Sinteso TM FS20 brandlarmsystem

Transkript

1 Sinteso TM FS20 brandlarmsystem Brandlarm Talat utrymningslarm Släcksystem Övervakningssystem Service & Underhåll Utbildning Planering och Projekteringsanvisning Building Technologies

2 Moderna fastigheter blir allt mer komplexa och innehåller allt större värden. Behovet av en fungerande säkerhetsstrategi kräver en partner för de tekniska säkerhetssystemen. Det finns idag många aktörer på marknaden och det kan vara svårt att få en överblick - den tekniska utvecklingen går fort och du måste ställa krav på att systemen är optimerade för dina behov och sätt att arbeta. Därför bör du välja en partner som fanns på marknaden igår och som garanterat finns där även imorgon. Vi på Siemens ser Brand- och Säkerhetssystem som ett totalkoncept - från projektering via driftsättning, utbildning, service och förebyggande underhåll som en del i säkerhetsstrategin. Under de senaste 60 åren har vi satsat stora resurser på forskning och utveckling, egen produktion och kompetens med målet att detektera och larma säkert, utan störningar. Vilket brandlarmsystem skall jag välja? Det finns ett Sinteso TM system för varje behov. Oavsett vilken verksamhet du vill skydda, alltifrån den lilla daghemsbyggnaden på något hundratal kvadratmeter till den stora industrianläggningen med ytor som räknas i hektar, kan Siemens erbjuda system som tillgodoser era krav. Sinteso TM Introspektiv med Tredje Generationens larmgaranti, bör användas där brandriskerna är större än normalt, där miljön belastas av störningar utöver normalnivå, där även en liten brand skulle medföra svåra driftavbrott och där friheten från onödiga larm är ett viktigt krav. Ju mer omfattande en anläggning är desto större blir risken för störningar. Anläggningar i miljöer som i förväg är svåra att bedöma ökar också risken för onödiga larm och utryckningar från räddningstjänsten. Sinteso TM Interaktiv används för anläggningar med normala brandrisker och normala störningar t.ex. kontor, sjukhus, skolor, lagerbyggnader samt shoppingcenterum etc.

3 Siemens AB Building Technologies Fire Safety Innehållsförteckning Brandlarm allmänt...sid 5 Detektorer för rök-/branddetektering...sid 7 Detektor för flamdetektering...sid 8 Detektorer för värmedetektering...sid 8 Brandförlopp...sid 9 Typisk insatstid för kommunal släckstyrka...sid 9 Larmorganisation...sid 10 Sinteso TM arbetsprincip...sid 12 Sinteso TM centralutrustning...sid 13 Sinteso TM systemuppbyggnad...sid 14 Planering - val av punktdetektorer och parameterset...sid 15 Planering av Sinteso TM detektorkrets...sid 18 Building Technologies 3/24 CAB2191

4 Building Technologies 4/24 CAB2191

5 s Brandlarm I alla typer av verksamhet finns det risk för brand. Det enda som behövs är brännbart material, syre/luft och tillräckligt med värme/tändenergi. Mängden brandfarligt materiel runt omkring oss har ökat och idag står vi inför ett dramatiskt förändrat brandförlopp under de senaste åren har tiden från brandstart till övertändning med höga temperaturer och stora rökmängder mer än halverats. Kravet på tidig upptäckt och snabba insatser är således mer aktuellt än någonsin. Om en brand väl startat är tiden den viktigaste enskilda faktorn. Det är tiden från brandstart till upptäckt och påbörjad insats som är avgörande. Ju längre tid till upptäckt desto svårare konsekvenser. Därför är förebyggande brandskydd, t ex automatiska brandlarm, av största vikt. Vid nästan alla skadebränder uppstår snabbt en mängd av flyktig brandaerosol (rök). För en tidig upptäckt av brand är alltså rök den viktigaste brandkaraktäristiken. I vissa sammanhang och miljöer kan dock andra brandfenomen vara aktuella. Man använder sig av tre huvudprinciper för branddetektering, som var för sig omfattar flera olika detektortyper: rökdetektering flamdetektering värmedetektering samt följande olika detektorer för bästa detektering och hänsyn till aktuell miljö rökdetektorer flersensordetektorer flamdetektorer linjerökdetektorer aspirerande rökdetektorer (även benämnda samplande rökdetektorer) värmedetektorer samt rökdetektorer med trådlös kommunikation där arbete med kabeldragning etc kan innebära stora problem detektorer utförda för montage i Ex-klassad miljö Resultat av Tidig Upptäckt och Rätt Åtgärd TURÅ = Happy Fire Building Technologies 5/24 CAB2191

6 Kravställare Det är angeläget att framhålla att en brandlarmanläggning är en säkerhetsinstallation och att stora krav därför måste ställas på kvalitet och pålitlighet hos ingående material. Anläggningen måste vara omsorgsfullt planerad, installerad och kontrollerad. Stora krav måste ställas på underhåll och skötsel av anläggningen. Svenska Brandförsvarsföreningen (SBF) ger ut ett regelverk avseende brandlarmsystem SBF 110:6 För automatiska brandlarmanläggningar skiljer vi mellan myndighetsanläggningar, försäkringsanläggningar och frivilliga anläggningar. Myndighetsanläggningar är anläggningar där samhället via lagar, förordningar och föreskrifter kräver att det ska finnas brandlarm. Exempel på sådana anläggningar är hotell. Ofta är det den lokala räddningstjänsten som tolkar och tillämpar kraven. För övriga säkerhetsinstallationer, t ex inbrottslarm och passersystem, saknas i allmänhet myndighetskrav. För vissa försvarsanläggningar kan de dock finnas. Försäkringsanläggningar är anläggningar som uppfyller de krav som försäkringsbolaget ställer, för att teckna försäkring eller ge förmånliga villkor. Frivilliga anläggningar är frivilliga, oavsett om de är installerade i eget intresse eller om det är kundkrav som ligger bakom. För brandlarm finns ett antal regelverk och de viktigaste är: SBF110:6 BBR FTR110 SS-EN54-xx SBF Rekommendationer Regler för automatisk brandlarmanläggning som ges ut av Svenska Brandskyddsföreningen. I detta dokument finns referenser till flera andra angränsande dokument. Boverkets byggregler och däri avsnitt 5 där krav på brandlarm ställs för vissa objekt. Referens sker till SBF110 för utförande av brandlarmanläggningar. Försäkringsförbundets tekniska rekommendationer som anger krav som rekommenderas att försäkringsbolagen ställer på brandlarmanläggningar i samband med tecknande av försäkring. Referens sker till SBF110 för utförande av brandlarmanläggningar. Serie av standards för brandlarmkomponenter. Utges av SIS. Krav på användning av komponenter enligt denna standardserie finns i SBF110:6. Rekommendationer för utrymningslarmanläggning ges ut av Svenska Brandskyddsföreningen. I dokumentet finns hänvisningar till bl.a. Boverkets byggregler och svenska standaden SS60849 Building Technologies 6/24 CAB2191

7 Detektorer för rök/branddetektering Rökdetektorn FDO221 är en detektor som reagerar för förbränningspartiklar. Den optiska rökdetektorn är byggd som en optisk labyrint, där luften tillåts cirkulera, men inget yttre ljus tillåts komma in. I kammaren finns en sändare och en mottagare. Då rökpartiklar tränger in kommer en viss del av det utsända ljuset att reflekteras mot mottagaren. Detektorns elektronik bearbetar mottagarens signal för optimerad rökkänslighet och immunitet mot störningar med hänsyn till skilda applikationer. Efter utvärderingen i detektorn avger detektorn signaler till centralen för vidare behandling. Interaktiva flersensordetektorn FDOOT221 har två sensorer för rök och två för värme. Tekniken med den patenterade labyrinten och två sensorer för rök, möjliggör jämn detektering av ljusa och mörka rökpartiklar. Den omgivande temperaturen mäts med hjälp av två redundanta värmesensorer. Flersensortekniken tillsammans med en signalbehandling gör detektorn anpassningsbar för ett spektrum av applikationer, inkluderat vissa svåra miljöer. Introspektiva flersensordetektorn FDOOT241-9 har två sensorer för rök och två för värme. Tekniken med den patenterade labyrinten och två sensorer för rök, möjliggör jämn detektering av ljusa och mörka rökpartiklar. Den omgivande temperaturen mäts med hjälp av två redundanta värmesensorer. Flersensortekniken tillsammans med en kvalificerad signalbehandling med möjlighet till flera parameterinställningar samt arbeta med två olika parameterset, med eller utan larmlagring, vilket gör detektorn anpassningsbar för ett brett spektrum av applikationer, inkluderat särskilt krävande miljöer. Tekniken med mätning av ljusspridning i både framåt- och bakåtriktning ger information om rökens egenskaper som möjliggör en jämnare känslighet för olika bränder. När detta även kombineras med värmeavkänning går det att få en jämn och tidig detektering av ett mycket brett spektrum av bränder. Linjerökdetektorn FDL241-9 är en optisk detektor som arbetar efter fördunklingsprincipen. Den består av en sändare och reflektor som monteras på var sin sida av det område som skall övervakas. Sändaren skickar IR-pulser i riktning mot reflektorn, som vänder strålen. Mottagaren omvandlar ljusintensiteten till en elektrisk signal för vidare bearbetning i den processorstyrda elektroniken. Rök i ljusstrålen dämpar signalen och vid viss dämpning utlöses larm. Samplande/Aspirerande rökdetektering är en teknik som fortlöpande tar prover på luften i det skyddade utrymmet. Målet att uppnå högre känslighet i detektering än som är möjligt med alternativ teknik är en vanlig anledning att välja samplande rökdetektering. Några exempel på miljöer där känslighetsegenskaperna ger fördelar är renrum, större datorhallar, utrymmen med mycket snabb luftomsättning och stora rum, t.ex. lager med bra luftkvalitet. Building Technologies 7/24 CAB2191

8 Detektor för flamdetektering Flamdetektorn FDF241-9 detekterar flammorna från alla bränder med kolhaltiga material, men detekterar inte brand i oorganiska material, t.ex. vätgas, magnesium eller fosfor. Detektorn måste ha fri sikt över det område som ska övervakas. Den är lämplig för att detektera mycket snabba brandförlopp och ofta ihop med ett släcksystem. I detektorns avkänning ingår två pyroelektriska sensorer och en fotodiod. Den ena sensorn känner av den infraröda strålningen i våglängdsområdet 4,0 till 4,8 mm, typisk vid brand i material/vätskor som innehåller kol. Den andra sensorn känner av den infraröda strålningen i våglängdsområdet 5,1 till 6,0 mm, som finns i artificiellt ljus, värmeelement etc. och där brand i kolhaltigt ämne ger mycket liten signal. Den tredje sensorn i fotodioden mäter intensiteten på solljuset i våglängdsområdet 0,7 till 1,1 mm. Informationen från dessa sensorer utvärderas i olika tidsperspektiv och all information bearbetas i detektorns processor för bästa möjliga detektion och störimmunitet. Detektor för värmedetektering Differentialvärmedetektorn FDT241 är snabbare att detektera än en maximaldetektor då den anpassar sig till den omgivande temperaturen och börjar detektera när en temperaturökning sker. Detektorn använder ett värmekännande givarsystem med en termistor för lufttemperaturen och en för detektorns temperatur. På detta sätt kan detektorn utvärdera temperaturstegringen oberoende av starttemperatur. Värmedetekterande kabel Värmekänslig detektorkabel för tidig detektering av brand där vanliga rök eller värmedetektorer ej kan användas. Kabeln kan med fördel installeras vid takfoten på byggnader med träfasader. Fiberoptisk värmedetektor Fiberoptiska värmedetektor, Fibrolaser II, mäter temperaturen längs en optisk fiber som kan vara upp till 4 km lång. Dess egenskaper är fördelaktiga framförallt där det krävs värmedetektering i miljö med svåra förhållanden och över stora sträckor eller ytor. En stor fördel med den möjliga fiberlängden är att applikationerna enkelt kan byggas så att inga underhållskrävande delar behöver placeras i miljö med begränsad tillgänglighet. Larmgränser är programmerbara med möjligheter för larm som maximalvärmedetektorn och/eller för temperaturstegring. Applikation Alla miljöer där det finns behov av värmedetektering i ett större område och särskilt när miljön är krävande, t ex: Kopplingsenhet inklusive fibrolaser med fästanordning trafiktunnlar gruvor transportörer oljeindustrin kemisk industri Ex-områden Building Technologies 8/24 CAB2191

9 Brandförlopp och trolig skada 1 Obetydligt mängd material. Lite rök. Liten skada. 2 Viss skada. Stor rökutveckling. Stor mängd förbränt material. 3 Stor mängd förbränt material. Intensiv värmeutveckling. Mycket stor rökutveckling. Omfattande skada. Värmedetektor Flerkriteriedetektor Rökdetektor Hög känslighet Låg känslighet Förgasning Rök Lågor Hetta Typisk insatstid för intern alt. kommunal släckstyrka Brandstart Detektering Internt larm Intern släckinsats Larm till räddningstjänst Räddningstjänstens anspänningstid + körtid Angreppstid Räddningsinsats påbörjas Minuter Minuter Building Technologies 9/24 CAB2191

10 Larmorganisation Vid övervakning av lokaler med rökdetektorer erhålls en tidig upptäckt av brand och detta ger förutsättningar för att verksamma räddnings- och släckinsatser ska kunna sättas in. För att fullt utnyttja den tidiga upptäckten bör insatser från personalen på platsen ingå som en naturlig del. Detta kan ske genom att tillskapa en inre larmorganisation. En inre larmorganisation består dels av en tidsövervakande funktion i brandlarmsystemet och dels av en insatsgrupp, inom objektet, med lämplig utbildning. Den tidsövervakande funktionen har till uppgift att larma insatsgruppen och vidare övervaka att den första undersökningen och insatsen sker inom förutbestämda tider. Härav följer naturligt att larmorganisationsfunktionen enbart ska vara i drift när personer finns på plats. Funktionen för den inre larmorganisationen förklaras av nedanstående bild. I bilden ges även tidsintervall för kvittering och undersökning, hämtade ut SBF110:6 Med larmlagring Brand inträffar Utan larmlagring Under arbetstid Nej Larm internt Larm lagras för kvittering 60 sek Kvittering gjord inom viss tid Nej Larm lagras för kontroll 10 min Kontroll klar inom viss tid Nej Fara, hjälp behövs Ja Återställning Building Technologies 10/24 CAB2191

11 Larmtablå FT2010 ger information i klartext om vilken sektion och adress som larmat. Tablån innehåller även larmlagringsfunktion samt möjlighet till kvittering och återställning av larm. Larmtablå FT2010 som larmlagringstablå I system där larmlagring används monteras lokala larmlagringstablåer typ FT2010 alt CAB19131 enligt bilder t.v. och användes för att kvittering och återställning av det lokala larmet ska kunna ske snabbt av utsedd insatsgrupp. Larmlagringstablå CAB19131 Larmvisningen i brandlarmcentralen kan användas om placeringen är sådan att den lokala insatsgruppen snabbt kan avläsa larmet där. Larmvisning sker i detta fall lämpligen med Lysdiodtablå CAB19133 där respektive lysdiod signeras med den sektion eller adress den markerar. Lysdiodtablå CAB19133 Lämplig skylt med anvisningar sätts upp vid larmorganisationstablån. Exempel på flödesschema, se nedan. Anpassning till det aktuella objektet är nödvändig, bl a behöver aktuella tider införas. Åtgärdsschema Larmlagring Är lampan RÄDDNINGSTJÄNSTEN LARMAD tänd? Ja Nej Undersök plats och orsak Kvittera larmet inom X sek Undersök platsen Brinner det? Brinner det? Ja Nej Ja Nej Rädda Larma Släcka Möt Räddningstjänsten Rädda Larma Släcka Återställ larmet inom Y min Building Technologies 11/24 CAB2191

12 Centralutrustning i samverkan med Sinteso detektorer Sinteso detektorer anslutna till FS20-centraler bygger på samverkan - utvärderingskapacitet delad mellan centralutrustning och detektorer. Denna unika arbetsprincip ger anläggningsinnehavarna en optimal detektionssäkerhet där brandrisken är stor eller miljön krävande och där garanti vid onödiga larm kan ges under systemets livslängd. Med introspektiva detektorer i systemet kan Siemens utökade larmgaranti erhållas som förutom ersättning för brandförsvarets debiterade kostnader även ger kunden motsvarande ersättning för egna kostnader vid onödig utryckning. Från samtliga detektorer i systemet förmedlas olika risknivåer för såväl driftstatus som larmutvärdering. Med olika parametrar får man detektorn anpassad till den miljö som den skall arbeta i. Respektive detektor har ett antal parameterset för att utvärdera signalen/signalerna från givarna på bästa sätt. Val av parameterset görs från centralen i samband med driftsättning. Detta kan naturligtvis ändras endera genom ny programmering eller temporärt från systemets betjäningsenhet. Detektorns signaler analyseras på olika sätt och ger exempelvis information om olämplig placering respektive för kraftig nedsmutsning som inte längre kan kompenseras i detektorn. Område, t ex en huvudbyggnad Byggnad Våningsplan Orienteringsritning med sektioner och adresser Plan Plan 2 Plan 1 25 OR:5 Den logiska strukturen görs upp enligt byggnadens/objektets uppdelning och används vid larm, fel och manöver. Den fysiska strukturen, brandlarmsystemets tekniska uppbyggnad, används främst vid service och underhåll. Building Technologies 12/24 CAB2191

13 Sinteso brandlarmcentral FC2020 BB FC2020 BB är en kompakt mikroprocessorstyrd brandlarmcentral för anslutning av upp till 252 adresser fördelade på två alt. fyra detektorkretsar, inkl strömförsörjning och plats för batteri. Centralen innehåller en integrerad manöverpanel med plats för orienteringsritningar och används som eget system eller som del i ett nätverk. Klartextinformation kan anpassas på platsen eller via serviceverktyg i en PC. Sinteso brandlarmcentral FC2020 AZ FC2020 AZ är en kompakt mikroprocessorstyrd brandlarmcentral för anslutning av upp till 252 adresser fördelade på två alt. fyra detektorkretsar, inkl. strömförsörjning och plats för batteri. Centralen innehåller en integrerad manöverpanel och används som eget system eller som del i ett nätverk. Klartextinformation kan enkelt anpassas på platsen eller via serviceverktyg i en PC. Sinteso brandlarmcentral FC2040-BB FC2040 BB är en kompakt mikroprocessorstyrd brandlarmcentral för anslutning av upp till 504 adresser, fördelade på fyra alt. åtta detektorkretsar, inkl. strömförsörjning och plats för batteri. Centralen innehåller en integrerad manöverpanel med plats för orienteringsritningar och används som eget system eller som del i ett nätverk. Klartextinformation kan enkelt anpassas på platsen eller via serviceverktyg i en PC. Sinteso brandlarmcentral FC2040-AA FC2040 AA är en kompakt mikroprocessorstyrd brandlarmcentral för anslutning av upp till 504 adresser, fördelade på 4 alt 8 detektorkretsar, inkl strömförsörjning och möjlighet med plats för extra kraftig batterikapacitet. Centralen innehåller en integrerad manöverpanel och används som eget system eller som del i ett nätverk. Klartextinformation kan anpassas på platsen eller via serviceverktyg i en PC. Garanti vid onödiga utryckningar Väljer du branddetektering från Siemens kan vi garantera att brandlarmet inte kommer generera fler oplanerade driftavbrott. Vi erbjuder våra anläggningsägare en larmgaranti vilken kommer att underlätta tillvaron för dig som säkerhetsansvarig avsevärt. Garantin kan tecknas på hela eller delar av anläggningen under förutsättning att: - brandlarmanläggningen i berörda delar utgöres av Interaktiva eller Introspektiva rökdetektorer - anläggningen är utförd och intrimmad i enlighet med SBF110:6 - anläggningen omfattas av underhållsavtal med Siemens - anläggningen hanteras enligt SBF110 av minst två anläggningsskötare som genomgått av Siemens godkänd anläggningsskötarutbildning Building Technologies 13/24 CAB2191

14 Sinteso systemuppbyggnad Centralapparaten placeras, med orienteringsritningarna, t ex vid huvudentren, lätt åtkomliga för brandförsvaret/anläggningsskötaren, för att erhålla en så snabb och exakt information som möjligt. Alternativa informationstablåer placeras på strategiska entréplatser för insatsgrupper. Övervakningssystem MM8000 SintesoView BACnet/IP Larm till räddningstjänsten Fjärrinformation Akustiskt larmdon Detektorkrets Centralutrustning FC2020 Centralutrustning FC2020 Tvåtrådig systembus/fcnet Manöverpanel FT2040 Kombinerad detektor/larmdon Larmtablå Centralutrustning FC2040 Optiskt och akustiskt larmdon Ingångsenhet Värmedetektor Introspektiv detektor Detektorkrets T-avgrening Basenhet Trådlös rökdetektor Samplande rökdetektor* Interaktiv rökdetektor Flamdetektor Linjerökdetektor Adressenhet Indikeringskort * Ansluts via ingångsenhet Building Technologies 14/24 CAB2191

15 Planering - val av punktdetektorer och parameterset Introspektiva och interaktiva flersensordetektorer Detektorn har ett optiskt system med dubbla sändare och en mottagare för mätning av ljusspridning i två vinklar. För värmeavkänning finns två sensorer på motstående sidor av kammarens periferi. Tekniken med mätning av ljusspridning i både framåt- och bakåtriktning ger information om rökens egenskaper som möjliggör en jämnare känslighet för olika bränder. När detta även kombineras med värmeavkänning går det att få en jämn och tidig detektering av ett mycket brett spektrum av bränder. Jämfört med en vanlig enkel rökdetektor med mätning endast av spridning i framåtriktning kan den nominella känsligheten vara väsentligt lägre, vilket också innebär bättre tålighet mot störande fenomen. Den interaktiva flersensordetektorn har en enklare signalutvärdering med bara två parameterset. Den introspektiva flersensordetektorn har en större uppsättning parameterset där signalutvärderingen också omfattar flera särskilda rutiner för att ytterligare optimera detekteringen t.ex. genom att avslöja förlopp med höga signaler men som tydligt avviker från brand (typfall inte alltför varm vattenånga). Detektorn kan vid adresserad funktion också arbeta med två olika parameterset, med eller utan larmlagring. Interaktiv rökdetektor Denna är en optisk rökdetektor med en optisk sensor som mäter framåtspridning av ljus. Som alla optiska rökdetektorer enligt denna enkla princip tenderar detektorn att vara mycket känslig för aerosoler med större partiklar. För att få en godtagbar känslighet för olika bränder är nominella känsligheten högre än för flersensordetektorer. Detektorn har två olika parameterset. Interaktiv värmedetektor Värmedetektorn har fyra parameterset för funktion med eller utan differentialegenskap och med normal och förhöjd gräns för aktivering som maximaldetektor. Styrande faktorer Valet av detektor och parameterset påverkas av många faktorer. Den som skall göra ett bra val måste ha en god bild av objektets förutsättningar. Några viktiga faktorer att beakta är: Risken för personskador Vilka värden som övervakas Rummet Störande fenomen Vilka åtgärder som följer på detektionssignalen Risken för personskador Samlingslokaler och alla utrymmen som behövs för utrymning av samlingslokaler innebär hög risk p g a persontäthet och normalt en mindre god lokalkännedom hos dem som upprätthåller sig i lokalen. Personer med begränsad eller ingen förmåga att utrymma själva för personskada innebär hög risk för personskada. Miljöer med få personer och med god lokalkännedom ger en låg risk för personskada. Risken för personskador är också starkt kopplad till rummets och byggnadens geometri. Hög takhöjd, god kapacitet i utrymningsvägar etc är gynnsamt. Building Technologies 15/24 CAB2191

16 Vilka värden som övervakas Miljöer med oersättliga viktiga kulturskatter i form av byggnaden själv eller det som förvaras där är lätta att identifiera som höga värden. I många verksamheter är det, förutom de direkta materiella värdena, också mycket stora förluster vid brand genom skador i leveransförmåga ( business continuity ). Rummet Rumshöjden är det mått som har störst betydelse för hur detektering av brand kommer att fungera. Ventilationen har också stor inverkan. Störningar Ånga, damm, rök från svetsning, rökmaskiner och kraftiga värmekällor är exempel på störningar som måste beaktas för att inte obefogade larm skall uppträda. På samma sätt som en brand är mer svårdetekterad i ett högre och större rum blir också konsekvenserna av en given störkälla mindre. Ett vanligt hotellrum är ett exempel på en svår miljö p g a ånga från duschrum. Vilka åtgärder som följer på detektionssignalen En brand växer oftast snabbt. Ju mer tid personer behöver för att kunna göra en insats desto tidigare måste detektering ske för att skadan skall kunna begränsas till en acceptabel nivå. När åtgärderna till stor del är automatiska t.ex. med aktivering av ett släcksystem styrs kraven på detekteringen av i vilket skede av en brand som systemen bör aktiveras. Då det finns släcksystem sker det ofta ändå en snabb insats av personer. Då kan ett mycket tidigt larm och en mindre känslig detektering för aktivering av ett släcksystem kombineras. Parameterset för introspektiv flersensordetektor FDOOT241-9 Beskrivning Parameterseten listade enligt känslighetsegenskaper med det mest tåliga först: High Suppression (8) Ett specialparameterset för temperaturstabila miljöer med höga varaktiga aerosolkoncentrationer. Möjliggör en tidig detektering av brand med flamma i diskotek och andra miljöer med rökmaskiner. Algoritmen inkluderar villkoret att det behövs en viss temperaturstegring (c:a 8 C) för att larm skall ges. Därmed kan aldrig enbart en hög rökkoncentration ge larm eller förvarning. Uppfyller inte EN54-7 som kräver förmåga att detektera testbränder som ger försumbar värmesignal. Suppression (5) Det tåligaste mot störande fenomen vi kan erbjuda med uppfyllande av EN54-7. Använder speciella lösningar för störningsundertryckning som i vissa fall kan ge en betydande fördröjningseffekt vid detektering av brand. High Compensation (7) vid kollektiv funktion Samma grundkänslighet som (5) men snabbare och utan den mest långtgående störningsundertryckningen. Samma egenskaper som (2) med skillnaden att självkompenseringen för nedsmutsning får ske dubbelt så långt. Att tillåta mer självkompensering innebär en ökad risk att den verkliga rökkänsligheten förändras utan att detektorn signalerar om problem. Detta parameterset är förvalt vid kollektiv funktion. I adresserade system är det intressant där det förekommer rikligt med ljust damm. Robust (2) Samma egenskaper som (7) men med normal begränsning av självkompenseringen. I adresserade system är detta parameterset att föredra jämfört med (7) undantaget applikationer där det förekommer rikligt med ljust damm. Building Technologies 16/24 CAB2191

17 Balanced (4) Avsett att ge en för många fall bra kompromiss mellan förmåga att tidigt detektera brand men ändå ha en bra tålighet för störande fenomen. Parametersetet inkluderar egenskaper som prioriterar snabb detektering av flambrand. Förvalt i Sverige för adresserat. Fast Response (6) Ett parameterset med prioritering av känslighet för brand. När det gäller tålighet för störande fenomen fungerar fast response ungefär som FDO221. High Sensitive Fast (9) Ett parameterset med stark inriktning på tidig detektering. Kan användas för miljöer med särskilda krav på tidig detektering pga personrisk (psykiatrisk vård mm). Kan vara rätt att välja också när punktdetektorer används som villkor för släck i kraftigt ventilerad miljö. Dubblerad rökkänslighet jämfört med (6) och även väsentligt känsligare för temperaturökning. Uppfyller inte EN54-7. Provning/underhåll med provverktyg Detektorerna har en omfattande automatisk funktionsövervakning. Bl a är samtliga sensorer övervakade mot fel (i temperaturgivare, ljussändare och ljusmottagare). Vid fel på en sensorfunktion i detektor med mer än en sensor (FDOOT och FDT) anpassar detektorn utvärderingen så att den fortsatt fungerar för larmutvärdering utgående från fungerande sensorer. Med provverktyg FDUD292 (för Siemens tekniker) och FDUD293 (kundversion) går det, oberoende av hur en detektor är ansluten, att med en kontroll få detaljerad info om eventuella avvikelser från normaltillstånd. De lysdioder som tänds efter en kontroll ger en klassificering av hur allvarlig en avvikelse är. Upptäckta fel bör dock alltid betraktas som allvarliga. Det som skiljer är i första hand hur skyndsamt en detektor behöver bytas. För mer info se dokumentation för provverktyg. Provverktyget har många andra funktioner som är användbara vid driftsättning och kontroll av system och som framgår av dokumentationen. Underhåll De årliga åtgärderna bör minst omfatta: Visuell kontroll att detektorerna är mekaniskt intakta och inte kraftigt nedsmutsade. Byte av detektorer vid behov. Provlarmning av detektorer i den omfattning som krävs enligt SBF110. Utbyte av detektorer med optiska röksensorer bör ske med intervall max 8 år. Provlarmning Beroende på detektortyp kan provlarmning utföras med: Provverktyg FDUD29x (rekommenderat) Testgas REF8-S Varmluftsfläkt Provlarmning bör utföras med detektor i provläge. Adresserat inkopplade detektorer sätts i provläge från manöverpanelen. Kollektivt inkopplade detektorer sätts i provläge i samband med uppstart från spänningslöst tillstånd. Provläget är tidsbegränsat till 3 min och indikeras med korta svaga blinkningar på indikeringen med intervall 0.5s. Building Technologies 17/24 CAB2191

18 Planering av Sinteso detektorkrets Till Sinteso detektorkrets kan anslutas detektorer, larmknappar, ingångs- och utgångsenheter samt larmdon avsedda för detektorkretsen. Alla enheter kan strömförsörjas av detektorkretsen. Varje enhet kommunicerar individuellt med centralen och såväl larm som styrning och andra informationssignaler blir individuella för varje enhet. Alla enheter på detektorkretsen har inbyggt kortslutningsskydd vilket medför att en kortslutning eller ett avbrott på en krets förlagd i slinga enbart ger felsignal men alla enheter fortsätter att fungera normalt. Principiell uppbyggnad och bestyckningsmöjligheter: Antal adresser per detektorkrets: Max 126 st Rekommenderad kabel ELQYB/ELKY 2x1 och max 3300 m Andra kabeltyper även av parallelltyp kan användas Sinteso detektorkrets Ett detektorkretskort i FC20 har kapacitet för 252 st adresser. Denna kapacitet är i det enklaste fallet fördelad på 2 st detektorkretsar med vardera 126 st adresser. Detektorkretsarna är då av typ slinga med möjlighet för T-avgreningar. Via utökningskort och programmering går det att utöka antalet detektorkretsar som kan anslutas. Detektorkretsarna kan då även vara i form av stubbledningar. Detektorledningen förläggs som en slinga med tur och retur valfritt i byggnaden. T-avgrening får förekomma på detektorkretsen även om detta bör undvikas då redundans vid kabelskada av naturliga skäl inte finns på T-avgreningsledningen. Varje detektorkrets får övervaka upp till 6000 kvadratmeter, dock högst 100 rum. (Se SBF110:6 under ) Fysisk ledningsdragning är helt oberoende av anläggningens sektionering. Den logiska indelningen i OR-blad, sektioner och adresser skapas valfritt efter anläggningens behov. Optiskt och akustiskt larmdon FDS221 Introspektiv flersensordetektor FDOOT241-9 Rökdetektor FDO221 Värmedetektor FDT241 Adresserbart larmdon FDSB291 Samplande rökdetektor* Centralutrustning FC20XX Detektorkrets Linjerökdetektor FDL241-9 Larmlagringstablå* Larmtablå FT2010 Presentationstablå FT2011 In-/Utgångsenhet FDCIO222 Indikeringskort FT2001-A1 Flamdetektor FDF241-9 * Anslutes via ingångsenhet Kapacitet med standardprogrammering och utan utökningskort FCI2003 FC2020 har 2 st detektorkretsar med möjlighet för T-avgreningar. FC2040 har 4 st detektorkretsar med möjlighet för T-avgreningar. Antal adresser per detektorkrets: Max 126 st. Beroende på kabel och strömförbrukning (och regelkrav enligt SBF110) kan inte alltid fulla antalet adresser användas. Building Technologies 18/24 CAB2191

19 Kapacitet med alternativ programmering och/eller utökningskort FCI2003 Med utökningskort FCI2003 kan 2 st detektorkretsar splittras till 4 st, men den totala kapaciteten är oförändrat 252 adresser. I programmeringen kan varje detektorkrets individuellt definieras om till två stubbledningar. Genom att kombinera med utökningskort och programmering för stubbledning kan till en FC2020 kopplas maximalt 8 stubbledningar, till FC st. Applikationsområde för detta är migration från kollektiva kretsar. Se även T-avgrening. Olika kombinationer är möjliga. Ett udda exempel kan illustrera flexibiliteten. FC2040: 1:a detektorkretskortet Sling + två stubbledningar får tillsammans ha max 252 adresser 2:a detektorkretskortet med FCI2003 Med utökningskort skapade två slingor + fyra stubbledningar får tillsammans ha max 252 adresser T-avgreningar på detektorkretsen Möjlighet att använda T-avgreningar finns men endast för detektorkretsar med grundformen slinga. På T-avgrening får inga ytterligare avgreningar finnas. Stubbledningar får inte ha T-avgreningar. T-avgreningar bör begränsas till 32 st adresser med hänsyn till krav i EN54-2. Adresseringstekniken för Sinteso kräver att det mellan två adresserade enheter på slingan får finnas maximalt en T-avgrening. Separat kortslutningsisolator FDCL221 kan användas för att förvandla ett antal stubbledningar utgående från samma punkt till att fungera som korrekta T-avgreningar. Se illustration på nästa sida. Detta kan användas som ett kompletterande sätt att migrera gamla kollektiva kretsar, men företrädesvis används direkt anslutning av stubbledning till centralen. FC2020, FC2040 (ev via FCI2003) Kortslutningsisolator FDCL221 Adresserad enhet) Building Technologies 19/24 CAB2191

20 Rekommenderad kabel ELQYB/ELKY 2*1 och max 3300m för en detektorkrets. (Längden 3300m kan under vissa förutsättningar överskridas efter särskild analys av kretsen. Se Planering i speciella fall.) Planering av maximal kapacitet för Sinteso detektorkrets För bestämning av kapaciteten måste hänsyn tas till den last som varje ansluten enhet ger på detektorkretsen. För respektive enhet gäller två tal: AK-värdet är 1 för adresserade enheter. Specialfall: kortslutningsisolator FDCL221 är en adresserad enhet med AK=1; basenhet för trådlöst har AK=2 MK-värdet som representerar enhetens strömbehov. Även trådlösa detektorer/larmknappar samt externindikeringar utgör belastning med MK-värden. Artikel Typ av enhet AK värde MK värde FDO221, FDOOT221, Punktdetektorer, rök, värme, flersensor 1 1 FDOOT241-9 eller FDT241 FDF241-9 Flamdetektor 1 3 FDL241-9 Linjerökdetektor 1 4 FDM221 / FDM223 Larmknapp 1 1 FDCL221 Kortslutningsisolator 1 1 FDCI222 Ingångsenhet, 4 ingångar 1 2 FDCIO222 In- och utgångsenhet, 4 in- och 4 utgångar 1 3 FDCIO223 Transponder, 2 kollektiva detektorkretsar eller styrningar / larmdonskretsar eller 1 av varje FDS221 Akustiskt larmdon 1 15 FDS229 Optiskt och akustiskt larmdon 1 30 FDSB291 Larmdonssockel 0 5 FDCW221 Basenhet får trådlös detektering 2 5 DOW1171 Trådlös rökdetektor 1 1 SMF121 Trådlös larmknapp 1 1 FT2001 Indikeringskort FT2010, FT2011 Larmtablå, Presentationstablå CAB19138, DJ1193 m.fl. Extern larmindikator 0 1 Rekommenderad enklare planering för nya system 1.Förutsätter att anläggningen utförs med den rekommenderade kabeltypen och 2 st detektorkretsar per kort (dvs varken utökningskort FCI2003 eller stubbledningar används). 2.För varje Sinteso detektorkrets beräknas summan av AK respektive MK. Tillåt-na maxvärden är AK = 126, MK = Maximalt tillåten ledningslängd är 3300m. Detta gäller all kabel inklusive T-avgreningar och att gemensam matarledning räknas både tur och retur. 4.Kretsens AK- och MK-värden läggs in i diagram 1 nedan för bestämning av tillåten ledningslängd för detektorkretsen. Exempel (med många kraftigt strömförbrukande enheter): Antal Artikel Typ av enhet MK AK 53 FDOOT241-9 Rökdetektor, flersensor FDL241-9 Linjerökdetektor FDCIO 222 In- och utgångsenhet FDM221 Larmknapp FDS 221 Akustiskt larmdon FDS229 Optiskt och akustiskt larmdon FDSB 291 Larmdonssockel FT2010 Larmtablå Totalt Building Technologies 20/24 CAB2191

21 Figur 1: Sinteso detektorkrets med kabel ELKY / ELQYB 2*1 och 10*2*1 MK-värde ( = mått på strömbehov) Gräns för enkel projektering MK 610 Max MK = 1130 Exemplet med AK 73; MK 516 ger 1200m tillåtet 500 m 1000 m 1500 m 2000 m 2500 m 3000 m AK-värde ( = antal adresserade enheter) I figur 1 kan avläsas att den aktuella kretsen kan utföras med 1200 m kabel. (Om larmtablån istället strömförsörjs externt sjunker MK till 376 och tillåten längden blir 1700 m.) Generell planering Förutsättningar: Tillåtet AK-värde får vara max 126 per detektorkrets. Detektorkretskortets tillåtna AK = 252 får i övrigt fritt fördelas på kortets detektorkretsar (2-8 st beroende på om utökningskort FCI2003 och stubbledningar används). Tillåtet MK-värde per kort får fritt fördelas på detektorkretsar. Kontroll m h t resistans görs för varje detektorkrets. Kontroll m h t kapacitans görs för det totala kablaget anslutet till kortet. Kontrollpunkter: A. För varje detektorkretskort måste summan av AK respektive MK ligga inom tillåtna maxvärden: a. AK = 252 per kort b. MK = 1130 per kort B. För varje detektorkrets får AK vara maximalt 126. C. Maximalt tillåten ledningslängd för all kabel inklusive T-avgreningar är 3300 m per detektorkrets. D. För det totala kablaget anslutet till kortet får kapacitansen vara maximalt 1000nF. För normal oskärmad brandlarmskabel behövs aldrig kapacitansen kontrolleras. Även med skärmad kabel (antaget max 140 nf/km) behövs ingen kontroll om total kabellängd (inkl oskärmad del) är max 7 km. Då kontroll krävs gäller att det för skärmad kabel är kapacitansen för part till skärm som skall beräknas. Tekniska data för kabel redovisar dock ofta endast parkapacitans. När data för kapacitansen för part till skärm saknas kan parkapacitansen x 1,8 användas som ett approximativt värde. E. AK- och MK-värden för varje detektorkrets läggs in i lämpligt diagram för bestämning av tillåten ledningslängd för kretsarna. Diagram finns för kabel med diameter 1 mm (figur 1) respektive 0,6 mm (figur 2). För blandade kretsar används diagram över tillåten resistans (figur 3). Tillåten ledningslängd/resistans räknas i detta fall inklusive kabel på T-avgreningar. För slingor gäller att den kortaste av sträckorna från centralutrustningen till första respektive sista detektorn inte behöver tas med. Detta innebär att matarledning för både tur och retur bara räknas en gång. Building Technologies 21/24 CAB2191

22 Planering i speciella fall I det fall en last är för hög för en viss ledningslängd kan Siemens kontaktas för en mer detaljerad kalkyl. Förutsättningarna att den detaljerade kalkylen skall kunna medge större ledningslängd är störst när kretsen har lång ledningslängd före första och efter sista enheterna utnyttjar T-avgrening Vid detaljerad kalkyl kan den normala maxgränsen överskridas men absolut gräns är 5000m. Vid detaljerad kalkyl kan även finnas möjlighet att något öka tillåtet MK-värde i fallet med bara två slingor per detektorkretskort MK-värde ( = mått på strömbehov) m 400 m 600 m 800 m 1000 m 1200 m 1600 m 1400 m AK-värde ( = antal adress erade enheter) Figur 2: Sinteso detektorkrets med kabel EKKR 2*0.6 och ELAKY x*2* Max MK = 1130 MK-värde ( = mått på strömbehov) Ù 180 Ù Ω Ω 240 ΩÙ AK-värde ( = antal adress erade enheter) 30 ΩÙ 60 ΩÙ 90 ΩÙ 120 ΩÙ 150 ΩÙ Figur 3: Sinteso detektorkrets tillåten resistans Building Technologies 22/24 CAB2191

23

24 Region Nord Sundsvall, tel: , fax: Region Öst Stockholm, tel: , fax: Region Mitt Norrköping, tel: , fax: Region Väst Göteborg, tel: , fax: Region Syd Malmö, tel: , fax: Siemens AB Building Technologies Fire Safety & Security Systems Huddinge Tel: Fax: Tryckt i Sverige. Best nr: CAB2191 ( ) Rätt till ändringar förbehålles. Informationen i detta dokument innehåller allmänna beskrivningar av tillgängliga tekniska alternativ som inte alltid finns med i alla enskilda fall. De nödvändiga funktionerna bör därför specificeras i varje enskilt fall vid kontraktsavslut. Affärsområdet Building Technologies inom Siemens AB erbjuder ett brett utbud av produkter, system och service i syfte att öka säkerheten, höja komforten och förbättra ekonomin i fastigheter. Building Technologies är världsledande inom brand och säkerhetssystem samt byggnadsautomation. Vi erbjuder integrerade och effektiva systemlösningar, tjänster och produkter för energihushållning och innemiljö samt säkerhetsteknik för skydd av människor, miljö och egendom.