Planbeskrivning. Byrsta 8:1 & 1:7 del av. Botkyrka kommun. Geotekniska förhållanden och Hydrologiska förhållanden med dagvattenutredning.

Transkript

1 Rapport Planbeskrivning. Byrsta 8:1 & 1:7 del av. Botkyrka kommun. Geotekniska förhållanden och Hydrologiska förhållanden med dagvattenutredning. I Byrsta Kvarn 8:1, Byrsta 1:7, , Figur 1, är tio bostadshus inplanerade. Samtliga hus är belägna i direkt anslutning till Uppsalaåsen som i detta område har markerad åsform med primära sten, grus och sandlager samt svallsediment i form av sand. Inom en del av området går berg i dagen. I jordartskartan, SGU, är området markerat, figur 2. Geotekniska förhållanden Markförhållanden I de planerade lägena för bebyggelse och även om byggnadslägena omplaneras utgörs all mark av friktionsjord ( block till sand ) ovan berggrunden. I dag bedrivs verksamhet för återvinning av schaktmassor i den angränsande norra delen utom planområdet. Denna verksamhet är tidsbegränsad och kommer att upphöra. En lokalväg går över området till detta område, i övrigt utgörs all mark av de naturligt avlagrade åssedimenten med stor mäktighet. Topografin inom åsområdet är varierande med olika marklutningar. All mark är lämplig för grundläggning av byggnader och vägar. Området ligger inom aktsamhetsområde för ras och skred. Planområdet utgör en del av Uppsalaåsen. All mark är friktionsjord. Den geotekniska bedömningen är att det inte föreligger risk för skred. Skred förekommer enbart i kohessionsjord (lera). Skredbenägna jordarter förekommer ej inom planområdet. Risk kan finnas för ras. Ras kan förekomma om marklutningen överskrider rasvinkeln (inre friktionsvinkeln, Φ) för aktuella jordarter. Rasvinkeln är 35 á Den naturliga rasvinkeln är beroende av jordart och lagringstäthet (Id). Vid uppbyggnad av mark är marklutning avhängig av packningsgrad (RD ). Inom området är den största marklutningen, innan exploatering, 1:3,6. Marken är stabil innan ingrepp sker. Vid byggnation skall schakt / slänter som brantast vara 1:1. Under byggnadskonstruktioner skall humusjorden avtäckas och uppbyggda lager packas enligt föreskrifter. Ex vis en halv meter utanför byggnadsgrund skall marklutning inte vara brantare än 1:1. Geo Markservice i Stockholm AB Margretelundsvägen 36, Bromma Org.nr , , info@geomarkservice.se

2 2 Utformningen av vägar med önskad tvärsektion kan ske om rasvinkel för slänter ej överskrids. Ex vis vägslänter med släntskärning 1:2 kan utföras. När vägar byggs upp följs föreskrifter vad gäller balansering, vägöverbyggnad och terrassering. Uppbyggnad utförs med för jordarten tillåtna slänter och lutningar. I projekteringsskedet anpassas markarbeten efter lokala jordarters utbredning och egenskaper. Radon Grundämnena uran och radium, som ger upphov till radon, förekommer i varierande omfattning i bergarter och jordarter. Hela planområdet utgörs av åsmaterial som kan ge upphov till radonhalt i jordluften. Området är inget högriskområde. Även påförda massor vid grundläggning kan avge radon. Efter detaljplanering och med schakter och grunder färdiga kan mätning lämpligast ske av radonhalten. Hydrologiska förhållanden Grundvatten Åsen innehåller ett stort grundvattenmagasin, akvifär. Grundvattenströmningen är mot väster. Grundvattenförekomsten i åsmagasin är generellt av god kvalitet. Uttagsmöjligheterna är goda och uttag kan ske vid lämpliga ställen ex vis uppströms planerad bebyggelse. Figur 1. I Vattendirektivet kan grundvattenförekomst definieras som grundvatten i ett grundvattenmagasin. Där skall god kvantitativ och god kemisk status råda baserat på föreskrifter från SGU eller utifrån expertbedömning. Områdets grundvattenförekomst bedöms god. En recipient för grundvattnet är Rosenhill Lilla Ström. Enligt VISS gäller miljökvalitetsnorm: Kvalitetskrav för kvantitativ status grundvatten; god kvantitativ status. Kvalitetskrav för kemisk status grundvatten; god kemisk status. Det finns en bedömd risk att god kemisk status inte uppnås 2021 pga mkt stor potentiell föroreningsrisk. Området uppvisar idag god kvantitativ status och god kemisk status. Dagvattenutredning Enligt kommunens dagvattenstrategi ska dagvatten tas om hand lokalt med fördröjning och LODlösning. Marken förändras från naturmark till kvartersmark. För den befintliga markanvändningen sker omhändertagandet av dagvatten med naturlig markinfiltration samt viss lokal ytavrinning mot väster. Områdets topografi och jordarter gör att den huvudsakliga nederbörden infiltreras. Markens porositet (n), lagringstäthet (ID ) och infiltrationskapacitet (fc ) avgör infiltrationsförmågan. Områdets friktionsjordar av morän, finsand, sand, grus har en bedömd infiltrationskapacitet av mm/h. Vid normalfall likväl som vid extremsituation och eventuella framtida klimatförändringar bedöms marken ta emot nederbörd. Detta medför att grundvattennivåerna bibehålls.

3 3 Den befintliga markanvändningen är helt naturmark utan några anläggningar eller någon nuvarande eller tidigare verksamhet förutom en befintlig väg som går genom området. Vägen trafikeras av lastbilar med schaktmassor för utjämning och iordningsställande av marken i den gamla nedlagda grustäkten, enligt anläggningsbeslut från Botkyrka kommun. Det passerar drygt fem tyngre lastbilstransporter till och från den gamla täkten per dag. Transporterna kommer att minska kraftigt efter exploateringen. Detta innebär att skillnaden mellan påverkan före respektive efter exploateringen blir betydligt mindre efter exploateringen. Utefter västra planområdesgränsen går en lokal väg som bara trafikeras sporadiskt. Vanligt förekommande föroreningar i dagvatten är petroleumprodukter, metaller samt fosfor och kväve. I detta bostadsområde med lokalvägar som ej hårdgörs bedöms föroreningshalter vara låga. Inom planområdet kommer det inte att hanteras några ämnen som kan påverka grundvattnet eller dess recipient. För den planerade markanvändningen kommer ytor som ej bebyggs att ha fortsatt naturlig markinfiltration samt avrinning mot väster likartat dagsläget. Fördröjningsmagasin Där de tio byggnaderna uppförs sker koncentrerad avvattning från takytor. Ett fördröjningsbehov, lokalt omhändertagande av dagvattnet, är önskvärt för att förhindra oönskad ytavrinning. Detta vatten avleds och ansluts lämpligen med självfall till dagvattenmagasin / fördröjningsmagasin. Magasinen utförs med breddningsmöjlighet. Dagvattnet tas då omhand nära källan. Magasinen placeras lämpligtvis i anslutning till var byggnad. Magasinen utformas med lägstanivå ovan grundvattenytan. Dimensionering av magasinen beräknas enligt svenskt vatten P110 och efter faktiska geologiska och metereologiska förutsättningar på platsen. Dimensionering görs med hänsyn till extremsituation, såsom 20-års regn med 10 minuters varaktighet. Extremsituation 70 mm/h eller 15 mm/15 min medför att nederbördsmängden för 10 á 15 min är ca10 á 15 mm. Tas dessutom hänsyn till Stockholms Stads riktlinjer Dagvattenhantering Åtgärdsnivå behöver 20 mm fördröjas med avtappning under 12 timmar. Detta sammantaget innebär att för 100 m 2 hårdgjord yta är ett målvärde vid exploatering en effektiv magasinsvolym (våtvolym) av 1,5 m 3. Var huskropp har maximalt 180 m 2 byggnadsyta. Kringytor planeras ej att hårdgöras. Detta medför att magasin för vart byggnadsläge dimensioneras efter detta. Då marken består av friktionsjord kan val av uppehållsmagasin / dagvattenboxar anpassas efter markplaneringen. Ex vis kan man nyttja dagvattenboxar. Dessa finns i ett flertal utförande. Lämpligt kan vara att använda grunda moduler som kräver låg överbyggnad samt är belastningsbara. Ex vis finns 0,5m höga med överfyllnad 0,5 m. Lämpligt är att göra ett magasin för vart byggnadsläge. Från var byggnad omhändertas maximalt ca 2,7 m 3 vatten under kort tid. Dagvattenboxarnas yta kan ex vis bli 6 m 2 för var fastighet. Väljs ej boxar kan befintlig mark istället nyttjas som uppehållsmagasin. Det är lämpliga jordarter i anslutning till byggnader bestående av sand till grus. Ett naturligt magasin har, beroende av jordart och effektiv porvolym en total volym av ca 10 m 3 vilket vid 1 m magasinshöjd tar en markyta av ca 10 m 2 i anspråk. Magasinen anpassas efter terrängen och placeras nedströms (väster om) byggnadslägena eller där det är praktiskt möjligt med hänsyn till fastighetsutformning.

4 4 Magasinens bräddningsledning mynnar där minst påverkan kan ske. Utifrån slutlig markplanering kan utformningen av uppehållsmagasinen / dagvattenboxarna samt antal och placering komma att behöva justeras. Det finns även möjlighet att anlägga gemensamma magasin för mer än ett hus. Vägar inom området kommer att utformas som grusvägar med vägdiken och öppen bottenprofil. Där tomter ansluter mot väg utformas diken som skärvdike med dräneringsledning för perkolation. Dräneringsledningar i skärvdiken ansluts i lågpunkter till stenkista. Vägar med diken faller mot söder och väster. Allt nederbördsvatten utom vatten från tak leds till diken och infiltreras. Infiltrerat vatten från vägar och parkeringsytor renas vid transport i marken där föroreningar fastläggs i jorden. Takvatten tas om hand med LOD och leds till stenkistor. Föroreningar till dagvatten Det är viktigt att de fyllnadsmassor som kommer att användas vid grundläggning är fria från föroreningar som kan laka ut till dagvattnet. För föroreningsbelastningen på dagvattnet som uppkommer inom exploateringsområdet har schablonvärden hämtats från Storm TAC, 2017, tabell 3 & 4. Tabell 3. I tabellen visas schablonvärden över föroreningar i dagvatten från olika källor (StormTAC 2017). Cu (µg/l) P (µg/l) Zn (µg/l) N (µg/l) Pb (µg/l) SS (µg/l) Parkmark Takyta (allmänt) 7, , Grönt tak Tabell 4. I tabellen visas schablonvärden över reduktionsförmåga I procent hos olika dagvattenanläggningar (StormTAC 2017). Cu (µg/l) P (µg/l) Zn (µg/l) N (µg/l) Pb (µg/l) SS (µg/l) Biofilter Brunnsfilter ,5 Magasin med filter Grönt tak Permeabel asfalt Sandfilter Då recipienten är känslig för påverkan av bl a fosfor och kväve bör det eftersträvas att nyttjande med gödsling av ex vis gröna tak undvikes. För takbeläggning bör inert material användas. En teoretisk tillförsel av P från planerade takytor och efterföljande sandfilter i uppehållsmagasin (tab. 3&4) blir 10 x 180 m 2 =1800 m 2 och årsnederbörd ca 545 mm medför att belastningen av P till marken/grundvattnet blir 45 g/år och för N 1,2 kg/år.

5 För Cu blir tillförseln till marken/grundvattnet 5 g/år. Detta skall ställas i jämförelse med att naturliga bakgrundshalter är enligt tabell A. 5 Tabell A Bakgrundshalter för Sverige. Bakgrundshalterna framtagna av Naturvårdsverket. Rapporterna 4913, 4914 och 4915 Mg/kg TS för jord kolumn 1-4, µg/l för vatten kolumn 5-8. (värden inom parentes är under detektionsgränsen) Arsenik (7) ,1 0,06 0,2 0,2 Bly ,1 0,02 0,05 0,05 Kadmium 0,3 0,0001 0,002 0,003 0,005 Kobolt ,03 0,05 0,03 Koppar ,3 1,0 0,3 Krom ,1 0,2 0,05 Kvicksilver 0,08 0,001 0,001 0,001 Nickel ,3 0,5 0,2 Vanadin ,06 0,1 0,1 Zink ,1 1,0 3,0 1,0 1. Moränmark, naturlig miljö, 50:e percentilen. 2. Moränmark, ytlig, urban miljö. 50:e percentilen. 3. Moränmark, djupprover, urban miljö. 50:e percentilen. 4. Sjösediment 5. Grundvatten Föroreningsbelastning från vägar inom exploateringsområdet blir ringa. Enligt Trafikverket, Vägdagvatten 2011 Råd och rek. för val av miljöåtgärd anges att väguppbyggnad och diken tar allt dagvatten till infiltration där partiklar fastläggs i jorden. Aktiva dagvattenåtgärder vidtas > fordon/årsdygn (ÅDT) vilket motsvarar1,5% av Sveriges vägnät. Vid vägar med <2 000 ÅDT bedöms såväl risker för utsläpp i samband med olycka som den kontinuerliga dagvattenpåverkan vara så ringa att det inte är motiverat att vidta åtgärder vad gäller miljö. Exploateringsområdet har betydligt mindre trafik än så. Föroreningar härrör främst från slitage av asfaltbeläggning (alla vägar grusvägar inom området) samt från bromsar, katalysatorer, avgaser o dyl. Schablonhalter i dagvatten från vägar > ÅDT är Pb 5 40 µg/l, Zn µg/l, Cu µg/l och N 1200 µg/l, P 150 µg/l. Vägytan inom exploateringsområdet är m 2 och med diken m 2. Halterna, då det gäller betydligt mer trafikerade vägar än inom området, för angivna ämnen är 1 á 2 ggr högre än de angivna schablonvärdena för ex vis takytor. Vägområdesytorna är av samma omfattning som takytor. För teoretisk tillförsel, om vägar är mer trafikerade och belagda, av P till marken/ grundvattnet blir 200 g/år och för N 1,6 kg/år. För Cu blir tillförseln till marken/grundvattnet 15 g/ år. Halterna bedöms bli lägre än angivna inom exploateringsområdet. Belastning till mark / grundvatten kan bedömas likvärdigt med belastningen från taken. I stort sett ingen ytavrinning sker då marken är permeabel. Tillskottet sker till ett grundvatten med gradient till väster där närmaste känsliga recipienter är Uringebäcken och Kagghamraån. Ett lokalt grundvatten 1 m djup u. my. har en transittid på 1 år för 100 m sträcka och ett medeldjupt grundvatten 10 m djup u. my. har en transittid på 10 år för 1 km. Ett vatten innehållande bl.a. fosfor och kväve (belastat) har vid en marklutning 5-15% (motsvarar förhållanden på platsen) ett skyddsavstånd för sandmark av m.

6 6 Ett skyddsavstånd för att i mark rena ett vatten innehållande bl.a. fosfor och kväve (belastat) motsvarar ett gundvattens transportsträcka under 75 dygn. För sand av olika sammansättning med marklutning 5% är en behövlig sträcka m. Vattenförekomsterna har miljökvalitetsnormer som ska klaras. I MKN vatten, Naturvärden i Kagghamraån, Länstyrelsen 2010 och VISS , bedöms Kagghamraån ha klassen Måttlig ekologisk status och problemet är övergödning. Den kemiska statusen uppvisar ej god status. För Uringebäcken är bedömningen att den tillförs näring främst från jordbruket så att den går från näringsfattig opåverkad till näringsrik övergödd vid utloppet i Kagghamraån. Påverkan på recipienterna Uringebäcken och Kagghamraån är främst från jordbruket. De gundvattenflöden som härrör från exploateringsområdet berör bara delvis Uringebäcken och Kagghamraån och merparten av förorenande ämnen fastläggs vid grundvattnets transport i marken. Utförs exploateringen på beskrivet sätt blir tillförsel av oönskade ämnen till recipienter obetydlig och ingen negativ inverkan kommer att ske på recipienter angränsande till planområdet. Bromma Jan Kristiansson Jan Kristiansson Fil. Dr., Geolog, Ingenjör jan@geomarkservice.se

7

8

9

10