Gert Raiml och Susanne Engstad Clarke Justeringens plats och tid Kommunledningsstabens kansli den 14 september 2017 Paragrafer

Transkript

1 Sammanträdesprotokoll 1 (28) Plats och tid Beslutande ledamöter Övriga närvarande Sammanträdesrum Kongsvinger, Östra Esplanaden 5, Arvika, kl Peter Söderström (S), ordförande Aina Wåhlund (S), 1:e vice ordförande, ej 160 Kristina Bengtsson Nilsson (M), 2:e vice ordförande Sten Fransson (S) Lars-Ove Jansson (S) Henrik Axelsson (S) Jenny Boquist (S) Gert Raiml (V) Alina Koltsova (MP) Leif Pettersson (SD) Per-Olov Ålander (C) Gösta Frödin (L) Susanne Engstad Clarke (KD) Maria Rönnehäll (S), ersätter Lena Kandergård Mikael Jareke, kommundirektör Ewa Ryhr Andersson, Växtlust Värmland, 157 Anna Wikstrand, bitr. kommundirektör, 157 Andreas Solin, personalchef, 158 Stina Dahlblom, miljöutvecklare, 165 Mattias Thorängen, sekreterare Justerare Gert Raiml och Susanne Engstad Clarke Justeringens plats och tid Kommunledningsstabens kansli den 14 september 2017 Paragrafer Sekreterare Mattias Thorängen Ordförande Peter Söderström Justerare Gert Raiml Susanne Engstad Clarke ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Datum då anslaget sätts upp Datum då anslaget tas ned Förvaringsplats för protokollet Närarkivet Underskrift Mattias Thorängen

2 Sammanträdesprotokoll 2 (28) Innehåll Ärende Sida Månadsrapport... 3 EU-rapport information om Växtlust Värmland... 4 Information till Kommunstyrelsen från verksamheterna och bolagen... 5 Värmlands läns kalkningsförbund - Årsredovisning Arvika-Eda samordningsförbund - Årsredovisning 2016, revisionsberättelse samt revisionsrapport... 7 Verksamhetsberättelse Partier. Redovisning av partistöd... 8 Byte av rörbro Styckåsvägen Motion om att utreda förutsättningar för att införa sex timmars arbetsdag med bibehållen lön för personalen inom Arvika kommuns äldreomsorg Motion om samordning av brottsförebyggande arbete inom Arvika kommuns förvaltningar Regeringskansliet - Miljö- och energidepartementet - Remiss - Klimatanpassningsutredningens betänkande SOU 2017:42 Vem har ansvaret? Region Värmland, dnr RV Remiss - Länstransportplan för Värmlands län Region Värmland - Remiss - Överenskommelse om samverkan vid utskrivning från sluten hälsooch sjukvård i Värmland Upphävande av del av detaljplan, för fastighet Sulvik 10: Riktlinjer för tilläggsbelopp till enskild pedagogisk verksamhet samt till fristående förskolor Riktlinjer för tilläggsbelopp till fristående grundskolor, grundsärskolor och fritidshem Riktlinjer för tilläggsbelopp till fristående gymnasieskolor och gymnasiesärskolor Val av ersättare i Kommunstyrelsens utskott för lärande och stöd Anmälningsärenden Anmälan av delegeringsbeslut... 28

3 Sammanträdesprotokoll 3 (28) KS 156 Dnr KS 2017/5-042 Månadsrapport Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen tar del av informationen och lägger den med godkännande till handlingarna. Kommundirektör Mikael Jareke presenterar månadsrapport för augusti månad Kommundirektörens månadsrapport augusti den 11 september 2017

4 Sammanträdesprotokoll 4 (28) KS 157 Dnr KS 2017/ EU-rapport information om Växtlust Värmland Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen tar del av informationen och lägger den med godkännande till handlingarna. Växtlust Värmland är en ideell förening som bildat ett så kallat leaderområde omfattande sex värmlandskommuner (Arvika, Eda, Hagfors, Sunne, Säffle och Torsby kommuner). Föreningen arbetar med att stimulera goda idéer för utveckling av landsbygden och mindre tätorter inom området. Intressenter som vill arbeta konkret och delvis ideellt med en utvecklingsinsats kan ansöka om att få driva ett projekt inom Lokalt ledd utveckling genom leadermetoden. Fokus ligger fortsatt på landsbygdsutveckling. Växtlust Värmland är inne på sin andra programperiod, men nu i delvis ny form. Totalt omfattar budgeten 51 miljoner kronor fördelat inom tre olika fonder fram till år Ewa Ryhr Anderssons muntliga föredragning den 11 september 2017

5 Sammanträdesprotokoll 5 (28) KS 158 Dnr KS 2017/1-042 Information till Kommunstyrelsen från verksamheterna och bolagen Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen tar del av informationen från Personalstaben och lägger den med godkännande till handlingarna. Personalchefen Andreas Solin informerar om arbetet inom Personalstaben. Detta ses som ett led i den kommunallagsreglerade uppsiktsplikten enligt 6 kap 1 kommunallagen.

6 Sammanträdesprotokoll 6 (28) KS 159 Dnr KS 2017/ Värmlands läns kalkningsförbund - Årsredovisning 2016 Kommunstyrelsens förslag till Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta att förbundsdirektionen beviljas ansvarsfrihet, resultat- och balansräkningen fastställs och årsredovisningen godkänns Värmlands läns kalkningsförbunds direktion har avgivit en årsredovisning för räkenskapsåret Årsredovisning överlämnas till fullmäktige i Kalkningsförbundets medlemskommuner för beslut om ansvarsfrihet och fastställelse. Värmlands läns Kalkningsförbund - Årsredovisning och revisionsberättelse för år 2016 med bilagor den 6 april 2017 Kommunledningsutskottets protokoll den 21 augusti 2017, 123

7 Sammanträdesprotokoll 7 (28) KS 160 Dnr KS 2017/ Arvika-Eda samordningsförbund - Årsredovisning 2016, revisionsberättelse samt revisionsrapport Kommunstyrelsens förslag till Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta att bevilja Arvika- Eda samordningsförbund ansvarsfrihet, resultat och balansräkningen fastställs och årsredovisningen godkänns för året Jäv På grund av jäv deltar inte Aina Wåhlund (S) i handläggningen utav ärendet. Arvika-Eda samordningsförbunds Verksamhetsberättelse årsredovisning 2016, Revisionsberättelse samt Rapport avseende granskning av verksamhetsåret Arvika-Eda samordningsförbund Förvaltningsberättelse och årsredovisning 2016, revisionsberättelse samt revisionsrapport den 20 maj 2017 Kommunledningsstabens tjänsteskrivelse den 20 juni 2017 Utskottet lärande och stöds protokoll den 28 juni 2017, 74 Utskottet lärande och stöds protokoll den 9 augusti 2017, 80

8 Sammanträdesprotokoll 8 (28) KS 161 Dnr KS 2017/ Verksamhetsberättelse Partier. Redovisning av partistöd Kommunstyrelsens förslag till Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta att godkänna verksamhetsberättelserna och granskningsrapporterna för Enligt kommunallagen (1991:900) 2 kap 9-12 samt Arvika kommuns reglemente utgår det lokala partistödet till de partier som finns representerade i kommunfullmäktige. I Arvika kommun är det Socialdemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet, Vänsterparitet, Miljöpartiet, Sverigedemokraterna, Liberalerna och Kristdemokraterna. Partistödet består av ett grundstöd och ett mandatstöd, partistödets nivåer fastställs varje år i strategisk plan. Mottagare av partistöd ska senast den 30 juni varje år lämna in en skriftlig redovisning, en verksamhetsberättelse, till kommunstyrelsen som visar hur partistödet under föregående år har använts. Detta för att stärka partiets ställning i den lokala demokratin. Kommunfullmäktige måste årligen fatta beslut om utbetalning av partistöd. Enligt kommunens regler för partistöd, 5, utbetalas partistöd årligen i förskott efter beslut i kommunfullmäktige. Har redovisningen inte lämnats in till kommunstyrelsen inom föreskriven tid utbetalas inte stöd för nästkommande år. Alla partier som finns representerade i kommunfullmäktige i Arvika kommun har inkommit med en verksamhetsberättelse för 2016 i rätt tid. Till verksamhetsberättelserna ska även en granskningsrapport fogas och det är partierna själva som utser sin granskare. Alla partier har lämnat in en granskningsrapport i rätt tid. Beslut om utbetalning om partistöd fattas efter kommunfullmäktiges beslut om strategisk plan. Verksamhetsberättelse samt granskningsrapport Kristdemokraterna den 9 juni 2017 Verksamhetsberättelse samt granskningsrapport Vänsterpartiet den 21 juni 2017 Verksamhetsberättelse samt granskningsrapport Sverigedemokraterna den 26 juni 2017

9 Sammanträdesprotokoll 9 (28) KS 161 forts. Verksamhetsberättelse samt granskningsrapport Centerpartiet den 26 juni 2017 Verksamhetsberättelse samt granskningsrapport Moderaterna den 26 juni 2017 Verksamhetsberättelse samt granskningsrapport Liberalerna den 26 juni 2017 Verksamhetsberättelse samt granskningsrapport Miljöpartiet den 30 juni 2017 Verksamhetsberättelse samt granskningsrapport Socialdemokraterna den 30 juni 2017 Kommunledningsstabens tjänsteskrivelse den 10 augusti 2017 Kommunledningsutskottets protokoll den 21 augusti 2017, 120

10 Sammanträdesprotokoll 10 (28) KS 162 Dnr KS 2017/ Byte av rörbro Styckåsvägen Kommunstyrelsens förslag till Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta att byta rörbron under Styckåsvägen. Investeringsutgiften finansieras genom att belasta eget kapital. Efter kraftigt regn i slutet av augusti så har rörbrons slätkonor på utloppssidan raserats. Rörbron, med Ø 2,6 meter, är placerad under Styckåsvägen strax öster om cirkulationsplatsen vid infart till Volvo Arvikaverken. Detta på grund av att rörbron är avrostad i vattenlinjen efter många års vattenflöde. Vid kraftigt regn och högt vattenflöde så spolar vattnet med sig material som är fyllt runt röret med följd att det blir sättningar i vägkroppen och så småningom risk för att röret kollapsar då det inte har stöd runt sig på utsidan. Sedan flera år tillbaka har åtgärd behövt utföras för att säkra slätkonor. En utredning med dykare har genomförts i maj 2017 för att konstatera behovet av upprustning. För närvarande är det på Styckåsgatan från Parkgatan till länsväg 175 lastbilsförbud för att minska belastningen på rörbron. Det är av stor betydelse att säkerställa vägsträckningen funktion bland annat för att det har stor inverkan på transporter till Volvo Arvikaverken samt att kollektivtrafik passerat flertalet gånger dagligen. Kommunledningsstabens tjänsteskrivelse den 30 augusti 2017 Dokumentet Rörbro Styckåsvägen den 29 augusti 2017

11 Sammanträdesprotokoll 11 (28) KS 163 Dnr KS 2016/ Motion om att utreda förutsättningar för att införa sex timmars arbetsdag med bibehållen lön för personalen inom Arvika kommuns äldreomsorg Kommunstyrelsens förslag till Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige att avslå motionen då försök redan görs i andra kommuner och då egna försök inte ryms inom befintlig budget samt att andra åtgärder genomförs i syfte att sänka ohälsotalen. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att förvaltningen bevakar redan pågående försök. Mattias Forsberg (V) och Gert Raiml (V) yrkar i sin motion att Arvika kommun ser över vad som krävs organisatoriskt och ekonomiskt för att införa 6 timmars arbetsdag med bibehållen lön inom utvalda verksamheter. Detta med anledning av diskussioner som förts angående ökat antal sjukskrivningar och förutsättningar för personalen inom äldreomsorgen men också om vad som krävs för att Arvika kommun ska bli en mer attraktiv arbetsgivare. Syftet med ett införande av 6 timmars arbetsdag är att undvika kompetensförlust som uppstår vid sjukskrivningar samt den kvalitetssänkning som uppstår vid orimliga arbetsförhållanden. Motion från (V) om 6 timmars arbetsdag den 21 april 2016 Kommunfullmäktiges protokoll den 25 april 2016, 104 Utskottet för Vård och omsorgs protokoll den 27 oktober 2016, 52 Kommunförvaltningens tjänsteskrivelse den 17 oktober 2016 Kommunstyrelsens protokoll den 5 december 2016, 233 Yrkande från (KD) den 6 december 2016 Kommunförvaltningens tjänsteskrivelse den 7 augusti 2017 Kommunledningsutskottets protokoll den 21 augusti 2017, 121 Bedömning Tidigare har flera försök i fråga om 6 timmars arbetsdag genomförts i Skandinavien påbörjades ett projekt i Göteborg där 6 timmars arbetsdag infördes på ett vård- och omsorgsboende (Svartedalens äldrecentrum) på prov tillsammans med ett referensboende (Solängens äldreboende). Försöket studeras av följeforskare och pågår till och med Tolv månader efter försökets start, visar följeforskningen en utveckling på

12 Sammanträdesprotokoll 12 (28) KS 163 forts. totalt 50 % lägre sjukfrånvaro på Svartedalens äldrecentrum jämfört med Göteborg stad totalt, 64 % fler aktiviteter för brukarna jämfört med referensboendet och sammanlagt en kostnad för kommunen på 6.3 mkr på 12 månader. Införande av försöksverksamhet med 6 timmars dag inom Arvika kommuns äldreomsorg skulle innebära följande: Hemvården exkl natt har nu 276,9 årsarbetare och ca 740 brukare. Med 6 timmars arbetsdag skulle det bli 224,3 årsarbetare. Verksamheten skulle då behöva anställa ytterligare ca 66,4 årsarbetare, vilket innebär i kostnad ca ,3 tkr. År 2015 betalades totalt 2 502,4 tkr i sjuklön och 651,2 tkr i mereller övertid. Vid en jämförelse med resultatet av Göteborgs följeforskning beräknas att hemvården, med 50 % lägre sjukfrånvaro och utan någon övertid under 12 månader skulle generera en ökad kostnad motsvarande ca ,9 tkr. Äldreboende exkl natt har nu 145,5 årsarbetare och 240 brukare. Med 6 timmars arbetsdag skulle det bli 117,8 årsarbetare. Verksamheten skulle i detta fall behöva anställa 34,9 årsarbetare, vilket innebär i kostnad ca tkr. År 2015 betalades totalt 1 141,5 tkr i sjuklön och 40,3 tkr i mer- och övertid. Vid en jämförelse med resultatet av Göteborgs följeforskning beräknas att äldreboende, med 50 % lägre sjukfrånvaro och utan någon övertid under 12 månader skulle generera en ökad kostnad motsvarande ca tkr. Totalt för äldreomsorgen skulle kostnaderna öka med ca ,9 tkr. Vid Kommunrådet 17/5 fördes en diskussion om motionen och att det finns många andra åtgärder som prövas och bör prövas i syfte att sänka ohälsotalen. Inom området digitalisering genomförs flertalet åtgärder som avser att höja kvalitén för brukare samtidigt som åtgärder bidrar till förbättring av arbetsmiljön. Dessa möjligheter bör uttömmas innan ett försök med generell sänkning av arbetstiden genomförs vid någon enhet.

13 Sammanträdesprotokoll 13 (28) KS 164 Dnr KS 2017/ Motion om samordning av brottsförebyggande arbete inom Arvika kommuns förvaltningar Kommunstyrelsens förslag till Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige att avslå motionen då organisatoriska strukturer för samverkan finns men ge kommundirektören i uppdrag att med jämn periodisitet lämna muntlig rapport till Kommunstyrelsen från ledningsgrupp för samverkan. Kristina Bengtsson Nilsson (M) yrkar i sin motion att kommundirektören ges i uppdrag att återkomma med förslag på hur det brottsförebyggande arbetet, bland annat arbetet mot våldsbejakande extremism, våld i nära relationer inklusive hedersvåld, säkerheten inför valet nästa år, med mera, inom kommunens olika förvaltningar kan samordnas och effektiviseras för att skapa ett för alla tryggare Arvika. Motion från (M) om samordning av brottsförebyggande arbete inom Arvika kommuns förvaltningar den 26 juni 2017 Kommunfullmäktiges protokoll den 26 juni 2017, 147 Kommunförvaltningens tjänsteskrivelse den 10 augusti 2017 Kommunledningsutskottets protokoll den 21 augusti 2017, 122 Bedömning Ledningsgrupp för samverkan är en grupp där kommunens förvaltningar, bolag, polisen samt landstinget är representerade av verksamhetschefer, VD, polisområdeschef samt sjukhusintendent. Kommundirektören leder gruppens arbete och säkerhetssamordnare är sekreterare. Gruppen är bemannad med ledningspersonal så att gruppen har ett tydligt mandat från sina respektive organisationer. Syftet med gruppen är att i samverkan besluta om åtgärder som rör trygghet och säkerhet i Arvika kommun samt följa upp om åtgärderna ger önskvärda resultat. I gruppen diskuteras bland annat polisens medborgarlöften, kommande händelser som kräver samverkan mellan flera aktörer, krisberedskap, brottsförebyggande arbete. Gruppen har inte mandat att ta över ansvaret för den verksamhet som genomförs i respektive verksamhet/bolag utan ansvaret för operativ verksamhet åvilar respektive chef. Öppna jämförelser Trygghet och säkerhet samt Strategisk plan används som övergripande underlag för uppföljning och utvärdering. Prioriteringar som

14 Sammanträdesprotokoll 14 (28) KS 164 forts. inte ryms inom respektive verksamhets uppdrag och ram lyfts i samband med ordinarie budgetarbete. Kommunen är medlem i Brottsförebyggande centrum som är ett gemensamt kompetenscentrum i länet som vid behov stödjer vår verksamhet. I stort är verksamhetens bedömning att befintliga strukturer ger ett gott stöd och vid behov samordning av verksamhet såväl inom den kommunala organisationen som mellan olika organisationer. Informationen från ledningsgrupp för samverkan till politiska organ kan förbättras och syftet med gruppen kan tydliggöras.

15 Sammanträdesprotokoll 15 (28) KS 165 Dnr KS 2017/ Regeringskansliet - Miljö- och energidepartementet - Remiss - Klimatanpassningsutredningens betänkande SOU 2017:42 Vem har ansvaret? Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta upprättat förslag till yttrande. Utredningens uppgift var att analysera hur ansvaret fördelas i fråga om att anpassa pågående och planerad markanvändning samt bebyggd miljö till ett gradvis förändrat klimat. Där ansvarsfördelningen bedömdes vara otydlig eller inte ändamålsenlig skulle förslag ges på åtgärder för att förbättra situationen. Utredningen skulle även föreslå en finansiering av de kostnader som förväntades för genomförandet av anpassningsåtgärder till ett förändrat klimat. Utredningen avgränsade uppdraget till bebyggelse och byggnader. Den del av bebyggelsen som regleras av särregler (t.ex. vägar, järnvägar, kärnkraftverk och vindkraftverk) ingår dock inte i analysen. Utredningen har även avgränsats till att utreda klimatförändringar som leder till översvämningar, ras, skred samt erosion. Utredningen föreslår att det i plan- och bygglagen införs krav på att kommunens syn på risken för skador på bebyggelse och byggnadsverk på grund av översvämning, ras, skred och erosion och hur dessa risker kan minska eller upphöra ska framgå i översiktsplanen. Det föreslås också att det ska kunna krävas marklov för förändring av markytans utformning (genomsläpplighet) om det bestämts i detaljplan. Dessutom ska en ansökan om bygglov kunna avslås efter detaljplanens genomförandetid om det finns en uppenbar risk för skador på fastigheten eller byggnadsverk på grund av översvämning, ras, skred eller erosion. Lagen om allmänna vattentjänster föreslås ändras så att det i vissa fall ska kunna krävas att en fastighetsägare tar hand om, eller fördröjer, viss del av dagvattnet inom sin egen fastighet. Boverket föreslås få i uppdrag att samordna det nationella klimatanpassningsarbetet för bebyggelse och byggnadsverk. Utredningen föreslår inte någon finansiering med hänvisning till att det behövs mer kunskap om vilka kostnader som kommer att uppstå och hur kostnaderna kommer att variera mellan olika platser.

16 Sammanträdesprotokoll 16 (28) KS 165 forts. Betänkande av klimatanpassningsutredningen, SOU 2017:42, Vem har ansvaret? den 12 juni 2017 Vem har ansvaret? SOU 2017:42 -PM inför svar på remiss den 9 augusti 2017 Kommunledningsstabens skrivelse, den 14 augusti 2017 Kommunledningsutskottets protokoll den 21 augusti 2017, 123 Förslag till yttrande Arvika kommun tillstyrker utredningens förslag. Det är dock viktigt att finansieringsfrågan behandlas snarast, även om faktaunderlaget inte är heltäckande. Även andra aspekter av klimatanpassning än de som tas upp i betänkandet behöver lyftas för att få en helhetsbild. Det är mycket viktigt att en klimatanpassning av samhället sker så snart som möjligt. Det statliga anslaget för klimatpreventiva åtgärder bör höjas. Synpunkter på utredningens förslag Krav om analys i översiktsplanen (7.3) Kommunen ser positivt på ett krav om att kommunens översiktsplan ska innehålla en analys och en framtagen strategi för hur riskerna för översvämning, ras, skred och erosion ska hanteras. Det är dock viktigt att kommunerna får vägledning om hur stora risker/konsekvenser som generellt sett kan anses vara acceptabla. Det behövs också vägledning kring med vilken noggrannhet som analysen och strategin ska genomföras. Statligt bidrag för framtagande av analys och strategi torde vara en förutsättning för att kravet ska uppfyllas i så hög utsträckning som möjligt. Myndighetsstruktur (7.4.3) Kommunen vill poängtera att stöd och vägledning från Länsstyrelsen är mycket viktigt. För att Länsstyrelsen ska kunna stödja kommunerna krävs dock att Länsstyrelsen har tillräckliga resurser i form av personal med hög kompetens, både vad gäller ämneskunskap och kunskap om hur det ser ut i länet. Att kommunen kan erhålla kostnadsfritt underlagsmaterial till planarbetet är också viktigt. Ett bra exempel på detta är de skyfallskarteringar av orter i länet som länsstyrelsen låtit genomföra i Värmland.

17 Sammanträdesprotokoll 17 (28) KS 165 forts. Möjlighet att avslå bygglov (7.5) För att inte äventyra rättssäkerheten vid möjliggörande att avslå bygglov på riskfylld mark, trots att detaljplanens bestämmelser uppfylls, är det viktigt att analysen och strategin i översiktsplanen är tillräckligt väl genomarbetade. Kommunen ser dock positivt på införandet av möjligheten att neka bygglov på grund av uppenbar risk för översvämning, ras, skred eller erosion. Möjlighet att ställa krav på fastighetsägarna om hantering av dagvatten på fastigheten (8.4) Att få verktyg att begränsa dagvattenmängden från fastigheter kan vara bra men kommer troligen att användas mycket sparsamt i befintlig bebyggelse i vår kommun. Däremot kan det vara en förutsättning för att ny exploatering ska kunna ske. Därmed skulle införandet av möjligheten vara positiv för utvecklingen av kommunen. Kunskapsvägledning för kommunerna (8.5.1) För att kunna hantera ökande dagvattenflöden vid exempelvis skyfall är det avgörande att dagvattenhanteringen inte enbart ses som en VA-fråga utan även som en mycket viktig fråga i planprocessen. En vägledning från Boverket kring hur planarbetet kan bidra till en bättre dagvattenhantering kan komma att få stor betydelse för klimatanpassningen av bebyggelsen. Möjlighet till marklov vid förändring av markytans utformning (8.6) Att införa möjligheten att kräva marklov vid förändring av markens genomsläpplighet kan vara positivt i vissa fall. En förutsättning är dock att jordarten på platsen är genomsläpplig. En annan förutsättning är att det finns förutsättningar för att efterlevnaden av planbestämmelsen på dessa ytor kontrolleras. Införandet av möjligheten skulle troligen inte få någon större betydelse i vår kommun. Finansiering av klimatanpassning Frågeställningen kring hur finansieringen av klimatanpassningen ska ske är inte enkel. Det är dock viktigt att frågan behandlas snarast, även om faktaunderlaget inte är heltäckande. Då samhällsviktiga verksamheter som riksväg, europaväg och järnväg skyddas bör staten delfinansiera klimatanpassningsåtgärder i en högre utsträckning än om endast privata och kommunala intressen skyddas.

18 Sammanträdesprotokoll 18 (28) KS 165 forts. Även privata aktörer bör vara med och delfinansiera vissa klimatanpassningsåtgärder. Det statliga anslaget för klimatpreventiva åtgärder bör höjas. Nationell strategi (7.4.2) Samhället behöver anpassas till ett förändrat klimat ur fler avseenden än att bara anpassa byggnader och bebyggelse till översvämning, ras, skred och erosion. Värme och torka kan exempelvis påverka människors hälsa, tillgång till dricksvatten och risk för skogsbränder med mera. Det är viktigt att det så snart som möjligt tas fram nationella vägledningar även om detta. Beslutet skickas till Miljö- och energidepartementet Bitr. kommundirektören Planeringschefen Miljöutvecklaren

19 Sammanträdesprotokoll 19 (28) KS 166 Dnr KS 2017/ Region Värmland, dnr RV Remiss - Länstransportplan för Värmlands län Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta upprättat förslag till yttrande. Region Värmland har upprättat förslag till länstransportplan för Värmlands län Inriktningen är att skapa förutsättningar för ett robust, kapacitetsstarkt, säkert, tillgängligt och hållbart transportsystem som tillgodser medborgarnas och näringslivets behov av transporter. Arvika kommun ges tillfälle till yttrande och svar ska lämnas in senast 6 oktober. Länstransportplanen ska vara trafikslagsövergripande och inkludera den regionala transportinfrastrukturen. Region Värmlands planeringsram för är 1003 miljoner kronor inklusive särskilt bidrag till regional flygplats som inte har statligt upphandlad trafik. Region Värmland har gjort följande avvägningar och prioriteringar: Utpekade regionala stråk för arbetspendling Utpekade regionala stråk och noder för gods- och varutransporter Andelen resor med kollektiva färdmedel ska öka Utveckla möjligheten att cykla på ett säkert sätt Kommunledningsstabens tjänsteskrivelse den 5 juli 2017 Förslag till Länstransportplan för Värmlands län med bilagor (1-8) Förslag till yttrande Mål s 5-7 Arvika kommun stödjer de preciseringar som planen redovisar vad avser funktionsmålet och hänsynsmålet. Åtgärdsplanering s 17-26: Värmlandsbanan finansieras i nationell plan och är en mycket angelägen prioritering för arbetspendling och arbetsmarknadsförstoring. Kapacitetshöjande åtgärder på järnväg borde på lång sikt bidra till att det finns möjlighet att föra över gods från väg till järnväg, vilket bidrar till en trafiksäkrare miljö på väg 61. De åtgärder som finns med i planen som berör Karlstad C är angelägna för hela Värmland.

20 Sammanträdesprotokoll 20 (28) KS 166 forts. Väg 61 är vår andra prioriterade länk som precis som Värmlandsbanan har brister. Den vägen finansieras via länstransportplanen. De tre första åren i planen redovisas objekt som är klara att genomföras. För Arvika del berörs objektet Väg 61 Graninge-Speked som är försenat och som i princip skulle ha varit klart om planeringen hållit. Det objektet medfinansierar Arvika och Eda kommuner. Glädjande är de åtgärder för hållbart transportsystem som planeras under kommande treårs-period vid väg 61/62 Bergvik Ilanda för att förbättra trafiksäkerhet och kapacitet, liksom åtgärder vid Charlottenberg och Eda Glasbruk. De objekt som finns år 7-12 i planen redovisas som brister och om det saknas åtgärdsvalsstudier ska sådana genomföras. Sträckan Framnäs-Högboda redovisas vilket är positivt för väg 61 samtidigt som trafiksäkerheten och kapaciteten längs väg 61 kommer vara undermålig under alltför lång tid. Länstransportplanen borde innehålla fler åtgärder som ex Kallviken- Finnebäck där trafiksäkerheten med korsningarna vid Skutboudden och Finnebäck behöver säkerställas. Vid Skutboudden behövs planskildhet för gång och cykel bland annat för närheten till förskola. Målbilden för väg 61 bör absolut vara att 2+1-vägen Riksgränsen-Karlstad skall färdigställas under planperioden Satsningen på förbättringar i cykelnätet är angelägen och möjligheten till medfinansiering för kommunerna är viktig. Samtidigt krävs en ökad planering och prioritering av åtgärder för gående och cyklister från Trafikverkets sida längs de 2+1 vägar som rustas för att skapa bra miljöer för de boende på bägge sidor vägen. Beslutet skickas till Region Värmland

21 Sammanträdesprotokoll 21 (28) KS 167 Dnr KS 2017/ Region Värmland - Remiss - Överenskommelse om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Värmland Ärendet utgår.

22 Sammanträdesprotokoll 22 (28) KS 168 Dnr KS 2016/ Upphävande av del av detaljplan, för fastighet Sulvik 10:1 Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att: 1) godkänna samrådsredogörelse över inkomna synpunkter enligt PBL 5 kap 23 (2010:900) 2) anta upphävande av del av detaljplan för fastighet Sulvik 10:1 enligt PBL 5 kap 27 (2010:900) Kommunstyrelsen beslutade den 16 januari 2017 att ta fram förslag till ett upphävande av del av detaljplan för Sulvik. Syftet med upphävande av del av gällande detaljplan är att fastighetsägare till Sulvik 10:1 önskar större byggrätt. Detta för att kunna utveckla befintlig verksamhet. Upphävande kommer att innebära möjlighet att pröva ny bebyggelse. Detaljplanen har upprättats med förenklat standardförfarande och har varit föremål för samråd under tiden 4 maj 25 maj Inkomna synpunkter med avdelningen för planering och utvecklings/kommunledningsstabens kommentarer redovisas i bifogad samrådsredogörelse. Efter samrådet har planhandlingarna kommit att kompletterats med en plankarta, där området som föreslås upphävas är markerat. Kommunledningsstaben, Planbeskrivning den 3 juli 2017 Kommunledningsstaben, Plankarta den 6 juli 2017 Kommunledningsstaben, Samrådsredogörelse den 30 juni 2017 Kommunledningsstabens tjänsteskrivelse den 3 juli 2017 Beslutet skickas till Bitr. kommundirektör Planeringschef Planarkitekt Teknisk assistent Krister Sjöstedt, Sulvikingen AB

23 Sammanträdesprotokoll 23 (28) KS 169 Dnr KS 2017/ Riktlinjer för tilläggsbelopp till enskild pedagogisk verksamhet samt till fristående förskolor Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta upprättat förslag till riktlinjer för tilläggsbelopp till enskild pedagogisk verksamhet samt till fristående förskolor. Arvika kommun skall fastställa riktlinjer för tilläggsbelopp till enskild pedagogisk verksamhet samt till fristående förskolor. Ansökan om tilläggsbelopp kan göras för barn som har ett omfattande behov av särskilt stöd enligt skollagen 8 kap 23 eller 25 kap 13. Lärande och stöds tjänsteskrivelse den 8 augusti 2017 Förslag till riktlinjer för tilläggsbelopp till enskild pedagogisk verksamhet samt till fristående förskolor Utskottet lärande och stöds protokoll den 23 augusti 2017, 85 Beslutet skickas till Förskolechefen Controllern Planeringssekreteraren för underrättelse till fristående huvudmän

24 Sammanträdesprotokoll 24 (28) KS 170 Dnr KS 2017/ Riktlinjer för tilläggsbelopp till fristående grundskolor, grundsärskolor och fritidshem Kommunstyrelsens beslut Utskottet Lärande och stöd föreslår kommunstyrelsen att anta upprättat förslag för tilläggsbelopp till fristående grundskolor, grundsärskolor och fritidshem. Arvika kommun skall fastställa riktlinjer för tilläggsbelopp till fristående grundskolor, grundsärskolor och fritidshem. Ansökan om tilläggsbelopp kan göras för: elever i fristående förskoleklass som har ett omfattande behov av särskilt stöd enligt skollagen 9 kap 21, elever i fristående grundskola som har ett omfattande behov av särskilt stöd, ska erbjudas modersmålsundervisning eller deltar i lovskola enligt skollagen 10 kap 39. elever i fristående grundsärskola som har ett omfattande behov av särskilt stöd eller ska erbjudas modersmålsundervisning enligt skollagen 11 kap 38. elever i fristående fritidshem som har ett omfattande behov av särskilt stöd enligt skollagen 14 kap 17. Lärande och stöds tjänsteskrivelse den 8 augusti 2017 Förslag till riktlinjer för tilläggsbelopp till fristående grundskolor, grundsärskolor och fritidshem Utskottet lärande och stöds protokoll den 23 augusti 2017, 86 Beslutet skickas till Grundskolechefen Controllern Planeringssekreteraren för underrättelse till fristående huvudmän

25 Sammanträdesprotokoll 25 (28) KS 171 Dnr KS 2017/ Riktlinjer för tilläggsbelopp till fristående gymnasieskolor och gymnasiesärskolor Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta upprättat förslag till riktlinjer för tilläggsbelopp till fristående gymnasieskolor och gymnasiesärskolor. Arvika kommun skall fastställa riktlinjer för tilläggsbelopp till fristående gymnasieskolor och gymnasiesärskolor. Ansökan om tilläggsbelopp kan göras för: elever i fristående gymnasieskola som har ett omfattande behov av särskilt stöd eller ska erbjudas modersmålsundervisning enligt skollagen 16 kap 54 och 17 kap 34. elever i fristående gymnasiesärskola som har ett omfattande behov av särskilt stöd eller ska erbjudas modersmålsundervisning enligt skollagen 19 kap 47. Lärande och stöds tjänsteskrivelse den 8 augusti 2017 Förslag till riktlinjer för tilläggsbelopp till fristående gymnasieskolor och gymnasiesärskolor Utskottet lärande och stöds protokoll den 23 augusti 2017, 87 Beslutet skickas till Gymnasiechefen Antagningssekreteraren Controllern Planeringssekreteraren för underrättelse till fristående huvudmän

26 Sammanträdesprotokoll 26 (28) KS 172 Dnr KS 2017/ Val av ersättare i Kommunstyrelsens utskott för lärande och stöd Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att utse Anna Karlsson Gurnett (S) till ny ersättare i Kommunstyrelsens utskott för Lärande och stöd. Carina Bönströms (S) avsägelse av uppdrag - den 10 maj 2017 Kommunfullmäktiges protokoll den 29 maj 2017, 116 Kommunstyrelsens protokoll den 14 augusti 2017, 155

27 Sammanträdesprotokoll 27 (28) KS 173 Dnr KS 2017/ Anmälningsärenden Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen tar del av informationen och lägger den med godkännande till handlingarna. Listan med anmälningsärenden den 28 augusti 2017

28 Sammanträdesprotokoll 28 (28) KS 174 Dnr KS 2017/ Anmälan av delegeringsbeslut Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen tar del av informationen och lägger den med godkännande till handlingarna. Kommunstyrelsen har överlåtit sin beslutanderätt till utskott, ordförande och tjänstemän enligt en av Kommunstyrelsen antagen delegeringsordning. Dessa beslut ska redovisas till Kommunstyrelse. Redovisningen innebär inte att Kommunstyrelsen får ompröva eller fastställa delegeringsbesluten. Däremot står det Kommunstyrelsen fritt att återkalla lämnad delegering. Listan med delegeringsärenden den 28 augusti 2017