Utredningsuppdrag 17/12 - Ta fram en plan för att höja den transkulturella kompetensen vid arbete med asylsökande samt

Transkript

1 Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE Datum Landstingsstyrelsen Diarienummer , Sida 1 (2) Utredningsuppdrag 17/12 - Ta fram en plan för att höja den transkulturella kompetensen vid arbete med asylsökande samt Utredningsuppdrag 16/19 - Öka kunskapen om transkulturell psykiatri och utveckla möjligheten till vård och förebyggande insatser för asylsökande med tortyrskador och posttraumatisk stress disorder Förslag till beslut Landstingsstyrelsen godkänner slutredovisning av utredningsuppdrag 17/12 Ta fram en plan för att höja den transkulturella kompetensen vid arbete med asylsökande samt slutredovisning av utredningsuppdrag 16/19 Öka kunskapen om transkulturell psykiatri och utveckla möjligheten till vård och förebyggande insatser för asylsökande med tortyrskador och posttraumatisk stress disorder. Bakgrund Landstingsfullmäktige gav i landstingsplanen i uppdrag att Öka kunskapen om transkulturell psykiatri och utveckla möjligheten till vård och förebyggande insatser för asylsökande med tortyrskador och posttraumatisk stress disorder (utredningsuppdrag 16/19). I landstingsplanen för gavs i uppdrag att ta fram en plan för att höja den transkulturella kompetensen vid arbete med asylsökande. (utredningsuppdrag 17/12). I och med en ökande andel nyanlända behöver vi lära oss att leva tillsammans med en större variation i förutsättningar och egenskaper, erfarenheter och värderingar än vad vi tidigare har haft i vår befolkning. Detta kommer att kräva en högre transkulturell kompetens än vad vi tidigare har haft, både inom hälso- och sjukvården och inom resten av samhället. I och med att fler personer söker asyl i Sverige möter allt fler av vårdpersonal, både nationellt och lokalt, en problembild som flera av dem inte är bekanta med och inte vet hur de ska hantera. Människor från olika kulturer kan ha olika sätt att uttrycka, förstå och tolka de besvär man har på Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan 13 Kalmar Telefon Bankgiro

2 Landstinget i Kalmar län Datum Diarienummer , Sida 2 (2) olika sätt, både psykiatriska och somatiska symtom. Kalmar län har tidigare inte haft samma inströmning av asylsökande och nyanlända som storstadsområden och majoriteten av personalen har därför av naturliga skäl inte övat sig på kulturmöten i vardagen. Vårdpersonal kommer nu oftare än tidigare i kontakt med posttraumatiskt stressyndrom i och med att de möter personer med krigstrauman och hemska upplevelser under flykt. När det gäller hälso- och sjukvårdspersonalens kompetens för att hantera målgruppen nyanlända och asylsökande är den väldigt varierande men generellt sett låg inom Landstinget i Kalmar län enligt företrädare för asyl- och flyktinghälsovården, primärvården och psykiatrin. Utredningen föreslår olika nivåer av kunskapshöjande insatser inom området transkulturell kompetens: generella, specifika och organisationsinriktade. Utredningen föreslår också att nuvarande metod för hälsoundersökningar ska utvecklas för att tidigare hitta psykisk ohälsa samt komplettering med funktionen samtalsstöd inom Asyl- och flyktinghälsovården. Malin Beddesand Utredare Planeringsenheten Karl Landergren Planeringsdirektör Planeringsenheten Bilagor 1. Handlingsplan för ökad transkulturell kompetens. 2. Projektplan Vi blir fler, daterad den 31 mars 2017.

3 Handlingsplan för ökad transkulturell kompetens När farfar var ung kom utbölingarna från grannsocken. När pappa växte upp kom utbölingarna från andra landskap När jag var liten kom utbölingarna från grannländerna. Långt senare när mina barn växte upp var man tvungen att komma från Jugoslavien, i andra ändan av Europa, för att vara utböling. Det går ständigt framåt. Nu krävs det att en person ska komma från andra kontinenter för att någon ska tycka att de är utbölingar. Vilka fantastiska framsteg. Hans Rosling Sommar & Vinter i P1, Vinter 2015, 29 december kl 13.

4 Sammanfattning Kalmar län hade för några år sedan ett läge där länet hotades av avbefolkning och den åldrande befolkningen gav vikande skatteintäkter. Denna utveckling har nu vänt i och med den ökade andelen nyanlända och vi behöver lära oss att leva tillsammans med en större variation i förutsättningar och egenskaper, erfarenheter och värderingar än vad vi tidigare har haft i vår befolkning. Detta kommer att kräva en högre transkulturell kompetens än vad vi tidigare har haft, både inom hälso- och sjukvården och inom resten av samhället. I och med att fler personer söker asyl i Sverige möter allt fler av vårdpersonal, både nationellt och lokalt, en problembild som flera av dem inte är bekanta med och inte vet hur de ska hantera. Människor från olika kulturer kan ha olika sätt att uttrycka, förstå och tolka de besvär man har på olika sätt, både psykiatriska och somatiska symtom. Asylsökande och nyanlända har tidigare inte kommit till Kalmar län i lika stor omfattning som till storstadsområden och majoriteten av personalen i länet har därför av naturliga skäl inte övat sig på kulturmöten i vardagen. Vårdpersonal kommer nu oftare än tidigare i kontakt med posttraumatiskt stressyndrom i och med att de möter personer med krigstrauman och hemska upplevelser under flykt. När det gäller hälso- och sjukvårdspersonalens kompetens för att hantera både kulturmöten och de drabbade personernas krigsupplevelser är den väldigt varierande men generellt sett ganska låg inom Landstinget i Kalmar län, enligt företrädare för asyl- och flyktinghälsovården, primärvården och psykiatrin. Utredningen föreslår olika nivåer av kunskapshöjande insatser inom området transkulturell kompetens: generella, specifika och organisationsinriktade. Utredningen föreslår också ett ökat fokus på att hitta psykisk ohälsa genom hälsoundersökningar samt komplettering med funktionen samtalsstöd inom Asyl- och flyktinghälsovården.

5 Innehåll 1 Bakgrund Uppdrag Beskrivning av nuläge Hälsoläge hos asylsökande och nyanlända Kompetens i kulturmöten Metod Handlingsplan aktiviteter Uppstartskonferens och konferens om intersektionell kvinnosjukvård Kompetensutveckling Vi blir fler Kompetensutveckling Uppdrag psykisk hälsa Organisationsutveckling Definitioner Referenser Bilagor... 17

6 Handlingsplan för ökad transkulturell kompetens 1 Bakgrund Världen blir idag allt mer mångfacetterad. Tekniken utvecklas i snabb takt, människor reser och rör sig över större områden än förr. Det råder också motsättningar på flera håll i världen och många människor tvingas att fly från sina hemländer där det råder krig och oroligheter. För Sveriges del har vi på kort tid fått fler nyanlända personer till vårt land än vad vi någonsin tidigare fått på en och samma gång. Kalmar län hade för några år sedan ett läge där länet hotades av avbefolkning och den åldrande befolkningen gav vikande skatteintäkter. Denna utveckling har nu vänt i och med den ökade andelen nyanlända och vi behöver lära oss att leva tillsammans med en större variation i förutsättningar och egenskaper, erfarenheter och värderingar än vad vi tidigare har haft i vår befolkning. Detta kommer att kräva en högre transkulturell kompetens än vad vi tidigare har haft, både inom hälso- och sjukvården och inom resten av samhället. I Kalmar län finns ett Integrationsråd som består av ett trettiotal regionala aktörer, dvs. alla kommuner, Landsting samt idéburen sektor och näringsliv. Integrationsrådet antog i 2013 en gemensam vision och strategi som en kraftsamling i länet för ett ökat regionalt strategiskt arbete och samverkan kring bättre integration. Idag, med det ökade antalet nyanlända invånare, är detta arbete än mer högaktuellt än det var år 2013 när strategin togs. I och med att fler personer söker asyl i Sverige möter allt fler av vårdpersonal, både nationellt och lokalt, en problembild som flera av dem inte är bekanta med och inte vet hur de ska hantera. PTSD syndrom, posttraumatiskt stressyndrom, ökar och människor från olika kulturer kan ha olika sätt att uttrycka, förstå och tolka de besvär man har på olika sätt, både psykiatriska och somatiska symtom (Transkulturell psykiatri, 2015). Många av dem som har varit med om hemska och svåra saker har själva inte kunskaper om att det kan påverka både den kroppsliga och den själsliga hälsan (Transkulturell psykiatri, 2015). Symtom på PTSD tolkas därför av individerna som sjukdom, ex värk, trötthet eller koncentrationssvårigheter (Transkulturell psykiatri, 2015). I många samhällen är psykiatrin obefintlig och man vet alltså inte att en sådan funktion ens existerar i Sverige, vilket gör att det behövs mycket information till dessa personer (Transkulturell psykiatri, 2015). SOM-institutet i Göteborg har under lång tid mätt människors värderingar och kommit fram till att värderingar i ett samhälle är mycket stabila och att värderingsförändringar går mycket långsamt (Oscarsson H, 2012). Med dessa trögrörliga värderingar som utgångspunkt, hos alla människor, är det förståeligt varför det kan vara svårt att ge klara svar på hur vårdpersonal ska bemöta människor som i första hand relaterar till andra kulturella och religiösa traditioner än de för vårdpersonalen sedan tidigare kända. Vården ska bedrivas med individen i centrum. Men vi måste förhålla oss till att både patient och vårdpersonal tolkar och värderar den information och kommunikation som äger rum i varje vårdmöte med sin egen tolkningsram som mall, där kulturen har en stor roll. Bristande kommunikation på grund av språksvårighet är ett av de det största hindren i den transkulturella vården (Faye & Tayefeh Morsal, 2012). Patienternas syn på vården, närståendes 4

7 Handlingsplan för ökad transkulturell kompetens relationer, könsrollernas betydelse, organisatoriska hinder såsom befintliga rutiner samt brist på tid och resurser kan försvåra möjligheten till en god individuellt anpassad vård. (Faye & Tayefeh Morsal, 2012). Det bästa förhållningssättet att möta patienter som tillhör en minoritet i det svenska samhället är att möta dem som individer och inte som gruppmedlemmar, eftersom de är lika olika varandra som etniska svenskar är och därmed också har olika förhållningssätt till vården (Roald AS, 2014). Förståelse av kulturella aspekter omkring en vårdsituation kan med fördel knytas samman med socioekonomiska och genusmässiga aspekter eftersom dessa är nära sammanflätade (Dellenborg et al, 2012). I många fall kan de kulturella skillnaderna mellan personer från olika länder vara mindre än skillnaderna mellan personer inom samma land med olika socioekonomiska, utbildningsmässiga och genusmässiga bakgrunder (Dellenborg et al, 2012). Det går med andra ord inte att skapa en enskild utbildning för att lära sig allt om hur man möter människor från andra kulturer. Leininger (2011) talar istället om en modell för kulturell omvårdnad som fritt översatt går ut på att vårdpersonalen behöver skapa en egen minikultur ihop med patienten som omfattar en gemensam förståelse för hur de tillsammans ska åstadkomma hälsa och/eller ökat välmående för patienten, utifrån bästa tillgängliga kunskap om patientens tillstånd samt generiska kunskaper i varje behandlingssteg. 5

8 Handlingsplan för ökad transkulturell kompetens 2 Uppdrag I Landstingsplan finns uppdraget 16/19 att Öka kunskapen om transkulturell psykiatri och utveckla möjligheten till vård och förebyggande insatser för asylsökande med tortyrskador och posttraumatisk stress disorder. I Landstingsplan finns tilläggsuppdraget 17/12 att Ta fram en plan för att höja den transkulturella kompetensen vid arbete med asylsökande. Dessa båda uppdrag slås ihop och redovisas i föreliggande utredning, Handlingsplan för ökad transkulturell kompetens. Syfte Att ta fram en plan för åtgärder för att höja den transkulturella kompetensen hos landstingets personal som kommer i kontakt med asylsökande och/eller nyanlända. Mål Att presentera en handlingsplan för landstingets arbete med att höja transkulturell kompetens hos berörd personal. Målgrupp All personal som kommer i kontakt med asylsökande eller nyanlända i sin verksamhet. 6

9 Handlingsplan för ökad transkulturell kompetens 3 Beskrivning av nuläge 3.1 Hälsoläge hos asylsökande och nyanlända En arbetsgrupp, Fokusområde hälsa, som är knuten till Integrationsrådet i Kalmar län samlade under vårvintern 2017 in information från personal inom relevanta verksamheter för att få en klar bild över hälsoläget för de asylsökande i Kalmar län. Arbetsgruppen gick också överskådligt igenom befintliga publikationer om asylsökandes hälsa från större nationella aktörer. Resultatet av litteraturgenomgången pekar kortfattat på att många av de asylsökande mår dåligt, framförallt psykiskt. Bland annat visar en nationell undersökning från Röda korset (Tinghög et al, 2016) en hög förekomst av psykisk ohälsa, betydande erfarenheter av traumatiska händelser däribland tortyr, påfrestande och stressande levnadsförhållanden samt bristande socialt stöd bland nyanlända och asylsökanden. Andra studier visar att många av de asylsökande av olika anledningar har svårt att söka hjälp för ohälsa, och framförallt för psykisk ohälsa (Socialstyrelsen, 2015). I vissa kulturer finns ingen psykiatri och det anses vara skamligt med psykisk ohälsa (Transkulturell psykiatri, 2015). När det gäller psykisk ohälsa beskriver många från andra kulturer mer kroppsliga upplevelser, exempelvis av ångest, därför att ordet ångest inte finns och att man inte brukar diskutera sådana saker i dessa kulturer (Transkulturell psykiatri, 2015). Psykossjukdomar är vanligare bland migranter, vilket ofta hänger ihop med att man lever under svåra förhållanden som migrant, vilket studerades första gången då norrmän och svenskar invandrade till USA under 1990 talet (Transkulturell psykiatri, 2015). Att underlätta integrationsprocessen för nyanlända med uppehållstillstånd och även för dem som vistats en längre tid i landet, men som inte lyckats integrera sig, kräver omfattande kunskaper hos sjukvårdspersonalen. Insatser behövs för att motverka den stigmatisering som pågår i den egna gruppen mot de psykiskt sjuka och kan ha stor betydelse för släktingarna och vänner till de sjuka (Socialstyrelsen, 2015). De som är i behov av specialistpsykiatrisk vård bör motiveras till en psykiatrisk kontakt och behandling (Socialstyrelsen, 2015). Många mår dåligt, inte bara på grund av tidigare erfarenheter av krig och flykt, utan också på grund av en lång handläggningstid av asylprocessen när de väl anlänt till en kommun i Sverige (Socialstyrelsen, 2015). Enligt en lokal undersökning finns det många asylsökande och nyanlända även i Kalmar län som mår fysiskt och psykiskt dåligt (Lilliehorn, 2017). Detta är också en gemensam bild hos personal från flera olika verksamheter som möter de asylsökande och nyanlända i Kalmar län. När det gäller psykiatriska diagnoser upplever vuxenpsykiatrin i Kalmar län också ett ökat inflöde av patienter, liksom i riket. Men vuxenpsykiatrin i Kalmar län förmedlar också en upplevelse av att det endast är ett fåtal nyanlända, av alla de personer som man befarar mår dåligt, som söker psykiatrisk hjälp och att dessa som söker hjälp är i väldigt dålig kondition. Psykiatrins ledning anser sig behöva satsa på kompetensutveckling inom traumaterapi, då de befarar att sena reaktioner på trauman kan bli aktuella. Men det är framförallt Barnoch ungdomspsykiatrins verksamhet som påverkats allvarligt då antalet patienter har ökat betydande på bara några år och mycket fokus behöver läggas på ensamkommande flyktingbarn då många av dem mår väldigt dåligt. 7

10 Handlingsplan för ökad transkulturell kompetens När det gäller hälso- och sjukvårdspersonalens kompetens för att hantera både kulturmöten och de drabbade personernas krigsupplevelser är den väldigt varierande men generellt sett ganska låg inom Landstinget i Kalmar län, enligt företrädare för asyl- och flyktinghälsovården, primärvården och psykiatrin. Asylsökande och nyanlända har tidigare inte kommit till Kalmar län i lika stor omfattning som till storstadsområden och majoriteten av personalen i länet har därför av naturliga skäl inte övat sig på kulturmöten i vardagen. Vårdpersonal kommer nu oftare än tidigare i kontakt med posttraumatiskt stressyndrom i och med att de möter personer med krigstrauman och hemska upplevelser under flykt. Det finns studier som visar att det just är personal med tidigare knapphändig kontakt med utrikesfödda som känner sig mest osäkra i vårdmötet (Roald AS, 2014). 3.2 Kompetens i kulturmöten För den person som möter nyanlända och asylsökande är det viktigt att känna sig trygg och kompetent i att hantera kulturmöten. Ett kompletterande uppdrag som Landstinget i Kalmar läns enhet för Asyl- och flyktinghälsovård har, utöver erbjudande om hälsoundersökningar, handlar om att utgöra ett vårdstöd för personal med frågor omkring interkulturellt bemötande eller regelverk för vård till asylsökande och papperslösa. En fokusgruppsintervju av sjuksköterskor på Asyl- och flyktinghälsovården i Kalmar län visar att de genom åren i sitt arbete har fått en god kunskap om transkulturell omvårdnad och uttrycker att de gärna utgör ett stöd, men att det också är väldigt viktigt att vårdpersonalen har stöd i sin egen arbetsgrupp så att de får möjlighet att diskutera svårigheter och lösningar på den egna arbetsplatsen. Arbetet med tolk ses som ett centralt moment i det transkulturella mötet där man kan övervinna många kommunikationsproblem, men asylsjuksköterskorna berättar att det kan vara svårt att arbeta med tolk och att det krävs en hel del övning av vårdpersonalen. I vissa ärenden som asylsjuksköterskorna har kopplats in på kan de tydligt se att det finnas brister i kommunikationen mellan vårdgivare och patient, vilket kan resultera i allt från uteblivna besök till att patienter inte hämtar ut nödvändig medicin. Vidare berättar asylsjuksköterskorna att man som vårdpersonal som möter asylsökande och nyanlända måste kunna ta sig mer tid och utrymme än vid ett standardiserat vårdbesök för att kunna bilda sig en uppfattning om ungefär vilken nivå av utbildning och vilken kroppskännedom patienten har, då detta kan skilja sig åt mer än vad som är brukligt mellan etniska svenskar. Asylsjuksköterskorna vill också poängtera att bemötandet av målgruppen asylsökande och nyanlända hänger ihop med frågor om jämlikhet, jämställdhet och allas lika värde. Bemötandefrågor skulle med fördel kunna vara ständigt aktuella diskussionspunkter på samtliga arbetsplatser, då bemötande av patienter också hänger ihop med bemötande av kollegor. Ytterligare en viktig aspekt för att den transkulturella vården ska bli lyckosam gäller att patienterna får vetskap om vilket egenansvar vi i Sverige lägger på befolkningen i termer av egenvård. För att kunna bedriva någon som helst form av egenvård behöver patienterna en grundläggande kunskap om hur kroppen fungerar, om de inte har dessa kunskaper sedan tidigare. Patienterna behöver också få kunskaper om hur vårdsystemet är uppbyggt i Sverige. Detta för att skapa rimliga förväntningar på vårdmötet, vem som har rätt till information om patientens tillstånd och ge ramar för det 8

11 Handlingsplan för ökad transkulturell kompetens gemensamma arbetet för tillfrisknande och hälsa, enligt asylsköterskorna. Det är också viktigt för att patienterna ska kunna välja att söka på rätt vårdnivå. I syfte att förbättra de asylsökandes och nyanländas kunskaper om det svenska vårdsystemet och om hur egenvård funderar kommer Fokusområde hälsa, som är en arbetsgrupp knuten till Länsstyrelsens länsövergripande Integrationsråd, att under 2017 tillsammans med de lokala aktörer som erbjuder samhällsorientering arbeta fram en utökad hälsodel som går igenom det svenska vårdsystemets uppbyggnad samt grundläggande biologi om kroppen och egenvård. För vidare information om arbetet med länets integrationsstrategi kontaktas Länsstyrelsen i Kalmar län. 9

12 Handlingsplan för ökad transkulturell kompetens 4 Metod Utredningen har vuxit fram genom en mängd olika angreppssätt. Sökmotorer som Google och Landstingets medicinska E-Bibliotek har använts för att hitta bakgrundsdata om målgrupperna asylsökande och nyanlända, om innebörden av transkulturell kompetens och om hur andra landsting och regioner har organiserat sin transkulturella vård. Relevant litteratur från de senaste sju åren valdes ut. Samtal har förts med delar av ledningen för förvaltningarna Primärvård och Psykiatri, med Primärvårdens enhet för Asyl- och flyktinghälsovård samt med projektledaren för Regionförbundet i Kalmar läns projekt Vi blir fler Integration, kompetens, organisation i Kalmar län, där Landstinget ingår som en part i det treåriga projektet. Studiebesök har gjorts vid Flyktingmedicinskt centrum i Norrköping. Fokusgruppsintervjuer har genomförts med fyra sjuksköterskor på Asyl- och flyktinghälsovården inom Landstingets Primärvårdsförvaltning. Framtagande av lokal aktivitetsplan för Fokusområde Hälsa, knutet till Kalmar läns Integrationsråd, har genomförts där aktiviteterna fokuserar på samverkan för fysisk och psykisk hälsa för grupperna nyanlända och asylsökande. Erfarenheter från detta arbete har också bidragit till utredningen. 10

13 Handlingsplan för ökad transkulturell kompetens 5 Handlingsplan aktiviteter 5.1 Uppstartskonferens och konferens om intersektionell kvinnosjukvård Uppstartskonferens om transkulturell kompetens Landstinget i Kalmar län ska i samverkan med Regionförbundets treåriga projekt Vi blir fler Integration, kompetens och organisation i Kalmar län medverka till att genomföra en uppstartskonferens om transkulturell kompetens under hösten Syftet med konferensen är att sprida information om vad transkulturell kompetens innebär, att få förståelse för varför vi som organisation behöver arbeta med det, få inblick i hur andra verksamheter har tagit sig an området och skapa en bra grund för samverkan med de andra projektdeltagarna. Konferensen ska rikta sig till politiker och personer i ledande befattningar och på strategiska funktioner som behöver få kunskap om området. Dessa funktioner ska i sin tur möjliggöra kompetenshöjande insatser och arbete inom området i sina respektive verksamheter, för medarbetarna genom de utbildnings- och kompetensutvecklingsinsatser som beskrivs nedan. Konferens om intersektionell kvinnosjukvård Mödrahälsovård, förlossningsvård och kvinnoklinikerna i Kalmar län har uttryckt stora behov av interkulturell kompetenshöjning. Landstinget ska därför i samverkan med projektet Vi blir fler arrangera en riktad konferens med fokus på kvinnosjukvård i ett intersektionellt perspektiv. Konferensen kommer att inriktas på kvinnosjukvård med särskilt fokus på könsroller och etnicitet. Konferensen ska arrangeras under våren Kompetensutveckling Vi blir fler Utredningen visar att en stor del av personalen vid Landstinget i Kalmar län som i sitt arbete möter många asylsökande och nyanlända behöver kompetenshöjning i transkulturell kompetens. Genom projektet Vi blir fler Integration, kompetens och organisation i Kalmar län, kan Landstinget arbeta med att höja utbildningsnivån hos all personal som frekvent kommer i kontakt med målgrupperna. Syftet med det övergripande projektet är att höja kunskapen och skapa en högre interkulturell kompetens vilket ska leda till utveckling av organisationer och ökad samverkan i Kalmar län. Projektet stöds av den europeiska socialfonden (ESF) och finansieras av ESF och de ingående parterna. Landstingets ekonomiska bidrag är tre prisbasbelopp årligen under den treåriga projekttiden. Arbetet som sker mellan och ska efter avslut utvärderas bland annat beträffande hur väl kompetenshöjningen fungerade i praktiken i vår lokala organisation och vad som skulle kunna utvecklas för framtiden. 11

14 Handlingsplan för ökad transkulturell kompetens Tillvägagångssättet kommer att handla om att höja kompetensnivån i första hand genom att utbildare från Regionförbundets projekt Vi blir fler håller målgruppsanpassade utbildningar där verksamheten får välja mellan fem olika tematiska spår. Spår 1 Spår 2 Spår 3 Spår 4 Spår 5 Interkulturell Jämställdhet i Trivsam fritid Att leda och Samverkan kompetens för kulturmötet med mångfald jobba i mångfald för en bättre ett bra och förändring integration - att bemötande leda och facillitera dialog och processer För Landstingets del är majoriteten av spåren är aktuella för olika delar av personalen. Utbildningsinsatserna som erbjuds är både av generell och specifik karaktär och ser ut som nedan beskrivet. För ytterligare beskrivning se projektplan för projektet Vi blir fler Integration, kompetens och organisation i Kalmar län. - Målgruppsanpassade utbildningsdagar Vi blir fler håller målgruppsanpassade utbildningsdagar inom ett av ovan nämnda generella spår, under hösten 2017 och våren 2018, samt specifika temadagar inom samma spår under hösten 2018 och våren Grundläggande utbildningsinsatser Vi blir fler håller grundläggande och lite mer specifika utbildningsinsatser om interkulturell kompetens på arbetsplatsträffar, APT, runt om i Landstingets verksamheter, under hösten 2017 fram till våren Uppföljande processtöd Vi blir fler erbjuder uppföljande processtöd som hjälper till att implementera ny kunskap och verktyg i verksamheten på efterföljande APT, under hösten 2017 fram till våren Utbildning av utbildare Landstinget får också möjlighet att utbilda utbildare genom projektet i ett, två eller tre spår, beroende på intresse och behov som ovan, under våren och hösten Syftet är att deltagarna får en budbärarroll i organisationen som kan kopplas med processtöd för förändringsarbete. På så vis kan kompetens och möjligheten till vidare utbildningsinsatser stanna kvar i Landstingets organisation även efter avslutat projekt. 5.3 Kompetensutveckling Uppdrag psykisk hälsa Landstinget behöver skapa tillägg i kompetenshöjningssatsningen, som inte omfattas av utbildningspaletten i projektet Vi blir fler. Det finns flera utbildningsinsatser inom projektet Uppdrag psykisk hälsa, vilket drivs av Sveriges kommuner och Landsting, som verksamheter i Landstinget skulle behöva tillgodogöra sig för att öka kompetensen inom transkulturell 12

15 Handlingsplan för ökad transkulturell kompetens psykiatri. För att få bästa möjliga utväxling av insatserna och kunna möjliggöra gemensam kraftsamling inom stora delar av organisationen bör kompetensen inom transkulturell psykiatri höjas samtidigt som övriga utbildningsinsatser från projektet Vi blir fler startar, det vill säga under hösten 2017 fram till våren De aktuella kompletterande utbildningarna från Uppdrag psykisk hälsa är samtliga av mer specifik och riktad karaktär. För ytterligare information se - Nyanlända som resurs Denna kurs riktar sig framförallt till Landstingets HR-funktioner som har mandat att införa språkstödjare, ta in praktikanter och främja etablering av nyanlända med sjukvårdskompetens. - Insatser vid trauma hos asylsökande och nyanlända Denna kurs riktar sig till av Landstinget utsedda personer inom specialistpsykiatri och primärvård som har mandat att stödja och föra kunskapen vidare till andra personer och grupper i organisationen. - Lifespan Integration metod vid traumatiska minnen Denna kurs riktar sig till personal inom Landstinget som har grundutbildning i psykoterapi (Steg 1 eller motsvarande). - Migration och psykisk hälsa för specialistpsykiatrin Denna kurs riktar sig till av Landstinget utsedda personer inom specialistpsykiatri som har mandat att stödja och föra kunskapen vidare till andra personer och grupper i organisationen. Utöver dessa kompetenshöjande insatser finns ett behov av utbildning inom traumaterapi för specialistpsykiatrin. Här arbetar ledningen inom Psykiatriförvaltningen för närvarande med en inventering av tillgängliga utbildningar som ska matchas med psykiatrins planerade behov för åren Organisationsutveckling Utredningen visar att personal inom Asyl- och flyktinghälsovården har en stor kunskap om transkulturell vård. I deras uppdrag ingår, förutom att genomföra hälsoundersökningar, att stödja övrig vårdpersonal med kunskap inom transkulturell vård samt inom regler omkring vård för asylsökande och papperslösa. Utöver Asyl- och flyktinghälsovårdens specialkompetens inom området transkulturell kompetens finns även psykiatrins Asylpsykiatriska team i söder och Asylpsykiatrisk mottagning i norr, dit personer remitteras som har en svårare problematik än vad man tar emot inom primärvårdens ramar. Dock är personer i ledningsfunktion inom både psykiatrin och primärvården överens om att det finns behov av en tydligare organisatorisk struktur omkring gränsdragningar mellan förvaltningarnas uppdrag när det gäller de asylsökandes och nyanländas ärenden. Utredningen föreslår att hälsoundersökningarna av asylsökande och flyktingar utvecklas så att ett ökat fokus läggs på att upptäcka psykisk ohälsa. Vidare föreslås att Landstinget i Kalmar län kompletterar sin 13

16 Handlingsplan för ökad transkulturell kompetens vårdkedja med funktionen samtalsstöd riktat mot asylsökande och nyanlända med psykisk ohälsa genom en funktion för bedömningssamtal och samtalsstöd hos Asyl- och flyktinghälsovården. Den organisatoriska tillhörigheten är ett förslag både i syfte att erbjuda behandling till patienter och i syfte att förstärka den samlade kompetensen på enheten. Asylsökande och nyanlända ska kunna remitteras för bedömningssamtal och vid behov samtalsstöd hos funktionen, både från Asyl- och flyktinghälsovården och från övriga verksamheter. Funktionen kan också vid behov remittera vidare till Asylpsykiatrin. 14

17 Handlingsplan för ökad transkulturell kompetens 6 Definitioner Kultur Med kultur menas i föreliggande handlingsplan Madeleine Leiningers (Leininger M, 2011) definition som fritt översatt betyder inlärda, delade och överförda värderingar och trosuppfattningar, normer och levnadssätt för specifika individer eller grupper, som vägleder deras sätt att tänka, ta beslut, agera och som påverkar deras levnadsmönster. Transkulturell psykiatri Transkulturell psykiatri handlar, enligt Transkulturellt Centrum vid Stockholms läns landsting, om betydelsen av kultur och kontext vid psykisk ohälsa, sjukdom och behandling och är ett kunskapsområde inom såväl klinisk vård som forskning. Transkulturell kompetens Med transkulturell kompetens menas här färdigheter och kunskaper om att kultur och kontext kan spela roll för tankar, tolkningar och ageranden hos människor, i vårdsituationer likväl som i övriga livet. 15

18 Handlingsplan för ökad transkulturell kompetens 7 Referenser Dellenborg Lisen, Skott Carola, Jakobsson Eva, Transcultural Encounters in a Medical Ward in Sweden: Experiences of Health Care Practitioners, Journal of Transcultural Nursing, : 342 Faye Awa & Tayefeh Morsal Mohammad, (2012) Transkulturell omvårdnad, C-uppsats, Göteborgs universitet. Leininger Madeleine, (2011) Madeleine Leininger s culture care: diversity and universality theory, i Sitzman K & Wright Eichelberg L, (red) Understanding the work of nurse theorists a creative beginning. Lilliehorn Carolina (2017) Slutrapport pilotprojekt Hälsostöd, Landstinget i Kalmar län. Oscarsson Henrik, (2012) Värderingsförändringar i Sverige i Lennart Weibull, Henrik Oscarsson & Annika Bergström (red) I framtidens skugga. Göteborgs universitet: SOM-institutet. Roald Anne Sofie, (2014) Mångkulturell hälso- och sjukvård i Region Skånes etiska råd (red) I den mångkulturella vården. Region Skåne, Media- Tryck, Lunds universitet, Lund. Socialstyrelsen, (2015) Psykisk ohälsa hos asylsökande och nyanlända migranter. Tinghög Petter, Arwidson Charlotta, Sigvardsdotter Erika, Malm Andreas, Saboonchi Fredrik (2016) Nyanlända och asylsökande i Sverige, en studie av psykisk ohälsa, trauma och levnadsvillkor, Röda Korsets Högskolas rapportserie, 2016:1. Transkulturell psykiatri vad är det i mångkulturens Sverige?, Sacoredaktion, YouTube, spelades upp live den 30 juni 2015: k) 16

19 Handlingsplan för ökad transkulturell kompetens 8 Bilagor Namn på bilagan Bilaga Tjänsteskrivelse transkulturell kompetens _Projektplan_Vi blir fler_final 2 17

20 Introduktion Vi blir fler! Integration, Kompetens och Organisation i Kalmar Län (IKO) PROJEKTPLAN Platsens betydelse för integration bör inte underskattas. En kommun och ett län, där man som nyanländ bemöts på ett bra sätt i kontakten med myndigheter och med civilsamhället oavsedd kulturellt ursprung, är gott att leva i. Det i sin tur ökar känslan att kunna höra till en ort, kommun och ett land vilket stärker viljan att stanna kvar och bygga sitt nya liv just här. För den som jobbar med integration eller möter nyanlända på annat sätt, är det viktigt att känna sig trygg och kompetent i att hantera kulturmöten båda på jobbet och utanför på fritiden och som invånare i länet. Vi blir fler Integration, kompetens och organisation (IKO) - är ett ESF-projekt för att höja kunskapen och skapa en högre interkulturell kompetens vilket ska leda till utveckling av organisationer och ökad samverkan i Kalmar län. Deltagarna i projektet ska öka sin interkulturella kompetens genom att de får kunskap i att förstå och hantera kulturmöten och hur man skapar en ännu bättre kvalitet i integrationsarbetet genom högre grad av samverkan. Projektet ska också erbjuda en arena för att testa nya metoder inom samverkan, integration och organisatoriskt värdegrundsarbete i länet. Regionförbundet i Kalmar Län är projektägare. Aktörer och samarbetsparter i projektet är Kalmar kommun, Västervik kommun, Landstinget i Kalmar län, Integrationsrådet i Kalmar län som samordnas av Länsstyrelsens enhet för social hållbarhet, Samordningsförbundet, Regionbiblioteken, Linnéuniversitetet, Kalmar Läns Museum, Rädda Barnen och Fryshuset. Aktiviteter för genomförande och finansiering Genomförande sker i form av utbildningsaktiviteter- och processförlopp som är beskrivit i bilaga 1: Genomförandeplan. Aktivitetsplanen har sammanställts utifrån de behov som har inventerats i analys- och planeringsfasen (september 2016 mars 2017) i dialoger ute i länet med olika workshops- och dialogmöten. Aktivitetsplanen har i första version fungerat som underlag för beslutsprocesserna hos de aktörer som har bjudits in att vara med i projektet och har efterföljande justerats utifrån inkommen återkoppling från aktörerna. Se bilaga 2: Status och överblick över analys- och planeringsfasen, samt avstämningsrapporten.

21 Projektets ram, vision och syfte är oförändrade jämfört med den ursprungliga projektansökan som Regionförbundet på uppdrag av kommuner och Landsting i Kalmar Län skickade in till ESF-rådet i våren Målen, indikatorer, organisering och aktiviteter är justerade enligt resultatet av analysoch planeringsfasen (se beskrivningen nedan), liksom aktörer och budget har förändrats. Se justerad budget, bilaga 4. Omvärldsanalys Utmaningarna In- och av Kalmar Län utvandring I dagsläget är det asylsökande som befinner sig i Kalmar Län (oktober 2016) varav ca 1050 är ensamkommande barn. I 2017 är länstalet för Kalmar län 388 och förväntat antal asylsökande är 3000 alltså nästan 10 gångar så många nyanlända som länstalet föreskriver. 1 Vi blir fler och samhället och vardagen förändras. När en stor grupp människor med andra kulturella bakgrunder och andra förutsättningar i form av utbildning och arbetslivserfarenhet kommer till en region, blir nya kulturmöten närvarande överallt. För gammal-svenskar förändras glesbygd och stad, man får nya grannar, skol- och arbetskamrater, kunder och patienter som har annat ursprung. Det kan betyda att man möter helt andra normer, traditioner och värderingar än man är van vid. För de nyanlända är ett besked om permanent uppehållstillstånd potentiellt en biljett till frihet, trygghet och en plats i ett demokratiskt och jämställt samhälle, men vägen dit är inte alltid enkel. Först behöver man etablering med bostad, jobb och skola/utbildning, men även känslan av att höra till, och att vara en integrerad del är viktig för att börja känna sig hemma och att trivas i sitt nya land. I länet finns växande utmaningar bland annat när det gäller: obalans i befolkningsstrukturen (ett stort inflöde av nyanlända varav många är unga och barn och övervägande pojkar eftersom en stor andel av ensamkommande barn är pojkar i åldern år 2 ) underskott i skatteunderlag - antalet skattebetalande invånare minskar successivt som en följd av pensionsavgångar och åldrande befolkning. svårigheter i kompetensförsörjning och kompetensmatchning växande tryck på socialtjänst, barnomsorg, skola och vård och därmed svårigheter i att upprätthålla service och välfärdens strukturer och system i offentlig sektor 1 Tal från Länsstyrelsen i Kalmar Län, mars Se bilaga 5: 2016_Statisitk i nuläget om Kalmar läns arbete med att ta fram en Regional Utvecklingsstrategi. 2

22 På kort sikt är denna utveckling en belastning av ekonomin och av systemen, inte minst den personal som i sin jobbfunktion möter (fler) nyanlända. Tryck på systemet och personalen Det stora inflödet av nyanlända till Kalmar Län sedan hösten 2015 skapade ett stort tryck på den kommunala verksamheten, speciellt skola, arbetsmarknad och etableringsenheter. Andra aktörer som en nyanländ naturligt möter på sin väg in har även märkt de ändrade förutsättningarna. Det är t.ex. Landstingets verksamheter som vårdcentraler, tandvård, psykiatri och länstrafik. Och utbildningsinstitutioner som Linnéuniversitetet, SFI, Komvux. Bibliotek och andra samhällsfunktioner. Föreningar, idrottsförbund, trossamfund, bildningsförbund och ideell verksamhet har sett och märkt utmaningarna och har i hög utsträckning tagit ansvar för att möta dessa nya invånare och bidra till en bättre integration. Systemtrycket har tvingat fram kortsiktiga lösningar med fokus på att klara av den närmaste belastningen. Exempel på detta är behovet av att snabbt rekrytera ny personal. I bristyrken så har det tyvärr ofta handlat om relativt nyutbildade eller personer som helt saknat relevant utbildning och som dessutom inte har erfarenhet av integration eller rätt kompetens. Ordinarie personal jobbar övertid och upplever en stor press. Många andra personalgrupper som inte har integration som sitt kärnuppdrag möter numera fler och fler nyanlända under en arbetsdag. Det skapar större utmaningar och ibland frustration och stress. Fast det samlade antalet nyanlända till Sverige (och Kalmar län) har fallit drastiskt, pågår nu en process där ett stort antal asylsökande kommer att få permanent uppehållstillstånd. Nästa steg är att dessa flyttar ur asylboendet för att påbörja en etableringsprocess i kommunerna. Pressen kommer därmed inte att avta utan förflyttar sig från brandsläckning till att behöva tänka betydligt mer långsiktigt och även samverka mer mellan de olika aktörer som möter nyanlända under integrationsprocessen. Hot mot den sociala sammanhållningen I takt med att Kalmar Läns demografiska struktur ändras enligt beskrivningen ovan, uppkommer potentiellt risker för att den sociala sammanhållningen utmanas till den grad så att den faktiskt rejält hotas. Sverige låg i OECD:s studie 2013 om social sammanhållning och tillit på tredje plats, så vi har ett gott utgångsläge. Men om samhället delas upp i ett vi och dom, ett vi (som bott här i generationer) och dom (de nyanlända) med annorlunda värderingar (från vårt synsätt) på normer och traditioner, syn på kropp, kön och jämställdhet. Detta kan skapa oro, konflikt och en minskande social sammanhållning. En nyanländ kan uppleva utanförskap, arbetslöshet, psykisk ohälsa och brist på upplevelsen av egenmakt och att kunna bidra till samhället. Det påverkar förstås individen men även på grupp- och större systemnivå, t.ex. i en skola, på en ort på landsbygden, en stad och i hela samhällsklimatet. Det omgivande samhällets sätt att bemöta det/de nya med andra förutsättningar har avgörande betydelse för om vi lyckas med integrationen. Bygger vi broar eller skapar vi större skillnader än 3

23 det behöver vara? Vår förmåga att välja det första hänger ihop med attityder och kompetens hos den enskilda individen, men även hos systemet. Attityder och mångfald förändras negativt För att motivera integrationsprocessen är bostad, jobb och/eller utbildning A-O, men vikten av hur man bemöts och vilka möjligheter som öppnas för att komma in i samhället, genom t.ex. föreningsliv eller andra vägar. Man har som nyanländ inte kvar sitt gamla, naturliga nätverk i form av skolkamrater, arbetskamrater, släkt, vänner och föreningstillhörighet som kan stödja under utbildning, bostadsletande och jobbetableringen. Allt detta har man lämnat i sitt gamla land och det är i värsta fall förlorat. Man är känslig, kanske ensam och blir lätt isolerad och beroende av myndigheterna. Vilka attityder man bemötas med har stor betydelse för huruvida integrationsprocessen försvåras eller underlättas. Liksom den attityd man själva innehar, gör skillnad t.ex. hur öppet man går in i det nya. Undersökningen av svenskarnas attityder i Mångfaldsbarometern (2016) 3 visar på, att det skett märkbara förändringar i opinionen och i attityder till mångfald. Fast 64 % fortfarande är positiva till mångfald är det skett en minskning med ca 10 procentenheter jämfört med En mer negativ inställning till mångfald märks särskild nu bland kvinnor och de i medelåldern. Det är den största förskjutningen sedan mätningarna startade år När det gäller sociala rättigheter tycker en majoritet att nyanlända skall ha samma som personer födda i Sverige men de positiva attityderna har minskat med 20 % sedan Knappt hälften av respondenterna vill skapa förutsättningar för människor att bevara sina kulturella traditioner, och även här kan en tydlig minskning skönjas jämfört med Nästan hälften hävdar att alla religioner inte har samma värderingar och de särskiljer då framförallt Islam. Var tredje föredrar att ha personer födda i Sverige som grannar. Attityderna är betydligt mer negativa om grannen kommer från Afrika eller Mellanöstern. Erfarenheterna av att ha kollegor med utländsk bakgrund i skolan eller på jobbet är goda hos 70 % av befolkningen och stabila över tid. Ju högre utbildning man har desto bättre erfarenheter. Det visar på att det är avgöranden för den sociala sammanhållningen att nyanlända blir etablerade på arbetsmarknaden. Siffrorna är förvisso mätt på riksnivå men det är ingen anledning att tro att bilden är väsentlig annorlunda i Kalmar län. Denna bild motsvarar vad Framtidskommissionen kom fram till i 2013, där det identifierades de utmaningar som Sverige står inför, med sikte på 2020 och 2050 med fokus på fyra prioriterade områden 4 : 3 Texten om Mångfaldsbarometern är en resumé från hemsidan i länken. 4 Källa: Slutrapport: Svenska Framtidsutmaningar (DS 2013:19) 4

24 Den demografiska utvecklingen Hållbar utveckling och tillväxt Integration, jämställdhet och demokrati Den sociala sammanhållningen Resurser och möjligheter Regional utvecklingsstrategi Människorna de som lever och verkar i Kalmar län är en resurs att ta tillvara. Både de som kommer hit och de som redan är här. Många nyanlända har flyttat(s) till landsbygden och många (men långtifrån alla) är välutbildade. Många är unga och vill om några få år potentiellt inneha en utbildning och kunna jobba. Så länge dessa personer stannar kvar i länet kommer det i ett demografiskt perspektiv att vara en tillgång. I Kalmar län finns därmed en potential för att bli ett län, där utrikes födda ges samma möjligheter som inrikes födda och därmed i högre grad väljer att bosätta sig och stanna kvar i länet. Riktlinjerna i Kalmar Läns regionala utvecklingsstrategin (RUS) fastslår att länet ska skapa bättre förutsättningar för inflyttade människor, oavsett bakgrund, att stanna kvar i regionen och att etablera sig på arbetsmarknaden och aktivt engagera sig i samhällsutvecklingen. I den pågående dialogprocess inför en ny regional utvecklingsstrategi, som Regionförbundet i Kalmar län har ansvar för att ta fram, pekas det överlag på att integrationen är en nyckelfråga att hitta svar på detta för att man ska kunna lyckas med andra utvecklingsområden. På lång sikt har de nyanländas närvaro och mångfald potential att kunna vara ett lokomotiv i regionens utveckling. Om integrationen lyckas kommer det att skapa ekonomisk tillväxt och en levande mångfald, öka innovationen och den sociala sammanhållningen och bidra till ett attraktivt län, båda för nyanlända och dem som redan bor och arbetar här. Hur nyanlända bemöts och integreras främst genom jobb och utbildning blir dock avgörande, liksom det är en viktig faktor hur kulturmötet försiggår. Polariseras skillnaderna eller överbryggas de genom dialog så att det kan skapas synergier och en levande mångfald på demokratisk, jämställd och likvärdig grund? Integrationsrådet i Kalmar Län I Kalmar län finns ett Integrationsråd som består av ett trettiotal regionala aktörer, dvs. alla kommuner, Landsting samt idéburen sektor och näringsliv. Integrationsrådet antog i 2013 en gemensam vision och strategi som en kraftsamling i länet för ett ökat regionalt strategiskt arbete och samverkan kring bättre integration. 5

25 Visionen är att gemensamt skapa förutsättningar för ett län där individens resurser tas tillvara och ger en mångfald som bidrar till individens, lokalsamhällets och regionens utveckling. Det innebär att det skapas ett inkluderande mottagande och lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund. Integration definieras här som en ömsesidig process som är beroende av den växelverkan som sker mellan individ och samhälle. 5 Integrationsstrategin beskriver fem insatsområden med beskrivna mål som det ska samverkas och utvecklas kring: Arbete och kompetens Bostad Social Sammanhållning Språk Hälsa Inom varje insatsområden görs nu under 2017 handlingsprogram för vilka aktiviteter som ska sättas i gång för att nå målen. Ofta föreslås utveckling av personalens interkulturella kompetens, samt kompetens inom processhantering, samverkan och att jobba med attityder och bemötande som aktiviteter detta för att skapa förutsättningar för att lyckas med annat. Det finns alltså bland länets integrationsaktörer en generell förståelse för kompetensutvecklingens viktighet. Ett liknande behov har genom flera år lyfts ibland Integrationsrådets medlemmar och i de nätverk av kommunal anställda som Regionförbundet håller i (t.ex. regionala nätverk för arbetsmarknadsenheterna, skolcheferna, individ- och familjeomsorgen etc.) vilket även i första hand var orsaken till att ansökan om projektet togs fram. Kompetensutveckling som en motor för en lyckad integration Det finns båda utmaningar och möjligheter i den omvärld Kalmar län befinner sig i. Om vi lyckas hantera utmaningarna och ta vara på möjligheterna och lyckas med integration så att mångfalden blir en tillgång för samhället beror till stor del om vi har rätt kompetens att hantera båda delarna. Nyanlända ska känna sig bemötta och välkomna, och gammalsvenskarna oavsedd om man har integration inom sitt professionella yrke, jobbar frivilligt med integration eller bara träffar nyanlända oftare än tidigare ska känna sig trygga och kompetenta i ett s.k. kulturmöte. Interkulturell kompetens fungerar som en paraply där samlat beskriver de kompetenser som en individ, en grupp, en organisation och kanske ett helt samhälle behöver för att kunna hantera ett 5 Båda citat är från Integrationsstrategi, Kalmar Län, som antogs 5 juni 2013: 6

26 kulturmöte konstruktivt och effektivt och skapa den utveckling som en ökad invandring och mångfald potentiellt rymmer. Interkulturell kompetens består av lika delar kunskap, insikt och verktyg till handling och definieras lite olika beroende på teoretisk tradition. Här används det på följande sätt: Kunskap: Om kultur och kulturförståelse (som begrepp och om konkreta kulturella skillnader t.ex. mellan somalisk och svensk kultur), kulturmötens utmaningar och möjligheter, mångfald, integration, betydelsen av samverkan i integrationsprocessen för ökad synergi, socioekonomiska och demografiska utmaningar, migration m.m. Kunskap kan även gälla specifika områden som trauma, ensamkommande barn, hälsofrågor, utbildningsfrågor beroende på yrke. Insikt: I den egna kulturen, för härboende är det den svenska kultur och samhällets historia och utveckling, särskild med fokus på jämställdhet, likabehandling och demokrati. Det är även insikt i de egna utmaningar man upplever i sin profession eller den roll man innehar i integrationsprocessen (anställd, chef eller frivillig t.ex.) Den interkulturella kompetensens tre dimensioner Verktyg: Interkulturell kommunikation- och konflikthanteringskompetens, dialogverktyg, att leda och facillitera möten och hantera processer och jobba mot en gemensam vision och mål. Kunskap Insikt Handling En viktig poäng med att utveckla den interkulturella kompetensen är, att den inte är ett mål i sig själv, utan stärker en person i att utföra sina uppgifter i sin yrkesroll på ett mera effektivt och kvalificerat sätt i sammanhang som är präglat av mångfald. 7

27 Intressenter och målgrupper För att utveckla ett helt läns interkulturella kompetens är det ideala givetvis att alla ska ha en ökat interkulturell kompetens även nyanlända. I det aktuella projektet Vi blir fler är det främst personalen hos de deltagande aktörerna som är intressenterna eller målgruppen, eftersom det är de vi direkt har tillgång till i projektet och kan styra över. Samtidig finns det genom de aktörer som jobbar ideellt en åtkomst även till nyanlända som genom dialogprocesser i ideella sammanhang som kan gynnas av projektets komptensutvecklingsaktiviteter. Se mera i bilaga 1: Genomförandeplan. Målgrupper i projektet är anställd personal i aktörernas organisationer, från chefsnivå till de som har direkt kontakt och möter nyanlända genom andra funktioner i organisationen. Det är även personer hos en aktör som Rädda Barnen och denna organisations samarbetspartners, som jobbar ideellt och som i mån av plats och resurser kommer erbjudas platser i utbildningarna. Målgrupperna kommer differentieras så att aktiviteterna kan skräddarsys och anpassas så mycket som möjligt för att uppnå störst effekt. Vi kommer jobba med följande definitioner av intressenterna (målgruppen): 1. Personal som har integration som sitt yrkesprofessionella område, t.ex. flyktingsamordnare, integrationsutvecklare, boendepersonal på hem för ensamkommande, socialsekreterare som jobbar med etablering, SFI-lärare etc. a. Personal med lång erfarenhet med integrationsarbete och som innehar informell eller formell kompetens när det gäller interkulturella frågor. b. Nyanställd personal med begränsad interkulturell kompetens 2. Personal som möter nyanlända i mycket större grad än tidigare och som behöver grundläggande interkulturell kompetens, t.ex. undersköterskor, lärare i skolan, tandvårdspersonal, busschaufförer och bibliotekspersonal 3. Chefer a. Chefer med lite eller ringa interkulturell kompetens b. Chefer med integrationserfarenhet och informell eller formell interkulturell kompetens 4. Politiker Denna uppdelning kan även appliceras på ideella organisationer, där vissa är vana att jobba med integrationsfrågor och eventuellt har formell kompetens, medan andra har mindre erfarenhet/kompetens. 8

28 Utbildningsaktiviteterna organiseras så att ett behov för ökad samverkan, utveckling och fördjupning inom den egna organisationen tillgodoses, samtidig som det finns möjlighet till utveckling av samverkan aktörerna emellan genom att man går en utbildning tillsammans. Det ges även möjlighet för att det inom det ideella område kan organiseras dialogbaserade utbildningstillfällen där nyanlända och gammalsvenskar tillsammans får ökad interkulturell kompetens, främst genom samverkan med idéburna organisationer i projektets två kommuner och konkret genom möjligheten till att söka ekonomiskt stöd i projektets så kallade dialogpott. Intressentanalysen har gjorts under analys- och planeringsfasen genom dialogworkshops i olika nätverk, på enskilda möten med aktörer, samt genom en enkät ang. utbildningsbehov för landstingets personal. Se bilaga 2. Problemanalys Problem som projektet ska tillmötesgå kan delas i tre. 1. Från integrationsstrategi till konkret handling brist på kompetens I Kalmar län finns en gemensam Integrationsstrategi, vilket tyder på att vilja och visioner finns hos länets aktörer att lyfta tillsammans. Av utmaningar och hinder för genomförande av strategier nämns brist på samverkan och att veta hur konkreta mål och syften ska nås, och att det behövs grundläggande interkulturell kompetens hos den personal som jobbar med och bemöter nyanlända. En av orsakerna är ramar och villkor t.ex. att varje aktör har olika regelverk och organisering av sin verksamhet. Effekten är att varje aktör jobbar på sitt sätt och man går miste om den innovation, större effektivitet och besparande av resurser som potentiellt finns i att samverka och lära av varandra. Det går inte att ändra på ramar och villkor, men kompetensutveckling enligt modellen ovan, som ger ökad förståelse för det gemensamma uppdraget: Integration, att man uppnå insikt i de utmaningar man själv upplever i sin egen verksamhet och att få verktyg till ökat samverkan och bra bemötande kan göra att kittet stärks mellan aktörer i länet. Genom att utveckla kompetenser tillsammans skapas nya nätverk och ökat förståelse för varandras verksamhet, som kan bidra till att skapa en ökat effektivitet och professionalism i det interkulturella bemötande - och därigenom stärka den nyanländas möjligheter till en lyckad integrationsprocess. 2. Risk för polarisering och hot mot social sammanhållning Polarisering i en grupp eller ett samhälle är en risk, när olika normer, traditioner och värderingar möts och ibland krockar. Det är lätt att se på det annorlunda med misstänksamhet och dra sig undan för kontakt och söka sig till sin egen grupp om den så är etnisk, religiös, ny- eller 9

29 gammalsvensk. Ett bra och ömsesidigt - bemötande sker genom dialog i kulturmötet och är nödvändigt för inte att öka den polariseringen som i slutändan kommer skapa konflikter, ökat segregering och hota den sociala sammanhållningen. Jämställdhet, likvärdighet och demokrati är kärnvärden i integrationsprocessen och nycklar för en nyanländ till att förstå samhället, liksom flickor och pojkar, kvinnor och mäns likvärdiga rätt till utbildning, arbete, ekonomisk självständighet men också demokratisk delaktighet och inflytande över samhället och sitt eget liv. För många nyanlända är kontakten med myndigheter, speciellt under asylfasen, ett av de enda sätten att möta svenskar. På det sätt blir det/de svenska det samma som kommunen eller myndigheter och denna personal för därmed en nyckelroll i integrationsprocessen, även fast man inte har integration som sitt kärnyrke. I dessa yrken finns en övervikt av personal som är kvinnor och detta kan i sin tur ge nyanlända en sned eller ensidig bild av det svenska samhälle och som i sin tur kan göra det extra utmanande om man som personal, och kvinna, upplever att t.ex. värderingar kring genus- och jämställdhet krockar i mötet med en nyanländ eller misstolkas pga. brist på interkulturell kompetens. Svenska myndighetsrepresentanter och personer som jobbar inom ideell verksamhet behöver kompetens i att kommunicera dessa värden eftersom det gynnar den nyanlända att förstå dessa och kunna göra dem till sina. Personalen behöver kompetensen att kunna föra diskussioner och ha dialoger om just dessa (olika) normer, traditioner och värderingar och därmed även visa vägen i mötet med den nyanlända som eventuellt har normer eller traditioner eller värderingar som krockar med de ovan nämnda. Det kräver att man har förmågan att öppet och kompetent bemöta det annorlunda med nyfikenhet medan man står fast på grundläggande mänskliga rättigheters principer, som likabehandling, jämställdhet och demokrati. På längre sikt ökar det den sociala sammanhållningen och minskar främlingsfientligheten att det blir möjligt och hanterbart att diskutera även heta potatisar som t.ex. olika syn på kön, jämställdhet, HBQT-frågor och äktenskap. 3. Kortsiktiga lösningar och beprövade metoder Pressen på de delar av samhällets system som har tagit sig an integrationsuppdraget har betytt kortsiktiga här och nu -lösningar som kan visa sig att vara innovativa. Samtidig har det inte varit tid eller överskott att se på effekten av dessa, eller att medvetet testa nya metoder. I kris och i pressade situationer har vi tendens till att göra det vi brukar göra och använda kända metoder, fast trycket är större och ens patient-, klient- eller elevgrupp är annorlunda och fast utveckling av nytt skulle vara mer gynnsamt på lång sikt. Det gör arbetet mindre effektivt och kan skapa ökad frustration och stress hos en redan pressad personalgrupp att det inte finns tid, kunskap och verktyg till reflektion och lärande i organisationen. 10

30 Metoder behöver sammanställas och utvärderas i en best-practise form och spridas i länet för att bidra till att utveckla integrationen. Frontpersonalens resurser och insikter behövs tas bättre tillvara i organisationen om integrationsarbetet ska utvecklas. Det behövs kompetenser t.ex. hos chefer i att leda i mångfald och förändring. Detta kan även stärka organisationens öppenhet gentemot mångfald t.ex. genom att ta in fler nyanlända i praktik och även rekrytera målmedvetet för en större mångfald. Problemanalysen har tagits fram under projektets analys- och planeringsfas, se bilaga 2. Vision och målanalys samt projektets förväntade resultat och effekter Vision Intensiva kompetenshöjande insatser för offentligt anställd personal och ideella aktörer som möter nyanlända ska bidra till ett mer framgångsrikt och lyckad integrationsarbete i Kalmar län som i sin tur medverkar till att understödja en positiv demografisk utveckling. Kalmar län är i framkant när det gäller att vara bäst på interkulturellt bemötande. 11