Regional uppföljning av Grundvatten av god kvalitet,

Transkript

1 Bilaga 1 RAPPORT 1 Datum Ärendenummer Regional uppföljning av Grundvatten av god kvalitet, Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Webplats VÄXJÖ Kungsgatan kronoberg@lansstyrelsen.se Kontakt i detta ärende Louise Ellman-Kareld

2 RAPPORT Datum Ärendenummer (58) 1. Blekinge I större grundvattentäkter är det vanligt med förekomst av bekämpningsmedelsrester. För enskilda brunnar är kvalitetsproblem vanligt. Kunskapen om grundvatten och påverkansrisker måste öka och arbetet med vattenskyddsområden måste fortsatt prioriteras. Resultat Utifrån tillgängliga data går det inte att se några generella förändringar av grundvattenkvaliteten. Grundvattenbildning är en långsam process och kvalitetsförändringar sker i regel långsamt. Samtidigt är osäkerheten stor eftersom analysdata ofta saknas och kunskapen om påverkansrisker är bristfällig. Många vattentäkter saknar skydd mot verksamheter och åtgärder som kan medföra förorening. Under 2016 har vädret varit ovanligt torrt i sydöstra Sverige, vilket har medfört problem med vattentillgången både för allmän och enskild vattenförsörjning. Av de 46 grundvattenförekomster i Blekinge som omfattas av förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön, är det fyra som har bedömts ha dålig kemisk status. Men eftersom analysdata saknas för ungefär hälften av förekomsterna är osäkerheten stor. Data från vattentäktsarkivet [1] visar att de vanligaste kvalitetsproblemen i Blekinges kommunala grundvattentäkter är förekomst av bekämpningsmedelsrester samt förhöjda klorid- [2] och nitrathalter. I några täkter har utökad provtagning visat påverkan av andra miljögifter än bekämpningsmedel. Mest omfattande är förekomsten av PFAS i Bredåkradeltat i Kallinge, där vattentäkten inte längre kan användas. Utredningar har även visat att grundvatten med mycket höga PFAS-halter nu rinner ut i angränsande vattendrag. Föroreningarna sprids därför snabbt och påverkar ytvattenmiljöer negativt. Bara hälften av länets kommunala grundvattentäkter har ett vattenskyddsområde [3]. Många av de vattenskyddsområden som finns behöver uppdateras för att kunna ge ett bra skydd mot föroreningsrisker. Endast en femtedel av täkterna har ett vattenskyddsområde med föreskrifter enligt miljöbalken. I länet finns cirka hushåll som tar vatten från egen brunn. Kunskapen om vattenkvaliteten i enskilda brunnar är mycket låg, samtidigt som kvalitetsproblem verkar vara vanligt. Inom den regionala miljöövervakningen har vattenprover från ett antal enskilda brunnar med risk för påverkan från förorenade områden eller saltade vägar analyserats med avseende på bland annat olika miljögifter och metaller. I flera fall påvisades förekomst av föroreningar. Uttaget av naturgrus är mycket lågt i Blekinge och andelen naturgrus var bara två procent av den totala grusanvändningen 2015 [4]. Åtgärder på regional nivå -myndigheter Arbetet med vattenskyddsområden har prioriterats under 2016, men inget nytt vattenskyddsområde har beslutats.

3 RAPPORT Datum Ärendenummer (58) Länsstyrelsen arbetar, tillsammans med länets kommuner, med att ta fram en regional vattenförsörjningsplan [5]. En remissversion planeras bli klar i slutet av året. Åtgärder på kommunal nivå Det torra vädret och vattenbristen har gjort att flera kommuner under året har arbetat aktivt med att utreda och planera reservvattentäkter. Åtgärder inom näringslivet Sedan 2008 pågår samordnad tillståndsprövning av ett stort antal vattentäkter på Listerlandet i västra Blekinge, där det finns risk för överuttag. Prövningen beräknas bli klar i slutet av året. Analys och bedömning Som tidigare är bedömningen att målet inte är möjligt att nå till år 2020 med i dag beslutade styrmedel. Utvecklingen i miljön är otydlig, kunskapsnivån om grundvattenkvaliteten och påverkansrisker är låg och förbättras inte tillräckligt fort. Klimatförändringar innebär stora utmaningar i arbetet med att trygga dricksvattenförsörjningen i Blekinge. Tillgången på råvatten för dricksvattenproduktion beräknas sommartid minska med nära 40 procent till nästa sekelskifte. Arbetet med vattenförsörjningsplaner behöver fortsätta i länet och arbetet med vattenskyddsområden måste fortsatt prioriteras. Stort kunskapsbehov om grundvattnets kvalitet Förebyggande åtgärder krävs för att hindra förorening av grundvatten. För att bedöma behovet av åtgärder krävs god kunskap om både påverkansrisker och vattenkvaliteten. Påverkansanalyser och riskbedömningar är viktiga underlag som kräver samverkan mellan myndigheter för att bli bra. Den regionala grundvattenövervakningen prioriteras i riskområden och i dricksvattentäkter men bristen på lämpliga provtagningsplatser är ett stort problem. På sikt kommer övervakningen att ge en tydligare bild av förekomsten av miljögifter i grundvattnet. Fynden av föroreningar som PFAS i vattentäkter tydliggör att det behövs förbättrade riskbedömningar och analys av fler ämnen vid dricksvattenproduktion. Det finns ett behov av krav på råvattenkontroll vid vattenverk för att öka kunskapen om grundvattenkvaliteten. Tillgången till analysresultat för de kommunala vattentäkterna behöver också förbättras. För Blekinge är Vattentäktsarkivet långt ifrån komplett. Enskilda brunnsägare behöver informeras om behovet av att, ur hälsosynpunkt, bedöma påverkansrisker och provta sitt vatten minst vart tredje år. I samband med detta bör de uppmuntras att godkänna överföring av

4 RAPPORT Datum Ärendenummer (58) analysresultaten till den nationella databasen som ligger till grund för analyser av kvalitetsproblem i olika områden. Arbete med vattenskyddsområden och vattenförsörjningsplaner Vattenskyddsområden inrättas för att skydda vattentäkter mot föroreningar. Blekinges kommuner arbetar löpande med att utarbeta och föreslå vattenskyddsområden för fastställande av Länsstyrelsen. Det finns också möjlighet för kommunerna att själva fastställa vattenskyddsområden, vilket ibland kan vara ett bra alternativ. För att fler av Blekinges vattentäkter ska få ett bra skydd måste arbetet med vattenskyddsområden prioriteras även i fortsättningen. Regionala och kommunala vattenförsörjningsplaner är viktiga för att kunna ta hänsyn till vattenförsörjning i samhällsplaneringen på ett bra sätt. Den regionala vattenförsörjningsplanen kommer underlätta kommunernas fortsatta arbete med vattenförsörjningsplaner. Materialförsörjningsplan Blekinge ligger i ett område med relativt få sand- och grusavlagringar. Trots att uttaget av naturgrus är mycket lågt, bör behovet av att ta fram en regional materialförsörjningsplan [6] för att långsiktigt skydda värdefulla naturgrusavlagringar utredas. Indikatorer som följer upp målet Klorid i grundvattnet Vattenskyddsområden Växtskyddsmedel Grusanvändning Grustäkt i grundvattenområden Referenser 1. Information om Vattentäktsarkivet, Sveriges Geologiska undersökning. 2. Indikatorn Klorid i grundvatten, Miljömålsportalen. 3. Indikatorn Vattenskyddsområden, Miljömålsportalen. 4. Indikatorn Grusanvändning, Miljömålsportalen. 5. Information om vattenförsörjningsplaner, Sveriges Geologiska undersökning, rapport 2009: Metodbeskrivning för regional materialförsörjningsplanering, Sveriges Geologiska undersökning, rapport 2015:05

5 RAPPORT Datum Ärendenummer (58) 2. Dalarna Bedömning: Nära Utveckling i miljön: Positiv Tablåtext Miljökvalitetsmålet är nära att nås. Bedömningen är mer positiv än den nationella Länet är gynnat när det gäller tillgången och kvalitén på grundvatten. Regional planering har ökat förutsättningarna för ett bättre skydd av grundvattnet. Uttaget av naturgrus har minskat. Resultat Grundvattnets kvalitet nu och i framtiden Dalarna har god tillgång till grundvatten av bra kvalitet. Analyser från cirka 160 provtagningsstationer längs grusåsar i länet visar att grundvattnet i övervägande fall har god kemisk status (1, 2, 3, 4, 5, 6). Länsstyrelsen har genomfört undersökningarna under perioden Sveriges geologiska undersökning (SGU) har utfärdat föreskrifter om statusklassificering och miljökvalitetsnormer för grundvatten (SGU-FS 2013:2). Resultatet av arbetet med statusklassificering 2014 visar att åtta grundvattenförekomster i Dalarna riskerar att inte nå god status till år Inom dessa områden kan grundvattnet ha påverkats negativt av mänskliga aktiviteter såsom avfallsdeponier, gruvavfall, jordbruk, avlopp och vägtrafik. Delprogrammet regional miljöövervakning för grundvatten (7) startades år 2015 och löper till Tanken är att årliga analyser från cirka 38 provtagningsstationer ska ge ökad kunskap om grundvattnets kemiska kvalitet och kvantitet samt hur dessa förändras över tid. Under hösten 2016 ska det även tas prover i grundvattenförekomster som befaras kunna vara förorenade med högfluorerade ämnen (PFAS), främst i anslutning till brandövningsplatser. Under perioden utarbetade Länsstyrelsen en regional vattenförsörjningsplan där varje kommun i länet behandlas (8). Planen innehåller en beskrivning av nuvarande förhållanden och en bedömning av grundvattenförekomsternas betydelse för nutida och framtida vattenförsörjning. Bevarande av naturgrusavlagringar Sett över en tjugoårsperiod har det årliga uttaget av naturgrus minskat till mindre än en tredjedel. Det är en positiv utveckling eftersom dricksvattenförsörjningen i länet till helt dominerande del baseras på grundvattenuttag och vattentäkterna ligger i anslutning till isälvsavlagringar med naturgrus. År 2014 användes ton naturgrus vilket var 20 procent av den totala ballastproduktionen. Andelen naturgrus har successivt minskat de senaste åren, från en tredjedel år 2011 till en femtedel av den totala ballasten Höjd skatt på naturgrus och en förändring i lagstiftningen har sannolikt bidragit till detta. Det är numera betydligt svårare att få tillstånd till nya täkter för naturgrus. Bland annat gäller att en ny täkt inte får komma till stånd om naturgrusförekomsten är betydelsefull för dricksvattenförsörjningen och täkten kan försämra vattenförsörjningen.

6 RAPPORT Datum Ärendenummer (58) Under 2012 färdigställde Länsstyrelsen en materialförsörjningsplan för Dalarnas län (9). Planen redovisar nuvarande förhållanden och alternativ för den framtida materialförsörjningen. I planen ingår en klassning av sand- och grusförekomsterna efter geovetenskapligt värde och intresset för naturvård, kulturmiljö och vattenförsörjning. Analys och bedömning Länsstyrelsen bedömer att miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet är nära att nås i Dalarna. Länets grundvatten är av god kvalitet med några få undantag. Det som återstår för att målet ska uppnås är att vidta förebyggande åtgärder så att vattenkvaliteten kan bibehållas på lång sikt. Utvecklingen är positiv men grundvattenfrågorna behöver uppmärksammas mer i samhällsplaneringen och dricksvattenskyddet behöver stärkas. Skydd i form av vattenskyddsområden och kommunala lokala föreskrifter kan bidra till att motverka förorening av grundvatten som används eller kommer att användas för dricksvattenförsörjningen. I Dalarnas län har 121 kommunala vattentäkter rapporterats in till Sveriges Geologiska Undersöknings databas vattentäktsarkivet. Av dessa saknar 31 vattenskyddsområde och 70 vattentäkter har behov av uppdaterade föreskrifter. De vattentäkter som har vattenskyddsområde i Dalarnas län står för 95 procent av vattenuttaget. I den regionala vattenförsörjningsplanen för Dalarnas län beskrivs områden som är av intresse för vattenförsörjningen. Dessa områden bör läggas in i kommunernas översiktsplaner. I vattenförvaltningsarbetet används en indelning av länets grundvattenförekomster som SGU har fastställt. SGU har under år 2016 omarbetat den nuvarande indelningen och avgränsningen för att fler vattentäkter ska ha en definierad grundvattenförekomst. Det underlättar vattenförvaltningsarbetet när klassificering och åtgärdsförslag ska ges då förhållandena för en provtagningspunkt kan anses vara mer representativa för grundvattenförekomsten. Ökad information behövs om att alla behöver hushålla med de grustillgångar vi har i Dalarna. Trafikverket och kommunerna är stora beställare av bygg- och anläggningsentreprenader. De behöver aktivt välja krossat bergmaterial eller återvunnet material vid sina upphandlingar. Referenser 1. Länsstyrelsen i Dalarnas län. Organiska miljögifter i grundvatten. Rapport 2008: Länsstyrelsen i Dalarnas län. Verifiering av kemisk status för grundvatten i anslutning till Badelundaåsen inom Borlänge, Säters och Hedemora kommuner. Rapport 2010: Länsstyrelsen i Dalarnas län. Verifiering av kemisk status för grundvatten i anslutning till Badelundaåsen inom Avesta kommun. Rapport 2010:06. 4 Länsstyrelsen i Dalarnas län. Grundvattenundersökningar i Dalarna Rapport 2012: Länsstyrelsen i Dalarnas län. Grundvattenundersökningar i Malung-Sälens kommun PM 2013: Länsstyrelsen i Dalarnas län. Utvärdering av grundvattenundersökningar samt förslag till regional miljöövervakning av grundvatten i Dalarna. PM 2014:01.

7 RAPPORT Datum Ärendenummer (58) 7. Länsstyrelsen i Dalarnas län. Regionalt miljöövervakningsprogram för Dalarna Länsstyrelsen i Dalarnas län. Vattenförsörjningsplan Dalarnas län. Rapport 2012: Länsstyrelsen i Dalarnas län. Materialförsörjningsplan Dalarnas län. Rapport 2012: Gotland Grundvatten på Gotland har hög sårbarhet jämfört med övriga landet. Grundvattenfrågor har fått ökad uppmärksamhet under de senaste åren, men enligt de undersökningar av grundvattnet som görs kan man dock inte se någon tydlig förändring i positiv riktning. Resultat Problem med grundvattenkvaliteten och grundvattenkapacitet finns inom vissa områden på Gotland. Stora uttag av grundvatten kan orsaka försämrad vattentillgång och försämrad vattenkvalitet, till exempel genom att salt grundvatten tränger upp i det söta grundvattnet. Grundvattennivåer och kvantitativ status Under 2016 har extremt låga grundvattennivåer uppmätts och uppmärksammats på Gotland och de låga nivåerna har lett till stora konsekvenser för dricksvattenförsörjningen. Som en följd har Region Gotland bland annat genomfört insatser som bevattningsförbud, sänkt ledningstryck, informationskampanjer, förflyttning av vatten med lastbil och inventering av nya potentiella grundvattenförekomster. För enskilda brunnar finns indikationer på att de fastighetsägare som även andra år tvingats hämta vatten på så kallade kommunala tappställen har tvingats börja tidigare under 2016 i jämförelse med andra år. Rapporter har inkommit om fall där enskilda brunnar utan tidigare kända kapacitetsproblem detta år helt har sinat. Länsstyrelsen har genomfört informationskampanjer riktade till fastighetsägare med enskild brunn, samt fortsatt regional miljöövervakning av grundvattennivåer i 10 bergborrade brunnar. Sedan 1960 har Sveriges geologiska undersökningar två gånger i månaden gjort nivåmätningar i grundvattenrör i närheten av Roma. Resultaten har under sommaren 2016 löpande redovisats via pressmeddelande 1. Nivåerna har 2016 genomgående varit under det normala. Grundvattnets kvalitet För de fastigheter som tar vatten från egen brunn är problem med vattenkvaliteten vanligt. Genom ett samarbete mellan Region Gotland, SGU och Länsstyrelsen analyserades 2015 vattnet i 200 enskilda brunnar. En 1

8 RAPPORT Datum Ärendenummer (58) rapport sammanställdes i början av 2016 och resultat visar att 35 procent av de enskilda vattentäkterna i länet periodvis är otjänliga på grund av bakterier och att cirka 25 procent av vattentäkterna har för höga kloridhalter 2. Det hittas även förhöjda halter av bor i det gotländska grundvattnet. Anledningen till detta är oklar, likaså riskerna. Flera kommunala grundvattentäkter har visat sig vara påverkade av bekämpningsmedelsrester. Barn och kvinnor i fertil ålder är särskilt känsliga för miljögifter. Arbetet med vattenskyddsområden fortskrider, under 2016 har två vattenskyddsområden vunnit laga kraft och arbete med ytterligare fem områden prioriteras. Region Gotland och Länsstyrelsen arbetar även inom projektet Dialogprocess för vattenskyddsområden, med syfte att få en effektivare hantering av bildandeprocessen, och en bättre och tydligare dialog mellan olika aktörer. Projektet är ett av fem delprojekt som finansieras av Havs- och vattenmyndigheten 3. Ytterligare ett av projekten handlar om grundvatten; framtagandet av ett informationsmaterial kring enskild vattenförsörjning som särskilt ska belysa Gotlands grundvattensituation. Arbetet med att åtgärda enskilda avlopp inom Region Gotlands arbetsgrupp Klart Vatten har fortsatt under året. Sedan 2010 har Klart Vatten fattat beslut om förbättringsåtgärder för ungefär 3500 avloppsanläggningar. Av totalt cirka enskilda avlopp beräknades vid starten upp mot 7000 inte nå upp till dagens krav på rening. Länsstyrelsen har under 2016 påbörjat arbetet med att ta fram en regional vattenförsörjningsplan. Planens syfte är att ur ett flergenerationsperspektiv säkerställa vattenförsörjningen på Gotland och arbetet beräknas bli färdigt Vid miljöprövning av verksamheter som till exempel grus- och bergtäkter läggs stor vikt vid eventuell påverkan på grundvattennivån, men etablering av nya verksamheter har ändå tillåtits. Analys och bedömning Länsstyrelsen bedömer även i år att målet inte är möjligt att nå till 2020 med idag beslutade styrmedel. Grundvattenfrågor har fått en ökad uppmärksamhet, men genomförandet och effekten av åtgärder tar lång tid. Utvecklingen i miljön är neutral. Under de senaste åren har flera betydelsefulla insatser i samhället skett som bedöms gynna miljötillståndet, men effekten är inte tydlig. På Gotland finns en säsongsmässig och geografisk variation i grundvattentillgång. Gotlands ofta tunna jordtäcke och sprickiga berggrund Vatten på Gotland:

9 RAPPORT Datum Ärendenummer (58) medför snabba förbindelser mellan yt- och grundvatten via spricksystem, vilket gör grundvattnet känsligt mot exempelvis föroreningar. De låga grundvattennivåerna 2016 på Gotland beror främst på de senaste årens knappa nederbörd, men ger även en försmak på vilka utmaningar framtida klimatförändringar kan ge. Åtgärdsprogram upprättas i syfte att allt vårt grundvatten skall uppnå god status. Undersökningar av grundvattnet som görs visar dock ingen tydlig förändring i positiv riktning. Inom samhällsplaneringen arbetar Region Gotland för en framtida hållbar dricksvattenförsörjning och grundvattenfrågorna är tydligt prioriterade. I arbetet med fördjupade översiktsplaner, samt vid nyexploateringar, är vattenfrågan central, då det ställs krav på att redovisa att tillräckligt mycket vatten av god kvalitet finns 4. Ett ökande bebyggelsetryck i attraktiva områden kan orsaka lokal negativ påverkan på grundvattennivåer och vattenkvalitet. Kännedomen om befintliga grundvattenuttags storlek och deras långsiktiga påverkan på grundvattennivåerna behöver förbättras. Vid prövning av olika typer av verksamheter och åtgärder bör man tydligare redovisa uttag, samt områdespåverkan på grundvattnet. Flera större prövningar av bergtäkter har genom åren genomförts på Gotland, med nedprioriterat skydd av grundvatten som slutligt utfall. För att förenkla för både myndigheter och aktörer skulle det vara önskvärt att även grundvattenuttag omfattades av bestämmelserna om anmälningspliktiga vattenverksamheter i miljöbalken. Idag är enda möjligheten att söka tillstånd, vilket är en tidskrävande process. För att i framtiden kunna nå miljökvalitetsmålet krävs att förståelsen för Gotlands grundvatten ökar, att arbetet med vattenskyddsområden intensifieras, samt att arbete och rådgivning kring vattenuttag prioriteras. För att nå vattenförvaltningens mål 5 krävs stärkt samarbete mellan Länsstyrelsen och Region Gotland, och även med Havs- och vattenmyndigheten, SGU och Vattenmyndigheterna. MILJÖKVALITETSMÅLET KOMMER INTE KUNNA NÅS TILL 2020 MED BEFINTLIGA OCH BESLUTADE STYRMEDEL OCH ÅTGÄRDER Eus vattendirektiv:

10 RAPPORT Datum Ärendenummer (58) DET GÅR INTE ATT SE EN TYDLIG RIKTNING FÖR UTVECKLINGEN I MILJÖN. 4. Gävleborg Kommenterad [EA1]: Efter rapporteringen 30/11 har Gävleborg ändrat sin bedömning av trendpilen till NEUTRAL. En regional vattenförsörjningsplan har tagits fram och kommunerna inrättar och reviderar fler vattenskyddsområden, men arbetstakten bör öka. Genom vattenförvaltningsarbetet har medvetandet om grundvattnets betydelse och sårbarhet ökat. Resultat Fem procent av grundvattenförekomsterna har otillfredsställande kemisk status. Orsaken är bekämpningsmedelsrester och klorid från vägsalt procent av länets förekomster är i riskzonen för att inte uppnå god kemisk status. Riskerna härrör främst från infrastruktur, spridning av miljögifter från förorenade områden samt bebyggelse. 2 Bristfällig kunskap om kvalité och kvantitet Kunskap om grundvattnets kvalitet inhämtas främst från råvattenkontrollen som vattenproducenterna bedriver. Övervakning sker även inom de regionala och nationella provtagningsprogrammen. Resultat från 2015 års nationella screeningsövervakning avseende högfluorerade ämnen visar att halter fanns i 9 av19 undersökta grundvatten, dock i låga halter. Kunskapsluckor finns fortfarande för många grundvattenförekomster vad gäller kvalitet och nivåer. Två grundvattenförekomster riskerar att inte uppnå god kvantitativ status. Nationella nivåmätningar görs i sju stationer i länet. Grundvattennivåer i magasin i länets sydöstra delar har visat på låga nivåer under hela året. Uttag från stora grundvattenmagasin kompenseras oftast av naturlig eller konstgjord infiltrering från ytvatten. Grundvattenmagasin i kustområden har lokalt legat lågt under sommar-höst, vilket drabbar enskilda brunnsägare. 3 Kunskapsbrister finns om hur mycket vatten som tas ut respektive grundvattenbildning. Åtgärder på regional nivå En regional vattenförsörjningsplan för länet blev klar Länsstyrelsen har skrivit överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning med alla kommuner. 5 Länsstyrelsen anordnade även tre seminarier under året för länets kommuner angående miljökvalitetsnormer, klimatanpassning samt lagen om allmänna vattentjänster, med gemensam inriktning mot dagvattenhantering.

11 RAPPORT Datum Ärendenummer (58) Vägsaltanvändning har generellt minskat de senaste åren, men variationer är stora mellan vintersäsongerna. Trafikverket arbetar med översyn av vägsaltsanvändning. Trafikverket och kommuner behöver arbeta mer med översyn av saltanvändning samt inrätta grundvattenskydd vid vägar som riskerar att förorena befintliga och framtida vattentäkter. Rådgivning till lantbrukare pågår om förbättrad hantering av bekämpningsmedel och gödselmedel. Rådgivningen bör kopplas mer mot områden som har eller riskerar miljöproblem 6,7. Åtgärder på kommunal nivå Fler kommuner är på gång med VA-planer samt planer på uppdatering av skyddsområden. Vattenförsörjning uppmärksammas i högre grad i översiktsoch detaljplaneringen. Några förekomster har kvalitetsproblem med rester av bekämpningsmedel samt höga kloridhalter. Åtgärder i kommunala vattentäkter har satts in för att reducera bekämpningsmedelsrester, men det bör utredas var källan är. Förhöjda halter av kväve har påträffats i några förekomster. Kommunerna arbetar med att inventera och åtgärda bristfälliga enskilda avlopp, men arbetet behöver intensifieras. Analys och bedömning Länsstyrelsen bedömer att målet är nära att nås till år De styrmedel som finns idag bedöms dock inte vara tillräckliga för att uppnå målet om grundvatten av god kvalitet. Det går inte att se någon tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Inrätta skyddsområden 25 procent av länets befintliga vattentäkter saknar idag skydd och nära 60 procent behöver ses över. Arbetet med nya vattenskyddsområden pågår i kommunerna men inga nya skyddsområden har fastställts under året. Arbetstakten med att inrätta och revidera skydd bör öka, vilket inte sker idag på grund av bristande resurser. Förbättra kunskapsläget Kunskapsläget om grundvattnet har ökat i och med vattenförvaltningsarbetet. Den samlade övervakningen från regionala och nationella miljöövervakningen samt råvattenkontrollen har höjt kunskapsläget. Dock är kunskapen fortfarande låg i många grundvattenförekomster. Fokus i åtgärdsarbetet bör ligga på länets 32 riskklassade förekomster. Behov av satsningar Länsstyrelsen ser behov av att upprätta en materialförsörjningsplan för att nå en hållbar utvinning av ballastprodukter. Nationell vägledning behövs för hantering av och samsyn i materialförsörjningsplaneringen.

12 RAPPORT Datum Ärendenummer (58) Länsstyrelsen är restriktiv med att ge nya tillstånd till grustäkter i grusåsar med dricksvattenuttag. Vad gäller uttag av naturgrus är trenden nedåtgående i länet. I en stor andel av de åsar som är viktiga för dricksvattenförsörjningen finns dock fortfarande grustäkter. Statistik från SGU visar att naturgrus används i högre grad än i övriga Sverige trots att ersättningsmaterial skulle kunna användas. 8 Ökade krav bör ställas på att ersättningsmaterial ska användas där det är möjligt. Länsstyrelsen har tagit fram en riskbedömning av klimateffekter på några kommunala vattentäkter i länet. En riskbedömning behöver göras för alla kommunala vattentäkter. Det finns ett stort antal nedlagda verksamheter med förorenade områden som löper hög risk att läcka föroreningar till grundvattnet. En ökad satsning på undersökningar och sanering av dessa områden behövs. Data från enskilda brunnar bör samlas i nationell databas. Krav på råvattenprovtagning behöver ställas på vattenproducenter, anpassat efter vattenförvaltningens behov. Dricksvatten från allmänna vattenverk håller generellt bra kvalitet. Många invånare i länet tar dricksvatten från egen brunn och många av dessa har kvalitetsproblem. De största problemen är radon, uran samt bakterier från avlopp. Insatserna bör öka för att informera enskilda brunnsägare om vikten av att undersöka kvaliteten och att följa vattenskyddsområdesföreskrifterna. Bristfällig kunskap om grundvattenskvalitén och nivåer har negativa konsekvenser för växt- och djurliv i angränsande ekosystem. Det nationella arbetet med att utforma ett verktyg att hitta känsliga områden samt bedöma påverkan är därför mycket viktigt. Referenser 1. Regionalt miljöövervakningsprogram i Gävleborgs län, , Databasarkivet hos Sveriges Geologiska Undersökningar Grundvattennätet, Sveriges geologiska undersökning (SGU). 4. Regional vattenförsörjningsplan för Gävleborgs län (lst 2015:4)

13 RAPPORT Datum Ärendenummer (58) 5. Halland Grundvatten av god kvalitet Tillräckligt med data saknas för att påvisa om det skett någon förändring av grundvattnets kvalitet, men bekämpningsmedel, förhöjda nitrathalter och höga halter av PFAS har påvisats. Grundvattennivåerna har varit mycket låga under en längre period vilket resulterat i bevattningsförbud i södra Halland. RESULTAT Den regionala miljöövervakningen visar inte på någon större förändring av grundvattnets kemiska kvalitet under det senaste året. Kunskapsbristen är fortfarande stor och därför behövs ytterligare övervakning för att kunna göra säkra bedömningar av hur mänsklig verksamhet påverkar grundvattnet. Resultat från Naturvårdsverkets nationella screening av PFAS visar på betydelsen av att fortsätta utveckla övervakningen så att ämnen som tidigare inte provtagits kan fångas upp. Arbetet med bildande av eller revidering av befintliga vattenskyddsområden pågår i länet och alla större allmänna vattentäkter har vattenskyddsområden enligt miljöbalken. Arbetet med en regional vattenförsörjningsplan har avstannat. Grundvattnets kvalitet och grundvattennivåer Regional miljöövervakning av källor och enskilda brunnar visar inte på någon signifikant förändring av grundvattnets kvalitet jämfört med tidigare år. Bekämpningsmedelsrester, både tillåtna och avregistrerade, samt förhöjda nitrathalter från växtnäringsläckage har hittats i källor och enskilda brunnar i framför allt jordbruksintensiva områden. De uppmätta bekämpningsmedelshalterna har varit under gränsvärdet för otjänligt i egenskap av dricksvatten (1). Resultat från Naturvårdsverkets nationella screening av PFAS samt kommunernas råvattenkontroll påvisar halter som överstiger Livsmedelsverkets åtgärdsgräns för dricksvatten (2) vid tre lokaler i länet. På regional nivå görs inga grundvattennivåmätningar, men nivåmätningar av Sveriges geologiska undersökning (SGU) visar att grundvattentillgången har varit nära det normala i större grundvattenmagasin merparten av året. I små grundvattenmagasin har

14 RAPPORT Datum Ärendenummer (58) grundvattentillgången varierat geografiskt, men framför allt under året, med tillgångar nära och över det normala i början av året och med tillgångar under till mycket under det normala under de torra sommar- och höstmånaderna (3). För att säkra vattenförsörjningen och tillgodose viktiga samhällsfunktioner infördes bevattningsförbud under en period i södra Halland. LÄNSSTYRELSEN 27(46) God kemisk och god kvantitativ grundvattenstatus En av länets 61 grundvattenförekomster har otillfredsställande kemisk status med avseende på förhöjda nitrathalter. Övriga förekomster uppnår god kemisk status, men drygt 60 procent av de här förekomsterna saknar helt kemisk underlagsdata och ska därför enligt riktlinjer betraktas uppnå god kemisk status. Ca 2/3 av förekomsterna har bedömts vara i riskzonen att inte uppnå god kemisk status år 2021 med avseende på bland annat bekämpningsmedel, nitrat samt nationell påverkansanalys (4). Alla grundvattenförekomster har god kvantitativ status och inga har bedömts vara i riskzonen att inte uppnå god kvantitativ status år 2021 (5). Bevarande av naturgrusavlagringar Uttaget av naturgrus i Halland uppgår till drygt 0,55 miljoner ton/år och utgör ca 17 procent av den totala användningen av ballast. De senaste åren har andelen uttaget naturgrus minskat något, men den totala mängden har ökat. Beslut om framtagande av en regional materialförsörjningsplan saknas. ANALYS OCH BEDÖMNING Länsstyrelsen bedömer att målet inte är möjligt att nå till år 2020 med i dag beslutade styrmedel. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i grundvattnet. Det saknas i många fall underlag för att kunna utvärdera tillståndet i grundvatten och det är inte otänkbart att hittills okända ämnen påträffas med ökad kunskap och med förbättrad övervakning. Grundvattennivåerna fluktuerar naturligt under året, men klimatförändringar och ett ändrat nederbördsmönster leder till nya förutsättningar och utmaningar för att klara en hållbar och robust vattenförsörjning. Insatser måste ske förebyggande redan i planeringsstadiet, såsom översiktsplaner, material- och vattenförsörjningsplaner. Grundvatten behöver även beaktas i större utsträckning än vad det gör i dag i tillstånd och tillsyn enligt kap 9 och kap 11 i miljöbalken.

15 RAPPORT Datum Ärendenummer (58) Vattenskyddsområden och regionala vatten- och materialförsörjningsplaner I Halland finns i dag 55 allmänna grundvattentäkter varav 33 har vattenskyddsområden enligt 7:21 Miljöbalken. Alla större allmänna grundvattentäkter har vattenskyddsområden enligt miljöbalken och översyn pågår för ett flertal. De flesta allmänna vattentäkterna bör ha fått ett fullgott skydd till år 2020, men för enskild dricksvattenförsörjning och viktiga områden för framtida dricksvattenförsörjning saknas oftast skydd. För att peka ut områden och geologiska formationer som är av stor betydelse för länets nuvarande och framtida dricksvattenförsörjning behöver länsstyrelsen ta fram en regional vattenförsörjningsplan. Därtill behöver länsstyrelsen ta fram en regional materialförsörjningsplan för att öka kunskapen om och bedömningen av vilka naturgrusavlagringar som måste sparas för vattenförsörjningen. LÄNSSTYRELSEN 28(46) Miljöövervakning För att kunna göra säkra bedömningar av kemisk och kvantitativ status samt för att kunna prioritera åtgärder och följa upp effekter av insatta åtgärder krävs att grundvattenövervakningen utvecklas. Antalet provtagningslokaler måste öka, men också kunskapen om vilka ämnen som finns i grundvattnet. Med återkommande screening kan kända ämnen samt eventuella ämnen som vi idag inte har vetskap om fångas upp. I vattenförekomster som utnyttjas för dricksvattenförsörjning bör mikrobiologiska parametrar provtas. Kvantitativa mätningar görs enbart på nationell nivå och då på ett fåtal platser i länet. Bekämpningsmedelsrester Kontinuerlig utbildning och råd till sprutförare och brukare, i form av bland annat obligatoriska sprutförarutbildningar och Greppa näringens frivilliga rådgivning, är betydelsefulla insatser i arbetet med att anpassa jordbruksdriften för att minska växtnäringsläckage och bekämpningsmedelsanvändning. En annan viktig åtgärd är att värna om de skyddsavstånd, skyddsområden och skyddszoner som enligt föreskrifter och rekommendationer finns för grund- och ytvatten. REFERENSER 1. LIVSFS 2001:30, SOSFS 2003:17 2. Åtgärdsgräns för dricksvatten är PFAS (summan PFBS, PFHxS, PFOS, 6:2 FTS, PFBA, PFPeA, PFHxA, PFHpA, PFOA, PFNA, PFDA) >90 nanogram/liter,

16 RAPPORT Datum Ärendenummer (58) 4. Nationell påverkansbedömning av grundvatten 2013, Sweco, Jämtland Bedömning: NÄRA Trend: Neutral Länet är förhållandevis rikt på grundvatten av god kvalitet. För att ge en säker dricksvattenförsörjning behöver viktiga grundvattenresurser ges ett bra skydd och beaktas i samhällsplaneringen. Kunskapen om grundvattnets kvalitet och kvantitet samt påverkan på angränsande ekosystem behöver öka. Resultat Skydd av dricksvattentäkter Ett stort hot mot måluppfyllelse är en för låg takt i skyddsarbetet av de kommunala dricksvattentäkterna i länet. Endast sju procent har vattenskyddsområden fastställda enligt miljöbalken. Regionala och kommunala åtgärder Ett omfattande arbete med att inrätta nya och revidera gamla vattenskyddsområden pågår i kommunerna, vilket är en positiv utveckling. 17 ärenden finns hos Länsstyrelsen för fastställande och enligt kommunernas planering kommer fler ansökningar lämnas fram till Kommuner utför tillsyn av samfällda vattentäkter som ett led i att stärka skyddet för dessa vattentäkter som annars saknar formellt vattenskydd. Planera för en långsiktig och säker dricksvattenförsörjning Regionala åtgärder En regional vattenförsörjningsplan finns sedan 2014 framtagen för länet. Planen pekar ut regionalt betydelsefulla vattenresurser för dricksvattenförsörjningen. I november 2015 hölls ett seminarium riktat till länets kommuner om dricksvatten av god kvalitet även i ett förändrat klimat. Ett nytt åtgärdsprogram för miljömålen har tagits fram i samverkan med kommunerna under 2016 som bl.a. syftar till att förbättra planeringen för en långsiktig och säker dricksvattenförsörjning, öka skyddet av våra dricksvattentäkter samt öka kunskapen om grundvattnets kvalitet.

17 RAPPORT Datum Ärendenummer (58) Kommunal åtgärder Arbete med vatten- och avloppsplanering fortgår i flera kommuner. Medvetenheten om dricksvattnets sårbarhet och grundvattnets betydelse har ökat. Kommuner med ytvattentäkter ser över möjligheterna att etablera nya grundvattentäkter. Arbete med framtagande av reservvattentäkter för ett par kommuner har också inletts. Möjligheterna till en säkrare vattenförsörjning i Östersundstrakten ses över, bland annat genom kartläggning av grundvattenresurser. Grundvattnets kvalitet och kvantitet Av länets cirka 230 grundvattenförekomster bedöms fyra ha otillfredsställande kemisk status. Alla bedöms ha god kvantitativ status. Tillräckligt underlag saknas dock för att göra säkra bedömningar. Årets vädersituation har lett till lägre grundvattennivåer än normalt vilket i ett par fall påverkat den kommunala vattenförsörjningen. Undersökningar som gjorts i kommunala vattentäkter, samt i områden med risk för påverkan, har visat på grundvatten av god kvalitet, men också på förekomst av rester av bekämpningsmedel från tidigare användning av ogräsbekämpningsmedel och klorid från vägsalt. Lokalt finns problem med höga halter av radon och uran. Regionala åtgärder Screening av PFAS-ämnen i yt- och grundvatten som gjordes 2015 visade på generellt låga alternativt inte påvisbara halter av dessa ämnen i dricksvattentäkter. Länsstyrelsen arbetar vidare med att ta fram åtgärdsplaner för länets 21 vattensystem. I planerna beskrivs tillstånd och förutsättningar samt prioritering av viktiga åtgärder, inklusive tillsyn och behov av kunskapsuppbyggnad. Länsstyrelsen genomför sedan ett par år ett tillsynsprojekt riktat mot husbehovstäkter som ligger inom utpekade grundvattenförekomster. Analys och bedömning Den tidigare bedömningen om att länet är nära att nå miljökvalitetsmålet till år 2020 kvarstår. Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram har bidragit till en ökad takt i vattenskyddsarbetet och till att flera kommuner kommit i gång med vaplanering. Fördröjningen i fastställandet av det senaste åtgärdsprogrammet för vattenförvaltningen riskerar att arbetet tappar fart. Inga ytterligare kommuner har påbörjat arbete med va-planering under året. Utökad övervakning av grundvatten är fortfarande nödvändig för att uppfylla kraven inom vattenförvaltningen och miljökvalitetsmålet. Tillämpningen av de befintliga styrmedlen inom samhällsplanering, vattenförvaltning samt tillsyn och tillståndsprövning behöver också förbättras för att nå måluppfyllelse. Sammantaget har därför trenden ändrats från positiv till neutral för att uppnå miljökvalitetsmålet. Kommenterad [NJ2]: Jag saknar Trenden är. eftersom.

18 RAPPORT Datum Ärendenummer (58) Skydd av dricksvattentäkter Kommunernas arbete med att ta fram nya och revidera gamla vattenskyddsområden ökar möjligheten att nå miljökvalitetsmålet. Detta arbete, samt tillsyn inom vattenskyddsområden, behöver prioriteras högt, av såväl kommunerna som av Länsstyrelsen och nationella myndigheter. Skyddet av samfällda dricksvattentäkter behöver ses över och stärkas. För att kunna göra relevanta skyddsområden för länets många berggrundvattentäkter efterfrågas mer kunskap om och kartering av berggrunden i länet. Planera för en långsiktig och säker dricksvattenförsörjning Grundvattenfrågor behöver komma in i ett tidigt skede i den kommunala planeringen och är en förutsättning för att nå målet. Det är angeläget att arbetet med va-planering får en fortsatt hög prioritet i kommunerna och inte stannar av, samt att de kommuner som ännu inte kommit igång med va-planering gör det. Utbildningsinsatser, ett förbättrat planeringsunderlag samt ökad samverkan mellan och inom myndigheter och kommuner är exempel på insatser som behöver förstärkas för att värna vattenresurserna, nå en effektiv planering för vatten och genomföra åtgärder. Hur dessa åtgärder ska finansieras behöver klargöras för att åtgärdsplaneringen ska bli verksam. Grundvattnets kvalitet och kvantitet Grundvattnets kvalitet och kvantitet är generellt sett god i länet. Flera kommunala dricksvattentäkter har grundvattnet av sådan kvalitet att det inte behöver behandlas. Kunskapen om vattenkvaliteten i enskilda och samfällda vattentäkter är bristfällig och behöver förbättras. Även om vattenförvaltningsarbetet har bidragit till en ökad kännedom om grundvattnets kvalitet måste dagens övervakning av grundvatten utökas. Kommunernas råvattenkontroll behöver förbättras och här kan ytterligare styrmedel vara nödvändiga. Materialförsörjning Behovet av materialförsörjningsplan bedöms vara litet i länet i stort, även om behov finns för vissa expansiva områden. Materialförsörjningen behöver beaktas i samhällsplaneringen på samma sätt som vattenförsörjningen. Länsstyrelsen arbetar för att täkter av naturgrus inte ska öppnas om naturgrusförekomsten är betydelsefull för nuvarande eller framtida dricksvattenförsörjning.

19 RAPPORT Datum Ärendenummer (58) 7. Jönköping Generellt sett är kvaliteten på grundvattnet bra i länet. Men på sina håll förekommer det problem med förorenat grundvatten. Att sanera dessa grundvattenförekomster är dyrt och komplicerat. Förebyggande arbete genom till exempel bildande av vattenskyddsområden är därför viktigt. Resultat Åtgärder på regional nivå Trafikverket har genomfört åtgärder längs med vägavsnitt för att minska konsekvenserna för vattenskyddsområden efter olycka Länsstyrelsen har tagit beslut om ett nytt vattenskyddsområde i Dykärr, Habo kommun Åtgärder kommunal nivå Flera kommuner jobbar med att ta fram underlag för vattenskyddsområden Åtgärder näringsliv Sanering av förorenat grundvatten i Vaggeryds kommun Det finns ett antal förorenade grundvattenmagasin i länet. I ett par pågår det sanering, vilket är en dyr och komplicerad process. Under de senaste åren har grundvattenfrågan lyfts, inte minst på grund av EUs ramdirektiv för vatten. Det minskar risken för att nya grundvattenförekomster förorenas, men resurser saknas för att arbetet ska ske effektivt. Grundvatten är en viktig resurs för vår vattenförsörjning. I Jönköpings län fanns det 99 allmänna grundvattentäkter under år 2014, varav 21 saknar vattenskyddsområde. De som saknar vattenskyddsområden försörjer få personer men alla allmänna täkter bör ha vattenskyddsområde. Skyddade grundvattentäkter i Jönköpings län står för 98 procent av allt grundvattenuttag 1. Vattenskyddsområden är områden med specialbestämmelser för verksamheter som riskerar att förorena vattnet på kort och lång sikt. Det innebär till exempel särskilda regler om kemikaliehantering och spridning av bekämpningsmedel. Arbete pågår med bildande/revidering av cirka 20 vattenskyddsområden (även ytvatten) i länet. Ett område beslutades under år De flesta av länets vattenskyddsområden är gamla och kan behöva uppdateras. En regional vattenförsörjningsplan blev klar under hösten Alla länets kommuner har varit delaktiga i framtagandet av planen. Tre kommuner i länet

20 RAPPORT Datum Ärendenummer (58) har aktuella lokala vattenförsörjningsplaner i dagsläget. Det finns ingen aktuell materialförsörjningsplan för länet. Under år 2016 var det rekordlåga grundvattennivåer, särskilt i de östra delarna av länet. Länsstyrelsen och kommunerna har fått in rapporter om att cirka 100 enskilda brunnar har sinat. Det faktiska antalet lär vara mycket större då inte alla kommer myndigheterna till kännedom. Räddningstjänsternas arbetsbelastning har ökat markant under perioden eftersom många enskilda hushåll har varit i behov av vattentransporter. Åtta nivåmätare är utplacerade för att ge en tydligare bild över grundvattennivåernas variation i länet. Fler stationer lär tillkomma. Arbetet ingår i ett regionalt miljöövervakningsprogram 3. I åtgärdsprogrammet för Anpassning till ett förändrat klimat 4 ingår tre åtgärder med koppling till grundvatten och dricksvattenförsörjning. Dessa handlar om torka. Ett nytt regionalt åtgärdsprogram för vattnets miljömål, däribland Grundvatten av god kvalitet kommer att börja gälla från år År 2016 fanns 45 tillståndspliktiga grustäkter i drift i Jönköpings län. Ingen ny grustäkt har öppnats under år En grustäkt har avslutats. Grundvattnets kvalitet och god kemisk vattenstatus De föroreningar som har uppmätts i grundvattnet i Jönköpings län är främst rester av bekämpningsmedel och nitrat. Fem av länets 209 grundvattenförekomster bedöms ej uppnå god kemisk status enligt EUs vattendirektiv. De fem har bland annat problem med halter av PAH, arsenik, trikloretylen, nitrat eller bekämpningsmedel. Det finns idag stora kunskapsluckor om hur läget ser ut i länet eftersom provtagningarna är få. För att bedöma riskerna för att grundvattnet inte kommer klara gränsvärdena i vattendirektivet utgår man därför från om det finns kända föroreningsrisker i nära anslutning till grundvattenförekomsterna, till exempel industrier som använder mycket kemikalier. Inom vattenförvaltningen har man bedömt att 52 grundvattenförekomster riskerar att inte uppnå god status till år Miljökvalitetsmålet omfattar dock allt grundvatten och inte bara det som ingår i vattenförvaltningen. Det pågår eller har genomförts flera saneringar av områden med förorenat grundvatten i länet. I Värnamo stad pågår sanering av före detta Värnamotvätten. Saneringsåtgärden sker i flera steg vilket bland annat innebär att man pumpar upp och renar grundvatten samt stimulerar bakterier till naturlig nedbrytning av föroreningen i marken. Åtgärdar bland annat risken för försämrad dricksvattenkvalitet i den kommunala vattentäkten. Kommunen är huvudman för projektet som finansieras av statliga bidrag och kommunen.

21 RAPPORT Datum Ärendenummer (58) I Hillerstorp pågår en mindre saneringsåtgärd där uppumpat grundvatten renas från klorerade alifatiska kolväten. Åtgärden pågår i väntan på att den huvudsakliga föroreningen på anslutande fastighet saneras. Analys och bedömning Målet är delvis uppnått eller kommer delvis att kunna nås. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Generellt sett är kvaliteten på grundvatten god i länet. Det finns dock problem med förorenat grundvatten på sina håll. Eftersom omsättningstiden är lång och sanering är en dyr och tidsödande process kommer dessa problem finnas kvar under lång tid. Det finns även en risk att förorenade områden och pågående verksamheter fortsätter att förorena grundvattnet. De ovanligt låga grundvattennivåerna under år 2016 kan innebära att åtgärder inom grundvattenuttag och bildande på sikt kan bli aktuella. Viktiga lagar som styr skyddet av grundvattnet finns inom miljöbalken och plan- och bygglagen. Flera av de befintliga lagarna och reglerna används inte i tillräckligt stor utsträckning. De största anledningarna till detta är att kunskap och resurser saknas. Om dricksvattenutredningen, som har varit ute på remiss, antas kan det innebära att förutsättningarna för att nå miljökvalitetsmålet förbättras. Ett problem för målets uppfyllande är att det tar mycket lång tid innan vattenskyddsområden tas fram och fastställs. Vattenskyddsområden är viktiga för att säkerställa en säker vattenförsörjning. En anledning till att det inte går att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön är att få grundvattenmagasin i länet är provtagna. Det är därför svårt att få en klar bild av hur stort problemet med förorenat grundvatten är. Det pågår därför provtagning för att täcka kunskapsluckorna. Under år 2016 har fem källor provtagits som en del i kunskapsinsamlingen. Referenser 1. indikatorn Vattenskyddsområden (under Grundvatten av god kvalitet) 2. Länsstyrelsen i Jönköpings län, meddelande nr 2015:31. Regional vattenförsörjningsplan för Jönköpings län 3. Länsstyrelsen i Jönköpings län, meddelande 2014:23. Regionalt miljöövervakningsprogram för Jönköpings län Programområde Sötvatten, delprogram Källor 4. Länsstyrelsen i Jönköpings län, meddelande 2014:27. Anpassning till ett förändrat klimat. Åtgärdsprogram Jönköpings län. 5.

22 RAPPORT Datum Ärendenummer (58) 8. Kalmar Utvecklingstakten i det nuvarande förebyggande arbetet med att skydda vårt dricksvatten går för långsamt och behöver bli mer långsiktigt. Året 2016 har präglats av ringa nederbörd som resulterat i en akut vattenbrist på Öland och senare även vattenbrist i sydöstra Sverige. Resultat Under våren 2016 uppmärksammades att vattennivåerna vid de allmänna vattentäkterna på Öland var lägre än normalt till följd av låg nederbörd och avsaknad av snötäcke. Vissa diken och kanaler var tidigt helt torra. Den nödvändiga påfyllnaden av grundvattenmagasinen uteblev och grundvattennivåerna har fortsatt att sjunka. Detta följde dessutom på år med nederbördsunderskott (2014/2015). Då vattenbristen på Öland bedömdes akut har ett antal åtgärder varit nödvändiga att genomföra; vattentransporter med tankbilar från fastlandet, en ny vattenledning mellan fastlandet och Öland, utökad läcksökning av ledningsnätet, äldre vattentäkter har tagits i drift och nya har undersöks, bevattningsrestriktioner och informationskampanjer för att minskad vattenförbrukning med mera. Med de åtgärder som vidtagits bedöms läget fortfarande vara kritiskt men under kontroll. Flera fastigheter med enskilda brunnar, främst grävda, har problem med att brunnen sinar. På Öland finns många djurhållande gårdar som har ett stort vattenbehov från egna vattentäkter. För att möjliggöra en prognos över situationen har nivåmätningar utförts regelbundet i ett antal brunnar sedan juli månad. Under hösten har flyggeofysiska mätningar (SkyTEM) genomförts över Öland. SGU planerar att redovisa resultaten under våren Det långvariga nederbördsunderskottet påverkar också den kommunala vattenförsörjningen på fastlandet i länet. Kustkommunerna är i huvudsak beroende av ytvatten från vattendrag och sjöar. På flera platser börjar man nu närma sig den nedre dämnings-/tappningsgränsen för vad som är tillåtet att ta ut. Även i flera grundvattenmagasin i inlandskommunerna börjar vattenbristen bli påtaglig, vilket framför allt påverkar de med enskilda vattentäkter. Flera av länets kommuner har eller är på väg att avsluta arbetet med sin VAplanering. I samband med detta har flera kommuner beslutat sig för att ta fram vattenförsörjningsplaner. Arbetet fortsätter med att revidera och skapa nya vattenskyddsområden. Inga nya har beslutats under året. Under våren 2016 har Länsstyrelsen haft ett inledande möte med SGU om kommande arbete med att ta fram en materialförsörjningsplan för länet. Grundvattennivåer Det saknas en samlad bild av hur grundvattennivåerna varierar i länet över året. Arbete pågår med att hitta lämpliga brunnar/rör som är representativa och som långsiktigt kan användas för en regional nivåövervakning. Det finns ett behov av att kunna bearbeta nivådata tillsammans med bland annat de