Vad hämmar sjuksköterskor att samtala med patienter om sexualitet?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vad hämmar sjuksköterskor att samtala med patienter om sexualitet?"

Transkript

1 Vad hämmar sjuksköterskor att samtala med patienter om sexualitet? - en litteraturstudie What inhibits nurses to talk to patients about sexuality? - a literature study Susanne Eriksson Ingela Hedberg Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskaper Omvårdnad/Sjuksköterskeprogrammet Grundnivå/15hp Handledare Berit Berggren och Ulla Wrangstål Examinerande lärare Gunilla Borglin 1 Nov 2013

2 Sammanfattning Titel: Fakultet: Institution: Ämne: Kurs: Vad hämmar sjuksköterskor att samtala med patienter om sexualitet? What inhibits nurses to talk to patients about sexuality? Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskaper Institutionen för Hälsovetenskaper Omvårdnad Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå Författare: Susanne Eriksson Ingela Hedberg Handledare: Berit Berggren och Ulla Wrangstål Sidor: 25 Nyckelord: Sexualitet, kommunikation, sjuksköterska-patient Sexualitet är ett komplext och mångdimensionellt område som inte är alldeles lätt att bemöta. Det är många sjukdomar, funktionsnedsättningar och läkemedelsbehandlingar som påverkar patienters sexualitet. En av sjuksköterskans uppgift i omvårdnad är att ge information och rådgivning. Syftet med litteraturstudien var att beskriva faktorer som kan hämma sjuksköterskan att samtala med patienter om sexualitet. Metoden som användes var en litteraturstudie som utgick från Polit och Beck (2012) nio-stegsmodell. Databaserna CINAHL och PubMed användes för att få fram de elva artiklarna som ingick i studien. De elva artiklarna kvalitetsgranskades och efter dataanalys och bearbetning framträdde tre kategorier. Resultatets kategorier var kunskapsbrist, föreställningar och vårdmiljö. Kategorierna beskriver faktorer som hämmar sjuksköterskor att samtala om sexualitet. Slutsats Sjuksköterskor behöver mer kunskap och utbildning i ämnet. Sjuksköterskor måste bearbeta sina egna attityder och förhållningsätt till sexualitet för att kunna bemöta patienter på ett professionellt sätt. Även vårdmiljön kan förbättras för att skapa bättre förutsättning till samtal om sexualitet. Godkänd Datum Examinerande lärare

3 Innehållsförteckning Introduktion... 4 Sexualitet och sjukdomar... 4 Sexualitet... 4 Sjuksköterskors ansvar och förhållningssätt... 5 Kommunikation... 5 Problemformulering... 6 Syfte... 6 Metod... 7 Litteratursökning... 7 Inklusions- och exklusionskriterier... 8 Urval... 9 Databearbetning... 9 Etisk reflektion... 9 Resultat Kunskapsbrist Föreställningar Vårdmiljö Diskussion Resultatdiskussion Metoddiskussion Klinisk betydelse Framtida forskning Slutsats Referenslista Bilaga 1

4 Introduktion Vid författarnas verksamhetsförlagda utbildning [VFU] våren 2013 på Centralsjukhuset i Karlstad [CSK] belystes frågan angående sexualitet under ett kliniskt seminarium. Vårt intresse för ämnet väcktes då vi sett att det i alla journalanteckningar finns sexualitet/reproduktion som sökord och att det sällan eller aldrig noterats något under detta sökord. Vi ställde frågor till flera av personalen på avdelningen och olika anledningar sades vare orsak till frånvaro av notat i journalanteckningarna, vilket ytterligare väckte vår nyfikenhet. Sexualitet och sjukdomar Det finns många sjukdomar, skador, funktionsnedsättningar, behandlingar samt läkemedelsbiverkningar som påverkar sexuell lust och sexuell förmåga hos patienten. När sexualiteten förändras hos människor, vars sexuella möjligheter, upplevelser och vanor kraftigt och plötsligt förändras sker en identitetskris (Hulter 2004). Diabetes Mellitus är en känd sjukdom som kan förorsaka sexuella problem (Hulter & Sundqvist 2002). En följd av diabetes är nedsatt vaskulär funktion, vilket ofta leder till erektionsstörning hos männen och kvinnor kan få problem med nedsatt lubrikation. Minskad sexlust hos båda könen är vanligt (Hulter 2004). Hjärt- och kärlsjukdomar är en av de vanligaste upphoven till erektil dysfunktion [ED] hos män samt antihypertensiva läkemedel som sänker blodtrycket som kan göra inverkan på svällkropparna i penis med ED som följd (Hulter 2004). Stroke som är en av våra folksjukdomar inverkar på sexualiteten hos både patient och anhörig. Ulcerös kolit och stomi är en annan vanlig åkomma som kan begränsa patienters sexualitet. Förutom de kroppsliga hindren är känslomässiga störningar ett hot mot självkänslan och kan hämma sexuellt samliv (Hulter 2004). Hulter (2004) belyser att strålbehandling vid cancer kan påverka framtida fertilitet och sexuell funktion hos den drabbade cancerpatienten. Hughes (2009) beskriver även att andra behandlingar för cancer kan vara orsak till sexuell dysfunktion och att man inte får glömma bort patientens tidigare sjukdomar. Lundberg (2010) beskriver att antidepressiva läkemedel är den läkemedelsgrupp som ger flest sexuella biverkningar av alla läkemedel. Dessa läkemedel påverkar både kvinnor och män genom att hämma orgasmen, ejakulationen samt ger nedsatt lust. Sexualitet World Health Organization [WHO] (2006) har aktivt arbetat fram en definition på sexuell hälsa. Sexuell hälsa är ett välbefinnande med många dimensioner, det handlar inta bara om frånvaro av sjukdom eller funktionsproblem utan även om ett socialt, mentalt, känslomässigt samt fysiskt välbefinnande. För att sexuell hälsa skall kunna uppnås krävs ett respektfullt och positivt förhållningssätt till sexualitet och sexuella relationer. Alla och envar skall kunna ha njutbara och säkra sexuella erfarenheter, utan tvång, diskriminering eller våld. Enligt WHO är definitionen av sexualitet en central del i en människas liv och omfattar kön, könsidentitet, sexuell läggning, roller, erotik, njutning, intimitet samt reproduktion. Sexualiteten upplevs genom fantasier, övertygelser, rutiner, tankar, önskningar, relationer, beteenden, attityder och värderingar. Sexualiteten påverkas även av ett samspel mellan biologiska, sociala, ekonomiska, politiska, kulturella, historiska, religiösa och andliga faktorer. Hulter (2004) belyser att sexualitet är en väsentlig del i 4

5 människans liv genom hela livet. I boken Omvårdnadsdiagnoser enligt NANDA är definitionen på sexuell dysfunktion, ett tillstånd där en individ upplever en förändring i sin sexuella funktion i samband med begär, upphetsning och/eller orgasm som är otillfredsställande och inte tillräckligt bekräftande eller bristfällig (Herdman 2009). Sjuksköterskors ansvar och förhållningssätt Sjuksköterskors omvårdnad är i praktiken att ge en holistisk vård och inkluderar ämnet sexualitet, vilket är en av människans grundläggande behov (Maslow 1987). Enligt Hulter (2009) kan sjuksköterskor lindra lidande och stödja människors sexuella välbefinnande och livskvalitet genom professionell omvårdnad. Genom att ge råd och stöd eller remittera till andra i vården kan sjuksköterskor underlätta bearbetning och acceptans, så att patientens möjligheter till fortsatt sexuellt välbefinnande kan tas tillvara. Inom sjuksköterskors kompetens område ligger att uppmärksamma patienters och partners behov och förmedla aktuell information rörande sexuella förhållanden vid sjukdom, läkemedelsbehandling och funktionsnedsättning (Hulter 2009). I sjuksköterskans kompetensbeskrivning (Socialstyrelsen 2005) tydliggörs sjuksköterskans profession genom ett etiskt, humanistiskt och vetenskapligt förhållningssätt som en grund för sjuksköterskans yrkesutövande. Enligt International Council of Nurses [ICN] etiska kod ska sjuksköterskor ta hänsyn till patienternas specifika och basala omvårdnadsbehov såväl kulturella, andliga (Svenska sjuksköterskeförening 2007) samt psykiska, fysiska och sociala (Socialstyrelsen 2005). Sjuksköterskan ska möta och uppmärksamma patientens lidande och sjukdomsupplevelse samt att så långt som möjligt lindra genom lämpliga åtgärder (Socialstyrelsen 2005). Enligt svensk sjuksköterskeförening (2008) värdegrund för omvårdnad utgör hälsa omvårdnadens centrala målsättning och det kan ses ur två olika perspektiv som är knutet till sjukdom och det andra ur ett mer filosofiskt synsätt. I svensk sjuksköterskeförenings (2008) och i Statens medicinska-etiska råd [SMER] (2012) är de viktigaste principerna; att inte skada, göra-gottprincipen, självbestämmandeprincipen samt rättviseprincipen. I en studie ur ett patientperspektiv av Southard och Keller (2008) framkom att patienterna tyckte det var viktigt att sjuksköterskor tog upp problemet eller gav information angående sexualitet i samband med sjukdom. Samma studie visade att ett fåtal av patienterna hade bemöts med samtal och information rörande sexualitet och de ansåg även att det var viktigt att sjuksköterskan har kunskap och empati. Kommunikation Kommunikation definieras enligt Travelbee (1979) meddelanden som sänds och mottas i form av symboler, ord, tecken och gester. Kommunikation kan vara verbal och inkluderar skrift och verbal dialog, eller ickeverbal kommunikation, tecken, gester eller ansiktsuttryck, hållning och tonläge. Kommunikation ser Travelbee (1971) som ett av sjuksköterskans mest betydelsefulla redskap i en mellanmänsklig relation till patienten. Omvårdnad är en mellanmänsklig process där den professionella omvårdnadspraktiken hjälper en individ, en familj eller ett samhälle att förebygga eller bemästra upplevelser av sjukdom, lidande samt vid behov att finna en mening i dessa upplevelser (Travelbee 1971). En förutsättning för planering och genomförande av omvårdnad är att kommunicera och lära känna patienten för att identifiera dennes behov. Omvårdandes mål ska vara att hjälpa patienten hantera, förebygga lidande och sjukdom samt främja hälsa (Travelbee 1971). Enligt Ehnfors (2000) VIPS-boken (Välbefinnande, Integritet, 5

6 Prevention, Säkerhet) som är ett hjälpmedel vid omvårdnadsdokumentation finns sexualitet/reproduktion med som ett av många sökord, och i Herdman (2009) NANDA med omvårdnadsdiagnoser, så finns en domän med sexualitet. För att kunna ha ett professionellt samtal behöver sjuksköterskan först ta reda på sin egen inställning och attityd och vara trygg med den enligt Stilos et al. (2008). Först då kan sjuksköterskan vara öppen och ha förmågan att vara lyhörd och kunna lyssna på patienten och förstå dennes behov och erfarenheter utan att vara dömande eller ha förutfattade meningar. Constantinidou et al. (2009) anser att patienterna har ett stort informationsbehov som sjuksköterskor bör tillgodose. Kommunikationen är ett viktigt redskap mellan sjuksköterska - patient och/eller anhörig. Uro- och stomiterapeuter är sjuksköterskor med värdefull specifik kunskap. De har erfarenhet av seriösa och konstruktiva samtal om intima och känsliga frågor (Hulter 2009). Problemformulering Sexualitet är en central del av människans liv och har betydelse för livsglädje och välbefinnande. Litteratur beskriver hur sjukdom, läkemedelsbehandling samt funktionsnedsättning kan inverka negativt på sexualitet. Kommunikation ses som ett av sjuksköterskors viktigaste redskap i omvårdnaden och det som sjuksköterskor kan använda sig av till att ge patienten information och rådgivning. Holistisk omvårdnad är en del av sjuksköterskors ansvar och att förebygga sjukdom, lidande samt främja hälsa. Författarna har identifierat att sexualitet är ett område som sjuksköterskor inte berör med patienten då det inte finns dokumenterat i journal. Författarna vill identifiera vilka faktorer som hämmar sjuksköterskor till att samtala om sexualitet med patienterna. Så att sjuksköterskor lättare kan övervinna dessa faktorer och bemöta patienternas eventuella frågor och funderingar kring sexualitet. Syfte Syfte med litteraturstudien var att beskriva faktorer som kan hämma sjuksköterskan att samtala med patienter om sexualitet. 6

7 Metod Litteraturstudien utfördes genom en inhämtning och granskning av kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar. Enligt Polit och Beck (2012) är det viktigt att utgå från primärkällor och att en litteraturstudie visar sammanställt resultat från tidigare forskning samt grundas på aktuella artiklar. Litteraturstudien gjordes enligt Polit och Beck (2012) nio-stegsmodell, se figur 1. Kassera irrelevanta eller olämpliga referenser 1. Studien 2. Strategi 3. Sökning, 4. Granska startar med för sökning, identifiering och urskilja formulera nyckelord, av källor och syfte, fråge- sökord och potentiellt lämplighet ställning databaser källmaterial till syfte Dokument sök Identifiera nya 5. Läsa beslut och källor, källmaterial åtgärder referenser 9. Sammanställning av resultat sedan diskussion 8. Analysera integrera information söka efter teman 7. Utvärdera och kritiskt granska artiklar 6. Koda och sammanställa information från artiklarna Figur 1. Författarnas översättning av Polit och Beck (2012) nio-stegsmodell. Litteratursökning CINAHL och PubMed var de elektroniska databaserna som användes vid artikelsökningen. Utifrån ett klart och tydligt syfte valdes sökorden som ansågs vara relevanta. Fritextsökning gjordes på sökorden sexuality, communication, nurse-patient relations och nurse-patient attitudes som användes både i CINAHL och PubMed. I CINAHL användes också sökordet attitude of health personnel. Ytterligare sökning gjordes på barrier utan några nya träffar. Sökvägarna av sökorden och kombinationerna redovisas i tabell 1 och 2 nedan. 7

8 Tabell 1. Databassökning i CINAHL på sökord, sökkombinationer, träffar samt urval SÖKORD I CINAHL TRÄFFAR URVAL 1 URVAL 2 URVAL 3 Sexuality 4376 Communication Sexuality AND Communication 290 Nurse-patient relations 2254 Sexuality AND Nurse-patient relations Attitude of healthpersonnel 2044 Sexuality AND Attitude of 49 4 healthpersonnel Sexuality AND Communication AND 7 6 (6) Nurse-patient relations Nurses attitude 1300 Sexuality AND Nurses attitude 39 8 (5) 1 1 () = Antal dubbletter från tidigare sökning. Tabell 2. Databassökning i PubMed på sökord, sökkombinationer, träffar samt urval SÖKORD I PubMed TRÄFFAR URVAL 1 URVAL 2 URVAL 3 Sexuality Communication Nurse-patient relations 4568 Nurses attitudes 9572 Sexuality AND Nurse-patient (6) 3 2 relations Sexuality AND Communication AND 44 6 (4) 1 1 Nurses attitude Sexuality AND Communication AND 23 7 (7) Nurse-patient relations () = Antal dubbletter från tidigare sökning. Inklusions- och exklusionskriterier Valda inklusionskriterier var artiklar från för att få fram det senaste inom forskningen och att artiklarna var peer reviewed för att säkerställa ett urval av kvalitet. Sökningen har inkluderat åldrar 19 år och äldre samt kvinnor och män. För att begränsa arbetet exkluderades artiklar inom psykiatrin, sexuella övergrepp, begåvningsmässigt funktionsnedsatta och patienter över 65 år. 8

9 Urval Från träffar till urval 1 lästes 263 stycken titlar från de olika sökkombinationerna. Artiklarnas sammanfattningar lästes på de artiklar där titel kunde tänkas svara på syftet. Till urval 1 gjordes exklusioner enligt kriterierna för att begränsa antalet artiklar. Från urval 1 blev det 57 artiklar, varav 28 var dubbletter. I urval 2 lästes i sin helhet 29 artiklar enskilt av författarna. Metod och resultat granskades i artiklarna, så att deras resultat skulle svara på vårt syfte. En sammanställning gjordes gemensamt, varav 19 artiklar valdes bort för att de inte svarade på litteraturstudiens syfte, samt att flera var skrivna utifrån ett patientperspektiv. 11 artiklar valdes ut för att granskas vidare. I urval 3 lästes och sekundärgranskades de 11 artiklarna samt att 1 ny artikel framkom i en referenslista i detta urval. En artikel föll bort på grund av låg kvalité och osäkerhet om innehållet svarade mot vårt syfte. Till litteraturstudien fick författarna fram 2 artiklar med kvalitativ ansats och 9 artiklar med kvantitativ ansats. Granskningsmallarna Guide to an Overall Critique of a Qualitative Research Report och Guide to an Overall Critique of a Quantitative Research Report i Polit och Beck (2012) användes till de 11 artiklarna. Detta hjälpte författarna att finna artiklar av god kvalité. Databearbetning De 11 artiklarna lästes och resultaten bearbetades systematiskt enskilt upprepade gånger för att finna likheter och olikheter (Polit & Beck 2012). Bearbetningen underlättades genom att numrera artiklarna efter bokstavsordning, för att lättare skilja artiklarna åt. Artiklarna delades upp mellan författarna som sedan skiftades. Var och en gjorde egna anteckningar på resultaten från de olika artiklarna. Inga överstrykningar gjordes i artiklarna för att inte påverka varandra. Det som framkom i resultaten analyserades noggrant och efter analys framträdde 3 kategorier som redovisas i litteraturstudiens resultatdel. Etisk reflektion Författarna valde uteslutande artiklar som fått tillstånd från etisk kommitté eller där etiska överväganden var gjorda. Krav på vetenskapliga studier är att det görs etiska överväganden (Forsberg & Wengström 2013). Vetenskapsrådet (2011) riktlinjer för god medicinsk forskning betonar att fusk och ohederlighet inte får förekomma inom forskning. Enligt World Medical Association of Helsinki (2008) har författare etisk skyldighet att offentliggöra negativa som positiva resultat, med exakthet samt fullständighet. Författarna har i studien varit objektiva och inga egna värderingar eller åsikter har framkommit. Alla resultat som kom fram i studien presenterades. Översättningarna mellan engelska och svenska har varit så korrekta som möjligt för att undvika eventuell feltolkning och förvanskning, då engelska inte är modersmålet hos författarna till denna studie. Vid oklarheter från engelska till svenska har författarna använt sig av lexikon. 9

10 Resultat Resultatet är baserat på 11 vetenskapliga artiklar, två av artiklarna behandlar studier med kvalitativ design och nio artiklar behandlar studier med kvantitativ design, vilka redovisas i en artikelmatris, se bilaga 1. De återkommande faktorer som framkom efter analysen som hämmade sjuksköterskor till att samtala om sexualitet, presenteras i fig. 2. KUNSKAPS BRIST FÖRESTÄLLNINGAR VÅRDMILJÖ Figur 2. Kategorier som hämmar sjuksköterskan att samtala om sexualitet. Kunskapsbrist Kunskapsbrist upplevde sjuksköterskorna i de flesta studierna som den mest hämmande faktorn i arbetet med sexualfrågor. Kunskapsbrist i ämnet sexualitet, samtalsteknik och hur samtal kan inledas. Okunskap gav osäkerhet i ämnet och därför undveks. Majoriteten av sjuksköterskorna i studierna ansåg sig ha brist på kunskap i ämnet sexualitet (Hoekstra et al. 2012; Jaarsma et al. 2009; Moore et al. 2013; Nakopoulou et al. 2009; Olsson et al. 2011; Zeng et al. 2011b). Sjuksköterskorna upplevde att orsaken till att de inte initierade till samtal, var bristen på kunskap i samtalsteknik och på vilket sätt samtal borde inledas poängterade Hoekstra et al.(2012) och Nakapoulou et al. (2009). Hoekstra et al. (2012) belyste bristen på kunskap i samtalsteknik och att osäkerheten kring det resulterade i att ämnet fick låg prioritet och undveks. En kvinnlig sjuksköterska uttryckte i Moore et al. (2013) s. 419 om att diskutera specifika sexuella ämnen med patienterna I feel capable of discussing some of these matters with patients however, relating to specific male difficulties, i.e. Erectile problem, impotence and prosthesis, I don t have enough specific knowledge. Jaarsma et al. (2009), Nakapoulou et al. (2009) och Saunamäki et al. (2009) såg att de sjuksköterskor med extra fortbildning i någon form hade färre hinder, och de med fortbildning i sexualitet tog sig tid och var mindre rädda att lyfta frågan till patienten. Däremot framkom det inte i Magnan et al. (2005) resultat att ytterligare fortbildning i ämnet sexualitet resulterade i färre hämmande faktorer hos sjuksköterskor. Föreställningar Föreställningar om ämnet sexualitet återkom som hämmande faktorer i samtliga studier. De föreställningar som framkom mest var, sexualitet är ett privat område, patienten förväntade sig inte att sjuksköterskan initierade till samtal om sexualitet med dem, sexualitet hade en lågprioritet hos patienterna samt att de var för sjuka. Sjuksköterskors egna känslor, sjuksköterskans-patienternas demografi samt vilka som borde ta ansvaret till att samtala med patienterna om sexualitet. 10

11 Om sexualitet var privat eller inte var det delade åsikter om i studierna och utgjorde inte det största hindret enligt Julien et al. (2010), Magnan et al. (2005), Magnan och Reynolds (2006) och Saunamäki et al. (2009). I de kinesiska och grekiska studierna visade det sig att en stor majoritet av sjuksköterskorna tyckte att det var en privat angelägenhet samt att det var ett mer tabubelagt område (Nakopoulou et al & Zeng et al. 2011a, 2011b). Ett samband sågs hos de sjuksköterskor som var obekväma med att samtala om sexualitet med patienten ansåg även att sexualitet var för privat ämne att samtala om (Julien et al & Saunamäki et al. 2009). Magnan et al.(2005), Magnan & Reynolds (2006) och Saunamäki et al. (2009) visade att en majoritet av sjuksköterskorna inte antog att patienterna förväntade sig, att sjuksköterskor initierade till att tala om sexualitet. Zeng et al. (2011a, 2011b) visade däremot en liten differens mellan de som förmodade det och de som inte gjorde det. Det största hindret för en sexuell hälsobedömning i omvårdnadspraktiken enlig Julien et al. (2010) var sjuksköterskors uppfattning om att patienterna inte förväntade sig att sjuksköterskor diskuterar sexuella problem. Enligt mätinstrumentet The Sexual Attitudes and Beliefs Survey [SABS] som användes i sex av studierna, framkom en hämmande faktor, föreställningen om att patienterna var för sjuka för att vara intresserade av sexualitet, detta enligt många sjuksköterskor i studier av Julien et al. (2010), Magnan et al. (2005), Magnan & Reynolds (2006), Saunamäki et al. (2009), Zeng et al. (2011a, 2011b). Enligt resultat från studie av Olsson et al. (2011) var sjuksköterskornas föreställning att det i synnerhet var före och under behandling av sin sjukdom som patienterna antogs ha en låg prioritet till sexualitet. Under dessa faser av fysiskt och psykiskt lidande ansågs tankar om överlevnad överskugga patientens intresse för sexuella frågor. I studierna av Magnan et al. (2005) och Zeng et al. (2011b) framgick det tillika att en del sjuksköterskor ansåg att sexualitet hade låg prioritet hos patienterna. I flera av studierna framkom det att sjuksköterskorna kände sig obekväma och osäkra. Sjuksköterskor upplevde att de sällan eller bara ibland kände sig bekväma att samtala om sexualitet med patienter (Jaarsma et al. 2009). Enligt Olsson et al. (2011) var det få sjuksköterskor som samtalade med patienterna om sexualitet och beskrev att personlig mognad, känsla och bekvämlighet i sin egen sexualitet var en förutsättning för samtalen. En av orsakerna till att sjuksköterskorna kände sig osäkra var rädsla för att genera, oroa eller förolämpa patienterna (Hoeksta et al. 2012; Jaarsma et al. 2009; Nakopoulou et al. 2009; Olsson et al. 2011). Workshops and a more open atmosphere surrounding discussing sexuality would encourage me personally to bring it up in conversation. Being knowledgeable about the topic would make me feel more comfortable and able to discuss it confidently. (Moore et al s. 419). Demografiska skillnader som patientens kön, ålder, kulturelltillhörighet samt sjuksköterskans personlighet i mötet med patienten hade enligt Nakopoulou et al. (2009) och Moore et al. (2013) betydelse och orsakade känsla av obekvämlighet och blev ett hinder till att inleda samtal om sexuell hälsa. Flertalet sjuksköterskor tyckte att det var svårt att samtala om sexualitet med patienter av det motsatta könet och föredrog att samtala med patienter av samma kön (Nakopoulou et al. 2009). Olsson et al. (2012) resultat visade att åldersskillnader sjuksköterska patient var en hämmande faktor av betydelse. I Moore et al. (2013) framkom sju olika variabler på hinder, varav det starkaste var om patienten var singel. gruppen ansåg även % att annan kultur, kön, religion 11

12 och åldersgrupp kunde vara hämmande. I found language and religion a barrier when dealing with patients from different cultures. (Moore et al s. 419). I studierna framkom att en hämmande faktor var en osäkerhet om hos vem ansvaret för att samtala om sexualitet låg. Det var ingen självklarhet att sjuksköterskor hade ansvar att initiera till samtal, utan det är patientens ansvar (Hoekstra et al. 2012; Jaarsma et al. 2009; Julien et al. 2010; Magnan et al. 2005; Magnan & Reynolds 2006; Zeng et al. 2011a). Många sjuksköterskor tyckte att det var acceptabelt att kunna diskutera sexuella problem, om patienten initierade diskussionen (Jaarma et al. 2009; Saunamäki et al. 2009). Merparten av sjuksköterskorna i studierna av Hoekstra et al. (2012), Julien et al. (2010), Magnan et al. (2005), Magnan och Reynolds (2006), Saunamäki et al. (2009) och Zeng et al. (2011a, 2011b) tyckte att det är deras ansvar och att det ingick i deras profession, att diskutera sexuell hälsa. I Zeng et al. (2011a) artikel framkom det att 52,3% var överens om att diskutera sexuella bekymmer kunde vara viktigt för cancerpatienters välbefinnande. Sjuksköterskorna förstod att de borde samtala om sexualitet med patienterna, fast de gör det inte enligt Olsson et al. (2011). Många sjuksköterskor hade kunskap om hur sjukdomar och mediciner påverkar patienternas sexualitet, men ansåg inte det var viktigt (Magnan et al. 2005; Saunamäki et al. 2009; Zeng et al. 2011b). Usually we are not interested in patients sexual life. We do not think it s important. (Nakopoulou et al s. 2128). I studien av Olsson et al. (2011) var de flesta sjuksköterskorna osäkra på vem, var och hur dialogen bör utföras. En del sjuksköterskor ansåg att det inte var passande eller inte var deras uppgift (Hoekstra et al. 2012; Jaarsma et al. 2009) samt flertalet ansåg att det är läkarens eller annan erfaren personals arbetsuppgift (Julien et al. 2010; Magnan et al. 2005; Magnan & Reynolds 2006; Nakopoulou et al. 2009; Olsson et al. 2011; Zeng et al. 2011a, 2011b). Majoriteten av sjuksköterskorna ansåg att sexuell hälsa bör diskuteras under uppföljande besök på hjärtkliniken eller när det diskuteras om läkemedelsbehandling med patienten (Hoekstra et al. 2012). We don t know how to deal with it [sexuality issue]. You don t know whose responsibility it is, where to turn to and doctors do take the responsibility... so we don t do anything.... (Nakopoulo et al s ) Vårdmiljö Från flera studier framkom vårdmiljöproblem som hämmade sjuksköterskorna i deras arbete att samtala med patienterna om sexualitet. Avsaknad av enskilda samtalsrum, tidsbrist relaterat till hög arbetsbelastning och korta vårdtider hämmade kontinuitet och en god patientrelation. Även brister på direktiv och support från enheters ledning var en hämmande faktor. I Studierna av Moore et al. 2013; Nakapoulou et al. 2009; Olsson et al och Zeng et al. 2011a visade det sig att sjuksköterskor saknade enskilda samtalsrum, där sjuksköterska - patient kunde samtala i lugn och ro i en för patienten trygg och diskret miljö. Hög arbetsbelastning var en hämmande faktor till att tiden inte räckte till för samtal ansåg sjuksköterskor i studier av (Moore et al & Nakapoulou et al. 2009). Kontinuitet i vården krävs för att etablera en god patientrelation ansågs det i studien av Olsson et al. (2011). Korta vårdtider försvårar relationen med patienten, det krävs tid för att få en god relation upplevde sjuksköterskorna (Moore et al. 2013; Nakapoulou et al. 12

13 2009; Olsson et al. 2011). En framträdande hämmande faktor var en brist på support från ledning och kollegor (Moore et al. 2013). En sjuksköterska uttryckte: I feel it is not encouraged to bring up or talk about sexual issues. I have not previously encountered this on other units and feel it may be to the unit where I work. This needs to be changed from the top down (Moore et al s. 410) 13

14 Diskussion Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva faktorer som kan hämma sjuksköterskan att samtala med patienter om sexualitet. I resultatet framkom tre kategorier som enskilt eller tillsammans tolkades att hämma sjuksköterskan från att kommunicera med patienterna om sexualitet. Kategorierna som framkom efter analysen var Kunskapsbrist, Föreställningar och Vårdmiljö. Resultatdiskussion I studierna framkom att bristen på kunskap i ämnet sexualitet var en hämmande faktor till att sjuksköterskorna inte samtalar om sexualitet med patienterna Hoekstra et al. 2012, Jaarsma et al. 2009, Moore et al. 2013, Nakopoulou et al. 2009, Olsson et al och Zeng et al. 2011b samt bristen på kommunikationsteknik (Hoekstra et al. 2012). Sjuksköterskors egna föreställningar om kunskap Haboubi och Lincolin (2003) samt att kommunikationsförmåga spelade en stor roll och detta visade sig även i Katz (2005) och Levin och Hyde (2006) studier. Författarna kan förstå att kunskapsbrist i bemötandet kring ämnet sexualitet är en hämmande faktor då det är ett ämne som nätt och jämnt berörs under grundutbildningen. Kunskaper i kommunikation anser Socialstyrelsen (2005) att sjuksköterskor skall kunna bemästra, att i dialog ge stöd och vägledning till patienter, personal, närstående och andra på ett lyhört, respektfullt samt empatiskt sätt. Enligt Travelbee (1971) är kommunikation en invecklad process som fordrar förutsättningar i färdigheter som kunskap och förmåga att tillämpa den, känsla och sinne för tidpunkt samt bemästrande av olika kommunikationstekniker. Resultatet från en studie ur ett patientperspektiv visade att informationen om sexualitet måste beaktas i större utsträckning, än vad som görs idag samt att det visade sig att män får mer information i ämnet än kvinnor (Rasmusson et al. 2013). I studierna framkom olika kulturella skillnader. Studierna från Kina och Grekland visade det sig att sjuksköterskorna tyckte det var för privat. Zeng et al. (2011b) beskriver att det resultatet kan skilja sig från de västerländska på grund av att Kina har 3000 år av sexuellt förtyck och det råder mer försiktighet runt ämnet. Endast i Noakopoulo et al. (2009) påpekades att det fortfarande är tabu i deras kultur, att samtala om sexualitet. I övrigt skilde sig inte den grekiska studien över faktorer som hämmar. Författarna förstår utifrån länders kulturella skillnader att det har betydelse om sjuksköterskor anser att ämnet är privat och tabubelagt område. I Sverige ingår sexualundervisning i skolan från tidig ålder, ämnet förekommer frekvent i media, vilket kan vara orsaken till att svenska sjuksköterskor visade färre hämmande faktorer än till exempel Grekland eller Kina. Föreställningen om att patienterna är för sjuka för att tänka på sexualitet och att de enbart fokuserar på behandling framgick i flertalet av studierna. Studier ur ett patientperspektiv visade att patienterna hade velat ha information om hur sjukdom och behandling påverkade sexualiteten (Rasmusson et al. 2013; Southard & Keller 2008; Stilos et al. 2007; Usser et al. 2012). Omvårdnadsteoretikern Ida Jean Orlando anser att det är angeläget att sjuksköterskan är uppmärksam på det som oroar patienten utanför sjukdomen, då behandling och förebyggande av sjukdom fungerar då bättre samt förorsakar inte patienten mer lidande (Kristoffersen 1998). Enligt Haboubi och Lincoln (2003) ansåg nittio procent av sjuksköterskorna att sexuella frågor borde ingå som en del av holistisk omvårdnad. Eftersom sexualitet är ett så värdeladdat område behövs 14

15 möjlighet att bearbeta sina egna föreställningar. Detta sker med fördel tillsammans med andra genom rollspel, övning och studieuppgifter (Hulter 2009). Vem som borde ta ansvaret för att kommunicera med patienten om sexualitet förekom det olika uppfattningar om, och det har även framkommit i studierna av Levin och Hyde 2005, och Quinn et al. 2011, dessa studier kom från annan kontext som tidigare exkluderats men som styrker litteraturstudiens resultat. Flertalet av studierna visar att sjuksköterskor tycker att patienterna ska ta ansvaret och därmed motsäger sjuksköterskorna sin egen profession. Enligt Socialstyrelsen (2005) ska sjuksköterskan uppmärksamma patienter som inte själva uttrycker behov av information samt informera patienter med ändamål att främja hälsa. Är det rädslan för att genera, oroa eller förolämpa patienterna som görs att sjuksköterskorna skjuter ifrån sig ansvaret på någon annan? Demografiska faktorer var en av de saker som hämmade sjuksköterskorna att samtala med patienterna om sexualitet. I studien av Stead et al. (2003) som styrker litteraturstudiens resultat, ansåg sjuksköterskorna att det var lättare att ta upp frågan om sexualitet med yngre patienter. Författarna tror att för nyexaminerade och unga sjuksköterskor kan det vara svårt att samtala med patient av motsatt kön samt med äldre patienter som har en större livserfarenhet. Vårdtiden och arbetsbelastningen var några av argumenten till hämmande faktorer om varför inte samtal om sexualitet ägde rum med patienterna. Med korta vårdtider så blir det svårt att hinna bygga upp en god sjuksköterska patientrelation som kan kännas tryggare för båda parterna i kommunikationen kring ett intimt ämne som sexualitet. Orlando och Travelbee anser att det är kvalitén i förhållandet mellan sjuksköterskan och patienten, som avgör hur patienten tillgodogör sig omvårdnaden (Kirkevold 2009). Det är viktigt att värna om etiska aspekter i vårdmiljön enligt Socialstyrelsen (2005) vilket enligt författarna inkluderar tillgängligheten till enskilt samtalsrum. I sjuksköterskapatient relationen är det viktigt att värna om känsliga uppgifter och då är till exempel flerbäddssalar inte någon bra miljö för detta känsliga ämne. Metoddiskussion Författarna har i arbetet med litteraturstudien i huvudsak följt Polit och Beck (2012) niostegsmodell som gav ett stöd och struktur. För att få hjälp med att fånga de mest lämpliga sökorden gjordes ett flertal sökningar: de databaser som användes var CINAHL och PubMed som Polit och Beck (2012) rekommenderar som lämpliga till omvårdnadsforskning. Utifrån vårt syfte valdes sökorden Sexuality, Communication, Nurse-patient relations och Nurses attitude. Författarna provade även sökordet Barriers, som kan anses vara ett givet sökord utifrån syftet och kom fram till att det inte gav fler träffar än de som är redovisade i urvalstabellen. Tio artiklar framkom i databassökning och en artikel hittades genom en referens från annan artikel. Vid resultatgranskningen upptäckte författarna att sökordet Belief var återkommande i flera artiklar, som vi kunde ha sökt på, men det fanns inte i författarnas medvetande då, så hur den sökningen hade fallit ut är okänt. Ett stort antal träffar förekom, och för att begränsa arbetet exkluderades artiklar inom barn, psykiatrin samt patienter utsatta för sexuella övergrepp. Det fanns även många artiklar med begåvningsmässigt funktionsnedsatta men även de uteslöts då inte de heller ingår i allmänsjuksköterskans område. Dessa exkluderades bort i urval 1, när titel och abstrakt lästes, även patienter äldre än 65 år exkluderades då det inte gick att utesluta dem i sökmotorerna då vi valt 19 år och äldre. Det fanns många studier riktade 15

16 till patienter 65+ och för att begränsa arbetet uteslöts de. Författarnas mål var att inkludera patienter i arbetsför ålder för att fånga artiklar inom hälso- och sjukhusvården och inte den kommunala äldrevården. Flertalet av studierna var gjorda inom onkologin och om det påverkar resultatet är ovisst samt att det var två gjorda inom kardiologi. Fem av artiklarna är ifrån Europa varav två från Sverige, tre är ifrån USA och två av artiklarna är ifrån Kina, vilket författarna ansåg spännande att jämföra resultat som speglar flera olika kulturer. Det finns inte så många studier gjorda inom området ur enbart ett sjuksköterskeperspektiv. Det är ovisst om resultatet sett annorlunda ut om enbart artiklar från de Nordiska länderna inkluderats, med tanke på de kulturella skillnaderna som råder i världen. Klinisk betydelse Med litteraturstudien vill författarna skapa en ökad medvetenhet och kunskap om att sjukdom, läkemedelsbehandling och funktionsnedsättning, eventuellt kan påverka patienters sexualitet. Författarna vill även öka medvetenheten hos sjuksköterskor om vilka hämmande faktorer som kan förekomma vad gäller att samtala med patienter om sexualitet för ett professionellt bemötande. Framtida forskning Genom fler framförallt kvalitativa studier tror författarna att problemet belyses mer ingående. Att sjuksköterskors enskilda attityder och hämningar kommer fram och kan leda till idéer om, vad som kan göras för att fördjupa relationen i kommunikationen mellan sjuksköterska-patient. Genom att komma fram till arbetssätt som förbättrar kommunikationen med exempelvis samtalsteknik. Kommunikationen har en stor betydelse i det dagliga omvårdnadsarbetet. Genom riktlinjer och vårdrutiner arbeta fram hur sjuksköterskor lättare kan genomföra sitt arbete och på det viset ge professionell omvårdnad till patienten på alla plan. Slutsats Litteraturstudien visar att sexualitet är ett komplext och ett mångdimensionellt område som inte är alldeles lätt att bemöta. Kunskapsbrist och sjuksköterskors egna föreställningar framkom som dominerande hämmande faktorer. Omvårdnadsarbetet inkluderar även patienters sexualitet. Omvårdnaden och vårdmiljön kräver engagemang på ledningsnivå, att implementera och skapa förutsättningar till det i det dagliga arbetet. Grundutbildningen för sjuksköterskor borde kanske innehålla mer av bemötande, samtalsteknik samt sexuell hälsa för att nå en holistisk omvårdnad. 16

17 Referenslista De referenser som ingår i resultatet markeras med * Constatinidou, A., Afuwape, S.A., Linsell, L., Hung, T., Acland, K., Healy, C., Ramirez, A.J. & Harries, M. (2009). Informational Needs of Patients with Melanoma and their views on the utility of investigative tests. International Journal of Clinical Practice, 63 (11). [tillgänglig ]. Ehnfors, M. (2000). VIPS-boken: om en forskningsbaserad modell för dokumentation av omvårdnad i patientjournalen. (1. uppl.). Stockholm: Vårdförbundet. Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. (3. uppl.). Stockholm: Natur & Kultur. Haboubi, N.H.J. & Lincoln, N. (2003). Views of health professionals on discussing sexual issues with patients. Disability and Rehabilitation, 25 (6), Herdman, H.T. (red.). (2009). Omvårdnadsdiagnoser enligt NANDA definitioner och klassifikation Lund: Studentlitteratur. *Hoekstra, T., Lesman-Leegte, I., Couperus, M.F., Sanderman, R. & Jaarsma, T. (2012). What Keeps Nurses From the Sexual Counseling of Patients with Heart Failure. Heart and Lung, 41. Hughes, M.K. (2009). Sexuality and Cancer: The final Frontier for Nurses. Oncology Nursing Forum, 36 (5). [tillgänglig ]. Hulter, B. (2004). Sexualitet och hälsa. Lund: Studentlitteratur. Hulter, B., & Sundkvist, G. (2002). Sexualitet och diabetes. I Agardh, C.D., Berne, C., & Östman, J.(Red). Diabetes. Stockholm: Liber AB. s Hulter, B. (2009) Sexualitet. I Omvårdnadens grunder Hälsa och Ohälsa. Lund: Studentlitterarur AB. *Jaarsma, T., Strömberg, A., Fridlund, B., De Geest, S., Mårtensson, J., Moons, P., Norekval, T.M., Smith, K., Steinke, E. & Thompson, D.R. (2009). Sexual Counselling of Cardiac Patients: Nurses Perseption of Practice, Responsibility and Confidence. European Journal of cardiovascular Nursing, 9. *Julien, J. O., Thom, B. & Kline, N.E. (2010). Identification of barriers to sexual health assessment in oncology nursing practice. Oncology Nursing Forum, 37 (3). Katz, A. (2005). The sounds of silence: sexuality information for cancer patients. Journal of Clinical Oncology, 23, Kirkevold, M. (2009). Omvårdnadsteorier analys och utvärdering. Lund: Studentlitteratur. 17

18 Kristoffersen, N-J. (1998). Teoretiska modeller i omvårdnad. I Kristoffersen, N- J. (red.) (1998). Allmän omvårdnad, Profession och ämnesområde utveckling, värdegrund och kunskap 1. Stockholm: Liber. s Levin, M. & Hyde, A. (2005). Sexuality as an aspect of nursing care for women receiving chemotherapy for breast cancer in an Irish context. European Journal of Oncology Nursing, 10. Lundberg, P.O. (2010). Läkemedel och sexualitet. I Lundberg, Per Olov & Löfgren- Mårtenson, Lotta (red.). Sexologi. (3. Uppl). Stockholm: Liber. s *Magnan, M.A, Reynolds, K.E. & Galvin, E. (2005). Barriers to Addressing Patients Sexuality in Nursing Practice. Medsurg Nursing, 14 (5). *Magnan, M.A., Reynolds, K. (2006). Barriers to addressing patient sexuality concerns across five areas of specialization. The Journal for Advanced Nursing Practice, 20 (6). *Moore, A., Higgins, A. & Sharek, D. (2013). Barriers and Facilitators for Oncology Nurses discussing Sexual Issues with Men with Diagnosed with testicular Cancer. European Journal of Oncology Nursing, 17. Maslow, A.H. (1987). Motivation and personality. (3. uppl.). New York: Harper & Row. *Nakopoulou, E., Papaharitou, S. & Hatzichristou, D. (2009). Patients sexual Health: A Qualitative Research Approach on Greek Nurses Perceptions. International Society for Sexual Medicine, 6. *Olsson, C., Berglund, A-L. Larsson, M. & Athlin, E. (2012). Patient`s sexuality A neglected area of cancer nursing? European Journal of Oncology Nursing, 16. Polit, D. F. & Beck, C. T. (2012). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. (9. uppl.). Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins. Quinn, C., Happell, B. & Browne, G. (2011). Talking or avoiding? Mental health nurses views about discussing sexual health with consumers. International Journal of Mental Health Nursing, 20, Rasmusson, E.M., Plantin, L. & Elmerstig, E. (2013). Did they think I would understand all that on my own? A Questionnaire study about sexuality with Swedish cancer patients. European Journal of Cancer care, 22, Reynolds, K. & Magnan, M.A. (2005). Nursing Attitudes and Beliefs Toward Human Sexuality. Clinical Nurse Specialist, 19 (5), *Saunamäki, N., Andersson, M. & Engström, M. (2009). Discussing Sexuality with patients: Nurses attitudes and beliefs. Journal of Advanced Nursing, 66 (6), Stead, M.L., Brown, J.M., Fallowfield, L. & Selby, P. (2003). Communication about sexual problems and sexual concerns in ovarian cancer. Western Journal of Medicine, 178 (1). 18

19 Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm: Liber allmänna förlaget. Southard, N.Z. & Keller, J. (2008). The importance of assessing sexuality: A patient perspective. Clinical Journal of Oncology Nursing, 13 (2), SMER. (1989/2008). Etiska vägmärken. [Elektronisk]. Tillgänglig: [130919]. Svensk sjuksköterskeförening. (2007). ICN:s Etiska kod för sjuksköterskor. Svensk sjuksköterskeförening. (2008). Värdegrund för omvårdnad. Stilos, K., Doyle, C. & Daines, P. (2008). Addressing Sexual health Needs of Patients with Gynecological Cancer. Clinical Journal of Oncology Nursing, 12 (3) [tillgänglig ]. Travelbee, J. (1971). Interpersonal aspects of nursing. (2. uppl.). Philadelphia: Davis. Treavelbee, J. (1979). Intervention in psychiatric nursing. (2. uppl.). Philadelphia: Davis. Usser, J.M., Perz, J. & Gilbert, E. (2012). Information needs associated with changes to sexual well-being after breast cancer. Journal of Advanced Nursing, 69 (2), Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. [Elektronisk]. Tillgänglig: rskningssed pdf [ ]. WHO. (2006). Defining sexual health. [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ]. World Medical Association declaration of Helsinki, Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects. [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ]. *Zeng, Y.C., Liu, X. & Loke, A.Y. (2011a). Addressing Sexuality Issues of Women with Gynecological cancer: Chinese Nurses Attitudes and Practice. Journal of Advanced Nursing, 68 (2), *Zeng, Y. C., Li, Q., Wang, N., Ching, S. & Loke, A. Y. (2011b). Chinese Nurses Attitudes and Beliefs Toward Sexuality Care in Cancer Patients. Cancer Nursing, 34 (2). 19

20 1 (3) Bilaga 1. Artikelmatris Författare, land, år Syfte Metod Huvudresultat Hoekstra, T. Lesman-Leegte, I. Couperus, F. Sanderman, R. Jaarsma, T. Undersöka hur/om sjuksköterskor som vårdar hjärtsjuka patienter samtalar om sexualitet. Och vilka hinder och barriärer som eventuellt finns. Kvantitativ, 2 anonyma enkät studier. Forsknings introduktion sändes till alla (122st) hjärtkliniker i Holland. I studien svarade 146 sjuksköterskor från 88 av 122 tillfrågade kliniker. Att vara av samma kön var ett hinder, religion, brist på utbildning, brister i organisationen, 74 % tycker att det är en sjuksköterskas uppgift, 61 % gör det ändå inte. Endast 11 % gör det frekvent. Holland 2012 Jaarsma, T. Strömberg, A. Fridlund, B. De Geest, S. Mårtensson, J. Moons, P. Norekval, T.M. Smith, K. Steinke, E. Thompson, D.R. Studera användandet, ansvar, självsäkerheten vid sexualrådgivning av hjärtpatienter. Kvantitativ, Deskriptiv studie 477 sjuksköterskor deltog på en kongress för hjärtsjuksköterskor från 23 olika länder, 89 % var från Europa. Enkäter delades ut och samlades in under 2 dagar. 157 sjuksköterskor deltog i studien. Sjuksköterskor känner ansvar, och tycker att de behöver mer kunskap och specifik samtalsträning. 87 % av de som svarat på undersökningen kände att de tog ansvar över rådgivningen, speciellt om patienten själv tog initiativ, vilket det är väldigt få som gör. 20 % upplevde att de hade lite kunskap på området, 40 % undvek ämnet av rädsla att inte kunna hjälpa patienten. 55 % hade upplevt att patienterna blev upprörda och stötta över ämnet. Europa 2009 Julien, J.O. Thom, B. Kline, N.E. USA 2010 Undersöka onkologisjuksköterskors attityder och kunskaper i sexuellhälsa i förhållande till livskvalitet. Kvantitativ, deskriptiv tvärsnitts studie. 576 sjuksköterskor (67 %) deltog Inget annat bortfall redovisades i artikeln varav 36 % var onkologisjuksköterskors, de andra arbetade på akut, ambulans och operations avdelning. SABS Det framkom att patienterna inte fick den hjälp till holistisk vård, att mer utbildning i ämnet behövs.

21 2 (3) Författare, land, år Syfte Metod Huvudresultat Magnan, M. Reynolds, K. Galvin, E. USA 2005 Magnan, M. Reynolds, K. USA 2006 Moore, A. Higgins, A. Sharek, D. Irland 2013 Nakopoulou, E. Papaharitou, S. Hatzichristou, D. Grekland 2009 Olsson, C. Berglund,AL. Larsson,M. Athlin, E. Sverige Identifiera och beskriva sjuksköterskors potentiella barriärer, attityder rörande patienters sexualitet och hitta sätt att förhindra ev. barriärer i ex vårdmiljön. Undersöka vilka hinder som finns att samtala om sexualitet inom 5 specialist områden. Undersöka onkologisjuksköterskors kunskap och trygghet i samband med sexual relaterade frågor med testikelcancer patienter. Undersöka grekiska sjuksköterskors uppfattning om sexuellhälsa och hur de använder sina kunskaper i det dagliga livet i vården. Beskriva onkologisjuksköterskors inställning till att prata om sexualitet med cancer patienter. Kvantitativ, deskriptiv korrelationdesign. 100 % deltagande, 148 sjuksköterskor tillfrågades varav 135 kvinnor och 9 män, 4 var ej angivna med kön. 59 % arbetade på onkologiavdelning, 57 % på medicin avdelning, 32 % på kirurg avdelning. SABS Kvantitativ deskriptiv korrelations studie. SABS instrument användes på 302 sjuksköterskor under arbetstid i USA. Det framgår inget bortfall eller antal tillfrågade i artikeln. Kvantitativ, anonym, 200 enkäter, delades ut, 89 st. användes i studien. Alla deltagare var kvinnor, hälften var mellan 31 och 40 år. Genomfördes på 5 olika onkologcenter på Irland. Kvalitativ studie med grounded theory metod där 44 sjuksköterskor intervjuades. Fenomenografisk, kvalitativ studie. 10 sjuksköterskor intervjuades x 5. Majoriteten av sjuksköterskorna, 72,3 % ansåg att det var sjuksköterskans ansvarsområde att ge patienten möjlighet att tala om sex. Men 78.3% trodde att patienten själv inte förväntade sig det. 44.2% tyckte att endast om patienterna önskade ett samtal. Mer forskning krävs som kan jämföras med patient upplevelser. Största barriären var att sjuksköterskorna inte trodde att patienterna förväntade sig samtal. Sammanfattande visar många av frågorna på bristen av kunskap och känner sig obekväm att samtala om dessa intima frågor. Brist på möjlighet till enskilt/privat rum att samtala på, tung arbetsbelastning med lite tid över som sjuksköterskorna själv inte kan påverka.. Grekiska sjuksköterskor förstod vikten av dialog om ämnet men tyckte inte att det var deras arbetsområde. Fortbildning på arbetsplatser är nödvändigt för att ge holistisk vård. Studien visar att sjuksköterskor borde tala om sex, men att de vanligtvis inte gör det, brist på kunskap, egen attityd, vårdmiljö, avsaknad av enskilt samtalsrum var hämmande faktorer.

22 3 (3) Författare, land, år. Syfte Metod Huvudresultat Saunamäki, N. Andersson, M. Engström, M. Sverige 2009 Zeng, Y. C. Liu, X. Loke, Y. Kina 2011 Zeng,Y. C. Li, Q. Wang, N. Ching, S. Loke, A. Kina 2011 Studera sjuksköterskors attityder och åsikter vid samtal med patienter. Beskriva Kinesiska sjuksköterskors attityder och kunskaper i sexual samtal med gyncancer patienter. Beskriva Kinesiska sjuksköterskors attityder och kunskaper i samtal med cancerpatienter. Visa relevanta faktorer som förändrar sjuksköterskors syn på sexuell omvårdnad. Kvantitativ, Korrelativ och komparativ design 88 av 100 sjuksköterskor deltog i studien. SABS Kvantitativ, Deskriptiv korrelativ design. 202 kvinnliga sjuksköterskor svarade på enkät av 243 tillfrågade. SABS Kvantitativ, deskriptiv korrelations design i 2 delar. 211 enkäter samlades in. 12 st. uteslöts pga. avsaknad av data. Annat bortfall ej redovisat i artikeln. 199 enkäter sammanställdes i studien. En del SABS. 90 % förstod vikten av behovet att samtala om sexualitet, de flesta tog sig inte tid till samtal, pga. osäkerhet, okunskap. Utbildningen för sjuksköterskor borde lägga mer fokus på utbildning i dessa frågor för att kunna ge en holistisk vård % tyckte att det var för privat att samtala om sexualitet. Avsaknad av enskilt samtalsrum och utbildning i området var av betydelse i resultatet. Det visar sig att kinesiska sjuksköterskors attityder och kunskap skiljer sig från västerländska sjuksköterskor inom cancervården. indikerar att kinesiskors har högre barriärer än jämfört med sköterskor från USA när det gäller sexual relaterade frågor. Kinesiskorna anser att det är för privat område, att patienterna inte förväntar sig samtal om ämnet.

Tema 2 Implementering

Tema 2 Implementering Tema 2 Implementering Författare: Helena Karlström & Tinny Wang Kurs: SJSE17 Sjuksköterskans profession och vetenskap 2 Termin 4 Skriftlig rapport Våren 2016 Lunds universitet Medicinska fakulteten Nämnden

Läs mer

Artikelöversikt Bilaga 1

Artikelöversikt Bilaga 1 Publik.år Land 1998 Författare Titel Syfte Metod Urval Bailey K Wilkinson S Patients view on nuses communication skills: a pilot study. Att undersöka patienters uppfattningar om sjuksköterskors kommunikativa

Läs mer

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:

Läs mer

SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER AV ATT KOMMUNICERA MED PATIENTER OM SEXUALITET EN LITTERATURSTUDIE

SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER AV ATT KOMMUNICERA MED PATIENTER OM SEXUALITET EN LITTERATURSTUDIE Blekinge Tekniska Högskola Sektionen för hälsa SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER AV ATT KOMMUNICERA MED PATIENTER OM SEXUALITET EN LITTERATURSTUDIE CECILIA MATTSSON ROS-MARI TEODORSSON Examensarbete i vårdvetenskap

Läs mer

Studiehandledning. Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt HT-12

Studiehandledning. Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt HT-12 Enheten för onkologi Institutionen för radiologi, onkologi och strålningsvetenskap Studiehandledning Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt Omvårdnad och onkologi vid onkologiska sjukdomar

Läs mer

EXAMENSARBETE. Sjuksköterskors bemötande gentemot patienters behov av sexualitet. En litteraturöversikt. Therese Bodin Ida-Maria Hannu

EXAMENSARBETE. Sjuksköterskors bemötande gentemot patienters behov av sexualitet. En litteraturöversikt. Therese Bodin Ida-Maria Hannu EXAMENSARBETE Sjuksköterskors bemötande gentemot patienters behov av sexualitet En litteraturöversikt Therese Bodin Ida-Maria Hannu Sjuksköterskeexamen Sjuksköterska Luleå tekniska universitet Institutionen

Läs mer

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd Bilaga 2 - Artikelgranskning enligt Polit Beck & Hungler (2001) Bendz M (2003) The first year of rehabilitation after a stroke from two perspectives. Scandinavian Caring Sciences, Sverige Innehåller 11

Läs mer

Bilaga 1. Artikelmatris

Bilaga 1. Artikelmatris 1/5 Bilaga 1. Artikelmatris Ben Natan, M. & Garfinkel, D. End of life needs as perceived by terminally ill older adult patients, family and staff 2010 Att jämföra den betydelse som olika behov i slutet

Läs mer

Inte mitt jobb. Sjuksköterskors upplevda hinder i samband med kommunikation med patienter om sexualitet.

Inte mitt jobb. Sjuksköterskors upplevda hinder i samband med kommunikation med patienter om sexualitet. Inte mitt jobb Sjuksköterskors upplevda hinder i samband med kommunikation med patienter om sexualitet. Christine Korsgård Fanny Kårelind Annica Mathson Berg Examensarbete, 15 hp, kandidatuppsats Omvårdnad

Läs mer

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature.

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Litteraturstudier Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Bakgrund/inledning Vi tycker att bakgrunden i artikeln

Läs mer

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser Utformning av PM Bilaga 1 Utformning av PM ingår som ett led i uppsatsarbetet. Syftet är att Du som studerande noggrant skall tänka igenom och formulera de viktigaste delarna i uppsatsarbetet, för att

Läs mer

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Kursplan AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Introduction to Professional Communication - more than just conversation 7.5 Higher Education

Läs mer

Bedömningsunderlag verksamhetsförlagd utbildning, Delaktighet och lärande 4, 5 hp, OM325G

Bedömningsunderlag verksamhetsförlagd utbildning, Delaktighet och lärande 4, 5 hp, OM325G Bedömningsunderlag verksamhetsförlagd utbildning, Delaktighet och lärande 4, 5 hp, OM325G Studentens namn: Studentens personnr: Utbildningsplats: Handledares namn: Kursansvariga: Joanne Wills: joanne.wills@his.se

Läs mer

Sjuksköterskeprogrammet 180hp, Institutionen för vårdvetenskap. Vetenskaplig metod och examensarbete, 22 hp, V51B, HT12

Sjuksköterskeprogrammet 180hp, Institutionen för vårdvetenskap. Vetenskaplig metod och examensarbete, 22 hp, V51B, HT12 Amanda Cremer och Camilla Henebratt Sjuksköterskeprogrammet 180hp, Institutionen för vårdvetenskap Vetenskaplig metod och examensarbete, 22 hp, V51B, HT12 Grundnivå Handledare: Ragnar Piskator Examinator:

Läs mer

Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur Kurskod VMD903. Vetenskapliga metoder med inriktning vård av äldre, 7.

Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur Kurskod VMD903. Vetenskapliga metoder med inriktning vård av äldre, 7. KURSPLAN Kursens mål Efter genomgången kurs skall studenten: Kunskap och förståelse kunna analysera olika vetenskapliga metoders användning och värdera deras relevans i forskning och utveckling av kunskap

Läs mer

Någon annan tar hand om det bättre än jag -

Någon annan tar hand om det bättre än jag - Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur Någon annan tar hand om det bättre än jag - Sjuksköterskors syn på barriärer till varför sexuell hälsa inte tas upp i vården Nina Göransson Mimmi Lyrstrand

Läs mer

Institutionen för hälsovetenskap Kurskod VMD903. Vetenskapliga metoder med inriktning vård av äldre, 7.5 högskolepoäng

Institutionen för hälsovetenskap Kurskod VMD903. Vetenskapliga metoder med inriktning vård av äldre, 7.5 högskolepoäng KURSPLAN Kursens mål Efter genomgången kurs skall studenten: Kunskap och förståelse kunna analysera olika vetenskapliga metoders användning och värdera deras relevans i forskning och utveckling av kunskap

Läs mer

ATT TALA OM SEXUALITET MED PATIENTER

ATT TALA OM SEXUALITET MED PATIENTER Hälsa och samhälle ATT TALA OM SEXUALITET MED PATIENTER VAD HINDRAR SJUKSKÖTERSKAN? EMMA HJALMARSSON KAJSA RINANDER Examensarbete i omvårdnad Nivå 61-90 p Sjuksköterskeprogrammet Jan 2012 Malmö högskola

Läs mer

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande Bemötande i vården Eva Jangland Sjuksköterska, klinisk adjunkt Kirurgen, Akademiska sjukhuset Doktorand Institutionen för kirurgiska vetenskaper Uppsala Universitet Upplägg Bemötandeärenden till patientnämndens

Läs mer

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Litteraturstudie Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Vad är en litteraturstudie? Till skillnad från empiriska studier söker man i litteraturstudier svar på syftet

Läs mer

Kursplan. Kurskod VRA421 Dnr 195/ Beslutsdatum Omvårdnad grundläggande yrkesspecifika studier i vårdmiljö

Kursplan. Kurskod VRA421 Dnr 195/ Beslutsdatum Omvårdnad grundläggande yrkesspecifika studier i vårdmiljö Kursplan Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kurskod VRA421 Dnr 195/2001-510 Beslutsdatum 2001-09-11 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Omvårdnad grundläggande yrkesspecifika studier

Läs mer

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser Bilaga 1 Utformning av PM Utformning av PM ingår som ett led i uppsatsarbetet. Syftet är att Du som studerande noggrant skall tänka igenom och formulera de viktigaste delarna i uppsatsarbetet, för att

Läs mer

Stefan Balogh. Råd Stöd & Kunskapscenter

Stefan Balogh. Råd Stöd & Kunskapscenter Stefan Balogh BOSSE Råd Stöd & Kunskapscenter Sex mer än bara samlag Arbetsterapi Sexologi Arbetsterapi syftar till att i första hand få tillbaka individen till ett fungerande aktivt liv utifrån de förutsättningar

Läs mer

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen

Läs mer

FAKTORER SOM PÅVERKAR SJUKSKÖTERSKANS SAMTAL KRING SEXUALITET OCH SEXUELL HÄLSA

FAKTORER SOM PÅVERKAR SJUKSKÖTERSKANS SAMTAL KRING SEXUALITET OCH SEXUELL HÄLSA FAKTORER SOM PÅVERKAR SJUKSKÖTERSKANS SAMTAL KRING SEXUALITET OCH SEXUELL HÄLSA Sjuksköterskeprogrammet 180 högskolepoäng Självständigt arbete, 15 högskolepoäng Examinationsdatum: 2017-10-30 Kurs: 48 Författare:

Läs mer

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar.

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. Institutionen för hälsovetenskap Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. en litteraturstudie Bernárdzon Liliana Djordjic Snezana Examensarbete (Omvårdnad C) 15hp November

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad )

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad ) UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Juni 2013. April maj 2013. Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa

Juni 2013. April maj 2013. Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa Juni 2013 April maj 2013 Medborgarpanel 5 Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa Inledning Landstinget Kronoberg startade hösten 2011 en medborgarpanel. I panelen kan alla som är 15 år eller äldre delta,

Läs mer

Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta

Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta Monika Löfgren, leg sjukgymnast, docent, KI DS Andrea Hållstam, leg sjuksköterska, doktorand, KI SÖS Varför förändring?

Läs mer

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig

Läs mer

FAKTORER SOM PÅVERKAR SJUKSKÖTERSKORS KOMMUNIKATION MED PATIENTER OM SEXUELL HÄLSA

FAKTORER SOM PÅVERKAR SJUKSKÖTERSKORS KOMMUNIKATION MED PATIENTER OM SEXUELL HÄLSA FAKTORER SOM PÅVERKAR SJUKSKÖTERSKORS KOMMUNIKATION MED PATIENTER OM SEXUELL HÄLSA En litteraturöversikt Examensarbete inom huvudområdet omvårdnad Grundnivå 15 Högskolepoäng Vårtermin 2018 Författare:

Läs mer

Sexualitet - Mer än bara sex

Sexualitet - Mer än bara sex Sexualitet - Mer än bara sex Sjuksköterskors upplevelser av att samtala om sexualitet med sina patienter Annika Båtsman & Caroline Muzito-Bagenda Höstterminen 2014 Självständigt arbete (Examensarbete),

Läs mer

Patienträttigheter: Kontaktsjuksköterskans roll Cecilia Olsson

Patienträttigheter: Kontaktsjuksköterskans roll Cecilia Olsson Patienträttigheter: Kontaktsjuksköterskans roll Cecilia Olsson Ordförande Sjuksköterskor i cancervård Onkologisjuksköterska,universitetslektor i omvårdnad Institutionen för hälsovetenskaper, Karlstads

Läs mer

Sexuell hälsa i en vårdkontext

Sexuell hälsa i en vårdkontext Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Sexuell hälsa i en vårdkontext Hindrande och främjande faktorer för sjuksköterskans samtal om sexuell hälsa med patienten Författare Elin Bäcklund Mikaela

Läs mer

SEXUALITET EN KÄNSLIG FRÅGA

SEXUALITET EN KÄNSLIG FRÅGA Hälsa och samhälle SEXUALITET EN KÄNSLIG FRÅGA EN LITTERATURSTUDIE OM ALLMÄNSJUK- SKÖTERSKANS FÖRHÅLLNINGSSÄTT TILL PATIENTENS SEXUALITET PERNILLA CARLSSON WINCRANTZ JOSEFIN WAHLBERG Examensarbete i omvårdnad

Läs mer

Att våga tala om sexualitet - en del av sjuksköterskans roll i kommunikation med patienten

Att våga tala om sexualitet - en del av sjuksköterskans roll i kommunikation med patienten Att våga tala om sexualitet - en del av sjuksköterskans roll i kommunikation med patienten Matilda Bladh Ida Norrström Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Omvårdnad Vetenskapligt arbete, 15hp (61-90) Ht 2011

Läs mer

Journal Club för sjuksköterskor ökar medvetenheten och kunskapen om evidensbaserad vård

Journal Club för sjuksköterskor ökar medvetenheten och kunskapen om evidensbaserad vård Journal Club för sjuksköterskor ökar medvetenheten och kunskapen om evidensbaserad vård Jeanette Winterling och Harriet Ryblom Patientområde Hematologi Innehåll Vår hematologiklinik Varför starta Journal

Läs mer

Etiska aspekter inom ST-projektet

Etiska aspekter inom ST-projektet Etiska aspekter inom ST-projektet Barbro Hedin Skogman Barnläkare och post-doc forskare Centrum för Klinisk Forskning (CKF) 2017-09-27 Upplägg Allmänt om etik Etik inom forskning Etiska aspekter inom ST-projektet

Läs mer

Mäns upplevelse i samband med mammografi

Mäns upplevelse i samband med mammografi CLINTEC Enheten för radiografi Projektarbete Höstterminen 2015 Mäns upplevelse i samband med mammografi Författare: Ninette Jonsson, Elisabeth Ljung Sammanfattning Att män utgör en minoritet av patienterna

Läs mer

Medicinsk vetenskap AV, Intensivvård och trauma, 15 hp

Medicinsk vetenskap AV, Intensivvård och trauma, 15 hp 1 (6) Kursplan för: Medicinsk vetenskap AV, Intensivvård och trauma, 15 hp Medical Science MA, Education in Critical Care Nursing and Trauma, 15 credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde

Läs mer

Etiska aspekter inom ST-projektet

Etiska aspekter inom ST-projektet Etiska aspekter inom ST-projektet Barbro Hedin Skogman Centrum för Klinisk Forskning (CKF) Landstinget Dalarna 2016-10-05 Upplägg Allmänt om etik Etik inom forskning Etiska aspekter inom ST-projektet Allmänt

Läs mer

Sjuksköterskors erfarenheter av samtal om sexualitet med patienter diagnostiserade med cancer

Sjuksköterskors erfarenheter av samtal om sexualitet med patienter diagnostiserade med cancer AKADEMIN FÖR HÄLSA OCH ARBETSLIV Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap Sjuksköterskors erfarenheter av samtal om sexualitet med patienter diagnostiserade med cancer En deskriptiv litteraturstudie Jessica

Läs mer

Multidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter

Multidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter Multidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter Kontaktsjuksköterskans roll vid MDK linn.rosell@skane.se Disposition: Genomförda delprojekt Kontaktsjuksköterskans roll Pågående

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

Samtalet om sexualitet

Samtalet om sexualitet Veronica Gustafsson och Pethra Norell Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp, Institution för vårdvetenskap Vetenskaplig metod, examensarbete 15 hp, V61, HT 2011 Grundnivå Handledare: Caroline Krook Examinator:

Läs mer

KANDIDATUPPSATS. Det glömda samtalet. En litteraturstudie om sjuksköterskans samtal kring sexuell hälsa. Ingrid Wetterholtz och Ylva Nordblom

KANDIDATUPPSATS. Det glömda samtalet. En litteraturstudie om sjuksköterskans samtal kring sexuell hälsa. Ingrid Wetterholtz och Ylva Nordblom Omvårdnad 61-90 hp KANDIDATUPPSATS Det glömda samtalet En litteraturstudie om sjuksköterskans samtal kring sexuell hälsa. Ingrid Wetterholtz och Ylva Nordblom Omvårdnad vetenskapligt arbete 15 hp Halmstad

Läs mer

Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon

Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon ELISABETH CARLSON DOCENT INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP Den tomma vagnen Kliniskt ledarskap kan beskrivas som sjuksköterskans kliniska

Läs mer

BEDÖMNINGSUNDERLAG FÖR VFU INOM PSYKIATRI

BEDÖMNINGSUNDERLAG FÖR VFU INOM PSYKIATRI Sjuksköterskeprogrammet termin 4 2VÅ620 Professionskunskap II BEDÖMNINGSUNDERLAG FÖR VFU INOM PSYKIATRI Student: VFU-placering: År, veckor: Yrkeshandledare: Klinisk adjunkt: 13 december 2016 1 BEDÖMNING

Läs mer

Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p

Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p 1. Introduktion, (2 poäng) - redogöra för utbildningens uppläggning, innehåll, genomförande, - kunna tillämpa problembaserat lärande

Läs mer

Sexuell ohälsa - ett känsligt ämne för sjuksköterskor att tala med patienter om? En litteraturöversikt

Sexuell ohälsa - ett känsligt ämne för sjuksköterskor att tala med patienter om? En litteraturöversikt EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ I VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2012:86 Sexuell ohälsa - ett känsligt ämne för sjuksköterskor att tala med patienter om? En

Läs mer

8FA245. Läkemedel och fysioterapi, 7.5 hp. Medical Drugs and Physiotherapy. Fristående kurs. Medicinska fakulteten. Gäller från: 2017 HT.

8FA245. Läkemedel och fysioterapi, 7.5 hp. Medical Drugs and Physiotherapy. Fristående kurs. Medicinska fakulteten. Gäller från: 2017 HT. 8FA245 Läkemedel och fysioterapi, 7.5 hp Medical Drugs and Physiotherapy Fristående kurs Medicinska fakulteten Gäller från: 2017 HT Kursplan Fastställd av Utbildningsnämnden för grund- och avancerad nivå

Läs mer

Studiehandledning. Psykosocial Onkologi II 7,5 poäng

Studiehandledning. Psykosocial Onkologi II 7,5 poäng Studiehandledning Psykosocial Onkologi II 7,5 poäng HT 2013 Kursen Psykosocial onkologi II, 7,5 poäng ingår som en delkurs i specialist sjuksköterskeexamen i onkologisk vård som ges vid Institutionen för

Läs mer

Arbetsterapi: Verksamhetsförlagd utbildning 1 7,5 Högskolepoäng. Kursplanen fastställd av Prefekt vid Institutionen för hälsovetenskap

Arbetsterapi: Verksamhetsförlagd utbildning 1 7,5 Högskolepoäng. Kursplanen fastställd av Prefekt vid Institutionen för hälsovetenskap KURSPLAN Arbetsterapi: Verksamhetsförlagd utbildning 1 7,5 Högskolepoäng Occupational Therapy: Application in Practice 1 Grundnivå, A0035H Version Kursplan gäller: Vår 2019 Lp 3 - Tillsvidare Kursplanen

Läs mer

Praktisk logopedi och professionellt förhållningssätt I

Praktisk logopedi och professionellt förhållningssätt I DNR LIU-2015-02320 1(5) Praktisk logopedi och professionellt förhållningssätt I Programkurs 5.0 hp Professional Practice in Speech and Language Pathology I 8LOA56 Gäller från: 2018 HT Fastställd av Utbildningsnämnden

Läs mer

KURSPLAN. Delkurs 1. Hälsa och omvårdnad av barn och ungdom, 7,5 högskolepoäng Efter avslutad kurs ska den studerande kunna:

KURSPLAN. Delkurs 1. Hälsa och omvårdnad av barn och ungdom, 7,5 högskolepoäng Efter avslutad kurs ska den studerande kunna: Sida1(5) KURSPLAN VÅ3050 Hälsa och omvårdnad av barn och ungdom, 15 högskolepoäng, avancerad nivå, Child Health Care, 15 Higher Education Credits *, Advanced Level Mål Kursens övergripande mål är att den

Läs mer

Etiska aspekter inom ST-projektet

Etiska aspekter inom ST-projektet Etiska aspekter inom ST-projektet Barbro Hedin Skogman Barnläkare och post-doc forskare Centrum för Klinisk Forskning (CKF) Dalarna Upplägg Allmänt om etik Etik inom forskning Etiska aspekter inom ST-projekt

Läs mer

April Bedömnings kriterier

April Bedömnings kriterier Bedömnings kriterier Lärandemål Exempel på vad samtalet kan ta sin utgångspunkt i eller relateras till Viktigt är att koppla samtalet och reflektionen till konkreta patientsituationer och studentens egna

Läs mer

ATT SAMTALA OM SEXUALITET MED PATIENTER

ATT SAMTALA OM SEXUALITET MED PATIENTER ATT SAMTALA OM SEXUALITET MED PATIENTER SJUKSKÖTERSKANS FÖRHÅLLNINGSSÄTT EN LITTERATURSTUDIE MALIN HALLIN LINNEA STENKIL Examensarbete i omvårdnad 61-90hp Sjuksköterskeprogrammet juni 2017 Malmö Högskola

Läs mer

SJUKSKÖTERSKORS UPPFATTNINGAR OM ATT SAMTALA MED PATIENTER OM SEXUALITET OCH SEXUELL HÄLSA

SJUKSKÖTERSKORS UPPFATTNINGAR OM ATT SAMTALA MED PATIENTER OM SEXUALITET OCH SEXUELL HÄLSA SJUKSKÖTERSKORS UPPFATTNINGAR OM ATT SAMTALA MED PATIENTER OM SEXUALITET OCH SEXUELL HÄLSA En litteraturbaserad studie REGISTERED NURSES EXPERIENCE TO TALK TO PATIENT ABOUT SEXUALITY AND SEXUAL HEALTH

Läs mer

OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits

OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits SAHLGRENSKA AKADEMIN OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen

Läs mer

Ett obekvämt möte. Hinder och möjligheter för sjuksköterskan vid samtal om sexualitet. Elisabeth Björk Brämberg

Ett obekvämt möte. Hinder och möjligheter för sjuksköterskan vid samtal om sexualitet. Elisabeth Björk Brämberg Ett obekvämt möte Hinder och möjligheter för sjuksköterskan vid samtal om sexualitet. FÖRFATTARE Malin Eriksson Rebecca Edlund PROGRAM/KURS Sjuksköterskeprogrammet OM5250 Examensarbete 180 högskolepoäng

Läs mer

Omvårdnad GR (B), Verksamhetsförlagd utbildning III - Öppna vårdformer och psykiatrisk vård, 15 hp

Omvårdnad GR (B), Verksamhetsförlagd utbildning III - Öppna vårdformer och psykiatrisk vård, 15 hp 1 (5) Kursplan för: Omvårdnad GR (B), Verksamhetsförlagd utbildning III - Öppna vårdformer och psykiatrisk vård, 15 hp Nursing Science BA (B), Primary Health Care III - Psychiatric Nursing Practice, 15

Läs mer

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, GRUPPCHEF ÄLDRES HÄLSA OCH PERSONCENTRERAD VÅRD

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, GRUPPCHEF ÄLDRES HÄLSA OCH PERSONCENTRERAD VÅRD Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, GRUPPCHEF ÄLDRES HÄLSA OCH PERSONCENTRERAD VÅRD Våra fyra grundpelare: Svensk sjuksköterskeförening http://www.swenurse.se All

Läs mer

Utbildningsplan för magisterprogrammet i klinisk medicinsk vetenskap

Utbildningsplan för magisterprogrammet i klinisk medicinsk vetenskap Utbildningsplan för magisterprogrammet i klinisk medicinsk vetenskap 3KL07, 3K107 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Reviderad av Styrelsen

Läs mer

Praktisk logopedi och professionellt förhållningssätt II, 5 hp Professional Practice in Speech and language Pathology II, 5 credits

Praktisk logopedi och professionellt förhållningssätt II, 5 hp Professional Practice in Speech and language Pathology II, 5 credits 1(5) 8LOA64 Praktisk logopedi och professionellt förhållningssätt II, 5 hp Professional Practice in Speech and language Pathology II, 5 credits Programkurs Medicinska fakulteten Gäller från: höstterminen

Läs mer

Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga

Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga Delprojektets namn Barn som anhöriga - Hälsohögskolan Delprojektsansvarig Karin Enskär Datum 14-06-03 Sammanfattning Projektet innehåller två delar. Den

Läs mer

Sjuksköterskans upplevelse av att samtala med patienten om sexuell hälsa

Sjuksköterskans upplevelse av att samtala med patienten om sexuell hälsa Examensarbete i omvårdnad, 15 hp Sjuksköterskans upplevelse av att samtala med patienten om sexuell hälsa En litteraturstudie Felicia Hansson Mathilda Weinmer Handledare: Johan Sanmartin Berglund Sjuksköterskeprogrammet,

Läs mer

Bilaga 2. Att handla. att fånga det specifika i situationen, genom ingivelser. Att inte se. Hög

Bilaga 2. Att handla. att fånga det specifika i situationen, genom ingivelser. Att inte se. Hög Bilaga 2 Författare: Häggblom, A. & Dreyer Fredriksen, S-T. Der bliver ofte stille - sygeplejerskers möde med kvinder, som har vaeret udsat for vold Tidsskrift: Klinisk Sygeplejer Årtal: 2011 Författare:

Läs mer

Utbildning saknas. Sjuksköterskors barriärer och hinder inför att samtala med patienter om sexualitet. Institutionen för Vårdvetenskap och hälsa

Utbildning saknas. Sjuksköterskors barriärer och hinder inför att samtala med patienter om sexualitet. Institutionen för Vårdvetenskap och hälsa Utbildning saknas Sjuksköterskors barriärer och hinder inför att samtala med patienter om sexualitet FÖRFATTARE PROGRAM/KURS Lisa Maria Fransson Sjuksköterskeprogrammet 180 Högskolepoäng Examensarbete

Läs mer

KOMMUNIKATION OM SEXUALITET - ETT OSYNLIGT ANSVAR FÖR SJUKSKÖTERSKOR COMMUNICATION ABOUT SEXUALITY - AN INVISIBLE RESPONSIBLE FOR NURSES

KOMMUNIKATION OM SEXUALITET - ETT OSYNLIGT ANSVAR FÖR SJUKSKÖTERSKOR COMMUNICATION ABOUT SEXUALITY - AN INVISIBLE RESPONSIBLE FOR NURSES KOMMUNIKATION OM SEXUALITET - ETT OSYNLIGT ANSVAR FÖR SJUKSKÖTERSKOR COMMUNICATION ABOUT SEXUALITY - AN INVISIBLE RESPONSIBLE FOR NURSES Examensarbete inom huvudområdet omvårdnad Grundnivå 15 Högskolepoäng

Läs mer

Bedömningsinstrument Mälardalsmodellen

Bedömningsinstrument Mälardalsmodellen reviderad december 2017 Bedömningsinstrument Mälardalsmodellen Sjuksköterskeprogrammet Mälardalens högskola Professionsblock 2 VAE206 Inledning Mälardalsmodellen är det bedömningsinstrument som används

Läs mer

Vårdförbundets medlemmars syn på Journal via nätet - En första titt på enkätresultaten

Vårdförbundets medlemmars syn på Journal via nätet - En första titt på enkätresultaten DOME Deployment of Online Medical records and E-health services Bakgrund Forsknings- och införandeprojekt Vårdförbundets medlemmars syn på Journal via nätet - En första titt på enkätresultaten Isabella

Läs mer

Medicinsk vetenskap AV, Akutmedicin, 7,5 hp

Medicinsk vetenskap AV, Akutmedicin, 7,5 hp 1 (5) Kursplan för: Medicinsk vetenskap AV, Akutmedicin, 7,5 hp Medical Science Ma, Emergency medicine, 7,5 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Inriktning (namn) Högskolepoäng

Läs mer

Examinator Henrika Jormfeldt

Examinator Henrika Jormfeldt Högskolan Halmstad Akademin för Hälsa och välfärd SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEUTBILDNING MED INRIKTNING MOT PSYKIATRI STUDIEHANDLEDNING Examensarbete inom omvårdnad-inriktning mot psykiatrisk vård, 15 hp Kvartsfart

Läs mer

Kommunikation om sexuell hälsa

Kommunikation om sexuell hälsa EXAMENSARBETE Våren 2010 Sektionen för Hälsa och Samhälle Omvårdnad Kommunikation om sexuell hälsa Ur ett sjuksköterske- och patientperspektiv Författare Anette Widén Pierre Nyborg Handledare Birgitta

Läs mer

Kroppsstruktur och funktion i relation till aktivitet och miljö, 30.0 hp. Body Structure and Function in Relation to Occupation and Environment

Kroppsstruktur och funktion i relation till aktivitet och miljö, 30.0 hp. Body Structure and Function in Relation to Occupation and Environment 8ATG24 Kroppsstruktur och funktion i relation till aktivitet och miljö, 30.0 hp Body Structure and Function in Relation to Occupation and Environment Programkurs Medicinska fakulteten Gäller från: 2017

Läs mer

Tal- och språkstörning hos barn I, 30 hp Speech and Language Impairments in Children I, 30 credits

Tal- och språkstörning hos barn I, 30 hp Speech and Language Impairments in Children I, 30 credits 1(5) 8LOG37 Tal- och språkstörning hos barn I, 30 hp Speech and Language Impairments in Children I, 30 credits Programkurs Medicinska fakulteten Gäller från: höstterminen 2016 Kursplan Fastställd av Utbildningsnämnden

Läs mer

Varför är det så svårt?

Varför är det så svårt? Varför är det så svårt? En litteraturstudie över sjuksköterskans inställning till att samtala om sexualitet med patienten FÖRFATTARE PROGRAM/KURS Moa Eriksson, Pernilla Henningsson Sjuksköterskeprogrammet

Läs mer

Självskattningsfrågor till kunskapsvalidering

Självskattningsfrågor till kunskapsvalidering Självskattningsfrågor till kunskapsvalidering Namn: Utbildningsort: Adress: Tel: P.nr e-post: Arbetsplats: Du skall utifrån din erfarenhet och kunskap besvara frågorna nedan. Självskattningssvaren lämnar

Läs mer

SJSD13, III Profession, etik och handledning 10 hp Studieguide fo r termin 3 (1 hp), ht 2018

SJSD13, III Profession, etik och handledning 10 hp Studieguide fo r termin 3 (1 hp), ht 2018 SJSD13, III Profession, etik och handledning 10 hp Studieguide fo r termin 3 (1 hp), ht 2018 Ansvariga för kursen: Kajsa Landgren och Angelika Fex Vid frågor om Ladok-rapportering kontaktas i första hand

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård 1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) VASBS Programbeskrivning Utbildningen syftar till att utbilda specialistsjuksköterskor

Läs mer

samhälle Susanna Öhman

samhälle Susanna Öhman Risker i ett heteronormativt samhälle Susanna Öhman 1 Bakgrund Riskhantering och riskforskning har baserats på ett antagande om att befolkningen är homogen Befolkningen har alltid varit heterogen när det

Läs mer

Kursplan Vetenskaplig design och metod, 5 poäng

Kursplan Vetenskaplig design och metod, 5 poäng Kursplan Vetenskaplig design och metod, 5 poäng Kurskod HARS22 Kursansvarig institution Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS) Kursens benämning Vetenskaplig design och metod

Läs mer

Kommunikation och bemötande. Empati

Kommunikation och bemötande. Empati Kommunikation och bemötande Det är viktigt att föra en kontinuerlig dialog med den döende patienten för att kunna respektera patientens autonomi och integritet. Känner man till personens föreställningar,

Läs mer

Titel: KOMMUNICERAR VI SEX OCH SAMLEVNAD EFTER HJÄRTINFARKT?

Titel: KOMMUNICERAR VI SEX OCH SAMLEVNAD EFTER HJÄRTINFARKT? XIV Svenska KardiovaskuläraVårmötet 25-27 april2012,stockholm Namn:Bodil Ivarsson Titel: KOMMUNICERAR VI SEX OCH SAMLEVNAD EFTER HJÄRTINFARKT? Ingen intressekonfikt 1 Saxat ur Status 2001, Hjärt- och lungsjukas

Läs mer

Förebyggande arbete mot diskriminering

Förebyggande arbete mot diskriminering Förebyggande arbete mot diskriminering Arbete med aktiva åtgärder i förskolan och skolan Nolhaga förskola Läsår 2018/2019 Undersöka och analysera Undersökningens syfte är att identifiera vilka risker det

Läs mer

THERE IS TIME TO OPEN UP YOUR MIND

THERE IS TIME TO OPEN UP YOUR MIND THERE IS TIME TO OPEN UP YOUR MIND Reflekterad Handledning i Omvårdnad RHIO Mia Berglund Lars Westin Bild 1 There is time to open your eyes Bild 2 There is always time, to listen for a while Bild 3 Listen

Läs mer

Sahlgrenska akademin. Filosofie masterexamen med huvudområdet omvårdnad. Degree of Master of Science (Two Years) with a major in Nursing

Sahlgrenska akademin. Filosofie masterexamen med huvudområdet omvårdnad. Degree of Master of Science (Two Years) with a major in Nursing Sahlgrenska akademin LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Dnr J 11 1162/08 Filosofie masterexamen med huvudområdet omvårdnad Degree of Master of Science (Two Years) with a major in Nursing 1. Fastställande Examensbeskrivning

Läs mer

Värdering av studentens yrkeskompetens vid verksamhetsförlagd utbildning Omvårdnad inom distriktsvård vuxna och äldre O7023H

Värdering av studentens yrkeskompetens vid verksamhetsförlagd utbildning Omvårdnad inom distriktsvård vuxna och äldre O7023H Institutionen för hälsovetenskap Avdelning för omvårdnad Värdering av studentens yrkeskompetens vid verksamhetsförlagd utbildning Omvårdnad inom distriktsvård vuxna och äldre O7023H Kurs:. Verksamhetsförlagd

Läs mer

Sjukgymnastprogrammet Bedömning, Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, primärvård, S0044H

Sjukgymnastprogrammet Bedömning, Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, primärvård, S0044H Sjukgymnastprogrammet Bedömning, Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, primärvård, S0044H Verksamhet Tidsperiod som VFU omfattat Studerande, personnummer Studerande, namn Bemötande, kommunikation, förhållningssätt

Läs mer

Sjukhuskuratorns arbete med barn som misstänks fara illa VERONICA SVÄRD, DOKTORAND I SOCIALT ARBETE, GÖTEBORGS UNIVERSITET

Sjukhuskuratorns arbete med barn som misstänks fara illa VERONICA SVÄRD, DOKTORAND I SOCIALT ARBETE, GÖTEBORGS UNIVERSITET Sjukhuskuratorns arbete med barn som misstänks fara illa VERONICA SVÄRD, DOKTORAND I SOCIALT ARBETE, GÖTEBORGS UNIVERSITET Avhandlingens syfte och metoder Det övergripande syftet är att undersöka en rad

Läs mer

Etiska dilemman i arbetsterapeuters yrkesutövning -en litteraturstudie

Etiska dilemman i arbetsterapeuters yrkesutövning -en litteraturstudie Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Arbetsterapi C, Vetenskaplig metod Vårterminen 2015 Etiska dilemman i arbetsterapeuters yrkesutövning -en litteraturstudie Ethical dilemmas

Läs mer

Auktorisationsgrundande utbildning till specialist i sexologisk rådgivning (NACS)

Auktorisationsgrundande utbildning till specialist i sexologisk rådgivning (NACS) Auktorisationsgrundande utbildning till specialist i sexologisk rådgivning (NACS) Vårterminen 2018 höstterminen 2019 INFORMATION I samverkan med Svensk Förening för Sexologi (SfS) inbjuder SAPU härmed

Läs mer

Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om utbildningar inom yrkeshögskolan med inriktning stödpedagog inom funktionshinderområdet;

Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om utbildningar inom yrkeshögskolan med inriktning stödpedagog inom funktionshinderområdet; 1 (8) Datum: xxxx-xx-xx MYHFS 20xx:xx Dnr: MYH 2017/1098 Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om utbildningar inom yrkeshögskolan med inriktning stödpedagog inom funktionshinderområdet; beslutade

Läs mer

Patienters erfarenheter av strålbehandling. Kristina Olausson

Patienters erfarenheter av strålbehandling. Kristina Olausson Patienters erfarenheter av strålbehandling Kristina Olausson Syftet med avhandlingen Att öka kunskapen om hur patienter upplever strålbehandlingen och dess relaterade processer. 4 delstudier Studie Design

Läs mer

Professionell utveckling, teamarbete och ledarskap inom arbetsterapi

Professionell utveckling, teamarbete och ledarskap inom arbetsterapi DNR LIU-2015-02317 1(5) Professionell utveckling, teamarbete och ledarskap inom arbetsterapi Programkurs 21.0 hp Professional development, teamwork and leadership in occupational therapy 8ATG64 Gäller

Läs mer

Munkebergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Munkebergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Munkebergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola 1-5 år Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Namn: Kurs:.. Vårdenhet: Tidsperiod:. Grundnivå 1 Grundnivå Mål för den verksamhetsförlagda delen av

Läs mer