Rapport om den kommungemensamma plattformen för arbetet med ensamkommande barn och unga under perioden september 2015 augusti 2016.

Transkript

1 Rapport om den kommungemensamma plattformen för arbetet med ensamkommande barn och unga under perioden september 2015 augusti GR:s förbundsstyrelse beslutade den 26 september 2014 att ställa sig bakom förslaget från sociala styrgruppen att etablera en kommungemensam plattform för ensamkommande barn och unga. En förfrågan skickades till kommunerna om intresse fanns för deltagande i en sådan plattform och då svaren var entydigt positiva beslutade förbundsstyrelsen den 27 mars 2015 att en plattform skulle etableras från september 2015 och arbeta till augusti 2016 med inriktningen att arbetet ska fortsätta även efter det. Plattformen är tänkt att utgöra en strategisk arena kring ensamkommande barn och unga för att kommunerna gemensamt ska kunna ta sig an sådana utmaningar och frågeställningar som kommunerna ställs inför och som är gynnsamma att samarbeta kring för att hitta lösningar, samordningsvinster och/eller synergieffekter. Sociala styrgruppen får i uppdrag att genomföra och följa upp beslutet. Ulla Britt Caping Salas, GR Välfärd, utses till projektledare för plattformsarbetet. I uppdraget från förbundsstyrelsen låg att undersöka former för att finansiera plattformen. Finansieringen av plattformsarbetet har skett dels genom av GR avsatta medel för projektledaren under 2016 och dels genom beviljade 37 medel från Länsstyrelsen. Plattformens sammansättning och möten Plattformsgruppen har bestått av ca 35 personer under året. Detta inkluderar representanter från alla GR kommuner, Länsstyrelsen, Migrationsverket, Rädda barnen, nätverk för god man och Västra Götalandsregionen. Representanter från några kommuner har bytts ut då de bytt tjänster eller nya tjänster inrättats som ansetts mer relevanta att representera kommunen i plattformen. Fem möten har genomförts (3 sep, 9 november, 10 december 2015 och 26 februari, 28 april 2016) där deltagarantalet varierat mellan 14 och 25. På första mötet i september definierades prioriterade områden att arbeta med nu och viktiga frågor att ta upp framöver. De prioriterade områdena var: Boenden: Gemensamma boenden överenskommelser. Vad behöver regleras mellan kommunerna? En kunskapsöversikt som kartlägger vilka regleringar och överenskommelser som finns idag.

2 Grundskola gymnasium reglera ersättningar Samverkan kring barns hälsa. Helhetsperspektivet när det gäller hälsasjukvård. Samordning när det gäller tolkar, gode män och särskilt förordnade vårdnadshavare. Reglering av det ekonomiska. På varje plattformsträff har Migrationsverket och Länsstyrelsen informerat om det aktuella läget när det gäller ensamkommande barn i Sverige. Information har även getts om bland annat drogvanor bland ensamkommande, idéburet offentligt partnerskap (IOP), boendekartläggning, pilotprojekt kring boende, Rädda barnenes arbete med målgruppen. På andra mötet specificerades de olika behoven utifrån tema som bildade underlag för en plan för det fortsatta arbetet. Plan för arbetet i plattformen Boende: Skola: Kompetensutveckling för personalen både boende och socialtjänst. Differentierade boenden med specialister. Mer personal till boende och fler socionomer, båda utbildade. En erfarenhetsbank med rutiner, lösningar etc. Överenskommelser om var skolgången ska ske för barn placerade i annan kommun. Överenskommelse om vem som återsöker pengarna från Migrationsverket när barnet går i skola i annan kommun. Lokalförsörjning till skolan. Kompetensförsörjning, köpa in utbildningar GU osv. Förstärkt elevhälsa. Flerspråkigt vuxenstöd. Översätta blanketter. Tillgång till handledning och konsultation. När det gäller frågor som rör skolan har representanten/representanterna från skola/gr utbildning i plattformen lyft dessa i sina nätverk. På lång sikt: Distansundervisning modersmål och studiehandledning. Validering, betyg + yrkeskunskaper (gymnasiet och vuxenutb.) m.m. Skapa flexibilitet inom systemet grundskola, gymnasie, vuxenutb. och yrkeslivet. Flerspråkigt vuxenstöd. Arbete med tolk inom t.ex. elevhälsan. Flerspråkig, flerkulturell personal i skolan. Tillgång till handledning och konsultation.

3 Fortbildning: Validering av yrkes och arbetslivserfarenheter av personal till boenden. Kompetenshöjande insatser till personer som kan bli personal på boende. Svenska som andra språk kompetensprogram för lärare. Utbildningsprogram liknande KY med riktad utbildning för personal för boende, ungdomshandledare. Chefsrekrytering till boende utbildningsprogram. TMO för skolpersonal. Ungdomsarbete i grupper. Ungdomsutveckling, utvecklingspsykologi för boendepersonal. Arbeta med killar i grupp. Uppföljning Boende 1. Boendekartläggning Åsa Nilsson på GR Välfärd fick i uppdrag att, genom en enkät, kartlägga hur de ensamkommande barn, som GRs samtliga kommuner ansvarar för, bor. En tillfällig arbetsgrupp med representanter från ett par kommuner bildades för att definiera vilka frågor enkäten behövde besvara. Enkäten frågar efter antal barn, kön, ålder, boendeformer, ägandeform och boendenas placering dvs i egen kommun eller i annan kommun. Dessutom efterfrågas om det finns behov av boendeplatser med specialinriktning. Den stora utmaningen i kartläggningen var att få in svar från kommunerna. Det visade sig vara skillnad på hur man dokumenterar och för många kommuner blev det ett stort arbete att manuellt plocka ut all statistik. (För att resonera om just dessa svårigheter och om att kommunerna använder olika datasystem som även det försvårar bjöds två representanter från IT avdelningen in. De efterhörde om det fanns intresse för att arbeta med frågor kring dokumentation och statistik men deltagarna i plattformen ansåg inte det just nu). En första enkät gjordes i februari 2016 men för få svar kom in så en ny gjordes per den 31 maj Sammanställning av denna pågår. 2. Boendenätverk Då boendefrågorna varit aktuella under hela året och många frågor kommit upp gällande rutiner, bemanning etc startades ett nätverk för enhetschefer och personal på boenden i GR kommuner. Syftet var att utbyta erfarenheter, lära av varandra och förhoppningsvis kunna sammanställa viktiga lärdomar som sedan kan användas i regionens boenden. 16 personer från 9 kommuner har samlats 4 gånger under april

4 2015 till augusti Fyra fokusområden togs fram som viktiga: Boendet generelltlikvärdiget mellan boenden, mat, ekonomi, kläder; lösningar för barn/ungdomar med speciella behov, sysselsättning på boenden och personal personaltäthet, kompetens etc. 3. Hitta rätt Hitta rätt är ett utbildningsmaterial riktat till ensamkommande barn och unga och som innehåller en pärm, en handledning och en webbutbildning. Det togs fram av Göteborgs stad som ett sätt att kvalitetssäkra arbetet med de ensamkommande ungdomarna på boendena. Hitta rätt utgår från BBICs behovsområden och är uppdelat i områden som personal och ungdom arbetar med enskilt eller i grupp. Numera finns en webbutbildning för dem som ska utbilda personal i sin kommun, webbutbildningen är framtagen av GR och har fått spridning i hela landet. Två informationstillfällen till intresserade kommuner i landet har genomförts och har mött stort intresse. Trots detta har användandet av Hitta rätt i GR kommunerna inte kommit igång överallt. Detta föranledde bildandet av en pilotgrupp för att försöka arbeta fram ett enkelt metodstöd för att komma igång. 14 personer från 3 kommuner har träffats 4 gånger under höst /vår för att dela erfarenheter och sammanställa tips. Ett enkelt utarbetat metodstöd skullesammanställas och provas på ett par kommuner under hösten men får nu ställas in då sökta medel för detta inte erhållits. 4. Samverkan boende En grupp (Gränsgruppen) bildades för att diskutera möjligheterna att starta gemensamma boenden för ensamkommande barn och unga. Deltagare från GR, social resursförvaltning, Kungälv och Kungsbacka ingick. En pilot för att testa i praktiken inleddes. Frågan om samverkan flyttades till annan grupp och Gränsgruppen avvecklades. GR gav ett uppdrag till två kommunjurister att kartlägga vilka juridiska samverkanslösningar som finns för boende för ensamkommande. Rapporten är klar och kommer att tas upp på kommundirektörernas nätverksmöte den 2 september för godkännande. Rapporten listar de juridiska möjligheter kommuner har som vill samverka kring boenden för ensamkommande. Fortbildning 5. Fortbildning Utifrån bland annat diskussionerna i plattformen, i kompetensutvecklingsgruppen Kunskapsplattform integration/migration ( med representanter från GR, kommuner, Social resursförvaltning, Arbetsförmedlingen, Länsstyrelsen och Migrationsverket) och en planeringsgrupp med GR representanter och representanter från VGR har ett antal kurser, seminarier och konferenser erbjudits. Exempel: Att möta nyanlända. Två tillfällen med heldagskonferens där deltagarna kom både från kommuner och region. Ca 300 personer/tillfälle. Mellanöstern och den väpnade konflikten. Stödboende ny placeringsform

5 Det ensamkommande barnet vem bär ansvaret? Ensamkommande barn tema myndighetsutövning God man utbildning Utbildning i MI (Motiverande intervjuer) för personal som arbetar med ensamkommande barn Barns hälsa 6. Samverkan med regionen kring flyktingbarn Arbetsgrupp Traumatiserade barn med flyktingbakgrund Många av de ensamkommande barnen har svåra upplevelser bakom sig och behov av insatser för traumaproblematik. Flera kommuner vittnar om svårigheten att slussa ungdomarna rätt då man dels inte vet vem som ansvarar för denna vård och dels ofta får svaret att kunskapen inte finns. Här är en samverkan mellan kommunerna, men framför allt också mellan kommunerna och regionen, nödvändig då varje enskild kommun inte kan klara en specialiserad vård. Även utbildning för den personal som dagligen möter barnen är viktig. Det dagliga bemötandet är en viktig del i traumabehandlingen. Temagruppen barn och unga inom Samverkan i Göteborgsområdet har bildat en arbetsgrupp för att se över insatserna för de traumatiserade barnen. Projektledaren för den kommungemensamma plattformen ingår i denna arbetsgrupp. I slutrapporten har ett antal förbättringsområden lyfts fram och en handlingsplan utarbetats. De viktigaste förbättringsområdena är kunskapshöjande insatser, multiprofessionellt team nära barnen, eventuellt mobilt, målgruppsorienterat arbetssätt, gemensamma strategier mellan kommunens och regionens politiker och ledande tjänstemän. Utbildning/boende 7. Folkhögskolespåret Syftet med projektet är att möjliggöra för landets folkhögskolor att erbjuda boendeoch studieformer för ensamkommande ungdomar. Målet är att ungdomarnas väg mot vidare studier eller arbete ska förkortas. Det gäller främst ungdomar i åldrarna år. I Västra Götaland hade Länsstyrelsen bjudit in till möten angående Folkhögskolespåret hos de andra kommunalförbunden och i plattformen togs därför behovet upp om att även arbeta på detta spår inom GR. Kontakt togs med den nationella samordnaren och ett möte med representanter från GR kommunerna och närliggande Folkhögskolor togs. Detta har resulterat till att flera Folkhögskolor i närheten nu erbjuder platser för ensamkommande. Folkhögskolespåret sprider sig nu i landet och fyra noder har bildats för att påskynda och förstärka spridningen. 37 medel har sökts och beviljats för att GR ska ha en projektledare som, tillsammans med övriga noder och den nationella samordnare, ska arbeta i hela länet för att sprida, utbilda och samordna Folkhögskolespåret.

6 8. Skolplaceringar och återsökning av skolkostnader Osäkerhet och olika rutiner när det gäller vem i kommunen som återsöker skolkostnader från staten resulterade i bildandet av en grupp på initiativ av GR utbildning. Deltog gjorde också representanter från ett par kommuner. Arbetet resulterade i en rekommendation gällande återsökning av utbildningskostnader för ensamkommande barn och unga vilken antogs av utbildningscheferna och presenterades för socialcheferna. Rekommendationen är att vistelsekommunen, dvs. där barnet bor och går i skolan, återsöker kostnaderna. Om en kommun placerar ett barn i en annan kommun är det viktigt att vistelsekommunen får kännedom om detta för att snabbare kunna återsöka medlen. 9. Rapporter En mindre sammanställning rörande språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen samt några förslag på ingångar framåt. En rapport som behandlar tänkbara koncept som kan fungera motiverande och tydliggöra framtidsval för ensamkommande ungdomar, såsom praktikplatser, framtidsveckor speciellt utformade för målgruppen, osv. Rapporter som sammanställer vad som är på gång inom nyanlända frågan brett med koppling skola/unga/barn. Övrigt 10. Kartläggning god man Diskussioner angående ojämlikheten när det gäller god man har tagits upp i plattformen. GR genomförde under 2016 en kartläggning där sju av nio överförmyndare/överförmyndarnämnder deltog. Frågorna rörde ersättning, antal ärende/god man och utbildning av och för god man fanns med. Resultatet visar att ersättningen till gode män är ganska lika inom GR. Hur många ärenden en god man i genomsnitt har skiljer sig inte heller särskilt mycket, mellan 2,4 och 4. Däremot finns det ett par kommuner med gode män med fler än 10 uppdrag. Utvärdering och framtid 11. Enkät deltagare resultat. Strategigrupp I juni skickades en enkät ut till deltagarna i den kommungemensamma plattformen. 13 svar från 9 kommuner har inkommit. Frågor som ställdes var: Under vilken nämnd/styrelse en verkar, vem en utsetts av, vilket uppdrag och mandat en har i ekb arbetet, vem i kommunen en återkopplar till, vilka viktiga strategiska frågor som finns framöver och övriga kommentarer.( Sammanställningen bifogas) Vid sista plattformsmötet i april gjorde vi också en sammanfattning av det som gjorts och vilka viktiga frågor som ligger framför oss.

7 Sammanfattningsvis kan sägas att de flesta är nöjda med representationen och bemanningen i plattformen. Några uppger att de är lite osäkra på syftet med plattformen och att det bör förtydligas för att säkrare veta vilka som bör sitta med. Flera pekar på vikten av att ha mer samarbete med skolsidan, antingen genom fler representanter från skolan i plattformen eller genom att man möts vid speciella tillfällen. Informationen från Migrationsverket och Länsstyrelsen vid varje möte har uppskattats. Tid för mer erfarenhetsutbyte efterfrågas. Alla är överens om att en strategigrupp som kunde förbereda plattformsmötena vore bra. Det finns redan en strategigrupp för vuxna nyanlända och i den ingår representanter från plattformen för ensamkommande. Vi har därför beslutat att under hösten använda den strategigruppen för båda målgrupperna och dela upp tiden mellan vuxen barn och gemensamma frågor. Gruppen utökas med en representant från ekb plattformen. Arbetsgrupper kring olika teman är också förslag på hur man tror att arbetet kan förbättras. Avslutande bedömning Plattformsarbetet har varit uppskattat och fyllt en funktion för samverkan kring angelägna frågor i GR kommunerna i möte med Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen och Migrationverket. GR har beviljats finansiering för fortsatt arbete för tiden september 2016 december Formerna för plattformens insatser kommer att ses över med utgångspunkt i de enkäter som genomfördes till deltagarna.