LANDSKAPSANALYS Väg E22, Delen Gladhammar-Verkebäck Västerviks kommun, Kalmar län
|
|
- Maj-Britt Nyström
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 LANDSKAPSANALYS Väg E22, Delen Gladhammar-Verkebäck Västerviks kommun, Kalmar län Vägplan, val av lokaliseringsalternativ Projektnummer: V
2 Titel: Landskapsanalys Väg E22, Delen Gladhammar-Verkebäck Vägplan, val av lokaliseringsalternativ Skapat av: Structor Mark Malmö AB, Viveca Sennmalm Dokumentdatum: Projektnummer: V Version: 1.0 Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Mikael Hårrskog Distributör: Trafikverket Region Syd, Jönköping Telefon:
3 Innehåll 1 Inledning... 4 Bakgrund... 4 Syfte... 4 Metod... 5 Avgränsning Begreppsförklaring... 6 Landskap... 6 Landskapsanalys... 6 Landskapsbild... 6 Landskapstyp... 6 Landskapskaraktär Översiktlig beskrivning... 7 Utredningsområdet... 7 Topografi, geologi och hydrologi... 7 Naturgeografi... 8 Landskapsbild... 8 Historik och markanvändning Växt- och djurliv Friluftsliv Landskapets värden och karaktärer Landskapstyper Karaktärsområden Värdeanalys Känslighetsanalys Slutsatser och rekommendationer Bedömningar
4 1 Inledning Bakgrund Trafikverket håller på att ta fram en lokaliseringsstudie för en ny sträckning av väg E22 mellan Gladhammar och Verkebäck i Västerviks kommun. Väg E22 sträcker sig från Malmö till Norrköping. Väg 40 mellan Jönköping och Västervik är en viktig öst-västlig förbindelse. Korsningen mellan dessa båda vägar ligger i en skarp kurva i en lågpunkt och är olycksdrabbad. Båda vägarna är utpekade som riksintresse och ingår i det nationella stamvägnätet. som strategiska stråk för snabba och säkra förbindelser med omvärlden. Trafikverket har i en förstudie till vägplan pekat ut ett område mellan Gladhammar och Verkebäck som ska utredas vidare för en ny vägsträckning. Även i kommunens översiktsplan finns detta område med som lämpligt för en framtida infrastruktur. Utredningsområdet är relativt snävt och i fortsatta studier gäller det att välja lämpliga vägkorridorer. Det småskaliga brutna landskapet gör att det är av stor vikt att hitta rätt väglinje. Syfte Denna landskapsanalys ska ligga till grund för projektmål, gestaltningsriktlinjer och MKB i arbetet med vägplan för E22 delen Gladhammar-Verkebäck. Landskapsanalysen fungerar som ett av underlagen i lokaliseringsarbetet. Den ska behandla landskapets egenskaper, kvalitet och karaktär. Betydelsefulla miljöer ska särskiljas, och dess funktion och samspel med omgivande landskap ska identifieras, liksom faktorer som är viktiga för att värdena ska finnas kvar. Genom analysen ska man kunna bedöma känsligheten för eventuell påverkan på landskapsbilden, naturmiljövärden, kulturhistoriska värden samt rekreations- och upplevelsevärden. Figur 1, lokaliseringskarta Regionförbundet i Kalmar län ser en satsning på att förbättra säkerheten, framkomligheten och standarden för väg E22 som en viktig åtgärd för att nå sina mål. Kommunen har pekat ut de båda vägarna 4
5 Metod I arbetet med denna landskapsanalys har följande arbetsmetod använts: Utredning och insamling av bakgrundsinformation i syfte att kartlägga: värdet av landskapet baserat på nationella eller regionala intressen viktiga vandringsleder och strövstråk nationella och regionala utvärderingar av landskapskaraktärer. Fältstudie i syfte att: undersöka lokala karaktärsområden identifiera de landskapselement som kan gå förlorade. Bedömningsarbete i syfte att: värdera landskapet bedöma känslighet inför föreslagen vägdragning. Processen ledde fram till en bedömning av landskapets känslighet och kapacitet. Känslighet är här ett mått på hur sårbart det lokala landskapet är vid förändringar. Avgränsning Denna landskapsanalys behandlar landskapet både övergripande och detaljerat. I avsaknad av tidigare dokument med en översiktlig analys har detta dokument för avsikt att presentera landskapet i ett större perspektiv samtidigt som det ska bidra med fördjupad kunskap kring landskapets karaktär, historia och upplevelsevärden mm i den tänkta vägkorridoren. Det finns ett flertal olika typer av landskapsanalyser. Detta dokument har fokuserat på nedan beskrivna analyser: Landskapskaraktärsanalys - hela området delas in i områden som har olika karaktär Strukturanalys redovisar landskapets form, skala och struktur sett ur ett fågelperspektiv Historisk analys speglar tidsdjupet från förhistoria till nutid Naturmiljöanalys visar naturvärden, biotoper och ekologiska samband. Landskapsanalysen är i sin form en arbetsprocess och utgör därför ett levande dokument under hela vägplaneringsskedet. 5
6 2 Begreppsförklaring Landskap Det finns olika definitioner på vad landskap är. Enligt den Europeiska landskapskonventionen (RAÄ, 2010b) är definitionen av ett landskap: ett område sådant som det uppfattas av människor och vars karaktär är resultatet av påverkan av och samspel mellan naturliga och/eller mänskliga faktorer. Landskapsanalys Landskapsanalysen omfattar kartläggning, tolkning och värdering av landskapet i relation till den planerade åtgärden. Landskapsanalysen är en värdebeskrivning av landskapet. Det handlar inte bara om naturoch kulturvärden utan även landskapets sammanhang där rekreation och upplevelsevärden vägs in. Landskapsbild Landskapsbilden utgör den visuella upplevelsen i ett område. Landskapsbilden uppstår i relationen mellan människan och hur hon uppfattar landskapet. Begreppet stadsbild ingår i definitionen för landskapsbild eftersom den inbegriper både rural och urban miljö. Landskapskaraktär En landskapskaraktär definieras som ett distinkt och igenkännbart mönster av beståndsdelar som genomgående förekommer i en viss typ av landskap. Den identifieras av geologiska mönster, topografi, mark, vegetation, markanvändning och bosättningsmönster som tillsammans skapar varje landskaps säregna utseende. Karaktärsområden utgör resultatet av samspelet mellan naturgivna förutsättningar och kulturella processer där varje landskapskaraktär bär på sin egen bakgrund och historia. Ett karaktärsområde namnges ofta med ett lokalt anknutet namn. Landskapskaraktär är ett koncentrerat uttryck för samspelet mellan ett områdes naturförhållanden, markanvändning, historiska och kulturella innehåll samt rumsliga och andra upplevelsebara förhållanden som präglar området och skiljer det från omkringliggande landskap. Vägledning för landskapsanalys, Direktoratet for naturforvaltning, Norge 2010 Landskapstyp Landskapstyper är allmänna till sin natur, vilket innebär att en landskapstyp kan förekomma i flera olika karaktärsområden, men kan vara mer eller mindre dominerande. Landskapstyperna utgörs till exempel av öppet åkerlandskap, mosaiklandskap, slutet skogslandskap, urbant landskap och vatten. Landskapstyperna beskriver först och främst de förutsättningar som utgör grunden till hur landskapet kan brukas. 6
7 3 Översiktlig beskrivning Utredningsområdet Studerat område ligger cirka 10 km sydväst om Västervik i Kalmar län mellan Gladhammar och Verkebäck. Utredningsområdet är markerat på kartan, figur 2 och utgör det område som man studerat i förstudien till aktuell vägplan. Inom det markerade området studeras var en ny vägsträcka ska dras. Enligt SGU:s jordartskarta har jordarterna inom området stor variation. Området utgörs främst av omväxlande lera, silt, torv, gyttja och morän. Jordartskartan visar på stora områden med berg i dagen eller ytnära berg med kristallina arter. Den här delen av Kalmar län är relativt rik på våtmarker och sjöar. Sjön Hyttegöl ingår i det delavrinningsområde som SMHI kallar för Mynnar i havet. Medelhöjden är 27,6 meter över havet och ytan är 19,34 kvadratkilometer. Närten ligger nedströms Hyttegöl och har en medelhöjd på 26,7 meter. 1 Hyttegöl och Närten förbinds med vattendraget Gunneboån. Efter en sänkning av Närten skapades Lill- Närten. 2 Längre nedströms ligger Venerna som är ett stort och mångformigt våtmarksområde med mycket höga naturvärden. Figur 2, utredningsområde Topografi, geologi och hydrologi Landskapet i Västerviks kommun är tydligt präglat av landhöjningen efter istiden. Topografin är tidvis dramatisk med bergshöjder som stupar brant ned mot dalgångar. Studerat område ligger under högsta kustlinjen (HK). Marker som ligger under denna högsta kustlinje har i takt med att landet höjt sig mer eller mindre påverkats av att havsvågorna sorterat ut jordarterna. De fina partiklarna har lagt sig i landskapets lägre liggande partier. Ovanför högsta kustlinjen går det att odla nästan var som helst, men under den kan odling endast ske på sedimentjordarna. Figur 3, förenklad jordartskarta 1 SMHI:s Vattenwebb 2 Muntlig information, Thomas Hedfors,
8 Naturgeografi En naturgeografisk region är ett område med enhetliga naturgivna förutsättningar (terräng och klimat), vilket åtminstone i den större skalan ger en likvärdig natur. Nordiska ministerrådet har delat in Norden i naturgeografiska regioner. Aktuellt område tillhör den naturgeografiska regionen Sydsvenska höglandets centrala och östra delar. Denna del av Västerviks kommun utgörs av ett sprickdalslandskap med höjdryggar med tunt eller inget jordtäcke som omväxlar med långsmala ler- eller vattenfyllda dalgångar. Skogarna är av hällmarkstyp med lavar, mossor och ris. På moränhöjderna består växtligheten till den övervägande delen av barrskog. Ju längre ner i dalgångarna man kommer desto större blir inslaget av lövskog. Bebyggelsen består till störst del av ensamma gårdar lokaliserade till dalgångarnas kanter. Landskapsbild Sprickdalslandskapet har en tydlig riktning eftersom merparten av höjdryggarna har en nordvästlig-sydostlig utbredning. Landskapet i utredningsområdet är till stor del skogsklätt och de öppna landskapsrummen är förhållandevis små. Många av de öppna rummen är belägna i uppodlade svackor och dalgångar. Rumsligheten uppstår även kring de många sjöarna av varierande storlek. När man färdas längs väg E22 upplever man ett varierande landskap som är lätt att orientera sig i. I söder kring Gladhammars kyrka finns ett större landskapsrum med långa utblickar. Vägen skär rakt genom ett kulturlandskap där rester av det gamla vägnätet finns kvar parallellt med det nya. Den befintliga E22:an ligger delvis i skärning strax utanför Peterslund. Landmärken fungerar ofta som orienterande referenspunkter som man kan se på långt håll. Siktlängderna i aktuellt område är inte så stora, men höga landmärken som TV-masten i Fårhult och Gladhammars kyrka ses på långt håll. Figur 4, skog av hällmarkstyp Figur 5, Gladhammars kyrka utgör ett landmärke 8
9 Figur 6, Landskapsbildsanalys 9
10 Historik och markanvändning Landskapet är i hög grad präglat av människans aktiviteter. I partier med moränjord har människan nyttjat området från förhistorisk tid in i modern tid. Ett sådant område är Gladhammar-Lunds by-peterslund där det finns gravfält och bebyggelse med tidsdjup. Gruvbrytning i Gladhammar inleddes under medeltiden. Under nästan tusen år bröts här i perioder koppar, järn och kobolt. Gruvan stängdes Lunds by är en så kallad släktby, som via arvsskiften delades och sedan 1700-talet bestod det av åtta gårdar. Här är vissa scener ur filmen "Alla vi barnen i Bullerbyn" av Astrid Lindgrens inspelade. 4 Gladhammar är idag mest känd för sin väderstation som ofta toppar temperaturmätningarna i landet, sin arkitektoniskt annorlunda kyrka, och kulturminnet Lunds by. Det senare är ett vanligt besöksmål för bussresor. 5 Före 1900-talet var det lantbruket och markanvändningen som styrde var vägarna förlades i landskapet. Man anpassade vägarna efter topografin och funktioner i landskapet. Lokala resor innebar en detaljrik upplevelse av ett välkänt landskap. I och med bilismens intågande är det andra faktorer som hastighet och målinriktat, tidsbesparande resande som styr vägdragningar. Vägar måste bli rakare, bredare och ibland planskilda i förhållande till varandra. Man kan tydligt se årsringarna av riksvägen, nuvarande E22. Den nord-sydliga vägen genom Lunds by är rester av den gamla riksvägen från 1600-talet. Mellan Peterslund och Lunds by har E22:an rätats ut någon gång efter 1940-talet. Dalgångarna har som regel brukats som åker och är numera som regel utdikade, i det typiska fallet via ett centralt öppet dike som mynnar i någon närbelägen sjö eller våtmark. Många av dessa dalgångar odlas fortfarande, ofta med fleråriga vallar från vilka ensilage tas. Andra dalgångar har planterats med skog eller vuxit igen spontant. I det sistnämnda fallet ofta till lövsumpskog på fuktig mark. De magra höjdområdena utnyttjades under bylandskapets tid ofta som utmarksbeten. Idag bedrivs vanligen ett mer eller mindre intensivt skogsbruk på de höjdstråk som har rimliga topografiska och näringsmässiga förhållanden för detta. Många av bergknallarna är dock för små och svårtillgängliga, eller har för magra markförhållanden, för att skogsbruk skall vara lönt. Inom området bedrivs idag både skogs- och jordbruksnäring och här finns betade hagmarker. Figur 7, Ekonomiska kartan från 1943 (västra delen av utredningsområdet) 3 Västerviks kommuns hemsida 4 Västerviks kommuns hemsida 5 Västerviks kommuns hemsida 10
11 Växt- och djurliv De magra bergknallarna i området hyser naturskogsartade, glesa och olikåldriga hällmarkstallskogar. Denna typ av hällmarkstallskogar på bar berghäll, eller tunn mager morän, utgör landskapets klart dominerande naturtyp. Miljön är naturligt ganska artfattig, men kan likväl ibland hysa höga värden. I utredningsområdet finns, utöver tallskog, åkermark i dalgångar, lövsumpskog eller videbuskage på låglänt fuktig mark, öppet vatten, trädfria våtmarksområden, hedartad ekskog samt naturbetesmarker. På åkermark finns ett antal mindre objekt som omfattas av det generella biotopskyddet. Biotopskyddsområdena utgörs alla av åkerholmar (ofta bevuxna med ekar) samt öppna diken. Friluftsliv Den varierande topografin lägger en grund för rika landskapsupplevelser. I sjöarna Långmalmen och Närten bedrivs ett aktivt fritidsfiske. I skogarna finns det gott om kronhjort och vildsvin som jagas. Inom området finns flera vandringsleder, både lokala och annonserade. Vandringsleden Gladhammar går med utgångspunkt från Lunds by österut runt Kyrksjön. Den korsar väg E22 vid Peterslund på en plats inom aktuellt utredningsområde. 7 Ett viktigt besöksmål i trakten är Tjustleden, som man når från Lunds by. Leden finns dock väster om väg E22 och är därför utanför aktuellt utredningsområde. Traktens grova ekar hyser generellt höga värden som livsmiljö för många sällsynta arter. Bland annat förekommer den rödlistade läderbaggen (som är en prioriterad art enligt EU:s art- och habitatdirektiv) på trakten, vilket ytterligare ökar det potentiella naturvärdet av de grova ekarna. Områdets vattenmiljöer i form av sjöar, våtmarker och sumpskogar bedöms generellt vara värdefulla för den biologiska mångfalden i området. De är också nödvändiga förutsättningar för många av de arter som främst uppehåller sig i torrare marker. De förekommande naturvärdena bedöms i hög grad vara knutna till traktens kulturlandskap som helhet, snarare än till dess enskilda naturtyper, Det resulterar i att merparten av utredningsområdet för väglokalisering i sin helhet har högt naturvärde. 6 Figur 8, sjön Närten 6 Naturvärdesinventering, Ekologgruppen 7 Gladhammars hembygdsförening 11
12 Figur 9, Naturmiljöanalys (Ekologgruppen) 12
13 4 Landskapets värden och karaktärer Landskapstyper Den övergripande landskapstypen är ett skogsdominerat sjörikt sprickdalslandskap. Genom att dela upp området i mindre avsnitt kan man urskilja följande landskapstyper: Skogsdominerat mosaiklandskap Sankmark Öppet jordbrukslandskap Vatten Figur 10, Landskapstyper 13
14 Karaktärsområden Genom att dela in landskapet i karaktärsområden, kan man för vart och ett av områdena identifiera de nyckelkaraktärer som skiljer området från ett annat. Nyckelkaraktärerna identifieras också genom det som är viktigt i respektive område. Karaktärsbeskrivningen har tagits fram med hjälp av tematiska kartor för att beskriva landskapet som det är och vad det beror på. Figur 11, Karaktärsområden 14
15 1. Gladhammar Lunds by Landskapskaraktären kring Gladhammar är ett mosaiklandskap. Det ålderdomliga åkerlandskapet kring Gladhammar kyrka innehåller öar av vegetation samt trädridåer. Här finns ett flertal åkerholmar och dessa är biotopskyddade. Ett område sydväst om Hyttegöl är upptaget i ängs- och betesmarksinventeringen 8. Öster om Peterslunds gård finns gamla värdefulla ekar. Även detta område är med i ängs- och betesmarksinventeringen 9. Här finns marker med landskapsvårdsavtal, såsom ängsmark med lieslåtter och betesmarker med höga naturvärden. Två ädellövskogsområden med bland annat ek är skötselsubventionerade av Skogsstyrelsen. 10 Området är synnerligen rikt på fornlämningar från bronsåldern och den äldre järnåldern. De registrerade fornlämningarna består till övervägande del av förhistoriska gravar som är lokaliserade till områdets höjdlägen. Det stora antalet gravar indikerar en omfattande förhistorisk bebyggelse. 11 Vid Peterslund finns två hällristningar Grimkärr Detta tydliga och starka landskapsrum utgörs av en smal fuktäng med skogsbeklädda klippbranter i norr och söder. I mitten finns ett dike som mynnar i sjön Närten. Siktlinjen är lång i väst-östlig riktning. Den här platsen innebär topografiska svårigheter för en vägdragning. Området ingår i Regional bevarandeplan för odlingslandskapet samt ligger inom riksintresset för kulturmiljövården, K89. Här finns en hålväg som är en övrig kulturhistorisk lämning. 13 Nyckelkaraktären i detta område är ett distinkt landskapsrum med tidsdjup. Hot mot denna nyckelkaraktär skulle kunna vara förändrad landskapsbild, fragmentering, förändrade markvattenförhållanden mm. Området ingår i Regional och Nationell bevarandeplan för odlingslandskapet samt ligger inom riksintresset för kulturmiljövården, K89. Nyckelkaraktären i detta område är det tilltalande ålderdomliga mosaiklandskapet med höga till mycket höga natur- och kulturvärden. Hot mot denna nyckelkaraktär skulle kunna vara fragmentering, barriärskapande element, buller, förändrad landskapsbild mm. Riksintresset värnar om det öppna landskapet. En fragmentering av jordbrukslandskapet kan leda till igenväxning. De stora ekarna är potentiell livsmiljö för läderbagge, bålgeting och ekoxe och bör därför skyddas. Figur 12, Grimkärr 8 Jordbruksverket, objekt 967-E00 9 Jordbruksverket, objekt PUY-XRI 10 Muntlig information, Thomas Hedfors, Arkeologisk rapport, Kalmar läns museum 1994:9 12 RAÄ-nummer Gladhammar 293 och RAÄ-nummer Gladhammar 224:1 15
16 3. Bredmossen Lill-Närten Området Bredmossen och Lill-Närten är en igenväxt vik och omges till större delen av småkullig skogsmark. Vid norra stranden av sjön Närten finns ett öppet våtmarksområde som kallas Lill-Närten. Området gränsar i väster till åkermark och i öster och norr till skog. Strandängen - maden - är representativ. Våtmarken är helt opåverkad av dikning. Lill-Närten ingår i Länsstyrelsens naturvårdsprogram. Området ligger delvis inom ett riksintresse för kulturmiljövården (K89). Nyckelkaraktären i detta område är ett våtmarksområde med mycket höga naturvården. Hot mot denna nyckelkaraktär skulle kunna vara förändrad landskapsbild, fragmentering, förändrade markvattenförhållanden mm. 4. Stensnäs och Hyttegöl-Närten Sprickdalslandskapet i utredningsområdets norra del är skogsbygd, företrädesvis bevuxen med barrskog, men med inslag av lövträd. Skogen bryts av enstaka öppna inslag, främst sjöar och mindre odlingsområden. Runt Stensnäs finns ett gammalt gruvområde, vilket många fornminnen vittnar om. Här finns en också en sumpskog öster om Andersbo. Bebyggelsen är spridd, oftast omgärdad av ängs- och åkermark. Skogen kan i vissa fall vara vildmarksartad. Denna landskapstyp är av värde för friluftsliv och rekreation. Kring sjöar och vattendrag är rofylldheten stor och särskilt vid sjön Närten är det väldigt tyst. Hyttegöl är audiellt och visuellt påverkad av befintlig sträckning av väg E22 Delar av området ingår i Regional bevarandeplan för odlingslandskapet samt ligger inom riksintresset för kulturmiljövården, K89. Nyckelkaraktären i detta område är ett skogbeklätt sprickdalslandskap med stort värde för friluftslivet. Hot mot denna nyckelkaraktär skulle kunna vara skulle kunna vara förändrad landskapsbild, fragmentering och barriäreffekter för vilt och människor. Figur 13, Hällmarkstallskog vid Stensnäs 5. Norra delen av Långmalmen Långmalmen är en igenväxande sjö och iden norra delen har en mad bildats. Sjön avvattnas av vattendraget Gunneboån. Området ingår i länsstyrelsens naturvårdsplan, klass 3. Med denna klassning menas att man gjort en bedömning av naturvärdet i relation till liknande naturtyper inom den naturgeografiska regionen. Nyckelkaraktären i detta område är ett våtmarksområde med mycket höga naturvården. Hot mot denna nyckelkaraktär skulle kunna vara förändrad landskapsbild, fragmentering, förändrade markvattenförhållanden mm. 16
17 6. Ringsbo Området är skogsbygd, företrädesvis bevuxen med barrskog, men med inslag av lövträd. I den sydöstra delen i anslutning till Venerna finns ett parti med ekdominerad ädellövskog. Ringsbo är ett gammalt hemman redovisat på laga skifteskartan från På Ringsbo gamla ägor finns en gruva. Intill gruvschaktet är vägar uppfyllda med slagg. 14 Nyckelkaraktären i detta område är skogsbygd i småkuperad terräng med inslag av grova ekar. Hot mot denna nyckelkaraktär skulle kunna vara förändrad landskapsbild och fragmentering. De stora ekarna är potentiell livsmiljö för läderbagge, bålgeting och ekoxe och bör därför skyddas Mossebo Området är skogsbygd, företrädesvis bevuxen med barrskog, men med inslag av lövträd. Vid Margreteborg finns jordbruksmark. Strax norr om väg 40 finns en fornlämning i form av en husgrund, Källemåla Backe. 16 Nyckelkaraktären i detta område är skogsbygd i småkuperad terräng. Hot mot denna nyckelkaraktär skulle kunna vara förändrad landskapsbild och fragmentering. 7. Venerna Venerna är ett stort och mångformigt våtmarksområde bestående av en grund, igenväxande sjö, kärr och stora mossar. I den östra delen finns sammanhängande öppna vattenytor. I den centrala delen återstår endast en smal öppen vattenfåra. Strövstigar finns i anslutning till området och en liten träbro gör området tillgängligt för friluftsliv. Venerna utgör ett stort, mångformigt våtmarkskomplex bestående av en grund, igenväxande sjö, kärr och stora mossar. Området är en betydande rastlokal för sträckande änder och gäss. Venerna utgör riksintresse för naturvården. Området ligger utanför aktuellt område för ny vägdragning, men då det hydrologiskt sett hänger samman med sjösystemen i utredningsområdet kan det ändå påverkas. Nyckelkaraktären i detta område är våtmarksområde med mycket höga naturvården. Området ligger i sin helhet utanför utredningsområdet. Hot mot denna nyckelkaraktär skulle kunna vara att förorenat vatten från en korsande väg uppströms når våtmarksområdet. Figur 14, Venerna (foto David Reuterskiöld) 14 RAÄ-nummer Gladhammar 170:1 15 Naturvårdsinventering, Ekologgruppen 16 RAÄ-nummer Gladhammar 258:1 17
18 Värdeanalys Landskapet kring Gladhammar har höga natur- och kulturmiljövärden. Karaktäriseringen av området visar även på höga värden för landskapsbilden samt rekreations- och upplevelsevärden. Studerat område består till största del av ett mosaiklandskap där det just är kombinationen av stort och smått som skapar höga värden. Bryn, rasbranter, vatten och betesmarker bildar tillsammans en helhet som är intressant både ur naturvärdes- och landskapsbildssynpunkt. Karaktärens småskalighet samt dess visuellt tilltalande balans mellan öppet och slutet ger den sammantaget en viss känslighet för påverkan. Kartbilden nedan, figur 15, visar vilka områden som är känsligast för det ingrepp som en ny väg innebär. Man kan även allmänt tala om landskapets kunskapsvärden, upplevelsevärden och bruksvärden. Kunskapsvärden utgörs ofta av enstaka element eller mindre områden, som skyddade biotoper, fornlämningar eller värdefulla byggnader och sambanden dem emellan. Landskapets upplevelsevärden inbegriper visuella, symboliska och identitetsskapande värden. Kunskapsvärden Landskap med läsbart tidsdjup och vissa biotoper med unika värden är en stor källa till kunskap. Områden med stort tidsdjup betraktas som särskilt känsliga för förändring. I landskapet kring Gladhammar finns ett speciellt riksintresse och det rör Lunds by. Denna byformation är unik för hela landet. Upplevelsevärden Öppna områden och stråk som finns i landskapet är ytterst viktiga ur upplevelsesynpunkt. De öppna ytorna och stråken skapar variation mellan slutenhet och öppenhet, mellan småskalig och storskalig rumslighet. De bidrar till orientering och förståelse av landskapet. Områden med vacker landskapsbild är särskilt känsliga för förändring. Det finns olika sätt att upprätthålla upplevelsevärden. De fina ekhagarna vid Peterslund hålls öppna med hjälp av slåtter. Detta görs för att upprätthålla landskapsbilden och den biologiska mångfalden och inte för slåtter i sig. Det tysta landskapet kring sjön Närten är av stort värde för friluftslivet. Tysta områden är särskilt känsliga för förändring. Bruksvärde Landskapet har även ett värde för den som brukar det till vardags. Människor som bedriver jordbruk och skogsbruk nyttjar marken och är beroende av småvägar och tillgänglighet till sina ägor. Ett livskraftigt jordbruk är en förutsättning för en levande landsbygd. Värdeanalysen ligger till grund för bedömningen av landskapets känslighet för en ny väg Biotoper med hotade arter som läderbagge finns sannolikt inom utredningsområdet. Dessa arter är skyddade enligt EU:s habitatdirektiv. 18
19 Känslighetsanalys På kartan nedan visas områden med olika grad av känslighet för ny vägdragning. Färgmarkeringarna visar områden med: Mycket liten känslighet Viss känslighet Stor känslighet Mycket stor känslighet Mycket stor känslighet innebär att det finns stor risk för att betydande värden kan gå förlorade redan med en mindre förändring eller ett mindre ingrepp. Mycket liten känslighet innebär att en sådan förändring inte nämnvärt påverkar det aktuella landskapets värden. Figur 15, Känslighetsanalys 19
20 5 Slutsatser och rekommendationer Bedömningar Landskapskaraktäriseringen och dess bedömning ska vara ett underlag för beslut. En sådan bedömning kan inte jämföras med en Miljökonsekvensbeskrivning, MKB. Däremot lyfter den fram frågeställningar som MKB måste utveckla. I detta skede av vägplanen utför man ett miljöunderlag för lokaliseringsbeslut som i sin tur är förberedande för MKB. I landskapsanalysen belyses också de karaktärsdanade element som ett kommande Gestaltningsprogram behöver ta fasta på. Studerat landskapsavsnitt har bedömts efter sin känslighet för den påverkan som en ny vägdragning skulle innebära, enligt figur 15. Det är en samlad bedömning av de natur- och kulturmiljövärden som finns, men även av kunskapsvärden, upplevelsevärden och bruksvärden. De känsligaste delarna finns i området Gladhammar Lunds by, ekhage vid Peterslund, betesmark vid Hyttegöl, Gunneboån, Närten och Grimkärr, Lill-Närten samt norra delen av Långmalmen. Topografin i utredningsområdet är tidvis dramatisk och särskilt känslig för en ny väg. Om man väljer att göra en utbyggnad av befintlig sträcka, ett så kallat förbättringsalternativ, påverkas landskapsbilden i korsningen väg 40/E22. Vid en sådan ombyggnad krävs en trafiksäker anslutningspunkt som tar stor mark i anspråk. De ställda kraven på en ny väg styr bland annat linjeföringen. Med det menas hur snäva radier kan vara, hur mycket vägen får luta samt hur breda sidoområden måste vara. Vägkorridoren kan inte sicksacka runt alla känsliga områden. Därför är det oundvikligt att något av dessa utpekade områden kommer att påverkas av en ny väg. I lokaliseringsstudien ska det framgå vad som är alternativskiljande, dvs vilka känsliga områden som påverkas i de olika vägkorridorerna. Landskapet kommer att påverkas på ett eller annat sätt. För de områden som drabbas är det viktigt att studera skadeförebyggande åtgärder. Slutsatser: Fragmentering av områden med höga naturvärden ska minimeras. De utpekade naturvärdena, områdena med skogliga värden och värdefulla ängs- och betesmarker samt områdena med stora ekar ska i möjligaste mån bevaras. Jordbruksmark bör undantas från exploatering så långt som möjligt, eftersom den är en begränsad resurs. En ny vägdragning bör inte göras så att åkrar delas på ett olyckligt sätt. Odlingslandskapet kring Gladhammar utgör riksintresse och här finns ett stort antal fornlämningar. Ett hot mot riksintresset är igenväxning av jordbrukslandskapet. Igenväxning skulle kunna vara en följd av att en ny väg splittrar upp åkrarna i obrukbara delar. Korsningspunkterna är viktiga att utforma ur landskapsbildssynpunkt. Korsningen vid Lunds by (väg 792/väg 790) får ej skapa en visuell barriär. Genom att förlägga vägbanan i nivå med landskapet minskas det visuella hindret som E22:an utgör där den passerar kulturlandskapet vid Lunds by. Konsekvenser för vattenmiljön nedströms måste belysas. En ny vägdragning skulle innebära ytterligare en generation av väglinjer i det redan infrastrukturpåverkade området mellan Lunds by och Gladhammar. Sjösystemen i området ska inte påverkas så att möjligheterna att uppfylla gällande MKN försvåras, eller annan negativ påverkan uppstår. Miljöunderlaget bör fokusera på att visa skillnader mellan de olika lokaliseringsalternativen så att det enkelt kan utläsas vilka effekter och konsekvenser de olika vägdragningarna för med sig. Enklast görs detta i en matris med plus- respektive minusvärderingar. 20
21 Referenser Västerviks översiktsplan 2025, Godkänd av kommunfullmäktige den 28 januari 2013 ÖP 2025 Vindbruksplan - tematiskt tillägg till Västerviks kommuns översiktsplan, 28 januari 2013 Vägplan Samrådsunderlag E22 Kalmar Norrköping, delen Gladhammar-Verkebäck, Västerviks kommun, Kalmar län, uppdragsnummer , Trafikverket Arkeologisk utredning, etapp 1, E22, planerad nysträckning av delen Gladhammar-Almvik, Rapport 1994:9 Kalmar läns museum 1994 Naturvärdesinventering, Väglokaliseringsstudie E22 Gladhammar Verkebäck, Ekologgruppen i Landskrona AB, Landskapets agrara avtryck, Agrar landskapsanalys i Kalmar län, 2001, ISBN: Landskapets karaktärsdrag - En beskrivning för infrastruktursektorn, Vägverket, Borlänge 2006 Landskapsanalys för transportinfrastruktur, Berglund et al. Rapporter - institutionen för stad och land 1/2013 Infrastruktur i landskapet - råd för landskapsanalys, Schibbye, Trafikverket 2012, ISBN
22 Trafikverket, Jönköping. Besöksadress: Bataljonsgatan 8 Telefon: , Texttelefon:
LANDSKAPSANALYS. Väg 40 förbi Eksjö Eksjö kommun, Jönköpings län Vägplan, val av lokaliseringsalternativ Projektnummer:
LANDSKAPSANALYS Väg 40 förbi Eksjö Eksjö kommun, Jönköpings län Vägplan, val av lokaliseringsalternativ 2016-11-30 Projektnummer: 108206 Titel: Landskapsanalys Väg 40 förbi Eksjö Vägplan, val av lokaliseringsalternativ
Läs merGESTALTNINGSPROGRAM Väg E22, Delen Gladhammar-Verkebäck
GESTALTNINGSPROGRAM Väg E22, Delen Gladhammar-Verkebäck Västerviks kommun, Kalmar län Vägplan - val av lokaliseringsalternativ 2016-11-30 Projektnummer: V87 833 333 Granskningskopia 2015-03-20 Dokumenttitel:
Läs mer7.5.7 Häckeberga, sydväst
7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap
Läs merVägutredning väg 288 delen Gimo-Börstil
Samrådsunderlag för utökning av utredningsområde Vägutredning väg 288 delen Gimo-Börstil Östhammar, Uppsala län Samrådsunderlag 2011-11-21 Projektnummer: 880007 Dokumenttitel: Vägutredning väg 288 delen
Läs mer1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan.
1(4) 2011-08-19 Dnr Handläggare: Göran Fransson Kommunekolog tel 0303-33 07 37 goran.fransson@ale.se Översiktlig naturinventering av detaljplaneområdet Lahallsåsen Inventeringen har gjorts översiktligt
Läs merVindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16
SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 bruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3, OMRÅDESBESKRIVNINGAR bruk Dalsland består av följande dokument: Planförslag
Läs merLäge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder
Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset
Läs merBilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2
2009-10-15 Strömstad Kommun VINDKRAFTSPLAN 2009 Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR INNEHÅLL 1. MILJÖBALKEN...2 2. RIKSINTRESSEN, MB 3 & 4 kap...2 2.1 Naturvård, 3 kap 6... 2 2.2 Friluftsliv, 3 kap 6...
Läs merNATURRESERVAT OCH NATURA 2000
NATURRESERVAT OCH NATURA 2000 Murstensdalen (även Natura 2000), syftet med reservatet är att bevara ett vilt och väglöst taiganaturskogsområde med omfattande förekomst av myrar, sjöar och tjärnar och med
Läs merVEDDÖKILEN LANDSKAPSANALYS 2012-05-09
Innehållsförteckning Inledning 3 Naturgeografi 4 Kulturgeografi 6 Rumslig visuell analys 9 Landskapskaraktärsområden 12 Framställt av: Liljewall Arkitekter AB www.liljewall-arkitekter.se tel. 031-350 70
Läs merLandskapsanalys. Bilaga 1. Väg 56 delen förbi Äs. Katrineholms kommun, Södermanlands län. Vägplan, val av lokaliseringsalternativ 2013-12-06
Bilaga 1 Väg 56 delen förbi Äs Landskapsanalys Katrineholms kommun, Södermanlands län Vägplan, val av lokaliseringsalternativ 2013-12-06 Projektnummer: 109430 Beställare: Trafikverket Region ÖST Box 1140
Läs mer7.4.9 Veberöd, sydväst
7 och analys Björkhage söder om Spången. 7.4.9 Veberöd, sydväst Naturförhållanden På Romeleåsens östsluttning väster om Veberöd finns ett varierat odlingslandskap med flera skogklädda bäckraviner som bryter
Läs merEuropeiska landskapskonventionen (ELC) Håkan Slotte, Riksantikvarieämbetet
Europeiska landskapskonventionen (ELC) Håkan Slotte, Riksantikvarieämbetet Uppdaterad: 2007-11-12 2003-06-13 Europeiska landskapskonventionen (ELC) Europarådet Färdig för undertecknande år 2000 Syfte att
Läs merÖversiktlig naturvärdesinventering, tillhörande detaljplaneprogram för Mörmon 5:33, Djupängen, Hammarö Kommun
Version 1.00 Projekt 7400 Upprättad 2016-05-30 Reviderad Översiktlig naturvärdesinventering, tillhörande detaljplaneprogram för Mörmon 5:33, Djupängen, Hammarö Kommun Sammanfattning En inventering har
Läs mer2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge
2.10 Kulturmiljö Allmänt År 1993 gjordes ett planeringsunderlag med inriktning på forn lämningar och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (Artelius med fl era, 1993). Inför denna vägutredning framförde
Läs merNaturmiljövärde, landskapsbild och ekologisk känsliga områden
Naturmiljövärde, landskapsbild och ekologisk känsliga områden Kring Nodre Älvs dalgångar finns det naturområden som är skyddade i naturreservat. Öxnäs by, det omkringliggande odlingslandskapet och Bärbykullen
Läs mer4 MILJÖKONSEKVENSER. 4.1 Bebyggelse och landskapskaraktär Förutsättningar
4 MILJÖKONSEKVENSER 4.1 Bebyggelse och landskapskaraktär Förutsättning Ett landskaps karaktär utgör den samlade bilden av den visuella upplevelsen av landskapet med dess beståndsdelar och uppbyggnad. Enligt
Läs merDistributör: Trafikverket. Publiceringsdatum: Utgivare: Trafikverket Uppdragsansvarig: Mikael Hårrskog
PM Kulturarvsanalys Väg E22 Gladhammar-Verkebäck Västerviks kommun, Kalmar län Vägplan, val av lokaliseringsanternativ 2015-03-30 Projektnummer: V87 833 333 GRANSKNINGSHANDLING 2015-03-30 Dokumenttitel:
Läs merBILAGA 1 TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS BESLUT Sida 1(6) Datum Samhällsbyggnad Naturvård. Arvika kommun
BILAGA 1 1(6) Datum 2014-12-16 Samhällsbyggnad Naturvård Arvika kommun Glafsfjorden Karta 11-20 Glafsfjorden är en stor och långsträckt sjö som omfattar flera större vikar och ett antal öar. Sjön är relativt
Läs merKävlinge Arlöv, mötesspår vid Stävie
GESTALTNINGSPROGRAM Kävlinge Arlöv, mötesspår vid Stävie Kävlinge och Lomma kommun, Skåne län Underlag till järnvägsplan, Projektnummer: 145670 Trafikverket Postadress: Trafikverket, 211 18 Malmö Besöksadress:
Läs merJÄRNVÄGSRESENÄRENS UPPLEVELSE AV LANDSKAPET
JÄRNVÄGSRESENÄRENS UPPLEVELSE AV LANDSKAPET En fallstudie av järnvägssträckan Höör Osby Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap Området för Landskapsarkitektur Alnarp Foto:
Läs merVINDKRAFTPOLICY FÖR ULRICEHAMNS KOMMUN
D.nr. KS 2008.0276 2009-02-03 Kommunstyrelsen VINDKRAFTPOLICY FÖR ULRICEHAMNS KOMMUN D.nr. MSB 2008.3321 BAKGRUND Länsstyrelsen har på uppdrag av Energimyndigheten tagit fram förslag för områden av riksintresse
Läs merMyrskyddsplan för Sverige. Objekt i Blekinge län
Myrskyddsplan för Sverige Objekt i Blekinge län Särtryck ur Myrskyddsplan för Sverige, delrapport: Objekt i Götaland. Rapport 5670 April 2007 ISBN 91-620-5670-7 ISSN 0282-7298 NATURVÅRDSVERKET NATURVÅRDSVERKET
Läs merVindkraft på höglandets hjässa, del II
Kulturhistorisk förstudie Vindkraft på höglandets hjässa, del II Kulturhistorisk förstudie, del II inför planerade vindkraftsområden Almesåkra och Bringetofta socknar i Nässjö kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS
Läs merÖversiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3
Version 1.00 Projekt 7365 Upprättad 2014-06-24 Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3 Sammanfattning I samband med att detaljplaneprogram för fastigheten Saltkällan 1:3 tas fram har en översiktlig
Läs merSamråd Cykelled Brösarp/Haväng - Vitemölla
Samråd 2014-06-18 Cykelled Brösarp/Haväng - Vitemölla Bakgrund Cykelväg mellan Brösarp och Vitemölla saknas idag. Idag används främst väg 9 som är smal, krokig och med ett tidvis högt trafikflöde även
Läs merLandskapets ekologi. Calluna AB Linköpings slott Linköping Tel Fax
Landskapets ekologi Vad är det vi vill uppnå, syftet? Identifiera strukturer, arter och processer som på landskapsnivå är känsliga för nuvarande eller ny infrastruktur (inklusive drift) Riktad analys,
Läs merStenvalvbro vid Ökna, foto KBT
Riksintresse för kulturmiljövården Eriksgatan" Önnersta - Aspa (fd Penningby) (D43) KUNSKAPSUNDERLAG Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT Värden Kunskapsvärde Ursprunglig vägsträckning, kontinuerligt brukad
Läs merPM Avvattning och övriga ledningar
PM Avvattning och övriga ledningar Väg E22 Gladhammar-Verkebäck Västerviks kommun, Kalmar län Vägplan, val av lokaliseringsalternativ 2016-11-30 Projektnummer: V87 833 333 Dokumenttitel: PM Avvattning
Läs merLANDSKAPSANALYS FÖR VINDBRUKSPLAN VÅRGÅRDA KOMMUN
LANDSKAPSANALYS FÖR VINDBRUKSPLAN VÅRGÅRDA KOMMUN 2012-04-05 Södra Härene Innehåll INLEDNING 3 LANDSKAPSANALYS 4 LANDSKAPETS VILLKOR I VÅRGÅRDA 8 FÖRDJUPAD LANDSKAPSANALYS AV OMRÅDEN FÖR VINDBRUK 20 Kartor
Läs merUnderlag för bedömning av betydande miljöpåverkan
VALLENTUNA KOMMUN 2016-06-28 SID 1/9 Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan Program för detaljplanering av Stensta-Ormsta i Vallentuna kommun, Stockholms län. Syftet med planläggningen är att
Läs merPM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun
Version 1.00 Projekt 7390 Upprättad 2015-12-21 Reviderad PM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun Sammanfattning En inventering har skett i samband
Läs merVindkraften och landskapet Vinddialog II december 2009 Lena Odeberg, Håkan Slotte Riksantikvarieämbetet
Vindkraften och landskapet Vinddialog II december 2009 Lena Odeberg, Håkan Slotte Riksantikvarieämbetet Landskapsanalys är ett verktyg för att beskriva och analysera landskapets förutsättningar. synliggöra
Läs merPM miljövärden. 1. Syfte och bakgrund. 2. Förordningar. Uppdrag Detaljplan Örnäs 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Elsa Alberius Alex Mabäcker Johansson
Uppdrag 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Från Elsa Alberius Till Alex Mabäcker Johansson Datum 2012-01-25 Ramböll Sverige AB Dragarbrunnsgatan 78B 753 20 Uppsala T: +46-10-615 60 00 D: +46 (0)10 615 15 06
Läs merNaturvårdsprogram för Färgelanda kommun
Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas
Läs merBilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning
Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Biotopkartering Syfte Biotopkartering är en väl beprövad metod för inventering och värdering av skyddsvärda naturmiljöer. Syftet är att med en rimlig arbetsinsats
Läs merVägplan Väg E4, Ullånger-Docksta Kramfors kommun, Västernorrlands län
Vägplan Väg E4, Ullånger-Docksta Kramfors kommun, Västernorrlands län Titel: Vägplan Väg E4, Ullånger-Docksta PM inventering av naturmiljöer 2014-01-22 Upprättad av: Maria G Andersson, Vectura Uppdragsansvarig:
Läs merGestaltningsprogram för väg 913 och väg 16 Bjärred-Lund. Vägutredning för väg 913 och väg 16 Bjärred-Lund. Väg - Objektnr 51112 2006-12-20
Gestaltningsprogram för väg 913 och väg 16 Bjärred-Lund Vägutredning för väg 913 och väg 16 Bjärred-Lund. Väg - Objektnr 51112 2006-12-20 1L320001.indd 1 2007-01-24 10:53:43 Titel: Gestaltningsprogram
Läs merBilaga 3 Naturinventering
GothiaVindAB Bilaga3Naturinventering Projekt:Fjällboheden Datum:201105 Utförare:MiljötjänstNordAB 2011 Naturvärdesinventering av terrester miljö vid Fjällboheden i Skellefteå kommun, Västerbottens län
Läs merProjektnummer: Datum: Handling nr 7. Version 1.0
Markteknisk undersökningsrapport, Geoteknik MUR/Geo Väg 40 Förbi Eksjö. Eksjö kommun, Jönköpings län Vägplan, val av lokaliseringsalternativ, Projektnummer: Datum: Handling nr 7 Version 1.0 VÄG 40 FÖRBI
Läs merVäg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga
uv öst rapport 2008:44 kulturhistoriskt planeringsunderlag Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga Anslutning av väg 210 till E4 Skärkinds socken Norrköpings kommun Östergötland Dnr 421-3151-2008
Läs merLANDSKAPSANALYS VINDKRAFT PÅ TÖFTEDALSFJÄLLET OCH BURÅSEN. Fördjupning och tillägg till översiktsplanen MARELD LANDSKAP 2007
LANDSKAPSANALYS MARELD LANDSKAP 2007 VINDKRAFT PÅ TÖFTEDALSFJÄLLET OCH BURÅSEN Fördjupning och tillägg till översiktsplanen ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2008-06-18 bilaga 3 2 Metod Landskapsrummen har
Läs merVindkraftprojektet Skyttmon
Vindkraftprojektet Skyttmon Projektpresentation, april 2010 1 Projektägare JP Vind AB är projektägare till Vindkraftprojektet Skyttmon. JP Vind AB bygger och driver förnybar elproduktion i form av vindkraftanläggningar.
Läs merE22, Kalmar-Norrköping, delen Gladhammar-Verkebäck
SAMRÅDSREDOGÖRELSE E22, Kalmar-Norrköping, delen Gladhammar-Verkebäck Västerviks kommun, Kalmar län Samrådsredogörelse 2013-04-11 Projektnummer: V87 833 333 Dokumenttitel: E22, Kalmar-Norrköping, delen
Läs merRUNNAMÅLA Förslag: Klass 3
RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3 Skogslandets jordbruk: Utmärkande för byn är de flera hundra meter vällagda stenmurarna från 1900-talet. De finns både runt åkrar och i skogen på berghällar. Åkermarkerna i byn
Läs merFörord. Syfte med skötseln av området. Generella råd och riktlinjer
Detaljplan för Kristineberg 1:39 och del av Kristineberg 1:1, Gunnarsö semesterby Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av Samhällsbyggnadskontoret maj 2013, reviderad januari 2014 Bilaga: SKÖTSELPLAN
Läs mer7.5.4 Risen - Gräntinge
7 och analys Fäladsmarken på Risen 7.5.4 Risen - Gräntinge Naturförhållanden Söder om Genarp ligger ett större skogs- och fäladslandskap som är avsatt som naturreservat för sina höga naturvärden och betydelse
Läs merKarta 5. Busshålplatser inom förstudieområdet. Väg 56 Katrineholm-Bie Förstudie 15 BIE STRÄNGSTORP Meters KATRINEHOLM
N BIE Lundsjön 677 677 Hissjö Övre Malmen Nordankärr STRÄNGSTORP Mellan Malmen Vallmotorp Nedre Malmen Lilla Näsnaren Näsnaren 0 250500 1 000 1 500 2 000 Meters KATRINEHOLM 55 Teckenförklaring Teckenförklaring
Läs merVersion 1.00 Projekt 7426 Upprättad Reviderad. Naturvärdesinventering Hammar 1:62 m.fl., Hammarö Kommun
Version 1.00 Projekt 7426 Upprättad 2017-04-28 Reviderad Naturvärdesinventering Hammar 1:62 m.fl., Hammarö Kommun Sammanfattning En inventering har skett i samband med detaljplanearbete i området Hammar
Läs merBilaga till biotopskyddsdispens Tiarp
Bilaga till biotopskyddsdispens Tiarp För översiktlig orientering av läget se figur 4. Figur 5 visar ett område där det finns mycket goda möjligheter att förstärka en befintlig, isolerad lokal med större
Läs merE22 Karlskrona- Kalmar delen Lösen - Jämjö
E22 Karlskrona- Kalmar delen Lösen - Jämjö Lösen, Ramdala och Jämjö socknar, Karlskrona kommun Blekinge museum rev.rapport 2008:28 Mikael Henriksson och Thomas Persson Bakgrund Som ett led i pågående utredning
Läs merNär, Hallute 1:58. Rapport Arendus 2015:11. Arkeologisk utredning inför omläggning av skog till damm. Lst dnr
Rapport Arendus 2015:11 När, Hallute 1:58 Arkeologisk utredning inför omläggning av skog till damm. Lst dnr. 431-767-15 När socken Region Gotland Gotlands län 2015 Dan Carlsson Omslagsbild: Laserhöjdkarta
Läs merViggbyholm STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM. Arkeologisk utredning av del av detaljplanområde för Viggbydalen, Täby socken och kommun, Uppland.
Viggbyholm Arkeologisk utredning av del av detaljplanområde för Viggbydalen, Täby socken och kommun, Uppland. Rapport 2000:18 Göran Werthwein STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM Tidsaxel Mats Vänehem Stockholms läns
Läs merÖversiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk
Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk 2013-12-09 Inledning I december 2013 utfördes en övergripande inventering av skogsområdena med syfte att
Läs merVälkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning
Information vid samråd 1 Välkomna till samråd! Väg 131 Ramfall - Hestra Vägutredning Information vid samråd 2 1. Samrådsmötet öppnas 2. Presentation av medverkande 3. Redogörelse för planprocessen 4. Presentation
Läs merTidigt grepp om helheten! KSLA 4 maj 2017 Bengt Schibbye, Schibbye landskap
Tidigt grepp om helheten! KSLA 4 maj 2017 Bengt Schibbye, Schibbye landskap Landskapet är självklart Människan lever i landskapet landskapet lever i människan Människan skapar sin historia/landskap landskapet/historien
Läs merSyfte med plan: Att möjliggöra ombyggnation på genomfarten, väg 45/70 genom Mora, för att öka kapaciteten
Samrådshandling 2017-05-05 Dnr: MK BN 2017/00186 Behovsbedömning Handläggare: Andrea Andersson Förvaltning: Stadsbyggnadsförvaltningen Mora Orsa Plan: Detaljplan för genomfart Mora Läge för plan: se karta
Läs merBilaga 1 FÖP Överum. Miljöbedömning av föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri
Bilaga 1 FÖP Överum Miljöbedömning av föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri UTSTÄLLNINGSUPPLAGA 2015-10-26 Innehåll Översiktskarta... 1 Ögrimsvägen... 2 Östralid... 5 Dalbovägen... 8
Läs merSAMMANFATTNING. Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv.
2010-04-06 Av: Paul Hansson SAMMANFATTNING Riksintresset för kulturmiljövård M77 Alnarp Burlöv ur ett innehållsmässigt och upplevelsemässigt perspektiv. Innehållsmässigt kan riksintresset indelas i två
Läs merPM FÖRPROJEKTERING GÅNG- OCH CYKELVÄG
FÖRPROJEKTERING GÅNG-OCH CYKELVÄG, STRÄCKAN VERKEBÄCK - VÄSTERVIK Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte 3 2 Förutsättningar 4 2.1 Gång- och cykelvägens standard 4 2.2 Grundläggningsförhållanden
Läs merBehovsbedömning. Planprogram för Hensbacka Saltkällan Delen Hensbacka 2:4 m fl
1/5 1. av miljöbedömning En miljöbedömning skall göras för planer och program om dess genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. en är den analys som leder fram till ställningstagandet
Läs merTillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 6 beskrivning av landskapet
del 6 beskrivning av landskapet 47 6 ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING AV LANDSKAPET I TINGSRYDS KOMMUN 6.1 Visuella förutsättningar Landskapet speglar vår historia ur många perspektiv. Människan har genom årtusenden
Läs merFigur 7 Ekhage i Brannebol, ängs- och hagmarksmiljö MKB för Detaljplan 24 (46) Bostäder i Brannebol
I det öppna kulturlandskapet återfinns även flera stora fristående ekar, vilka utgör ekologiskt värdefulla strukturer för den biologiska mångfalden. Eken kan, om den får växa öppet och solbelyst, bli mycket
Läs merUtredning för Planbesked gällande del av Skå-Edeby 4:11 på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län
PM 2019-01-18 Adam Nyman Planarkitekt 08-124 571 00 adam.nyman@ekero.se Utredning för Planbesked gällande del av Skå-Edeby 4:11 på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr PLAN.2018.1, KS18/177 Sammanfattning
Läs merBilaga 1 FÖP Överum Miljöbedömning för föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri
Bilaga 1 FÖP Överum Miljöbedömning för föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri Ögrimsvägen Checklista för miljöbedömning PLANEN Beskrivning / Påverkan Verksamheter och åtgärder Andra planer
Läs merVindkraft och kulturmiljö
Vindkraft och kulturmiljö Hur kulturlandskapet kan beskrivas och bedömas Håkan Slotte, Riksantikvarieämbetet Detta behövs! Genomtänkt planering i stället för adad-hocmässig utbyggnad. Regionala underlag
Läs merPM Landskapsbild Linjekoncession Edshultshall. Medverkande. Utredare och text: Fotomontage/GIS: 2 WSP Environmental
Medverkande WSP Environmental Uppdragsansvarig: Utredare och text: Fotomontage/GIS: Figurer & illustrationer: Göteborg WSP, om inget annat anges @WSPGroup.se 2 WSP Environmental INLEDNING Föreliggande
Läs merBedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun
Bedömning av för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Antagen: åååå-mm-dd Laga kraft: åååå-mm-dd Genomförandetidens sista dag: åååå-mm-dd www.mjolby.se/planer Miljöar för planer och program Om en plan
Läs merBedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun
www.mjolby.se/planer Bedömning av för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Antagen: åååå-mm-dd Laga kraft: åååå-mm-dd Genomförandetidens sista dag: åååå-mm-dd Miljöar för planer och program Om en plan
Läs merBevarandeplan Natura 2000
Bevarandeplan Natura 2000 Sumpskog vid Flärkmyran SE0710200 Foto: Per Sander Namn: Sumpskog vid Flärkmyran Sitecode: SE0710200 Områdestyp: SAC 2011-03 Areal: 2,3 hektar Skyddsform: Biotopsskyddsområde
Läs merInventering av biotopskyddsområden inför anläggning av kommunalt vatten och avlopp
Datum 2014-12-11 PM Inventering av biotopskyddsområden inför anläggning av kommunalt vatten och avlopp Stjärnekullevägen, Uddevalla kommun VästVatten AB EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg
Läs merLANDSKAPSBILDSANALYS för SLAGSTA STRAND ETAPP 1
BILAGA 3 LANDSKAPSBILDSANALYS för SLAGSTA STRAND ETAPP 1 GRANSKNINGSSHANDLING DIARIENUMMER: DNR SBF/2017:247 JANUARI 2019 1 2 ala 1:6400 SLAGSTA STRAND - LANDSKAPSBILDSANALYS LANDSKAPSBILDSANALYS Bakgrund
Läs merBevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken
1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken Fjällviol. Foto: Andreas Garpebring Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Rabnabäcken, SE0810426 Kommun: Sorsele Skyddsstatus:
Läs merVARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING
VARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING Planskede Beställare: Motala kommun WSP uppdrag 10130414 2010-01-27 WSP Östergötland Linda Blied Ewald Ericsson Geotekniker Geotekniker WSP Samhällsbyggnad
Läs merRapport Arendus 2015:7 VÄNGE ROVALDS 1:4. Arkeologisk utredning Dnr Vänge socken Region Gotland Gotlands län 2015.
Rapport Arendus 2015:7 VÄNGE ROVALDS 1:4 Arkeologisk utredning Dnr 431-540-15 Vänge socken Region Gotland Gotlands län 2015 Christian Hoffman Omslagsbild: Bild från skogsskiftet ut mot omgivande åker i
Läs merInformation till prospekteringsföretag i Västerbotten
Maj 2010 Information till prospekteringsföretag i Västerbotten OMRÅDEN SOM KRÄVER SÄRSKILD HÄNSYN Nationalparker Syftet med nationalparker är att bevara ett större sammanhängande område av en viss landskapstyp.
Läs merPM utredning i Fullerö
PM utredning i Fullerö Länsstyrelsens dnr: 431-5302-2009 Fastighet: Fullerö 21:66 m fl Undersökare: SAU Projektledare: Ann Lindkvist Inledning Utredningen i Fullerö utfördes under perioden 15 oktober -
Läs merSveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
Läs merInledande inventering av planområde inom Viggbyholm
Inledande inventering av planområde inom Viggbyholm 2015-12-20 1 Inledande inventering av planområde inom Viggbyholm På uppdrag av Reierstam arkitektur & projektutveckling AB har CONEC konsulterande ekologer
Läs merVersion 1.00 Projekt 7471 Upprättad Reviderad. Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Hän, Töcksfors Årjängs kommun
Version 1.00 Projekt 7471 Upprättad 2018-11-26 Reviderad Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Hän, Töcksfors Årjängs kommun 1 Sammanfattning En naturvärdesinventering har skett i samband med
Läs merKompletterande Naturvärdesinventering vid E18 Tullstation Hån, Årjängs kommun
Datum 2015-05-04 PM Kompletterande Naturvärdesinventering vid E18 Tullstation Hån, Årjängs kommun Trafikverket EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon
Läs merBilaga3. landskapsbildsanalys
Bilaga3 landskapsbildsanalys för slagsta STRAND NOVEMBER 2017 1 2 ala 1:6400 Slagsta strand - landskapsbildsanalys LANDSKAPSBILDSANALYS Bakgrund I översiktsplanen för Botkyrka pekas Slagsta marina ut som
Läs merRiksintressen. Vi ska vara rädda om våra riksintressen!
Vi ska vara rädda om våra riksintressen! Allmän beskrivning av riksintressen I miljöbalken 3 kap 6 står det Områden som är av riksintresse för naturvård, kulturmiljövård eller friluftsliv skall skyddas
Läs merKulturmiljöanalys. Inför planerad torvtäktsetablering vid Brattfors, Nordmalings kommun i Västerbottens län.
Kulturmiljöanalys Inför planerad torvtäktsetablering vid Brattfors, Nordmalings kommun i Västerbottens län. Västerbottens museum/ Uppdragsverksamheten Ellinor Johansson 2011 Innehållsförteckning Sammanfattning
Läs merSärskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009
Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Planförslaget Detaljplanen omfattar två områden, ett större väster om Norrsundavägen (väg 859)
Läs merMorakärren SE0110135
1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-02-05 Beteckning 511-2005-071404 Morakärren SE0110135 Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Inledning Bevarandeplanen
Läs merNaturinventering och naturvärdesbedömning av planområdet Eriksbergs verksamhetsområde på Koön, Kungälvs kommun
Naturinventering och naturvärdesbedömning av planområdet Eriksbergs verksamhetsområde på Koön, Kungälvs kommun Datum 12 juli 2012 Beställare Kungälvs kommun (Kontaktperson: Pauline Svensson) Konsult Melica
Läs merANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING
ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN: Anolfsbyn 1:43 i Skållerud Melleruds kommun, Västra Götalands län Behovsbedömningen är en analys som leder fram
Läs merVersion 1.20 Projekt 7460 Upprättad Reviderad Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Ny skola Hammar, Hammarö 1:90
Version 1.20 Projekt 7460 Upprättad 2018-05-22 Reviderad 2018-08-13 Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Ny skola Hammar, Hammarö 1:90 1 Sammanfattning En inventering har skett i samband med
Läs merLandskapsanalys FORSA GÅRD
Landskapsanalys FORSA GÅRD 2016-11-14 BOLLEBYGD 27/E40 JÄRNVÄG BORÅSVÄGEN DALGÅNG AKTUELLT OMRÅDE FÖR ANALYS FORSA GÅRD SÖRÅN RÄVLANDA NOLÅN SKALA 1:10 000 BAKGRUND Uppdraget är att ta fram en landskapsanalys
Läs merSand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun Martorn på Ängelbäcksstrand inom Bjärekustens naturreservat. Bilaga 1 Karta med Natura 2000 område Bjärekusten
Läs merKarta 5. Busshålplatser inom förstudieområdet. Väg 56 Katrineholm-Bie Förstudie 15 BIE STRÄNGSTORP Meters KATRINEHOLM
N BIE Lundsjön 677 677 Hissjö Övre Malmen Nordankärr STRÄNGSTORP Mellan Malmen Vallmotorp Nedre Malmen Lilla Näsnaren Näsnaren 0 250500 1 000 1 500 2 000 Meters KATRINEHOLM 55 Teckenförklaring Teckenförklaring
Läs merDEL 3: INNEHÅLL 1. FÖRUTSÄTTNINGAR...464 2. KONSEKVENSANALYS...466
DEL 3: FÖRDJUPNING 11. MARKANVÄNDNING Markanvändning kan definieras som reella, fysiska strukturer av naturligt eller mänskligt ursprung som innehar eller möjliggör åtkomst till ekonomiska värden. INNEHÅLL
Läs merDel av Duvestubbe 1:1, Ödåkra. Underlag för planuppdrag
Detaljplan för del av fastigheten Del av Duvestubbe 1:1, Ödåkra Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att utveckla Ödåkras västra delar
Läs merPlaneringsunderlag till översiktsplanen Områden för vindkraftsetablering
ÖREBRO KOMMUN 2017-10-26 Sam 493/2014 Bilaga till MKB Planeringsunderlag till översiktsplanen Områden för vindkraftsetablering Stadsbyggnad orebro.se Box 33400, 701 35 Örebro Stadsbyggnadshus 1 Åbylundsgatan
Läs merProjektnummer: V Version 1.0
, Geoteknik /Geo Väg E22 Gladhammar-Verkebäck. Västerviks kommun, Kalmar län Vägplan, val av lokaliseringsalternativ, : Version 1.0 2 (11) Objektdata Vägnummer Objektnamn E22 Väg E22 Gladhammar- Verkebäck
Läs merCHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING
CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Hammar 1: 62, Hammarö kommun En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planen kommer att påverka miljön. Behovsbedömningen är en analys som leder
Läs merRAPPORT SKELLEFTEÅ MUSEUM
RAPPORT Arkeologisk utredning med anledning av ny detaljplan, inom fastigheterna Bergsbyn 5:79 m.fl. i Norra Bergsbyn, Skellefteå stad och kommun, Västerbottens län SKELLEFTEÅ MUSEUM 2017.09.20 SKELLEFTEÅ
Läs merVäg 47, gång- och cykelväg, delen Grästorp-Tre Älgar
GRANSKNINGSHANDLING Väg 47, gång- och cykelväg, delen Grästorp-Tre Älgar Grästorps kommun, Västra Götalands län PM Gestaltning, 2015-12-15 Projektnummer: 139143 Trafikverket Postadress: Kruthusgatan 17,
Läs mer