GÖR DET! Planeringsbok för communitydansprojekt
|
|
- Rune Jansson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 GÖR DET! Planeringsbok för communitydansprojekt
2 N N E Alla som vill, kan dansa. Intentionen, viljan och valen bakom en rörelse avgör om det är dans eller inte. Communitydans är en metod för att erbjuda alla människor en möjlighet att uttrycka sig med dans. Arbetet leds av en danskonstnär. E Danskonstnären utgår från en plats och invånarna som lever där, och lyfter fram invånarnas berättelser. Kultur i Väst genomför kontinuerligt olika satsningar på communitydans. För att underlätta arbetet för dig som är W S E INTENTIONEN, VILJAN OCH VALEN BAKOM EN RÖRELSE AVGÖR OM DET ÄR DANS ELLER INTE. ny på området har vi samlat våra och andras erfarenheter. Vi vänder oss både till dig som är värd för ett communitydansprojekt till exempel som anställd i en kommun eller i en organisation och till dig som är danskonstnär. Vi hoppas kunna bidra till att ni tillsammans tidigt hittar styrkor och svagheter i projektets struktur, enas om en tydlig målbild, och att just ert communitydansprojekt blir en spännande och utvecklande resa! S 3
3 VAD ÄR COMMUNITYDANS? I communitydans får amatören hjälp med att skildra och förmedla en berättelse eller fråga man tycker är viktig eller angelägen, tillsammans med professionella konstnärer. Ett communitydansprojekt kan se ut på många olika sätt, men det finns några gemensamma ramar: Målgruppen är alla medborgare vem som helst Danskonstnären fungerar som guide eller inspiratör Deltagarna får möjlighet att göra konstnärliga val Vägen är lika viktig som målet Dansen är både ett verktyg och ett konstnärligt uttryck Man använder en demokratisk metod Platsen för projektet är ofta en utgångspunkt i arbetet Målgruppen Har du någon målgrupp du vill prioritera just nu? Valet av grupp kan se olika ut, beroende på projektets mål. Du kanske söker likheter, olikheter, befintliga grupper eller helt nya grupper. Du kan hålla öppna utlysningar eller handplocka deltagare. Danskonstnären En communitydanskonstnär bör vara trygg i sitt konstnärskap för att kunna vara receptiv och nyfiken. Viktiga nycklar i arbetet är en pedagogisk förmåga och erfarenhet av olika delaktighetsmetoder. Deltagarna gör konstnärliga val Ett vanligt missförstånd är att communitydans liknas vid amatördans. Här finns betydande skillnader både i process och produkt. I communitydans får deltagarna möjlighet att göra betydande konstnärliga val. Ofta utgår arbetet från deltagarnas egna erfarenheter, berättelser och tankar. Deltagarna har också möjlighet att utgå från sina egna rörelsespråk och intressen, och påverka processen. Vägen är målet Ett communitydansarbete behöver inte alltid resultera i en produkt, till exempel en föreställning. Processen är viktig i sig, och arbetet behöver inte visas för publik. Målet är utveckling genom möten via dansen. Dansen är ett verktyg och en konstform Mötet med danskonsten är kärnan i en communitydansprocess. Metoden gör att fler människor får möjlighet att uttrycka sig genom dans. Det leder till att dansen utvecklas som konstart. I communitydansprocesser ser man ofta positiva effekter inom andra områden, det kan till exempel gälla hälsa, gruppdynamik, eller integration. Det är naturligtvis bra, men är inte huvudsyftet i ett communitydansarbete. Demokratisk metod Danskonstnären lotsar gruppen genom processen,mot ett gemensamt mål, med ett demokratiskt förhållningssätt. Platsen som utgångspunkt för arbetet För invånarna kan den lokala närmiljön innehålla kopplingar till särskilda händelser, känslor, fenomen eller viktiga frågor de vill lyfta. Genom communitydansprocessen laddas platsen också med nya minnen. 4 5
4 PROJEKTETS EKONOMI Den här planeringsboken utgår från att ert communitydansprojekt är finansierat och har en färdig budget. Boken kan också vara till hjälp i planeringsfasen inför att man söker finansiering. De flesta projekt genomförs med stöd av flera aktörer, på kommunal, regional, nationell eller EU-nivå. VISION, MÅL OCH SYFTE Att formulera en vision. Att enas om projektets mål, syfte och ansvarsområden. Värd Formulera dina och organisationens/kommunens syften och mål med projektet. Beskriv din vision med fem ord. Vill du ha hjälp med att söka finansiering till ett framtida projekt eller till en fortsättning på ett befintligt projekt, kan du alltid vända dig till din regionala danskonsulent för råd och stöd. Vår projektbudget i stora drag: Danskonstnär Formulera dina konstnärliga syften och mål med projektet. Beskriv din vision med fem ord. Total budget: 6 7
5 Båda Diskutera er fram till vad som är kärnan i ert projekt. Hitta era gemensamma syften och mål. Skriv ner 1 3 kortsiktiga mål och 1 3 långsiktiga mål. Det här bildar er gemensamma riktning för projektet. Formulera målen i en enkel och kortfattad version som ni använder när ni presenterar projektet för till exempel samarbetsparter. Kortsiktiga mål En kreativ arbetsprocess kan ofta gynnas av flexibilitet. Målen kan behöva uppdateras eller skrivas om längs vägen. Projektets namn: Vår gemensamma vision: Våra gemensamma syften och mål: Försök alltid i första hand att lägga fokus på deltagarnas process och resa genom projektet, oavsett om ni strävar mot ett publikt möte eller inte. Långsiktiga mål När ni har en grupp deltagare kan det vara bra att också titta på deras mål och visioner för arbetet. Jämför med era egna mål! För att nå vår vision behöver vi kontakta följande samarbetsparter: 8 9
6 TID OCH TIDSPLAN Att sätta en start- och slutpunkt för projektet, att inventera och fördela resurser och att skapa en tidsplan för projektets olika aktiviteter och stadier. Danskonstnär Gör en uppskattning av hur många arbetstimmar dina uppgifter i projektet tar. Dela upp tiden i olika poster, så att det till exempel är tydligt hur många timmar som behövs för din personliga planering, projektets gemensamma planering, arbete med deltagarna i den konstnärliga processen och för efterarbete och dokumentation. Båda Sätt en start- och slutpunkt för projektet. Vilka för- och nackdelar ser ni med den valda tidpunkten för projektet? Gör en tidsplan för de olika delarna i projektet. När ska alla samarbetsparter vara klara? När måste information gå ut om att ni söker deltagare? När ska ni ha hittat alla deltagare? När måste lokalen vara bokad? Under vilken period träffas deltagarna? När sker sista gemensamma träffen? När ska ni utvärdera och sammanfatta projektet? Bestäm hur ofta ni stämmer av med varandra under projektet. Värd Projektet som helhet har mycket att vinna på att använda danskonst- närens timmar till det konstnärliga arbetet i så stor utsträckning som möjligt. Du som värd är ett viktigt stöd till danskonstnären och kan hjälpa till på många olika sätt: hitta nya deltagare, se till att lokalen är upplåst, avlarmad och uppvärmd, sköta transporter, beställa mat och dryck, bjuda in till träffar, skylta lokaler, hålla i eventuellt publikarbete etcetera. Stäm hellre av med varandra för ofta än för sällan! Ibland kanske det känns som om man inte har något att berätta, men det kan ändras när man kommer igång. Täta samtal kan bidra till att bygga en stabil plattform för projektet. Glöm inte att lägga in er gemensamma planeringstid i projektets tidsplan
7 Rita upp en tidsplan för projektet, där du noterar viktiga hållpunkter
8 HITTA GRUPPEN Att ta reda på vilka deltagare ni söker. Att formulera projektet och den konstnärliga visionen på ett sätt som passar er målgrupp. Att nå ut med information. Danskonstnär Du som bärare av de konstnärliga visionerna är den som kan inspirera, skapa trygghet och locka deltagare till projektet. För att förstå miljön du ska arbeta i, är det viktigt att du planerar in tid för träffar med nyckelpersoner på platsen eller inom organisationen där projektet ska ske. Här förankrar du projektet, får veta mer om sammanhanget du ingår i och kan få värdefulla nycklar till att hitta deltagare. Det är också viktigt att du och din värd tillsammans jobbar med hur ni formulerar den konstnärliga visionen för projektet, med målet att hitta deltagare. Värd Du som är värd har möjlighet att organisera arbetet med att hitta deltagare. Ta stöd av danskonstnären för att formulera en beskrivning av projektet, den konstnärliga idén och vilka deltagare ni söker. Se också över om någon målgrupp är särskilt underprioriterad inom just din kommun eller organisation. Här är några idéer om hur du sedan går vidare med att hitta deltagare: Låt danskonstnären presentera sig för kommunen/organisationen och kanske visa tidigare communitydansarbeten. Arrangera en mötesplats där du och danskonstnären träffar samar- betsparter och tänkbara deltagargrupper. Sprid information om projektet genom till exempel affisch och flyer eller digitalt via sociala medier och nyhetsbrev. Ta hjälp av samarbetsparter för att sprida information i sina nätverk
9 Båda Kom överens om er målgrupp, vilka människor ni söker till projektet. Titta också på hur ni kan rekrytera deltagare utifrån perspektiv som genus, jämställdhet, tillgänglighet och mångfald. En gemensam målsättning gör det lättare att hitta rätt kommunikationsform, rätt kanaler och tillvägagångssätt för att nå deltagare. När ni har kommit överens om en målgrupp, behöver projektet formuleras för just den målgruppen. Ibland kan det kännas svårt att beskriva ett projekt som ännu inte genomförts och som gruppen dessutom kommer att kunna påverka. Ett bra sätt att komma igång är att först hitta ett välkomnande och inbjudande tilltal. Gå sedan vidare med att formulera angelägna beröringspunkter för de människor ni söker, och sätta ord på möjligheterna i att delta i projektet. Finns kanske liknande projekt som ni kan använda som exempel på hur det kan se ut? Finns det grupper av människor som ni inte vet hur ni kan komma i kontakt med? Behöver informationen översättas till andra språk, eller ske genom bildkommunikation? Våra målgrupper: Ett projekt av det här slaget har ofta många mål. Känn inget krav på att kommunicera alla syften, mål och effekter med arbetet till presumtiva deltagare. Vissa syften och mål kan vara enklare att nå om de får vara bakomliggande tysta värden. Ett framgångsrikt sätt att nå en ny grupp människor är att låta danskonstnären investera tid på en ny plats, finnas i miljön, lyssna in, svara på frågor och visa glimtar från sitt konstnärskap. Att få göra själv, är ofta det mest effektiva för att skapa intresse. Danskonstnären kan ge smakprov på hur arbetet kan se ut, till exempel genom en workshop. Om danskonstnären bor långt bort kan videohälsningar vara ett sätt att presentera sig. Hur förmedlar vi projektet till vår målgrupp? När ni har hittat era deltagare, är det viktigt att hålla kontinuerlig kontakt. Här kan värden hålla i relationen med gruppen fram till projektstart, till exempel via mail, sociala medier eller genom inplanerade fikastunder, där man sprider inspiration och information. Det kan också fungera fint att bygga relationen med gruppen i direkt anslutning till projektstart. Detta kan passa grupper som är nya, ovana och som kanske har ett motstånd som måste övervinnas
10 TEAMET Att skapa långsiktiga effekter genom att ha ett starkt team med flera spindlar i nätet. Danskonstnär Som danskonstnär leder du det konstnärliga arbetet. Här är det viktigt att ditt arbete med gruppen inte blir isolerat. För att få långsiktiga effekter på platsen ni har valt, är det viktigt att försöka involvera fler, även i det konstnärliga arbetet. Titta till exempel på möjligheterna att samarbeta med en lokal danskonstnär eller danspedagog. Kanske finns det även lokala konstnärer från andra konstformer som kan bidra till processen? Båda En av förutsättningarna för att ett communitydansprojekt ska överleva över tid och ge långsiktiga effekter är att det är skapat utifrån en hållbar struktur. En god relation mellan konstnär och värdorganisation är en bra grund. Samarbeta för att arbetsmetoderna och erfarenheterna från projektet ska kunna spridas och leva vidare på platsen, även efter projektets slut. Detta gör ni genom att: planera långsiktigt från start involvera lokala resurser i projektet skapa tydliga ansvarsområden och uppgifter för alla inblandade Värd Du som värd ingår i teamets kärna. Du är danskonstnärens viktigaste stöd, och är också den som har den lokala kännedomen om fler personer som kan ingå i projektet. Det kan till exempel vara en lokal danspedagog, konstnärer från olika konstformer, tjänstemän inom kultursektorn, fritidsledare, ungdomskonsulenter etcetera. Skapa en kontaktlista med både e-post och telefon till nyckelpersoner och andra viktiga funktioner inom projektet, till exempel vaktmästare, rektor, tolk, ungdomskonsulent, pedagog etcetera. Engagemang över tid brukar bidra till att projektet blir starkt och väl förankrat. Genom täta avstämningar och möten får alla involverade möjlighet att se sin roll och sitt ansvar i projektet
11 Så här ser vår modell ut: Danskonstnär Värd Samarbetspart Deltagare Kortsiktig struktur. Ett communitydansprojekt med en värd, en danskonstnär, en samarbetspart och en grupp deltagare som arbetar isolerat, stannar ofta vid just ett projekt. Lokal resurs från t ex kulturförening Lokal danspedagog Danskonstnär Värd Samarbetspart, t ex tolk, tonsättare, kostymör etc. Deltagare Lokal resurs, t ex ungdomskonsulent Långsiktig struktur. För att projektet ska leva vidare krävs en god relation mellan konstnär och värdorganisation. Delaktighet är ett nyckelord
12 PLATS OCH RUM Att välja en plats för projektet. Att skapa trygga och anpassade rum för den kreativa processen. Båda Den plats ni väljer får konsekvenser för projektet. Hamnar någon på hemmaplan respektive på bortaplan utifrån den plats ni väljer? Är det en trygg plats för alla? Diskutera för- och nackdelar med olika platser till exempel genom att titta på platsens Danskonstnär Fundera över vilken typ av plats som ger dig konstnärlig inspiration, eller som ger näring till den konstnärliga process projektet ska arbeta med. geografiska sammanhang sociala sammanhang närhet till knutpunkter, till exempel kollektivtrafik Gör en lista över vad som behövs i en lokal där du och gruppen ska jobba. Till exempel: Storlek på rummet Golv/matta Värme Insynsskydd Toalett/dusch Handikapptoalett/dusch Hiss Rullstolsramp Möjlighet att komma nära entrén med bil Tänk utanför boxen! Ett rum för dans behöver kanske inte vara en lokal som just nu används för dans. Kanske passar ert communitydansprojekt bättre i en helt annan typ av miljö? Våra reflektioner kring platsen: Värd Du som värd har en viktig roll genom din kännedom om platsen för projektet. Genom din förkunskap och dina kontakter har ni möjlighet att hitta en bra plats och lokaler för gruppen att jobba i. Tänk också på att projektet också kan behöva rum till exempel för möten eller där ni kan äta tillsammans
13 DEN PERSONLIGA BERÄTTELSEN Etik i rummet och vid offentliga visningar. Att hjälpa publiken förstå vad den ska få uppleva. Att skapa trygga ramar för dokumentation eller sammanfattning av processen. Danskonstnär Att hantera en människas personliga berättelse och uttryck kräver integritet, respekt och fingertoppskänsla. Alla ska kunna känna sig bekväma med det som förmedlas, både nu och framåt i tiden. Därför är det extra viktigt att ge deltagarna möjlighet att påverka och också ge dem tid att reflektera över vad de vill dela med andra. Ställ regelbundet frågor till exempel kring bilder, rörelser eller övningar. Det är viktigt att alltid hantera ett nej eller en tveksamhet varsamt, oavsett var ni är i processen. Försök så långt det går att erbjuda deltagaren andra möjligheter, där han eller hon är helt bekväm. Som danskonstnär har du ett ansvar för att sätta gränser för hur du låter deltagarna presentera sina personliga berättelser. En person som till exempel gått igenom ett trauma kan som en del av sin läkningsprocess berätta detaljer som i vissa fall bör stanna i rummet. Kanske bör delar av berättelser abstraheras, om projektet ska presenteras i en publik form. Var varsam när du flyttar ett communitydansarbete ur sitt sammanhang eller ur sin miljö. Fundera över hur du kan förmedla sammanhanget, processen och dess mål och syfte, för en publik som saknar förkunskap. Saknas detta, kan resultatet upplevas som lösryckt och därigenom svårläst. Skapa goda förutsättningar för ett kvalitativt möte genom att till exempel berätta om: projektets syfte tidsramarna gruppen, dess sammansättning och deltagarnas tidigare erfarenheter hur ni har jobbat En modell för att ge publiken en förförståelse inför en visning av communityarbetet är att låta deltagarna skriva en personlig presentation. Den kan vara en del i inbjudan eller läsas upp innan föreställningen
14 Värd Du som arbetar i en kommun eller i en organisation kan hjälpa danskonstnären i arbetet med deltagarnas personliga berättelser bland annat genom att skapa trygga och bra ramar för dokumentationen av projektet. Du kan till exempel stötta genom att gå igenom spridningsregler och hur dokumentation av olika slag får visas och användas, och på vilka villkor. Har ert projekt deltagare under 18 år krävs tillstånd från vårdnadshavare för att publicera bild eller rörlig bild där personen medverkar. Det är också mycket viktigt att veta om någon i gruppen har skyddad identitet. Ska processen dokumenteras? I så fall hur och när? Vad har dokumentationen för mål och syfte? Vem äger dokumentationen? Vem äger verket? För vem får dokumentationen visas? Båda En viktig del när man arbetar med personliga berättelser är att noga utarbeta regler för dokumentation. Informera också gruppen om vad som gäller. Sätt upp regler för gruppens egna filmningar och foton och spridning av dessa. Glöm inte att informera alla involverade i projektet vad som gäller angående fotografering, filmning och annan dokumentation
15 SLUTET EN NY BÖRJAN Att avsluta projektet, utvärdera, ta vara på erfarenheterna och titta framåt. Danskonstnär Fundera över hur du kan bidra till att deltagarna tar projektet vidare. Är du villig att fortsätta arbeta med gruppen, kanske i en annan form? Har du tips till deltagarna om andra sammanhang som skulle passa dem? Båda Redan vid projektstart är det bra att fundera över när och hur ni vill utvärdera arbetet. Här finns många olika sätt. Ni kan välja att göra det löpande under processen eller vid projektets avslut. En utvärdering kan ske till exempel genom en enkät, genom samtal, intervjuer eller i grupp. Informera gruppen redan vid projektstart hur och när ni kommer att utvärdera arbetet, och vem som ansvarar för detta. Diskutera tillsammans, med utvärderingen som grund, vad gruppen behöver för att ta projektet vidare till nya mål efter avslutat projekt. Såhär utvärderar vi projektet: Värd Titta på vilka andra kreativa mötesplatser du kan erbjuda gruppen inom din kommun/organisation. Kanske går det att erbjuda återkommande besök av danskonstnären eller en lokal ledare som arbetar vidare? Kan deltagarna sätta upp sig på maillistor för nyhetsbrev eller vill ni skapa en gemensam facebookgrupp för att hålla kontakten framåt? Det kan vara svårt att mäta hur framgångsrikt ett communitydansprojekt har varit. Att deltagare, deras familjer, vänner och andra personer runt dem har blivit berörda av arbetet kan vara starka indikatorer på en bra process. Andra tecken på ett bra projekt är att deltagarna har känt sig trygga och varsamt behandlade
16 TANKAR OM DANS OCH VIDGAT DELTAGANDE Danskonstnären och värden måste vara trygga i att:... oavsett gruppkonstellation, med deltagare med eller utan funktionsvariationer, hitta balansen mellan att ge utmaningar och stöd i processen. lyssna aktivt och vara öppen för kommunikation i och utanför kärngruppen. Underskatta aldrig att äta och ibland laga mat ihop.... alla kroppar kan dansa. I en oerfaren deltagare finns alltid oupptäckta konstnärliga förmågor och resurser som kan utvecklas och bli synliga i en communitydansprocess. bygga på deltagarnas intressen och styrkor. Kanske har de tidigare erfarenheter av olika dansstilar, sporter eller andra fysiska uttrycksätt.... låta konstformen förmedla sig själv genom görande och upplevelse.... en communitydansprocess kan ibland upplevas som lös i kanterna. Det är en viktig del av processen och utforskandet och kan kräva både tålamod och förståelse... det ibland finns förutfattade meningar om vad dans är, hur dans ser ut, och vem som får och kan dansa. Vidga perspektiven genom att använda olika ord för dans, till exempel rörelse eller storytelling. Visa på olika sorters dans och vitt skilda arbetsprocesser. Fokusera hellre på den egna kroppens möjligheter till uttryck och glädjen i att vara en del av en kreativ och konstnärlig process. Detta gäller framför allt i början av arbetet, innan deltagaren själv fått uppleva vad dans kan innebära.... vara 4 eller 20. Gruppens storlek kan variera från gång till gång. Detta ställer höga krav på danskonstnären att vara flexibel och skapa lagom stora mål och förväntningar på processen. Se om det är möjligt att ha en gemensam överenskommelse i gruppen om vilka tider som gäller och att man kommer till de planerade träffarna utan att tappa någon. Pressen kan ibland bli för stor, danskonstnären måste känna in och vara lyhörd för varje enskild individs situation, och ha respekt för deltagarens pågående liv och utmaningar. Nyckeln är att konstnären försöker förstå deltagarens motivation och ingång i projektet. Det är inte alltid möjligt att möta allas behov men ambitionen att försöka räcker ofta långt. Deltagarna ska känna sig motiverade och engagerade. Om projektet får fortsätta över tid brukar detta problem försvinna genom att en kärngrupp utkristalliseras. Arbetet bygger då på ett personligt och kollektivt ägarskap och skapar tillit, engagemang och nyfikenhet. Ett sätt att följa projektets olika stadier, och också deltagarnas känslor under processen, är att skapa en gemensam loggbok. Här kan ni göra dagboksanteckningar, samla inspirationsbilder och skriva ner tankar under projektets gång
17 LYCKA TILL! Varje projekt är unikt, varje grupp är unik, varje danskonstnär och kommun eller organisation likaså. Vi hoppas att du bland de här råden hittar det som är viktigt just för dig. Har du fler frågor är du varmt välkommen att kontakta danskonsulenterna på Kultur i Väst. Vi bidrar gärna med fler erfarenheter från våra communitydansprojekt, vi kan vara bollplank, bistå med material, kontakter och sammanhang. Vi driver också ett communitydansnätverk som träffas flera gånger per år för att dela erfarenheter och kunskap. Mer information om nätverket, tidigare och pågående projekt och hur vi jobbar med communitydans hittar du på kulturivast.se/dans Danskonsulenterna på Kultur i Väst Anna Åkerström anna.akerstrom@kulturivast.se Eyrun Thorhallsdottir eyrun.thorhallsdottir@kulturivast.se Tina Andersson kristina.andersson@kulturivast.se Texten är skriven av danskonsulenterna på Kultur i Väst utifrån erfarenheter från communitydansprojekt och residens. Birte Niederhaus har läst och kommenterat texten. Särskilt tack till Jo Parkes för värdefull kunskaps- och erfarenhetsdelning
18 Anteckningar
19 Kultur i Väst Kultur i Väst är en av Västra Götalandsregionens kulturförvaltningar och vi får vårt uppdrag från kulturnämnden. Grunden i vårt arbete handlar om att stärka konsten och kulturen, samt att öka kunskapen om de positiva effekter kulturen har i samhället. För att kunna åstadkomma det, samarbetar vi med andra aktörer, regionalt, nationellt och internationellt. Läs mer på kulturivast.se kulturivast.se För ett rikare kulturliv. För alla.
FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET
FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR?
Möte med kommunen. att tänka på före, under och efter besöket
Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Lathund #2 för framgångsrikt påverkansarbet ingår Svenska Ridsportförbundets satsning för att stärka dialogen mellan ridklubbar och beslutsfattare.
FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET
FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN Att arbeta med tillgänglighet och inkludering är inte svårt. Genom att använda femstegsmodellen kan vi hitta
LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket
LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 2. Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Att ridklubben har en bra dialog och ett gott samarbete med sin kommun är viktigt för ridklubbens
UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga
UPPLEVELSEN ÄR DIN Om att se dans tillsammans med barn och unga Den här foldern vänder sig till dig som vill uppleva dansföreställningar tillsammans med barn och unga. Du kanske är lärare, leder en studiecirkel
FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG SCOUTKÅR
FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG SCOUTKÅR FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS AV SCOUTERNA? Vem känner igen sig och tilltalas? STEG
FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG
FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR? Vem
Värdegrund, vision, arbetsmetod. För var och en. inom Strands förskolor. Att få växa och utvecklas med förundran
Värdegrund, vision, arbetsmetod För var och en inom Strands förskolor Att få växa och utvecklas med förundran Alla ska med! Allt går! Alla gör skillnad! Alltid framåt! Välkomna till Strands förskolor För
Västra Vrams strategi för 2015-2016
Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams förskola den lilla förskolan med det stora hjärtat 1 Vår vision Lek, lärande och utveckling i ett positivt, välkomnande, tryggt och öppet klimat och i en
Arbetsplan Äppelbo förskola
Arbetsplan 2016-2017 Äppelbo förskola 1 Vår syn på uppdraget Vi ser ett barn med stor kompetens, ett barn som vill och kan. Vi ser ett barn som utforskar och undersöker omvärlden och som lär i samspel
Blackebergs förskolor
K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (6) Blackebergs förskolor Ing re ss Övergripande bild av verksamheten. Vår verksamhet är till för barn mellan 1-5 år och deras familjer i Blackeberg och Södra Ängby.
Verksamhetsidé för Solkattens förskola
Verksamhetsidé för Solkattens förskola VERKSAMHETSIDÉ Solkattens förskola är en demokratisk mötesplats för barns lek, lärande och utveckling, inflytande och delaktighet. En välkomnande förskola som genomsyras
Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8
Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden
Barn och unga för en hållbar utveckling
Barn och unga för en hållbar utveckling BARN OCH UNGA FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING Välkommen till Grön Flagg! Håll Sverige Rent har utvecklat ett nytt digitalt verktyg för att göra ert arbete enklare och
Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet. In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV
Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV Genom föreningar erbjuds nyanlända flyktingar och invandrare möjlighet till delaktighet i samhällslivet. Vi vinner
STRATEGI 2026 SAMTALSUNDERLAG TILLSAMMANS ÄR VI SKATE SWEDEN
STRATEGI 2026 SAMTALSUNDERLAG TILLSAMMANS ÄR VI SKATE SWEDEN SVENSK KONSTÅKNING Samtalsunderlag, Strategi 2026 Samtalsunderlag Vad betyder strategi 2026 för er? Svensk konståknings Strategi 2026 består
VÄRLDSKULTURMUSEERNAS VÄG VIDARE
VÅR VISION Foton i visionen: Världskulturmuseerna, Filmriding & istock VÄRLDSKULTURMUSEERNAS VÄG VIDARE I det här dokumentet sammanfattas Världskulturmuseernas gemensamma vision. Den är vår kompass. Vår
Strategi för Agenda 2030 i Väst,
Partnerskap för genomförande av de Globala målen i Västsverige Detta dokument tar sin utgångspunkt i visionen om ett Västsverige som är i framkant i partnerskap för genomförande av de Globala målen, och
ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR
SIG3000, v4.0, 2012-09-24 2017-06-30 ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR [Skriv rubrik] Steninge förskolor 2017-2018 Vår vision och verksamhetsidé: Vår verksamhetsidé bygger på demokratiska värden, där pedagogens
Arbetsplan 2015/2016
Arbetsplan 2015/2016 Reviderad nov 2015 Varje dag är en dag fylld av glädje, trygghet lek och lärande Förskolor öster område 2; Kameleonten, Måsen och Snöstjärnan. Förskolenämnd VÅR VERKSAMHET Från och
Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun
Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur
E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld
E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld VISION Våra elever ska förändra världen. I samverkan med samhälle, omvärld, kultur och näringsliv skapas meningsfulla
Så utvecklar vi kommunikationen med hjälp av workshop
Så utvecklar vi kommunikationen med hjälp av workshop Västra Götaland 49 kommuner 1,5 miljoner invånare Västra Götalandsregionen: Hälso- och sjukvård, regional utveckling, kultur, miljö, kollektivtrafik,
Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun
LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &
Riktlinje. Riktlinje för genomförande av medborgardialoger. Beslutas av kommunstyrelsen och gäller för samtliga nämnder och förvaltningar
DIARIENUMMER: KS 136/2017 101 FASTSTÄLLD: KS 130/ 2017-08-14 VERSION: 1 SENAST REVIDERAD: -- GILTIG TILL: -- DOKUMENTANSVAR: Kanslichef Riktlinje Riktlinje för genomförande av medborgardialoger Beslutas
Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012
Lokal arbetsplan Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 1 Arbetet i verksamheten Den lokala arbetsplanen utgår från kvalitetsredovisningen av verksamheten under höstterminen 2010 vårterminen 2011.Här anges
HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET
HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET Utvecklingssamtalet är en årlig strukturerad dialog mellan chef och medarbetare med fokus på medarbetarens arbetsuppgifter, uppdrag, arbetsmiljö och kompetensutveckling.
Pedagogisk plattform. Dalhags förskolor Reviderad
Pedagogisk plattform Dalhags förskolor Reviderad 2014-01-21 Inledning Utifrån Läroplanens intentioner har Dalhags förskolor enats om en samsyn kring barn, lärande och förhållningssätt. Plattformen är ett
Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling
Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland
Ockelbo. Framtidens centrum i fokus. Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10
Ockelbo Framtidens centrum i fokus Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10 Hur kan vi......utveckla en ort eller stad...öka attraktiviteten...och för vem? Ockelbos situation och möjligheter? -
Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),
2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål
HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA
HANDLINGSPLAN Språkutveckling SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA REFLEKTERA UPPTÄCKA OCH FÖRSTÅ SIN OMGIVNING För Skinnskattebergs kommuns förskolor 2018-2019 Innehållsförteckning 1. INLEDNING...
Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk
Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen
Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan
2012-06-27 Sid 1 (9) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Gnistan S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se
VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA
VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga
Lokal arbetsplan läsår 2015/2016
Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan
MED KULTUR GENOM HELA LIVET
MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling
Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016
Handlingsplan Storhagens förskola 2015/2016 1 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga
Regionalt dansnätverk
Projektbeskrivning Regionalt dansnätverk Projektstart respektive projektslut: 2015.07.01 2016.12.31 1. Sammanfattning 2. Bakgrund 3. Syfte och mål 4. Genomförande 5. Tidsplan 6. Målgrupper 7. Projektets
Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering
2018-2019 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering Förskolechef Åsa Iversen Bullerbyns vision: Vår förskola ska vara utvecklande, utmanande och
Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik
Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Inledning Med det här dokumentet vill vi visa på kulturens 1 - kulturarvens 2 och konstarternas 3 - betydelse för ett samhälle som blickar framåt och vill växa.
Tips till dig som UTBILDARE
www.sisuidrottsutbildarna.se Tips till dig som UTBILDARE Innehåll Du som utbildare är viktig 3 Tydlighet i roll och uppdrag 4 Verksamhetsidé, värdegrund och vision ger dig stöd 5 Viktiga frågor i utbildningssammanhang
kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka
kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för
Varför unga? Involvera unga i strategiarbetet inför programperioden 2014-2020!
Varför unga? Involvera unga i strategiarbetet inför programperioden 2014-2020! För att skapa en hållbar landsbygd är unga en viktig grupp att få med i arbetet med att ta fram nya lokala och regionala strategier.
Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014
2011-10-31 Sid 1 (11) Handlingsplan för Valbo förskoleenhet Förskola Markheden Avdelning solen 2013/2014 X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (11) 2.1 NORMER
Handlingsplan. 2013/2014 Glöden
2012-06-27 Sid 1 (8) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Glöden S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se
Förskolan Sjöstjärnan
K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (6) Förskolan Sjöstjärnan F ö r s k o lan med fokus på sång och musik En verksamhetsidé har tagits fram för förskoleverksamheten i Älvsjö - Förskolebarnens framtidstro
Verksamhetsidé för de kommunala förskolorna i Nynäshamns kommun
Verksamhetsidé för de kommunala förskolorna i Nynäshamns kommun En likvärdig förskola där alla barn har rätt att bli sitt bästa jag. Vi erbjuder en förskola i en öppen och tillitsfull atmosfär byggd på
Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.
Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns
Godkännande av ansökan till Vinnova om finansiering av nästa fas av projektet Konsten att skapa stad
2014-10-05 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2013/540-201 Kommunstyrelsen Godkännande av ansökan till Vinnova om finansiering av nästa fas av projektet Konsten att skapa stad Förslag till beslut Kommunstyrelsen
HANDBOK TANKESMEDJA. - en modell för möten mellan forskning och praktik
HANDBOK TANKESMEDJA - en modell för möten mellan forskning och praktik VAD ÄR EN TANKESMEDJA? använd metoden när ni vill... En mötesplats mellan forskare och praktiker. Deltagare väljs utifrån ämnet för
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Smedjans förskola Upprättad 2015-01-01 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och
KULTUR STRATEGI FÖR YSTADS KOMMUN
KULTUR STRATEGI FÖR YSTADS KOMMUN YSTADS KOMMUNS VISION Ystad är porten till framtiden och omvärlden. Här finns en god miljö för kreativa idéer. Företagen verkar såväl lokalt som globalt. Mångfald av fritid
CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2
CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se
PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT
PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då
Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015
2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan För Gröna Markhedens förskola 2014/2015 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet
Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan 2014-2015
Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan 2014-2015 Verksamhetsidé: Bodals förskola är en förskola för alla barn där vi tillsammans värnar om att ha en trygg, rolig och lärorik verksamhet
Junis ledarplattform
Junis ledarplattform Junis ledarplattform Junis barnplattform är en av tre plattformar som redogör för de värderingar och ambitioner som styr Junis arbete. Utöver Junis ledarplattform finns också Junis
Överenskommelsen Värmland
Överenskommelsen Värmland för samverkan inom det sociala området mellan Region Värmland och den idéburna sektorn i Värmland 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Vision... 4 Syfte och Mål... 4 Värdegrund...
Lokal överenskommelse i Helsingborg
Stadsledningsförvaltningen Serviceavdelningen 2017-03-15 Lokal överenskommelse i Helsingborg En överenskommelse om förstärkt samverkan mellan föreningslivet och Helsingborgs stad Kontaktcenter Postadress
Kortfattad slutsummering, arbetsgrupp Kollegial Mötesplats Konkreta förslag på verksamhet, service och tjänster, kompetens och nyckeltal
FÖRUTSÄTTNINGAR Arbetsgruppen har nedan identifierat ett antal förutsättningar för att föreslagna aktiviteterna och struktur ska kunna genomföras och svara upp mot kvalitetskriterierna: Avstämning av medlemmens
Mänskliga rättigheter i styrning och ledning
2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016
S K V A L I T E T S G A R A N T I
K V A L I T E T S G A R A N T I 1 (6) Giltig fr.o.m. 2009-01-01 Giltig t.o.m. 2009-12-31 Sabbatsbergs förskolor Kastanjebacken, Orion och Torsgränd Här får du en spännande och lustfylld resa i lärandet
Vi har en dröm... En folder om arbetsglädje och yrkesstolthet i Pitholms förskoleområde
Vi har en dröm... En folder om arbetsglädje och yrkesstolthet i Pitholms förskoleområde Vi har en dröm att bli bäst i Sverige i arbetet med arbetsglädje och yrkesstolthet i verksamheter där alla känner
för Rens förskolor Bollnäs kommun
för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär
Tillsammans är vi starkare
Tillsammans är vi starkare 1 Innehåll Verksamhetschefen har ordet 4 Nuläge 7 Pysslingen Förskolors kultur 10 Förskolans framtid 15 Barnsyn 16 Lärmiljöer 21 Vår tjänst 23 Utvecklingsinriktade ledare 25
Blåkulla föräldrakooperativs plan mot diskriminering och kränkande behandling HT VT 2018 Blåkullas värdegrund
Blåkulla föräldrakooperativs plan mot diskriminering och kränkande behandling HT 2017 - VT 2018 Blåkullas värdegrund Blåkullas normer och värden baseras på vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar
B A C K A S K O L A N S P E D A G O G I S K A P L A T T F O R M
B A C K A S K O L A N S P E D A G O G I S K A P L A T T F O R M Du läser just nu Backaskolans pedagogiska plattform - vår skolas vision och verksamhetsidé. I denna text berättar vi vad vi vill ska utmärka
Arbetsplan. Förslag planering:
Arbetsplan Vi använder följande referenslitteratur: Civilförsvarsförbundets egna skrifter samt, om cirkeldeltagarna vill, även boken Styrelsearbete i ideella föreningar författad av David Gustafsson. Sammankomst
Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar
2015-10-26 1 (12) Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar Innehåll Innehållet i detta dokument... 2 Allmänt om intervjuerna... 3 Vad är en intervju?... 3 Syfte med intervjuer i
Lokal överenskommelse i Helsingborg
Stadsledningsförvaltningen Serviceavdelningen 2017-05-10 Lokal överenskommelse i Helsingborg En överenskommelse om förstärkt samverkan mellan föreningslivet och Helsingborgs stad Kontaktcenter Postadress
Arbetsplan. Lillbergets förskola Avd /2016
Arbetsplan Lillbergets förskola Avd 4 2015/2016 INLEDNING Vi på avdelning 4 har valt att främst arbeta med målen Språk och kommunikation samt med Utveckling och lärande. På avdelningen går barn i åldrarna
Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD. Mölndal (reviderad augusti -16)
Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD Sörgårdens förskola Mölndal (reviderad augusti -16) Våra styrdokument FN: deklaration om de mänskliga rättigheterna FN:s barnkonvention Läroplanen för förskolan
Lokal handlingsplan. Läsåret 2013/2014. Alla är olika och lika bra. utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010
131014 Lokal handlingsplan utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010 Alla är olika och lika bra Läsåret 2013/2014 NORMER OCH VÄRDEN Ett eller två prioriterade strävansmål
Ekorrens arbetsplan Ht Vt 2015
Ekorrens arbetsplan Ht 2014- Vt 2015 Arbetsplan Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten
Hållbar utveckling för barn & unga
Hållbar utveckling för barn & unga Sveriges största nätverk för arbete med miljö och hållbar utveckling Vi på Håll Sverige Rent är övertygade om att arbetet med hållbar utveckling börjar med barn och unga.
SV Gotland Verksamhetsplan 2018
SV Gotland Verksamhetsplan SV ger människor möjlighet att utvecklas genom att erbjuda kreativa mötesplatser Studieförbundet Vuxenskolans, SVs, uppdrag är att ge människor redskap att upptäcka sina egna
Lokal arbetsplan läsår 2015/2016
Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan
DET SYNLIGA BARNET HUR LYSSNAR VI PÅ BARNEN? MARTINA LUNDSTRÖM BARNS PERSPEKTIV I KVALITETSARBETET
DET SYNLIGA BARNET BARNS PERSPEKTIV I KVALITETSARBETET HUR LYSSNAR VI PÅ BARNEN? MARTINA LUNDSTRÖM FINLANDSSVENSK UTBILDNINGSKONFERENS HELSINGFORS SEPTEMBER 2017 MARTINA LUNDSTRÖM PEDAGOGISTA OCH UTBILDNINGSKONSULT
Verksamhetsplan för Skärets förskola ht.11- vt.12
Verksamhetsplan för Skärets förskola ht.11- vt.12 Beskrivning av verksamheten Skärets förskola ligger på Hasslö och ingår i Nättraby rektorsområde. Förskolan startades år 2003 och består av tre avdelningar
Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT
Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT Vi är samma lag Vi levererar minnen Ledande branschkunskap Våga sticka ut Ingen kund är den andra lik Glöd Vi är alla stolta ambassadörer Utstråla glädje
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...
Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET
Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Alla barn har rätt att möta en likvärdig förskola
LOKAL ARBETSPLAN 2013/14
LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 FÖRSKOLA: Svanberga förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100
Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering
2017-2018 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering Bullerbyns vision: Vår förskola ska vara utvecklande, utmanande och lärorik för alla! INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Utvärdera din kommunikation
Utvärdera din kommunikation Detta är ett verktyg för dig som: Vill ha feedback på ditt sätt att kommunicera som ledare Vill stämma av dina medarbetares förväntningar på hur du kommunicerar med dem Vill
K om m u n i k a ti on s- och p å ve r k a n sp ol i cy
Beslutad av: Regionfullmäktige, 2019-01-29 Diarienummer: RS 2017 04450 Giltighet: från 2019-03-01 till 2023-12-31 K om m u n i k a ti on s- och p å ve r k a n sp ol i cy 2 01 9 2 02 3 Policyn gäller för:
LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15
LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15 Vår vision Verksamheten i vårt område utgår från en gemensam grundsyn kring det kompetenta barnet, kunskap och lärande Verksamheten skall präglas av glädje, lust
K O RT V E R S I O N
KORTVERSION Sedan 2013 är Göteborgs Stads kulturprogram ett styrdokument för alla verksamheter i Göteborgs Stad. Kulturprogrammet visar hur Göteborg ska utvecklas till en ledande stad för konst, kultur
Läsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98)
Handlingsplan för Vattenliljans förskola 2012-12-05 Detta dokument ligger till grund för arbetet i förskolan och innehåller nedbrutna mål från Lpfö98 och Nyköpings kommuns tjänstegarantier. Normer och
Önskehemsgatan 32 4 avdelningar. Förskolebarns framtidstro - vår utmaning
K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (6) Örby förskolor Ripsavägen 33 Ripsavägen 44 4 avdelningar 4 avdelningar Vingåkersvägen 22-26 4 avdelningar Åkerögränd 5 3 avdelningar Önskehemsgatan 32 4 avdelningar
~ Gävleborg Ankom
Ankom 2016-11- 1 7 1(7) För åtgärd w,~ För kännedom Uppdragsöverenskommelse 2017 REGION GÄVLEBORG Gävle Symfoniorkester Gävle kommun och Region Gävleborg, kultur- och kompetensnämnden har träffat följande
VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN
VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN 2016-2017 Innehåll 2016-05-11 Presentation Förskolans värdegrund och uppdrag Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola och hem Samverkan med förskoleklass,
Utvecklingsplan Gossagårdens förskola. Ht 2017 och Vt 2018
Utvecklingsplan Gossagårdens förskola Ht 2017 och Vt 2018 Innehållsförteckning Beskrivning av förskolan Inledning Verksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Nämndens övergripande mål Förskolans prioriterade
Utvecklingsplan Ryrsjöns förskola. Ht 18-Vt 19
Utvecklingsplan Ryrsjöns förskola Ht 18-Vt 19 Innehållsförteckning Beskrivning av förskolan Inledning Verksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Nämndens övergripande mål Förskolans prioriterade områden
Om 12:ornas möten med varandra,sig själva och Försköningen
Om 12:ornas möten med varandra,sig själva och Försköningen genom Land Art Vårt Land Art projekt startades upp en vinterdag i mars på Försköningen i Veberöd. Alla kommunens förskolebarn födda 2012 kom och
Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola
Lokal arbetsplan 2013/2014 Rensbackens förskola Rensbackens förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi tar tillvara både inne- och utemiljön på ett medvetet sätt. Miljön är formad
Hembygdens barn och skola. En studieplan för hembygdsföreningar som vill samverka med skolan
Hembygdens barn och skola En studieplan för hembygdsföreningar som vill samverka med skolan Innehåll Inledning... 3 Om Studiecirkeln... 3 Träff 1... 4 Träff 2... 6 Träff 3... 7 Till Cirkelledaren... 8