Familjer med missbruk

Transkript

1 Familjer med missbruk Barnens rätt till skydd, stöd och omsorg Ninorta Savci Rättsvetenskap, kandidat 2017 Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle

2 Förord Jag vill först och främst rikta ett stort tack till min handledare Jane Stoll för sin vägledning, tålamod och feedback som gjort att jag har kunnat nå mina uppsatta mål. Jag vill även tacka Sara och Marie från socialtjänsten som har ställt upp på en intervju. Avslutningsvis vill jag tacka en anonym person som har med sin inställning och kompetens varit ett stort stöd under arbetets gång. Luleå, 2017 Ninorta Savci

3 Sammanfattning I de familjer där missbruk förekommer är det oftast barnen som blir mest drabbade. Vårdnadshavare har omsorgsskyldighet och eftersom de brister i sin omsorg på grund av missbruksproblem kan det hämma barnets utveckling, både psykiskt och fysiskt. Detta kan på långsikt även leda till att de utvecklar beteendeproblem såsom ångest, depression och nedstämdhet. Socialnämnden och socialtjänsten har enligt lag skyldighet att göra utredning och hjälpa familjen. De ska också utreda ifall barnet behöver skydd och stöd. För att kunna göra en utredning utgår socialnämnden och socialtjänsten främst utifrån bestämmelserna i Föräldrabalken, Socialtjänstlagen och Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga. De gör bedömningar utifrån BBIC - modellen och mötena. Vid dessa situationer ska det tas hänsyn till barnets bästa, som är en av Barnkonventionens viktigaste grundpelare. De skydd och stöd som kan erbjudas är gruppverksamheter och samtalsstöd. Beslutas det om omhändertagande kan barnet komma att placeras i familjehem eller stödboende.

4 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Problembeskrivning Syfte Metod Disposition Viktiga begrepp Inledning Missbruk Vårdnadshavare och vårdnad Barnets bästa Gällande Rätt FB SoL LVU Barnet i fokus Brist i omsorgen Varje hem är unikt Reaktion hos barnet Konsekvenser Socialnämnden och socialtjänstens uppgifter Arbetsuppgifter utifrån lagen Hur bedöms bristen i föräldraomsorgen Utredningsprocessens legala gång Rättspraxis MÅL RÅ 1996 not MÅL RÅ 2003 not Intervjuer Sammanställning av intervjuerna Utredning utifrån orosanmälan Kännetecken och barnets bästa Bedömning, stöd och skydd Omhändertagande Diskussion/Analys Diskussion Avslutande ord Grundläggande bedömning Vilka skyddsfaktorer och stöd? Källförteckning Bilaga 1 Intervjufrågor... 40

5 Förkortningar BBIC BRIS BUP BVC Barnets Behov i centrum Barnens Rätt i samhället Barn- och ungdomspsykiatri Barnavårdscentral FB Föräldrabalken (1949:381) HVB LOB LVU Prop. Hem för vård och boende Lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade personer m.m. Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga Proposition SoF Socialtjänstförordningen (2001:937) SoL Socialtjänstlagen (2001:453)

6 1. Inledning 1.1 Bakgrund Missbruk förekommer i många olika former. Det kan vara narkotikamissbruk, tobaksmissbruk eller alkoholmissbruk. I de familjer där missbruk förekommer bland föräldrar eller andra vuxna, påverkas barnet i familjen negativt. Dessa förhållanden gör att barnet behöver oftast någon typ av stöd eller skydd, och i vissa fall utreds om barnets behov tillgodoses eller inte. I Sverige finns det ingen säker statistik på hur många barn som har missbrukande föräldrar. 1 Barnet påverkas oftast väldigt negativt av sina missbrukande föräldrar och detta påverkar även deras gemenskap. Detta i sin tur leder till att det brister i föräldraomsorgen och barnet får då ta ett större ansvar. Barnet försöker förstå, bära och hantera problemen som finns i familjen, samt att de tar på sig skulden för det som sker i hemmet. 2 Detta påverkar barnets fysiska och psykiska hälsa, vilket hämmar deras utveckling. Barnet kan till exempel få dålig självkänsla, utveckla skuldkänslor och börja lida av stress, men också att skolan går sämre och har svåra anpassningsproblem. Dock är det viktigt att lyfta fram att det inte är alla barn som kan få sådana problem, utan många klarar sig ändå väldigt bra i livet. För att kunna hjälpa barn som kommer från sådana missförhållanden, finns det idag ett lagstadgat ansvar för socialtjänsten. Socialtjänsten ska vid sådana tillfällen då föräldrarna har missbruksproblem, ansvara för att stödja och hjälpa familjen. På så vis ska det kunna ge barnet en känslomässig och materiell trygghet. 3 Föräldrarnas ansvar utifrån den svenska rättsordningen, främst Föräldrabalken (FB) (1949:381) 6 kap 1, innebär att barn har rätt till trygghet, omvårdnad och en god fostran. Föräldrarna bör få rätta förutsättningar att kunna utöva sitt föräldraskap, något som de får från samhället. Samhället har nämligen ansvar för barnets utveckling och hälsa. 4 Sverige har år 1989 ratificerat FN:s konvention om barnens rättigheter, så kallad Barnkonventionen. Konvention handlar om barnets rättigheter i samhället, detta oavsett kultur, religion eller samhällsstruktur. Det som omfattas av Barnkonventionen är även sociala, ekonomiska, politiska och kulturella rättigheter. De viktigaste behoven som ett barn behöver är skydd, värme, kärlek, sömn och mat. Grundtanken till Barnkonventionen är att barnets behov ska bli tillgodosedda, samt bli respekterade som individer. 5 Det finns fyra olika huvudprinciper i Barnkonventionen: Artikel 2: Innebär att alla barn har likvärdiga villkor, det vill säga de är lika värda. Artikel 3: Betyder att det ska tas hänsyn till barnets bästa vid beslut. Artikel 6: Innebär att alla barn har rätt till utveckling och liv. Artikel 12: Innebär att varje barn har rätt att få sin röst hörd, det vill säga barnet ska vid rätt ålder och mognad kunna påverka sin situation. 6 1 Socialstyrelsen. Barn och unga i familjer med missbruk, s Socialstyrelsen, Föräldraskap och missbruk, s SOU. 1998:31, s SOU. 1998:31, s Brodin, Barn i utsatta miljöer och livssituationer, s (tidskrift) 6 UNICF - (Hämtad ). 5

7 Förslaget som regeringen lade fram för att utreda den gällande rätten för barnets bästa, var att begreppet skulle ha ett klarare uttryck i lagen. Förslaget skulle då ha ett avgörande inverkan för alla beslut som tas om boende, vårdnad och umgänge. Syftet var även att barnperspektivet skulle bli tydligare. En av Barnkonventionens fyra grundpelare Barnets bästa har en viktig betydelse för den svenska rättsordningen. I frågor gällande boende, vårdnad och umgänge är det barnets intresse som ska vara i fokus Problembeskrivning Brist i omsorgen hämmar oftast barnets utveckling och hälsa, vilket är ett vanligt förekommande problem inom missbrukande familjer. För att kunna hjälpa dessa barn gäller det att ingripa i tidigt skede för att avvärja innan en skada har skett. Det gäller att undersöka vilka skyddsfaktorer och lagar som tillämpas i dessa situationer. Vidare är det viktigt att granska hur socialtjänsten arbetar för att bedöma den grundläggande omsorgen hos familjer med dessa problem. 1.3 Syfte Huvudsyftet med uppsatsen är att undersöka och diskutera hur den grundläggande omsorgen hos barn med missbrukande föräldrar bedöms utifrån den svenska rättsordningen. Syftet med uppsatsen är även att undersöka vilka stöd och skyddsfaktorer barn med missbrukande föräldrar kan få från socialtjänsten. För att tydliggöra syftet förklaras även viktiga begrepp och lagar som kan vara lämpliga i vissa situationer. Dessa frågeställningar kommer att besvaras utifrån Socialtjänstlagen (2001:453) (SoL), Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och Föräldrabalken (1949:381) (FB). 7 Prop. 2005/06:99, s. 1. 6

8 1.4 Metod För att uppnå syftet och för att kunna besvara frågeställningarna gjordes en omfattande litteraturstudie inom ämnet för att få en mer fördjupad kunskap. Litteraturstudien om ämnet fortsatte även kontinuerligt under arbetets gång. Sökord såsom: Missbrukande föräldrar, brist i omsorgen, barn från missbrukande familjer, familjer med missbruk, barnets bästa, stöd, skydd, socialtjänsten, socialnämnden, användes för att erhålla den grundläggande information och underlag till examensarbetet. Den rättsdogmatiska metoden tillämpades i denna uppsats. Sökningen av ämnet gjordes främst i Luleås tekniska universitets bibliotekskatalog och i databasen DiVa. Jag använde mig även av Google Scholar i mitt sökande. Andra sätt för att inhämta information för examensarbetet var via böcker, tidskrifter, praxis, propositioner, förarbeten, lagar, andra examensarbeten och vetenskapliga artiklar. Flera olika källor användes för att lättare förstå ämnet. De olika källorna användes även för att kunna koppla litteraturen till lagarna. Användning av flera olika källor innebär att vara källkritisk. I denna uppsats kommer ordet Föräldrar användas. Ordet avser både ensamstående förälder och de föräldrar som lever tillsammans. Två kvalitativa intervjuer genomfördes hos socialtjänsten. Marie från Arboga arbetar med barnutredning medan Sara från Skärholmen arbetar som socialsekreterare med fokus på barnutredning. Syftet med intervjuerna var att få en djupare förståelse för hur socialtjänsten bedömer omsorgen hos missbrukande föräldrar, samt vilket stöd och skydd de kan erbjuda respektive barn. Det viktigaste var dock att titta på vilka lagar de tillämpade i sitt arbete. Syftet var även att undersöka ifall socialtjänsten kombinerar sina egna checklistor och interna system med de som regleras i lagen. Vissa begrepp såsom barnets bästa och omsorgsbrist lyftes fram under intervjuns gång för att lättare kunna förstå vad de har för betydelse för dem och deras arbete. 1.5 Disposition I avsnitt ett behandlas Bakgrunden till mitt ämne. I detta avsnitt kommer även syftet, frågeställningar och min metod lyftas fram. I avsnitt tre bearbetas Definition av begrepp, där det tas upp tre viktiga begrepp för att kunna förstå grunden till frågeställningarna. Gällande rätten behandlas i avsnitt fyra. I detta avsnitt förklaras tre av socialrättens viktigaste lagar: FB, SoL och LVU. Syftet är att kartlägga vilka skydd och stöd barn kan få vid omsorgsbrist. Vidare i avsnitt fem beskrivs Barnet i fokus, där följande fyra punkter förklaras: Brist i omsorg, varje hem är unik, reaktion hos barnet och konsekvenserna. De som gör omsorgsbedömningen men också ser vilket skydd och stöd barnen kan få finns skrivet i avsnitt sex. Hur en utredning går till från att en orosanmälan inkommer till att barnet kan komma att bli omhändertaget enligt lagarna, finns beskrivit i avsnitt sju. I avsnitt åtta finns två rättsfall som handlar om missbrukande föräldrar och hur de brister i sin omsorg medan avsnitt nio avser diskussionsdelen med intervju och egna åsikter. Källförteckningen finns i avsnitt tio. 7

9 2. Viktiga begrepp 2.1 Inledning I detta avsnitt förklaras viktiga begrepp och vad de har för betydelse i den gällande rätten. 2.2 Missbruk Missbruk finns i vårt samhälle och förekommer i alla olika miljöer. Idag finns det många vuxna som missbrukar och många av dem har växt upp i hem med missbrukande föräldrar och de är nu själva föräldrar. Vad innebär då begreppet missbruk? Missbruk är när det brukas till exempel alkohol på ett sådant sätt att det påverkar dess omgivning eller individen negativt. Det finns kriterier som är internationellt godkända. Kriterierna innebär att när bruk övergår till missbruk har det gått så långt att de påverkar individens sociala liv, såsom familj, hem, skola och arbete. Missbruket kan också leda till att individen skadar sig både psykiskt och fysiskt. Många droger som missbrukas fungerar på det sättet att ökning av hjärnans tolerans sker om det används regelbundet. Hjärnan vänjer sig därför och behöver mer och mer för att må bra och för att få rus känslan. Även kroppen vänjer sig vid drogen, det är dock farligt att använda mer av det Vårdnadshavare och vårdnad Den som har vårdnaden över barnet kallas för vårdnadshavare och har enligt 6 kap 2 FB, vårdnaden över barnet fram tills de har fyllt 18 år. Detta innebär att vårdnadshavaren har ett rättsligt ansvar över barnet. Skilda föräldrar kan ha gemensam vårdnad och enligt 6 kap 13 1st FB ska de tillsammans bestämma vad som gäller för barnet. Vårdnad innebär att det är vårdnadshavaren som bestämmer över vad barnet får och inte får göra. Vårdnadshavaren har ansvar för barnets personliga förhållande och att tillgodose barnets behov. 9 Det viktigaste med att vara vårdnadshavare är att tillfredsställa barnets behov med trygghet, omvårdnad och god fostran som finns reglerat i 6 kap 1 FB. 10 Enligt 6 kap 11 FB är det viktigt att vårdnadshavaren tar hänsyn till barnets önskemål och synpunkter i samband med deras utveckling och stigande ålder. Föräldraansvar är ett viktigt begrepp för att redogöra föräldrarnas men också i vissa fall socialnämndens och andra ansvarspersoners rättsliga förhållanden till barnen. Utgångspunkten för föräldraansvaret är barnets rättsliga omyndighet som i sin tur förklaras av att barnets förmågor är under utveckling UMO. (Hämtad ). 9 Ewerlöf & Sverne. Barnets bästa Om föräldrars och samhällets ansvar, s BRIS - (Hämtad ). 11 Schiratzki. Föräldraansvar i välfärdsrätten om vårdnad, vårdnadstvister och barnskydd, s

10 Begreppet föräldraansvar omfattar vårdnad eller varje likande förhållande som avgör föräldrars, förmyndares eller andra rättsliga företrädares rättigheter, befogenheter och ansvar i förhållande till barnets person eller egendom Barnets bästa I 6 kap 2a FB finns det reglerat att vid beslut om boende-, umgänges- och vårdnadsfråga ska barnets bästa vara avgörande. Det kan till exempel vara vid domstols beslut. Det ska avgöras i enskilt fall, det vill säga att en bedömning görs utifrån de individuella förhållandena. 13 Bedömningen ska byggas på beprövad erfarenhet och kunskap, samt kombineras med barnets yttrande. Det ska även tas hänsyn till barnets psykiska och fysiska utveckling och välbefinnande. De effekter som barnet kan få ska beaktas oavsett om de är kortsiktiga eller långsiktiga. 14 Begreppet barnets bästa har inte fastställts och är ännu oklart. Detta eftersom det har olika betydelser och definieras olika från person till person. I den svenska rättsordningen finns en öppen tolkning av begreppet barnets bästa. 15 Vid olika bedömningar ska det alltid ses utifrån barnets bästa, till exempel vid boende, umgänge och vårdnad. Barnets behov ska prioriterats före föräldrarnas behov. 16 För att ta hänsyn till barnets bästa är det viktigt att barnet får respekt utifrån sin integritet. Barnets behov är att de ska känna sig behövda, det vill säga att de har en uppgift att uppfylla och på det sättet få ta ansvar, ett åldersadekvat ansvar. Under barnets utveckling och identitetssökande är det viktigt att barnet känner sig respekterad och inte förödmjukas eller kränks inför andra. Ett barn som utvecklas under sin tonårstid ska respekteras för att det ska kunna hitta sig själva, detta kan leda till att de finner en förmåga att kunna visa respekt och empati för andra individer. 17 Ur en rättsvetenskaplig synvinkel kan begreppet barnets bästa finnas som både en rättsregel och en rättsprincip. Om begrepp betraktas som en rättsprincip ger det ett tillämpning -sområde som är bredare, än om begreppet barnets bästa skulle behandlas som en rättsregel. Inom en rättsregel får begreppet ett mer utmärkande handlingsalternativ, det omfattar en princip i en allmän rekommendation Prop. 2011/12:85, s Ewerlöf & Sverne. Barnets bästa Om föräldrars och samhällets ansvar, s Prop. 2005/06:99, s Schiratzki. Föräldraansvar i välfärdsrätten, s BRIS. (Hämtad ). 17 SOU. 1997: Schiratzki. Föräldraansvar i välfärdsrätten om vårdnad, vårdnadstvister och barnskydd, s

11 3. Gällande Rätt 3.1 FB En individ i Sverige är enligt lag omyndig fram till dess att de fyllt 18 år, vilket regleras i 6 kap 2 FB och i 1 kap 2 SoL. FB (1949:381) reglerar barnens rätt till en god fostran, omvårdnad och trygghet. Ansvaret ligger på vårdnadshavaren som ska se till att barnets behov tillfredsställs, något som främst finns reglerat i FB:s 6 kap. I 6 kap 1 FB regleras det [b]arn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart. 19 I 6 kap 2a FB finns det styrkt att barnets bästa ska vara avgörande och det är i sådana situationer som andra intressen inte ska beaktas. Vårdnadshavaren har enligt FB skyldigheter över barnets tillsyn, utbildning och försörjning. Det är därför viktigt att det finns en ömsesidig relation mellan barnet och vårdnadshavaren. Det vill säga att de visas respekt och hänsyn gentemot varandra. Får barnet en god uppväxt påverkas även den harmoniska utvecklingen. I 6 kap FB finns bestämmelser om umgänge och vårdnad. Denna lagstiftning har ändrat syfte under årtionden för att stärka att det är viktigt att barnens behov tillgodoses. I propositionen till den nuvarande lagen styrks detta enligt följande: Av avgörande betydelse för att barn får växa upp under trygga och goda förhållanden är givetvis att föräldrar och andra fostrare handlar i en anda av omtanke om barnen och låter deras rättmätiga behov gå före det egna intresset. Nya lagregler som sätter barnens intresse i förgrunden kan medverka till en önskvärd attitydförskjutning SoL Socialtjänstlagen trädde fram för första gången år År 2001 ersattes vårdlagen, nykterhetsvårdslagen, barnavårdslagen och socialhjälpslagen till enbart socialtjänstlagen. 21 Det året som lagen ändrades redigerades även innehållet. Socialtjänstlagen delades in i olika kapitel och den behölls som en ramlag även om modernisering av språket gjordes under ändringen. Resultatet blev att lagen blev mera överskådlig. 22 SoL är en målinriktad ramlag och har ett innehåll som har få men preciserade regler. 23 SoL anger även allmänna riktlinjer och övergripande mål för verksamheten samt att kommunen får själva möjligheten att bestämma inom sin verksamhet. 24. I samband med Socialtjänstens utveckling har lagen anpassats till utvecklingen i samhället. 25 I lagen finns det reglerat vem som ansvarar för att barn ska växa upp under trygga och goda förhållanden. Kommunen har det största ansvaret. 19 Ewerlöf & Sverne. Barnets bästa Om föräldrars och samhällets ansvar, s Prop. 1981/82:168, s Norström & Thunved. Nya sociallagarna,.s 35, Prop. 2000/01:80, Nya socialtjänstlagen m.m. s 85f. 23 Strömberg & Lundell. Speciell förvaltningsrätt, s Friis. Socialtjänstlagens värdesystem en analys av dess praktiska innebörd i sociala utredningar om barn, s Fahlberg. Socialtjänst lagarna, s

12 Lagen företräder viktiga aspekter av en ny syn på ansvaret som samhället har gentemot dem som behöver hjälp och stöd. 26 Begrepp som är ledande i SoL är: Frivillighet, helhetssyn, självbestämmande, normalisering, kontinuitet, närhet, flexibilitet och valfrihet. 27 Som tidigare nämnts är det vårdnadshavare som har vårdnaden över barnet. Vårdnaden kan komma att ändras om det brister i föräldraomsorgen eller om det finns minsta misstanke om att ett barn far illa. Det är oftast då SoL träder in. Socialtjänsten har då ett utredningsansvar och ser till att barnet får rätt stöd och skydd för att ge ett tryggt uppväxtförhållande. Utredningen ska genomföras utifrån de regler som finns i socialtjänstlagen. 28 Det är dock viktigt att påpeka att SoL handlar om frivilliga insatser. Godkänner inte föräldrarna till exempel att barnet placeras i ett familjehem kan inte SoL tillämpas. 3.3 LVU Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga är en typ av skyddslag för de mest utsatta ungdomarna och barnen i samhället. Lagen finns för att trygga samhället, speciellt för barnet eller den unge som behöver behandling eller vård. LVU reglerar endast beslut och åtgärder som är riktade till unga och barn. LVU kompletterar SoL i situationer då inget samtycke från vårdnadshavare ges för insatsen som behövs. Detta innebär att LVU används i situationer då stöd enligt SoL är otillräckliga. Vid tillämpning av LVU är det inte nödvändigt att det finns ett formellt samtycke. Om föräldrarna har gett ett samtycke till behandling och vård, kan grunden för samtycket anses som icke allvarligt och då kan LVU komma att tillämpas. I vissa situationer kan föräldrarna ha samtyckt till frivillig vård för den unge, men att den unge själv motsätter sig vården. 29 Tillämpning av LVU vid vård med stöd kan tillämpas i två huvudfall. Det finns fall då omsorgen brister eller att det är något annat i hemförhållande som medför en påtaglig risk för att barnets utveckling eller hälsa skadas enligt 2 LVU (miljöfallen). Vad som avses med brist i omsorgen är situationer då ett barn utsätts för vanvård eller när barnet inte får sina behov tillgodosedda som stimulans eller känslomässig trygghet. Om föräldrarna placerar sitt barn i en miljö som kan vara påtaglig risk för barnets utveckling och hälsa, hamnar det också under kategorin omsorgsbrist. Föräldrars konflikter kan också vara en typ av omsorgsbrist eftersom de kan påverka barnet på ett negativt sätt.30 Det andra huvudfallet är situationer då den unge utsätter sig själv för risker genom eget beteende, detta enligt 3 LVU (beteendefallen). För att barnet ska få vård enligt LVU krävs en viss begränsning av föräldrarnas bestämmanderätt för att barnet ska kunna få den vård som krävs. Den rättsliga vårdnaden över barnet finns dock 31 kvar hos föräldrarna och enligt lagen ska barnet kunna återvända hem. 26 Norström & Thunved. Nya sociallagarna 2009, s Prop. 1996/97:124. Ändring i socialtjänstlagen s Prop. 1981/82:168 s Norström & Thunved. Nya sociallagarna, s Norström & Thunved. Nya sociallagarna, s Norström & Thunved. Nya sociallagarna, s

13 4. Barnet i fokus 4.1 Brist i omsorgen Brist i omsorgen påverkar ett barn både psykiskt och fysiskt. Det kan börja redan under graviditeten om modern missbrukar eller inte får i sig tillräckligt mycket näring. Spädbarn kan visa yttre tecken på omsorgsbrist genom till exempel dålig skötsel, ohygieniska och luktar illa. I vissa fall kan barnet få blöjutslag på grund av uteblivna blöjbyten. Barnet får inte sina behov tillfredsställda och det kan leda till att barnet får en aggressiv reaktion eller att barnet visar en likgiltighet. Hos äldre barn kan även dålig tandhygien ses som brist i omsorgen. 32 Det kan även komma att påverka barnets utveckling. Om barnet lider av understimulans kan det leda till en fördröjning av språklig och psykomotorisk utveckling. Barnet kan även få en sämre kontaktförmåga. Får barnet extern hjälp från till exempel socialtjänsten eller blir placerad på ett familjehem, kan barnet utvecklas förvånansvärt snabbt, vilket är positivt både för den fysiska och psykiska hälsa. 33 Föräldrar som är missbrukare har en stor påverkan på sitt barn, familjen och sitt umgänge. Det påverkar familjens vardag, konfliktnivån, känslomässiga klimatet föräldraansvaret och förutsägbarheten. Från föräldrarnas synvinkel ses det som en tabu och skamfyllt att tala om missbruket som pågår i hemmet, vilket kan innebära att problemen förvärras. Utifrån barnets perspektiv innebär detta att barnet själv får hantera och försöka att förstå vilka problem som pågår i hemmet. Barnet tar ofta på sig skuld för det som sker. Barnet intalar sig själv och tror att situationen hemma är som den är på grund av dem själva. Vid sådana situationer är det viktigt att barnet får gehör från omgivningen. Det barnet kan behöva är en bekräftelse på att de inte är ensamma om dessa problem i hemmet. Barnet kan därför behöva stöd för de som sker i hemmet och i värsta fall skydd. 34 Missbrukets art påverkar omsorgssituationen i hemmet. Missbruket kan variera, det kan handla om missbruk på helgerna, kroniskt missbruk eller periodiskt missbruk som har ett samband med psykiska problem och/eller omognad. 35 Föräldrar som inte tillgodoser sina barns behov och som leder till att de brister i sin omsorg karaktäriseras av dålig självkänsla, låg frustrationstolerans, beroende, impulsivitet, depression och omognad. Vad dessa föräldrar förväntar sig är att barnen ska ta hand om dem och de förstår inte vilka behov som barnet måste tillgodoses. Detta påverkas som sagt barnets känslomässiga sår och de påverkar deras sociala och personliga utveckling. 36 Bristande omsorg sker oftast på grund av missbruk. De oundvikliga problem som missbrukare har när det gäller funktionsförmågan i de flesta roller leder ofta till omvända 32 Killén. Svikna barn Om bristande omsorg och vårt ansvar för de utsatta barnen, s Killén. Svikna barn Om bristande omsorg och vårt ansvar för de utsatta barnen, s Socialstyrelsen. Föräldraskap och missbruk, s Killén. Svikna barn Om bristande omsorg och vårt ansvar för de utsatta barnen, s Killén. Svikna barn Om bristande omsorg och vårt ansvar för de utsatta barnen, s

14 roller inom familjen. Barnet förväntas att fungera som en vuxen, medan föräldrarna behöver omsorg och får den uppmärksamhet som barnet egentligen skulle haft Varje hem är unikt Alla familjer med missbruk har oftast speciella mönster, men ibland liknande. Dock finns det skillnader i varje familj trots att dem har liknande problem. Varje familj och individ har sitt unika sätt att hantera sina missbruksproblem. I vissa situationer kan missbruket vara mer allvarliga och i andra inte lika allvarliga, eftersom alla har sitt sätt att hantera problemen på. Det är i sådana situationer som hänsyn till barnet måste tas eftersom det är då barnet är som mest sårbart. De mest utsatta barnen vid missbruk är dem som har en ensamstående förälder eller två föräldrar som missbrukar Reaktion hos barnet Som tidigare nämnt påverkar missbruk hela familjen, barnet och samvaron. Detta kan leda till att omsorgen brister och att barnet då får ta ett större ansvar. Dessutom kan barnet ta på sig skulden för föräldrarnas missbruk. Som en motreaktion kan det resulterar i att barnet inte utvecklar sina förmågor och får relationssvårigheter. Trauman från uppväxten kan också leda till att barnet får symptom som till exempel ätstörningar, ångest, och missbruk. 39 Barn som lever med föräldrar som missbrukar kan känna sig osäkra. Det finns två olika mönster av beteenden på sådana barn. Det ena beteendet är att barnet undviker vänner och drar sig undan. Det andra beteendet är att barnet umgås i tuffare miljöer och visar ett aggressivt beteende. Dessa två beteenden handlar i själva verket om att de vill dölja sin osäkerhet och rädslan för att föräldrarnas missbruk ska avslöjas. 40 Barns motreaktion till missbruksproblemen i familjen är individuellt och kan delas in i fyra kategorier: duktig hjälte/hjältinna, tapetblomman, syndabock eller rebell och clown. Tapetblomman är de barn som inte märks för de gör sig osynliga. Barnen som är duktiga försöker bära familjens problem och att bristerna inte uppmärksammas. Syndabocken är trotsig, utåtagerande och aggressiv. Clownen är charmig, aktiv och glad, vilket resulterar i att barnet får uppmärksamhet. Med tiden accepterar barnet sina föräldrars missbruk. Barnen hittar tillslut sin plats och roll där de känner sig uppmärksammade och betydelsefulla i familjen. På ett omedvetet sätt hjälper barnet med att hålla familjen i balans. 41 Gemensamt för de flesta familjer med missbruk är regler och mönster. Första regeln är: tala inte om det verkliga problemet. Det talas inte ens inom familjen. Andra regeln är: Lita inte på andra. Barnet lär sig tidigt att de många gånger kommer att bli besvikna och svikna av sina föräldrar. Det kan till exempel vara när barnet vill ha hjälp med läxan eller en lovad utflykt som är planerad, vilket beror på att föräldrarnas missbruk går före. Detta kan medföra att barnet får svårt att lita på andra vuxna människor. Den tredje regeln: Känn inte efter. Barnet 37 Killén. Svikna barn Om bristande omsorg och vårt ansvar för de utsatta barnen, s Socialstyrelsen. Föräldraskap och missbruk, s Hansen. Barn i familjer med missbruksproblem (red), s Hansen. Barn i familjer med missbruksproblem (red), s Rädda barnen. När omsorgen sviktar Om barns utsatthet och samhällets ansvar, s

15 lär sig att stänga av sina känslor för att på så sätt klara av svåra situationer. Denna strategi leder snabbt till ett livsmönster för barnet och det kan bli svårt att ta sig ur detta mönster även om barnet blivit vuxen. Barnet får på så sätt svårt att känna igen sina känslor och få ett grepp om dem. 42 Ett barns vardag med missbrukande föräldrar kan variera från dag till dag. Familjen kan hamna i ett två-fas-mönster. Det kan antingen vara under en period då missbruket inte pågår. Den andra fasen är då föräldrarna missbrukar eller börjar bli missbrukare. Samvaron både innanför och utanför familjen ändras så även vardagsrutinerna och förhållningssättet. De regler som barnet har hemma gäller ena dagen men kanske inte den andra. Det gör att den resterande familjen observerar den missbrukande förälderns humör för att kunna anpassa sig efter det. 43 Som tidigare nämnt är reaktionen hos ett barn oftast väldigt negativ på grund av missbruksproblem. De har oftast svårt att prata om situationen i hemmet med sina föräldrar. Det är svårt för dem att prata om hemförhållandet med en utomstående person. Många av de barnen kan också skämmas över hur hemmiljön ser ut, att det till exempel är stökigt eller smutsigt. Under föräldrarnas missbruksperioder brukar barnen undvika att ta hem vänner. Detta leder till att många barn uteblir och får inte den professionella hjälp som de behöver. Många barn har svårt att förstå innebörden av missbruk eftersom de inte har fått det förklarat för sig. 44 I missbruksfamiljer kan barnet lätt tycka och uppfatta att ens familj är väldigt avvikande jämfört med vännernas familjer. Detta kan leda till att barnet känner sig mindre värd. De känner en skam över att föräldrarna bryter den sociala normen. Barn som har någon i familjen som missbrukar får ofta känslor som aggressioner, skuld, svårighet med tilliten och känslor av otrygghet. Det kan leda till att barnet känner sig ensam eftersom barnet inte kan prata med någon utomstående om det som sker i hemmet Konsekvenser Ett barn med missbrukande föräldrar kan få konsekvenser i sin uppväxt. Dock finns det tydliga underlag på att dessa barn är i riskzonen. Dessa barn hamnar ofta i påfrestande och svåra situationer, det kan leda till en ökad risk för flera olika problem i framtiden. Viktigaste är inte att bara titta på de problem som kan ske i framtiden, utan även titta på barns psykiska och fysiska utveckling, hälsa samt deras vardagstillvaro. Socialstyrelsen belyser i sin artikel Föräldraskap och missbrukande följande: I familjer där barnet bor med både en missbrukande och icke missbrukande förälder eller styvförälder, kan den icke missbrukande vuxna dras in i alkoholproblemet på ett sådant sätt 42 Rädda barnen. När omsorgen sviktar Om barns utsatthet och samhällets ansvar, s Socialstyrelsen. Föräldraskap och missbruk, s Hansen. Barn i familjer med missbruksproblem, s Hansen. Barn i familjer med missbruksproblem, s

16 att barnet riskerar att mista stöd och hjälp från båda. Den icke missbrukande föräldern eller styvföräldern kan uppleva sitt samliv med den som missbrukar så belastande, att hon eller han själva utvecklar psykiska och sociala problem med de konsekvenser det kan få för barnen. 46 Det är i sådana situationer som de vuxna avlastar sina problem på barnet. I familjer där missbruk förekommer är det vanligt att barnet får ta föräldrarollen, det vill säga att föräldrarna lägger över omsorgsplikten på barnet. Barnet blir vuxen i tidig ålder och får på så sätt ta mer ansvar för något de egentligen inte ska behöva. De själva tänker inte på sina egna känslor och behov, utan det är föräldrarnas känslor och behov som ligger i fokus. De upplever att missbruket i familjen är på grund av dem och på så sätt känner de ofta skam och skuld. Detta kan resultera till att barnen lättare utvecklar beteendeproblem så som ångest, nedstämdhet och depression. 47 Barn med missbrukande föräldrar har större risk att utsättas för omsorgsbrist, kroppslig bestraffning och fysiska övergrepp än andra barn. Det är heller inte ovanligt att det förekommer våld i familjen, vilket kan försvåra hanteringen av familjevardagen. Barn kan i sådana situationer bli brottsoffer, då de upplever våld mellan föräldrarna men också att det själva utsätts. Dessa barn kan bli traumatiserade, vilket leder till ohälsa både kort- och långsiktigt. 48 Det finns reglerat i 6 kap 7 1 st FB att om en förälder gör sig skyldig till missbruk eller brister i sin omsorg, ska rätten besluta om att vårdnaden för barnet ska ändras. I situationer där det sker ett missbruk i hemmet, där hamnar barnen oftast i familjehem eller hos andra närstående som kan ta hand om barnet. Det bör betonas att det inte behöver bli problem, trots missbruket i familjen. Detta behöver heller inte bli en belastning för barnet. Till exempel kan familjen ha en stor föräldrakompeten s, avgränsad problematik, lyhördhet och känslighet för barnet. I dessa situationer blir barnets behov tillgodosedda samt att de har en bra relation. Det kan även vara att föräldrarna försöker lösa problemen utan att barnet ska blandas in i svårigheterna Socialstyrelsen Föräldraskap och missbruk, s Hansen. Barn i familjer med missbruksproblem (red), s Socialstyrelsen Föräldraskap och missbruk, s Socialstyrelsen Föräldraskap och missbruk, s

17 5. Socialnämnden och socialtjänstens uppgifter 5.1 Arbetsuppgifter utifrån lagen Socialtjänstlagen är en ramlag och innebär att varje kommun själva får bestämma sina riktlinjer och övergripande mål för sin verksamhet. De har med andra ord blivit delegerade denna uppgift av socialnämnden. Detta finns även styrkt i den svenska rättsordningen, enligt 2 kap 1 1 st SoL att: varje kommun svarar för socialtjänsten inom sitt område, och har det yttersta ansvaret för att enskilda får de stöd och den hjälp som de behöver. Detta innebär 50 ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän. Barn som inte får sina behov tillgodosedda av sina missbrukande föräldrar kan få hjälp utav samhället. När föräldraomsorgen brister, ska socialnämnden och socialtjänsten ta ansvaret för att utreda hur de kan hjälpa till och ifall barnet behöver någon typ av skydd eller stöd. Socialtjänsten har tre olika huvudområden inom utredning. Dessa är strukturinriktade insatser, allmänna insatser och individuella insatser. Strukturinriktade insatser är en typ av insats som är till för barnets utveckling och omvårdnad. Allmänna insatser är en utformning av sociala insatser som till exempel äldreomsorgen och barnomsorgen. Individuella insatser är till för rådgivning om barnforstran, familjehem och placering. 51 Uppgifterna socialtjänsten har är väldigt varierande, den främsta uppgiften är dock att hjälpa individer som är i utsatta situationer. De har hand om flera olika samhällsgrupper, dock prioriteras barn och ungdomar högst. 52 Enligt portalparagrafen 1 kap 1 SoL ska socialtjänsten i samhället på demokratins och solidaritetens grund främja människornas - ekonomiska och sociala trygghet, - jämlikhet i levnadsvillkor, - aktiva deltagande i samhällslivet. 2 st. Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. 3 st. Verksamheten ska bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet SFS 2001:453 SoL. 51 Prop. 1979/80:1, s Friis. Socialtjänstlagens värdesystem-en analys av dess praktiska innebörd i sociala utredningar om barn, s SFS 2001:453 SoL. 16

18 Första stycket handlar om att socialtjänsten ska hjälpa de behövande, både då de kommer till sociala och ekonomiska tryggheter. Det vill säga att om föräldraomsorgen brister, har socialtjänsten skyldighet att gå in och göra en utredning. Socialnämnden har också en viktig roll för barn med missbrukande föräldrar. Detta regleras i 5 kap 1 SoL: Socialnämnden ska - verka för att barn och unga växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete med hemmen främja en allsidig personlighetsutveckling och en gynnsam fysisk och social utveckling hos barn och unga, - bedriva uppsökande verksamhet och annat förebyggande arbete [ ] - aktivt arbeta för att förebygga och motverka missbruk bland barn och unga av alkoholhaltiga drycker, [ ] - tillsammans med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs, uppmärksamma och verka för att barn och unga inte vistas i miljöer som är skadliga för dem, - med särskild uppmärksamhet följa utvecklingen hos barn och unga som har visat tecken till en ogynnsam utveckling, - i nära samarbete med hemmen sörja för att barn och unga som riskerar att utvecklas ogynnsamt får det skydd och stöd som de behöver och, [ ] - i sin omsorg om barn och unga tillgodose det särskilda behov av stöd och hjälp [ ] - i sin omsorg om barn och unga tillgodose det särskilda behov av stöd och hjälp som kan finnas sedan vård och fostran utanför det egna hemmet upphört eller sedan verkställighet av sluten ungdomsvård enligt lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård upphört. 54 Det framgår i 5 kap 1 p 3-5 SoL att om barn och ungdomar visar tecken på att de utvecklas ogynnsamt är det socialnämnden och socialtjänstens ansvar att hjälpa dem. De ska anordna fram förslag om hur de på bästa sätt kan hjälpa både familjen och barnet. Om föräldrarna inte kan ge den omsorgen som barnet behöver har socialnämnden som skyldighet att samråda med dem om eventuell omplacering av barnet. Ger inte föräldrarna samtycke och socialnämnden gör den bedömningen att barnet måste omplaceras, kan nämnden behöva söka om omhändertagande av barnet enligt LVU. 55 Blir barnet däremot omhändertagen ska socialnämnden i första hand reflektera över om barnet kan omhändertas av någon närstående eller anhörig, detta enligt 6 kap 5 SoL. I sådana situationer ska barnets bästa vara i fokus och även vara ledande i utredningen. Vidare nämns det att om barnet inte kan placeras hos någon närstående kan de istället omplaceras i ett familjehem, HVB, jourhem, stödboende eller annat enskilt hem. Därefter har socialnämnden och socialtjänsten i uppgift att följa det som finns reglerat i 6 kap 7 SoL: 54 SFS 2001:453 SoL. 55 Norström & Thunved. Nya sociallagarna, s

19 1. medverka till att de får god vård och fostran och i övrigt gynnsamma uppväxtförhållande, 2. verka för att de får lämplig utbildning, 3. verka för att de får en hälso- och sjukvård som de behöver, 4. lämna vårdnadshavarna och föräldrarna råd, stöd och annan hjälp som de behöver. 56 Det är också viktigt utöver det som finns reglerat i dessa fyra punkter att socialnämnden håller en god kontakt med till exempel fosterfamiljen. Det är för att se hur barnet har det och om de får behoven tillgodosedda. Kontakten är också viktigt för att föräldrarna ska få veta hur deras barn mår och har det. Vid omhändertagande av barn på grund av missbrukande familj ska socialnämnden enligt 5 kap 9 SoL även hjälpa den missbrukande att få hjälp och vård som krävs för att komma ifrån sitt missbruk. Skillnaden mellan socialnämnden och socialtjänsten är att socialnämnden är ett högre organ och ansvarar för socialtjänsten. Socialnämndens uppgifter finns reglerat i 3 kap 1 SoL, till exempel att svara för omsorg och service, upplysningar, råd, stöd och vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd till familjer och enskilda som behöver det. 57 De administrativa uppgifterna verkställs av socialnämnden som in sin tur styr socialtjänsten. Trots avgränsning får socialtjänsten ta egna beslut vare sig det handlar om administrativt eller det praktiska. När det gäller vissa frågor är det endast socialnämnden som får ta besluten, medan andra frågor har delegerats till socialtjänsten. Socialnämnden utför även olika undersökningar inom bland annat tillsyn, kvalité och stöd samt att de har uppsikt över om något behöver förbättras inom socialtjänsten. 5.2 Hur bedöms bristen i föräldraomsorgen Det kan vara svårt att se om barnets behov är tillräckligt tillgodosedda av föräldrarna. Det måste ses utifrån en bedömning eftersom det inte finns några exakta kunskaper om det. Den utförda bedömningen kan förändras över tid, det vill säga mellan olika sociala klasser, kulturer och yrkesgrupper. Föräldrarnas omsorgsförmåga och barnets behov är till en viss del bunden av de allmänna värderingarna. Det är de värderingar som finns i samhället och den kunskapsnivån rörande barnets utveckling och behov. 58 Hur upptäcks det att ett barn kommer från en familj med missbruk? Som tidigare nämnt är det svårt att se detta eftersom det inte finns tillräckligt med information. Det är i dessa situationer som det är viktigt att det finns professionella personer som kommer i kontakt med barnen och på så vis blir det att lättare upptäcka barn från missbrukande familjer. Dessa personer kan göra en bedömning om föräldrarna brister i sin omsorg. Detta leder vidare till att de kan avgöra vilken typ av stöd och hjälp de kan behöva. Dessa professionella personer med lämplig utbildning bör finnas i till exempel skolor, hälso- och sjukvården samt i 56 SFS 2001:453 SoL. 57 SFS 2001:453 SoL. 58 Hindberg. När omsorgen sviktar Om barnets utsatthet och samhällets ansvar, s

20 socialnämnden och socialtjänsten. 59 Barnets Behov i centrum (BBIC) är en modell som Socialstyrelsen har introducerat. Syftet med modellen är att barnens ställning ska stärkas i den sociala barnavården med åtanke barnets bästa, detta i enlighet med Barnkonventionen. Modellen används för att identifiera om barnets behov tillgodoses. Det finns även sju behovsområden som är identifierade, forskningsgrundade och som ska vara giltiga för alla ungdomar och barn oavsett hur de växer upp eller var de bor. Dessa områden är: utbildning, familj, hälsa, identitet, sociala relationer, beteende- och känslomässig utveckling och socialt uppträdande. Behovsområden som dessa visar betydelsefulla aspekter för ungdomar och barnens möjligheter för att kunna utvecklas och bli en frisk vuxen person. 60 Utredning som socialtjänsten gör är ofta enligt BBIC - modellen. Utredningen ligger till grund för bedömning av om barnet eller den unga behöver skydd eller stöd samt för att bedöma vilka insatser som krävs av socialtjänsten för att tillgodose barnets eller den ungas behov. I utredningen ställs barnets behov i relation till föräldrarnas förmåga att tillgodose behoven och till olika faktorer som påverkan familjen och miljön 61 Det som ingår i utredningen om föräldrarnas förmåga är till exempel relationen mellan barn och föräldrar, hur problemen påverkar deras föräldraförmåga och på vilket sätt de tillgodoser barnets behov. Det som framgår i BBIC - modellen och som är viktigt vid utredningar av barn är att alltid ställa frågor till föräldrarna. Syftet med det är att få fram riskfaktorer som missbruk av droger, alkohol och läkemedel. Början till missbruk eller allvarliga beroendemissbruk kan vara dolda och svåra att upptäckta, även i utredningar som socialtjänsten gör. De områden som bör utredas är föräldrarnas förmåga, barnets behov samt nätverket och familjen. Denna utredning är inte annorlunda jämfört med den utredning som görs på barn som kommer från till exempel missbrukande familjer. Som tidigare nämnt hjälper socialnämnden och socialtjänsten de som har missbruksproblem, det vill säga om det föreligger någon brist i omsorgen. Det finns fyra situationer som lyfts fram i Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för beroende- och missbruksvård. Dessa fyra situationer är något socialtjänsten kan titta på och använda sig av: - Parrelaterade problem och våld inom familjen. - Försummelse av barnen. - Kriminalitet, t.ex. rattfylleri och stöld. - Upprepade och långvariga ekonomiska problem Hansen. Barn i familjer med missbruksproblem (red), s En utförlig beskrivning av de sju behovsområden finns i Socialstyrelsens publikation. Socialstyrelsen. Grundbok i BBIC 61 Socialstyrelsen. Barn och unga i familjer med missbruk, s Socialstyrelsen. Barn och unga i familjer med missbruk, s

21 Om det finns misstanke om missbruk eller om det finns konstaterat missbruk i familjen, så är det viktigt att i utredningen undersöka hur illa situationen är och varit för barnet. Det är också viktigt att titta på föräldrarnas förståelse samt titta på olika skydds- och riskfaktorer som barnet kan få. Det bör vid en utredning finnas en tydlig grund att luta sig på om barnet får sina behov tillgodosedda eller inte, och på så vis avgöra föräldraomsorgen. De bör också framgå i utredningen vilka tänkbara insatser från socialtjänsten som kan tänkas behövas för barnet. De uppgifter som hämtas in bör göras på ett strukturerat sätt samt utifrån beprövad erfarenhet och kunskaper. 63 Precis som i andra utredningar kring barn och unga är det en helhetsbedömning och sammanvägning av barnets behov samt föräldrarnas och nätverkets möjlighet att tillgodose dem som ligger till grund för en bedömning av behovet av insatser, valet av insatser som bäst kan stödja och hjälpa barn och familjen, samt av barnets eventuella behov av skydd. 64 Den struktur som ligger till grund för socialtjänstens bedömning är BBIC - modellen och rapporten Analys och bedömning. Det finns dessutom flera specifika skyddsfaktorer som kan komma att ha en betydelse i bedömningen som handlar om barn i missbrukande familjer: - Den icke missbrukande föräldern klarar att på ett effektivt sätt kompensera för den andra förälderns missbruk och de negativa konsekvenserna av missbruket. - Den generella konfliktnivån i familjen är låg. - Strukturen i vardagen, rutiner, dygnsrytm etc,. är stabil. - Barnet eller den unga skyddas för missbruket. - Barnet eller den unga får adekvat information om det som sker i familjen. - Barnets eller den ungas tankar och känslor kring missbruket och vad det betyder för relationerna i familjen bemöts på ett åldersadekvat sätt. - Missbruket får i så liten grad som möjligt negativa konsekvenser för barnets eller den ungas behov av social samvaro, inlärning och utveckling. 65 Det centrala är att bedöma föräldrarnas missbruk samt hur de påverkar deras förmåga att utöva ett adekvat och aktivt föräldraskap. Det kan vara svårt att göra dessa bedömningar. Framförallt kan det vara svårt att bedöma graden av föräldrarnas missbrukande. Viktigt är därför att socialsekreteraren under hela utredningsprocessen har ett aktivt stöd från arbetsledning samt att nödvändig information för bedömning har hämtats in. Om föräldrarna får hjälp med sitt missbrukande samtidigt som utredningsprocessen sker, kan det resultera i att de lättare avhåller sig från sitt missbruk Socialstyrelsen. Barn och unga i familjer med missbruk, s Socialstyrelsen. Barn och unga i familjer med missbruk, s Socialstyrelsen. Barn och unga i familjer med missbruk, s Socialstyrelsen. Barn och unga i familjer med missbruk, s

22 6. Utredningsprocessens legala gång När Socialnämnden får kännedom om ett barn med missbrukande föräldrar, är deras största ansvar att göra en utredning enligt 11 kap 1 1 st. SoL. Detta för att se om missbruket påverkar föräldrarnas omsorg till barnet. De utreder även om de får sina behov tillgodosedda, hur de mår både psykisk och fysisk samt utreda om deras utveckling har blivit påverkad. Det utreds också vilket stöd och skydd de kan erbjuda både barnet och föräldrarna. Det finns dock inga klara beskrivningar om vilken typ av stöd och skydd en familj med missbruk kan få. Socialnämnden måste ta hänsyn till barnet vid åtgärder, det vill säga hur barnet hanterar problem som är indirekt eller direkt samband till föräldrarnas missbruk. 67 Hur en utredning ska gå till finns reglerat i 11 kap 2 SoL, det vill säga om socialtjänsten behöver ingripa för att ge barnet stöd eller skydd. Utredningen ska enligt lag också bedrivas så att ingen i familjen utsätts för olägenheter eller skada. 68 För att barnet och de missbrukande föräldrarna ska kunna få den bästa möjliga stöd och skydd, är det viktigt med gott samarbete. Beslutas det att barnet ska omhändertas och hamna i familjehem, ska socialtjänsten även försöka hjälpa föräldrarna med deras missbruk. Detta leder till att barnet inte får dåligt samvete över situationen. En utredning enligt 11 kap 2 2 st SoL ska ske skyndsamt och den ska vara avslutad inom fyra månader. Vid omhändertagande av barn är det viktigt att ta hänsyn till barnets bästa som alltid ligger i fokus. Enligt 11 kap 10 Sol ska de få relevant information om vad som kommer att ske samt få möjligheten att framföra sina åsikter och vad de känner. Det är också viktigt att beakta barnets ålder och mognad eftersom barn som har fyllt 15 år har rätt att föra sin egen talan i ärenden och mål. Bedömer socialtjänsten att barnet måste omhändertas/omplaceras ska de i första hand undersöka om det finns anhöriga till familjen som kan ta emot barnet, vilket finns reglerat i 5 kap 9 SoL. Finns det ingen närstående ska socialtjänsten hjälpa till att hitta någon externt familjehem eller jourhem. LVU är en tvångsvårdslagstiftning som enbart är tillämplig om behövlig vård inte kan ges vid samtycke, vilket anges i portalparagrafen 1 2 st LVU. Den 1 LVU styrker att om inte behövlig vård kan inrättas självmant enligt SoL, tillämpas då LVU. Vidare nämns det i samma paragraf att barnet måste vara under 18 år för att kunna få stöd och skydd enligt 2 LVU samt att omhändertagande kan ske utan föräldrarnas samtycke om situationen är mycket kritisk. För att omhänderta ett barn måste det enligt lag 1 och 2 LVU vara uppfyllt. Det regleras i 2 LVU att vård ska beslutas om det på grund av fysiska eller psykisk misshandel, otillbörligt utnyttjade, brister i omsorgen eller något annat förhållande i hemmet finns en påtaglig risk för att den unges hälsa och utveckling skadas 69. Detta är ett typiskt 67 Socialstyrelsen. Barn och unga i familjer med missbruk, s Norström & Thunved. Nya sociallagarna, s SFS 1990:51 LVU. 21