Nyhetsblad kvinnohälsa
|
|
- Isak Sundqvist
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Nyhetsblad kvinnohälsa April 2018 Hej! Här kommer vårens andra nyhetsblad från Kunskapscentrum kvinnohälsa. De senaste veckorna har vi arbetat intensivt med att färdigställa årsrapporten och nu är den här. Målet med rapporten är att ge en bild av det sexuella och reproduktiva hälsoläget i Skåne samt att beskriva de hälsovårdsinsatser som erbjudits på barnmorskemottagningarna under det gångna året. Vi kan konstatera att den sexuella och reproduktiva hälsan är god för de allra flesta kvinnor i Skåne men att det finns skillnader mellan grupper, både vad gäller hälsoutfall och vård. I år ger vi i samarbete med Kunskapscentrum barnhälsovård också ut en fördjupad rapport som handlar om föräldrastöd i grupp. Årsrapporten släpptes den 19 april. Siffror från Socialstyrelsen visar att Skåne sticker ut när det gäller rökning under graviditet. Skånska kvinnor röker mer än det nationella genomsnittet. I nyhetsbladet kan ni ta del av en kartläggning av hur det tobaksförebyggande arbetet ser ut på barnmorskemottagningarna i Skåne. Vi tipsar även om ett nytt kunskapsunderlag från barnmorskeförbundet som handlar om hur man kan arbeta med levnadsvanor i samband med graviditet. Som vanligt ryms också en hel del annan information i bladet som vi hoppas ska vara av intresse. Trevlig läsning! Anna Kjellbom Teamledare Kunskapscentrum kvinnohälsa 1
2 Ny årsrapport om den sexuella och reproduktiva hälsan i Skåne Kunskapscentrum kvinnohälsa har släppt ny årsrapport om den sexuella och reproduktiva hälsan utifrån det arbete som görs på Skånes barnmorskemottagningar. Den sexuella och reproduktiva hälsan är god för de allra flesta kvinnor i Skåne men det finns skillnader mellan grupper, både vad gäller hälsoutfall och vård. I år har vi tillsammans med Kunskapscentrum barnhälsovård lagt särskilt fokus på föräldrastöd i grupp och här ser vi en ojämlik fördelning av stödet från hälso- och sjukvården. De senaste årens minskade deltagande i föräldragrupper ses framförallt i områden där många av familjerna har knappa socioekonomiska resurser. Det finns också stora skillnader inom flera områden. Gravida med längst utbildning får fyra gånger så ofta stöd som de gravida med kortast utbildning. Ungefär dubbelt så stor andel av de gravida födda i Sverige får extra stöd jämfört med gravida födda utanför Europa. De stora skillnader som finns mellan grupper baserat på födelseland och utbildningslängd tyder på att vårdutnyttjandet vad gäller psykisk ohälsa och förlossningsstöd inte är jämlikt fördelat i befolkningen. - Vi ser att ojämlikheten är stor inom flera områden, vilket är djupt bekymrande. Tillgången till mödraoch barnhälsovård kan ha stor påverkan på ett barns hälsa över tid. Samtidigt vet vi att fortbildning och kompetenshöjande insatser kan göra skillnad, säger Marie Köhler, enhetschef för Kunskapscentrum kvinnohälsa. Möjligt trendbrott - förlossningsrädsla och psykisk ohälsa De senaste åren har Skåne legat under rikssnittet när det gäller andel som behandlas för psykisk ohälsa under graviditeten. Statistik från det senaste året tyder på att något fler (6,5 %) får behandling under sin graviditet jämfört med tidigare år. Kvinnor födda utanför Sverige behandlas dock i mindre utsträckning för psykisk ohälsa under graviditeten. Skåne har även legat under rikssnittet och haft en nedåtgående trend vad gäller andelen som får extra stödåtgärder vid förlossningsrädsla. Statistik från 2017 tyder möjligen på ett trendbrott. En ökning noteras från 6,5 procent till 7,3 procent jämfört med föregående år. Högutbildade väljer oftare att göra KUB-test Av de som erbjöds KUB-test valde fler högutbildade och svenskfödda personer att tacka ja. Skillnad i deltagande är störst mellan de som har högst respektive lägst utbildning cirka 41 procentenheter. Färre kvinnor med födelseland utanför Sverige genomgår KUBunder-sökning. Bättre informationsmaterial om fosterdiagnostik till blivande föräldrar med varie-rande förkunskaper och språkförståelse skulle underlätta för barnmorskorna i mödrahälso-vården och möjliggöra ett mer jämlikt erbjudande om KUB-test. Fler gravida är överviktiga vid inskrivning Barnmorskan har en viktig roll i arbetet med levnadsvanor. Övervikt och fetma ökar bland dem som skrivs in i mödrahälsovården i Skåne och det finns stora geografiska skillnader. Det skiljer som mest 34,3 procentenheter mellan kommunen med högst andel överviktiga/feta och den med lägst andel överviktiga/ feta. Fyra rapporter med fokus på jämlik hälsooch sjukvård Kunskapscentrum kvinnohälsas årsrapport släpptes den 19 april och samtidigt släpptes även nya rapporter från Kunskapscentrum barnhälsovård och Kunskapscentrum migration och hälsa. Alla med fokus på jämlik hälso- och sjukvård i Skåne. Ta del av alla rapporter via länkarna nedan. Text: Anna Kjellbom och Emelie Svensson Länkar till rapporterna: Sexuell och reproduktiv hälsa i Skåne - årsrapport 2017 Barnhälsovården i Skåne - årsrapport 2017 Föräldrastöd i grupp inom mödra- och barnhälsovården i Skåne 2017 Jämlik hälso- och sjukvård ur ett migrationsperspektiv 2
3 På gång Kunskapscentrum kvinnohälsa Fortsatt fokus på föräldrastöd Socialstyrelsen har tidigare identifierat föräldrastöd som ett område i behov av utveckling. Det finns också indikationer på att föräldrastödet ser olika ut på barnmorskemottagningarna runt om i Skåne. Därför vill vi satsa på föräldrastödet i år. Ett av temana för vårens utbildningsdagar har varit just föräldrastöd: Vad vill blivande föräldrar ha? Hur möter vi föräldrarnas önskemål och behov? Vilka upplevelser har medarbetare inom mödra- och barnhälsovården av att arbeta med föräldrastöd? I samarbete med Kunskapscentrum barnhälsovård har Kunskapscentrum kvinnohälsa under april gett ut en fördjupad årsrapport som handlar om föräldrastöd i grupp. Rapporten släpptes och presenterades i samband med releasen den 19 april. Tillsammans med Kunskapscentrum för barnhälsovård vill vi nu fortsätta arbetet med att utveckla föräldrastödet bland annat genom fortbildningsinsatser i gruppledarskap. Text: Petra Pålsson Regional riktlinje om psykisk ohälsa i samband med graviditet Mödrahälsovården har en viktig roll i arbetet med psykisk hälsa hos blivande föräldrar. Tidigare i vår publicerades riktlinjen Psykisk ohälsa i samband med graviditet. Den riktar sig främst till barnmorskor inom mödrahälsovården och är tänkt att fungera som ett stöd i arbetet för att främja psykisk hälsa och uppmärksamma psykisk ohälsa. Det är första gången som en regionövergripande riktlinje publiceras inom detta område. Du hittar den tillsammans med övriga riktlinjer som rör barnmorskans arbete på skane.se/barnmorska Har du kommentarer eller frågor får du gärna höra av dig till oss på kunskapscentrum.kh.pv@skane.se Text: Alexander von Schuppler Kommande regionala riktlinjer för mödrahälsovården Inom kort publiceras flera reviderade regionala riktlinjer för barnmorskemottagningarna i Skåne. Nedan följer en sammanfattning av vad som är på gång och hur arbetsprocessen ser ut när nya regionala riktlinjer tas fram för mödrahälsovården i Skåne. Riktlinje för anemiscreening inom mödrahälsovården Vi är glada att meddela att riktlinjen för anemiscreening inom mödrahälsovården är klar för publicering. Föregående riktlinje byggde på ett analyspaket som gick under namnet anemiutredning på laboratorieremissen. Analyspaketet är inte längre tillgängligt och därför specificeras nu vilka prover som gäller när anemiutredning är indicerad vid graviditet. Fördjupad information om hemoglobinopatier Nytt i riktlinjen är ett lite längre avsnitt med fördjupad information om hemoglobinopatier. Efter möte med Expertgrupp för hemoglobinopatier framkom önskemål om ett förtydligande kring när man bör misstänka dessa sjukdomar i samband med graviditet och vägledning för utredning. Arbetsgruppen som arbetat med riktlinjen för anemiscreening har varit Marie Lindroth, verksamhetschef för BMM Sund och specialistläkare i obstetrik och gynekologi, Róbert Pálmason, specialist i hematologi och onkologi samt Annika Sonesson, specialistläkare i klinisk kemi som kom med många värdefulla synpunkter. 3
4 Trombosprofylax, tvillinggraviditet, viktminskningskirurgi och STI Övriga riktlinjer som publiceras i vår gällande graviditet är trombosprofylax under och efter graviditet, handläggning av tvillinggraviditet samt handläggning av gravida kvinnor som genomgått viktminskningskirurgi. På STI-området har revision skett vad gäller provtagning och handläggning av gonorré, klamydia och mykoplasma infektion. Arbetsprocess riktlinjearbete Kunskapscentrum kvinnohälsa ser kontinuerligt över befintliga riktlinjer för mödrahälsovården vad gäller både giltighetstid och aktualitet. När revidering är indicerad sammankallas berörda ämnesexperter för att gå igenom och uppdatera riktlinjen. När faktainnehållet är klart görs en språklig och strukturell översyn på Kunskapscentrum kvinnohälsa och riktlinjerna skickas därefter på remissrunda till berörda parter, primärvård och till kvinnoklinikernas verksamhetschefer. Remissrundan kan komma att innebära ytterligare justeringar. Slutligen går riktlinjen till medicinsk rådgivare på koncernkontoret och efter presentation för Hälso-och sjukvårdsdirektören sker fastställande och publicering. Text: Anna Kjellbom Kartläggning av det tobaksförebyggande arbetet på barnmorskemottagningarna i Skåne För att uppmärksamma vikten av att arbeta tobaksförebyggande inom mödrahälsovården har Kunskapscentrum kvinnohälsa initierat en enkät till samtliga barnmorskemottagningar i Skåne med frågor kring hur de hanterar tobaksfrågor i de enskilda mötena inom basprogrammet. Syftet med enkäten var att: Kartlägga tidpunkter under graviditetsövervakningen då samtalen med den gravida kvinnan om tobaksanvändning vanligtvis äger rum. Inventera vilka pedagogiska material mödrahälsovårdens medarbetare använder sig av. Undersöka vilka stödjande åtgärder rökande gravida kvinnor erbjuds om de bestämmer sig för att sluta röka. För att nå alla 86 barnmorskemottagningar med totalt ungefär 295 barnmorskor skickades enkäten ut till samtliga barnmorskemottagningars verksamhetschefer. Det var en svarsfrekvens på 17 procent (50 barnmorskor och två läkare) och en bra fördelning av svarande från de olika förvaltningarna. Överlag råder stor skillnad mellan svarande BMM gällande hur man arbetar tobaksförebyggande med den gravida och eventuell partner. Sammanfattningsvis visar svaren på att: Det råder stor skillnad mellan svarande BMM gällande när de tar upp tobaksinformation med den gravida kvinnan. Det används olika strategier och tidpunkter för uppföljning av tobaksvanor. Svarande uppger att de har olika kunskap kring vilken hjälp man kan erbjuda rökande gravida, vilket i tur påverkar vilken hjälp som faktiskt erbjuds. Det finns olika sätt att remittera vidare samt kunskap om var remittering kan ske. Svarande uppger varierande kompetens i att hålla MI-samtal beroende på vilken utbildning man erbjudits och när. MI-utbildning är även något som efterfrågas. Text: Andreas Vilhelmsson 4
5 Nya medarbetare på Kunskapscentrum kvinnohälsa Petra Pålsson Samordningsbarnmorska Efter att ha arbetat som barnmorska och utvecklare på Kunskapscentrum kvinnohälsa sedan hösten 2017 går nu Petra Pålsson in en ny roll som samordningsbarnmorska. Helén Simonsson Samordningsbarnmorska Vad gör du Kunskapscentrum kvinnohälsa? Rollen som samordningsbarnmorska fungerar som en stödjande länk mellan basmödravård och kvinnoklinikerna. En annan viktig del är att arbeta med omvärldsbevakning nationellt och att samverka med andra kunskapscentrum för att främja hälsa och jämlik vård. Berätta något om vad du gjort tidigare Just nu är jag också doktorand på institutionen för hälsovetenskaper på Lunds universitet och forskar om föräldraförberedelse under graviditeten. Tidigare har jag arbetat som barnmorska inom mödrahälsovård samt på förlossnings- och perinatalavdelning. Varför har du valt att jobba med det du gör? Jag tycker att det är spännande att vara med och utveckla mödrahälsovården och föra forskningen och den kliniska verksamheten närmare varandra. Berätta något om vad du gjort tidigare Jag har jobbat inom kvinnoklinik i jättemånga år och 15 år inom mödrahälsovården. Jag började som undersköterskestudent på gyn och sedan har jag provat på det mesta. Jag har också varit samba innan och deltagit i olika utvecklingsprojekt, nu senast Självtest HPV. Varför har du valt att jobba med det du gör? Jag har alltid varit nyfiken och intresserad av frågor som rör kvinnors rättigheter och hälsa. Som samba har jag förmånen att få arbeta för att familjer ska få det bättre. Det är också utvecklande att få vara del av ett tvärprofessionellt sammanhang. Jag tror att det är en bra väg att gå för att vi ska kunna jobba effektivare med frågor som rör livsstil och hälsa. 5
6 Aktuellt om sexuell och reproduktiv hälsa Färre barn föds med Downs syndrom i Sverige fler aborteras Det föds allt färre barn med Downs syndrom. På bara ett par år har antalet minskat kraftigt, det visar en ny rapport från Socialstyrelsen som sammanställt uppgifter om fosterskador och kromosomavvikelser som rapporterats till myndigheten via tre register. Rapporten visar bland annat det har skett ett trendbrott vad gäller andel barn som föds med Downs syndrom under perioden Under lång tid har det fötts mellan 200 och 300 barn om året med kromosomavvikelser, nu är antalet nere i 160. Detta beror på en ökande frekvens aborter av foster med trisomi 21. Andelen barn som föddes med Downs syndrom i förhållande till det förväntade antalet skiljde sig kraftigt åt beroende på i vilket län kvinnan var bosatt. I Östergötland, Stockholm och Örebro föddes 20 procent av det förväntade antalet. Motsvarande andelar var under samma period 80 procent i Gävleborg, och 70 procent i Blekinge och Västerbotten. Fosterskador och kromosomavvikelser 2016 (Socialstyrelsen) Åtta av tio flickor är vaccinerade mot HPV Nästan åtta av tio flickor är vaccinerade mot HPV, humant papillomvirus. Det visar Folkhälsomyndighetens senaste statistik för flickor som är födda år 2004 och Studier visar att HPV-vaccin är säkert och ger en god skyddseffekt mot allvarliga cellförändringar. De första fynden om effekt på invasiv cancer, har också rapporterats. För att öka skyddet mot cancer i befolkningen har Folkhälsomyndigheten bedömt att även pojkar bör erbjudas HPV-vaccination inom det allmänna vaccinationsprogrammet. Åtta av tio flickor vaccinerade mot HPV (Folkhälsomyndigheten) Behövs bättre patientinformationen om kopparspiral En tydlig information om förväntade biverkningar behöver ges till kvinnor inför beslutet att använda kopparspiral som preventivmetod. Det är slutsatsen av den utredning som Läkemedelsverket nyligen genomfört mot bakgrund av ett stort antal inkomna biverkningsrapporter från enskilda personer. Utredningen har inte visat att det skulle finnas ett orsakssamband mellan kopparspiral och de inrapporterade allmänna symtomen. Det är viktigt att den som upplever någon typ av besvär vid användning av kopparspiral vänder sig till hälso- och sjukvården för rådgivning om alternativa preventivmetoder. Förbättra patientinformationen om kopparspiral (Läkemedelsverket) Kopparpåverkan går inte att utesluta (Läkemedelsvärlden) Värktabletter kan påverka barnets fertilitet Om blivande mammor tar värktabletter under graviditeten kan det minska barnets chanser att själv bli förälder i vuxen ålder. Det visar en ny studie på paracetamol och ibuprofen. Forskare vid Edinburghs universitet tittade på hur bland annat äggstocksvävnad och spermieproducerande celler reagerade på paracetamol och ibuprofen. Om paracetamol hade använts under graviditeten fann forskarna att äggstocksvävnaden innehöll 40 procent färre äggproducerande celler. Ibuprofen halverade antalet celler. När det gäller spermieproducerande celler minskade dessa med cirka 25 procent. Upptäckten stöttas av tidigare forskning där en laboratoriestudie på vävnad från foster visat att ibuprofen kan minska antalet äggceller i äggstockarna. I studien fann forskarna att äggstockarna i foster som exponerats för ibuprofen hade färre utvecklade celler, färre könsceller och en ökad celldöd. Effects of Exposure to Acetaminophen and Ibuprofen on Fetal Germ Cell Development in Both Sexes in Rodent and Human Using Multiple Experimental Systems (Environmental Health Perspectives) Ibuprofen is deleterious for the development of first trimester human fetal ovary ex vivo (Human Reproduction) Ibuprofen kan försämra fertilitet hos flickfoster (Läkemedelsvärlden) 6
7 Aktuellt om sexuell och reproduktiv hälsa Ytterligare åtgärder för att undvika valproat under graviditet Läkemedel som innehåller valproat har funnits länge för att behandla epilepsi och bipolär sjukdom. Det är en känd risk att missbildningar och försenad utveckling kan förekomma hos barn som har exponerats för valproat i livmodern. Tidigare åtgärder för att undvika valproatexponering under graviditet har inte varit tillräckligt effektiva. Läkemedelsmyndigheterna i EU:s olika medlemsstater stöder Europeiska läkemedelsmyndighetens (EMA) säkerhetskommitté PRAC:s rekommendation att införa ytterligare åtgärder för att undvika valproatexponering under graviditet. Detta stärker tidigare restriktioner för valproatanvändning till fertila kvinnor och innebär tydligare information till kvinnor i riskgruppen. Ytterligare åtgärder för att undvika valproat under graviditet (Läkemedelsverket) Många kvinnor föder långsammare än "normalt" I en ny forskningsrapport ifrågasätts dagens normalmått, det vill säga att livmoderhalsen öppnar sig en centimeter i timmen. Som en del i ett WHO-projekt för att förbättra förlossningsvården har forskare undersökt mönster i progressen vid spontana vaginala förlossningar. Forskarna anser att Friedmans kurva över en normal förlossning som används i förlossningsvården över hela världen - visar på en snabbare öppningsfas än normalt och att det inte tas hänsyn till hur olika snabbt kvinnors cervix öppnar sig. Forskarna konstaterar att förlossningsvården bör fundera en gång extra innan ingrepp görs för att skynda på en förlossning, särskilt om den födande inte är öppen mer än fem centimeter. Vården är för snabb med att bedöma vaginala förlossningar som för långsamma, anser WHO. Både i Sverige och internationellt ifrågasätts nu det utbredda användandet av interventioner för att skynda på förlossningar. I Göteborg har barnmorskor och läkare aktivt minskat användandet av oxytocin. Många kvinnor föder långsammare än normalt (Vårdfokus) Länk till studien: Progression of the first stage of spontaneous labour» Lancet: Too much, to soon» Amning minskar risken för diabetes En 30-årig amerikansk prospektiv kohortstudie visar att amning i sex månader halverar risken bland kvinnor för att utveckla diabetes typ 2 genom deras barnafödande år. Lactation Duration and Progression to Diabetes in Women Across the Childbearing Years. (JAMA Internal Medicine) Tips! Nytt kunskapsunderlag om barnmorskans samtal om levnadsvanor Svenska barnmorskeförbundet har sammanställt ett kunskapsunderlag som rör barnmorskans samtal om levnadsvanor och riktar sig direkt till barnmorskor i mödrahälsovården. Kunskapsunderlaget ger rekommendationer om prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Syftet är att stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva metoder inom området. Skriften är ett bra dokument att jobba med för hälsosammare graviditeter men också vad gäller livsstilsfrågor vid andra tillfällen i mötet med kvinnor. Hållbar livsstil nytt kunskapsunderlag om levnadsvanor (Barnmorskeförbundet) 7
8 Hanna Möllås - med lust och glädje i fokus Hanna Möllås var en utav föreläsarna under vårens utbildningsdagar för mödrahälsovården. Hon är barnmorska och auktoriserad specialist i klinisk sexolog med vidareutbildning inom teologi och religionsvetenskap. Hanna Möllås driver en samtalsmottagning och möter där par/familjer och individer kring sexualitet och relationer. Fokus för hennes föreläsning under utbildningsdagarna var att inspirera barnmorskor att arbeta med sexuell hälsa. - Här är lust och glädje i fokus. Det gäller både i mötet med våra patienter och oss själva som behandlare. Barnmorskan har en specifik och kärnfull uppgift i svensk hälso- och sjukvård. För många är det naturligt att ta upp frågor om lust, sexualitet och hälsa med sin barnmorska. Därför behöver vi fördjupa dessa viktiga arbetet, förklarar Hanna Möllås. Sedan hösten 2015 läser Hanna Möllås till psykoterapeut med familjeinriktning och vid mastersprogrammet i sexologi på Malmö universitet. Hanna håller i kurser vid Högskolan i Jönköping kring ämnet Religion och sexualitet. Hon föreläser också mycket i skolor, kyrkor och andra sammanhang där hon talar om sexualiteten och dess viktiga funktion för hälsa och välmående. Text: Monica Netterheim Åhörarkopior på webben Åhörarkopior från föreläsningen med Hanna Möllås finns nu på skane.se/kunskapscentrumkh Där hittar du även åhörarkopior från Petra Pålssons föreläsning om Föräldrastöd i grupp från vårens utbildningsdagar för mödrahälsovården i Skåne. Läs mer av Petra Pålsson på temat Föräldrastöd i grupp på sidan 3. 8
9 Kommande utbildningar Introduktionsutbildning: nya barnmorskor och läkare på barnmorskemottagning För första gången erbjuder Kunskapscentrum kvinnohälsa en introduktionsutbildning för nyanställda på barnmorskemottagningar i Skåne. Fortbildningen består av två heldagar och riktar sig till barnmorskor och läkare inom mödrahälsovården. Datum: 21 och 29 maj (alla deltagare ) Plats: Kunskapscentrum kvinnohälsa, Ängelholmsgatan 1C, Malmö Anmäl dig till introduktionsutbildningen via denna länk (sista anmälningsdag är 4 maj) Höstens utbildningsdagar för mödrahälsovården i Skåne Tema: Prenatal diagnostik, etik och kommunikation Till hösten 2018 arrangerar Kunskapscentrum kvinnohälsa utbildningsdagar för medarbetare på barnmorskemottagningarna i Skåne med temat Prenatal diagnostik, etik och kommunikation, med fokus på tolkade samtal. Sedan 1 mars i år erbjuds alla gravida personer i Skåne KUB-undersökning (kombinerat ultraljud och blodprov) i tidig graviditet. Färsk statistik visar att det finns skillnader vad gäller deltagande i fosterdiagnostiska undersökningar utifrån utbildningsnivå och födelseland. Fosterdiagnostik kan innebära svåra etiska överväganden. Att ge god information om fosterdiagnostik ställer därför höga krav på vårdgivarens kommunikativa kompetens. Syftet är att på ett icke-styrande sätt ge gravida och eventuella partners tillräcklig information så att de kan fatta beslut som stämmer överens med egna behov och värderingar. Med avstamp i dessa utmaningar kommer höstens utbildningsdagar för mödrahälsovården ha prenatal diagnostik, etik och kommunikation i fokus. Mer information om föreläsarna kommer inom kort. Välkommen med din anmälan! Datum: 9 oktober och 14 november Plats: Jubileumsaulan, Malmö Anmäl dig till Utbildningsdagarna för mödrahälsovården via denna länk 9
10 Nytt samtalsmaterial om föräldrarelationen Nu finns ett helt nytt material som syftar till att uppmuntra föräldrar som lever i en parrelation att prata med varandra om sin relation. Materialet består av 14 bilder som är tänkta att fungera som utgångspunkt för samtal i föräldragrupper eller för föräldrars besök på BMM eller BVC. Till bilderna finns en handledning som riktar sig till dig som i arbetet möter blivande och nyblivna föräldrar. Materialet heter Tillsammans samtal om förhållandet och föräldraskapet och är ett samarbete mellan familjerådgivningen i Göteborgs stad och Kunskapscentrum för jämlik vård i Västragötalandsregionen. Det är gratis och finns att ladda ner här: vgregion.se/jamlikvard Text: Ida Ivarsson Louise Winblad/Tillsammans samtal om förhållandet och föräldraskapet Prenumerera på nyheter om kvinnohälsa I Nyhetsblad kvinnohälsa delar vi på Kunskapscentrum kvinnohälsa med oss av information om pågående arbete och aktuella frågor rörande sexuell och reproduktiv hälsa i Skåne. Bladet samlar även viktiga nyheter och aktuell forskning inom området kvinnohälsa. Vill du få nyhetsbladet direkt till din inkorg skickar du ett mejl till kunskapscentrum.kh.pv@skane.se och anger prenumeration nyhetsblad i ämnesraden. Du hittar också alla nyhetsblad på vår webbsida. Skane.se/kunskapscentrumKH Redaktör: Emelie Svensson emelie.a.svensson@skane.se 10
KUNSKAPSCENTRUM MIGRATION OCH HÄLSA KUNSKAPSCENTRUM KVINNOHÄLSA. 18 mars Andreas Vilhelmsson, (PhD) Folkhälsovetare/utvecklare
KUNSKAPSCENTRUM MIGRATION OCH HÄLSA KUNSKAPSCENTRUM KVINNOHÄLSA 18 mars 2016 Andreas Vilhelmsson, (PhD) Folkhälsovetare/utvecklare Kunskapscentrum x 3 Vad är ett kunskapscentrum? En del av sakkunnigorganisationen
Läs merFöräldrastöd och föräldraförberedelse
Föräldrastöd och föräldraförberedelse Petra Pålsson, barnmorska och doktorand Medicinska fakulteten Lunds universitet Definition föräldrastöd» En aktivitet som ger föräldrar kunskap om barns hälsa, emotionella,
Läs merUppföljning Kunskapscentrum kvinnohälsa
Uppföljning Kunskapscentrum kvinnohälsa 2018 Årlig uppföljning av Region Skånes kunskapscentra Här kommer uppföljning av Kunskapscentrum kvinnohälsas verksamhet under 2018. Hälsningar Marie Köhler Enhetschef
Läs merNyhetsblad kvinnohälsa
Nyhetsblad kvinnohälsa januari 2018 Hej! Här kommer årets första nyhetsblad från Kunskapscentrum kvinnohälsa. Vi vill i bladet gärna informera om vad som är på gång inom området kvinnohälsa med inslag
Läs merUppföljning av Kunskapscentrum kvinnohälsa
Uppföljning av Kunskapscentrum kvinnohälsa 2017 Beskrivning av verksamheten (KC KH) startade sin verksamhet den 1 februari 2016 efter politiskt beslut i HSN. KC KH har som mål och uppdrag att främja sexuell
Läs mer5.4 Regelbok Mödrahälsovård 2015
1 (5) 5.4 Regelbok Mödrahälsovård 2015 2 (5) 5.4 Regelbok för Mödrahälsovården 5.4.1 Bakgrund Barnmorskemottagningen inom primärvården ska erbjuda hälsovård under graviditet, inklusive föräldrastöd och
Läs merFrågor till samordningsbarnmorskor för mödrahälsovården i Sveriges landsting och regioner
Frågor till samordningsbarnmorskor för mödrahälsovården i Sveriges landsting och regioner Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att beskriva hur vården efter förlossning ser ut i Sverige idag,
Läs merKunskapscentrum kvinnohälsa. Sexuell och reproduktiv hälsa i Skåne årsrapport 2017
Kunskapscentrum kvinnohälsa Sexuell och reproduktiv hälsa i Skåne årsrapport 2017 Kunskapscentrum kvinnohälsa Skane.se/kunskapscentrumKH Innehåll Sammanfattning... 4 Förord... 6 Inledning... 7 Graviditet
Läs merRegionala riktlinjer för särskilt förlossningsstöd inom mödrahälsovården
Regionala riktlinjer för särskilt förlossningsstöd inom mödrahälsovården Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper.
Läs merKoncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvård. Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektör HANDLINGSPLAN
Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvård Anna Stålhammar Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 32 55, sms: 0768 87 18 31 anna.stalhammar@skane.se HANDLINGSPLAN Datum 2017-04-03 1 (9) Handlingsplan
Läs merINFORMATION OM FOSTERDIAGNOSTIK. Av barnmorskan på Barnmorskemottagningen
INFORMATION OM FOSTERDIAGNOSTIK Av barnmorskan på Barnmorskemottagningen Nu ska vi prata om fosterdiagnostik Vad vet du redan om fosterdiagnostik? Har du varit i kontakt med fosterdiagnostik tidigare?
Läs merFrågor till samordnare/vårdutvecklare inom barnhälsovården i Sveriges landsting och regioner
Frågor till samordnare/vårdutvecklare inom barnhälsovården i Sveriges landsting och regioner Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att beskriva hur vården efter förlossning ser ut i Sverige
Läs merFrågor till ledningen i landets landsting/regioner om vården efter förlossning
Frågor till ledningen i landets landsting/regioner om vården efter förlossning Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att beskriva hur vården efter förlossning ser ut i Sverige idag, samt att
Läs merSOSFS 2012:20 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Fosterdiagnostik och preimplantatorisk genetisk diagnostik. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2012:20 (M) Föreskrifter och allmänna råd Fosterdiagnostik och preimplantatorisk genetisk diagnostik Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras
Läs mer1 (5) 5.4 Regelbok Mödrahälsovård
1 (5) 5.4 Regelbok Mödrahälsovård 1 2 (5) Regelbok för Mödrahälsovården 5.4.1 Bakgrund Barnmorskemottagningen inom primärvården ska erbjuda hälsovård under graviditet, inklusive föräldrastöd och livsstilssamtal,
Läs merHälso- och sjukvårdsnämnden
Hälso- och sjukvårdsnämnden Anna Stålhammar Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 32 55 anna.stalhammar@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2017-04-11 Dnr 1700528 1 (8) Hälso- och sjukvårdsnämnden Fördelning av
Läs merHälsoval Örebro län. Kravspecifikation. Mödrahälsovård. Bilaga 2 Krav- och kvalitetsbok. Beslutad i LS 2014-12-09. Regionkansliet, Region Örebro län
Regionkansliet, Region Örebro län Bilaga 2 Krav- och kvalitetsbok Hälsoval Örebro län Kravspecifikation Mödrahälsovård Beslutad i LS 2014-12-09 1 (8) Innehållsförteckning Definition... 3 Övergripande mål...
Läs mer23 Fosterdiagnostik RS160306
23 Fosterdiagnostik RS160306 Ärendet 2015 publicerade SBU-rapporten Analys av foster-dna i kvinnans blod: icke-invasiv fosterdiagnostik (NIPT) för trisomi 13,18 och 21 med rekommendationer hur fosterdiagnostik
Läs merErbjudande om fosterdiagnostik
Erbjudande om fosterdiagnostik Landstingen i norra regionen det vill säga Jämtland, Västernorrland, Västerbotten samt Norrbotten har fattat beslut om ett enhetligt erbjudande till blivande föräldrar som
Läs merRegional riktlinje för arbete med förlossningsrädsla - identifiering och vägledning
Regional riktlinje för arbete med förlossningsrädsla - identifiering och vägledning Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper.
Läs merPrimärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016
Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer
Läs merRESULTAT. Graviditets- och förlossningsvård. 1. Övervikt och fetma vid inskrivning till mödrahälsovård
RESULTAT Graviditets- och förlossningsvård 1. Övervikt och fetma vid inskrivning till mödrahälsovård Övervikt och fetma vid inskrivning på MVC speglar det aktuella hälsoläget i befolkningen. Norrbotten
Läs merRegional riktlinje för tvillinggraviditet inom mödrahälsovården
Regional riktlinje för tvillinggraviditet inom mödrahälsovården Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i, framtagna i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Fastställd av hälso- och sjukvårdsdirektören.
Läs merRegionala riktlinjer för provtagning och behandling av mykoplasma på barnmorksemottagningen
Regionala riktlinjer för provtagning och behandling av mykoplasma på barnmorskemottagningen Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i, framtagna i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Fastställd
Läs merRegional riktlinje för tvillinggraviditet inom mödrahälsovården
Regional riktlinje för tvillinggraviditet inom mödrahälsovården Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i, framtagna i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Fastställd av hälso- och sjukvårdsdirektören.
Läs merRegeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010
Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor
Läs merRegionala riktlinjer för mödrahälsovården gällande kvinnor som genomgått viktminskningskirurgi
Regionala riktlinjer för mödrahälsovården gällande kvinnor som genomgått viktminskningskirurgi Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i, framtagna i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper.
Läs merGynekologiska cellprovskontroller KUNGSÖRS VÅRDCENTRAL
Gynekologiska cellprovskontroller KUNGSÖRS VÅRDCENTRAL 2014-2017 Bakgrund Varje år får cirka 450-500 kvinnor i Sverige livmoderhalscancer (cervix cancer) och runt 130-150 kvinnor per år dör av sjukdomen.
Läs merVerksamhetsbeskrivning
Verksamhetsbeskrivning Psykologer för Mödra- och barnhälsovården i Västra Götalandsregionen Foto: Viktoria Svensson Reviderad version Augusti 2011 Följande dokument har arbetats fram för att beskriva psykologfunktionen,
Läs merKunskapscentrum migration och hälsa
Kunskapscentrum migration och hälsa Jenny Malmsten, enhetschef, fil. dr. internationell migration och etniska relationer 2016-09-01 Sverige och Skåne Sverige och migration - Total befolkning på 9.8 miljoner.
Läs merFosterdiagnostik och riskvärdering
Fosterdiagnostik och riskvärdering Information till gravida Centrum för fostermedicin CFM Karolinska Universitetssjukhuset INNEHÅLLSFÖRTECKNING Graviditeten en tid av glädje och förväntan 3 Fosterdiagnostik
Läs merHälso- och sjukvårdsnämnden
Hälso- och sjukvårdsnämnden Anna Stålhammar Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 32 55 anna.stalhammar@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2018-02-08 Dnr 1800188 1 (6) Hälso- och sjukvårdsnämnden Insatser inom
Läs merALKOHOL. en viktig hälsofråga
ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även
Läs merNationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning
Remissversion Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma
Läs merNationellt programområde för Kvinnosjukdomar och förlossning Masoumeh Rezapour, ordförande
Nationellt programområde för Kvinnosjukdomar och förlossning Masoumeh Rezapour, ordförande Masoumeh Rezapour svnuppsalaorebro.se NPO Kvinnosjukdomar och förlossning Bildades november 2017 Huvuduppdrag
Läs merVåld i nära relationer med fokus på barnet
Kunskapscentrum för barnhälsovård Våld i nära relationer med fokus på barnet Andreas Andersson, leg psykolog Pernilla Arvidsson, socionom leg psykoterapeut Projektets syfte Uppmärksamma barn som upplever
Läs merRegionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården
Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna
Läs merRPH310, Kvinno- och familjehälsa I, 12,0 högskolepoäng Reproductive and perinatal health for women and family I, 12.0 higher education credits
SAHLGRENSKA AKADEMIN RPH310, Kvinno- och familjehälsa I, 12,0 högskolepoäng Reproductive and perinatal health for women and family I, 12.0 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande
Läs merÖversiktlig information om. Tidig Fosterdiagnostik
Översiktlig information om Tidig Fosterdiagnostik Fosterdiagnostik är frivilligt Det är viktigt att betona att all fosterdiagnostik är frivillig och skall bara ske om den gravida kvinnan önskar genomgå
Läs merNYA BHV-PROGRAMMET 2015
NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2006:89 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:25 av Birgitta Rydberg m.fl. (fp) om nya metoder för fosterdiagnostik av Downs syndrom Föredragande landstingsråd: Birgitta Sevefjord
Läs merRegional riktlinje kring oro för väntat barn
Regional riktlinje kring oro för väntat barn Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i, framtagna i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Fastställd av hälso- och sjukvårdsdirektören. INNEHÅLL
Läs merPsykisk ohälsa under graviditet
Godkänt den: 2017-12-03 Ansvarig: Masoumeh Rezapour Isfahani Gäller för: Kvinnosjukvård; Mödrahälsovårdsenheten; Region Uppsala Bakgrund Psykisk ohälsa är vanligt, lika vanlig hos gravida kvinnor som hos
Läs merÖverenskommelse om ökad tillgänglighet i barnhälsovården SSOF 19 april 2018
Överenskommelse om ökad tillgänglighet i barnhälsovården SSOF 19 april 2018 Tyra Warfvinge Avdelningen för vård och omsorg tyra.warfvinge@skl.se 08-452 79 12 Överenskommelser? Används inom områden som
Läs merPolitisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Reviderat Slutförslag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden
Läs mer6.3 Mödrahälsovård Primärvårdsprogrammet 2017
1 (5) 6.3 Mödrahälsovård Primärvårdsprogrammet 2017 2 (5) 6.3 Mödrahälsovård 6.3.1 Bakgrund Mödrahälsovårdens övergripande mål är en god sexuell och reproduktiv hälsa för hela befolkningen. Barnmorskemottagning
Läs merFÖRSLAG till SFOG RIKTLINJER FÖR FOSTERDIAGNOSTIK MED NIPT,
1 FÖRSLAG till SFOG RIKTLINJER FÖR FOSTERDIAGNOSTIK MED NIPT, Frågeställning NON INVASIVE PRENATAL TEST Kan NIPT (cffdna) som icke invasiv metod med hög säkerhet identifiera trisomi 13, 18 och 21 i en
Läs merRegionrapport 2012 Fostermedicin
Regionrapport 2012 Fostermedicin Syfte och mål Den regionala arbetsgruppen för Fostermedicin startade på uppdrag av RMPG Kvinnosjukvård hösten 2009. Gruppens syfte är att göra kvalitetsuppföljning av kvinnoklinikernas
Läs merSammanställning av nuläge inför GAP analys
JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Sammanställning av nuläge inför GAP analys Folkhälsocentrum 2013-08-28 Innehåll Varför en nulägesbeskrivning?... 3 De tre frågor som ställdes var:... 3 Nulägesresultat:... 3 I
Läs merLänsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten
Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten Verksamhetschef Annika Selberg Lundberg annika.selberg-lundberg@norrbotten.se Divisionschef Närsjukvård Chef för verksamhet och utveckling Närsjukvårdsstaben
Läs merVerksamhetsbeskrivning
Verksamhetsbeskrivning Psykologer för mödra- och barnhälsovården i Västra Götalandsregionen Foto: Viktoria Svensson Reviderad version augusti 2016 Följande dokument har arbetats fram för att beskriva psykologfunktionen,
Läs merNärsjukvårdsberedningen
Närsjukvårdsberedningen Johan Larsson Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 26 Johan.Larsson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2014-01-21 Dnr 1302486 1 (8) Närsjukvårdsberedningen Förstärkt psykosocialt och
Läs merFakta om vaccinationen Hälsodeklaration
Fakta om vaccinationen Hälsodeklaration Gratis vaccination mot livmoderhalscancer! Från den 1 januari 2013 kan alla tjejer till och med 26 år vaccinera sig gratis mot de virus som orsakar 70 procent av
Läs merStrategisk plan för samordning av amningsfrågor 2013-2016
Strategisk plan för samordning av amningsfrågor 2013-2016 Konsumentverket Livsmedelsverket Socialstyrelsen Statens folkhälsoinstitut 1 Bakgrund Enligt regeringsbeslut den 23 juni 2004 fick Livsmedelsverket
Läs merKvinnohälsovård 1, 11,5 högskolepoäng Women s Health Care 1, 11.5 credits
Kursplan Institutionen för vårdvetenskap Kvinnohälsovård 1, 11,5 högskolepoäng Women s Health Care 1, 11.5 credits Ladokkod: 62BK12 (version 1) Gäller från: Höstterminen 2011 Fastställd av: Utbildningsutskottet
Läs merGRAVIDITETSTESTET VISAR POSITIVT
GRAVIDITETSTESTET VISAR POSITIVT - SÅ HÄR GÖR DU NU VERKSAMHETSOMRÅDE KVINNOKLINIKEN 1 Graviditetstestet visar positivt - så här gör du nu Grattis och välkommen till oss! Med den här foldern vill vi ge
Läs merVälfärds- och folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande
Läs merMinskade fosterrörelser
Lokalt Kvinnokliniken US Bakgrund kan vara ett tecken på att moderkakan fungerar bristfälligt och att fostret får för lite näring och syre. Fostret prioriterar då cirkulationen till hjärnan och minskar
Läs merVarmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam. kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap
Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap Charlotte Luptovics Larsson Barnsamordnare, Handledare Leg. Sjuksköterska Lagstiftning
Läs merNationell målbeskrivning för psykologer för mödrahälsovård och barnhälsovård. Antagen , uppdaterad
Nationell målbeskrivning för psykologer för mödrahälsovård och barnhälsovård Antagen 2007-09-21, uppdaterad 2016-01-22 Värdegrund Alla barn har rätt till goda och trygga uppväxtvillkor. Verksamhetsmål
Läs merImplementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012
Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap
Läs merÖvervakning av fosterskador januari juni Preliminär sammanställning
Övervakning av fosterskador januari juni 2007 Preliminär sammanställning Socialstyrelsen klassificerar från och med 2001 sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är statistik. Det innebär att rapporten
Läs merRutin Dokument-id i Barium Dokumentserie Giltigt t.o.m. Version Innehållsansvarig: Granskad av: Godkänd av: Publicerad för:
Innehållsansvarig: Emelie Ottosson ( emery1 ) (Läkare Kvinnosjukvård/Övergripande/K3/Skaraborgs Sjukhus) Granskad av: Gerald Wallstersson ( gerwa2 ) (Läkare Kvinnosjukvård/Övergripande/K3/Skaraborgs Sjukhus)
Läs mer18 Yttrande över motion 2017:45 av Jens Sjöström (S) och Petra Larsson (S) om öppna familjecentraler HSN
18 Yttrande över motion 2017:45 av Jens Sjöström (S) och Petra Larsson (S) om öppna familjecentraler HSN 2017-1816 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2017-1816 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Läs mer8 Justering av ersättning samt uppdrag att revidera vårdval barnmorskemottagning HSN
8 Justering av ersättning samt uppdrag att revidera vårdval barnmorskemottagning HSN 1404-0541 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 1404-0541 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Barn-Kvinnor-Unga-Asyl
Läs merVaccination mot influensa
Vaccination mot influensa 2018-2019 Information till Mödrahälsovården från Smittskydd Västra Götaland Vaccination är bästa skyddet mot influensa Personer med dåligt immunförsvar har sämre effekt av vaccinet.
Läs merMödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän
Primärvård Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga Psykiatri Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Metod Tidigare besök på MVC Strukturerad
Läs merVälkomna till ultraljudsmottagningen
Välkomna till ultraljudsmottagningen för gravida Verksamhetsområde kvinnor och barn Telefon 08-550 240 40 (direkt, även telefonsvarare) 08-550 242 00 (vx) Södertälje Sjukhus Din nära specialistvård Ultraljudsmottagning
Läs merPolitisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden
Läs merKvinnosjukvård Dalarna KUB KOMBINERAT ULTRALJUD OCH BIOKEMISKT BLODPROV
Kvinnosjukvård Dalarna KUB KOMBINERAT ULTRALJUD OCH BIOKEMISKT BLODPROV Fosterdiagnostik du väljer själv! De allra flesta barn föds friska, men alla kvinnor har - oavsett ålder en viss risk att föda ett
Läs merSammanträde i programberedningen för barn, unga och förlossningsvård
Programberedning 4-2016-08-25 1 (5) Sammanträde i programberedningen för barn, unga och förlossningsvård Datum 2016-08-25 Tid 12.45 14.00 Plats Konferensrum på kvinnokliniken, Karolinska Universitetssjukhuset
Läs merBASPROGRAM FÖR VÅRD UNDER GRAVIDITET. STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Maj 2011
BASPROGRAM FÖR VÅRD UNDER GRAVIDITET STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Maj 2011 INNEHÅLL Sida HÄLSOVÅRD I SAMBAND MED GRAVIDITET 1 BASPROGRAM Läkarmedverkan 1 Riktlinjer 1 Val av förlossningsenhet 1 BESÖKSINNEHÅLL
Läs merPREP (PRE-EXPOSITIONSPROFYLAX) ETT LÄKEMEDEL I FÖREBYGGANDE SYFTE FÖR ATT MINSKA RISKEN ATT FÅ HIV.
PREP (PRE-EXPOSITIONSPROFYLAX) ETT LÄKEMEDEL I FÖREBYGGANDE SYFTE FÖR ATT MINSKA RISKEN ATT FÅ HIV. Den här broschyren är framtagen till den som önskar veta mer om PrEP, funderar på att använda det eller
Läs merAktuellt om vaccinationsprogrammet
Aktuellt om vaccinationsprogrammet Tiia Lepp Enheten för vaccinationsprogram Folkhälsomyndigheten tiia.lepp@folkhalsomyndigheten.se Skolsköterskekongressen Malmö 2019 Innehåll Ändringar i vaccinationsprogrammet
Läs merBeredningen för primärvård, psykiatri och tandvård
Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård Maria Bjerstam Handläggare 040-675 30 94 Maria.A.Bjerstam@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2016-04-11 Dnr 1600618 1 (6) Beredningen för primärvård, psykiatri
Läs merSpecialiserade överviktsmottagningar
Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar
Läs merPraktik blir statistik. Margareta Berglund, Lars Olsson & Malin Skoog Vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne
Praktik blir statistik Margareta Berglund, Lars Olsson & Malin Skoog Vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne Varför mäta hur barn mår? https://vimeo.com/113712017 Hur kan vi använda statistik
Läs merDefinition föräldraskapsstöd
Föräldraförberedelse under graviditeten med fokus på den första tiden efter förlossningen PETRA PÅLSSON, BARNMORSKA & DOKTORAND Definition föräldraskapsstöd Föräldraskapsstöd är insatser, aktiviteter och
Läs merAborter i Sverige 2011 januari juni
HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2011 Aborter i Sverige 2011 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso- och sjukvård Aborter i Sverige 2011 Januari-juni Preliminär
Läs merKan vi förebygga övervikt och fetma i utsatta områden genom särskilt stöd?
Kan vi förebygga övervikt och fetma i utsatta områden genom särskilt stöd? Nordiska folkhelsekonferensen 27 augusti Jenny Sydhoff Programansvarig Handlingsprogram övervikt och fetma Stockholms läns landsting
Läs merMödra- och Barnhälsovårdspsykologens arbete. Leg Psykolog Frida Harrysson, MBHV-psykolog Lund
Mödra- och Barnhälsovårdspsykologens arbete Leg Psykolog Frida Harrysson, MBHV-psykolog Lund Psykologverksamheter Mödrabarnhälsovård/Föräldra- och barnhälsa i region Skåne SUS (Mottagningar i Lund, Malmö
Läs merMödrahälsovård. Resultat från patientenkät 2011 JÄMFÖRELSE MED 2009 OCH 2010
Mödrahälsovård Resultat från patientenkät 011 JÄMFÖRELSE MED 009 OCH 010 Utvecklingsavdelningen Analysenheten Helene Johnsson December 011 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... INLEDNING... GENOMFÖRANDE...
Läs merKommunikationsstöd för hälso- och sjukvårdspersonal om Humant papillomvirus (HPV)
PM 2018-12-04 1 (1) Kommunikationsstöd för hälso- och sjukvårdspersonal om Humant papillomvirus (HPV) Innehållsförteckning Kommunikationsstöd för hälso- och sjukvårdspersonal om Humant papillomvirus (HPV)...
Läs merMinnesanteckningar från möte med RMPG Hälsofrämjande strategier
2014-04-17 Minnesanteckningar från möte med RMPG Hälsofrämjande strategier Dag 14 mars 2014 Tid Kl. 09.00-14.00 Plats Vimmerby Folkhögskola, lilla E Närvarande: Jolanda van Vliet, ordförande Östergötland
Läs merBILAGA III ÄNDRINGAR TILL PRODUKTRESUMÉ OCH BIPACKSEDEL
BILAGA III ÄNDRINGAR TILL PRODUKTRESUMÉ OCH BIPACKSEDEL Dessa ändringar i produktresumé och bipacksedel är giltiga vid tidpunkten för kommissionens beslut. Efter kommissionens beslut kommer medlemsstaternas
Läs merHANDLINGSPLAN BARN OCH UNGDOMAR ANTAGEN 2009 AV STYRGRUPP FOLKHÄLSA OCH LANDSTINGSDIREKTÖREN BARN OCH UNGDOMAR
BARN OCH UNGDOMAR Övergripande inriktning av landstingets arbete I folkhälsoarbetet är landstingets primära uppgift att verka för en god vård och hälsa på lika villkor. Inom området barn och ungdomar ska
Läs merUtvärdering palliativ vård i livets slutskede
Utvärdering palliativ vård i livets slutskede Om utvärderingen Utifrån rekommendationerna i Socialstyrelsens nationella kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede från 2013. Arbetet har bedrivits
Läs merPolitisk viljeinriktning för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor
Politisk viljeinriktning för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Bakgrund Ohälsosamma levnadsvanor -tobaksbruk, riskbruk av alkohol, ohälsosamma matvanor, otillräcklig fysisk aktivitetär
Läs mer6.5 Ungdomsmottagningar och familjecentral
1 (5) 6.5 Ungdomsmottagningar och familjecentral Primärvårdsprogram 2017 2 (5) 6.5 Ungdomsmottagningar 6.5.1 Inledning Ungdomsmottagningen riktar sig till ungdomar och bedrivs i samverkan med kommunen
Läs merBarnhälsovård i Skåne
Barnhälsovård i Skåne Åsa Lefèvre, Dr Med Vet, leg sjuksköterska, vårdutvecklare Malin Skoog, doktorand, distriktssköterska, vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård Kunskapsmål: Vad är syftet med
Läs mer1177 Vårdguiden för dig som jobbar på en barnmorskemottagning
GUIDE BARNMORSKEMOTTAGNING 1177 Vårdguiden för dig som jobbar på en barnmorskemottagning Tips och råd om hur du kan använda 1177.se i mötet med blivande föräldrar 1177VG_MVC-guide_barnmorska_2017.indd
Läs merBeslutsunderlag om HPV-vaccination av pojkar i det nationella vaccinationsprogrammet
Bilaga Beslutsunderlag om HPV-vaccination av pojkar i det nationella vaccinationsprogrammet REMISSVERSION Bindningar och jäv För Folkhälsomyndighetens egna experter och sakkunniga som medverkat i rapporter
Läs merStina Lasu leg psykolog
Samverkan mödravårdens barnmorskor och mödra- och barnhälsovårdspsykologerna Stina Lasu leg psykolog Studiedagar 13-14 februari 2018 Liljegrensalen Akademiska sjukhuset Samverkan mödravårdens barnmorskor
Läs merBarnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård
1(5) Utlåtande från expertgruppen för vaccinationer Barnvaccinationer Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård Information om det allmänna vaccinationsprogrammet Det svenska barnvaccinationsprogrammet
Läs merHälsa Sjukvård Tandvård HANDLINGSPROGRAM. Alkoholförebyggande arbete i småbarnsfamiljer vid barnavårdscentraler i Halland
HANDLINGSPROGRAM Alkoholförebyggande arbete i småbarnsfamiljer vid barnavårdscentraler i Halland Det alkoholförebyggande arbetet har en självklar plats i vardagen på familjecentraler, barnmorskemottagningar
Läs merDiarienummer: 2016/00739 Dokumentnummer: 2016/ Redovisning Statsbidrag - Förstärkt förlossningsvård och kvinnors hälsa
Diarienummer: 2016/00739 Dokumentnummer: 2016/00739-4 Redovisning Statsbidrag - Förstärkt förlossningsvård och kvinnors hälsa Landstinget Blekinge Februari 2017 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...
Läs merHur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?
Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten? Margareta Eriksson Folkhälsostrateg, Med Dr Folkhälsocentrum, Utvecklingsavdelningen Region Norrbotten Hälsosamma levnadsvanor förebygger 80% av all kranskärlssjukdom
Läs merNationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Indikatorer Bilaga
Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Indikatorer Bilaga Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier
Läs merRegional riktlinje för Minskade fosterrörelser - rekommendationer för handläggning
Regional riktlinje för Minskade fosterrörelser - rekommendationer för handläggning Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper.
Läs merPressmeddelande 2010-01-04
Pressmeddelande 2010-01-04 Dags för nya vanor: Var femte anställd i Stockholms län har högt blodtryck I början på året satsar många på att förändra sina levnadsvanor och det kan behövas. Nästan var femte
Läs mer