Medarbetare inom specialistvården, regionledningsförvaltningen samt övriga förvaltningar såsom primärvården Fackliga organisationer Förvaltningschef, länsverksamhetschefer och enhetschefer inom både specialistvården och regionledningsförvaltningen Den politiska ledningen Det är avgörande att medarbetare och chefer har mycket god kännedom om den fortsatta processen. Organisationen kommer att genomlysas och i vissa avseenden utvecklas och förändras. Det behöver finns ett brett engagemang och en god kunskap om varför och hur arbetet kommer att genomföras. sunderlag Sammanställning och redovisning av synpunkter på utvärderingen, bilaga 13 Redovisning av tillfällen och målgrupper för informations- och förankringsinsatser, bilaga 14

19 HSN1 19(47) Beredning Hälso- och sjukvårdsnämndens arbetsutskott den 8 maj Ärendet överlämnades till nämnden. Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att godkänna förslag till inriktning på arbetet med en handlingsplan för utveckling av specialistvårdens organisation att godkänna förslaget till kommunikationsplan; samt att i övrigt notera informationen.

20 HSN1 20(47) 69 Införande av patientavgift för sjukvårdande behandling som utförs av ambulanspersonal Diarienummer: 18HSN240 Ärendeansvarig: Peter Löthman Handläggare: Emma Nyberg/Henrik Kjellberg Ärendebeskrivning En utredning rörande sjuktransporter i regionens regi avlämnades hösten Ett av förslagen i utredningen var att avgiftsbelägga uppdrag som utförs av ambulansverksamheten i form av så kallad akut prehospital vård. Med begreppet akut prehospital vård avses normalt alla vårdinsatser som sker på en skade- eller olycksplats och under ambulanstransporten. I detta sammanhang ska begreppet förstås som sjukvårdande behandling som ges av ambulanspersonalen, utan att vidare transport av patienten sker till akutsjukhus. Den vård som anses som sjukvårdande behandling från ambulanspersonal har tolkats på olika sätt av landstingen. Vissa landsting och regioner har likställt sjukvårdande behandling med hjälp av ambulansverksamheten med den vård som patienten istället skulle kunna fått inom primärvården. Avgiftsnivån har inom ramen för denna tolkning hamnat på samma nivå som besöksavgiften för sjukvårdande behandling inom primärvården. I föreliggande förslag föreslås en annan lösning, som inte utgår från den enhetstaxa om 200 kronor som bland annat gäller för besök inom primärvården inom regionen. Avgiftsnivån bör istället jämställas med besök på akutmottagning, som därmed innebär en egenavgift om 400 kronor. Den bakomliggande logiken är att regionens akutambulanser är en begränsad resurs, som behöver utnyttjas så effektivt som möjligt. Användningen av den knappa resursen bör mot den bakgrunden prissättas högre än vad ett normalt besök inom sjukvården gör. I praktiken innebär förslaget att patienten betalar 400 kronor när han eller hon kallar på ambulans, oavsett om tillkallandet av ambulans leder till transport till akutmottagning eller sjukvårdande behandling på plats. Patienten betalar alltså ingen tillkommande avgift vid ambulanstransport till akutmottagningen. Vidare föreslås att avgiften för ambulanssjukvård ska ingå i högkostnadsskyddet. Bedömningen är att denna typ av besök i grunden inte skiljer sig från andra typer av besök från vårdgivare i landstinget/regionen, hembesök och besök för sjukvård hos vårdgivare med ersättning från

21 HSN1 21(47) landstinget/regionen. Sådana besök ska enligt lag ingå inom ramen för högkostnadsskyddet. Asylsökande och så kallade tillståndslösa (papperslösa/gömda) omfattas dock inte av högkostnadsskyddet. För denna grupp patienter gäller följande: asylsökande som under sex månader har betalat mer än 400 kronor för läkarbesök, sjukresor och medicin kan ansöka om ett särskilt bidrag hos Migrationsverket, som kan ersätta för de kostnader som överstiger 400 kronor. Enlig förordning (1994:362) om vårdavgifter m.m. för vissa utlänningar sägs att för hälso- och sjukvård samt tandvård än som avses i 2-4 samt 8 skall utlänningarna betala vårdavgift enligt de grunder som vårdgivare bestämmer. Ingenting hindrar därmed att avgifterna för ambulanssjukvård för asylsökande kan ligga på samma nivå som för övriga invånare. Besök på akutmottagningen för asylsökande innebär precis som för övriga patienter en avgift om 400 kronor. I övrigt innebär förslaget följande: Ingen avgift för barn och unga under 19 år Ingen avgift för personer 85 år eller äldre Ingen avgift vid överflyttning mellan vårdinrättningar Invånarperspektivet Ur ett invånarperspektiv innebär den nya avgiften en marginell förändring. Det är viktigt att notera att totalkostnaden för ambulans och akutsjukvård på akutmottagning och eventuell sjukvårdande behandling på plats inte kan överstiga 400 kronor för den enskilde. Därtill ingår avgiften i högkostnadsskyddet varför det finns en övre beloppsgräns för alla patienter per år. Medarbetarperspektivet För medarbetarna inom ambulansverksamheten tillkommer en administrativ uppgift. Verksamheten har idag inte tillgång till teknisk utrustning för att automatisera avgiftsregistreringen, som därmed behöver ske manuellt. Det ankommer på ansvarig länsverksamhet att utforma en rutin för själva handläggningen.

22 HSN1 22(47) Processperspektivet Ur ett processperspektiv innebär förändringen ett visst incitament att inte tillkalla ambulanstransport vid icke-akuta tillstånd. Därmed kan eventuellt en mer rationell användning av ambulansverksamhetens resurser åstadkommas. Den samlade prehospitala intensivvården och akutsjukvården bör kunna utnyttja sina resurser på ett effektivare sätt. Den viktiga frågan, nämligen att patienten ska ges vård på rätt vårdnivå och vid behov transporteras av rätt sorts transportresurs kräver kompletterande åtgärder för att uppnås. Ekonomiperspektivet Totalt har ambulansverksamheten cirka larm per år. Omkring 8-11 procent utgör sjukvårdande behandling utan vidare transport mot vårdinrättning/akutmottagning. Det bör noteras att det förekommer larm utan att det finns någon mottagare när ambulanssjukvårdare kommer på plats. Därmed finns det anledning att räkna med att 9 procent är utryckningar med sjukvårdande behandling (9 procent * = 2970 uttryckningar per år). Bruttointäkterna vid en patientavgift om 400 kronor summerar därmed till kronor per år. Ett avdrag behöver göras för de patienter som uppnår eller redan befinner sig över gränsen för högkostnadsskydd. Schablonmässigt dras normalt 70 procent av bruttointäkten, dvs. netto hamnar intäkten på kronor per år (motsvarande 891 larm). Slutligen uppkommer en kostnad per faktura om fyra kronor. Därtill krävs uppskattningsvis en manuell administrationskapacitet motsvarande 10 procent av en heltid. Den beräknade nettointäkten uppgår därmed till kronor per år. Beräkningen är behäftad med viss osäkerhet. sunderlag Rapport Patienttransporter, Sjuktransporter i landstingets regi, bilaga 15 Kartläggning av patientavgifter i Sverige 2018, bilaga 16 Beredning Hälso- och sjukvårdsnämndens arbetsutskott den 8 maj Ärendet överlämnades till nämnden.

23 HSN1 23(47) Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar föreslå att regionfullmäktige beslutar att införa patientavgift om 400 kronor per sjukvårdande behandlingstillfälle inom ambulansverksamheten; samt att uppdra åt Hälso- och sjukvårdsnämnden att följa upp effekterna av avgiftsförändringen. Uppdraget redovisas under första halvåret 2019; samt att förklaraparagrafen omedelbart justerad. Deltar inte i beslut Gunnar Fors (V) deltar inte i beslut. Återkommer till regionfullmäktige.

24 HSN1 24(47) 70 Digitaliseringspolicy Diarienummer: 18HSN330 Ärendeansvarig: Jonas Appelberg Handläggare: Lars Jensen Ärendebeskrivning Digitaliseringspolicyn gäller för Region Västernorrlands alla verksamheter. Policyn fastställs av Regionfullmäktige. Digitalisering är en av vår tids stora samhällsförändringar och att ta tillvara teknikens och digitaliseringens möjligheter är avgörande för att realisera Region Västernorrlands vision Liv, hälsa och hållbar utveckling. Utvecklingsarbetet sker i samverkan med invånarna och utifrån individens förutsättningar. Digitalisering skapar verksamhets- och tjänsteutveckling samt möjlighet att nå uppsatta mål. I de nationella strategierna för digitalisering och e-hälsa finns visionen om att Sverige ska bli bäst i världen inom dessa områden till Region Västernorrlands arbete med digitalisering tar sin utgångspunkt från den nationella strategin för digitalisering med fokus på de fem områden som där pekas ut: Digital kompetens Digital trygghet Digital innovation Digital ledning Digital infrastruktur Digitaliseringspolicyn är en övergripande viljeinriktning för hur vi ska ta tillvara digitaliseringens möjligheter. sunderlag Digitaliseringspolicy, bilaga 17 Beredning Hälso- och sjukvårdsnämndens arbetsutskott den 8 maj

25 HSN1 25(47) Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar på arbetsutskottets förslag att inför regionstyrelsens behandling av ärendet tillstyrka förslaget till Digitaliseringspolicy för Region Västernorrland; samt att förklara paragrafen omedelbart justerad.

26 HSN1 26(47) 71 Remiss från Socialdepartementet: Ny lag om koordineringsinsatser inom hälso- och sjukvården (Ds 2018:5) Diarienummer: 18HSN553 Ärendeansvarig: Lisbeth Ankarberg Handläggare: Anita Danielsson Ärendebeskrivning Region Västernorrland har beretts tillfälle att lämna synpunkter på rubricerad utredning. Region Västernorrland är positiv till förslaget att införa en ny lag om koordineringsinsatser i hälso- och sjukvården för att främja återgång till arbetslivet genom att erbjuda patienter individuellt stöd i sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocessen. Regionen håller även med utredningen i stora delar av förslaget. Regionen anser dock att utredningen har gjort en för snäv tolkning av koordineringsuppdraget och att begränsningen av uppdraget inte kommer att ge önskad effekt. Regionens invändningar gäller framförallt två viktiga delar i koordineringsuppdraget, det gäller dels kartläggningen av patientens situation och behov, dels rehabiliteringskoordinatorns roll i den externa samverkan. Region Västernorrland menar att det krävs flera kompletteringar i lagstiftningen. Bland annat bör bestämmelserna i patientsäkerhetslagen och patientskadelagen omfatta verksamhet enligt den nya lagen om koordineringsinsatser, då koordinatorernas insatser ges inom hälso- och sjukvårdsverksamheten. Rehabiliteringskoordinatorerna bör även hänföras till kategorin "hälso- och sjukvårdspersonal" i patientsäkerhetslagen. Ändringar behövs även i patientdatalagen, PDL. Dels vad gäller ändamålet med journalföring då koordinatorernas arbete inte kan definieras som administration, även om uppgifterna inte är medicinska i alla delar. Dels för att gör det möjligt för sammanhållen journalföring, som tillåter att vårdgivare under vissa förutsättningar får ha direktåtkomst till annan vårdgivares uppgifter i vårdsyfte eller för administration. Enligt den nya lagen är koordineringsinsatser inte hälso- och sjukvård men regionens bedömning är att det behöver göras ändringar i PDL som tar höjd för detta för att ta hänsyn till kommande utveckling i viktiga IT-verktyg för rehabiliteringskoordinatorerna, som Rehabstöd.

27 HSN1 27(47) Regionen menar att utredningens snäva tolkning av uppdraget lett till en för låg finansiering av funktionen. Den snäva tolkningen av uppdraget kommer inte att bidra till ökad återgång till arbete för patienterna. Regionen ser inte att funktionen för koordinering utifrån utredningens tolkning ger den tänkta avlastningen för hälso- och sjukvården som är möjlig. Utredningens förslag på finansiering ger inte möjlighet att utföra det koordineringsuppdrag som föreslås. sunderlag Remiss från Socialdepartementet; Ny lag om koordineringsinsatser inom hälso- och sjukvården (Ds 2018:5), bilaga 18 Yttrande över remiss; Ny lag om koordineringsinsatser inom hälso- och sjukvården (Ds 2018:5), bilaga 19 Beredning Hälso- och sjukvårdsnämndens arbetsutskott den 8 maj Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar på arbetsutskottets förslag att föreslå regionstyrelsen besluta att avge Yttrande över remiss; Ny lag om koordineringsinsatser inom hälso- och sjukvården (Ds 2018:5)

28 HSN1 28(47) 72 Revidering av riktlinje Arbetsmiljöarbete Diarienummer: 18HSN733 Ärendeansvarig: Gun-Britt Hägglund Strand Handläggare: Annika Lindblom Ärendebeskrivning Revideringen har bestått av att uppdatera dokumentet utifrån dels gällande lagstiftning, såsom tillägg med utgångspunkt från Arbetsmiljöverkets föreskrifter Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 samt Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4, dels som ett led i att skapa en röd tråd i arbetsmiljöarbetet så dokumentet är samstämmigt med Personalpolitiska plattformen och Arbetsmiljöpolicyn. Bakgrunden till riktlinjen har tydliggjorts och mångfald och jämställdhetsavsnittet utökats något. Eftersom uppföljning av arbetsmiljö utvecklats har även där gjorts tillägg. sunderlag Reviderad riktlinje Arbetsmiljöarbete, bilaga 20 Riktlinje Arbetsmiljöarbete fastställd av Landstingsstyrelsen , bilaga 21 Beredning Hälso- och sjukvårdsnämndens arbetsutskott den 8 maj Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar på arbetsutskottets förslag att föreslå regionstyrelsen besluta att fastställa reviderad riktlinje Arbetsmiljöarbete att riktlinje Arbetsmiljöarbete fastställd av Landstingsstyrelsen upphör att gälla; samt att förklara paragrafen omedelbart justerad.

29 HSN1 29(47) 73 Budgetförutsättningar för Hälso- och sjukvårdsnämnden och Folkhälso-, primärvårds- och tandvårdsnämnden Diarienummer: 18HSN578 Ärendeansvarig: Lars Halén Handläggare: Bengt Einarsson/Hanna Wahlund Ärendebeskrivning Regionfullmäktige antog vid sammanträdet den april 2018 regionplan för Jämfört med gällande plan för har verksamhetsmål och ekonomiska förutsättningar uppdaterats med utgångspunkt till Agenda 2030 samt det Planeringsunderlag som tagits fram under Organisationens ledning och styrning behöver vidareutvecklas, för att kunna möta framtiden och dess utmaningar. De strategiska områdena är tänkta att utgöra underlag för den balanserade styrningen. Långsiktiga och kortsiktiga mål har vidareutvecklats inom samtliga perspektiv, främst sett utifrån ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv. Budgetförutsättningarna bygger på den budget och ekonomiska plan för som beslutades av Regionfullmäktige den november 2017 samt den tilläggsbudget som beslutats av Regionstyrelsen den 19 december Därefter har de ekonomiska förutsättningarna uppdaterats avseende skatteunderlag, statsbidrag, pensionskostnadsutveckling och finansiella poster. Konsekvenser av tilläggsbudgeten för 2018 har medfört att verksamheternas ekonomiska ramar för verksamheter generellt har utökats, främst avseende högre kostnader för intern pensionsavgift. Läkemedelsbudgeten har reducerats något och större delen härav omdisponeras till en ny tjänst för läkemedelsnära arbete inom sjukhusen. I övrigt har den generella uppräkningen av verksamheternas ekonomiska utrymme justerats upp till 3,0 procent från och med år Generella besparingar ska genomföras motsvarande 0,23 % av omslutningen, dock ej inom primärvården. Regionplanen ligger till grund för nämndens arbete med budget för 2019 samt utblickar/planering för kommande år.

30 HSN1 30(47) Hänsyn har tagits till förändrad förtroendemannaorganisation som beslutats i Regionfullmäktige den 28 februari 1 mars Ansvaret för Laboratoriemedicin Västernorrland och Folkhälsa inklusive samordningsförbunden flyttas därmed från och med 2019 till Hälso- och sjukvårdsnämnden från Regionstyrelsen respektive Folkhälso-, primärvård och tandvårdsnämnden där den senare då upphör. Även produktionsansvaret för de Regiondrivna Hälsocentralerna och Folktandvården flyttas till Hälsooch sjukvårdsnämnden. De ekonomiska ramarna för de Regiondrivna Hälsocentralerna och Folktandvården ligger fortsatt under Regionstyrelsen. Då den nya förtroendemannaorganisationen träder i kraft först den 1 januari 2019 ligger arbetet med budget ansvarsmässigt i stort sett kvar i befintlig organisation under år Detta innebär att ansvaret för att ta fram budget för Folkhälsa inklusive samordningsförbunden, Hälsocentralerna inklusive Österåsens hälsohem samt Folktandvården ligger hos Folkhälso-, primärvårds- och tandvårdsnämnden. För Hälso- och sjukvårdsnämnden gemensamt, Specialistvården och Rättspsykiatriska regionkliniken ligger ansvaret kvar hos Hälso- och sjukvårdsnämnden. Även ansvaret för budgetprocessen inför 2019 avseende Laboratoriemedicin Västernorrland ska ligga hos Hälso- och sjukvårdsnämnden, vilket innebär en överflyttning från Regionstyrelsen. Inom regionen används balanserad styrning/balanserat styrkort (BSK) som metod för verksamhetsplanering och uppföljning. Metoden fokuserar på det som är strategiskt viktigt och innebär att verksamheten beskrivs, planeras och följs upp ur fyra perspektiv invånare, medarbetare, process och ekonomi. Balans skapas mellan kort- och långsiktiga mål och mellan finansiella och icke finansiella mål. De budgetskrivelser som upprättas ska utgå från den balanserade styrningen med de fyra perspektiven och med de termer och begrepp som gäller inom Region Västernorrland. Hur inriktningsmålen ska uppnås för de olika verksamhetsområdena ska tydliggöras. Till budgetskrivelsen ska respektive balanserade styrkort för 2019 bifogas. Facklig samverkan i CPAR den 14 maj sunderlag Budgetförutsättningar för Hälso- och sjukvårdsnämnden och Folkhälso-, Primärvårds- och Tandvårdsnämnden, bilaga 22 Regionplan (dnr 18RS427)

31 HSN1 31(47) Beredning Hälso- och sjukvårdsnämndens arbetsutskott den 8 maj Stig Grip (M) och Roger Byström (C) deltog inte i beslut. Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar på arbetsutskottets förslag att med utgångspunkt i upprättade budgetförutsättningar uppdra till berörda förvaltningar att, senast den 21 september 2018, inkomma med förslag till budget och flerårsplan för Protokollsanteckning Roger Byström (C) lämnar för Vårdalliansen följande anteckning till protokollet: Alliansen noterar till protokollet att vi hade andra budgetförutsättningar i vår flerårsplan

32 HSN1 32(47) 74 Balanserat styrkort 2019, Hälso- och sjukvårdsnämnden Diarienummer: 18HSN1004 Ärendeansvarig: Hanna Wahlund Handläggare: Johanna Wikström Ärendebeskrivning Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar för att det varje år upprättas en budget samt ett balanserat styrkort med fyra perspektiv för nämndens ansvarsområde. Vidare ansvarar nämnden för att verksamheten kontrolleras, följs upp och utvärderas inom sitt ansvarsområde. De balanserade styrkorten utgör en konkretisering av de övergripande mål som fastställts genom regionplanen. Balanserade styrkorten innehåller strategiska områden samt önskade resultat i form av mål och mått som ska utgöra underlag för värdering och analys av respektive verksamhets måluppfyllelse, utifrån de övergripande målen. I Hälso- och sjukvårdsnämndens ansvarsområden ingår Specialistvården inklusive laboratoriemedicin, Regiondriven primärvård, Folktandvården och Rättspsykiatriska regionkliniken. Det balanserade styrkortet innehåller mål och mått som ska bidra till att säkerställa måluppfyllelse för de inriktningsmål som fastställts för respektive perspektiv i regionplanen. Nämndens balanserade styrkort följs upp genom månadsrapport, delårs- och årsredovisning. De strategiska områdena samt de önskade resultat som definierats i regionplan , har omsatts genom det balanserade styrkortet i form av mål och mått för sunderlag Balanserat styrkort 2019 Hälso- och sjukvårdsnämnden, bilaga 23 Presentation Förslag till Balanserat styrkort Hälso- och sjukvårdsnämnden 2019, bilaga 23a Beredning Hälso- och sjukvårdsnämndens arbetsutskott den 8 maj 55. Beredningen genomfördes tillsammans med Folkhälso-, primärvårds- och tandvårdsnämndens arbetsutskott. Förslaget till balanserat styrkort har reviderats utifrån arbetsutskottens gemensamma synpunkter.

33 HSN1 33(47) Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar på arbetsutskottens förslag att fastställa Balanserat styrkort 2019 Hälso- och sjukvårdsnämnden.

34 HSN1 34(47) 75 Yttrande över remiss från JO, Riksdagens ombudsmän, angående övervakade urinprov Diarienummer: 18HSN784 Ärendeansvarig: Tobias Åsberg Handläggare: Pär Birgersson Ärendebeskrivning En patient vid Psykiatriska länskliniken i Sundsvall har till JO ingett anmälningar mot Psykiatrin i Västernorrland dels med anledning av att han för att erhålla ADHD medicin tvingas genomgå återkommande drogtester genom bevakad urinprovslämning och dels mot att hans 16 årige som också utsätts för detta. Patienten ifrågasätter lagligheten av detta samt upplever för egen del situationen som kränkande. sunderlag JO:s remiss i ärendet (inklusive JO-anmälningar ingivna och ), bilaga 24 JO:s efterremiss i ärendet (inklusive JO-anmälan ingiven , bilaga 25 Yttrande över remiss från JO, anmälan med ifrågasättande av laglighet av genomförande av drogtester inför och i samband med förskrivning av narkotikaklassad medicin vid behandling av ADHD, bilaga 26 Yttrande från verksamhetschefen för Länsverksamhet Psykiatri, , bilaga 27 Riktlinjen Insättning och uppföljning vid centralstimulantiabehandling, bilaga 28 Beredning Hälso- och sjukvårdsnämndens arbetsutskott den 8 maj Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar på arbetsutskottets förslag att avge Yttrande över remiss från JO, anmälan med ifrågasättande av laglighet av genomförande av drogtester inför och i samband med förskrivning av narkotikaklassad medicin vid behandling av ADHD.

35 HSN1 35(47) 76 Yttrande till Förvaltningsrätten i Stockholm avseende Arbetsmiljöverkets ansökan om utdömande av vite Diarienummer: 18HSN928 Ärendeansvarig: Tobias Åsberg Handläggare: Nina Fållbäck Svensson/Pär Birgersson Ärendebeskrivning Arbetsmiljöverket har vid besök vid Länssjukhuset Sundsvall den 2 februari 2017 konstaterat att det vid sjukhuset fanns tre patienter placerade i sängar i korridoren med långsidan mot väggen. Arbetsmiljöverket uppger i sin ansökan om utdömande av vite att denna placering av sängar strider mot deras beslut av varigenom landstinget förbjudits att placera sängar på angivet sätt då detta strider mot ovan angivet beslut på sådant sätt att det på båda långsidorna av placerade sängar ska finnas ett fritt utrymme om minst 0,8 meter från väggar eller fast monterade föremål eller lösa föremål som är så otympliga att de inte lätt kan flyttas undan. Förbudet att placera sängar på det sätt Regionen nu gjort är lagakraftvunnet och förenat med ett löpande vite om kronor vid överträdelse. sunderlag Arbetsmiljöverkets ansökan om utdömande av vite , bilaga 29 Arbetsmiljöverkets Besöks PM , Länssjukhuset Sundsvall, bilaga 30 Sjukhusdirektörens yttrande i ärendet, , bilaga 31 Yttrande till Förvaltningsrätten i Stockholm avseende Arbetsmiljöverkets ansökan om utdömande av vite, bilaga 32 Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att avge Yttrande till Förvaltningsrätten i Stockholm avseende Arbetsmiljöverkets ansökan om utdömande av vite ; samt att förklara paragrafen omedelbart justerad.

36 HSN1 36(47) 77 Information om förslag till utgångspunkter och tidsplan för framtagande av ny målbild för sjukvårdsregional samverkan inom Norrlandstingens regionförbund Diarienummer: 18HSN1001 Ärendeansvarig: Hans Wiklund Handläggare: Monika Johansson Ärendebeskrivning Norrlandstingens regionförbund (NRF) är ett kommunalförbund, där de fyra nordligaste regionerna och landstingen är medlemmar, och är ett samverkansorgan i norra sjukvårdsregionen för att tillvarata och utveckla gemensamma intressen inom hälso- och sjukvård, utbildning och forskning och därmed sammanhängande verksamheter. Vid sammanträdet för kommunalförbundets förbundsdirektion diskuterades det framtida sjukvårdsregionala samarbetet. Uppdrag gavs till förbundsdirektören att förbereda ett underlag och redovisa förslag till aktiviteter för utökad samverkan i norra sjukvårdsregionen. Förslag presenterades av förbundsdirektören vid förbundsdirektionens sammanträde Beredningsgruppen som består av tjänstemän från alla medlemmar gavs då i uppdrag att sammanställa konkreta förslag på aktiviteter med syfte att öka tilliten, förtydliga juridiken och NRF:s roll avseende den sjukvårdsregionala strukturen för kunskapsstyrning. Vid förbundsdirektionens sammanträde redovisade förbundsdirektören ett antal föreslagna aktiviteter för att öka samverkan i sjukvårdsregionen. En av dessa aktiviteter var att forma en gemensam målbild för sjukvårdsregional samverkan. Förbundsdirektionen beslutade arbetet skulle gå vidare med redovisning vid förbundsdirektionens sammanträde Vid detta möte presenterade förbundsdirektören förslag till utgångspunkter för målbild (bilaga 9). Förbundsdirektionen beslutade att medlemmarna skulle diskutera och komplettera utgångspunkterna, samt att beslut om gemensam målbild ska fattas vid förbundsdirektionens sammanträde den maj Förslag att ställning till avseende framtagande av gemensam målbild för samverkan i norra sjukvårdsregionen: Syftet med den sjukvårdsregional samverkan är att åstadkomma en god, tillgänglig och vård för medborgarna.