Nyhetsblad kvinnohälsa

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nyhetsblad kvinnohälsa"

Transkript

1 Nyhetsblad kvinnohälsa April 2018 Hej! Här kommer vårens andra nyhetsblad från Kunskapscentrum kvinnohälsa. De senaste veckorna har vi arbetat intensivt med att färdigställa årsrapporten och nu är den här. Målet med rapporten är att ge en bild av det sexuella och reproduktiva hälsoläget i Skåne samt att beskriva de hälsovårdsinsatser som erbjudits på barnmorskemottagningarna under det gångna året. Vi kan konstatera att den sexuella och reproduktiva hälsan är god för de allra flesta kvinnor i Skåne men att det finns skillnader mellan grupper, både vad gäller hälsoutfall och vård. I år ger vi i samarbete med Kunskapscentrum barnhälsovård också ut en fördjupad rapport som handlar om föräldrastöd i grupp. Årsrapporten släpptes den 19 april. Siffror från Socialstyrelsen visar att Skåne sticker ut när det gäller rökning under graviditet. Skånska kvinnor röker mer än det nationella genomsnittet. I nyhetsbladet kan ni ta del av en kartläggning av hur det tobaksförebyggande arbetet ser ut på barnmorskemottagningarna i Skåne. Vi tipsar även om ett nytt kunskapsunderlag från barnmorskeförbundet som handlar om hur man kan arbeta med levnadsvanor i samband med graviditet. Som vanligt ryms också en hel del annan information i bladet som vi hoppas ska vara av intresse. Trevlig läsning! Anna Kjellbom Teamledare Kunskapscentrum kvinnohälsa 1

2 Ny årsrapport om den sexuella och reproduktiva hälsan i Skåne Kunskapscentrum kvinnohälsa har släppt ny årsrapport om den sexuella och reproduktiva hälsan utifrån det arbete som görs på Skånes barnmorskemottagningar. Den sexuella och reproduktiva hälsan är god för de allra flesta kvinnor i Skåne men det finns skillnader mellan grupper, både vad gäller hälsoutfall och vård. I år har vi tillsammans med Kunskapscentrum barnhälsovård lagt särskilt fokus på föräldrastöd i grupp och här ser vi en ojämlik fördelning av stödet från hälso- och sjukvården. De senaste årens minskade deltagande i föräldragrupper ses framförallt i områden där många av familjerna har knappa socioekonomiska resurser. Det finns också stora skillnader inom flera områden. Gravida med längst utbildning får fyra gånger så ofta stöd som de gravida med kortast utbildning. Ungefär dubbelt så stor andel av de gravida födda i Sverige får extra stöd jämfört med gravida födda utanför Europa. De stora skillnader som finns mellan grupper baserat på födelseland och utbildningslängd tyder på att vårdutnyttjandet vad gäller psykisk ohälsa och förlossningsstöd inte är jämlikt fördelat i befolkningen. - Vi ser att ojämlikheten är stor inom flera områden, vilket är djupt bekymrande. Tillgången till mödraoch barnhälsovård kan ha stor påverkan på ett barns hälsa över tid. Samtidigt vet vi att fortbildning och kompetenshöjande insatser kan göra skillnad, säger Marie Köhler, enhetschef för Kunskapscentrum kvinnohälsa. Möjligt trendbrott - förlossningsrädsla och psykisk ohälsa De senaste åren har Skåne legat under rikssnittet när det gäller andel som behandlas för psykisk ohälsa under graviditeten. Statistik från det senaste året tyder på att något fler (6,5 %) får behandling under sin graviditet jämfört med tidigare år. Kvinnor födda utanför Sverige behandlas dock i mindre utsträckning för psykisk ohälsa under graviditeten. Skåne har även legat under rikssnittet och haft en nedåtgående trend vad gäller andelen som får extra stödåtgärder vid förlossningsrädsla. Statistik från 2017 tyder möjligen på ett trendbrott. En ökning noteras från 6,5 procent till 7,3 procent jämfört med föregående år. Högutbildade väljer oftare att göra KUB-test Av de som erbjöds KUB-test valde fler högutbildade och svenskfödda personer att tacka ja. Skillnad i deltagande är störst mellan de som har högst respektive lägst utbildning cirka 41 procentenheter. Färre kvinnor med födelseland utanför Sverige genomgår KUBunder-sökning. Bättre informationsmaterial om fosterdiagnostik till blivande föräldrar med varie-rande förkunskaper och språkförståelse skulle underlätta för barnmorskorna i mödrahälso-vården och möjliggöra ett mer jämlikt erbjudande om KUB-test. Fler gravida är överviktiga vid inskrivning Barnmorskan har en viktig roll i arbetet med levnadsvanor. Övervikt och fetma ökar bland dem som skrivs in i mödrahälsovården i Skåne och det finns stora geografiska skillnader. Det skiljer som mest 34,3 procentenheter mellan kommunen med högst andel överviktiga/feta och den med lägst andel överviktiga/ feta. Fyra rapporter med fokus på jämlik hälsooch sjukvård Kunskapscentrum kvinnohälsas årsrapport släpptes den 19 april och samtidigt släpptes även nya rapporter från Kunskapscentrum barnhälsovård och Kunskapscentrum migration och hälsa. Alla med fokus på jämlik hälso- och sjukvård i Skåne. Ta del av alla rapporter via länkarna nedan. Text: Anna Kjellbom och Emelie Svensson Länkar till rapporterna: Sexuell och reproduktiv hälsa i Skåne - årsrapport 2017 Barnhälsovården i Skåne - årsrapport 2017 Föräldrastöd i grupp inom mödra- och barnhälsovården i Skåne 2017 Jämlik hälso- och sjukvård ur ett migrationsperspektiv 2

3 På gång Kunskapscentrum kvinnohälsa Fortsatt fokus på föräldrastöd Socialstyrelsen har tidigare identifierat föräldrastöd som ett område i behov av utveckling. Det finns också indikationer på att föräldrastödet ser olika ut på barnmorskemottagningarna runt om i Skåne. Därför vill vi satsa på föräldrastödet i år. Ett av temana för vårens utbildningsdagar har varit just föräldrastöd: Vad vill blivande föräldrar ha? Hur möter vi föräldrarnas önskemål och behov? Vilka upplevelser har medarbetare inom mödra- och barnhälsovården av att arbeta med föräldrastöd? I samarbete med Kunskapscentrum barnhälsovård har Kunskapscentrum kvinnohälsa under april gett ut en fördjupad årsrapport som handlar om föräldrastöd i grupp. Rapporten släpptes och presenterades i samband med releasen den 19 april. Tillsammans med Kunskapscentrum för barnhälsovård vill vi nu fortsätta arbetet med att utveckla föräldrastödet bland annat genom fortbildningsinsatser i gruppledarskap. Text: Petra Pålsson Regional riktlinje om psykisk ohälsa i samband med graviditet Mödrahälsovården har en viktig roll i arbetet med psykisk hälsa hos blivande föräldrar. Tidigare i vår publicerades riktlinjen Psykisk ohälsa i samband med graviditet. Den riktar sig främst till barnmorskor inom mödrahälsovården och är tänkt att fungera som ett stöd i arbetet för att främja psykisk hälsa och uppmärksamma psykisk ohälsa. Det är första gången som en regionövergripande riktlinje publiceras inom detta område. Du hittar den tillsammans med övriga riktlinjer som rör barnmorskans arbete på skane.se/barnmorska Har du kommentarer eller frågor får du gärna höra av dig till oss på kunskapscentrum.kh.pv@skane.se Text: Alexander von Schuppler Kommande regionala riktlinjer för mödrahälsovården Inom kort publiceras flera reviderade regionala riktlinjer för barnmorskemottagningarna i Skåne. Nedan följer en sammanfattning av vad som är på gång och hur arbetsprocessen ser ut när nya regionala riktlinjer tas fram för mödrahälsovården i Skåne. Riktlinje för anemiscreening inom mödrahälsovården Vi är glada att meddela att riktlinjen för anemiscreening inom mödrahälsovården är klar för publicering. Föregående riktlinje byggde på ett analyspaket som gick under namnet anemiutredning på laboratorieremissen. Analyspaketet är inte längre tillgängligt och därför specificeras nu vilka prover som gäller när anemiutredning är indicerad vid graviditet. Fördjupad information om hemoglobinopatier Nytt i riktlinjen är ett lite längre avsnitt med fördjupad information om hemoglobinopatier. Efter möte med Expertgrupp för hemoglobinopatier framkom önskemål om ett förtydligande kring när man bör misstänka dessa sjukdomar i samband med graviditet och vägledning för utredning. Arbetsgruppen som arbetat med riktlinjen för anemiscreening har varit Marie Lindroth, verksamhetschef för BMM Sund och specialistläkare i obstetrik och gynekologi, Róbert Pálmason, specialist i hematologi och onkologi samt Annika Sonesson, specialistläkare i klinisk kemi som kom med många värdefulla synpunkter. 3

4 Trombosprofylax, tvillinggraviditet, viktminskningskirurgi och STI Övriga riktlinjer som publiceras i vår gällande graviditet är trombosprofylax under och efter graviditet, handläggning av tvillinggraviditet samt handläggning av gravida kvinnor som genomgått viktminskningskirurgi. På STI-området har revision skett vad gäller provtagning och handläggning av gonorré, klamydia och mykoplasma infektion. Arbetsprocess riktlinjearbete Kunskapscentrum kvinnohälsa ser kontinuerligt över befintliga riktlinjer för mödrahälsovården vad gäller både giltighetstid och aktualitet. När revidering är indicerad sammankallas berörda ämnesexperter för att gå igenom och uppdatera riktlinjen. När faktainnehållet är klart görs en språklig och strukturell översyn på Kunskapscentrum kvinnohälsa och riktlinjerna skickas därefter på remissrunda till berörda parter, primärvård och till kvinnoklinikernas verksamhetschefer. Remissrundan kan komma att innebära ytterligare justeringar. Slutligen går riktlinjen till medicinsk rådgivare på koncernkontoret och efter presentation för Hälso-och sjukvårdsdirektören sker fastställande och publicering. Text: Anna Kjellbom Kartläggning av det tobaksförebyggande arbetet på barnmorskemottagningarna i Skåne För att uppmärksamma vikten av att arbeta tobaksförebyggande inom mödrahälsovården har Kunskapscentrum kvinnohälsa initierat en enkät till samtliga barnmorskemottagningar i Skåne med frågor kring hur de hanterar tobaksfrågor i de enskilda mötena inom basprogrammet. Syftet med enkäten var att: Kartlägga tidpunkter under graviditetsövervakningen då samtalen med den gravida kvinnan om tobaksanvändning vanligtvis äger rum. Inventera vilka pedagogiska material mödrahälsovårdens medarbetare använder sig av. Undersöka vilka stödjande åtgärder rökande gravida kvinnor erbjuds om de bestämmer sig för att sluta röka. För att nå alla 86 barnmorskemottagningar med totalt ungefär 295 barnmorskor skickades enkäten ut till samtliga barnmorskemottagningars verksamhetschefer. Det var en svarsfrekvens på 17 procent (50 barnmorskor och två läkare) och en bra fördelning av svarande från de olika förvaltningarna. Överlag råder stor skillnad mellan svarande BMM gällande hur man arbetar tobaksförebyggande med den gravida och eventuell partner. Sammanfattningsvis visar svaren på att: Det råder stor skillnad mellan svarande BMM gällande när de tar upp tobaksinformation med den gravida kvinnan. Det används olika strategier och tidpunkter för uppföljning av tobaksvanor. Svarande uppger att de har olika kunskap kring vilken hjälp man kan erbjuda rökande gravida, vilket i tur påverkar vilken hjälp som faktiskt erbjuds. Det finns olika sätt att remittera vidare samt kunskap om var remittering kan ske. Svarande uppger varierande kompetens i att hålla MI-samtal beroende på vilken utbildning man erbjudits och när. MI-utbildning är även något som efterfrågas. Text: Andreas Vilhelmsson 4

5 Nya medarbetare på Kunskapscentrum kvinnohälsa Petra Pålsson Samordningsbarnmorska Efter att ha arbetat som barnmorska och utvecklare på Kunskapscentrum kvinnohälsa sedan hösten 2017 går nu Petra Pålsson in en ny roll som samordningsbarnmorska. Helén Simonsson Samordningsbarnmorska Vad gör du Kunskapscentrum kvinnohälsa? Rollen som samordningsbarnmorska fungerar som en stödjande länk mellan basmödravård och kvinnoklinikerna. En annan viktig del är att arbeta med omvärldsbevakning nationellt och att samverka med andra kunskapscentrum för att främja hälsa och jämlik vård. Berätta något om vad du gjort tidigare Just nu är jag också doktorand på institutionen för hälsovetenskaper på Lunds universitet och forskar om föräldraförberedelse under graviditeten. Tidigare har jag arbetat som barnmorska inom mödrahälsovård samt på förlossnings- och perinatalavdelning. Varför har du valt att jobba med det du gör? Jag tycker att det är spännande att vara med och utveckla mödrahälsovården och föra forskningen och den kliniska verksamheten närmare varandra. Berätta något om vad du gjort tidigare Jag har jobbat inom kvinnoklinik i jättemånga år och 15 år inom mödrahälsovården. Jag började som undersköterskestudent på gyn och sedan har jag provat på det mesta. Jag har också varit samba innan och deltagit i olika utvecklingsprojekt, nu senast Självtest HPV. Varför har du valt att jobba med det du gör? Jag har alltid varit nyfiken och intresserad av frågor som rör kvinnors rättigheter och hälsa. Som samba har jag förmånen att få arbeta för att familjer ska få det bättre. Det är också utvecklande att få vara del av ett tvärprofessionellt sammanhang. Jag tror att det är en bra väg att gå för att vi ska kunna jobba effektivare med frågor som rör livsstil och hälsa. 5

6 Aktuellt om sexuell och reproduktiv hälsa Färre barn föds med Downs syndrom i Sverige fler aborteras Det föds allt färre barn med Downs syndrom. På bara ett par år har antalet minskat kraftigt, det visar en ny rapport från Socialstyrelsen som sammanställt uppgifter om fosterskador och kromosomavvikelser som rapporterats till myndigheten via tre register. Rapporten visar bland annat det har skett ett trendbrott vad gäller andel barn som föds med Downs syndrom under perioden Under lång tid har det fötts mellan 200 och 300 barn om året med kromosomavvikelser, nu är antalet nere i 160. Detta beror på en ökande frekvens aborter av foster med trisomi 21. Andelen barn som föddes med Downs syndrom i förhållande till det förväntade antalet skiljde sig kraftigt åt beroende på i vilket län kvinnan var bosatt. I Östergötland, Stockholm och Örebro föddes 20 procent av det förväntade antalet. Motsvarande andelar var under samma period 80 procent i Gävleborg, och 70 procent i Blekinge och Västerbotten. Fosterskador och kromosomavvikelser 2016 (Socialstyrelsen) Åtta av tio flickor är vaccinerade mot HPV Nästan åtta av tio flickor är vaccinerade mot HPV, humant papillomvirus. Det visar Folkhälsomyndighetens senaste statistik för flickor som är födda år 2004 och Studier visar att HPV-vaccin är säkert och ger en god skyddseffekt mot allvarliga cellförändringar. De första fynden om effekt på invasiv cancer, har också rapporterats. För att öka skyddet mot cancer i befolkningen har Folkhälsomyndigheten bedömt att även pojkar bör erbjudas HPV-vaccination inom det allmänna vaccinationsprogrammet. Åtta av tio flickor vaccinerade mot HPV (Folkhälsomyndigheten) Behövs bättre patientinformationen om kopparspiral En tydlig information om förväntade biverkningar behöver ges till kvinnor inför beslutet att använda kopparspiral som preventivmetod. Det är slutsatsen av den utredning som Läkemedelsverket nyligen genomfört mot bakgrund av ett stort antal inkomna biverkningsrapporter från enskilda personer. Utredningen har inte visat att det skulle finnas ett orsakssamband mellan kopparspiral och de inrapporterade allmänna symtomen. Det är viktigt att den som upplever någon typ av besvär vid användning av kopparspiral vänder sig till hälso- och sjukvården för rådgivning om alternativa preventivmetoder. Förbättra patientinformationen om kopparspiral (Läkemedelsverket) Kopparpåverkan går inte att utesluta (Läkemedelsvärlden) Värktabletter kan påverka barnets fertilitet Om blivande mammor tar värktabletter under graviditeten kan det minska barnets chanser att själv bli förälder i vuxen ålder. Det visar en ny studie på paracetamol och ibuprofen. Forskare vid Edinburghs universitet tittade på hur bland annat äggstocksvävnad och spermieproducerande celler reagerade på paracetamol och ibuprofen. Om paracetamol hade använts under graviditeten fann forskarna att äggstocksvävnaden innehöll 40 procent färre äggproducerande celler. Ibuprofen halverade antalet celler. När det gäller spermieproducerande celler minskade dessa med cirka 25 procent. Upptäckten stöttas av tidigare forskning där en laboratoriestudie på vävnad från foster visat att ibuprofen kan minska antalet äggceller i äggstockarna. I studien fann forskarna att äggstockarna i foster som exponerats för ibuprofen hade färre utvecklade celler, färre könsceller och en ökad celldöd. Effects of Exposure to Acetaminophen and Ibuprofen on Fetal Germ Cell Development in Both Sexes in Rodent and Human Using Multiple Experimental Systems (Environmental Health Perspectives) Ibuprofen is deleterious for the development of first trimester human fetal ovary ex vivo (Human Reproduction) Ibuprofen kan försämra fertilitet hos flickfoster (Läkemedelsvärlden) 6

7 Aktuellt om sexuell och reproduktiv hälsa Ytterligare åtgärder för att undvika valproat under graviditet Läkemedel som innehåller valproat har funnits länge för att behandla epilepsi och bipolär sjukdom. Det är en känd risk att missbildningar och försenad utveckling kan förekomma hos barn som har exponerats för valproat i livmodern. Tidigare åtgärder för att undvika valproatexponering under graviditet har inte varit tillräckligt effektiva. Läkemedelsmyndigheterna i EU:s olika medlemsstater stöder Europeiska läkemedelsmyndighetens (EMA) säkerhetskommitté PRAC:s rekommendation att införa ytterligare åtgärder för att undvika valproatexponering under graviditet. Detta stärker tidigare restriktioner för valproatanvändning till fertila kvinnor och innebär tydligare information till kvinnor i riskgruppen. Ytterligare åtgärder för att undvika valproat under graviditet (Läkemedelsverket) Många kvinnor föder långsammare än "normalt" I en ny forskningsrapport ifrågasätts dagens normalmått, det vill säga att livmoderhalsen öppnar sig en centimeter i timmen. Som en del i ett WHO-projekt för att förbättra förlossningsvården har forskare undersökt mönster i progressen vid spontana vaginala förlossningar. Forskarna anser att Friedmans kurva över en normal förlossning som används i förlossningsvården över hela världen - visar på en snabbare öppningsfas än normalt och att det inte tas hänsyn till hur olika snabbt kvinnors cervix öppnar sig. Forskarna konstaterar att förlossningsvården bör fundera en gång extra innan ingrepp görs för att skynda på en förlossning, särskilt om den födande inte är öppen mer än fem centimeter. Vården är för snabb med att bedöma vaginala förlossningar som för långsamma, anser WHO. Både i Sverige och internationellt ifrågasätts nu det utbredda användandet av interventioner för att skynda på förlossningar. I Göteborg har barnmorskor och läkare aktivt minskat användandet av oxytocin. Många kvinnor föder långsammare än normalt (Vårdfokus) Länk till studien: Progression of the first stage of spontaneous labour» Lancet: Too much, to soon» Amning minskar risken för diabetes En 30-årig amerikansk prospektiv kohortstudie visar att amning i sex månader halverar risken bland kvinnor för att utveckla diabetes typ 2 genom deras barnafödande år. Lactation Duration and Progression to Diabetes in Women Across the Childbearing Years. (JAMA Internal Medicine) Tips! Nytt kunskapsunderlag om barnmorskans samtal om levnadsvanor Svenska barnmorskeförbundet har sammanställt ett kunskapsunderlag som rör barnmorskans samtal om levnadsvanor och riktar sig direkt till barnmorskor i mödrahälsovården. Kunskapsunderlaget ger rekommendationer om prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Syftet är att stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva metoder inom området. Skriften är ett bra dokument att jobba med för hälsosammare graviditeter men också vad gäller livsstilsfrågor vid andra tillfällen i mötet med kvinnor. Hållbar livsstil nytt kunskapsunderlag om levnadsvanor (Barnmorskeförbundet) 7

8 Hanna Möllås - med lust och glädje i fokus Hanna Möllås var en utav föreläsarna under vårens utbildningsdagar för mödrahälsovården. Hon är barnmorska och auktoriserad specialist i klinisk sexolog med vidareutbildning inom teologi och religionsvetenskap. Hanna Möllås driver en samtalsmottagning och möter där par/familjer och individer kring sexualitet och relationer. Fokus för hennes föreläsning under utbildningsdagarna var att inspirera barnmorskor att arbeta med sexuell hälsa. - Här är lust och glädje i fokus. Det gäller både i mötet med våra patienter och oss själva som behandlare. Barnmorskan har en specifik och kärnfull uppgift i svensk hälso- och sjukvård. För många är det naturligt att ta upp frågor om lust, sexualitet och hälsa med sin barnmorska. Därför behöver vi fördjupa dessa viktiga arbetet, förklarar Hanna Möllås. Sedan hösten 2015 läser Hanna Möllås till psykoterapeut med familjeinriktning och vid mastersprogrammet i sexologi på Malmö universitet. Hanna håller i kurser vid Högskolan i Jönköping kring ämnet Religion och sexualitet. Hon föreläser också mycket i skolor, kyrkor och andra sammanhang där hon talar om sexualiteten och dess viktiga funktion för hälsa och välmående. Text: Monica Netterheim Åhörarkopior på webben Åhörarkopior från föreläsningen med Hanna Möllås finns nu på skane.se/kunskapscentrumkh Där hittar du även åhörarkopior från Petra Pålssons föreläsning om Föräldrastöd i grupp från vårens utbildningsdagar för mödrahälsovården i Skåne. Läs mer av Petra Pålsson på temat Föräldrastöd i grupp på sidan 3. 8

9 Kommande utbildningar Introduktionsutbildning: nya barnmorskor och läkare på barnmorskemottagning För första gången erbjuder Kunskapscentrum kvinnohälsa en introduktionsutbildning för nyanställda på barnmorskemottagningar i Skåne. Fortbildningen består av två heldagar och riktar sig till barnmorskor och läkare inom mödrahälsovården. Datum: 21 och 29 maj (alla deltagare ) Plats: Kunskapscentrum kvinnohälsa, Ängelholmsgatan 1C, Malmö Anmäl dig till introduktionsutbildningen via denna länk (sista anmälningsdag är 4 maj) Höstens utbildningsdagar för mödrahälsovården i Skåne Tema: Prenatal diagnostik, etik och kommunikation Till hösten 2018 arrangerar Kunskapscentrum kvinnohälsa utbildningsdagar för medarbetare på barnmorskemottagningarna i Skåne med temat Prenatal diagnostik, etik och kommunikation, med fokus på tolkade samtal. Sedan 1 mars i år erbjuds alla gravida personer i Skåne KUB-undersökning (kombinerat ultraljud och blodprov) i tidig graviditet. Färsk statistik visar att det finns skillnader vad gäller deltagande i fosterdiagnostiska undersökningar utifrån utbildningsnivå och födelseland. Fosterdiagnostik kan innebära svåra etiska överväganden. Att ge god information om fosterdiagnostik ställer därför höga krav på vårdgivarens kommunikativa kompetens. Syftet är att på ett icke-styrande sätt ge gravida och eventuella partners tillräcklig information så att de kan fatta beslut som stämmer överens med egna behov och värderingar. Med avstamp i dessa utmaningar kommer höstens utbildningsdagar för mödrahälsovården ha prenatal diagnostik, etik och kommunikation i fokus. Mer information om föreläsarna kommer inom kort. Välkommen med din anmälan! Datum: 9 oktober och 14 november Plats: Jubileumsaulan, Malmö Anmäl dig till Utbildningsdagarna för mödrahälsovården via denna länk 9

10 Nytt samtalsmaterial om föräldrarelationen Nu finns ett helt nytt material som syftar till att uppmuntra föräldrar som lever i en parrelation att prata med varandra om sin relation. Materialet består av 14 bilder som är tänkta att fungera som utgångspunkt för samtal i föräldragrupper eller för föräldrars besök på BMM eller BVC. Till bilderna finns en handledning som riktar sig till dig som i arbetet möter blivande och nyblivna föräldrar. Materialet heter Tillsammans samtal om förhållandet och föräldraskapet och är ett samarbete mellan familjerådgivningen i Göteborgs stad och Kunskapscentrum för jämlik vård i Västragötalandsregionen. Det är gratis och finns att ladda ner här: vgregion.se/jamlikvard Text: Ida Ivarsson Louise Winblad/Tillsammans samtal om förhållandet och föräldraskapet Prenumerera på nyheter om kvinnohälsa I Nyhetsblad kvinnohälsa delar vi på Kunskapscentrum kvinnohälsa med oss av information om pågående arbete och aktuella frågor rörande sexuell och reproduktiv hälsa i Skåne. Bladet samlar även viktiga nyheter och aktuell forskning inom området kvinnohälsa. Vill du få nyhetsbladet direkt till din inkorg skickar du ett mejl till kunskapscentrum.kh.pv@skane.se och anger prenumeration nyhetsblad i ämnesraden. Du hittar också alla nyhetsblad på vår webbsida. Skane.se/kunskapscentrumKH Redaktör: Emelie Svensson emelie.a.svensson@skane.se 10

KUNSKAPSCENTRUM MIGRATION OCH HÄLSA KUNSKAPSCENTRUM KVINNOHÄLSA. 18 mars Andreas Vilhelmsson, (PhD) Folkhälsovetare/utvecklare

KUNSKAPSCENTRUM MIGRATION OCH HÄLSA KUNSKAPSCENTRUM KVINNOHÄLSA. 18 mars Andreas Vilhelmsson, (PhD) Folkhälsovetare/utvecklare KUNSKAPSCENTRUM MIGRATION OCH HÄLSA KUNSKAPSCENTRUM KVINNOHÄLSA 18 mars 2016 Andreas Vilhelmsson, (PhD) Folkhälsovetare/utvecklare Kunskapscentrum x 3 Vad är ett kunskapscentrum? En del av sakkunnigorganisationen

Läs mer

Föräldrastöd och föräldraförberedelse

Föräldrastöd och föräldraförberedelse Föräldrastöd och föräldraförberedelse Petra Pålsson, barnmorska och doktorand Medicinska fakulteten Lunds universitet Definition föräldrastöd» En aktivitet som ger föräldrar kunskap om barns hälsa, emotionella,

Läs mer

Uppföljning Kunskapscentrum kvinnohälsa

Uppföljning Kunskapscentrum kvinnohälsa Uppföljning Kunskapscentrum kvinnohälsa 2018 Årlig uppföljning av Region Skånes kunskapscentra Här kommer uppföljning av Kunskapscentrum kvinnohälsas verksamhet under 2018. Hälsningar Marie Köhler Enhetschef

Läs mer

Nyhetsblad kvinnohälsa

Nyhetsblad kvinnohälsa Nyhetsblad kvinnohälsa januari 2018 Hej! Här kommer årets första nyhetsblad från Kunskapscentrum kvinnohälsa. Vi vill i bladet gärna informera om vad som är på gång inom området kvinnohälsa med inslag

Läs mer

Uppföljning av Kunskapscentrum kvinnohälsa

Uppföljning av Kunskapscentrum kvinnohälsa Uppföljning av Kunskapscentrum kvinnohälsa 2017 Beskrivning av verksamheten (KC KH) startade sin verksamhet den 1 februari 2016 efter politiskt beslut i HSN. KC KH har som mål och uppdrag att främja sexuell

Läs mer

5.4 Regelbok Mödrahälsovård 2015

5.4 Regelbok Mödrahälsovård 2015 1 (5) 5.4 Regelbok Mödrahälsovård 2015 2 (5) 5.4 Regelbok för Mödrahälsovården 5.4.1 Bakgrund Barnmorskemottagningen inom primärvården ska erbjuda hälsovård under graviditet, inklusive föräldrastöd och

Läs mer

Frågor till samordningsbarnmorskor för mödrahälsovården i Sveriges landsting och regioner

Frågor till samordningsbarnmorskor för mödrahälsovården i Sveriges landsting och regioner Frågor till samordningsbarnmorskor för mödrahälsovården i Sveriges landsting och regioner Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att beskriva hur vården efter förlossning ser ut i Sverige idag,

Läs mer

Kunskapscentrum kvinnohälsa. Sexuell och reproduktiv hälsa i Skåne årsrapport 2017

Kunskapscentrum kvinnohälsa. Sexuell och reproduktiv hälsa i Skåne årsrapport 2017 Kunskapscentrum kvinnohälsa Sexuell och reproduktiv hälsa i Skåne årsrapport 2017 Kunskapscentrum kvinnohälsa Skane.se/kunskapscentrumKH Innehåll Sammanfattning... 4 Förord... 6 Inledning... 7 Graviditet

Läs mer

Regionala riktlinjer för särskilt förlossningsstöd inom mödrahälsovården

Regionala riktlinjer för särskilt förlossningsstöd inom mödrahälsovården Regionala riktlinjer för särskilt förlossningsstöd inom mödrahälsovården Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper.

Läs mer

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvård. Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektör HANDLINGSPLAN

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvård. Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektör HANDLINGSPLAN Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvård Anna Stålhammar Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 32 55, sms: 0768 87 18 31 anna.stalhammar@skane.se HANDLINGSPLAN Datum 2017-04-03 1 (9) Handlingsplan

Läs mer

INFORMATION OM FOSTERDIAGNOSTIK. Av barnmorskan på Barnmorskemottagningen

INFORMATION OM FOSTERDIAGNOSTIK. Av barnmorskan på Barnmorskemottagningen INFORMATION OM FOSTERDIAGNOSTIK Av barnmorskan på Barnmorskemottagningen Nu ska vi prata om fosterdiagnostik Vad vet du redan om fosterdiagnostik? Har du varit i kontakt med fosterdiagnostik tidigare?

Läs mer

Frågor till samordnare/vårdutvecklare inom barnhälsovården i Sveriges landsting och regioner

Frågor till samordnare/vårdutvecklare inom barnhälsovården i Sveriges landsting och regioner Frågor till samordnare/vårdutvecklare inom barnhälsovården i Sveriges landsting och regioner Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att beskriva hur vården efter förlossning ser ut i Sverige

Läs mer

Frågor till ledningen i landets landsting/regioner om vården efter förlossning

Frågor till ledningen i landets landsting/regioner om vården efter förlossning Frågor till ledningen i landets landsting/regioner om vården efter förlossning Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att beskriva hur vården efter förlossning ser ut i Sverige idag, samt att

Läs mer

SOSFS 2012:20 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Fosterdiagnostik och preimplantatorisk genetisk diagnostik. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:20 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Fosterdiagnostik och preimplantatorisk genetisk diagnostik. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2012:20 (M) Föreskrifter och allmänna råd Fosterdiagnostik och preimplantatorisk genetisk diagnostik Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

1 (5) 5.4 Regelbok Mödrahälsovård

1 (5) 5.4 Regelbok Mödrahälsovård 1 (5) 5.4 Regelbok Mödrahälsovård 1 2 (5) Regelbok för Mödrahälsovården 5.4.1 Bakgrund Barnmorskemottagningen inom primärvården ska erbjuda hälsovård under graviditet, inklusive föräldrastöd och livsstilssamtal,

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Anna Stålhammar Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 32 55 anna.stalhammar@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2017-04-11 Dnr 1700528 1 (8) Hälso- och sjukvårdsnämnden Fördelning av

Läs mer

Hälsoval Örebro län. Kravspecifikation. Mödrahälsovård. Bilaga 2 Krav- och kvalitetsbok. Beslutad i LS 2014-12-09. Regionkansliet, Region Örebro län

Hälsoval Örebro län. Kravspecifikation. Mödrahälsovård. Bilaga 2 Krav- och kvalitetsbok. Beslutad i LS 2014-12-09. Regionkansliet, Region Örebro län Regionkansliet, Region Örebro län Bilaga 2 Krav- och kvalitetsbok Hälsoval Örebro län Kravspecifikation Mödrahälsovård Beslutad i LS 2014-12-09 1 (8) Innehållsförteckning Definition... 3 Övergripande mål...

Läs mer

23 Fosterdiagnostik RS160306

23 Fosterdiagnostik RS160306 23 Fosterdiagnostik RS160306 Ärendet 2015 publicerade SBU-rapporten Analys av foster-dna i kvinnans blod: icke-invasiv fosterdiagnostik (NIPT) för trisomi 13,18 och 21 med rekommendationer hur fosterdiagnostik

Läs mer

Erbjudande om fosterdiagnostik

Erbjudande om fosterdiagnostik Erbjudande om fosterdiagnostik Landstingen i norra regionen det vill säga Jämtland, Västernorrland, Västerbotten samt Norrbotten har fattat beslut om ett enhetligt erbjudande till blivande föräldrar som

Läs mer

Regional riktlinje för arbete med förlossningsrädsla - identifiering och vägledning

Regional riktlinje för arbete med förlossningsrädsla - identifiering och vägledning Regional riktlinje för arbete med förlossningsrädsla - identifiering och vägledning Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper.

Läs mer

Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016

Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016 Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

RESULTAT. Graviditets- och förlossningsvård. 1. Övervikt och fetma vid inskrivning till mödrahälsovård

RESULTAT. Graviditets- och förlossningsvård. 1. Övervikt och fetma vid inskrivning till mödrahälsovård RESULTAT Graviditets- och förlossningsvård 1. Övervikt och fetma vid inskrivning till mödrahälsovård Övervikt och fetma vid inskrivning på MVC speglar det aktuella hälsoläget i befolkningen. Norrbotten

Läs mer

Regional riktlinje för tvillinggraviditet inom mödrahälsovården

Regional riktlinje för tvillinggraviditet inom mödrahälsovården Regional riktlinje för tvillinggraviditet inom mödrahälsovården Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i, framtagna i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Fastställd av hälso- och sjukvårdsdirektören.

Läs mer

Regionala riktlinjer för provtagning och behandling av mykoplasma på barnmorksemottagningen

Regionala riktlinjer för provtagning och behandling av mykoplasma på barnmorksemottagningen Regionala riktlinjer för provtagning och behandling av mykoplasma på barnmorskemottagningen Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i, framtagna i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Fastställd

Läs mer

Regional riktlinje för tvillinggraviditet inom mödrahälsovården

Regional riktlinje för tvillinggraviditet inom mödrahälsovården Regional riktlinje för tvillinggraviditet inom mödrahälsovården Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i, framtagna i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Fastställd av hälso- och sjukvårdsdirektören.

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Regionala riktlinjer för mödrahälsovården gällande kvinnor som genomgått viktminskningskirurgi

Regionala riktlinjer för mödrahälsovården gällande kvinnor som genomgått viktminskningskirurgi Regionala riktlinjer för mödrahälsovården gällande kvinnor som genomgått viktminskningskirurgi Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i, framtagna i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper.

Läs mer

Gynekologiska cellprovskontroller KUNGSÖRS VÅRDCENTRAL

Gynekologiska cellprovskontroller KUNGSÖRS VÅRDCENTRAL Gynekologiska cellprovskontroller KUNGSÖRS VÅRDCENTRAL 2014-2017 Bakgrund Varje år får cirka 450-500 kvinnor i Sverige livmoderhalscancer (cervix cancer) och runt 130-150 kvinnor per år dör av sjukdomen.

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsbeskrivning Psykologer för Mödra- och barnhälsovården i Västra Götalandsregionen Foto: Viktoria Svensson Reviderad version Augusti 2011 Följande dokument har arbetats fram för att beskriva psykologfunktionen,

Läs mer

Kunskapscentrum migration och hälsa

Kunskapscentrum migration och hälsa Kunskapscentrum migration och hälsa Jenny Malmsten, enhetschef, fil. dr. internationell migration och etniska relationer 2016-09-01 Sverige och Skåne Sverige och migration - Total befolkning på 9.8 miljoner.

Läs mer

Fosterdiagnostik och riskvärdering

Fosterdiagnostik och riskvärdering Fosterdiagnostik och riskvärdering Information till gravida Centrum för fostermedicin CFM Karolinska Universitetssjukhuset INNEHÅLLSFÖRTECKNING Graviditeten en tid av glädje och förväntan 3 Fosterdiagnostik

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Anna Stålhammar Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 32 55 anna.stalhammar@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2018-02-08 Dnr 1800188 1 (6) Hälso- och sjukvårdsnämnden Insatser inom

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning Remissversion Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma

Läs mer

Nationellt programområde för Kvinnosjukdomar och förlossning Masoumeh Rezapour, ordförande

Nationellt programområde för Kvinnosjukdomar och förlossning Masoumeh Rezapour, ordförande Nationellt programområde för Kvinnosjukdomar och förlossning Masoumeh Rezapour, ordförande Masoumeh Rezapour svnuppsalaorebro.se NPO Kvinnosjukdomar och förlossning Bildades november 2017 Huvuduppdrag

Läs mer

Våld i nära relationer med fokus på barnet

Våld i nära relationer med fokus på barnet Kunskapscentrum för barnhälsovård Våld i nära relationer med fokus på barnet Andreas Andersson, leg psykolog Pernilla Arvidsson, socionom leg psykoterapeut Projektets syfte Uppmärksamma barn som upplever

Läs mer

Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården

Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna

Läs mer

RPH310, Kvinno- och familjehälsa I, 12,0 högskolepoäng Reproductive and perinatal health for women and family I, 12.0 higher education credits

RPH310, Kvinno- och familjehälsa I, 12,0 högskolepoäng Reproductive and perinatal health for women and family I, 12.0 higher education credits SAHLGRENSKA AKADEMIN RPH310, Kvinno- och familjehälsa I, 12,0 högskolepoäng Reproductive and perinatal health for women and family I, 12.0 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande

Läs mer

Översiktlig information om. Tidig Fosterdiagnostik

Översiktlig information om. Tidig Fosterdiagnostik Översiktlig information om Tidig Fosterdiagnostik Fosterdiagnostik är frivilligt Det är viktigt att betona att all fosterdiagnostik är frivillig och skall bara ske om den gravida kvinnan önskar genomgå

Läs mer

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2006:89 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:25 av Birgitta Rydberg m.fl. (fp) om nya metoder för fosterdiagnostik av Downs syndrom Föredragande landstingsråd: Birgitta Sevefjord

Läs mer

Regional riktlinje kring oro för väntat barn

Regional riktlinje kring oro för väntat barn Regional riktlinje kring oro för väntat barn Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i, framtagna i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Fastställd av hälso- och sjukvårdsdirektören. INNEHÅLL

Läs mer

Psykisk ohälsa under graviditet

Psykisk ohälsa under graviditet Godkänt den: 2017-12-03 Ansvarig: Masoumeh Rezapour Isfahani Gäller för: Kvinnosjukvård; Mödrahälsovårdsenheten; Region Uppsala Bakgrund Psykisk ohälsa är vanligt, lika vanlig hos gravida kvinnor som hos

Läs mer

Överenskommelse om ökad tillgänglighet i barnhälsovården SSOF 19 april 2018

Överenskommelse om ökad tillgänglighet i barnhälsovården SSOF 19 april 2018 Överenskommelse om ökad tillgänglighet i barnhälsovården SSOF 19 april 2018 Tyra Warfvinge Avdelningen för vård och omsorg tyra.warfvinge@skl.se 08-452 79 12 Överenskommelser? Används inom områden som

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Reviderat Slutförslag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

6.3 Mödrahälsovård Primärvårdsprogrammet 2017

6.3 Mödrahälsovård Primärvårdsprogrammet 2017 1 (5) 6.3 Mödrahälsovård Primärvårdsprogrammet 2017 2 (5) 6.3 Mödrahälsovård 6.3.1 Bakgrund Mödrahälsovårdens övergripande mål är en god sexuell och reproduktiv hälsa för hela befolkningen. Barnmorskemottagning

Läs mer

FÖRSLAG till SFOG RIKTLINJER FÖR FOSTERDIAGNOSTIK MED NIPT,

FÖRSLAG till SFOG RIKTLINJER FÖR FOSTERDIAGNOSTIK MED NIPT, 1 FÖRSLAG till SFOG RIKTLINJER FÖR FOSTERDIAGNOSTIK MED NIPT, Frågeställning NON INVASIVE PRENATAL TEST Kan NIPT (cffdna) som icke invasiv metod med hög säkerhet identifiera trisomi 13, 18 och 21 i en

Läs mer

Regionrapport 2012 Fostermedicin

Regionrapport 2012 Fostermedicin Regionrapport 2012 Fostermedicin Syfte och mål Den regionala arbetsgruppen för Fostermedicin startade på uppdrag av RMPG Kvinnosjukvård hösten 2009. Gruppens syfte är att göra kvalitetsuppföljning av kvinnoklinikernas

Läs mer

Sammanställning av nuläge inför GAP analys

Sammanställning av nuläge inför GAP analys JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Sammanställning av nuläge inför GAP analys Folkhälsocentrum 2013-08-28 Innehåll Varför en nulägesbeskrivning?... 3 De tre frågor som ställdes var:... 3 Nulägesresultat:... 3 I

Läs mer

Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten

Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten Verksamhetschef Annika Selberg Lundberg annika.selberg-lundberg@norrbotten.se Divisionschef Närsjukvård Chef för verksamhet och utveckling Närsjukvårdsstaben

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsbeskrivning Psykologer för mödra- och barnhälsovården i Västra Götalandsregionen Foto: Viktoria Svensson Reviderad version augusti 2016 Följande dokument har arbetats fram för att beskriva psykologfunktionen,

Läs mer

Närsjukvårdsberedningen

Närsjukvårdsberedningen Närsjukvårdsberedningen Johan Larsson Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 26 Johan.Larsson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2014-01-21 Dnr 1302486 1 (8) Närsjukvårdsberedningen Förstärkt psykosocialt och

Läs mer

Fakta om vaccinationen Hälsodeklaration

Fakta om vaccinationen Hälsodeklaration Fakta om vaccinationen Hälsodeklaration Gratis vaccination mot livmoderhalscancer! Från den 1 januari 2013 kan alla tjejer till och med 26 år vaccinera sig gratis mot de virus som orsakar 70 procent av

Läs mer

Strategisk plan för samordning av amningsfrågor 2013-2016

Strategisk plan för samordning av amningsfrågor 2013-2016 Strategisk plan för samordning av amningsfrågor 2013-2016 Konsumentverket Livsmedelsverket Socialstyrelsen Statens folkhälsoinstitut 1 Bakgrund Enligt regeringsbeslut den 23 juni 2004 fick Livsmedelsverket

Läs mer

Kvinnohälsovård 1, 11,5 högskolepoäng Women s Health Care 1, 11.5 credits

Kvinnohälsovård 1, 11,5 högskolepoäng Women s Health Care 1, 11.5 credits Kursplan Institutionen för vårdvetenskap Kvinnohälsovård 1, 11,5 högskolepoäng Women s Health Care 1, 11.5 credits Ladokkod: 62BK12 (version 1) Gäller från: Höstterminen 2011 Fastställd av: Utbildningsutskottet

Läs mer

GRAVIDITETSTESTET VISAR POSITIVT

GRAVIDITETSTESTET VISAR POSITIVT GRAVIDITETSTESTET VISAR POSITIVT - SÅ HÄR GÖR DU NU VERKSAMHETSOMRÅDE KVINNOKLINIKEN 1 Graviditetstestet visar positivt - så här gör du nu Grattis och välkommen till oss! Med den här foldern vill vi ge

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Minskade fosterrörelser

Minskade fosterrörelser Lokalt Kvinnokliniken US Bakgrund kan vara ett tecken på att moderkakan fungerar bristfälligt och att fostret får för lite näring och syre. Fostret prioriterar då cirkulationen till hjärnan och minskar

Läs mer

Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam. kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap

Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam. kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap Charlotte Luptovics Larsson Barnsamordnare, Handledare Leg. Sjuksköterska Lagstiftning

Läs mer

Nationell målbeskrivning för psykologer för mödrahälsovård och barnhälsovård. Antagen , uppdaterad

Nationell målbeskrivning för psykologer för mödrahälsovård och barnhälsovård. Antagen , uppdaterad Nationell målbeskrivning för psykologer för mödrahälsovård och barnhälsovård Antagen 2007-09-21, uppdaterad 2016-01-22 Värdegrund Alla barn har rätt till goda och trygga uppväxtvillkor. Verksamhetsmål

Läs mer

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap

Läs mer

Övervakning av fosterskador januari juni Preliminär sammanställning

Övervakning av fosterskador januari juni Preliminär sammanställning Övervakning av fosterskador januari juni 2007 Preliminär sammanställning Socialstyrelsen klassificerar från och med 2001 sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är statistik. Det innebär att rapporten

Läs mer

Rutin Dokument-id i Barium Dokumentserie Giltigt t.o.m. Version Innehållsansvarig: Granskad av: Godkänd av: Publicerad för:

Rutin Dokument-id i Barium Dokumentserie Giltigt t.o.m. Version Innehållsansvarig: Granskad av: Godkänd av: Publicerad för: Innehållsansvarig: Emelie Ottosson ( emery1 ) (Läkare Kvinnosjukvård/Övergripande/K3/Skaraborgs Sjukhus) Granskad av: Gerald Wallstersson ( gerwa2 ) (Läkare Kvinnosjukvård/Övergripande/K3/Skaraborgs Sjukhus)

Läs mer

18 Yttrande över motion 2017:45 av Jens Sjöström (S) och Petra Larsson (S) om öppna familjecentraler HSN

18 Yttrande över motion 2017:45 av Jens Sjöström (S) och Petra Larsson (S) om öppna familjecentraler HSN 18 Yttrande över motion 2017:45 av Jens Sjöström (S) och Petra Larsson (S) om öppna familjecentraler HSN 2017-1816 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2017-1816 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Läs mer

8 Justering av ersättning samt uppdrag att revidera vårdval barnmorskemottagning HSN

8 Justering av ersättning samt uppdrag att revidera vårdval barnmorskemottagning HSN 8 Justering av ersättning samt uppdrag att revidera vårdval barnmorskemottagning HSN 1404-0541 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 1404-0541 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Barn-Kvinnor-Unga-Asyl

Läs mer

Vaccination mot influensa

Vaccination mot influensa Vaccination mot influensa 2018-2019 Information till Mödrahälsovården från Smittskydd Västra Götaland Vaccination är bästa skyddet mot influensa Personer med dåligt immunförsvar har sämre effekt av vaccinet.

Läs mer

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Primärvård Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga Psykiatri Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Metod Tidigare besök på MVC Strukturerad

Läs mer

Välkomna till ultraljudsmottagningen

Välkomna till ultraljudsmottagningen Välkomna till ultraljudsmottagningen för gravida Verksamhetsområde kvinnor och barn Telefon 08-550 240 40 (direkt, även telefonsvarare) 08-550 242 00 (vx) Södertälje Sjukhus Din nära specialistvård Ultraljudsmottagning

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Kvinnosjukvård Dalarna KUB KOMBINERAT ULTRALJUD OCH BIOKEMISKT BLODPROV

Kvinnosjukvård Dalarna KUB KOMBINERAT ULTRALJUD OCH BIOKEMISKT BLODPROV Kvinnosjukvård Dalarna KUB KOMBINERAT ULTRALJUD OCH BIOKEMISKT BLODPROV Fosterdiagnostik du väljer själv! De allra flesta barn föds friska, men alla kvinnor har - oavsett ålder en viss risk att föda ett

Läs mer

Sammanträde i programberedningen för barn, unga och förlossningsvård

Sammanträde i programberedningen för barn, unga och förlossningsvård Programberedning 4-2016-08-25 1 (5) Sammanträde i programberedningen för barn, unga och förlossningsvård Datum 2016-08-25 Tid 12.45 14.00 Plats Konferensrum på kvinnokliniken, Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

BASPROGRAM FÖR VÅRD UNDER GRAVIDITET. STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Maj 2011

BASPROGRAM FÖR VÅRD UNDER GRAVIDITET. STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Maj 2011 BASPROGRAM FÖR VÅRD UNDER GRAVIDITET STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Maj 2011 INNEHÅLL Sida HÄLSOVÅRD I SAMBAND MED GRAVIDITET 1 BASPROGRAM Läkarmedverkan 1 Riktlinjer 1 Val av förlossningsenhet 1 BESÖKSINNEHÅLL

Läs mer

PREP (PRE-EXPOSITIONSPROFYLAX) ETT LÄKEMEDEL I FÖREBYGGANDE SYFTE FÖR ATT MINSKA RISKEN ATT FÅ HIV.

PREP (PRE-EXPOSITIONSPROFYLAX) ETT LÄKEMEDEL I FÖREBYGGANDE SYFTE FÖR ATT MINSKA RISKEN ATT FÅ HIV. PREP (PRE-EXPOSITIONSPROFYLAX) ETT LÄKEMEDEL I FÖREBYGGANDE SYFTE FÖR ATT MINSKA RISKEN ATT FÅ HIV. Den här broschyren är framtagen till den som önskar veta mer om PrEP, funderar på att använda det eller

Läs mer

Aktuellt om vaccinationsprogrammet

Aktuellt om vaccinationsprogrammet Aktuellt om vaccinationsprogrammet Tiia Lepp Enheten för vaccinationsprogram Folkhälsomyndigheten tiia.lepp@folkhalsomyndigheten.se Skolsköterskekongressen Malmö 2019 Innehåll Ändringar i vaccinationsprogrammet

Läs mer

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård Maria Bjerstam Handläggare 040-675 30 94 Maria.A.Bjerstam@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2016-04-11 Dnr 1600618 1 (6) Beredningen för primärvård, psykiatri

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Praktik blir statistik. Margareta Berglund, Lars Olsson & Malin Skoog Vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne

Praktik blir statistik. Margareta Berglund, Lars Olsson & Malin Skoog Vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne Praktik blir statistik Margareta Berglund, Lars Olsson & Malin Skoog Vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne Varför mäta hur barn mår? https://vimeo.com/113712017 Hur kan vi använda statistik

Läs mer

Definition föräldraskapsstöd

Definition föräldraskapsstöd Föräldraförberedelse under graviditeten med fokus på den första tiden efter förlossningen PETRA PÅLSSON, BARNMORSKA & DOKTORAND Definition föräldraskapsstöd Föräldraskapsstöd är insatser, aktiviteter och

Läs mer

Aborter i Sverige 2011 januari juni

Aborter i Sverige 2011 januari juni HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2011 Aborter i Sverige 2011 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso- och sjukvård Aborter i Sverige 2011 Januari-juni Preliminär

Läs mer

Kan vi förebygga övervikt och fetma i utsatta områden genom särskilt stöd?

Kan vi förebygga övervikt och fetma i utsatta områden genom särskilt stöd? Kan vi förebygga övervikt och fetma i utsatta områden genom särskilt stöd? Nordiska folkhelsekonferensen 27 augusti Jenny Sydhoff Programansvarig Handlingsprogram övervikt och fetma Stockholms läns landsting

Läs mer

Mödra- och Barnhälsovårdspsykologens arbete. Leg Psykolog Frida Harrysson, MBHV-psykolog Lund

Mödra- och Barnhälsovårdspsykologens arbete. Leg Psykolog Frida Harrysson, MBHV-psykolog Lund Mödra- och Barnhälsovårdspsykologens arbete Leg Psykolog Frida Harrysson, MBHV-psykolog Lund Psykologverksamheter Mödrabarnhälsovård/Föräldra- och barnhälsa i region Skåne SUS (Mottagningar i Lund, Malmö

Läs mer

Mödrahälsovård. Resultat från patientenkät 2011 JÄMFÖRELSE MED 2009 OCH 2010

Mödrahälsovård. Resultat från patientenkät 2011 JÄMFÖRELSE MED 2009 OCH 2010 Mödrahälsovård Resultat från patientenkät 011 JÄMFÖRELSE MED 009 OCH 010 Utvecklingsavdelningen Analysenheten Helene Johnsson December 011 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... INLEDNING... GENOMFÖRANDE...

Läs mer

Kommunikationsstöd för hälso- och sjukvårdspersonal om Humant papillomvirus (HPV)

Kommunikationsstöd för hälso- och sjukvårdspersonal om Humant papillomvirus (HPV) PM 2018-12-04 1 (1) Kommunikationsstöd för hälso- och sjukvårdspersonal om Humant papillomvirus (HPV) Innehållsförteckning Kommunikationsstöd för hälso- och sjukvårdspersonal om Humant papillomvirus (HPV)...

Läs mer

Minnesanteckningar från möte med RMPG Hälsofrämjande strategier

Minnesanteckningar från möte med RMPG Hälsofrämjande strategier 2014-04-17 Minnesanteckningar från möte med RMPG Hälsofrämjande strategier Dag 14 mars 2014 Tid Kl. 09.00-14.00 Plats Vimmerby Folkhögskola, lilla E Närvarande: Jolanda van Vliet, ordförande Östergötland

Läs mer

BILAGA III ÄNDRINGAR TILL PRODUKTRESUMÉ OCH BIPACKSEDEL

BILAGA III ÄNDRINGAR TILL PRODUKTRESUMÉ OCH BIPACKSEDEL BILAGA III ÄNDRINGAR TILL PRODUKTRESUMÉ OCH BIPACKSEDEL Dessa ändringar i produktresumé och bipacksedel är giltiga vid tidpunkten för kommissionens beslut. Efter kommissionens beslut kommer medlemsstaternas

Läs mer

HANDLINGSPLAN BARN OCH UNGDOMAR ANTAGEN 2009 AV STYRGRUPP FOLKHÄLSA OCH LANDSTINGSDIREKTÖREN BARN OCH UNGDOMAR

HANDLINGSPLAN BARN OCH UNGDOMAR ANTAGEN 2009 AV STYRGRUPP FOLKHÄLSA OCH LANDSTINGSDIREKTÖREN BARN OCH UNGDOMAR BARN OCH UNGDOMAR Övergripande inriktning av landstingets arbete I folkhälsoarbetet är landstingets primära uppgift att verka för en god vård och hälsa på lika villkor. Inom området barn och ungdomar ska

Läs mer

Utvärdering palliativ vård i livets slutskede

Utvärdering palliativ vård i livets slutskede Utvärdering palliativ vård i livets slutskede Om utvärderingen Utifrån rekommendationerna i Socialstyrelsens nationella kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede från 2013. Arbetet har bedrivits

Läs mer

Politisk viljeinriktning för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor

Politisk viljeinriktning för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Politisk viljeinriktning för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Bakgrund Ohälsosamma levnadsvanor -tobaksbruk, riskbruk av alkohol, ohälsosamma matvanor, otillräcklig fysisk aktivitetär

Läs mer

6.5 Ungdomsmottagningar och familjecentral

6.5 Ungdomsmottagningar och familjecentral 1 (5) 6.5 Ungdomsmottagningar och familjecentral Primärvårdsprogram 2017 2 (5) 6.5 Ungdomsmottagningar 6.5.1 Inledning Ungdomsmottagningen riktar sig till ungdomar och bedrivs i samverkan med kommunen

Läs mer

Barnhälsovård i Skåne

Barnhälsovård i Skåne Barnhälsovård i Skåne Åsa Lefèvre, Dr Med Vet, leg sjuksköterska, vårdutvecklare Malin Skoog, doktorand, distriktssköterska, vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård Kunskapsmål: Vad är syftet med

Läs mer

1177 Vårdguiden för dig som jobbar på en barnmorskemottagning

1177 Vårdguiden för dig som jobbar på en barnmorskemottagning GUIDE BARNMORSKEMOTTAGNING 1177 Vårdguiden för dig som jobbar på en barnmorskemottagning Tips och råd om hur du kan använda 1177.se i mötet med blivande föräldrar 1177VG_MVC-guide_barnmorska_2017.indd

Läs mer

Beslutsunderlag om HPV-vaccination av pojkar i det nationella vaccinationsprogrammet

Beslutsunderlag om HPV-vaccination av pojkar i det nationella vaccinationsprogrammet Bilaga Beslutsunderlag om HPV-vaccination av pojkar i det nationella vaccinationsprogrammet REMISSVERSION Bindningar och jäv För Folkhälsomyndighetens egna experter och sakkunniga som medverkat i rapporter

Läs mer

Stina Lasu leg psykolog

Stina Lasu leg psykolog Samverkan mödravårdens barnmorskor och mödra- och barnhälsovårdspsykologerna Stina Lasu leg psykolog Studiedagar 13-14 februari 2018 Liljegrensalen Akademiska sjukhuset Samverkan mödravårdens barnmorskor

Läs mer

Barnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård

Barnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård 1(5) Utlåtande från expertgruppen för vaccinationer Barnvaccinationer Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård Information om det allmänna vaccinationsprogrammet Det svenska barnvaccinationsprogrammet

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård HANDLINGSPROGRAM. Alkoholförebyggande arbete i småbarnsfamiljer vid barnavårdscentraler i Halland

Hälsa Sjukvård Tandvård HANDLINGSPROGRAM. Alkoholförebyggande arbete i småbarnsfamiljer vid barnavårdscentraler i Halland HANDLINGSPROGRAM Alkoholförebyggande arbete i småbarnsfamiljer vid barnavårdscentraler i Halland Det alkoholförebyggande arbetet har en självklar plats i vardagen på familjecentraler, barnmorskemottagningar

Läs mer

Diarienummer: 2016/00739 Dokumentnummer: 2016/ Redovisning Statsbidrag - Förstärkt förlossningsvård och kvinnors hälsa

Diarienummer: 2016/00739 Dokumentnummer: 2016/ Redovisning Statsbidrag - Förstärkt förlossningsvård och kvinnors hälsa Diarienummer: 2016/00739 Dokumentnummer: 2016/00739-4 Redovisning Statsbidrag - Förstärkt förlossningsvård och kvinnors hälsa Landstinget Blekinge Februari 2017 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...

Läs mer

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten? Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten? Margareta Eriksson Folkhälsostrateg, Med Dr Folkhälsocentrum, Utvecklingsavdelningen Region Norrbotten Hälsosamma levnadsvanor förebygger 80% av all kranskärlssjukdom

Läs mer

Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Indikatorer Bilaga

Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Indikatorer Bilaga Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Indikatorer Bilaga Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier

Läs mer

Regional riktlinje för Minskade fosterrörelser - rekommendationer för handläggning

Regional riktlinje för Minskade fosterrörelser - rekommendationer för handläggning Regional riktlinje för Minskade fosterrörelser - rekommendationer för handläggning Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper.

Läs mer

Pressmeddelande 2010-01-04

Pressmeddelande 2010-01-04 Pressmeddelande 2010-01-04 Dags för nya vanor: Var femte anställd i Stockholms län har högt blodtryck I början på året satsar många på att förändra sina levnadsvanor och det kan behövas. Nästan var femte

Läs mer