Delårsrapport

Transkript

1 Vi kom Rapport Diarienummer NV Projektnummer Delårsrapport Alltid hälsosamt dricksvatten med miljö och samhällsnytta i fokus Norrvatten

2 Norrvatten 2 (19) Innehållsförteckning 1. Förvaltningsberättelse Väsentliga händelser under perioden Ekonomiskt utfall Intäkter Driftkostnader Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar och räntenetto Investeringar Johan Wallberg Verksamhetsredovisning och måluppfyllelse Utvecklingsmål Utvecklingsmål 1; Möta framtida förändringar i råvattenkvalitet Utvecklingsmål 2; Hållbar kapacitet Utvecklingsmål 3; Redundans och reservvatten Framgångsfaktorer Kommentarer till nyckeltalsuppföljningen Prognos för Intäkter Driftkostnader Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningarna och räntenetto God ekonomisk hushållning Redovisningsprinciper Resultaträkning Balansräkning Finansieringsanalys Investeringsredovisning Fem år i sammandrag nyckeltal... 19

3 Norrvatten 3 (19) 1. Förvaltningsberättelse Enligt Kommunallagen ska kommuner och kommunalförbund lämna minst en delårsrapport under verksamhetsåret. Rapporten ska behandlas av fullmäktige. I lagstiftningen stadgas också att uppföljningen av finansiella och verksamhetsmässiga mål för god ekonomisk hushållning, som fullmäktige beslutat om i budgeten för verksamhetsåret, ska följas upp i delårsrapporten och årsredovisningen Väsentliga händelser under perioden Försommaren 2018 innebar en stor prövning för Norrvatten. Värmeböljan i maj och juni medförde en rekordhög förbrukning, vilket gjorde att produktionen låg nära maxkapacitet under flera veckor. Detta ledde också till att Norrvatten periodvis tvingades komplettera med grundvatten och stöd från Stockholm Vatten och Avfall för att möta den höga förbrukningen. Värmeböljor har inträffat förr, men att de pågår under så lång tid är mycket ovanligt. Den här gången inträffade den dessutom relativt tidigt på året, vilket innebar att få personer hade påbörjat sin semester. Detta bidrog också till den höga förbrukningen och det ansträngda produktionsläget. Utöver detta hade Norrvatten vissa problem med den kemiska fällningen i samband med den höga förbrukningen, vilket resulterade i en något begränsad produktionskapacitet. Källan till problemen kunde dock identifieras och åtgärdas. Den totala produktionsvolymen från Görvälnverket under årets första sex månader uppgick till 27,2 miljoner m 3, vilken är en ny rekordnotering och 7,4 % högre än motsvarande period föregående år. I en jämförelse mellan dygntemperatur och vattenförbrukning framgår det att det finns ett direkt samband mellan dessa parametrar. Norrvattens bedömning är att bevattning av gräsmattor och liknande är den främsta orsaken till att förbrukningen stiger vid varmare väder. Men anledning av värmeböljan och den höga förbrukningen gick Norrvatten, tillsammans med Stockholm Vatten och Avfall, ut med en vädjan till allmänheten om att använda vattnet smart och undvika onödig förbrukning. Det var första gången någonsin en sådan vädjan gjordes. Samtliga kommuner involverades och hjälpte till att kommunicera budskapet till sina medborgare. Denna vädjan hade dock inte någon synbar effekt på förbrukningen. Två strömavbrott inträffade i juni, vilket i båda fallen medförde att produktionen på Görvälnverket stannade av helt under ett par timmar. I det ena fallet orsakades strömavbrotten av ett blixtnedslag som slog ut reservkraftanläggningen, i det andra av en kabelbrand i ett ställverk. Strömavbrott av det här slaget är mycket ovanliga och i båda fallen var läget kritiskt och kunde orsakat allvarliga problem i dricksvattenleveransen. Problemen kunde dock åtgärdas så snabbt att abonnentpåverkan blev minimal. Råvattenkvaliteten var sämre än normalt till följd av den långa vintern och sena islossningen på Mälaren. Detta bidrog också till att kemikalieanvändningen var högre än budgeterat.

4 Norrvatten 4 (19) Under våren genomfördes en säkerhetsanalys, som bland annat inkluderade skyddet av fysiska anläggningar, säkerhetsprövning av personal och informationssäkerhet. Analysen mynnade ut i en handlingsplan som Norrvatten kommer att jobba vidare med under hösten och nästa år. Utredningen kring Norrvattens framtida vattenverk fortsätter enligt plan. Under våren påbörjades två pilotprojekt på Görvälnverket där ny reningsteknik testas och utvärderas. I det ena fallet testas ultrafiltrering som utökat skydd mot mikrobiologiska föroreningar och i det andra ozon i kombination med aktivt kol som skydd mot kemiska föroreningar Ekonomiskt utfall I nedanstående rapport anges, om inget annat sägs, miljoner kronor som Mkr och tusen kronor som tkr. Belopp inom parentes avser motsvarande period föregående år. Norrvatten har budgeterat ett nollresultat för helåret För delåret är budgeten också ett nollresultat. För första halvåret redovisas ett positivt resultat på tkr ( tkr). Prognosen för hela 2018 slutar på ett positivt resultat på tkr ( tkr) Intäkter Faktureringsmodellen som beslutades 2015 ger samtliga parter mindre årliga fluktuationer. Från och med 2016 betalar varje kommun dels en förbestämd avgift som baseras på kommunens uppmätta andel av den totala förbrukningen två år tillbaka i tiden. Dels en rörlig del på det vatten som faktiskt förbrukas per månad. Den förbestämda avgiften ska täcka 70 % av Norrvattens beräknade kostnader. Vattenavgiften 2018 är 3,75 SEK/m 3 varav den rörliga avgiften är 1,12 SEK/m 3. Intäkterna visar en positiv avvikelse på tkr. Vattenavgifterna överskrider budget på grund av ökad vattenförbrukning under årets mycket varma och torra vår/sommar tkr. Mätaravgifterna visar också positiv avvikelse tkr. Övriga intäkter visar också en positiv avvikelse varav försäljningen av elcertifikat står för tkr, som beror på en bättre marknad för elcertifikat Driftkostnader Driftkostnaderna är högre än budget visar en negativ avvikelse på tkr. Den betydligt högre vattenproduktionen har medfört högre kostnader för kemikalier på tkr. Detta kompenseras delvis av att den budgeterade lutanläggningen har blivit försenad. Avvikelsen för lut tkr. En oförutsedd driftskostnad på tkr, beroende på ett havererat sandfilter, belastar delårsresultatet. Delar av Norrvattens ledningskarta är felaktigt överförd vid digitalisering. För att ha ett korrekt underlag på ledningarnas geografiska läge ansöker förbundet om ledningsrätt för korrekt läge, vilket lett till ökade lantmäterikostnader på 600 tkr.

5 Norrvatten 5 (19) Övriga externa kostnader Övriga externa kostnader utfaller också över budget, total avvikelse tkr. Det förklaras främst av högre kostnader för licenser (Project Place, Visma) tkr. Avvikelsen blir mindre på helårsnivå då kostnaden för licenser i vissa fall inte är periodiserade utan är helårskostnader. Även underhåll på byggnader har blivit dyrare än budget, exempelvis rengöring av Oxbergsreservoaren tkr Personalkostnader Lönekostnaderna ligger i nivå med budget och personalkostnaderna visar en mindre negativ avvikelse på 299 tkr. Denna avvikelse kommer inte att kvarstå utan förklaras av att pensionskostnader inte periodiseras. Prognosen beräknas till 58 personer. Personalomsättningen ligger på 5,7 %. Den totala frisknärvaron under perioden var 96 % Avskrivningar och räntenetto Kostnader för avskrivningar och räntor visar ett lägre kostnadsutfall första halvåret. Finansnettot visar hela tkr i budgetöverskott vilket förklaras av att flera lån lades om i samband med att Norrtälje kommun betalade anslutningsavgiften till förbundet vid halvårsskiftet Vid denna och senare omläggning av och nyupplägg av lån har mycket förmånliga räntor kunnat erhållas Investeringar Totalt under perioden har 79,8 Mkr investerats fördelat på nedanstående projekt. När det gäller Uppland Bro Sigtuna så fördelas kostnaderna för vattenledningen mellan Upplands- Bro Kommun, Sigtuna Kommun och Norrvatten. Gällande avloppsledningen så står Upplands-Bro kommun för hela kostnaden. Wäsby Golf upparbetat 28,8 Mkr. Projektet är avslutats och aktiverats till en kostnad på 38 Mkr. Upplands-Bro Sigtuna upparbetat 18,1 Mkr, 5 av 6 etapper är upphandlade. Rotebroleden 33,7 Mkr Kem-Lutanläggning Görvälnverket 4,3 Mkr Görvälnverket 2030 inkl. pilot upparbetat 4,6 Mkr 2. Verksamhetsredovisning och måluppfyllelse 2.1. Utvecklingsmål Norrvattens vision lyder; Alltid hälsosamt dricksvatten med miljö och samhällsnytta i fokus

6 Norrvatten 6 (19) För att kunna styra verksamheten mot visionen fastställde Norrvattens styrelse tre utvecklingsmål år Målen omfattar de utmaningar som Norrvatten står inför när det gäller uppdraget att förse medlemskommunerna med ett hälsomässigt dricksvatten, nu och i framtiden. De tre utvecklingsmålen är styrande för Norrvattens arbete inom vattenkvalitet och leveranssäkerhet och kräver mångårigt, medvetet arbete för att kunna uppnås. Förbundets ambitionsnivå och krav för kvalitet och säkerhet har förtydligats i en strategisk tioårsplan, Norrvatten 2026, som färdigställdes hösten Utvecklingsmål 1; Möta framtida förändringar i råvattenkvalitet. Klimatförändringen leder till en försämrad råvattenkvalitet och ställer krav på att reningsprocessen anpassas till dessa förhållanden. Häftig nederbörd ökar risken för föroreningar i Mälaren. En ökad vattentemperatur ökar också riskerna för algblomning och mikrobiologisk tillväxt. Därutöver pågår en förändring med stigande humushalter i Mälaren, vilket gör vattenreningen betydligt svårare. I dagsläget har Görvälnverket två reningssteg, så kallade barriärer, mot sjukdomsalstrande mikroorganismer, och för vissa virus endast en barriär. Reningsprocessen uppfyller lagstiftningen utifrån nuvarande vattenkvalitet i Mälaren, men i takt med ökade föroreningar behöver barriärverkan öka till tre, vilket övriga stora vattenverk i Sverige har. Förmågan att avskilja kemiska miljö- och hälsostörande ämnen är också mycket bristfällig, liksom vid alla ytvattenverk i Sverige. Våren 2018 påbörjades två parallella pilotprojekt på Görvälnverket för att utvärdera ny reningsteknik. För att öka skyddet mot mikrobiologiska föroreningar testas ultrafiltrering medan ozon i kombination med aktivt kol utvärderas som möjlig kemisk barriär. Försöken pågår resten av året och en bit in på nästa. Norrvatten deltar även i ett antal andra forskningsoch utvecklingsprojekt där man undersöker vad som kommer att krävas av framtidens reningsteknik. Ett annat sätt att skydda vattenkvaliteten är via så kallat uppströmsarbete där fokus ligger på att förhindra utsläpp av oönskade ämnen redan vid källan. En del i detta handlar om att identifiera vilka risker som finns. Under våren presenterades en riskanalys för Östra Mälaren, som Norrvatten och Stockholm Vatten och Avfall tagit fram tillsammans. Här fastställs att de riskkällor som generellt utgör störst risk för Mälaren är: bräddning av avloppsvatten, brott på sjöförlagda spillvattenledningar, sjöfartsolyckor, fartygsbränder, olyckor med farligt gods på vägar vid passage över vatten, samt spridning av förorenat sediment Utvecklingsmål 2; Hållbar kapacitet Försommaren 2018 innebar en stor prövning för Norrvatten. Värmeböljan i maj och juni medförde en rekordhög förbrukning, vilket gjorde att produktionen låg nära maxkapacitet under flera veckor. Detta ledde också till att Norrvatten periodvis tvingades komplettera med grundvatten och stöd från Stockholm Vatten och Avfall för att möta den höga förbrukningen.

7 Norrvatten 7 (19) I andra delar av landet kan värme och torka leda till att grundvattennivåerna sjunker och att man tvingas införa bevattningsförbud. Norrvatten är lyckligt lottade som har Mälaren som råvattentäkt, men det finns begränsningar i Görvälnverkets produktionskapacitet. Behovet att utöka kapaciteten hade funnits oavsett årets värmebölja. Norrvatten verkar i en av Sveriges mest expansiva regioner med snabb befolkningsutveckling och etablering av företag och verksamheter. Idag förser Norrvatten mer än personer med dricksvatten. Enligt prognosen kommer den siffran stiga till cirka en miljon personer runt år För att möta behoven från den växande befolkningen behöver Norrvatten investera i ett nytt eller tillbyggt vattenverk. En omfattande utredning har påbörjats för att säkerställa förutsättningarna, och i detta ingår bland annat en så kallad idéstudie där fyra konsultbolag fått i uppdrag att presentera förslag på möjliga lösningar. Deras arbete kommer att presenteras hösten Parallellt med utredningen kring det framtida vattenverk görs liknande utredningar kring ledningsnätet och reservvattenförsörjningen, som också kommer att kräva stora investeringar. Flera åtgärder pågår också för att utöka maxkapaciteten på befintligt vattenverk. Aktiviteter som genomförts under delåret inkluderar ombyggnad av blandningsrännan, försök med dubbelmedia i sandfilter och utredning kring utökad kapacitet i befintliga fällningsbassänger. Förnyelse av ledningsnätet följer en detaljerad åtgärdsplan, som kan inkludera såväl materialbyte som utökade dimensioner. Norrvatten har historiskt haft problem med ledningar av glasfiberarmerad plast, och byter successivt ut dessa. Våren 2018 avslutades ett större projekt vid Wäsby golf där 1350 meter ledning av glasfiberarmerad plast ersattes med en stålledning. Ett exempel på ett kapacitetshöjande ledningsprojekt är Rotebroleden. Där passar Norrvatten på att utöka dimensionen på ledningen i samband med att vattenledningen måste flyttas för att ge plats åt den breddade bilvägen Utvecklingsmål 3; Redundans och reservvatten Med redundans avses rundmatning det vill säga att vattendistributionen kan genomföras till en punkt från flera olika håll. Går en ledning sönder kan den stängas av men slutkonsumenten kan ändå få vatten från en annan huvudvattenledning. Med reservvatten avses tillgång till vatten från en annan källa om Görvälnverket eller Mälaren skulle slås ut. Båda begreppen ger uttryck för samma grundtanke, nämligen att medlemskommunerna alltid ska ha tillgång till dricksvatten även om något händer med ledningssystemet eller råvattenkällan. Norrvatten arbetar med att skydda grundvattentäkterna med uppdaterade vattenskyddsområden och förstärka grundvattenbildningen så att reservvattenförmågan höjs. Vid Märsta grundvattenverk planerades ett infiltrationsförsök för att höja nivån i grundvattenmagasinet genom att pumpa ut dricksvatten på åsen, som sedan filtreras ner i magasinet. Med anledning av den höga förbrukningen fick försöket senareläggas till hösten 2018.

8 Norrvatten 8 (19) Norra Stockholmsåsens grundvattenråd grundades 2017 med syfte att säkerställa kvalitet och kvantitet på grundvattnet i åsen. I uppdraget ingår bland annat att samverka i frågor kring det gällande vattenskyddet och att öka kännedomen om grundvattnets betydelse. I början av året genomfördes en riskanalys där ett antal riskkällor identifierades. Grundvattenrådet arbetar nu vidare med en handlingsplan där prioriterade målgrupper ska bearbetas på olika sätt, bland annat i form av kommunikationsinsatser riktade till verksamhetsutövare på åsen, och till tjänstemän och politiker i berörda medlemskommuner. Norrvatten deltog i arbetet med att ta fram en regional vattenförsörjningsplan för Stockholms Län. Planen skickades ut på remiss i början av året. Syftet är bland annat att skapa samsyn kring gemensamma prioriteringar och att planen ska utgöra underlag för kommunal och regional planering. Planen innehåller bland annat konkreta mål avseende länets reservvattenförsörjning. Norrvattens största pågående ledningsprojekt avseende redundans är den nya ledningen som håller på att byggas mellan Uppland-Bro och Sigtuna. Ledningen säkerställer att de två kommunerna kan förses med vatten från håll. Därmed blir försörjningen inte så sårbar om något skulle inträffa på en av ledningarna. Under våren upphandlades tre nya etapper till ett sammanlagt värde av 63,7 Mkr Framgångsfaktorer Utöver utvecklingsmålen har Norrvatten en styrmodell med framgångsfaktorer för att styra verksamheten mot visionen och uppdraget. Framgångsfaktorerna utgår från fyra perspektiv, Kund, Effektivitet, Miljö och Medarbetare och täcker därmed in alla delar av verksamheten. För att säkerställa en ändamålsenlig verksamhet och kommunallagens krav på uppföljning av verksamhetsmässiga och finansiella mål har ett antal nyckeltal kopplats till framgångsfaktorerna. Dessa utgör kontrollpunkter för den dagliga verksamheten.

9 Norrvatten 9 (19) Framgångsfaktor Nyckeltal Målvärde Utfall Q2 Dricksvatten av Externa kvalitetskrav 100 % 100 % högsta kvalitet Interna kvalitetskrav 99,5 % 99,7 % Hög Läckor på huvudvattenledningen st 12 leveranssäkerhet Förnyelse av ledningsnät > 0,7 %/år 0,64 % Starkt varumärke Välkänd i ägarkommuner, pumpar/automater 7 4 Ekonomi i balans Soliditet > 10 % 17,5 % Avvikelse budget o prognos / omsättning < 5 % år Helår Ständiga förbättringar Förbättringsförslag > 50 st per år 27 Miljödiplomerad Uppfyllda miljömål 6 av 6 på 2 år 3 Optimerad energiförbrukning Energiproduktion vindkraftverk > 30 % av tot 12% Elanvändning totalt < 0,4 kwh/m 3 0,436 Nöjda medarbetare Medarbetarundersökning, genomsnitt > 5,5 72 % Attraktiv arbetsmiljö Frisknärvaro > 96 % 96% Olycksfall Kommentarer till nyckeltalsuppföljningen Dricksvatten av högsta kvalitet De externa kvalitetskraven är de som anges i Livsmedelsverkets föreskrifter. De interna kvalitetskraven är de som Norrvatten själva har identifierat. Dessa är betydligt strängare än de externa kraven. En kvalitetsavvikelse noterades under perioden. Detta i form av turbiditet i utgående vatten vilket resulterade i att dricksvattnet var tjänligt med anmärkning. Problemet var kopplat till den kemiska fällningen och gjorde att restflock tog sig vidare genom sandfiltren och i vissa fall även kolfiltren. Problemet utreddes och åtgärdades. Hög leveranssäkerhet Det har uppstått 12 läckor på huvudledningsnätet under perioden, men ingen av dessa har orsak avbrott i dricksvattenleveransen. Ett antal förnyelseprojekt på ledningsnätet pågår. Målet är en 100-årig förnyelsetakt, vilket motsvarar meter per år. Det första halvåret förnyades cirka 2000 meter ledning. Bedömningen är således att årsmålet kommer att överträffas. Starkt varumärke År 2016 fyllde Norrvatten 90 år och i samband med detta fick alla medlemskommuner ett erbjudande om en vattenpump eller vattenautomat att placera på en offentlig plats. Detta som ett led i arbetet med att synliggöra dricksvattnet och betona dess värde. Hittills har endast

10 Norrvatten 10 (19) fyra kommuner nappat på erbjudandet. Senast i raden var Järfälla som installerade pumpen på ett nytt torg i Kallhäll i juni Norrvatten medverkade även på två kommundagar, en i Järfälla och en i Sundbyberg. Vid båda tillfällena bjöd Norrvatten på kranvatten och passade på att prata med besökarna om smart vattenanvändning. Ekonomi i balans Soliditeten är fortsatt hög och ligger på 17,5%. Ständiga förbättringar Första halvåret genomfördes 27 förbättringsförslag. Ett exempel är införandet av ett nytt projektverktyg som möjliggör bättre uppföljning och prognostisering av projektekonomin. Miljödiplomerad Norrvatten har en miljöcertifiering genom Järfällas miljödiplomering guld och har satt upp 6 mål som ska nås innan utgången av Tre av dessa mål har redan uppnåtts. Bedömningen är att åtminstone ytterligare två kommer att uppnås innan året är slut. Optimerad energiförbrukning Vindkraftverket har producerat förhållandevis lite el under perioden, vilket beror på att det blåst väldigt lite. Vindkraftverket har levererat 2624 MWh, budget 3741 MWh, dvs 70% av budget. Elanvändningen ligger något över det tufft ställda målet. Nöjda medarbetare Våren 2018 genomfördes en medarbetarundersökning i samarbete med en ny leverantör. Undersökningsmodellen skiljer sig mot tidigare modell. Nu fastställs ett genomsnittligt förtroendeindex i procent istället för som tidigare ett snittbetyg på en sjugradig skala. Det uppsatta målvärdet är därför inte längre relevant. Svarsfrekvensen var hela 96 % vilket tyder på ett mycket stort engagemang. Norrvattens förtroendeindex uppgick till 72 % vilket är i linje med motsvarande organisationer. I slutet av maj genomfördes en medarbetardag för alla medarbetare. Dagen innehöll bland annat grupparbeten som utgick från resultatet av årets medarbetarundersökning. På programmet fanns även ett antal studiebesök i verksamheten där olika personer berättade om något större projekt eller uppdrag de arbetar med. Attraktiv arbetsmiljö Frisknärvaron ligger på 96 %, vilket är det samma som målvärdet.

11 Norrvatten 11 (19) 2.3. Prognos för 2018 Prognosen för 2018 beräknas ge ett positivt resultat på tkr mot budget 0 tkr. I nedanstående tabell redovisas prognosen i förhållande till budgeten för helåret 2018 Differens Budget / Prognos tkr % Vattenavgifter ,0% El-certifikat, aktivering av tid mm % Summa intäkter ,6% Driftskostnader ,4% Övriga externa kostnader ,5% Personalkostnader 989-1,7% Avskrivningar ,5% Finansnetto ,7% Summa kostnader ,4% Intäkter Intäkterna beräknas uppgå till tkr vilket är en ökning mot budget med totalt tkr. Ökad vattenförsäljning gentemot budget beräknas ge tkr extra. I budget 2018 beräknades vattenförbrukningen till m 3. Den varma och torra sommaren har medfört en avsevärt högre förbrukning och i prognosen bedöms helårsförbrukningen till på ca m 3. Mätaravgifterna och läcksökningsavgifter prognostiseras ligga i nivå med budget. Försäljningen av elcertifikat beräknas överträffa budget p g a gynnsam marknad. De certifikat som inte såldes 2017 har redan sålts under detta år, vilket gör att prognosen ger ett överskott Driftkostnader På kostnadssidan beräknas driftkostnaderna bli tkr högre än budget, vilket är en kostnadshöjning med 17,4 %. En del förklaras av den höga vattenproduktionen som medför att kemikalier blir dyrare, tkr högre än budget. En annan oförutsedd kostnad är omhändertagande av slam som beräknas bli tkr högre än budgeterat. Priserna som offererats Norrvatten är betydligt högre än tidigare. Haveriet av Sandfilter 2 belastar årets kostnader med tkr. Viss kompensation kan erhållas av försäkringsbolaget. Vi tror dock att det är en ringa ersättning. Arbete med ledningsrätter är nödvändigt och fortsätter under hela 2018 och beräknas kosta tkr mer än budgeterade medel. Mindre avvikelser är till exempel katodisk korrosion -300 tkr. På plussidan beräknas kostnaden för lut bli tkr lägre än budget.

12 Norrvatten 12 (19) Övriga externa kostnader Övriga externa kostnader beräknas bli tkr högre än budget. Elkostnaderna beräknas ligga i budgetnivå, då en stor del av elvolymerna har säkrat under Underhållskostnaderna beräknas bli 450 tkr dyrare än budget vilket förklaras av en oförutsedd kostnad, rengöring av Oxbergsreservoaren. Kostnader för inhyrd personal beräknas bli högre än budget. Inhyrd personal inom projektarbete och ekonomi medför ett budgetöverdrag och kompenseras till största del av lägre personalkostnader. Licenskostnader för Project Place, Visma, VA-banken med mera beräknas kosta 500 tkr mer än budget. Vindkraften förväntas ge ett positivt resultat Marknaden för elcertifikat är betydligt mer gynnsam under Personalkostnader Personalkostnaderna beräknas bli 989 tkr lägre totalt sett. Ersättningsrekryteringar medför ofta ett glapp som gör att kostnaderna blir lägre. Avvikelsen bör ses tillsammans med inhyrd personal och konsulter där kostnaderna i stället beräknas bli högre än budget Avskrivningarna och räntenetto Avskrivningar beror till stor del på när pågående projekt tas i drift samt vilket kategori, med olika avskrivningstider, som aktiveras. Projektverksamheten ligger på en högre nivå än tidigare och avskrivningar beräknas utfalla högre än budget. Räntenettot beror på räntenivåer samt på lånevolymen. I budget 2018 beräknades räntan till i snitt 1,75 %. Marknadsräntan har fortsatt legat på en låg nivå och genom att lägga om vissa lån har räntekostnaden sjunkit. Snitträntan ligger på ca 0,6%. Prognosen beräknas ge en positiv avvikelse på hela tkr God ekonomisk hushållning Resultatet prognostiseras till tkr. De kostnader som för förbundet inte är direkt påverkbara är främst kostnader för avskrivningar och räntekostnader. Bortser man från dessa kapitalkostnader blir resultatet negativt tkr. Resultatet beror fram för allt på oförutsedda kostnader och kostnader som beror på en hög vattenproduktion Redovisningsprinciper Norrvatten tillämpar samma grundläggande redovisningsprinciper vid upprättandet av delårsbokslut som vid årsbokslut. Tilläggsupplysningarna är dock begränsade och komprimerade för att ge bättre överblick. Uppställningsformerna för resultaträkningarna, finansieringsanalys och balansräkning med tillhörande noter avviker från reglerna i den Kommunala redovisningslagen. Vald uppställningsform är i vissa avseenden mindre specificerad än vid årsredovisning men bedöms ge en mer direkt och rättvisande bild av verksamheten än den lagstadgade som främst anpassats för skattefinansierad verksamhet.

13 Norrvatten 13 (19) Pensionsskulden redovisas från enligt gällande lagstiftning avseende kommunal redovisning. Det innebär att pensioner intjänade före 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse. Enligt kommunal redovisningspraxis bör kostnader som föranleds av förändringar i den så kallade diskonteringsräntan för pensionsåtaganden redovisas som en finansiell kostnad. Norrvatten har dock valt att redovisa denna uppräkning av pensionsåtagandet som en pensionskostnad för att därigenom få bättre jämförbarhet mellan åren avseende den grundläggande kostnadsklassificeringen. Semesterlöneskulden avser aktuell ställning per Intäkterna har periodiserats och avstämts efter faktisk fakturering. Alla större kostnads- och intäktsposter har periodiserats.

14 Norrvatten 14 (19) 2.6. Resultaträkning Delårsbokslut RESULTATRÄKNING (tkr) Utfall Budget Prognos Budget Utfall Rörelsens intäkter Helår 2018 Helår 2018 Helår 2017 Vattenavgifter Mätaravgifter Övriga intäkter Aktiverat eget arbete Fondering framtida investering Omsättning Rörelsens kostnader Driftkostnader Övriga externa kostnader Personalkostnader Personalkostnader - jämförelsestörande post Avskrivningar Summa kostnader Rörelseresultat Ränte- och övriga finansiella intäkter Ränte- och övriga finansiella kostnader Resultat (1) Not 1 JUSTERING AV RESULTATET ENLIGT BALANSKRAVET Resultat enligt redovisning Justeringar: Realisationsvinster mm Resultat enligt balanskravet Föregående års balansresultat Resultat att återställa

15 Norrvatten 15 (19) 2.7. Balansräkning BALANSRÄKNING (tkr) Ställning Ställning Prognos Budget TILLGÅNGAR Immatriella anläggningstillgångar Immatriella anläggningstillgångar Summa immatriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader, anläggningar och mark Pågående nyanläggningar Maskiner och andra tekniska anläggningar Summa Materiella anläggningstillgångar Summa tillgångar Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag Andra långfr värdepapperinnehav Summa finansiella anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager Råvaror och förnödenheter Summa varulager Kortfristiga fordringar Kundfordringar Interima Fordringar Övriga fordringar Summa kortfristiga fordringar Kassa och bank SUMMA TILLGÅNGAR SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital (not 2) Investerat kapital Dispositionsfond Varav årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Avs f pensioner och likn förpliktelser Summa avsättningar Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut Investeringsfondering Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut Leverantörsskulder Interima skulder Summa kortfristiga skulder SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL Ansvarsförbindelser/Pensioner

16 Norrvatten 16 (19) Not 2 EGET KAPITAL (tkr) IB Förändring Periodens resultat UB Not 3 ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR, AVSKRIVNINGAR, m m (tkr) Ingående anläggningsvärde Periodens investeringar Inköp Maskiner o inventarier Inköp Finansiella anl.tillg Periodens försäljningar Avskrivningar Utgående anläggningsvärde Räntebärande anläggningslån Lån i förhållande till anläggningar 70,9% 74,1% 78,8% 75,8% Soliditet 18,4% 17,5% 16,8% 15,4%

17 Norrvatten 17 (19) 2.8. Finansieringsanalys Delårsbokslut FINANSIERINGSANALYS (tkr) Utfall Prognos Budget Utfall Helår 2018 Helår 2018 Helår 2017 Periodens resultat Justering för av- och nedskrivningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster *) Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar Ökning/minskningav förråd Ökning/minskning kortfristiga skulder Medel från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv av materiella anläggningstillgångar Förvärv av Finansiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0 0 Medel från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån/amorteringar Medel från finansieringsverksamheten PERIODENS KASSAFLÖDE Likvida medel vid periodens början Likvida medel vid periodens slut *) Pensionsavsättningar och reavinster Självfinansieringsgrad 124% 28% 36% 52%

18 Norrvatten 18 (19) 2.9. Investeringsredovisning INVESTERINGAR (tkr) Budget 2018 Totalbudget IB 2018 Perioden UB 2018 Avslutat 2018 (aktiverat) Upparbetat 2018 Görvälnverket Intag och Mälaren Flockning & Fällning Filtrering & Pumpning Kemikaliedosering & UV Fastighet Elförsörjning Styrsystem Driftövervakning Summa Yttre anläggningar Grundvattenverk Reservoarer Allmänt, säkerhet, drift mm Summa Ledningar Norrtäljeprojektet Reservvattenförsörjning Reservvatten Knivsta Övriga ledningsprojekt Externa byggprojekt påv Hvl Utredningar, hjälpsystem Upplands Bro - Sigtuna* Summa Kvalitet och utveckling Laboratorium Utredningar/pilot Summa Verksamhetsstöd IT Administration Fastighet HK Summa Ombudgetering fr 2017 med korr Summa

19 Norrvatten 19 (19) Fem år i sammandrag nyckeltal Statistik och nyckeltal NORRVATTEN 5 år i sammandrag tkr Utfall Utfall Utfall Utfall Prognos Budget Vattenavgifter Mätaravgifter Övriga intäkter Totala intäkter Kemikalier Elenergi Övriga driftskostnader Löner och ersättningar Pensionskostnader Övriga personalomkostnader Övriga kostnader Avskrivningar Räntenetto Totala kostnader Resultat Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Totala tillgångar Eget kapital Avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Totala skulder Räntebärande lån inklusive checkräkning 31/12) Nettoinvesteringar Pris per m3, kr (Vattenavgifter) 3,30 3,45 3,69 3,69 3,75 3,75 Årsanställda, antal Sjukfrånvaro 1,2 % 4,3 % 3,0 % 2,3 % 3,0% 3,0% Frisknärvaro 98,8% 95,7 % 97,0% 97,7% 97,0% 97,0% Kostnader exklusive kapitalkostnader Nettoresultat i förhållande till omsättning 0,5% 2,8% 0,9% -3,4% 1,3% 0,0% Kapitalkostnader i % av totala kostnader 33,6% 36,2% 29,7% 29,6% 30,7% 33,2% Soliditet exklusive ansvarsförbindelse 18,0% 16,3% 15,5% 18,4% 16,8% 15,4% Lånefinansiering i % av anläggningar 76,6% 110,2% 105,9% 77,1% 80,3% 76,2% Rörelsekapital Självfinansieringsgrad 25,0% 32,2% 34,0% 51,6% 27,5% 31,6% Självfinansieringsgrad 10 år 39,3% 37,1% 35,6% 36,4% 33,5% 32,4% Uppfordrad råvattenmängd km Producerad mängd dricksvatten km Intern förbrukning procent 7,2% 6,5% 5,7% 4,7% 4,8% 4,8% Debiterad mängd km Förlust i procent av producerad mängd 0,8% 2,6% 1,6% 1,2% 2,0% 2,0% Energiuttag produktion Kwwh Energiuttag tryckstegring Kwwh Energiproduktion Vindkraftverket MWh Ökning/Minskning producerat vatten -2,4% 5,1% 9,7% -3,1% 6,5% 4,3% Producerad mängd vatten/invånare Kemikaliekostnad/m3 debiterat vatten (kr) 0,16 0,15 0,15 0,15 0,18 0,16 Energikostnad/m3 debiterat vatten (kr) 0,31 0,28 0,31 0,32 0,32 0,33 Pris per m3, kr 3,30 3,45 3,69 3,69 3,75 3,75 Energi och kemikaliekostnad procent av pris m3 14% 13% 13% 13% 13% 13%