Ensamkommande barn och unga

Transkript

1 Arbetsmarknad och social välfärd Ensamkommande barn och unga Några erfarenheter från Göteborgsregionens arbete inom det sociala området, med fokus på åren Rapport Maj 2019 Ulla-Britt Caping Salas 1 (14)

2 Göteborgsregionen (GR) består av 13 kommuner som har valt att jobba tillsammans. Vi driver utvecklingsprojekt, har myndighetsuppdrag, forskar, ordnar utbildningar och är storstadsregionens röst i Västsverige, bland mycket annat. I våra nätverk träffas politiker och tjänstepersoner för att utbyta erfarenheter, bolla idéer och besluta om gemensamma satsningar. Allt för att regionens en miljon invånare ska få ett så bra liv som möjligt. Göteborgsregionen 2019 Avdelning Arbetsmarknad och social välfärd Box 5073, Göteborg gr@goteborgsregionen.se 2 (14)

3 Innehåll Inledning Bakgrund Många kommungemensamma projekt och aktiviteter... 5 FoU-projekt... 5 Kommungemensam plattform... 6 Projektet Nya GRannar... 7 Hitta Rätt... 8 Boende... 8 Barns hälsa Kompetensutveckling Plattformar blir nätverk Avslutande reflektioner (14)

4 Inledning Chefsnätverken och de politiska sammanhangen kopplade till Göteborgsregionen (GR) har kontinuerligt diskuterat frågor som rör ensamkommande barn och unga för att i samverkan finna goda lösningar. Denna rapport beskriver samarbetet i de sociala frågorna inom GR under åren Under denna period tog ett fokuserat och strategiskt arbete form genom bildandet av den kommungemensamma plattformen för arbetet med ensamkommande barn och unga och projektet Nya GRannar. Rapporten är skriven av Ula-Britt Caping Salas som hållit samman en stor del av det arbete som genomfördes på GR. 1. Bakgrund Göteborgsregionen (GR) är en samverkansorganisation för de 13 kommunerna Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. GR:s uppgift är att verka för samarbete över kommungränserna och att vara ett forum för idé- och erfarenhetsutbyte. Detta sker bland annat i beredningarna (de politiska styrgrupperna), förbundsstyrelsen, chefsnätverk och genom forsknings- och utvecklingsuppdrag, utvecklingsprojekt och kompetensutvecklingsinsatser. Frågan om hur GR på bästa sätt kan stödja kommunerna, och kommunerna i sin tur de ensamkommande barnen och ungdomarna, har varit en aktuell fråga under många år. Styrgruppen för social välfärd har följt utvecklingen av mottagandet av ensamkommande barn och unga sedan 2006 då kommunerna tog över ansvaret för mottagandet. År 2007 fick styrgruppen ett uppdrag från förbundsstyrelsen att utreda frågan om gemensam regional mottagning för ensamkommande asylsökande barn. Chefsnätverken och de politiska sammanhangen vid Göteborgsregionen har kontinuerligt diskuterat utvecklingen för att i samverkan finns goda lösningar. Denna rapport handlar om åren som är den period då ett fokuserat och strategiskt arbete tog form genom bildandet av den kommungemensamma plattformen för arbetet med ensamkommande barn och unga. Projektet Nya GRannar genomfördes också. Under perioden har stora förändringar skett vilket haft stor påverkan och, i många fall, försvårat kommunernas arbete med de ensamkommande barnen och ungdomarna. Dels har antalet ensamkommande barn och unga som sökt asyl i Sverige ändrats kraftigt under perioden. För att få perspektiv på hur utvecklingen sett ut så kan man följa mottagandet från år 2000 och framåt och se den enorma ökningen och sedan tillbakagången av antalet asylsökande. Tabell 1. Antalet asylsökande ensamkommande barn och unga i Sverige År Antal (14)

5 Förutom det förändrade antalet asylsökande barn och unga så har också stora förändringar skett i lagstiftning, förordningar och bestämmelser som reglerat och påverkat såväl de unga men också kommunernas arbete. Några exempel är bland annat den tillfälliga lagen som innebar tidsbegränsade uppehållstillstånd och som förändrade möjligheterna till familjeåterförening, förändringar i den statliga ersättningen till kommunerna, den långa handläggningstiden på Migrationsverket, den införda åldersbedömningen av ungdomarna, gymnasielagen och den utvidgade gymnasielagen. 2. Många kommungemensamma projekt och aktiviteter FoU-projekt Under åren genomförde FoU i Väst vid Göteborgsregionen ett projekt som syftade till att samla och sprida kunskap om ensamkommande barn och ungdomar i Göteborgsregionens kommuner. Bakgrunden till studien var den ändring i ansvarsförhållandet mellan Migrationsverket och kommunerna som infördes Projektet Ensamkommande barn och ungdomar i Göteborgsregionen stödinsatser och vardagsliv medfinansierades av Europeiska Flyktingfonden och Gryning Vård AB. Projektgruppen bestod av projektledare Live Stretmo, forskaren Charlotte Melander och projektassistenterna Leila Mesinovic Klecina och Ingrid Lindman. Projektet följde upp de 140 ensamkommande barn och unga som kom till Göteborgsregionens kommuner under år Med utgångspunkt i de insamlade uppgifterna publicerade FoU i Väst 2013 rapporten Får jag vara med? Erfarenheter från ensamkommande barn och ungdomar i Göteborgsregionen och arbetet med denna grupp. En slutkonferens hölls i november Resultatet av detta projekt och rapporten har varit viktig kunskap och utgångspunkt för plattformsarbetet och projekt Nya Grannar som senare kom att starta. Exempel på vad studien uppmärksammade var: Majoriteten av barnen och ungdomarna hade många svåra upplevelser med sig. Studien ifrågasatte om socialtjänstpersonalen hade tillräcklig kunskap om dessa upplevelser för att kunna utreda barnens och ungdomarnas behov. Till exempel saknade socialtjänsten kunskap om att många barn och unga hade varit utsatta för allvarligt våld eller känt sig hotade till livet. Ett fokus i studien var boende. Barn/ungdomar som bodde i släktinghem behövde flytta färre gånger än de som bodde i HVB-hem. Samtidigt uppfattades kunskapen om de barn som bodde i släktinghem vara lägre, det fanns till exempel färre uppgifter om dessa barns hälsa. Ett annat fokus var relationer och vilka personer som fyller en viktig roll i barnens och de ungas liv. Föräldraskap på distans möjliggör för ungdomar att erhålla olika former av socialt stöd och känslomässig bekräftelse på att de är älskade. Det gemensamma i de ungas berättelser om gruppboenden och relationen till boendepersonalen var behovet av socialt stöd utöver enbart det praktiska. De efterlyste känslomässigt stöd i form av att bli lyssnade på och någon som frågar hur de mår. Socialsekreteraren beskrevs som en person de unga vänder sig till när de har problem. I berättelserna blir det tydligt att ett problemlösande stöd förutsätter ett känslomässigt stöd i form av att ha blivit lyssnad på. De gode männen beskrivs som viktiga personer i högre utsträckning än andra professionella stödpersoner. Det har nu gått tio år sedan de ungdomar som intervjuades kom till Sverige och Göteborgsregionens kommuner och mycket har förändrats. Känslan av ensamhet och 5 (14)

6 önskan om trygghet, kontinuitet och förutsägbarhet är ändå fortfarande giltig för ungdomarna och att kunna möta dessa behov hos barnen och de unga har varit prioriterat i plattformsarbetet och projektet Nya GRannar. Vi såg till exempel att det var få bland personalen som hade kontakt med barnens/de ungas biologiska föräldrar. Detta var något personalen, som var med på studiebesöket i Nederländerna med Nya GRannar blev inspirerade av och tog med sig hem som ett förbättringsområde. Kommungemensam plattform År 2012 beviljades GR medel från länsstyrelsen för projektet Kommunsamverkan kring ensamkommande barn och unga vilket genomfördes Medlen beviljades för att kartlägga behovet av samverkan, utveckling och kompetensutveckling inom GR för att öka kvaliteten i mottagandet av ensamkommande barn och nyanlända barn och unga. I projektet skulle insatserna ha sin grund i metodstödsmaterialet Hitta rätt som skulle utvecklas, spridas och en utbildning skulle ges (se mer information längst ner i detta avsnitt). GR:s förbundsstyrelse beslutade i september 2014 att ställa sig bakom förslaget från den sociala styrgruppen (politisk beredning på GR) att etablera en kommungemensam plattform för arbetet med ensamkommande barn och unga. En förfrågan skickades till kommunerna om intresse fanns för deltagande i en sådan plattform och då svaren var entydigt positiva beslutade förbundsstyrelsen i mars 2015 att en plattform skulle etableras. Plattformen skulle utgöra en strategisk arena kring ensamkommande barn och unga för att kommunerna gemensamt skulle kunna ta sig an sådana utmaningar och frågeställningar som kommunerna ställs inför och som är gynnsamma att samarbeta kring för att hitta lösningar, samordningsvinster och/eller synergieffekter. Styrgruppen fick i uppdrag att genomföra och följa upp beslutet. Ulla-Britt Caping Salas utsågs till projektledare för plattformsarbetet. Finansieringen av plattformsarbetet har skett genom av GR avsatta medel för projektledaren under 2016 och därefter genom beviljade medel från Länsstyrelsen i två omgångar. Plattformen för asylsökande barn och unga har bestått av representanter från alla GR-kommuner, Länsstyrelsen, Migrationsverket, Rädda Barnen (första året), nätverk för god man och Västra Götalandsregionen. 6 (14)

7 Visualisering av planering för plattformens första termin: Det första mötet med plattformen genomfördes i september 2015 och därefter har i snitt fyra träffar per år genomförts. Bilden ovan blev utgångspunkten i det första mötet då det beslutades att plattformen skulle vara en strategisk arena för samverkan kring ensamkommande barn och unga. Målsättningen för 2015 var att identifiera och förankra samarbetsområden och att ha en framtagen plan för 2016 års arbete. Innehållet på mötena och prioriterade frågor var boende och skola, barns hälsa, fortbildning och folkhögskolespåret. Återkommande punkter på mötena har varit information från Migrationsverket, Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen. Vid återkommande utvärderingar har informationen från de statliga myndigheterna lyfts fram som mycket viktig. Under de år plattformen funnits har många förändringar skett i lagstiftning och bestämmelser och informationen från experter kombinerat med möjligheten att diskutera med kollegor från andra GR-kommuner har varit mycket uppskattat. I plattformen har också funnits en representant från GR Utbildning som regelbundet har redovisat nyheter inom skolområdet som rört de ensamkommande barnen och ungdomarna. Projektet Nya GRannar Mellan december 2014 och april 2015 genomfördes fyra spånarmöten för intresserade medlemskommuner. Syftet var att kartlägga vilka behov som fanns i arbetet med de ensamkommande barnen och ungdomarna och vad som skulle kunna göras för att bistå kommunerna. Syftet med kartläggningen var att ansöka om medel hos Europeiska Socialfonden (ESF) för att starta ett projekt för personal som arbetade med ensamkommande barn och unga. Viktiga områden som identifierades var boende, samverkan och kompetensutveckling. En ansökan skickades till ESF hösten 2015 och beviljades våren Tio av GR:s medlemskommuner deltog i projektet som fick namnet Nya GRannar och som pågick till december Målet 7 (14)

8 var att höja kompetensen hos den medverkande personalen som arbetade med de ensamkommande barnen och ungdomarna samt förbättra samverkan mellan personal som möter ensamkommande barn och unga. GR var projektägare och tre GR-medarbetare var projektledare: Björn Wallermark, Patrick Gruczkun och Ulla- Britt Caping Salas. Projektets målsättning var att nå 1100 personer och vid projektets slut hade 1900 unika personer deltagit. Läs mer om Nya Grannar: Rätt Samtidigt som planeringen för starten av en kommungemensam plattform pågick 2014 och 2015 deltog GR i arbetet med materialet Hitta Rätt och att utarbeta en webbaserad utbildning kopplad till materialet. Hitta rätt är ett tematiskt upplagt material som vänder sig till unga som kommit ensamma till Sverige. Hitta rätt bidrar till kvalitetssäkring och systematisering av grundläggande lärande i fråga om praktiskt vardagsliv, samhällsorientering och personlig utveckling för ensamkommande ungdomar. Webbutbildningen riktar sig till boendepersonal och socialsekreterare som arbetar med ensamkommande ungdomar. Den handlar om Hitta rätt och innehåller också en fördjupande del om att utbilda kollegor i Hitta rätt för att få ett gemensamt arbetssätt. Webbutbildningen finns kostnadsfritt på länsstyrelsernas gemensamma portal för samhällsinformation till nyanlända informationsverige.se. Boende En stor fråga i plattformsarbetet har varit boende för barnen och ungdomarna. Då många boenden startades upp och frågorna var många bildades ett tillfälligt boendenätverk där möjlighet för erfarenhetsutbyte kring mer praktiska, aktuella frågor gavs. Deltagare i detta nätverk var enhetschefer, socialsekreterare och samordnare på boenden och aktiviteten finansierades genom 37-medel från länsstyrelsen. En boendekartläggning gjordes kring hur och var de ensamkommande barn som GRkommunerna ansvarar för bor. Åsa Nilsson vid FoU i Väst fick i uppdrag att, genom en enkät, genomföra kartläggningen. En arbetsgrupp med representanter från ett par kommuner bildades för att definiera vilka frågor enkäten behövde besvara. Enkäten frågade efter antal barn, kön, ålder, boendeformer, ägandeform och boendenas placering, dvs i egen kommun eller i annan kommun. Dessutom efterfrågades om det fanns behov av boendeplatser med specialinriktning. Det blev en utmaning att få in svar från kommunerna. Det visade sig vara skillnad på hur kommunerna dokumenterar och för många blev det ett stort arbete att manuellt ta fram all statistik. För att resonera om just dessa svårigheter, och om att kommunerna använder olika datasystem som även det försvårar, bjöds två representanter från kommunernas IT-avdelningar in. Enkäten skickades ut i två omgångar under våren 2016 och resultatet presenterades på plattformsmötet i september. Det visade sig att det bland annat skilde sig mellan kommunerna beroende på om man placerat barn i egen eller annan kommun, om man placerat i kommunal eller privat regi och vilka kommuner som placerat hos varandra. Det 8 (14)

9 visade sig dock inte möjligt att följa upp enkäten då antalet barn som kom till Sverige sjönk snabbt samt att många blev 18 år och då övergår ansvaret från kommunerna till Migrationsverket. Kommunernas insatser kom istället att handla om att omstrukturera boenden, exempelvis att starta den nya boendeformen stödboende för de äldre barnen/ungdomarna. Diskussionerna på plattformsmötena var till stor hjälp för deltagarna i denna omställning. Exempel på frågor var vad som gällde kring rätt till statlig ersättning för kommunerna eller att flytta hem barn placerade i annan kommun. De statliga myndigheternas representanter kunde här bidra med värdefull information. En expert på stödboende från Socialstyrelsen bjöds också in. Boendeenkäten visade att flera kommuner hade brist på boenden som var mer specialiserade för ungdomar med svårare problematik, oftast trauma och annan psykisk ohälsa. Diskussioner i plattformen visade att det fanns behov av samverkan mellan kommunerna för att starta gemensamma specialiserade boenden. Ett uppdrag gavs till kommunjurister att kartlägga vilka juridiska samverkanslösningar som var möjliga för boende för ensamkommande, vilket resulterade i en rapport kring de juridiska möjligheter kommuner har som vill samverka kring denna typ av boenden. Läs merom möjliga juridiska samverkanslösningar: /samverkanslosningar-boende-ensamkommande-barn.pdf Folkhögskolespåret är en modell som möjliggör för ensamkommande ungdomar mellan 18 och 20 år att bo och studera på en folkhögskola. GR drev Folkhögskolespåret i Västra Götalands län med bidrag från länsstyrelsen fram till Det projektet är nu avslutat men modellen lever vidare. Läs mer på Under det senaste året har frågan om hur kommunerna ska hantera boendefrågan för de ungdomar som blivit 18 år varit aktuell. Från 18-årsdagen ska den asylsökande unge behandlas enligt det system som finns för vuxna, dvs kommunerna erhåller inte längre någon statlig ersättning för boendet och övrig hantering utan den unge får erbjudande om boende genom Migrationsverket. Då den unge ofta upplever att denne hunnit etablera sig i kommunen med skola och socialt nätverk så har många valt att stanna kvar i sin anvisningskommun trots att de blivit mer eller mindre bostadslösa. Staten har till viss del försökt att kompensera kommunerna men den ersättningen har inte upplevts vara tillräcklig. En del kommuner har använt dessa tillfälliga statliga medel som bidrag till civilsamhällen som erbjudit de unga logi. Boendefrågan har kontinuerligt varit uppe till diskussion på plattformsmötena och i projekt Nya GRannar. I flera kommuner i GR finns idag bostadslösa ungdomar och det har funnits en oro för hur denna fråga ska behandlas. Plattformsmötena har erbjudit en arena för erfarenhetsutbyte kring denna fråga. GR lämnade in en ansökan om 37-medel till länsstyrelsen för att kunna fokusera mer på problematiken kring de unga som blev 18 år, deras boendesituation och vad personal bör tänka på för att förbereda ungdomarna. Medel beviljades och ett projekt med namnet Från barn till myndig startades. Två personer från GR, Ulla-Britt Caping Salas och Jenny Hennecke, ledde arbetet. En grupp med deltagare från länsstyrelsen, Migrationsverket, GR-kommuner, gode män, civilsamhället och Västra Götalandsregionen bildades. Ett beslut togs om att utarbeta ett material med en checklista för personal som arbetar med de ungdomar som blir 18 år. I texten finns 9 (14)

10 direktlänkar till mer information på olika hemsidor. Materialet finns digitalt på GR:s hemsida och rubrikerna är: Att informera om asylprocessen och förbereda barnet/den unge på olika utfall. Att bli 18 år från barn till vuxen Risk för försvinnande, människohandel och kriminalitet Skola Läs mer: hsocialvalfard/socialvalfard/barnungaochfamilj/aktuelltarbete/ensamkommandebar nochungdomar/franbarntillmyndig.4.b27f4e b989f75fd2.html Under arbetet genomfördes ett möte med Migrationsverket och ett studiebesök gjordes på Migrationsverkets boende Restad gård i Vänersborg. Inom Nya GRannar bjöds personal och enhetschefer från stödboenden in till tre nätverksmöten för att diskutera och utbyta erfarenheter kring den nya boendeformen stödboende. En person från Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO) bjöds in vid ett tillfälle för att berätta om krav och vad IVO tittar på vid inspektionerna de gör på boendena. Även Socialstyrelsen deltog vid ett möte. Barns hälsa Barns hälsa var tidigt ett viktigt tema och samarbete efterfrågades. Temagruppen barn och unga inom Kommun och sjukvård Samverkan i Göteborgsområdet bildade en arbetsgrupp för att se över insatserna för de traumatiserade barnen. Projektledaren för den kommungemensamma plattformen ingick i denna arbetsgrupp. I en delrapport lyftes ett antal förbättringsområden: Kunskapshöjande insatser av all personal som arbetar med barn och ungdomar som varit på flykt inom både kommun och region. Team nära barnen med kompetens för att möta barnets/ungdomens behov (somatiskt, psykiskt, psykiatriskt och socialt) som är mobilt för att kunna agera över geografiska gränser. Familjecentrerat arbetssätt för att stötta föräldrar. I högre grad använda SIP och Västbus, även på gruppnivå. Målgruppsorienterat arbetssätt Inom gruppen barn och unga upp till 18 bör man studera och tillgodose flickors särskilda behov. Behoven för ungdomar över 18 år bör ses över. Tydligare och kortare beslutsvägar Beslutsprocesser som kan anpassa sig till akuta situationer behöver finnas. Utveckling av ledarskapet inom kommun och region som främjar tydliga mandat och förmågan att anpassa sig till snabba förändringar i omvärlden. Gemensamma strategier mellan kommunernas och regionens politiker och ledande tjänstemän När barnets rättigheter och behov sätts i fokus blir behovet av en strukturerad samverkan och samordning av insatser mellan kommun och region tydlig. Det finns behov av ökade resurser för ett bra omhändertagande på alla nivåer både inom regionens och kommunernas verksamheter. Inom regionen saknas ofta första linjens sjukvård. 10 (14)

11 Förutom i Temagrupp Barn och unga är frågan om samverkan kring flyktingbarnens hälsa aktuell inom flera NOSAM (Närområdessamverkan). I slutrapporten finns en handlingsplan som utarbetades med utgångspunkt i dessa förbättringsområden. Läs mer: /Samordnade_insatser_traumatiserade_barn_med_flyktingbakgrund. pdf I plattformen har en representant för Flyktingbarnteamet i Göteborg deltagit. Flyktingbarnteamet är en resurs på specialistnivå och en del av barn- och ungdomsverksamheterna på Angereds Närsjukhus. Där arbetar barnläkare, specialistsjuksköterskor, psykologer, socionom och sekreterare. Flyktingbarnteamets representant har informerat om teamets möjligheter att komma ut i kranskommunerna och föreläsa. Däremot tar teamet bara emot barn från Göteborgs kommun. Information har också getts om nyheter när det gäller ensamkommande barns psykiska hälsa. Inom Nya GRannar har föreläsningar genomförts om trauma och hur det kan påverka barns mående, hur man kan känna igen symtom och hur personal i vardagen på boende och i skolan kan bemöta barnen och de unga. Kompetensutveckling Utifrån bland annat diskussionerna i plattformen, i kompetensutvecklingsgruppen Kunskapsplattform integration/migration (med representanter från GR, kommuner, Social resursförvaltning i Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen, Länsstyrelsen och Migrationsverket) och en planeringsgrupp med GR-representanter och representanter från Västra Götaland har ett antal kurser, seminarier och konferenser erbjudits. Några exempel: Att möta nyanlända. Två tillfällen med heldagskonferens där deltagarna kom både från kommuner och region. Ca 300 personer/tillfälle. Mellanöstern och den väpnade konflikten. Stödboende ny placeringsform Det ensamkommande barnet vem bär ansvaret? Ensamkommande barn tema myndighetsutövning God man-utbildning Utbildning i MI (Motiverande samtal) för personal som arbetar med ensamkommande barn Juridiska frågor i arbetet med ensamkommande barn och unga Projektet Nya GRannars huvudsyfte var att erbjuda kompetensutveckling till personal inom vård- och omsorgsyrken som möter de ensamkommande barnen och ungdomarna. Personal som omfattades var socialsekreterare, elevhälsopersonal, boendepersonal och kultur- och fritidspersonal. Eftersom det andra syftet var att förbättra samverkan mellan personal som möter barnen och ungdomarna inkluderades också pedagogisk personal. En grupp som inte var berättigad att ingå i ESF-projektet och därmed inte fick delta i kompetensutvecklingen var de gode männen, detta på grund av att de inte var anställd personal i medverkande kommuner. En ansökan gjordes då till länsstyrelsen om medel för att kunna 11 (14)

12 finansiera gode mäns medverkan i vissa föreläsningar och utbildningar och ansökan beviljades. Från de gode männens sida har projektledningen fått stor uppskattning för detta då denna grupp sällan erbjuds fortbildning. Ett mervärde blev att all personal inklusive de gode män som möter de ensamkommande barnen och ungdomarna träffades på utbildningarna, lärde känna varandra och kunde utbyta erfarenheter. Inom Nya GRannar var de kompetensutvecklingsinsatser som haft flest deltagare interkulturell kompetens och länderkunskap. Även fortbildning i bemötande genom MI (Motiverande samtal) har rönt stor uppskattning och fler utbildningar genomfördes än vad som planerats från början. Plattformar blir nätverk Den gemensamma strategigruppen för ensamkommande och nyanländaplattformarna började under hösten 2017 identifiera gemensamma frågeställningar kring gruppen ensamkommande ungdomar som blir 18 år och ett resultat av detta blev en gemensam workshop med de två plattformarna. En fråga på workshoppen handlade om vilka beröringspunkter de två plattformarna hade och gruppen konstaterade att det fanns flera beröringspunkter mellan plattformarna. Det konstaterades också att det finns fördelar med att slå ihop dem till ett forum: Ensamkommande unga över 18 år med uppehållstillstånd och nyanlända unga i familj över 18 år med uppehållstillstånd borde behandlas mer lika, vilket också borde återspegla sig i kommunernas och GR:s organisering av arbetet. En organisering utifrån olika målgrupper ökar risken att några faller mellan stolarna, såsom åringar upplevs göra. Även inom skolan görs ofta uppdelningar utifrån ålder. Många nyanlända unga hamnar inom gymnasieskolan men ibland hade det kanske varit bättre att få ta del av utbudet inom vuxenutbildningen, där flera insatser anpassats utifrån nyanländas behov. Detta försvåras dock ytterligare av gymnasielagstiftningen. På det gemensamma mötet delades också en enkät ut som varje kommun ombads fylla i och som syftade till att sammanställa hur GR:s olika kommuner organiserade sitt arbete med ensamkommande barn och unga och nyanlända barn och vuxna. Utifrån erfarenheterna av de gemensamma mötena och enkätsvaren arbetades ett underlag fram för ställningstagande till en sammanslagning av plattformen för nyanlända med plattformen för ensamkommande barn och unga. Plattformarna hanterade olika frågor och målgrupper men det fanns också flera gemensamma nämnare. En sådan var samverkan med statliga myndigheter (exempelvis Migrationsverket och länsstyrelsen) samt Västra Götalandsregionen. De fanns representerade i båda plattformarna för att bidra till omvärldsbevakning och möjliggöra samverkan mellan stat, region och kommun. I plattformen för nyanländas etablering ingick även Arbetsförmedlingen. Statliga ersättningar till kommuner, regelförändringar, omvärldsbevakning, hälsa och boende är exempel på frågor som återkommer i båda plattformarna. Förändringarna i omvärlden och kommunernas omorganisering har också lett fram till frågan om att plattformarna bör slås samman till en. Fördelar och risker med en sammanslagning identifierades och sammantaget bedömdes fördelarna överväga. 12 (14)

13 I arbetet med underlaget diskuterades också huruvida den nya gemensamma plattformen skulle harmoniseras med GR:s struktur för chefsnätverk. Detta beslutades och hösten 2018 slogs de två plattformarna samman till ett chefsnätverk för mottagande och etablering av nyanlända och asylsökande ensamkommande barn. Nätverket fick i uppdrag att arbeta med frågor inom båda verksamhetsområdena. I chefsnätverket ingår representanter från GR:s 13 medlemskommuner samt relevanta regionala och statliga aktörer, i den mån frågorna berör deras ansvarsområden. Vidare har en beredningsgrupp till nätverket bildats. Beredningsgruppen ansvarar för att, tillsammans med GR, planera nätverkets möten och arbete. Rapporter ges till styrgruppen för arbetsmarknad när det gäller vuxna och styrgruppen för social välfärd i frågor som rör ensamkommande barn och nyanlända barn i familj. Nätverket för mottagande och integration hade sitt första möte den 11 september 2018 och ska arbeta genom: Erfarenhetsutbyte/samverkan Omvärldsbevakning Intressebevakning Utvecklingsinsatser i samverkan Att lyfta gemensamma intressen, exempelvis genom gemensamma remissvar. Nätverket ska identifiera och initiera strategiska och gemensamma frågor kring mottagande och integration av nyanlända samt asylsökande ensamkommande barn. Fokus för 2019 är nedanstående teman: Planeringsförutsättningar/bosättning Kvotflyktingar Barn och unga Integration i samhällslivet (exv. samverkan med det civila samhället, samhällsorientering och språkvän) Unga vuxna Etablering (med fokus på personer med kort utbildningsbakgrund) Hälsa/ funktionsnedsättningar/ arbetsförmåga Statliga ersättningar För varje tema har temaansvariga i nätverket utsetts. 3. Avslutande reflektioner Arbetet med de ensamkommande barnen och ungdomarna som GR drivit under de år denna rapport omfattar, har för mig som projektledare varit intensivt, utmanande, intressant och gett stort värde för de deltagande medlemskommunerna. Att deltagarna från medlemskommunerna uppfattat plattformen/nätverket och de olika projekten som givande har utvärderingsdiskussioner och externa utvärderingar vittnat om. När det gäller värdet av nätverken lyfter deltagarna fram möjligheten att få mötas, utbyta erfarenheter och få diskutera nya, och ibland svåra, uppgifter och utmaningar i kommunerna. GR:s långa erfarenhet av att driva projekt och arbeta med nätverk har varit en stor hjälp och trygghet i arbetet. Vid ansökningar om medel hos både Europeiska Socialfonden (ESF) och länsstyrelsen får ofta projektverksamheten positiv feedback för att vara väl underbyggd och gedigen. Projektledarna på GR har också haft ett 13 (14)

14 kontinuerligt erfarenhetsutbyte och ett lärande sinsemellan för att nå bästa projektresultat. Som projektledare för plattformen och de olika projekten som drivits har jag återkopplat till styrgruppen för social välfärd och till socialchefsnätverket. Både politiker och socialchefer har visat mycket stort intresse för arbetet som GR gör och gjort med de ensamkommande barnen och ungdomarna. Många frågor har ställts som visat på en nyfikenhet, ett engagemang och ett stöd för att detta varit ett viktigt arbete för GR. 14 (14)