Skolkompassen. Ett verktyg för skolutveckling 2009

Transkript

1 Skolkompassen Ett verktyg för skolutveckling 2009

2

3 Skolkompassen Skolkompassen... är ett utvärderingsverktyg för politiska nämnder/styrelser och förvaltningsledning, med ansvar för skola och utbildning. Verktyget är anpassat för att mäta kvaliteten i och värdera styrningen och ledningen av skolan. Syftet är att genom kartläggning och analys få fram resultat som kan användas för att utveckla styrning och ledning. Resultatet stödjer utvecklingen på ledningsnivå, dvs. den politiska nämnden/styrelsen och förvaltningsledningen. Verktyget bidrar med underlag till verksamhetsutveckling med utgångspunkt i skolans uppdrag och uppgifter. Ett mål med arbetet inom Sveriges Kommuner och Landsting är att initiera och stödja utvecklingsarbete som ökar kommunernas effektivitet och kvalitet på tjänster. Skolkompassen är ett instrument som rätt använt ger en viktig injektion till att flytta fram positionerna inom skolområdet. Idag har ett 20-tal kommuner, stadsdelar och gymnasieförbund använt sig av utvärderingen och flera står på tur. Mängder av styrkor och möjliga utvecklingsområden har återförts till politiker och förvaltningsledning. I skriften presenteras synpunkter från politiker och tjänstemän som intervjuats efter att de deltagit i Skolkompassutvärderingar. Tjänsteman säger... Vi har fått ett mycket bra underlag när vi ska arbeta med förändring och utveckling. Politiker säger... Skolkompassen tar upp frågeställningar och områden som är lätta att glömma bort i det dagliga arbetet. Intervjuerna stimulerar till tankar och idéer omkring vad som kan förbättras inom verksamheten.

4 Skolkompassen Nöjdhet är det som genomsyrar svaren från de kommuner som genomfört Skolkompassen. Sveriges Kommuner och Landsting genomförde under förra året en utvärdering till de tio kommuner som först genomförde Skolkompassutvärderingar och det är genomgående och oreserverat positiva ordalag som hörs från politiker och tjänstemän. Politikerna, som är de som arbetar längst från den dagliga verksamheten, var snabba att se fördelarna med utvecklingsverktyg. Däri kan prioriteringar göras och förbättringar genomföras. Både politiker och tjänstemän ansåg att verktyget tar upp frågeställningar och områden som är lätta att glömma bort i det dagliga arbetet. Intervjuerna stimulerade till tankar och idéer omkring vad som kan förbättras inom verksamheten. Flera politiker lyfte fram att de uppmärksammat hur viktigt samspelet mellan dem och tjänstemännen var för kommunens framtid och utveckling. De upplevde att Skolkompassen var en draghjälp till det och att verktyget också hjälpte till att tydliggöra och skapa förståelse för politiker- och tjänstemannarollerna. De intervjuade tyckte att rapporten innehöll områden de har stor nytta av, den hade precis rätt omfattning och betonade att inget ska tas bort eller läggas till. När man väl har läst den behöver man inte läsa allt en gång till, utan man kan gå till sammanfattningen av styrkor och möjliga utvecklingsområden, menade en person och en annan sa: Lagom, precis det jag vill läsa inget saknas! Rapporten har träffat rätt när det gäller analysen i både stort och smått. De goda exemplen gör det enkelt att komma igång med utvecklingsarbetet.

5 Skolkompassen Mervärdet i att genomföra Skolkompassen överraskade många. Den upplevelsen delades av i stort sett samtliga deltagande kommuner och personer och det var något som ingen hade tänkt på före utvärderingen. Mervärdet ledde till ett ökat engagemang och intresse för skolutveckling i kommunerna. Många såg det som ett uppvaknande, just för att det var ett utomstående och kunnigt team som anlände till kommunen och genomförde en utvärdering som fokuserade på utveckling av kommunens skolor genom styrning och ledning. Inspirationen var total. Här skapades förståelse mellan politiker och tjänstemän. Skolkompassen är ett redskap för utveckling, men flera politiker såg även utvärderingen som ett användbart redskap i marknadsföringen av kommunens skolor. Självförtroendet i kommunerna har stärkts och de inblandade har verkligen tagit till sig resultatet. En politiker avrundade utvärderingen med: Skolkompassen har överträffat våra förväntningar. Att vi har haft så stor nytta av spindeldiagrammen och OH-presentationen internt och externt. Överraskande bra att någon tittar på ledningsnivån.

6 Skolkompassen Det övergripande syftet med Skolkompassen är att ge underlag till en gemensam verksamhetsutveckling med utgångspunkt i skolans uppdrag och uppgifter genom att visa på styrkor och förbättringsområden. Sedan hösten 2007 har Sveriges Kommuner och Landsting erbjudit Skolkompassen som ett utvärderingsverktyg för värdering och bedömning av kvaliteten i skolan. Skolkompassen analyserar en kommuns skolverksamhet (förskola, grundskola, gymnasieskola, vuxenutbildning) utifrån samspelet mellan det politiska systemet och den professionella ledningen, kommunens förmedling och utveckling av tjänster inom skolans område, skolan som arbetsplats, resultat i verksamheten. Fram till och med i dag har drygt 20 Skolkompassutvärderingar genomförts. Synpunkterna ska sammanställas och blir styrande när vi ska prioritera vilka områden vi ska börja med och för vår långsiktiga strategiska planering. Bra och intressant för oss som var med och blev intervjuade.

7 Skolkompassen Skolkompassen utvärderar en kommuns skolverksamhet med fokus på hur den lever upp till de grundläggande värderingarna att fungera som en organisation som utvecklar demokratin samt medborgarnas och brukarnas delaktighet, som utvecklar en effektiv verksamhet och tjänster med hög kvalitet, som har förmågan att skapa goda arbetsplatser och delaktig personal. Förebilden för Skolkompassen har varit Kommunkompassen, ett verktyg som har väckt ett stort gensvar i många svenska kommuner. Skolkompassen tränger av förklarliga skäl djupare in i skolans område än Kommunkompassen. De kommuner som genomfört Skolkompassen är mycket nöjda och värderar genomgången högt. Vi får snart en inspektionsrapport från Skolverket, som vi ska lägga ihop med Skolkompassen, vilket kanske ger oss ännu tydligare signaler om vad som ska prioriteras. Vi har haft en gemensam dag kring utveckling med nämnd och rektorer. Styrkorna och de konstruktiva utvecklingsområdena var grunden för en givande dialog. Utvecklingsområdena har vi analyserat och prioriterat. Tio områden har vi börjat arbeta med.

8 Skolkompassen Huvud- och delområden som ingår i Skolko Verksamhetens resultat Resultat i verksamheten Brukare och medborgares nöjdhet med verksamheten Personal Styrning och ledning Helhetssyn inom kommunen för barn och ungdomar Effektiv resursanvändning Rekrytering av ledare Stöd/utveckling i ledarskapet Personalpolitik Rekrytering och kompetensutveckling Introduktions- och bemötandeutbildning Arbetsförhållanden och lönepolicy Kontroll och rapportering System för kontroll/uppföljning/utvärdering Kvalitetsredovisningar Hantering av avvikelser i förhållande till mål och/eller budget Rapportering till den politiska ledningen

9 Skolkompassen mpassen Samspel politiker och tjänstemän Tydlighet i fördelning av ansvar och befogenheter Medvetenhet om uppdraget Hantering av uppdrag och ärenden Dialog och samordning Koppling mellan vision, mål och resurser Offentlighet och demokrati Dialog med medborgare Information till medborgare Tillgång till och likvärdighet i utbildning Rättssäkerhet för den enskilde Tillgänglighet och brukarorientering Information om tjänsternas innehåll och kvalitet Brukarorientering brukarinflytande Synpunkts- och klagomålshantering Verksamhetsutveckling System/strategier för verksamhetsutveckling Uppföljnings- och förbättringsarbete Forskningsanknytning i utvecklingsarbetet Samverkan med näringsliv internationella kontakter

10 10 Skolkompassen Hur går en utvärdering till? En utvärdering enligt Skolkompassen genomförs av ett specialutbildat team på 2 3 personer som är knutet till Sveriges Kommuner och Landsting. Utvärderingen startar med en genomläsning och studier av insända skrivna dokument och webbsidor. Studierna av dokument vilket bl.a. innefattar organisationens styrdokument, rapporteringsrutiner, offentlig information, mål och budget, verksamhetsberättelse/ bokslut, kvalitetsredovisningar, program, policys med mera. Förutom denna dokumentgranskning besöker teamet kommunen/ organisationen under tre sammanhängande dagar. Vid detta tillfälle intervjuas ledande politiker i ansvarig nämnd och ansvariga tjänstemän vid förvaltningen, enhetschefer/rektorer samt fackliga företrädare. Utvärderingsteamet gör under den tredje dagen en första bedömning av vad som framkommit samt kompletterar med ytterligare intervjuer vid behov. Dagen avslutas med en kort muntlig återföring av organisationens styrkor och möjliga utvecklingsområden. Vi är imponerade av att man på så kort tid kunde sätta sig in i och förstå hur vår verksamhet fungerar. Rapporten är en mycket noggrann genomgång av verksamheten. Det var väldigt kul med intervjuerna och det blev bra samtal. Vi lärde oss mycket vid det tillfället. Vi delade bilder och hade ett kollegialt samtal som skapade samsyn.

11 Skolkompassen 11 En skriftlig rapport sammanställs och sänds till kommunen cirka en månad efter besöket. I rapporten ges beskrivningar av starka och möjliga utvecklingsområden enligt Skolkompassens områden. Olika förbättringsområden anges och hänvisning finns till goda exempel i andra kommuner. Rapporten innehåller även en poängsättning som underlättar jämförelse med sig själv över tid eller med andra som genomfört en liknande utvärdering. En muntlig återkoppling till kommunen kan även beställas och genomförs då strax efter det att kommunen fått den skriftliga rapporten. En bra och värdefull presentation som var lagom omfattande nu måste vi ta hand om materialet och använda oss av det. Det är aldrig fel att bli påmind om sina styrkor mitt i bedrövelsen och det är intressant att få det på pränt. Sammanfattningen utifrån poängen i diagram är mycket bra det är lätt att se inom vilket område vi ska börja.

12 12 Skolkompassen Bedömningar görs med utgångspunkt i åtta huvudområden. Vid utvärderingen inhämtar teamet information från tre källor: intervjuer, officiella dokument och kommunens hemsida. Resultatet sammanställs i en rapport som innehåller poängbedömning som sammanfattas i en helhetsbild i ett spindeldiagram och en kvalitativ beskrivning av hur kommunens skolverksamhet fungerar och förslag till hur den kan utvecklas. Alla berörda blev medvetna om var vi står och vad som fordras för att utveckla vår verksamhet. Nu finns den inbakad i vår utvecklingsplan. Mycket bra för mig som ny FC jag kunde ta till mig mycket och viktig information inför mitt nya uppdrag. Skolkompassen har gjorts av människor som har förståelse för vad det innebär att arbeta i en politiskt styrd organisation.

13 Skolkompassen 13 Utvärderingsrapporterna publiceras på Sveriges Kommuner och Landstings hemsida Goda exempel på kvalitets- och utvecklingsarbete lyfts i rapporterna fram av utvärderarna. Dessa goda exempel kan uppvisas på olika sätt i konferenser, seminarier och skrifter. Avsikten är också att lyfta fram och sprida goda exempel från utvärderingarna till landets skolpolitiker och ledande tjänstemän. För att hitta exempel som kan inspirera till eget kvalitetsarbete och för att kunna jämföra sig med olika kommuner finns ett webbverktyg för att underlätta sökningen i rapporterna. På kan ni jämföra alla kommuner, förbund och stadsdelar som utvärderats enligt Skolkompassen. Här kan ni finna samtliga utvärderingsrapporter, jämföra olika områden och hitta goda exempel från alla kommuner eller de kommuner som ni själv väljer ut. Det är alltid intressant att kunna lära av dem som har lyckats med sitt utvecklingsarbete. För oss är det värdefullt att ha en idébank att gå till för inspiration och draghjälp.

14 14 Skolkompassen Skolkompassen har utvecklats och genomförs av Sektionen för lärande och arbetsmarknad på Sveriges Kommuner och Landsting. Sveriges Kommuner och Landsting erbjuder kommuner, stadsdelar och kommunalförbund inom utbildning att låta sig utvärderas enligt Skolkompassen. Om ni är intresserade av en utvärdering enligt Skolkompassen, om ni vill ha besök i er kommun eller för mer information kan ni kontakta: Britt-Marie Hedlund tfn: e-post: britt-marie.hedlund@skl.se Kostnaden för att genomföra en utvärdering enligt Skolkompassen inklusive resor, övernattning, förberedelser, besök, rapportskrivning med mera kan ni hitta på På hittar ni även mer information om Skolkompassen.

15

16 Skolkompassen ger en lägesbeskrivning av starka och möjliga utvecklingsområden pekar på utvecklingsområden och visar på konkreta förbättringsvägar genom goda exempel ger er möjlighet att jämföra ert eget utvecklingsarbete över tid, hjälper till att jämföra er kommun med andra kommuner ger på kort tid en direkt återkoppling till den politiska ledningen och förvaltningen Best nr 5168 Trycksaker från Sveriges Kommuner och Landsting beställs på eller på tfn , fax Stockholm, Besök Hornsgatan 20 Tfn , Fax Layout: KLF Grafisk Produktion Illustrationer: Cyrus Swire