RAPPORT. Statusbedömning bassängkonstruktion, Näckenbadet UPPDRAGSNUMMER NACKA KOMMUN

Transkript

1 NACKA KOMMUN Statusbedömning bassängkonstruktion, Näckenbadet UPPDRAGSNUMMER SWECO STRUCTURES AB JOHAN HAGLUND STAFFAN DYRSCH SUMIT KAUR GRANSKAD AV: JOHN MÖLLER repo001.docx

2 Sammanfattning I rapport Näckenbadet, dat av Sweco Structures AB, uppdragsnr redogörs att det kan finnas brister i bassängkonstruktionen på Näckenbadet. Detta uppdrag syftar till att göra en fördjupad studie av betongkonstruktionen, där konstruktionen analyserats teoretiskt genom beräkningar. Till detta har en kvalitativ bedömning gjorts för att försöka förutse vilka konsekvenser ett eventuellt brott skulle medföra. I uppdraget ingår att utvärdera om det går att använda ett elektroniskt mätsystem för att mäta deformationer i konstruktionen. I uppdraget ingår också att utreda om en tillfällig bassäng kan ställas på den befintliga bassängen. Resultatet från denna utredning är att vi ser två möjliga tillvägagångssätt för hur man kan hantera bassängkonstruktionen: 1. Behålla befintlig konstruktion och genom kontroller bevaka konstruktionen. 2. Förstärkning av konstruktion Behålla befintlig konstruktion och genom kontroller bevaka konstruktionen. Sannolikheten för brott i den befintliga konstruktionen bedöms som liten, men den går dock inte att utesluta. Konsekvensen vid ett brott på grund av armeringskorrosion medger sannolikt ett segt brott vilket innebär att deformationen sker långsamt och det bör gå att identifiera sprickor/rörelser innan konstruktionen helt släpper. Risken för personskador är således mycket liten. Det är snarare bassängens funktion som förstörs, exempelvis torde vattnet i poolen blandas med grundvattnet pga. sprickor i konstruktionen. Om sprickor eller deformationer upptäcks så måste bassängen omedelbart stängas och ny bedömning göras. För att bevaka detta krävs kontinuerliga besiktningar av fackman och inledningsvis en grundlig sprickinventering på insida bassäng. Eventuellt kan säkerheten höjas ytterligare med elektronisk mätutrustning som kontrollerar om bassängen rör sig. Läs mer om elektronisk mätutrustning i bilaga 1. Idag är betongens status okänd eftersom det inte har genomförts några provtagningar och besiktning på utsidan av bassängkonstruktionen. Det innebär att det inte går att svara på exakt vilka laster som konstruktionen kan motstå och vilken livslängd som kan förväntas. Ett sätt att få bättre kontroll på bassängkonstruktionen är att kontrollera betongens status genom provtagning och besiktning. Detta kan utföras genom att gräva sig ner på utsidan av bassängen och besiktiga betongen på utsidan i tre punkter och komplettera det med provtagning i betongen. Hur detta går till beskrivs mer i ingående i rapporten. Om betongkonstruktionen statusbedöms genom provtagning och besiktning kan en bedömning om återstående livslängd göras. repo001.docx Sweco Gjörwellsgatan 22 Box SE Stockholm, Sverige Telefon +46 (0) Fax +46 (0) Sweco Structures AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm Johan Haglund Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0) johan.haglund@sweco.se

3 Om man väljer att bevara befintlig konstruktion så är en förutsättning att bassängen aldrig ska tömmas på vatten eftersom det fungerar som en extra säkerhet mot brott. Dessutom kan bassängen inte tömmas på vatten på grund av högt grundvattentryck som medför att bassängen riskerar att lyftas. Förstärkning av konstruktion Ett annat tillvägagångssätt är att förstärka befintlig bassängkonstruktion. Ett sätt att utföra det på är att gjuta en ny betongbassäng i den befintliga betongbassängen. Då krävs kompletterande pålning. Om detta görs så kan bassängen i framtiden tömmas utan att det föreligger risk för att bassängen ska lyfta. Bassängen kan då dimensioneras för önskad livslängd. Konsekvensen av detta blir då att simbassängens mått minskar med motsvarande betongtjocklek som igjutes i befintlig konstruktion. Preliminärt innebär det en minskning med ca 2x200 mm bredd och längd, vad gäller djupet så kan det justeras till lika befintligt om skvalprännan placeras utanför bassängkonstruktionen. Om längdmåttet på bassängen måste kvarstå så ser vi en möjlighet att riva den låga kortsidan och förskjuta bassängen i längsled. En förutsättning för att detta förslag ska fungera är att det går att tillfälligt sänka grundvattnet lokalt runt bassängen undertiden byggarbetet genomförs. Med störst sannolikhet är det inga större svårigheter eller risker förknippade med att sänka grundvattennivån i de översta marklagren ned till bassängens underkant, det torde gå att hantera. Den bedömningen görs bl.a. baserat på att grundvattnet tidigare sannolikt sänkts i området dels i samband med byggnation av bassängen och dels vid olika tillfällen när badhuset varit driftsatt. Om beslut tas om att sänka grundvattnet så bör en ny markundersökning utföras innan för ytterligare kontroll. Läs mer om detta i bilaga 2. Att förstärka bassängen ser vi som ett långsiktigt förslag. Detta är det enda sättet att få total kontroll över bassängkonstruktionen eftersom det är först då som man vet alla förutsättningar. Placera en tillfällig bassäng på befintlig bassäng Att placera en befintlig pool på den befintliga bassängen är inte möjligt utan förstärkning av grundkonstruktionen genom pålning och eventuellt förstärkning av väggar och platta. Det är tekniskt möjligt men vi har svårt att se att det är ekonomiskt försvarbart. Läs mer om detta i bilaga 3.

4 Innehållsförteckning 1 Bakgrund och teori Beskrivning av uppdrag Förutsättningar Befintliga handlingar Markförhållanden Beständighet betong 15 2 Analys Indata till beräkning Material Markförhållanden Vattennivå i pool Mothåll i toppen av bassängkant/golv på mark Laster som kan verka på bassängen Resultat Bassängvägg Upplyft bassäng 20 3 Riskanalys Sannolikhet för brott Konsekvens vid brott Risksänkande åtgärd 23 4 Konklusion 24 Bilaga 1 Beskrivning elektroniskt bevakningssystem för kontroll av deformationer Bilaga 2 Bedömning grundvattensänkning Bilaga 3 Placering av pool ovan befintlig bassäng repo001.docx Sweco Gjörwellsgatan 22 Box SE Stockholm, Sverige Telefon +46 (0) Fax +46 (0) Sweco Structures AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm Johan Haglund Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0) johan.haglund@sweco.se

5 1 BAKGRUND OCH TEORI Bakgrunden till detta uppdrag är att personal på badhuset observerat att bassängen knakar i samband med tömning av bassängen, att bassängen aldrig fått tömmas med hänsyn till risk för lyft av bassängkonstruktion. Sweco har tidigare varit inkopplade för att utreda statusen på bassäng, tak och väggar. Resultatet från de utredningarna återfinns i följande rapporter: Näckenbadet, dat av Sweco Structures AB, uppdragsnr Statusbedömning av Näckenbadet, dat av Sweco, uppdragsnr Statusbesiktning av Näckenbadet, dat av Sweco, uppdragsnr I tidigare utredningar framgår att väggar och tak är kraftigt fuktskadade samt att bassängens betongkonstruktion kan vara defekt. 1.1 BESKRIVNING AV UPPDRAG Uppdragsgivare Objekt Anders Ahlén Nacka kommun Näckenbadet, Saltsjöbaden Swecos uppdrag är att utvärdera om det föreligger risk för att bassängkonstruktionen har brister som kan utgöra en fara för allmänheten. I rapport Näckenbadet, dat konstateras att det kan föreligga vissa risker med beständigheten i bassängkonstruktionen. Detta uppdrag syftar till att göra en fördjupad studie av betongkonstruktionen, där konstruktionen analyserats teoretiskt genom beräkningar. Till detta har en kvalitativ bedömning gjorts för att försöka förutse vilka konsekvenser ett eventuellt brott skulle medföra. I uppdraget ingår att utvärdera om det går att använda ett elektroniskt mätsystem för att mäta deformationer i konstruktionen. I uppdraget ingår också att utreda om en tillfällig bassäng kan ställas på den befintliga bassängen. Sweco har tagit kontakt med CBI Betonginstitutet för att tillsammans bedöma några utav riskerna. Vi har avgränsat oss till att endast utvärdera den stora bassängen då denna sannolikt är värst utsatt.

6 1.2 FÖRUTSÄTTNINGAR Näckenbadet är beläget i Saltsjöbaden. Figur 1 visar byggandens orientering i förhållande till fotbollsplan och havsnivå. Figur 1 - Orienteringsfigur Byggnaden är byggd i olika etapper: Den stora badbassängen byggdes som utomhusbadbassänger omkring Fram till 1982 fanns ett Barracudatält runt om poolen. Byggnadsskalet ovan badbassängerna byggdes omkring 1982 Omklädning/entredel byggdes omkring Figur 2 visar en bild inne i badhuset på den stora bassängen. Figur 2 Bild tagen inne i badhuset 6 (31)

7 Byggnaden är uppbyggd på olika sätt. Figur 3 och 4 visar hur omklädningsrum/entrédelen respektive uppbyggnaden över simbassängerna ser ut. Figur 5 visar hur den djupa bassängen är grundlagd. Träfackverktakstol Isolering Bärande yttervägg Figur 3 - Uppbyggnad omklädnings/entrédel (principskiss) Figur 4 Uppbyggnad simbassängdel (principskiss).

8 1.2.1 BEFINTLIGA HANDLINGAR Figur 5 Sektion genom byggnaden vid den djupa simbassängen Figur 6 Allmänna anvisningar för bassängvägg och bassängbottenplatta. 8 (31)

9 Figur 7 Underkantsarmeringsritning för bassängbotten Figur 8 - Överkantsarmeringsritning för bassängbotten Figur 9 - Pålplacering

10 Figur 10 Armeringsritning bassängväggar Figur 11 Anslutning mellan simbassängensbottenplatta och stålpåle samt allmänna anvisningar för pålar under bassäng. 10 (31)

11 Figur 12 Anslutning mellan simbassängens grundplatta och vägg Figur 13 - Anslutning mellan befintlig bassängvägg (byggd 1968) och platta på mark (byggd 1982)

12 Figur 14 Förankring av befintlig bassängvägg (byggd 1968) och platta på mark (byggd 1982) I figur 14 framgår att bassängen gjutits ihop med grundkonstruktionen för omslutande byggnad. Bassängen gjöts 1968 och golvet gjöts Enligt ritning så förankrades golvet intermittent med centrumavstånd 1 m. Förtagningen i bassängkonstruktionen gjordes enligt ritning 200 bred och förankring gjordes med två nålbyglar som drogs runt befintligt armeringsjärn i bassängen. Betongtvärsnittet vid skvalprännan bedöms vara ca 100 mm bred och armerad med 8 c 150-D. 12 (31)

13 Eftersom vissa ritningar är otydliga så sammanfattas det viktigaste nedan: Bassängväggar: Väggtjocklek t=200 mm Betong K300 (motsvarar ungefär K 30 eller C25/30, möjligen bättre pga. ålder) Täckande betongskikt 30 mm på in- och utsida vägg Armering 8 c200 liggande på in- och utsida vägg Armering 10 c200 stående på in- och utsida vägg. Bassängbotten: Bottenplatta h=200 mm Betong K300 (motsvarar ungefär K 30 eller C25/30) Täckande betongskikt 30 mm på under- och översida platta Armering i överkant 8 c200 resp. underkant 8 c150 Plattan vilar på runda stålpålar 89x8,5 med centrummått ca 2,1 x 2,7m, vilka enligt ritning är fyllda med cementbruk. Anslutning mellan bottenplatta och vägg: Stående armering 10 c150 på insida vägg (C-järn) Stående armering 10 c200 utsida vägg (B-järn) Tätskikt: Det framgår inte på ritning om det finns tätskikt i pool.

14 1.2.2 MARKFÖRHÅLLANDEN Det finns tre stycken marktekniska undersökningar som Sweco tillhandahållit: Scandiakonsult Geoservice Grontmij I den senaste rapporten från Grontmij framgår följande: Figur 15 Urklipp från markteknisk undersökning från Grontmij Således är HHW (högsta högvatten) omkring 0,7 m under markytan. Figur (31)

15 1.3 BESTÄNDIGHET BETONG De vanligaste orsakerna för nedbrytning av betongkonstruktioner är: Frostbeständighet Armeringskorrosion initierad av karbonatisering Kloridinitierad armeringskorrosion Övriga angreppstyper (saltfrost, cement-ballastreaktioner, övriga kemiska reaktioner) Frostbeständighet Vi gissar att frostbeständighet inte påverkat konstruktionen nämnvärt eftersom poolen enligt uppgift varit fylld, med uppvärmt vatten sedan den byggdes. Det medför att temperaturen i betongen sannolikt varit över noll grader även under vintern. Karbonatisering 1 Betongens karbonatisering är en diffusionsprocess som sker när alkaliska komponenter i betong reagerar med luftens koldioxid. Hastigheten som betongen karbonatiseras styrs främst av betongens fuktighet. Fukt i betongen bromsar karbonatiseringshastigheten, ju fuktigare betongen är desto långsammare karbonatiserar betongen. Eftersom bassängen, enligt uppgift, varit fylld sedan den byggdes samt att grundvattnet periodvis ligger på utsidan av bassängväggarna så torde betongen hålla en relativ fuktighet omkring 100%. Korrosion orsakad av karbonatisering är sannolikhet inte något problem. Kloridinitierad armeringskorrosion 1 Om betong tillförs klorider i en viss mängd kan detta sätta igång en armeringskorrosion. I simbassänger tillförs ofta klorider i badvattnet vilket kan resultera i att klorider tränger in i betongkonstruktionen. Om detta är ett problem eller om det kan bli ett problem är i nuläget svårt att säga utan provtagning. Troligvis är bassängväggarna vattenmättad vilket skulle ge en minskad koncentration av kloridjoner vilket är positivt. 1 Läs mer om detta i rapport: Näckenbadet, dat av Sweco Structures AB, uppdragsnr

16 2 ANALYS Eftersom vi inte med säkerhet kan veta vilka förhållanden som råder för konstruktionen så har vi gjort vissa antaganden. I avsnitten nedan redogörs för vilka indata som använts i beräkningarna. 2.1 INDATA TILL BERÄKNING MATERIAL Bassängväggar: Väggtjocklek t=200 mm Betongkvalité har varierats i olika beräkningar (K20, K25, K30) Täckande betongskikt 30 mm på in- och utsida vägg Armeringskvalitet Ks40 Anslutning mellan bottenplatta och vägg Stående armering 10 c150 på insida vägg (C-järn), Ks40 Stående armering 10 c200 utsida vägg (B-järn), Ks MARKFÖRHÅLLANDEN Högsta grundvattennivå är satt lika hög som vattennivån i poolen VATTENNIVÅ I POOL Vattennivån i beräkningen har varierats från tom bassäng till fylld bassäng MOTHÅLL I TOPPEN AV BASSÄNGKANT/GOLV PÅ MARK I beräkningarna har mothållet från bassängkanten varierats. I några beräkningar har hänsyn tagits till mothåll från golvet, i några har vi bortsett från detta. Se figur 13 och 14 hur anslutningen är utformad. 16 (31)

17 2.1.5 LASTER SOM KAN VERKA PÅ BASSÄNGEN Följande laster kan förekomma: Jordtryck Vattentryck från grundvatten Vattentryck från pool Eftersom den omslutande betongplattan runt om bassängen är pålad, se figur 13, så förs överlasterna direkt ner till pålarna vilket innebär att det sannolikt inte förekommer överlast. Vattentryck från pool Jordtryck Vattentryck från grundvatten Vattentryck från pool Figur 17 Laster som verkar på bassängen Vattentryck från grundvatten

18 2.2 RESULTAT BASSÄNGVÄGG För att undersöka vilka spänningar som råder i betongkonstruktionen vid olika situationer så har en rad beräkningar gjorts. Beräkningen avser kontroll av stödarmering i anslutning mellan bassängbotten och bassängvägg. För att få en uppfattning av vad som händer om armeringsarean skulle vara reducerad alternativt att betongkvaliteten är försämrad så har en armeringsdiameter och betongkvalitet varierats. Vilket ger en indikation om hur utnyttjad konstruktionen är. Beräkningen är gjord enligt BKR inklusive säkerhetskoefficienter. I tabell 1 och 2 redovisas resultatet från beräkningarna. Definitionen på utnyttjandegrad är armeringsbehov dividerat med antagen armeringsmängd. Krysset i tabellerna visar vilka laster som ingår i beräkningarna. 18 (31)

19 Lastfall Utnyttandegrad Betong C25/30 C20/25 C16/20 Armering φ10 φ8 φ6 Lastfall A 0,3 0,47 0,83 Grundvatten + jordtryck x Vatten i bassäng x Mothåll i toppen Lastfall B 0,3 0,47 0,83 Grundvatten + jordtryck x Vatten i bassäng x Mothåll i toppen x Tabell 1 Beräkningsresultat, med vatten i bassängen Lastfall Utnyttandegrad Betong C25/30 C20/25 C16/20 Armering φ10 φ8 φ6 Lastfall C 0,45 0,70 1,25 Grundvatten + jordtryck x Vatten i bassäng Mothåll i toppen Lastfall D 0,3 0,47 0,83 Grundvatten + jordtryck Vatten i bassäng Mothåll i toppen x Tabell 2 Beräkningsresultat, utan vatten I bassängen x Generella slutsatser: Vatten i bassäng är gynnsamt för väggkonstruktionen Om mothåll i toppen inräknas så reduceras stödmomentet Om armeringen är långt avrostad, motsvarande φ6 så finns fortfarande marginal om bassängens mothåll i toppen inräknas. Bedömning resultat: Sannolikheten för brott är kopplad till betongkonstruktionens beständighet samt utnyttjandegraden i armeringen. Armeringens utnyttjandegrad är låg, varför sannolikheten för brott är lågt.

20 Beräkningarna bygger på en rad antaganden och det går inte att ange exakt vilka förutsättningar som råder. Idag är betongens status okänd eftersom det inte har genomförts några provtagningar och besiktning på utsidan av bassängkonstruktionen. Det innebär att det inte går att svara på exakt vilka laster som konstruktionen kan motstå och vilken livslängd som kan förväntas. Om betongen statusbedöms genom provtagning och besiktning av bassängväggen så ger det ett bättre underlag för bedömning av förväntad livslängd. Idag kan vi endast ge en rimlighetsbedömning UPPLYFT BASSÄNG Beräkning avseende upplyft av bassängkonstruktion är gjord i rapport: Näckenbadet, dat av Sweco Structures AB, uppdragsnr kap 5.1 Beräkningen är utförd utan säkerhetskoefficienter. Resultatet från beräkningen visar att det föreligger risk att bassängen lyfter om bassängen töms på vatten. 20 (31)

21 3 RISKANALYS Denna riskanalys bygger på värdering av sannolikhet att brott ska ske samt vilken konsekvens brottet leder till. 3.1 SANNOLIKHET FÖR BROTT Sannolikheten för brott är kopplad till betongkonstruktionens beständighet samt utnyttjandegraden i betongkonstruktionen. Att bedöma betongens beständighet är i nuläget praktiskt svårt eftersom det inte går att besiktiga konstruktionen. Det är också svårt att ta betongprov. Vi känner inte till något bra referensfall, där konstruktion och omgivande miljö liknar denna bassäng, som man kan jämföra med. Det innebär att vi endast kan gissa oss fram till betongens status. Vår bästa gissning är att betongkonstruktionen är i relativt bra skick och att armeringen är i gott skick. Det är dock ingenting som vi med säkerhet kan utgå ifrån. Utifrån förutsättningen att betongens beständighet är god så är sannolikheten för brott mycket låg eftersom de statiska beräkningarna visar en låg utnyttjandegrad av armeringen. Om man väger in att bassängen kommer vara fylld med vatten och att bassängen är förankrad i ovankant mot betonggolv, se figur 18, så ges en extra säkerhetsmarginal. Betongplattan i bassängen har också en förtagning vid anslutning mot bassängväggen, vilket är positiv ur hållfasthetsynpunkt. Skvalpränna Figur 18 Sammantaget så gör vi bedömningen att sannolikheten för brott är låg, men att vi inte med total säkerhet vågar utesluta brott utan att kontrollera betongens beständighet.

22 3.2 KONSEKVENS VID BROTT Att analysera brott är en komplex analys och brottsförloppet är inte sällan en kombination av flera brister. Det är mycket svårt att spekulera i exakt hur brottsförloppet kan gå till. Det vi med säkerhet kan säga är att om det skulle bli brott, så deformeras bassängväggen inåt, under förutsättning att konstruktionen är utfört som på ritning, med jord och pålar på utsidan, se figur 19. Figur 19 - Brottförlopp Om beständigheten i betongkonstruktionen är försämrad så torde det bero på kloridinitierad armeringskorrosion. Det finns inga synliga avspjälkningar på insidan av simbassängen vilket tyder på att den invändiga armeringen inte har en långt gången armeringskorrosion. Om armeringen på utsidan av bassängväggen har en långt gången armeringskorrosion så innebär det att betonghållfastheten är reducerad. Korrosionen kan ske på olika sätt beroende på bl.a. sprickor, täthet, betongkvalitet etc. Om armeringen börjat korrodera så sker det sannolikt ojämt över väggen, vilket innebär att delar av väggen är bättre än andra delar. Det innebär att väggen torde få en viss fjädrande effekt om väggen skulle gå mot brott. Det innebär att ett brott sannolikt torde ske långsamt. Om konstruktionen ger sig med tiden så kommer det sannolikt uppstå sprickor i konstruktionen och omgivande material. Sannolikt kommer det främst uppstå sprickor på utsidan av bassängväggen. Vi tror dock att, om konstruktionen går mot brott, så det borde det synas på kaklet som sitter invändigt på poolen, samt på kaklet som sitter ovan skarven mellan bassängkanten och betonggolvet enligt figur 18. Kakel är ett keramiskt material som är mycket sprött och därmed känsligt för rörelser. Det torde också märkas genom att vattnet i bassängen beblandas med grundvattnet. 22 (31)

23 3.3 RISKSÄNKANDE ÅTGÄRD Ett förslag till en risksänkande åtgärd är att utföra en tillståndsbedömning av konstruktionen. Ett sätt att utföra detta på är att gräva sig ned vid sidan av poolen vid tre platser, se figur 20 och 21, vardera hål är ca 1,5 x 1,5 meter, i syfte att kunna besiktiga konstruktionen från utsidan samt att ta betongprover för att tillståndsbedöma konstruktionen. Figur 20 Figur 21

24 4 KONKLUSION Resultatet från denna utredning är att vi ser två möjliga tillvägagångssätt för hur man kan hantera bassängkonstruktionen: 1. Behålla befintlig konstruktion och genom kontroller bevaka konstruktionen. 2. Förstärkning av konstruktion Behålla befintlig konstruktion och genom kontroller bevaka konstruktionen. Sannolikheten för brott i den befintliga konstruktionen bedöms som liten, men den går dock inte att utesluta. Konsekvensen vid ett brott på grund av armeringskorrosion medger sannolikt ett segt brott vilket innebär att deformationen sker långsamt och det bör gå att identifiera sprickor/rörelser innan konstruktionen helt släpper. Risken för personskador är således mycket liten. Det är snarare bassängens funktion som förstörs, exempelvis torde vattnet i poolen blandas med grundvattnet pga. sprickor i konstruktionen. Om sprickor eller deformationer upptäcks så måste bassängen omedelbart stängas och ny bedömning göras. För att bevaka detta krävs kontinuerliga besiktningar av fackman och inledningsvis en grundlig sprickinventering på insida bassäng. Eventuellt kan säkerheten höjas ytterligare med elektronisk mätutrustning som kontrollerar om bassängen rör sig. Läs mer om elektronisk mätutrustning i bilaga 1. Idag är betongens status okänd eftersom det inte har genomförts några provtagningar och besiktning på utsidan av bassängkonstruktionen. Det innebär att det inte går att svara på exakt vilka laster som konstruktionen kan motstå och vilken livslängd som kan förväntas. Ett sätt att få bättre kontroll på bassängkonstruktionen är att kontrollera betongens status genom provtagning och besiktning. Detta kan utföras genom att gräva sig ner på utsidan av bassängen och besiktiga betongen på utsidan i tre punkter och komplettera det med provtagning i betongen. Hur detta går till beskrivs mer i ingående i rapporten. Om betongkonstruktionen statusbedöms genom provtagning och besiktning kan en bedömning om återstående livslängd göras. Om man väljer att bevara befintlig konstruktion så är en förutsättning att bassängen aldrig ska tömmas på vatten eftersom det fungerar som en extra säkerhet mot brott. Dessutom kan bassängen inte tömmas på vatten på grund av högt grundvattentryck som medför att bassängen riskerar att lyftas. Förstärkning av konstruktion Ett annat tillvägagångssätt är att förstärka befintlig bassängkonstruktion. Ett sätt att utföra det på är att gjuta en ny betongbassäng i den befintliga betongbassängen. Då krävs kompletterande pålning. Om detta görs så kan bassängen i framtiden tömmas utan att det föreligger risk för att bassängen ska lyfta. Bassängen kan då dimensioneras för önskad livslängd. 24 (31)

25 Konsekvensen av detta blir då att simbassängens mått minskar med motsvarande betongtjocklek som igjutes i befintlig konstruktion. Preliminärt innebär det en minskning med ca 2x200 mm bredd och längd, vad gäller djupet så kan det justeras till lika befintligt om skvalprännan placeras utanför bassängkonstruktionen. Om längdmåttet på bassängen måste kvarstå så ser vi en möjlighet att riva den låga kortsidan och förskjuta bassängen i längsled. En förutsättning för att detta förslag ska fungera är att det går att tillfälligt sänka grundvattnet lokalt runt bassängen undertiden byggarbetet genomförs. Med störst sannolikhet är det inga större svårigheter eller risker förknippade med att sänka grundvattennivån i de översta marklagren ned till bassängens underkant, det torde gå att hantera. Den bedömningen görs bl.a. baserat på att grundvattnet tidigare sannolikt sänkts i området dels i samband med byggnation av bassängen och dels vid olika tillfällen när badhuset varit driftsatt. Om beslut tas om att sänka grundvattnet så bör en ny markundersökning utföras innan för ytterligare kontroll. Läs mer om detta i bilaga 2. Att förstärka bassängen ser vi som ett långsiktigt förslag. Detta är det enda sättet att få total kontroll över bassängkonstruktionen eftersom det är först då som man vet alla förutsättningar. Placera en tillfällig bassäng på befintlig bassäng Att placera en befintlig pool på den befintliga bassängen är inte möjligt utan förstärkning av grundkonstruktionen genom pålning och eventuellt förstärkning av väggar och platta. Det är tekniskt möjligt men vi har svårt att se att det är ekonomiskt försvarbart. Läs mer om detta i bilaga 3.

26

27 Bilaga 1 Beskrivning elektroniskt bevakningssystem för kontroll av deformationer Automatiskt system För kontroll av stabiliteten i simbassängen kan ett automatiskt system användas. Systemet som beskrivs nedan är tänkt att kunna användas under drift av bassängen. Viktigt är dock att mätfixturerna skyddas, så att inte några badgäster oavsiktligt rubbar dessa ur sitt läge så att ett falsklarm går. För att se eventuella rörelser föreslås ett system som automatiskt mäter ett antal punkter monterade, så att de visar rörelser vid bassängbotten, mitten av bassängens djup, samt vid vattenytan. Detta system kan efter monteringen operera med minimal övervakning. Om så önskas kan larm gå ut om någon punkt skulle röra sig över ett visst tillåtet värde. Vår plan är att montera hållare på bassängkanten, på olika djup, på vilka vi monterar våra mätpunkter (mätprisma). Själva mätningarna kommer att ske med en automatisk totalstation, förväntad mätnoggrannhet ligger inom 1-2mm på våra mätprismor. Referenspunkter kommer att monteras längs med ytterväggarnas insida, mot vilka punkterna monterade på bassängkanten kommer att refereras. Kostnadsuppskattning Uppstartskostnad: kr, samt 2000 kr per mätpunkt. I denna kostnad ingår inte montering av prismahållarna. Löpande kostnad: För instrumenthyra och löpande drift av systemet kommer detta faktureras med kr per vecka. Förutsättningar El och internetanslutning förutsätter vi att vi kan få framdraget till den delen av bassängen där kontrollerna ska ske. Manuellt system Ett annat alternativ är att montera mätpunkter i bassängen och utföra manuella inmätningar. Frekvensen av inmätningarna föreslås göras med täta mellanrum inledningsvis för att kontrollera om bassängen rör sig. Därefter görs en ny bedömning hur ofta mätningar behöver utföras. De första sex månaderna utförs mätningen 1 gång i månaden därefter tas ett nytt beslut om mätningsfrekvensen. Kostnadsuppskattning Uppstartskostnad: kr, därefter kr per mättillfälle. repo001.docx

28 Bilaga 2 - Bedömning grundvattensänkning Författad av: Anders Berzell, Hydrogeolog, Sweco Environment AB Mark- och grundvattenförhållanden Markytan vid simhallen ligger på nivån ca +1,1 - +1,2 (RH00?). Havsytan medelvattennivå är ca -0,3, med medelhögsta på +0,3. Markytan ligger alltså endast 0,8-1,5 meter över havsnivån. Samtidigt som landhöjningen pågår med ca 0,4 cm/år bedöms havsytan stiga pga klimateffekter och i ett längre perspektiv bedöms havsyta att stiga. I vissa klimatscenario till nivåer där markytan kring byggnaden vid nuvarande nivåer skulle översvämmas. Enligt tillgängligt geotekniskt underlag 2 3 består marken vid simhallen från markytan av fyllning, ca 1-2 meter, följt av lera och eller organisk jord, ca 1-8 meter, följt av morän eller sandjord ovan berg. Vid byggnadens västra sida (vid tillbyggnaden) är lerlagret endast någon meter mäktigt, eller t.o.m saknas, medan det i dess sydöstra hörn är ca 6-7 meter mäktigt. Fyllningsjorden klassas vid konstgräsplan som en sand eller sandig grus, dvs en jord med förmodligen relativt hög vattengenomsläpplighet vilket stöds av den måttliga nivåskillnaden mellan havsytan och uppmätt grundvattenyta i fyllningslagret. Grundvattennivån i fyllningsjorden ligger ca 0,2 0,7 meter under markytan. Det betyder på nivån ca +1 ned till +0,5. Lerlagret har belastats av den påförda fyllningen med marksättningar som följd. Den geotekniska utredningen från 1982 talar om pågående sättningar men dessa bör i dagsläget ha utvecklats. Lerlagret och det organiska jordlagret bör därmed vara konsoliderat för dagens belastning om inte förstärkningslager påförts vid konstgräsplanen vilket skulle kunna medföra ytterligare sättningsrörelser. Friktionsjordlagret under leran har okända egenskaper. Vid simhallens norra del (eller något norr om) är lerlagret tunt och friktionsjorden når upp till markytan. I ett grundvattenrör inom konstgräsplan uppmättes grundvattnets trycknivå i det undre magasinet till +0,5, ca 0,8 meter under markytan. Förutsättningar för en grundvattensänkning En grundvattensänkning vid simhallen under bassängrenoveringen måste beakta följande frågeställningar: Lerjordlagret under simhallen går från ca 1-2 meter i byggnadens nordvästra hörn ned till ca 6-7 meter i dess sydöstra hörn. Samtidigt verkar fyllningsjorden vara tunnare på byggnadens norra sida. Sammantaget gör detta att en grundvattensänkning kan innebära en avsänkning mestadels i fyllningsjordlagret längs byggnadens södra sida och ned i det undre friktionsjordlagret längs den norra sidan. 2 Grontmij, Markteknisk undersökningsrapport Ny konstgräsplan, Scandiakonsult, Geotekniskt utlåtande Näckenbadet, 1982

29 Fyllningsjordlagret förmodade relativt höga vattengenomsläpplighet kan innebära att en avsänkning vid simhallen når ut under fotbollsplanen och fram till läktarbyggnaden. Eventuellt kan havsvatten strömma in till fyllningslagret om avsänkningen sker under en period med hög havsnivå. Avståndet mellan simhallens östra sida och stranden är ca 50 meter. Avsänkning i fyllningsjord och i det undre friktionsjordlagret går förhållandevis snabbt att uppnå. En avsänkning i lerjordlagret tar något längre tid att utvecklas på grund av lerjordens täthet. Ytterligare en aspekt är om ett inflöde av havsvatten omöjliggör en avsänkning med rimliga pumpflöden eller om inflödet av salt havsvatten ger en påverkan på byggnadernas befintliga betongkonstruktion. Konsekvensbedömning Det ska först noteras att en grundvattensänkning i sig inte utgör någon negativ omgivningspåverkan utan det är först om avsänkningen genererar en marksättning eller en påverkan på vegetation etc. medförande en skada som en skadlig konsekvens uppstår. En avsänkning enbart i fyllningslagret ger inte upphov till någon sättningsrörelse i lerjordlagret. Påverkan i fyllningslagret ut under fotbollsplan bedöms därmed inte upphov till någon skadlig konsekvens. En avsänkning i fyllningslagret kan eventuellt nå ut till stranden och vid höga havsnivåer skulle kunna generera ett inflöde av havsvatten i fyllningslagret. Det är dock inte fastslaget att fyllningslagret har kontakt med havet. En dränering av lerlagret intill byggnaden får en mycket måttlig utbredning pga lerjordens täthet. En avsänkning av det undre friktionsjordlagret, genom dränering längs byggnadens norra sida skulle fortplantas en viss sträcka under lerlagret mot söder. Mot norr skulle ingen utbredning ske pga terrängförhållanden. En avsänkning kan medföra viss marksättning om avsänkningen pågår under en längre tid. Sannolikt har dock lerlagret i simhallens närhet konsoliderats av grundvattenavsänkning i samband med anläggandet av bassängen. Skulle en negativ påverkan ske in under fotbollsplanen kan detta motverkas med infiltration i brunnar under byggtiden. Risken för inflöde av havsvatten genom att det undre magasinet har kontakt med havet bedöms vara mycket liten. Sammanfattningsvis gör markförhållandena under byggnaden och närheten till Saltsjön frågan om hur en grundvattenavsänkning kan utföras och effekterna av en sådan förhållandevis komplex. Med störst sannolikhet är det dock inga större svårigheter eller risker förknippade med behovet att sänka av grundvattennivån i de översta marklagren ned till bassängens underkant. repo001.docx

30 Bilaga 3 Placering av pool ovan befintlig bassäng Författad av: John Möller, Konstruktör, Sweco Structures AB För att kontrollera om en ny tillfällig pool kan placeras ovanpå den befintliga bör man i första skedet konstatera hur lasterna skall tas hand om. Poolen skall enl. uppgift ha ett upplagstryck jämt fördelat under hela ytan på 20kN/m². Fribärande pool Om lasterna från nya polen skulle spridas till långsidorna via balkar kommer lasten på sidoväggarna i poolen bli väldigt höga och risken för grundvattenupplyft i polens mitt sannolikt. Då befintliga pålar har en kapacitet på 120 kn och dessa är slagna ca. c/c 2m finns det inte tillräckligt med pålar under sidoväggarna för att klara dessa laster (se figur nedan). Risken finns att armeringen i väggarna är påverkade av klorider och tappat kapacitet, om en vertikal kraft av denna storlek påförs väggarna ökar risken för en knäckning av väggen och en snabb kollaps. Denna metod rekommenderas ej.

31 Pool på befintlig konstruktion på uppfyllnadsmassor Om den befintliga poolen fylls med leca och den nya poolen placeras på lecan kommer lasterna sprida sig jämt till befintlig bottenplatta. Lasterna på väggarna i befintlig pool kommer då att utsättas för ett större horisontellt tryck än om poolen är fylld med vatten. Lasterna ner till pålarna kommer också att öka eftersom befintlig pålning är optimerad efter pooldjupet och nya poolen är delvis djupare (se figur nedan). En fyllning med leca är dyrt, fyllning med grus skulle medföra ännu högre laster på väggarna samt till pålarna. Fyllning av polen med friktionsmassor rekommenderas ej utan att förstärkningsåtgärder i grund utförs. Sammanfattningsvis Sammanfattningsvis är slutsatsen att om en ny pool skall placeras ovanpå den befintliga krävs kompletterande pålning och eventuellt förstärkning av väggar och platta. repo001.docx