WE LOVE KVALITETSRAPPORT 2016/17

Transkript

1 U P P S A L A WE LOVE KVALITETSRAPPORT 2016/17

2 IT-Gymnasiet Uppsala startade 2002 som en av de första fristående gymnasieskolorna i Uppsala. Det har varit en fantastisk resa och många av våra medarbetare har varit med och byggt upp skolan från grunden. Uppsalas utbud av gymnasieskolor har under denna tid vuxit och fler fristående gymnasier har etablerats. Vi är Uppsalas populäraste friskola med flest sökande. Vi har även tre nationella program med flest sökande i hela länet. Det goda rykte vi byggt upp lokalt under dessa femton år är en stor anledning till att vi har ökat våra marknadsandelar när många andra skolor har minskat. IT-Gymnasiet Uppsala har vunnit pris som Sveriges bästa Friendsskola. Ett resultat av vårt långsiktiga arbete med att motverka mobbning och kränkande behandling på skolan. Att vi lyckats med att bygga en trygg skola är något som också visar sig i våra elevundersökningar som år efter år presenterar goda siffror vad det gäller tryggheten på skolan. I de senaste två årens undersökningar låg trygghetsindex på 94 av 100. Skolan är inte bara trygg utan också en skola som premierar studier, där både andel med gymnasieexamen (99 %) och meritvärden (14,0) ökar. IT-Gymnasiet i Uppsala har under många år varit i framkant vad det gäller att utbilda inom IT. Våra elever har vunnit två SM och två EM samt dessutom placerat sig på fjärde plats under yrkes-vm i webbdesign och webbutveckling. I senaste VM-tävlingen blev en av våra elever bästa europé med en sjätteplacering. Under året placerade sig också en av våra elever på tionde plats i programmeringsolympiaden och vi fick en silver- och en bronsmedalj i yrkes-sm. Den utbildning vi bedriver på skolan rustar våra elever väl i den internationella konkurrensen och vi erbjuder våra elever möjligheten att certifiera sig i vårt Microsoft certifieringslabb vann IT-Gymnasiet Uppsala EU-priset BEST IN cooperation between VET (Vocational, Education and Training) schools and the World of Work för bästa yrkesskola när det gäller kontakter med arbetslivet. Arbetet med att förbättra vår undervisning och våra formella resultat har under året skett genom de processer vi har startat för att utveckla en kollegialt lärande skola. Ämnesdiskussioner, systematiska auskultationer, programutveckling och formativ bedömning är centrala delar i detta arbete. Våra förstelärare har tillsammans med ledningen lett arbetet med att utveckla vår undervisning tillsammans med lärarna på skolan och andra IT-Gymnasier i regionen. Vi kommer nästa år att fortsätta vårt långsiktiga arbete i samma riktning. Mathias Lavéno rektor

3 IT-Gymnasiet Uppsala

4 IT-Gymnasiet startade 1998 som en av Sveriges första fristående gymnasieskolor. Skolan startades genom ett samarbete mellan Kistas stadsdelsnämnd, globala IT-företag i området och skolans grundare Jan Friman. Idag finns ca 2300 elever och 200 anställda på IT-Gymnasiet i Göteborg, Helsingborg, Kristianstad, Skövde, Sundbyberg, Södertörn, Uppsala, Västerås, Åkersberga, Örebro och Karlstad. Skolan ingår i Academedia, Sveriges ledande utbildningsbolag för såväl privat som offentlig verksamhet. I verksamheten, som sträcker sig från förskola till högskola, finns omkring 000 elever och deltagare på över enheter. 1.1 Vår verksamhetsidé IT-Gymnasiet erbjuder IT-profilerade gymnasieutbildningar som ger elever verktyg och förutsättningar för att vara med och påverka ett snabbt föränderligt samhälle. 1.2 Vår Vision IT-Gymnasiet ska vara det självklara alternativet för elever som väljer en IT-profilerad gymnasieutbildning. Vi ska ständigt överträffa våra elevers och deras föräldrars förväntningar på en utbildning som förbereder för ett framgångsrikt studie- och yrkesliv. 1.3 Vårt mål Vårt mål är att erbjuda Sveriges bästa IT-relaterade utbildningar. Detta innebär bland annat att alla våra elever ska nå gymnasieexamen och att minst 95% av eleverna tre år efter avslutad utbildning på IT-Gymnasiet ska vara studerande eller yrkesverksamma. 1.4 Vårt kvalitetsarbete Vårt kvalitetsarbete handlar om att tydliggöra hur vi lyckas ge våra elever de förutsättningar de behöver i arbetslivet och som samhällsmedborgare, både kunskaps- och värdegrundsmässigt. Arbetet bygger på en tydlig målsättning för hela verksamheten och för varje enskild enhet. Systematiskt och metodisk försöker vi ständigt tydliggöra vad vi gör, varför och vart det leder. Kvalitet är ett mångfacetterat begrepp men de viktigaste kvalitetsbegreppen vi arbetar med är: Funktionell kvalitet d.v.s. hur väl lyckas eleverna i våra utbildningar. Vi mäter bl.a. genomsnittligt meritvärde samt andel av eleverna som når gymnasieexamen. Vi är också noggranna med att kontrollera överensstämmelsen mellan nationella prov och slutbetyg. Upplevd kvalitet d.v.s. hur upplever våra medarbetare, elever och vårdnadshavare vår verksamhet. Allt handlar inte bara om siffror och betyg utan det är också viktigt för oss att alla trivs och känner trygghet samt att skolan är en väl fungerande social arena. Ändamålsenlig kvalitet d.v.s. vart leder utbildningen på lång sikt? Här mäter vi vad våra elever gör tre år efter de tagit studenten. Hur många läser eftergymnasiala utbildningar? Hur många har jobb? Vilken nytta har de haft av sin utbildning på IT-Gymnasiet och hur kan vi utveckla den ytterligare för att bättre motsvara högskolans- och näringslivets krav?

5 Varje läsår genomförs, förutom intervjuer, observationer, betygs- och resultatanalyser, en webbaserad brukar- och medarbetarundersökning där elever och medarbetare bedömer vad de tycker fungerar bra, vad som behöver förbättras och det förbättringsarbete som genomförts. Därefter analyserar elever, personal och skolledning resultaten samt diskuterar och föreslår förbättringsåtgärder. Efter att rektor beslutat om vilka förbättringsåtgärder som ska vidtas, genomförs de flesta av åtgärderna under höstterminen för att följas upp vid nästa brukar- och medarbetarundersökning. 1.5 Våra strategier IT-Gymnasiet har valt fyra huvudstrategier att jobba efter för att öka måluppfyllelsen. Strategierna är formativ bedömning, kollegialt lärande, resursfördelning samt pedagogiskt ledarskap. Strategierna är valda utifrån forskning om vad som verkligen påverkar elevernas lärande positivt och varje skola arbetar utifrån sina egna förutsättningar och behov med dessa. 1.6 Vart tar eleverna vägen/ändamålsenlig kvalitet Varje år mäter vi, i samarbete med Markör marknad & kommunikation, resultatet av utbildningen på lång sikt (exempelvis genom andelen som får jobb, alternativt studerar vidare på högskola eller universitet) för att se om det vi erbjuder är relevant vad gäller utbud och kvalitet i undervisningen. I 201 undersökte IT-Gymnasiet hur det gått för de elever som gick ut IT-Gymnasiet 201 Undersökningen visar bland annat att: Andel som studerar vid högskola/universitet: % Andel som antingen studerar eller yrkesarbetar: % Andel som anser sig vara väl förberedda för högre studier: % Andel som ansr sig väl förberedda för arbetslivet: % Andel som upp: % Andel som upp

6 IT-Gymnasiet Uppsala 2.1 Historik IT-Gymnasiet Uppsala startade 2002 som en av de första fristående gymnasieskolorna i Uppsala. Intresset för skolan var stort och verksamheten började med fem klasser på det specialutformade programmet med inriktning IT, elektronik och naturvetenskap. Genom åren har skolan utvecklats med fler program och lokalerna i Fyrislund har byggts ut etappvis för att idag rymma fem till sex parallellklasser i vardera årskurs med totalt ca 360 elever. När vi startade vår skola för 15 år sedan var det få som riktigt visste vad IT var. Idag befinner vi oss mitt i det IT-samhälle vi förutspådde redan då. Internet och framtidens obegränsade IT-lösningar har satt en ny dagordning. Vi vill fortsätta ligga i teknikens absoluta framkant och vara det självklara valet för elever som väljer en IT-utbildning i Uppsala. 2.2 Program - Samhällsvetenskapsprogrammet med inriktning medier, information och kommunikation - Estetiska programmet med inriktning musik - Naturvetenskapsprogrammet med inriktning naturvetenskap - Teknikprogrammet med inriktning informations- och medieteknik - El- och energiprogrammet med inriktning dator- och kommunikationsteknik - Introduktionsprogram, preparandutbildning 2.3 Elever IT-Gymnasiet Uppsala har inför läsåret 2017/ elever fördelade enligt följande: Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Årskurs st 120 st 76 st 14 st På skolan totalt så hade vi under året 16 % flickor och 84 % pojkar. Majoriteten av eleverna på skolan kommer från Uppsala kommun (74 %) följt av Knivsta (6 %), Heby (6 %), Tierp (3 %), Norrtälje (2 %), Enköping (2 %) och Östhammar (1 %).

7 2.4 Personal och organisation IT-Gymnasiet Uppsala leds av en rektor och en biträdande rektor. Förutom undervisande lärare fanns under läsåret 2016/2017 följande funktioner på skolan skoladministratör, datatekniker/vaktmästare, specialpedagog, kurator, skolsköterska, studie- och yrkesvägledare, stödlärare, kafévärdinna, biblioteksassistent samt elevassistenter. Eleverna hade dessutom tillgång till psykologer och skolläkare via elevhälsoteamet. Skolans lärare var organiserade i tre arbetslag utifrån skolans nationella program. Arbetslagen ansvarade bl.a. för programutveckling men också administration kring elever och personal. Arbetslagen leds av arbetslagsledare och skolans tre förstelärare leder lärarnas kollegiala arbete med pedagogisk utveckling i s.k. lärteam som träffas varje vecka. 2.5 Lokaler Skolans lokaler är rymliga och fräscha. Förutom vanliga undervisningssalar finns laborationssalar för ämnena biologi, kemi, teknik, fysik, mediekurser, nätverksteknik samt elämnen och två stycken ensemblerum, musikstudior och musiksal. Dessutom har skolan Uppsalas enda certifieringslabb för Microsoft certifieringar. Under året har det införskaffats nya korridors- och biblioteksmöbler samt genomförts upprustning av elevuppehållsrum. Nya stolar har inköpts till sex klassrum. Idrottslektionerna har med anledning av att Allianshallen lagts ner varit förlagd till olika idrottsanläggningar runt om i Uppsala, t.ex. nybyggda IFU Arena, Årsta IP samt Actic. Skolmaten serveras varje dag i vår egen matsal. Skolbiblioteket fungerar även som studieplats och där finns film, media, facklitteratur samt skönlitteratur på svenska och engelska. Eleverna kan också få hjälp med att låna talböcker om de har läs- och skrivsvårigheter. 2.6 Finansiering Verksamheten finansieras via kommunala bidrag per elev. Utbildningen fordrar inga avgifter eller kostnader för eleverna själva. Undervisning, läromedel, aktiviteter och skollunch på skolan är avgiftsfritt. 2.7 Skolans huvudmål Att genom kollegialt lärande med fokus på utmärkt undervisning och en stringent EHT-process säkerställa att samtliga elever når undervisningens mål.

8 Den samlade elevhälsan har träffats en gång per vecka under året. På mötena deltar rektor och biträdande rektor samt skolsköterska, kurator och specialpedagog. Vid behov har även studie- och yrkesvägledare bidragit med sin kompetens på mötena. Under året har elevhälsan även träffat skolläkare och skolpsykolog för planering och utvärdering. Några basutredningar har genomförts av psykolog och vi har samverkat med socialtjänsten och med BUP. På elevhälsans möten har mentorer deltagit regelbundet. Under året har EHT utvärderat sitt arbete och tagit fram en årsplan över det gemensamma arbetet. Ett av elevhälsans huvuduppdrag har varit att arbeta med insatser som gynnar alla våra elever och sträva mot allt mer främjande och förebyggande arbetssätt. Genom att elevhälsan på våra möten kontinuerligt har diskuterat skolans organisation, hur elevgrupper fungerar och hur lärmiljöerna är organiserade har vi försökt att utveckla en främjande skola med fokus på god undervisning och gott bemötande av våra elever. På hälsosamtalen kartlägger skolsköterska elevernas syn på skolan och sitt lärande. Kurator rör sig i klasserna och samverkar nära med lärare kring enskilda grupper. Samarbetet med skolläkare och skolpsykolog har gett oss bra utifrånperspektiv på vårt arbete, särskilt med avseende på droger, frånvaro och mentorskapets roll. Externa föreläsare har varit på skolan och träffat våra elever och pratat om ämnen som HBTQ och tobak. Vi har under året fortsatt arbetat med arbetsro, närvaro och mentorskap. Samtliga mentorer har vid två tillfällen haft workshops med skolkurator och skolsköterska om positiv kommunikation och bemötande. De lärare som velat har kunnat gå en kurs i ACT hos skolkurator i syfte att öka deras förmåga att hantera stress och ännu bättre kunna tillgodose elevernas behov. EHT-mötena har en stående agenda innehållande hälsofrämjande arbete/insatser samt förebyggande arbete/insatser. Därtill diskuteras pågående och nya elevärenden. Fokus under året har legat på planering och genomförande i verksamheten avseende närvaro, god arbets- och lärmiljö, värdegrunds- och trygghetsfrågor, arbetet med kränkningar, trakasserier och diskriminering, elevernas hälsa samt kompetensutveckling för personal. Elevhälsan har även arbetat på ett nytt sätt kring närvaro, där elevhälsan bevakar, följer upp och samverkar med skoladministrationen och mentorer kring elever vars frånvaro ökar och/eller är ett hinder för deras inlärning. Antal utredningar gjorda av EHT 201/1 Antal åtgärdsprogram upprättade 201/

9 Elevhälsans arbete har lyfts i positiv bemärkelse i år. Den mötesstruktur som togs fram föregående år för elevhälsan har fungerat bra. Vad det gäller tidig upptäckt av behov så har de regelbundna EWS-mötena också fungerat bättre än tidigare. Elevhälsans resurser har under året utökats med större tillgång till specialpedagogisk kompetens och en ny studie- och yrkesvägledare som arbetat nära elevhälsan i framförallt det förebyggande frånvaroarbetet. Ett nytt administrativt system, Prorenata, har implementeras under året vilket har underlättat vårt arbete inom elevhälsan. All dokumentation samlas på ett ställe och ger en samlad bild över elevhälsans arbete med en viss elev i en s.k. elevakt. Här återfinns utredningar och åtgärdsprogram och olika yrkesroller kan ha skilda journaler för att säkerställa sekretess. Även mötesprotokoll, ärenden och bevakningar sköts via systemet. Sammanfattningsvis är vi nöjda, framför allt eftersom det ger möjlighet för hela elevhälsan att samarbeta kring en elev. Under året är det främst arbetslag och lärteam som tillsammans med skolledning analyserat utfallet av EWS. Utöver detta har vid fyra tillfällen specialpedagogerna hållit i EWS-möten för all undervisande personal och på dessa föreläst kring olika typer av extra anpassningar, diagnoser och förhållningssätt. Vi anser att detta varit en lyckosam insats och avser att fortsätta med den även inför nästa år. Skolsköterska och kurator har även hållit i utbildning i motiverande samtal och workshops kring samtalsteknik med personalen, vilket vi under nästa läsår kommer att fortsätta att arbeta med men då mer integrerat i den dagliga verksamheten. Under året har elevhälsan noga utvärderat sitt arbete och utarbetat en plan för hur arbetet med de förebyggande och främjande insatserna ska genomföras under kommande år. Även läroplanens informationsuppdrag har inkluderats i årsplanen. - Skriftliga arbetsbeskrivningar till alla delar av EHT i syfte att kunna prioritera i den dagliga verksamheten och i efterhand utvärdera det årets verksamhet. - Förändrade rutiner kring arbetet med frånvaro, extra stöd från specialpedagog, kurator, skolsköterska och SYV för skyndsam kontakt med vårdnadshavare och elev. Möten där all personal samlas för att diskutera närvaro och samsyn kring rapportering till CSN kommer att hållas tillsammans med skoladministration. Förbättrad dokumentationsrutin, bl.a. i Prorenata. - Fortsätta arbetet med mentorsuppdraget och fortsatt möjliggöra för en av specialpedagogerna att stötta som stödmentor, särskilt för årskurs 3 i studieplaneringen inför examen. - Fördjupat arbete kring planen mot kränkande behandling samt de aktiva åtgärder för att motverka diskriminering som förs fram i den nya lagstiftningen. - Kurator och skolsköterska kommer fortsatt att samarbeta med personalen kring motiverande samtal och växande beröm som ett verktyg i klassrummet. Föreläsning och diskussion kring (lågaffektivt) bemötande av elever med problembeteenden och studiesvårigheter. - Klass- och elevkonferenser genomförs utifrån behov och analys av EWS-utfall. Specialpedagog tillsammans med mentorer ansvarar för att löpande kalla till sådana konferenser.

10 Eleverna har sin APL förlagd under år 2 och 3. Under året prövades ett upplägg med att inte ha eleverna ute hela veckor utan inne på skolan en dag i veckan. På detta vis har vi snabbare kunnat fånga upp ev. problem eller missförstånd på arbetsplatsen eller i kommunikationen mellan de parterna (elev, skola, arbetsplats). APL-perioderna kommer även under nästa läsår förläggas så och förlängas med någon vecka för att säkerhetsställa att eleverna får sin garanterande undervisningstid i APL. Under läsåret har det skett ett byte av APL-samordnare, vilket har lett till en viss omorganisation och att resurserna ökat. Programråd har skolan anordnat en gång i slutet av vårterminen. Då bjöd vi in fem noga utvalda representanter från branschen. Tanken är att utveckla denna grupp så att de får ett större inflytande över utbildningen så att den förblir konkurrenskraftig och hålls ajour. Det har hållits två konferenser centralt. Den centralt APL-ansvariga har då fokuserat på förbättra kvalitén med vilka moment från kurserna som läses på APL:n. Årskurs Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Antal elever IT-programmet Skolan har en bank av platser som fungerar väl. Denna behöver ständigt uppdateras då många platser tillkommer då handledaren har ett elevintresse. Om handledaren byter arbetsplats försvinner kanske platsen. Att anskaffa nya platser behöver ständigt göras vilket är samordnarens uppgift. En ny plats besöks av yrkeslärare för att på plats göra en riskbedömning och kvalitetssäkring. Alla handledare har fått information om skolverkets webbaserade handledarutbildning. Dock behöver samordnaren lägga mer fokus på att följa upp och uppmuntra till att handledarna gör den. Elevernas lärande under APL:n följs genom en digital loggbok som de skriver i varje dag. På detta sätt fås ett kontinuerlig flöde mellan elev och lärare. Handledarna får en mapp vid periodens början där det står vilka moment från kurserna som kan göras. I slutet av perioden när ett s.k. trepartsamtal hålls går man tillsammans igenom vilka moment som utförts och hur mycket handledning eleven fått och med vilket resultat. Till detta har vi bl.a. hjälp av matriser. Kursen support och servicearbete bedöms huvudsakligen på APL-platserna.

11 APL är ett fundament i yrkesutbildningen och ett naturligt fokus för all personal i IT-programmets arbetslag och lärteam. Genom att belysa olika roller och göra ansvarsfördelning tydligare får vi en högre kvalitet på den arbetsplatsförlagda utbildningen. Detta utvecklingsarbete föll sig naturligt då ett byte av APL-samordnare skedde under läsåret. Alla elever i årskurs två och tre har haft APL. De elever som inte gjort full APL har F i ett flertal kurser och därmed aktuella för ett aktivt arbete som innefattar extra anpassningar av undervisningen och i vissa fall särskilt stöd och åtgärdsprogram. Bedömning har gjorts av yrkeslärare och specialpedagog att dessa elever bör använda tiden för att hinna ifatt i kurserna och ha en tillräckligt god chans att nå godkänt betyg. Under detta läsår genomfördes endast ett progamråd vilket är för lite om man vill nå en kontinuitet i arbetet med att utveckla programmet och vår APL. Vår ambition är därför att i framtiden ha med elevrepresentanter från varje klass för att lättare hämta in deras synpunkter. I programrådet under vårterminen valde vi att inte ha det för att snabbare bygga en relation med branschrepresentanterna. - Jobba med internationaliseringen av programmet genom att sända några elever till Storbritannien och göra delar av sin APL där. - Utveckla programråden så de blir mer levande för programmet, bl.a. genom att ha dem tätare och med en handplockad grupp som har ett reellt intresse för att utveckla programmet. -Införa någon dag eller ett par dagar APL för ettorna under höstterminen. Detta för att tidigt få en förståelse för vald yrkesutgång. - Undersöka vad gamla elever gör i dagsläget. (Arbetar de? Har de jobb inom branschen? osv.) Detta för att lättare kunna marknadsföra programmet och ge faktan till eleverna på programmet genom att väva in den i undervisningen. - Undersöka marknaden i syfte att hitta APL-platser för ett fjärde år på Teknikprogrammet. - Utveckla trepartssamtalen genom en enklare mall i syfte med att få en rättvisande betygsättning. Vad ska bedömas under APL:n? Lägga ut kursmoment eller delar av kursen Support & service. - Få en större förståelse för APL:n som helhet genom att APL-samordnaren går Skolverkets APL-utvecklarutbildning under höstterminen.

12 1. 2. Sända några elever på APL utomlands Ökad internationaliseringen på IT-programmet Centrala APL-ansvarig, yrkeslärare Under veckorna 6, 7, 8 skicka fyra elever till Storbritannien Efter perioden Utveckla programrådet Få ett levande programråd APL-samordnare, yrkeslärare, rektor Höst och vårterminen Efter läsårets slut 3. Införa "prova på APL" för ettorna Tidigt få en inblick i vald yrkesutgång APL-samordnare och yrkeslärare I slutet av treornas period (höstterminen) Efter läsåret Utveckla trepartssamtalen Få en enklare mall eller utveckla en app Yrkeslärare Till vårterminen 2018 Efter läsåret 4.

13 Kollegialt lärande 201/1 Undervisande lärare har under läsåret varit indelade i fyra s.k. lärteam. Lärteamens arbete har varit kollegialt och letts av någon av skolans tre förstelärare. Under ledning av förstelärarna har lärteamen träffats två timmar per vecka för att kollegialt utveckla undervisningen på skolan. Därtill har EWS-utfallet diskuterats i syfte att ta fram, utvärdera och omarbeta extra anpassningar. Teamen har haft olika fokusområden då olika satsningar på ämnesutveckling har varit aktuella på skolan såväl som i landet i stort. Det har då rört sig dels om ett fokuserat arbete inom ramarna för matematiklyftet respektive läslyftet, och dels om ett övergripande utvecklingsarbete av mer allmänpedagogisk karaktär, bl.a. ett arbetsområde som syftat till att öka elevernas motivation och lust att lära. Lärteamsarbetet har därmed varit organiserat utifrån olika mål, men en gemensam utgångspunkt har varit de grundsatser som presenteras i forskningsöversikten Utmärkt undervisning, sammanställd av Jan Håkansson och Daniel Sundberg. Formativ bedömning 201/201 Trots att lärteamen har haft olika fokus har ändå formerna för arbetet med formativ bedömning i allt väsentligt varit likartade. Den ansvarige försteläraren har förberett ett underlag bestående av artiklar och material med koppling till aktuell pedagogisk forskning, som sedan har diskuterats. I stor utsträckning har dessa diskussioner sedan utmynnat i faktiska lektionsupplägg som prövats och utvärderats. I denna arbetsgång har auskultationer och videoauskultationer spelat en viktig roll. Arbetet har även varit kollegialt i bemärkelsen att de deltagande lärarna inom detta forum kunnat dela med sig av sin erfarenheter och sitt kunnande på ett strukturerat sätt. Ett mål för det kollegiala arbetet i år har varit att hitta strategier för att öka motivationen bland eleverna. Detta arbete har fokuserat på rutiner och ledarskap, men också på faktiskt lektionsdesign. Syftet med detta är att utarbeta en skarpare, mer målinriktad undervisning. Aktuella frågor har då varit hur användandet av lektionstiden kan optimeras, hur aktuella färdigheter på ett tydligt sätt kan sättas i fokus, hur den formativa bedömningen kan göras mer effektiv, samt hur undervisningen överlag kan bli mer dynamisk. Boken Effektiv undervisning av Simon Hjort och Ambjörn Furenhed har varit vägledande i detta arbete.

14 Analys av kollegialt lärande och formativ bedömning 201/201 Det arbete som byggt på läsning av material har varit uppskattat och gett uppslag till många nya arbetsformer, vilket ligger i linje med Skolinspektionens slutsats att lärares som använder en bred arsenal av verktyg och metoder tillsammans med goda ämneskunskaper lyckas särskilt väl. Att läsa och förbereda sig inför de kollegiala mötena upplevs emellertid betungande av vissa lärare, vilket föranlett en diskussion bland förstelärarna kring distribution och tidsåtgång för dylika insatser. Att hitta strategier för att öka motivationen bland eleverna är något som särskilt ett av lärteamen arbetat med. Boken Effektiv undervisning av Simon Hjort och Ambjörn Furenhed, som har varit vägledande i detta arbete, har köpts in till fler lärare och detta kommer att genomlysa det fortsatta arbetet. Under året har relativt stor del av tiden i lärteamen ägnats åt hur Schoolsoft kan fungera som en verksam del i återkopplingen till eleverna av deras kunskapsutveckling. Trots det finns en påtaglig spridning i lärares vilja och förmåga att använda lärplattformens verktyg på ett sätt som bidrar till elevernas förståelse av hur deras framsteg bedöms och värderas. Därför kommer det fortsatt att vara en del av det kollegiala lärandet under läsåret 2017/2018. Utvecklingsområden 201/201 - Översyn av mötesstrukturen och lärteamens sammansättning i syfte att hitta en bra tid för alla och lagom stora arbetsgrupper. - Utforska sätt att optimera vår undervisning så att den blir mer levande, mer inkluderande och mer effektiv i termer av verkligt lärande. - Utvidga repertoaren av metoder, och därvid skapa säkrare och mer effektiva lärare. - Fortsatt diskussion kring motivationshöjande insatser och bemötande av våra elever (jämför elevhälsans arbete med positiv kommunikation och bemötande av elever med problembeteenden. - Finslipning av användandet av planeringsverktyget samt implementering av elevavstämningsverktyget (EWS) i Schoolsoft. Fortsätta att utveckla förhållningsregler, lathundar, matriser och kunskapskrav m.m. så att elever och lärare kan uppleva Schoolsoft som en resurs i verksamheten. - Arbete med språkutvecklande arbetssätt, med tanke på en ökad andel elever med annat modersmål och kort tid i svensk skola. Läsning av Skolverkets skrift "Greppa språket" och arbete med ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet i lärteamen. - Utveckla verktygslådan med fler ämnesdidaktiska metoder, t.ex. spaced practice, retrieval practice, elaboration, interleaving, concrete examples, dual coding. - Fortsätta diskussionerna kring extra anpassningar som fungerar och verkligen blir av. Verka för att de extra anpassningarna genomförs inom ramen för den ordinarie undervisningen.

15 Andel elever skolan som helhet med högre/lägre slutbetyg än resultat på de nationella proven Ämne Antal elever Andel elever med lägre slutbetyg % Engelska Svenska Matematik Andel elever med högre slutbetyg % Resultat och utfall per kurs Kurs Antal elever Andel lägre slutbetyg % Andel högre slutbetyg % Engelska 5 Engelska 6 Matematik 1 a Matematik 1 b Matematik 1 c Matematik 2 a Matematik 2 b Matematik 2 c Matematik 3 b Matematik 3 c Matematik 4 Svenska 1/svenska som andraspråk 1 Svenska 3/svenska som andra språk Kommentarer och analys till skillnaderna mellan elevernas resultat på de nationella kursproven och slutbetyg: Engelska Överensstämmelsen mellan betygen i engelska har försämrats i jämförelse med tidigare år. Vi ser i år ett mönster som pekar på att elever får lägre slutbetyg i engelska även om de har uppnått ett högre betyg på det nationella provet. Detta handlar om att lärare upplever att betygsunderlaget inte är tillräckligt eller överensstämmer med bedömningen på provet. Engelskalärarna har arbetat tillsammans och fört diskussioner kring betygssättning och resultat på det nationella provet. En viktig frågeställning har då varit att man inte bör låta enstaka uppgifter och projekt styra betygssättningen utan istället titta enbart på elevernas kunskaper i relation till kunskapskraven.

16 Matematik För eleverna i matematikkurserna har lärarna under kursernas gång samlat in bedömningsunderlag från prov, duggor, problemlösning och muntliga övningar och överlag presterar eleverna mycket bättre på dessa bedömningstillfällen än de gör på det nationella provet. Eventuellt kan detta bero på att det är mindre delar som prövas varje gång och inte helheten. Eleverna är antagligen mindre vana vid längre prov där samtliga förmågor visas samtidigt. För att stärka elevernas förmåga att befästa kunskaper över tid har flera insatser genomförts inom ramen för lärteamets arbete, t.ex. spaced repetition och retrieval practice. Detta kommer att fortsätta under kommande läsår. Några av de elever som fått högre betyg i kursen än på det nationella provet har fått möjlighet att komplettera det som behövdes under den tid som kvarstod av terminen. Dessa elever har dessutom visat den högre nivån under kursens gång, men inte lyckats med det nationella provet. Lärarna arbetar kontinuerligt med att identifiera när det behövs stödinsatser och att ge möjligheter för eleverna att komplettera för att visa på förmågor som hjälper dem att nå högre betyg. Skillnader mellan resultaten på de nationella proven och de betyg som sätts i matematikämnet överensstämmer med förra läsåret - dock förekommer förändringar på kursnivå åt båda håll. Avvikelserna verkar vara störst för eleverna på teknikprogrammet. Ingen skillnad kan avläsas på enskilda lärare på skolan utan vilket tyder på att det i kollegiet finns liknande synsätt på grunderna för betygsättningen. Svenska I svenska avviker elevernas betyg i något högre grad än i riket som helhet. Enligt lärarna är en del av orsaken till de högre slutbetygen införandet av den nya betygsbedömningen om steg D och B vilket gör att ett stort antal elever med specifika, mycket goda färdigheter, höjer sina betyg i slutet av terminen. Under den muntliga framställningen missar eleverna ofta att följa instruktionerna vilket kan ge upphov till ett F i betyg och således sänka provbetyget drastiskt. I Svenska 3 avstod ett antal elever från att hålla föredrag då deras tidigare uppgifter i kursen redan givit dem önskat underlag. En annan faktor som vägs in är undervisningens formativa natur jämfört med det nationella provets (summativa) utformning. I undervisningen i svenska betonas skrivprocessen och lärarna hjälper och lyfter ofta eleverna under en rad lektioner och under kompletteringsperioder. Samverkan Enligt huvudmannens direktiv har lärarna i engelska, matematik och svenska träffats i regionen för att gemensamt bedöma nationella prov och diskutera betygssättningen. I arbetet med sambedömning har ansvariga förstelärare tillsett att ett antal slumpvis utvalda prov bland redan betygsatta elevers NP har kopierats upp. I svenska bedömdes uppsatser från Svenska 3, i matematik bedömdes prov från Matematik 3c D-delen (kommunikation och resonemang) och i engelska bedömdes uppsatser från Engelska 6. I tillägg fördes en diskussion kring hur man bäst löpande dokumenterar bedömning av elevernas kunskaper. Utifrån ovan beskrivet utfall bedöms att rektor bör fortsätta att bevaka, analysera och diskutera med lärarna om systematiska avvikelser på skolenhetsnivå för att öka samsynen på bedömning och betygsättning.

17 Betygsfördelning av samtliga satta betyg i skolan: Betyg Antal Andel % A B C D E F Streck % 11% 21% 16% 27% 11% 0,6% Kommentar/analys av skolans betygsfördelning: Skolan har under många år drivit ett långsiktigt arbete för att minska antalet F. I det arbetet analyseras betygen på elevnivå, lärarnivå, kursnivå, programnivå m.m. och ett stort antal insatser görs utifrån de samband som kan urskiljas. Vi har under de tre senaste åren sett en relativ minskning av andelen F-betyg till en nivå som är väsentligt mer tillfredsställande men som fortfarande kräver utvecklingsarbete. Ett exempel på att vår undervisning blir allt bättre är att det numer är fler elever som når betyget A på kurserna än det är som får betyget F. Vi ser emellertid inga stora förändringar jämfört med förra läsåret. Arbetet med extra anpassningar och utmärkt undervisning har till syfte att få allt fler elever i mål genom ett gott arbete inom ramen för ordinarie undervisning. Vi ser att vissa systematiska avvikelser på skolenhetsnivå ofta har att göra med organisatoriska förutsättningar och vi bär detta i åtanke då fördelning av undervisningstid görs i samband med beslut om timplaner för klasser, kurser, lärare och program. En översyn av prövningsförfarandet har skett inför detta läsår med tydligare tid- och ansvarsfördelning samt säkerställande att prövningar sker i enlighet med Skolverkets nya allmänna råd om prövning i gymnasieskolan. En diskussion kring hur undervisningen kan planeras för att underlätta för eleverna att visa sina kunskaper i ämnet så att inte examinationsformerna står i vägen för en rättvis betygssättning. En viktig frågeställning i sammanhanget har varit att läraren inte bör låta enstaka prov, inlämningsuppgifter eller långa projekt styra betygssättningen. Istället förväntas läraren allsidigt utvärdera varje elevs kunskaper i relation till kunskapskraven vid upprepade tillfällen och på flera olika sätt.

18 Kurs Matematik 2a, 2b, 3c Webbutveckling 2, Kommunikationsnät, Nätverksteknologier Japanska 1 Kommentar/analys av antalet kurser med 20% eller högre andel F eller streck: Sedan föregående år har resultaten förbättras så att följande kurser är borta från listan, Matematik 1b, Medieproduktion, gränssnittsdesign, Dator- och nätverksteknik, Nätverksadministration. På vårt yrkesprogram har många kurser upplevts som svåra av eleverna och det har resulterat i sämre måluppfyllnad vid kursens avslut. Genom ett idogt arbete, under flera år, med att utveckla pedagogik och motivera eleverna för dessa kurser är det nu endast två kurser som har mer än 20% F till skillnad mot föregående år då det var fyra stycken. I år är det kurserna Kommunikationsnät och nätverksteknologier som har stuckit ut med ett högre antal F. Skolan har medvetet valt de programfördjupningskurser som bäst svarar mot näringslivets krav på kompetenta nätverkstekniker. Detta för att våra elever ska ha de bästa möjligheterna att efter avslutade studier hos oss gå direkt till arbete inom nätverksteknik. Dessa kurser upplevs dock som relativt svåra och teoretiska av våra elever. Vi har som en konsekvens av satta F genomfört prövningar med tydligt upplägg och stöd av lärare. Både 2015, 2016 och 2017 tog 100 % av eleverna från yrkesprogrammet examen. Lärteamet för nätverkskurser och programmering har under detta år fortsatt arbetet med att bedriva ett utvecklingsarbete i syfte att få ner det antalet F i kurserna genom att öka motivationen hos eleverna och tydliggöra kraven. Arbetet har lyckats såtillvida att det nu är färre satta F och dessutom har statusen ökat för programmet vilket har fått till följd att det numera är kö in på programmet. Arbetet är dock inte färdigt utan målet är klart dvs. att alla elever ska nå målen i alla kurser under pågående kurs och därmed fortsätter utvecklingsarbetet inom lärteamet för programmet. Matematiken för våra elever på samhällsprogrammet och estetiska programmet har upplevts som svår och flera elever på dessa program har uttryckt en ovilja mot ämnet som bottnar i erfarenheter från grundskolan. Lärteamet för matematik har under året arbeta med hur kan man arbeta för att förbättra resultaten för matematik a- och b-spåren. Vi konstaterar att förbättringar skett för matematik 1a och 1b och att dessa numera ej är bland kurserna som hamnar på denna lista. Däremot så är fortfarande matematik 2a och b prioriterade och kommer vara i fokus även nästa år. De elever som inte uppnått målen kommer antingen att pröva kursen eller läsa om den.

19 Delmål 1. Samtliga -ymnasiets elever som fullföljer sin utbildning ska nå gymnasieexamen (Gy-ex). Delmål 2. -ymnasiets elever ska ligga över rikssnittet avseende betygspoäng i respektive program med minst en enhet samt ha en kontinuerlig positiv utveckling av betygspoängen (Genomsnittlig betygspoäng,gbp) Aktiviteter 201/201: Resultat skola 201/1: 1. Fokus: Utmärkt undervisning/tajta lektioner 201/1 201/1 2. Utveckla närvaroarbetet Gy-ex 99% 96,9 % 3. Utveckla arbetet med stödsystem & uppföljn 4. Fortsatt arbete för ökad arbetsro GBP 14,0 13,8 Resultat program 201/1 Program Gy-ex GBP El- och energiprogrammet 100% 13,3 Estetiska programmet 92% 14,3 Naturvetenskapsprogramme 100% 15,2 Samhällsvetenskapsprogram 100% 14,0 Analys av 201/1 års aktiviteter och resultat rörande delmål 1 och 2: Teknikprogrammet 100% 13,9 Våra systematiska insatser har gett effekt år efter år. Förståelsen för vårt uppdrag (alla i mål) är etablerat i kollegiet och kommer fortsätta att vara vår ledstjärna även nästa år. I och med att skolans personal har detta som sitt primära fokus så lyckas vi också bättre med att stödja och stimulera våra elever. Vi har under året också implementerat den närvaroarbetesprocess som tagits fram utifrån analys av frånvaron och arbetet för motverka den. Vi kommer nästa år fortsätta arbetet och bibehålla den nu framtagna processen men också ytterligare förstärka den genom att involvera även skoladministratören i arbetet som elevhälsan gjort. Stödet till mentorerna vad det gäller tidig upptäckt, kontakt och uppföljning av frånvaro kommer fortsatt vara starkt.

20 De aktiviteter som rör kollegialt lärande och formativ bedömning berörs inom kapitel 5. Det har under året tagits fram en ny process kring arbetet med extra anpassning kopplat till vårt EWS-arbete. Denna process innebar att skolans två specialpedagoger hade möten med berörda lärare utifrån de behov av extra anpassningar som lyfts i EWS:en. Detta arbete kommer utvecklas ytterligare inför nästa år och mer tid har lagts för att i lärteamen både ta fram relevanta extra anpassningar och göra uppföljning av dessa tillsammans med skolledning och specialpedagoger. För att få tid till detta kommer skolan nästa år att genomföra färre EWS men istället höja kvaliten på dessa genom att utöka tiden för analys och uppföljning. Vi har under året fortsatt att ha Daltontid. Varannan vecka har det fungerat som en förlängd mentorstid där eleverna kunnat arbeta med skoluppgifter och varannan vecka har det varit ämnesstugor där eleverna kunnat arbeta med specifikt ämne utifrån behov. Detta upplägg kommer fortsätta även nästa år. Målsättning andel elever som når gyex 201/201: Delmål 1: Vårt huvudmål är "alla i mål", dvs. den andel elever som når gymnasieexamen ska vara 100 %. Delmål 2: Genomsnittligt betygspoäng 14,3

21 Eftersom vår organisation är relativt stor är det för rektors del svårt att överblicka och styra i fråga om pedagogiska frågor, EWS-uppföljningar med tillhörande stödinsatser m.m. Vi har därför valt att omorganisera oss och ha en mötesstrukturen som syftar till effektiva möten mellan ansvariga personer som har delegerat ansvar i dessa frågor. Vi har en pedagogisk ledningsgrupp och en administrativ ledningsgrupp. Vi skiljer således ut administrativa uppgifter från de möten då rektor tillsammans med förstelärare träffas regelbundet för att följa upp det pedagogiska arbetet. Detta arbete kommer fortsätta även nästa år. Vi kommer inför nästa år att göra lite ytterligare förändringar i hur EWS tas fram och även följs upp, detta då vi upplever att det finns potential för förbättring för att säkerställa att extra anpassningar sätts in på ett effektivt sätt. Vi kommer fortsätta ha ett tydligt fokus på att god undervisning på skolan är det område som tydligast ger genomslag på de områden som vi anser behöver förbättras. Att elevernas närvaro och trivsel hänger nära ihop med undervisningens kvalitet är således vägledande i de flesta av de insatser som vi gör under året. Vi kommer även nästa år att arbeta med grupp inom elevhälsan som särskilt arbetar med frånvaro och stödjer mentorerna i detta arbete. Denna grupp arbetar framförallt med tidig upptäckt och personlig kontakt gällande elever med frånvaro. Lärteamen kommer fortsätta arbetet med utmärkt undervisning och utvecklandet av tajta motiverande lektioner samt få ett utökat ansvar kring EWS och uppföljning av extra anpassningar. Nästa år kommer även specialpedagog och rektor att delta på lärteamens möte rörande extra anpassningar och uppföljningen av dessa. Organisationens storlek och möjligheten till samverkan kan tänkas vara ett hinder och ovanstående åtgärder är tänkt att minska detta hinder. Vi hade i år 99 % av eleverna som tog examen. Dock så har vi några elever som har haft reducerat program och även de som fått förlängd studiegång. Ett eventuellt hinder för att uppnå målet är att vi inte styr externa faktorer, en elevs psykosociala situation kan förändras mycket snabbt och utan direkt möjlighet för oss att påverka den. Om detta resulterar i en missad examen så påverkar det vår måluppfyllnad med minst en procentenhet och på de program med få elever så är effekten än större, t.ex. i avgångsklassen på samhällsvetenskapsprogrammet som endast har tre elever innevarande läsår. Vi har alltid ambitionen att nå 100% med examen men är ödmjuka inför det faktum att det finns mycket även utanför skolan och undervisningen som påverkar detta.

22 1. 2. Aktiviteter i lokal arbetsplan, delmål 1: Fokus: Utmärkt undervisning / tajta lektioner Ökad närvaro, måluppfyllelse genom meningsfull undervisning Rektorer, Förstelärare och lärandeteam I undervisningen På pedagogiska ledningsgruppsmöten Utveckla närvaroarbetet (uppföljning och kontakt) Minska frånvaron Specialpedagog, kurator, SYV, skolsköterska, skoladm. och mentore Första perioden fram till höstlov Första uppföljning i samband med höstlov 3. Utveckla arbetet med stödsystem (Schoolsoft, kunskapsmatr.) Bättre studieresultat genom relevant information om eleven. Beroende av aktuellt system Under året Vid EWS, elevutvärderingar och vid ifyllandet av kursmatris. Ökad tid för lärteam för analys/utvärdering åtgärder utifrån EWS Att elever får de extra anpassningar de är i behov av i undervisninge Lärteam Lärteamsmöten ca 2 veckor efter varje EWS. 4.

23 Delmål 3. NKI för ymnasierna skall ligga på 75 eller fortsätta i positiv riktning om 75 redan nåtts. Aktiviteter 201/201:kolans resultat: 201/20101/ Fokus: Utmärkt undervisning / tajta lektioner Programutveckling IT-programmet, IT-Sam Övriga resultat: 3. Fortsätta utveckla arbetsmiljön enligt den plan Rekommendationsgrad: Trivsel: Införa elevråd och genomföra kontinuerliga m Studiemiljö: Undervisning: Analys av 201/201 års aktiviteter och resultat: Vi har arbetat med samtliga aktiviteter enligt planen föregående år. Positiva resultat har vi sett i form av måluppfyllelse och söktryck på våra utbildningar framförallt IT-programmet och Samhällsvetenskapsprogrammet där vi nu har kö till båda. Dock ser vi inte samma tydligt positiva effekt på de aggregerade måtten i NKI kring rekommendation, trivsel, studiemiljö och undervisning. Vad detta beror på är i vissa fall inte helt enkelt att utröna, exempelvis så gjorde vi en kraftig höjning av fysisk arbetsmiljö i NKI undersökningen för två år sedan. Detta trots att vi då inte gjort någon satsning på den annat än att vi var ute och pratade om den satsning vi skulle göra. Det året gick vi från 53 till 77, för att i år hamna på 73 trots att stora faktiska förbättringar har gjorts på den fysiska arbetsmiljön sedan dess. I andra fall blir det i analysen lite tydligare att det kan kopplas till vissa orsaker. Exempelvis har vi sjunkit i flera av de frågor som rör undervisningen och delaktigheten trots att detta varit en viktig del av lärteamens arbete. Vid närmare granskning visar det sig att en av orsakerna är att det varit rörig information via Schoolsoft. Det har varit svårt för att ta till sig informationen där och få bra feedback. Samtidigt har lärarna fått lägga ner väldigt mycket tid på att dokumentera i just Schoolsoft, vilket också lett till mindre av den feedback respektive lärare lämnade på annat sätt tidigare. Alla lärare har inte heller lämnat samma information och på samma sätt via Schoolsoft. Detta tillsammans med att schoolsoft är under utveckling och vi befinner oss i positionen av pilotskola har påverkat tydligheten i kommunikationen. Följdaktigen så kommer vi under kommande år att ytterligare stötta lärarna i användandet av Schoolsoft och försöka avhjälpa de barnsjukdomar som systemet dragits med under året.

24 Vi drar i vår analys också slutsatsen att arbetet med att utveckla lusten att lära mer ska fortsätta trots ökningen som skett men också att vi måste ytterligare fokusera lärteamens arbete på att få eleverna att känna sig delaktiga i undervisningen och ha möjlighet att påverka. Det senare blir extra viktigt i år när planeringsverktyget i Schoolsoft slår igenom för fullt. Det finns nämligen en tydlig risk att alltför långtgående planering också hindrar elevernas möjlighet att påverka. Målsättning 201/201: Resultatet för undervisningsindex ska nå 72. Vad finns det för hinder idag för att nå målsättningen för 201/201: Vi kommer fortsätta vårt arbete utifrån utmärkt undervisning och tajta lektioner, då vi tror att detta också hänger ihop med elevnöjdheten. Arbetet är dock långsiktigt och syftar till ständig förbättring, utvärdering av insatserna för att därefter förfina dessa. Att förändra och förfina arbetet i klassrummet tar tid och därmed är det också vanskligt att uppskatta exakt hur mycket förbättringen kommer bli till nästa år. Det finns inga quick-fix för att utveckla undervisning men centralt är det sker en kontinuerlig positiv utveckling av undervisningens kvalité. En NKI undersökning är delvis ett trubbigt verktyg och även med bra uppföljning av undersökningen är det inte alltid helt enkelt att hitta kausalitet mellan åtgärd och effekt.

25 1. 2. Aktiviteter i lokal arbetsplan, delmål : Fokus: Utmärkt undervisning / tajta lektioner - Lust att lära Ökad närvaro, måluppfyllelse genom meningsfull undervisning Rektorer, Förstelärare och lärandeteam I undervisningen På pedagogiska ledningsgruppsmöten 3. Utveckla maker space, programmeringsgrupp, nätverksgrupp m.m. Öka engagemang för skolans karaktärsämnen Vincent, Robin, Mikael, Kasper Under läsåret Kontinuerligt Ytterligare förstärka utbildningen och stödet för Schoolsoft Ökad tydlighet för eleverna Förstelärare och lärteam Under läsåret December och Juni Ta fram ny plan för upprustning och avsluta nuvarande Elevernas studiemiljö ska ha positiv effekt på studieresultat. Upprustningsgruppen och elevrådet Under året Vid läsårets slut 4.

26 Delmål. Alla elever på ymnasierna skall känna sig trygga och respekterade samt inte utsättas för hot, kränkningar eller trakasserier. Aktiviteter 201/201: Skolans resultat: 201/ Genomförande av EHT:s årsplan för förebygg Andel elever som känner sig trygga: 94% 94% Andel elever som 2. Program- och klassaktiviteter upplever att elever behandlar varandra 3. Kontinuerliga möten med elevkåren - bl.a. fok med respekt: 80% 87% Andel elever som 4. Utveckla det aktiva lärarstödet och tajt underv upplever att skolans personal tar ansvar för 88% 91% att alla blir behandlade med respekt: Andel elever som upplever att de får 67% 74% arbetsro i skolan: Analys av 201/201 års aktiviteter och resultat: Trots att skolan utökat med mer resurser på EHT arbetet under det gångna året och gjort det mesta lika inom övriga områden kopplat till trygghet har vissa av resultaten inom områden gått ner, om än marginellt. Den största förändringen är kopplat till frågan "Andel elever som upplever att elever behandlar varandra med respekt". På denna fråga så har överensstämmelsen sjunkit från 87% till 80%. Det kan på denna fråga också slå ganska mycket inom elevgruppen i samma klass. Till exempel är den klass där överensstämmelsen är sämst är en blandklass. I klassen så var det bara 55% av samhällsvetenskapseleverna som ansåg att man behandlade varandra med respekt medans i samma klass såg ansåg 92% av esteteleverna att man behandlade varandra med respekt. Efter samtal med klassen så framgick det att det var interna konflikter mellan några stycken i klassen som fick stor påverkan på svaren hos de inblandade. Detta med stora skillnader inom en klass har vi sett på fler ställen i NKI. Exempelvis så är klass 3C:s naturelever de som anser till 89% att de får studiero medans teknikeleverna i samma klass bara ger en överensstämmelse på 50%. Denna klass är därmed både på första och sista plats i överensstämmelse om arbetsro. Vi har i vår analys sett att det vi kan bibehålla våra generella aktiviteter men att vi för enskilda klasser under året kommer ta fram insatser anpassade utifrån klassen. I linje med detta för vi in värdegrundsfrågan som en punkt på klass- och elevrådens stående dagordning.

27 Vi arbetar även förebyggande genom att anordna flera olika gemensamma aktiviteter med Eventgruppen där elever på hela skolan får vara med. Det kan vara allt från större aktiviteter under Halloween och Lucia till mindre tävlingar som sker i vardagen. Tanken med dessa event är att eleverna ska kunna skratta tillsammans och lära känna varandra bättre. Ju bättre relation de får till varandra ju mindre risk för utsatthet. Under idrottsdagar ordnar Eventgruppen alternativa aktiviteter för alla. Våra programlag anordnar dagar som syftar både till att arbeta mot examensmålen men också som ett sätt att få elever från olika årskurser att umgås och lära känna varandra för att på så sätt skapa en god stämning på skolan. Målsättning Samtliga områden ska öka. Viktigast är studiero där minst 72 % ska uppleva att de får studiero. Vad finns det för hinder idag för att nå målsättningen för 201/201: Ett hinder är att arbeta på för bred front med alla frågor. Vi försöker därför välja ut klasser och elever när vi väljer insatser. Tillsammans med EHT och vår skolläkare har vi identifierat att för att nå målen så bör vi bättre utnyttja resurserna och framförallt arbeta förebyggande med de elevgrupper där kartläggning visat att behovet är störst.