Kommittén för rättighetsfrågors sammanträde den 28 augusti 2014 Plats: Scandic Rubinen, Kungsportsavenyen 24, Göteborg Tid: kl. 9.

Transkript

1 1 (2) Föredragningslista Kommittén för rättighetsfrågors sammanträde den 28 augusti 2014 Plats: Scandic Rubinen, Kungsportsavenyen 24, Göteborg Tid: kl c:a 16:00 Samråden träffas: 12:45 13:15 Inledande formalia Mötets öppnande Upprop Val av justerare Justeringsdatum Teman: TD tillgänglighetsdatabasen (TD-strategiska enheten), 45 min. Regionutvecklingsdirektör Fredrik Adolfsson, 15 min Beslutsärenden 1. Riktlinjer för tillgänglighet för scenkonst och utställningar (Åsa Olsson) Diarienummer RHK Brev till Tandvårdsstyrelsen om tandvård för papperslösa inom utbildningskliniken (Anjelica Hammersjö). Diarienummer RHK Slutredovisning av projektet Att mäta sociala värden (Cornelia Björk) Diarienummer RHK Kommittén för rättighetsfrågors sammanträdesdagar 2015 (Vania Timback) Diarienummer RHK Anmälningsärenden (Vania Timback) Diarienummer RHK Informationsärenden a) Remissomgång MR-Policy (Emma Broberg) b) Pilotprojekten (Emma Broberg) c) Rapport från arbetet med budgetuppdrag kring Demokratitorg (Anjelica Hammersjö) d) Process kring årsredovisningar 2013 ur ett MR perspektiv (Cornelia Björk) e) Rapport från arbetet med budgetuppdrag kring medborgardialog (Jesper Svensson) f) Information från kansliet (Annika Ottosson) g) Information från presidiet (Presidiet) h) Information från samråd/konferenser och möten (Ledamöter)

2 i) Övriga frågor Tord Karlsson Kommittén för rättighetsfrågors ordförande Tänk på miljön. Res gärna kollektivt (

3 Anmälan av delegeringsbeslut och anmälningsärenden vid kommittén för rättighetsfrågors sammanträde den 28 augusti 2014 Förslag till beslut Sammanställningen över delegering och anmälningsärenden läggs till handlingarna. Ärendet Delegationsbeslut Beslut av ordföranden Tord Karlsson, den 20 juni 2014, att bevilja att ledamot Lars-Åke Carlsson deltar för kommittén för rättighetsfrågor vid intervjun om barnens rättigheter. Lokal: Vårdcentrum i Vara - Utvecklingsenheten för barns rättigheter och hälsa. Den 30 juni Beslut av ordföranden Tord Karlsson, den 12 augusti 2014, att bevilja att ledamot Lars-Åke Carlsson deltar för kommittén för rättighetsfrågor vid Hjo hörselskadeförenings 50- års jubileum. Anmälningsärenden Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om att stärka arbetet med mänskliga rättigheter på kommunal nivå Kollektivtrafiksekretariatet - Sammanställning av samrådens synpunkter på trafikförsörjningsprogrammet, Skrivelsen ÖPPET BREV till Landstinget Brev till Patientnämnden med kopia till kommittén för rättighetsfrågor Protokollsutdrag från regionstyrelsen, 486, Samordnande åtgärder kring föreningsbidrag. Diarienummer RS Protokollsutdrag från regionstyrelsen, 490, Parkeringsverksamhet för Västra Götalandsregionens fastighetsbestånd taxa 2015 för p-avgifter och p- tillstånd. Dnr RS Regional plan för transportinfrastrukturen i Västra Götaland

4 Protokollsutdrag från regionstyrelsen, 489, Planeringsdirektiv för 2015 Dnr RS Protokollsutdrag från regionstyrelsen, 95 Nytt Regionens hus i Skövde. Dnr RS Protokollsutdrag från regionstyrelsen, 99, Sammanträdestider för regionfullmäktige Diarienummer RS Inbjudan till konferens FN:s konvention om barnets rättigheter 25 år. Den 20 november 2014

5 Västra Götalandsregionen 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RHK Västra Götalandsregionen Rättighetskommitténs kansli Handläggare: Åsa Olsson Telefon: E-post: asa.olsson@vgregion.se Till kommittén för rättighetsfrågor Riktlinjer och standarder för tillgängliga och användbara miljöer för utställningar och scenkonst Förslag till beslut Kommittén för rättighetsfrågor beslutar: 1. Kommittén för rättighetsfrågor noterar revidering av Riktlinjer och standarder för tillgängliga och användbara miljöer för utställningar och scenkonst. 2. Kommittén för rättighetsfrågor ställer sig bakom att riktlinjerna fogas till de regiongemensamma Tillgängliga och användbara miljöer, riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet. Sammanfattning av ärendet Västra Götalandsregionens kulturnämnd har sedan 2002 Riktlinjer för tillgängliga och användbara miljöer för utställningar och scenkonst. Under 2013 har en arbetsgrupp, bestående av representanter för regionens kultursekretariat, rättighetskommitténs kansli, förvaltningarna Kultur i Väst och Västarvet, reviderat riktlinjerna. Framtagandet har också gjorts tillsammans med en referensgrupp bestående av representanter från Rådet för funktionshinderfrågor, We Sign (projekt kring teckenspråk och kultur) samt kulturutövare (Bohusläns museum, Göteborgs stadsteater och Teater Kattma). Revideringsarbetet Utgångspunkten i revideringen har varit de befintliga riktlinjerna som var inriktade på den fysiska tillgängligheten och på besökarna till respektive kulturinstitution. I detta förslag betonas rättigheten för personer med funktionsnedsättningar att aktivt delta i kulturverksamheter, som anställd, tillfällig Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: asa.olsson@vgregion.se

6 Datum (3) Diarienummer RHK medarbetare eller som medaktör på olika sätt. Det innebär att även scener och andra arbetsutrymmen ska vara fysiskt tillgängliga. Eftersom bemötandefrågan ständigt är aktuell läggs det stor vikt vid att ta ett helhetsgrepp med särskilt ansvariga kontaktpersoner, att upprätta aktuella handlingsplaner och att all personal får utbildning om tillgänglighet och bemötande av personer med funktionsnedsättning. En utveckling från tidigare version är de tekniska möjligheter som nu finns. Information och e-tjänster på webben ska vara tillgänglighetsanpassade och det ska gå att hämta information om tillgängligheten från TD. Personer med olika funktionsnedsättningar ska kunna få information och kunna ta del av föreställningar i anpassade former. Det ska också finnas särskilda föreställningar med större tolerans för störningar från publiken. Fördjupad beskrivning av riktlinjer och standarder Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning har tillsammans med referensgruppens kunskap och erfarenheter legat som en grund för revideringsarbetet. Den fysiska tillgängligheten är som tidigare en viktig del och har uppdaterats. Andra delar har förstärkts eller helt tillkommit. Till exempel fanns information på webben inte med år Nyheter i denna reviderade upplaga är: En person med en funktionsnedsättning förutsätts att inte bara besöka utställningar och scenkonst utan även ha dem som arbetsplats eller själv vara medaktör. Information och e-tjänster ska finnas på webben som är tillgänglighetsanpassad. Standardiserade grafiska symboler används för att visa vad som finns i anpassad form det vill säga uppläst, textning, syntolkning och teckenspråkstolkning. Det ska finnas en eller flera personer som är extra ansvariga för att ett besök ska fungera bra för en person med en funktionsnedsättning. Kontaktuppgifter finns som gör det lätt att nå kontaktpersonen/personerna. Det finns en aktuell handlingsplan som används för att säkerställa tillgängligheten. Information om tillgängligheten kan hämtas från TD på webbsidan. Möjlighet att få manus i pappersform hemskickat vid textbaserad scenkonst, som en förberedelse för en person med hörselnedsättning då föreställningen inte kan textas eller teckenspråkstolkas. Scener och arbetsutrymmen är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Det anordnas öppna kulturaktiviteter där toleransen är högre än normalt och det är tillåtet att låta, gå ut och in, behöva särskild hjälp och så vidare.

7 Datum (3) Diarienummer RHK Förstärkning av områden: Ett område som hela tiden lyftes upp under revideringsarbetet är personalens kunskap om tillgänglighet och bemötande avseende personer med funktionsnedsättning. Denna del har därför lagts allra först för att betona hur viktig den är och att den gäller all personal. Dessutom poängteras vikten av att information, visningar och föreställningar med mera ges i anpassade former. Integrering i Tillgängliga och användbara miljöer, riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet Riktlinjerna för tillgängliga och användbara miljöer för utställningar och scenkonst kommer att utgöra två kapitel i de samlade riktlinjer och standarder som finns för fysisk tillgänglighet för all verksamhet inom Västra Götalandsregionen. Det blir en fördel att all kunskap finns samlat i ett dokument. En revidering pågår av Tillgängliga och användbara miljöer, riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet 2009/10. Layoutmässigt kommer slutversionen att se något annorlunda ut än nuvarande bifogad bilaga. Rättighetskommitténs kansli Annika Ottosson Förvaltningschef Anna Jakobsson Enhetschef Bilaga 1. Riktlinjer och standarder för tillgängliga och användbara miljöer för utställningar och scenkonst. Beslutet skickas till Birgitta Adler, kultursekretariatet birgitta.adler@vgregion.se

8 Tillgängliga och användbara miljöer för utställningar och scenkonst

9 Utställningar Riktlinje: Personer med funktionsnedsättning har rätt att på lika villkor som andra vara verksam i arbetet med utställningar. Personer med funktionsnedsättning har rätt att på lika villkor som andra ta del av utställningar. Standard: SYFTE GRÖN GUL RÖD KUNSKAP OM TILLGÄNGLIGHET OCH BEMÖTANDE 24:1 Personal måste ha kunskap om tillgänglighet och bemötande för att kunna säkerställa att personer med funktionsnedsättningar kan ta del av eller arbeta med utställningar. Kunskap om människors olika behov, möjligheter och rättigheter gör det lättare att förstå vikten av att göra verksamheterna tillgängliga. Finns upphandlad personal, exempelvis lokalvårdare eller tekniker, ska denna ha samma kunskap. All personal har en grundläggande kunskap om tillgänglighet och bemötande avseende personer med funktionsnedsättning. Referens 11: Artikel 8 2.d Artikel 9 2.b, Artikel :2 För att säkerställa att all personal får kunskap om tillgänglighet och bemötande avseende personer med funktionsnedsättning ska någon eller några ur personalen ha till särskild uppgift att ansvara för att detta sker. Personal finns med särskild uppgift att ansvara för att utbildning i tillgänglighet och bemötande genomförs bland all personal och att rutiner finns för kontinuitet och uppföljning. Referens 11: Artikel 8 2.d Artikel 9 2.b Artikel

10 24:3 Kontaktpersonens uppgift är att svara på frågor, informera samt vid behov planera och förbereda besöket. Det finns en eller flera kontaktpersoner som ansvarar för kontakten mot publik/personer med funktionsnedsättningar. Referens 1 24:4 En handlingsplan för tillgänglighet är ett verktyg för att garantera ett kontinuerligt, långsiktigt och målmedvetet tillgänglighetsarbete. Den kan vara en del i en handlingsplan för mänskliga rättigheter. Det finns en aktuell handlingsplan som används för att säkerställa tillgängligheten inom verksamheten. Referens 10 SKYLTNING TILL OCH INOM LOKALEN 24:5 Se kapitel 21 i Tillgängliga och användbara miljöer, riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet Skyltningens utformning se standard Kapitel 21 Skyltinformation. Referens 1 INFORMATION PÅ WEB 24:6 Samtliga kulturinstitutioner inom teater-, dans-, musik-, litteratur-, biblioteks-, museioch utställningsområdena som får statsanslag ska ha webbplatser och e-tjänster som är tillgänglighetsanpassade senast Detta gäller även fria grupper med flera i den omfattning det kan anses skäligt. Internationell standard för tillgänglighet på webben, WCAG 2.0, minst nivå AA. Referens 9, 10

11 24:7 En grafisk symbol anger vad som erbjuds i form av service. Se bilaga 1 Standardiserade grafiska symboler används för uppläst, textning, syntolkning och teckenspråkstolkning. Referens 1 24:8 Inför ett besök är det en trygghet för många personer med funktionsnedsättning att kunna tala direkt med kunnig personal. Se 24.3 På webben finns kontaktuppgifter för telefon och mail till en personlig kontakt. Referens 1 24:9 På webbplatsen finns information om den fysiska tillgängligheten i publika lokaler för personer med funktionsnedsättning. Informationen uppdateras vid varje förändring av information eller årligen. TD - en tillgänglighetsdatabas Besökare får information om den fysiska tillgängligheten genom TD en tillgänglighetsdatabas och kan bedöma om det är möjligt att besöka och ta del av verksamheten. Informationen nås via TD:s logotype som finns på verksamhetens webbsida eller via verksamhetens kontaktperson. Se referenslista * INFORMATION OM AKTIVITETENS/UTSTÄLLNINGENS INNEHÅLL 24:10 På webben och/eller på annan lämplig plats finns anpassad information för personer som har svårt att se, höra eller bearbeta, tolka och förmedla information. Det finns övergripande information om exempelvis hela museet, konsthallen och utställningen att läsa, att höra, på svenskt teckenspråk och/eller punktskrift. Referens 8 Referens 11: Artikel 9 1b 2b, g, h Artikel 21b, e Artikel 30 1, 4

12 INFORMATION I AKTIVITETEN/UTSTÄLLNINGEN 24:11 Information ska vara tillgänglig för alla. Personer med svårt att se, eller bearbeta, tolka och förmedla information samt svårt att höra erbjuds möjlighet att ta till sig informationen. Information i utställningen finns att läsa och att höra. Referens 11: Artikel 21 b, Artikel 30 1a-c 24:12 Språket ska vara enkelt, begripligt och anpassat till målgruppens behov. Utställningens information är enkel och begriplig i tal och skrift. Referens 8 24:13 För en person med svårt att se och som läser med hjälp av punktskrift innebär det en mera bekväm ställning för handen om skylten är vinklad. Den är även nåbar då personen använder rullstol. Se skyltkapitel 21. Då föremål i utställningen finns som taktila kopior eller får vidröras finns information om dem med punktskrift på utvinklad skylt och att lyssna på. Referens 11: Artikel 9 2b, 21 b 24:14 Teckenspråkiga personer ska bemötas utifrån språket. I gruppen ingår de som är hörselskadade, döva och hörande som har svenskt teckenspråk som sitt första språk. Information i utställningen/aktiviteten ges på svenskt teckenspråk Referens 8 Referens 11: Artikel 9 1b 2b, h Artikel 21 b, e Artikel 30 1a-c, 2, +4

13 FYSISK MILJÖ UTSTÄLLNINGAR/AKTIVITET 24:15 Personer med svårt att se eller bearbeta, tolka och förmedla information kan ta del av utställningens föremål om det finns möjlighet att känna på dem. Viktiga föremål i utställningen finns som taktila kopior eller får vidröras. Referens 11: Artikel 30 1a-c 24:16 Personer med svårt att se har möjlighet att se föremålen om det finns bra belysning. Utställningen är väl belyst. Det är möjligt att reglera belysningen eller det finns möjlighet till extra ljuskälla. Referens 11: Artikel 30 1a-c 24:17 Det underlättar för personer med svårt att se om skyltar, tekniska funktioner med mera är enhetligt placerade på exempelvis höger sida om varje föremål eller på montern. Funktioner i form av skyltar, tekniska funktioner är enhetligt placerade Referens 1 24:18 För att funktioner exempelvis knappar, handtag och vred ska kunna användas självständigt av personer med olika funktionsnedsättningar behöver placering och utformning vara noga utformat. Funktioners utformning se Kapitel 22 Automater Referens 1 24:19 Personer som använder rullstol eller är kortvuxna kan inte ta del av utställningen om den är för högt placerad eller inte går att komma nära. Se Bilaga 2 Utställningsmontrar som ses uppifrån, och liknande, är placerade högst 0,8 0,9 meter ovan golv och är möjliga att komma intill med rullstol. Utställningsmontrar som ses uppifrån, och liknande, är placerade högst 0,9 1,1 meter ovan golv och är möjliga att komma intill med rullstol. Referens 11: Artikel 9 2b Referens 11: Artikel 9 2b

14 24:20 Personer som använder rullstol eller är kortvuxna kan inte ta del av utställningen om den är för högt placerad eller inte går att komma nära. I utställningsmontrar som ses från sidan placeras föremål så att de även kan ses av personer som använder rullstol eller är kortvuxna. Referens 11: Artikel 9 2b 24:21 Personer som använder rullstol, rollator eller barnvagn behöver utrymme för att ta del av och ta sig fram genom utställningen. Det ska exempelvis finnas säkerhetsmarginal till föremålen i utställningen och vara möjligt att mötas. Fria passagen mellan exempelvis utställningsföremål, montrar är minst 1,8 m. Referens 1 Referens 11: Artikel 9 2b Fria passagen mellan exempelvis utställningsföremål, montrar är minst 1,5 m. Referens 2 24:22 Människans sinnen förmedlar information. Personer med svårt att bearbeta, tolka och förmedla information kan få ökad möjlighet att ta del av utställningen om flera sinnen kan användas. Utställningen engagerar flera sinnen. Referens 1 GUIDADE VISNINGAR 24:23 Personer med svårt att höra kan ta del av guidningen om guiden använder en hörselteknisk utrustning. Utrustningen kontrolleras regelbundet. Vid visningar används alltid hörselteknisk utrustning. Referens 11 Artikel 9:1a,b 2b,f,h Artikel 30:1a-c 24:24 Personer med svårt att höra kan lättare förstå vad guiden säger om det finns möjlighet att se guidens läpprörelser. Ljuset ska vara riktat mot guiden. Guiden ska placera sig där det är väl upplyst. Referens 1

15 24:25 Teckenspråk används av de som är hörselskadade, döva, hörande som har teckenspråket som modersmål och hörande som har teckenspråket som sitt första språk. Skrivna texter kan inte ersätta teckenspråket. Teckenspråkstolkade visningar sker på fasta regelbundna tider eller finns möjlighet att vid behov beställa eller det finns teckenspråkstolkning genom teknisk lösning att tillgå. Referens 8, Referens 11: Artikel 9 2b,g,h Artikel 21:b,e, Artikel 30:1a-c, 4 24:26 Personer med svårt att se får utställningen beskriven för sig med hjälp av en person som syntolkar. Syntolkade visningar sker på fasta regelbundna tider och det finns möjlighet att beställa och det finns syntolkning genom teknisk lösning att tillgå. Referens 11: Artikel 9 1b 2b,h Artikel 21b, Artikel 30 1a-c Syntolkade visningar är möjliga att beställa. Referens 11: Artikel 9 1b 2b,h Artikel 21b, Artikel 30 1a-c 24:27 Personer med svårt att höra har möjlighet att lättare följa informationen från guiden om den finns som text. Texter på svenska finns tillgängliga för besökarna Referens 1 För utställningar gäller också kapitel: 1. Angörings- och handikapparkeringsplatser 2. Gångvägar mellan parkeringar, hållplatser och entréer 3. Dörrar och öppningar till och i byggnader 4. Handikapptoaletter och övriga toaletter 5. Hissar 6. Trappor 7. Ramper 8. Inomhusmiljö 9. Kapprum 10. Sammanträdesrum, samlingslokaler, lektionssalar, åskådarläktare 11. Restauranger, matsalar, kaféer 12. Uteplatser, balkonger 14. Omklädningsrum 15. Duschrum 21. Skyltinformation 22. Automater

16 Referenser 1. Arbetsgruppen för revidering av riktlinjer 2. Regelsamling för byggande, Boverkets byggregler BBR, 2013 (BFS 2013:14 BBR 20) 3. Boverkets föreskrifter och allmänna råd om undanröjande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser. BFS 2013:9, HIN Språklagen Svensk författningssamling 2009: / 9. E-delegationens webbriktlinjer som ger stöd och anvisningar om hur man tar fram webbplatser och e-tjänster som kan användas av så många som möjligt Kulturrådet Ökad tillgänglighet till kultur för personer med funktionsnedsättning Mål och handlingsplan Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning SÖ 2008:26 En webbaserad bemötandeutbildning Tänkte inte på det har tagit fram av Västra Götalandsregionen. * Alla verksamheter som Västra Götalandsregionen bedriver i egen regi eller finansierar ska ingå i tillgänglighetsdatabasen TD. Beslut av regionstyrelsen Västra Götalandsregionen. För ytterligare information gällande riktlinjer och standard för utställningar kontakta Kultur i Väst Västarvet

17 Scenkonst Riktlinje: Personer med funktionsnedsättning har rätt att på lika villkor som andra vara verksam, utöva och ta del av scenkonst. Standard: SYFTE GRÖN GUL RÖD KUNSKAP OM TILLGÄNGLIGHET OCH BEMÖTANDE 25:1 Personal måste ha kunskap om tillgänglighet och bemötande för att kunna säkerställa att personer med funktionsnedsättningar kan ta del av eller arbeta med scenkonst. Kunskap om människors olika behov, möjligheter och rättigheter gör det lättare att förstå vikten av att göra verksamheterna tillgängliga. Finns upphandlad personal, exempelvis lokalvårdare eller tekniker, ska denna ha samma kunskap. All personal har en grundläggande kunskap om tillgänglighet och bemötande avseende personer med funktionsnedsättning. Referens 11: Artikel 8 2.d Artikel 9 2.b, Artikel :2 För att säkerställa att all personal får kunskap om tillgänglighet och bemötande avseende personer med funktionsnedsättning ska någon eller några ur personalen ha till särskild uppgift att ansvara för att detta sker. Personal finns med särskild uppgift att ansvara för att utbildning i tillgänglighet och bemötande genomförs bland all personal och att rutiner finns för kontinuitet och uppföljning. Referens 11: Artikel 8 2.d Artikel 9 2.b, Artikel

18 25:3 Kontaktpersonens uppgift är att svara på frågor, informera samt vid behov planera och förbereda besöket. Det finns en eller flera kontaktpersoner som ansvarar för kontakten mot publik/personer med funktionsnedsättningar. Referens 1 25:4 En handlingsplan för tillgänglighet är ett verktyg för att garantera ett kontinuerligt, långsiktigt och målmedvetet tillgänglighetsarbete. Den kan vara en del i en handlingsplan för mänskliga rättigheter. Det finns en aktuell handlingsplan som används för att säkerställa tillgängligheten inom verksamheten. Referens 10 SKYLTNING TILL OCH INOM LOKALEN 25:5 Se kapitel 21 i Tillgängliga och användbara miljöer, riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet Skyltningens utformning se standard Kapitel 21 Skyltinformation. 25:6 Samtliga kulturinstitutioner inom teater-, dans-, musik-, litteratur-, biblioteks-, museioch utställningsområdena som får statsanslag ska ha webbplatser och e-tjänster som är tillgänglighetsanpassade senast Detta gäller även fria grupper med flera i den omfattning det kan anses skäligt. Referens 1 INFORMATION PÅ WEB Internationell standard för tillgänglighet på webben, WCAG 2.0, minst nivå AA. Referens 9, 10

19 25:7 En grafisk symbol anger vad som erbjuds i form av service. Se bilaga 1. Standardiserade grafiska symboler används för uppläst, textning, syntolkning och teckenspråkstolkning. Referens 1 25:8 Inför ett besök är det en trygghet för många personer med funktionsnedsättning att kunna tala direkt med kunnig personal. Se 25.3 På webben finns kontaktuppgifter för telefon och mail till en personlig kontakt. Referens 1 25:9 På webbplatsen finns information om den fysiska tillgängligheten i publika lokaler för personer med funktionsnedsättning. Informationen uppdateras vid varje förändring av information eller årligen. TD - en tillgänglighetsdatabas Besökare får information om den fysiska tillgängligheten genom TD en tillgänglighetsdatabas och kan bedöma om det är möjligt att besöka och ta del av verksamheten. Informationen nås via TD:s logotype som finns på verksamhetens webbsida eller via verksamhetens kontaktperson. Se referenslista * INFORMATION OM PRODUKTIONEN 25:10 På webben, på annan fysisk lämplig plats eller med teknisk lösning finns anpassad information för personer som har svårt att se, höra eller bearbeta, tolka och förmedla information. Information om produktionen finns tillgänglig i text, på ljudfil samt svenskt teckenspråk och/eller punktskrift Referens 8 Referens 11: Artikel 9 1b 2b, g, h Artikel 21b, e Artikel 30 1, 4

20 I PRODUKTIONEN 25:11 Personer med svårt att höra kan ta del av produktioner om lämplig hörselteknisk utrustning används. Utrustningen kontrolleras regelbundet. Hörselteknisk utrustning ska finnas och användas vid publik verksamhet. Referens 11 Artikel 9:1a,b 2b,f,h Artikel 30:1a-c 25:12 Teckenspråkiga strävar efter att bemötas utifrån språket. I gruppen ingår de som är hörselskadade, döva, hörande som har teckenspråket som modersmål och hörande som har teckenspråket som sitt första språk. Svensk teckenspråktolkning sker på fasta regelbundna tider eller finns möjlighet att vid behov beställa. Gäller alla produktioner. Referens 8 Referens 11: Artikel 9 1b 2b, h Artikel 21 b, e Artikel 30 1a-c, 2, 4 Svensk teckenspråktolkning sker vid enstaka föreställningar. Referens 11: Artikel 9 1b 2b, h Artikel 21 b, e Artikel 30 1a-c, 2, 4 25:13 Personer med svårt att se får föreställningen beskriven för sig med hjälp av en person som syntolkar. Syntolkning sker på fasta regelbundna tider eller finns möjlighet att vid behov beställa. Gäller alla produktioner. Referens 11: Artikel 9 1b 2b,h Artikel 21b, Artikel 30 1a-c Syntolkning sker vid enstaka föreställningar. Referens 11: Artikel 9 1b 2b,h Artikel 21b, Artikel 30 1a-c 25:14 Personer med svårt att höra får möjlighet att följa med i handlingen om det går att läsa det som sägs eller sjungs under föreställningen. Textmaskiner/digitala displayer eller annan teknisk lösning används vid textbaserad scenkonst. Referens 11: Artikel 9 1b 2b,h Artikel 21b, Artikel 30 1a-c 25:15 Publiken ges möjlighet att i förväg läsa manuset för att under föreställningen kunna följa med i handlingen. Möjlighet att få manus i pappersform hemskickat vid textbaserad scenkonst. Referens 1

21 25:16 Personer med exempelvis svårt att bearbeta, tolka och förmedla information får möjlighet till alternativa föreställningar. Det kan handla om en öppen flexibel föreställning, ett kortare möte mellan skådespelare och publik. Tillåtande, med möjlighet att innan föreställningen bekanta sig med ensemble och miljö. På en öppen föreställning är det möjligt att låta och röra sig. 25:17 För personer med olika funktionsnedsättningar till exempel svårt att tåla vissa ämnen, personer med olika hjälpmedel till exempel syrgastub eller personer som själv uttrycker sig högljutt innebär enskilt rum möjlighet att ta del av föreställningen. Det finns en flexibilitet i produktioner och arrangemang som gör att personer med olika funktionsnedsättningar kan ta del av föreställningarna. Referens 11: Artikel 30 1a-c FYSISK MILJÖ Det finns en sluten loge med god ventilation och med god ljudåtergivning. Placeras nära en tillgänglig och användbar toalett och hiss/utgång. Utrymme för person som använder rullstol se 10.7 och 10.8 Referens 1 Referens 11: Artikel 30 1,2,4 25:18 Personer med funktionsnedsättning ska kunna vistas och agera på scenen. Scenutrymmet ska planeras utifrån tillgänglighet och säkerhet. Referens 11: Artikel 30 1,2,4 25:19 Personer som använder rullstol eller rollator ska kunna vistas och agera på scenen. Scenen har en fri vändyta på minst 2,3 meter i diameter. Referens 1 Referens 11: Artikel 30 1,2,4

22 25:20 Personer med svårt att röra sig måste kunna ta sig upp på scenen för att utöva olika former av scenkonst och annat arbete. Scen kan nås via flyttbar ramp eller lyftanordning från utrymme bakom scenen och från salong. Utformning av ramp se 7. Ramper. Referens 2 25:21 Personer med funktionsnedsättningar ska precis som andra anställda kunna byta kläder, sminka sig och duscha. Miljöer bakom scen, exempelvis loge Inomhusmiljö Se Kapitel 8 Sminkbord 8.33, 8.34 Omklädningsrum Se Kapitel 14 Dusch Se Kapitel 15 Referens 11: Artikel 30 1,2,4 25:22 Personer med funktionsnedsättningar ska kunna arbeta med de i scenkonst förekommande arbetsuppgifterna. Andra arbetsutrymmen exempelvis förråd, ateljé och verkstäder. Se kapitel 8 Inomhusmiljö Referens 11: Artikel 30 1,2,4

23 För scenkonst gäller också kapitel: 1. Angörings- och handikapparkeringsplatser 2. Gångvägar mellan parkeringar, hållplatser och entréer 3. Dörrar och öppningar till och i byggnader 4. Handikapptoaletter och övriga toaletter 5. Hissar 6. Trappor 7. Ramper 8. Inomhusmiljö 9. Kapprum 10. Sammanträdesrum, samlingslokaler, lektionssalar, åskådarläktare 11. Restauranger, matsalar, kaféer 12. Uteplatser, balkonger 14. Omklädningsrum 15. Duschrum 21. Skyltinformation 22. Automater

24 Referenser 1.Arbetsgruppen för revidering av riktlinjer 2. Regelsamling för byggande, Boverkets byggregler BBR, 2013 (BFS 2013:14 BBR 20) 3. Boverkets föreskrifter och allmänna råd om undanröjande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser. BFS 2013:9, HIN Språklagen Svensk författningssamling 2009: / 9. E-delegationens webbriktlinjer som ger stöd och anvisningar om hur man tar fram webbplatser och e-tjänster som kan användas av så många som möjligt Kulturrådet Ökad tillgänglighet till kultur för personer med funktionsnedsättning Mål och handlingsplan Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning SÖ 2008:26 En webbaserad bemötandeutbildning Tänkte inte på det har tagit fram av Västra Götalandsregionen. * Alla verksamheter som Västra Götalandsregionen bedriver i egen regi eller finansierar ska ingå i tillgänglighetsdatabasen TD. Beslut av regionstyrelsen Västra Götalandsregionen För ytterligare information gällande riktlinjer och standard för scenkonst kontakta Kultur i Väst Västarvet

25 Representanter i arbetsgrupp Birgitta Adler kultursekretariatet Västra Götalandsregionen Eva Johansson Kultur i Väst Västra Götalandsregionen Lars Peterson Västarvet Västra Götalandsregionen Åsa Olsson rättighetskommitténs kansli Västra Götalandsregionen Ida Öhnell praktikant kultursekretariatet Västra Götalandsregionen Representanter i referensgrupp Hans Hedström HRF Västra Götaland Elaine Johansson FUB Västra Götaland Viola Lindén SRF Väst Ulrika Sonn Göteborgs Stadsteater Agneta von Zeipel Bohusläns museum Mimmi Granath We Sign Sofia Lönn We Sign Hans Sjöberg Teater Kattma

26 Textning Uppläst Syntolkning Teckenspråkstolkning Bilaga 1

27 Bilaga 2

28 Västra Götalandsregionen 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RHK Västra Götalandsregionen Rättighetskommitténs kansli Handläggare: Anjelica Hammersjö E-post: anjelica.hammersjo@vgregion.se Till kommittén för rättighetsfrågor Brev till Tandvårdsstyrelsen om tandvård för papperslösa inom utbildningskliniken Förslag till beslut 1. Kommittén för rättighetsfrågor skickar Fråga från kommittén för rättighetsfrågor om möjligheten att främja mänskliga rättigheter inom utbildningskliniken till Tandvårdsstyrelsen. Sammanfattning av ärendet Den 1 april besökte Hemliga kliniken kommittén för rättighetsfrågors sammanträde för att berätta hur människorättsstipendiet 2013 kommit till användning. Under presentationen nämnde Hemliga kliniken att de tidigare kunnat behandla papperslösa patienter inom utbildningskliniken för vuxentandvård men inte längre får använda lokalerna. Därför beslutade kommitténs presidium att skriva ett brev till Tandvårdsstyrelsen. Brevet beskriver två huvudsakliga fördelar med att behandla papperslösa inom utbildningskliniken: Dels att papperslösa får bättre hälsa och dels att tandläkarstudenter får större kunskap och beredskap för att behandla patienter med stora tandskador. Brevet till Tandvårdsstyrelsen är en del i kommittén för rättighetsfrågors uppdrag att stödja, pådriva och ta initiativ för att förverkliga de mänskliga rättigheterna i regionens verksamheter och uppmärksamma särskilt utsatta grupper. Rättighetskommitténs kansli Annika Ottosson Förvaltningschef Anna Jakobsson Enhetschef Bilaga 1. Fråga från kommittén för rättighetsfrågor om möjligheten att främja mänskliga rättigheter inom utbildningskliniken Beslutet skickas till Ann Borgström, sekreterare Tandvårdsstyrelsen, ann.borgstrom@vgregion.se Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

29 1 (2) Datum Diarienummer RHK Tandvårdsstyrelsen Västra Götalandsregionen Kämpegatan Göteborg Fråga från kommittén för rättighetsfrågor om möjligheten att främja mänskliga rättigheter inom utbildningskliniken I maj 2013 delades Västra Götalandsregionens människorättsstipendium ut i regionfullmäktige. En av stipendiaterna var Hemliga kliniken, som arbetar med tandvård till papperslösa. I april 2014 besökte de kommitténs sammanträde och berättade om hur stipendiet kommit till användning. Det var tydligt att pengarna gjort stor skillnad för papperslösas rätt till hälsa. Mot slutet av presentationen nämnde Hemliga kliniken att man tidigare kunnat använda lokaler hos utbildningskliniken för vuxentandvård, men inte längre får vara i lokalerna. Som företrädare för Västra Götalandsregionen undrade vi naturligtvis varför, och det är med anledning av detta som vi skriver till er. Kommittén för rättighetsfrågor har bland annat uppdraget att stödja, pådriva och ta initiativ för att förverkliga de mänskliga rättigheterna i regionens verksamheter och uppmärksamma särskilt utsatta grupper. Sedan kommittén inrättades 2011 har vi sett att gruppen papperslösa ofta är en särskilt utsatt grupp ifråga om mänskliga rättigheter. För nyanlända som flytt från krig och fattigdom ligger rätten till hälsa ofta långt borta, och papperslösa har ibland mycket dålig tandhälsa. Vi tycker att det verkar olyckligt att Hemliga kliniken inte längre kan bedriva tandvård inom utbildningskliniken, eftersom vi tror att den typen av verksamhet bidrar till många positiva spiraler i regionen. En sådan spiral handlar om att papperslösa med begränsad ekonomi får en bättre hälsa och därmed större chans att stå på egna ben. En annan positiv spiral handlar om att tandläkarstudenter får möjlighet att lära sig behandla patienter med stora tandskador under sin utbildningstid, vilket i sin tur skapar en större beredskap hos tandvården att i framtiden möta dessa patienter. På så sätt kan Västra Götalandsregionen tillgodose rätten till hälsa för de papperslösa som behandlas, samtidigt som vi bygger förutsättningar för att kunna främja rätten till hälsa för alla invånare även i framtiden. Kommittén för rättighetsfrågor är medvetna om att utbildningskliniken för vuxentandvård har ett antal krav på sina patienter, som exempelvis att patienterna ska kunna tala flytande svenska. Detta är säkert ett berättigat krav för studenternas utbildning. Men kanske skulle papperslösa patienter kunna ha ett eget regelverk och/eller egna mottagningstider, skilt från den ordinarie verksamheten? Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

30 (2) Med anledning av ovanstående undrar kommittén för rättighetsfrågor: Hur ser Tandvårdsstyrelsen på förutsättningarna att i framtiden inkludera papperslösa patienter i utbildningen på utbildningskliniken för vuxentandvård? Med vänliga hälsningar Tord Karlsson Ordförande Kommittén för rättighetsfrågor Kristina Grapenholm Vice ordförande Kommittén för rättighetsfrågor

31 Västra Götalandsregionen 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RHK Västra Götalandsregionen Rättighetskommitténs kansli Handläggare: Cornelia Björk Telefon: E-post: cornelia.bjork@vgregion.se Till kommittén för rättighetsfrågor Slutredovisning av projektet Att mäta sociala värden Förslag till beslut 1. Kommittén för rättighetsfrågor noterar slutredovisningen av projekt Att mäta sociala värden. Sammanfattning av ärendet Projektet Att mäta sociala värden var en gemensam satsning mellan folkhälsokommitténs sekretariat, kultursekretariatet, regionutvecklingsekretariatet och rättighetskommitténs kansli. Kommittén för rättighetsfrågor har medfinansierat projektet med kronor. Projektet genomfördes från och med maj 2013 till april 2014 och handlade om verksamhetsutveckling för organisationer inom social ekonomi. Aktiviteterna bestod i att undersöka en metod för att mäta och förstå sociala värden. Sju organisationer erbjöds utbildning och handledning i att använda utvärderingsmetoden Social Return of Investment (SROI). En projektgrupp med tjänstepersoner från Västra Götalandsregionen och en referensgrupp med politiska representanter följde arbetet på nära håll. Projektgruppen konstaterar att metoden SROI har ett antal fördelar, bland annat att den sätter sociala värden i fokus, att den antar ett brukarperspektiv och att den ger en struktur för att beskriva en komplex verksamhet. Dock konstateras att metoden kan vara resurskrävande att genomföra och att SROI-värdet inte kan användas som grund för jämförelser mellan olika verksamheter. Projektgruppen anser att mer kunskap är nödvändig och påminner om att en metod aldrig kan förväntas fylla alla behov. Projektgruppen menar att det är viktigt med en bredd i angreppssätt och metoder samt en levande diskussion om hur den sociala dimensionen kan synliggöras i det politiska samtalet. Rättighetskommitténs kansli Annika Ottosson Förvaltningschef Anna Jakobsson Enhetschef Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

32 Västra Götalandsregionen 2 (2) Bilaga 1. Att mäta sociala värden - Slutredovisning av projekt om utvärderingsmetoden SROI (Social Return on Investment) Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

33 1 (17) Slutredovisning av projekt Datum RHK , FHK , RUN , KUN Västra Götalandsregionen Folkhälsokommitténs sekretariat, Kultursekretariatet, Regionutvecklingssekretariatet, Rättighetskommitténs kansli Till folkhälsokommittén, kommittén för rättighetsfrågor, kulturnämnden och regionutvecklingsnämnden Att mäta sociala värden Slutredovisning av projekt om utvärderingsmetoden SROI (Social Return on Investment) Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

34 Att mäta sociala värden, (17) Innehåll Sammanfattning Introduktion Projektets bakgrund, syfte och mål Kortfattad beskrivning av metoden SROI En av flera metoder Om rapportens upplägg Resultatredovisning Projektets innehåll och genomförande Projektdeltagarnas upplevda nytta Projektdeltagarnas upplevda nytta av utbildningen Utbildningens påverkan på synen på den egna verksamheten Metodens användbarhet vid verksamhetsutveckling Kan SROI-analysen påverka externa aktörers syn på verksamheterna? Tjänstepersonernas uppfattade nytta Den politiska referensgruppens uppfattade nytta Diskussion och slutsatser Tankar om metodens tillförlitlighet och användbarhet Måluppfyllelseanalys och slutsatser Har projektet gett ny kunskap om att mäta sociala värden? Är SROI en lämplig metod för verksamhetsutveckling för social ekonomi? Är SROI en lämplig metod för att mäta sociala värden? Projektgruppens slutsatser Bilaga 1: Utvärderingsfrågor Bilaga 2: Kansliernas nuvarande uppföljnings- och utvärderingsarbete... 15

35 Att mäta sociala värden, (17) Sammanfattning Projektet Att mäta sociala värden har genomförts i samarbete mellan den sociala ekonomin och Västra Götalandsregionen. Inom ramen för projektet har en utvärderingsmetod provats i syfte att försöka svara på om den är lämplig för att mäta sociala värden (som exempelvis stärkt självförtroende). Sju organisationer från den sociala ekonomin har erbjudits utbildning och handledning i att använda utvärderingsmetoden Social Return of Investment (SROI). En projektgrupp med tjänstepersoner från Västra Götalandsregionen och en referensgrupp med politiska representanter har följt arbetet på nära håll. Projektgruppen konstaterar att metoden har ett antal fördelar. Bland annat att den sätter sociala värden i fokus, att den antar ett brukarperspektiv och att den ger en struktur för att beskriva en komplex verksamhet. Dock konstateras att metoden kan vara resurskrävande att genomföra och att SROI-värdet inte kan användas som grund för jämförelser mellan olika verksamheter. Projektgruppen drar följande slutsatser: - Vi ser en möjlighet att använda SROI i vissa fall När syftet är verksamhetsutveckling och när möjlighet finns att ge extra stöd är SROI en användbar metod. - Vi ser att SROI inte är en lämplig metod i vissa fall När syftet är att kontrollera en verksamhets resultat eller att skapa ett beslutsunderlag för att göra prioriteringar mellan olika verksamheter att finansiera är SROI inte någon lämplig metod eftersom SROI-värdena inte är jämförbara. - Vi ser att det finns en risk att metoden missbrukas SROI-värdet är ett enkelt och tydligt sätt att kommunicera en verksamhets värde i siffror. Det är lätt att använda och sprida. Eftersom de politiska beslutsunderlagen behöver vara tydliga finns risk att SROI-värdet missbrukas i jämförande analyser mellan verksamheter och används som grund för prioriteringar. - Vi ser att syftet måste styra val av metod Valet av metod är inte bara en fråga om hur sociala värden ska mätas utan den första frågan som måste besvaras är varför vi ska mäta sociala värden. Olika syften ger olika svar på om en metod är lämplig eller inte. De sekretariat som har arbetat med projektet är olika och har olika behov av utvärderingsmetoder. Det går därför inte ge ett entydigt svar på om metoden är lämplig. - Vi tror att mer kunskap är nödvändig Projektet har testat en enskild metod för att mäta sociala värden. Vi tror att mer kunskap är nödvändig. En metod kan aldrig förväntas fylla alla kunskapsbehov. En bredd i angreppssätt och metoder samt en levande diskussion om hur den sociala dimensionen kan synliggöras i det politiska samtalet och beslutsfattandet tror vi är viktigt.

36 Att mäta sociala värden, (17) 1. Introduktion Pilotprojektet Att mäta sociala värden var en gemensam satsning mellan folkhälsokommitténs sekretariat, kultursekretariatet, regionutvecklingssekretariatet och rättighetskommitténs kansli. Inom projektet har verksamhetsutveckling inom social ekonomi varit i fokus och projektet har undersökt en metod för att mäta och förstå sociala värden. Metoden kallas för Social Return on Investment och förkortas SROI. I denna slutrapport beskrivs projektets genomförande och projektgruppens, projektdeltagarnas och den politiska referensgruppens reflektioner. Rapporten avslutas med slutsatser om metodens användbarhet för Västra Götalandsregionen. Rapporten kommer att redovisas för respektive nämnd under hösten Projektets bakgrund, syfte och mål Den sociala ekonomins råd (SER) är ett råd med representanter för ideella organisationer som arbetar med sociala frågor och representanter för regionutvecklingsnämnden i Västra Götalandsregionen. Under ett SER-möte 2012 väcktes frågan om hur den ideella sektorn ska kunna beskriva vad den gör och dess värde på ett relevant sätt. SER-representanter diskuterade vilka utvärderingsmetoder som är lämpliga att använda och en av de metoder som väckte intresse var SROI. Efter detta möte fattade SER ett beslut att gå vidare och genomföra ett pilotprojekt för att testa metoden i praktiken. En budget på kronor avsattes gemensamt av fyra politiska nämnder inom Västra Götalandsregionens; folkhälsokommittén, kulturnämnden, kommittén för rättighetsfrågor och regionutvecklingsnämnden. Tjänstepersoner från respektive nämnds sekretariat bildade en projektgrupp och respektive nämnd utsåg representanter till en politisk referensgrupp. Projektet inleddes i maj 2013 och avslutades i april Enligt projektplanen var syftet att stärka den sociala ekonomin i Västra Götaland. Projektets mål när det gäller genomförande och resultat var följande: tillsammans med organisationer från social ekonomi i Västra Götaland genomföra ett gemensamt lärprojekt kring metoden SROI öka kunskapen om att mäta sociala värden testa ett verktyg för verksamhetsutveckling för social ekonomi pröva om resultatet av metoden fungerar för att mäta sociala värden dra lärdomar och utveckla regionens arbete med social ekonomi Åtta organisationer från den sociala ekonomin i Västra Götaland, erbjöds att under ett halvår genomföra en utbildning i metoden SROI. Varje organisation hade möjlighet att delta med två till tre deltagare i utbildningen. 1.2 Kortfattad beskrivning av metoden SROI Utvärderingsmetoden SROI har en bred ansats genom att försöka fokusera på det värde en verksamhet skapar både socialt, miljömässigt och ekonomiskt. SROI är även en metod som försöker att studera den faktiska förändringen som verksamheten bidrar till och inte bara titta på processer eller genomförda aktiviteter. När man begränsar en studie till att endast titta på processen landar

37 Att mäta sociala värden, (17) analysen ofta i att beskriva hur många som har deltagit i en aktivitet. Metoden SROI syftar till att även beskriva tänkta effekter som exempelvis ökat självförtroende eller ökad disponibel månadsinkomst som en konsekvens av de jobb som utbildningsinsatsen eventuellt lett till. SROI-metoden går ut på att organisationen skapar en så kallad beviskedja som beskriver hur resurser är tänkt att omvandlas till insatser vilket antas leda till vissa resultat och effekter, se bild nedan. I analysen tas sedan hänsyn till vilka effekter som kan härledas till den specifika insatsen. Som ett avslutande steg kan ett SROI-värde räknas fram som beskriver varje insatt kronas avkastning. Exempelvis betyder siffran 1:3 att en investerad krona förväntas ge/antas ha gett tre kronor i avkastning. Enligt metodens förespråkare är SROI en av få metoder som beaktar värdet av effekter som saknar marknadsvärde, exempelvis självkänsla, social integration och egenmakt. Genom att försöka beräkna värdet av dessa effekter kan en total bild av förhållandet mellan kostnader och värde skapas. SROI sägs handla om nytta snarare än pengar. Pengar används som storhet eftersom det är ett redan vedertaget språk för att kommunicera värde. Rätt använt menar förespråkarna att man kan förbättra möjligheterna till resursfördelning som inte bara baseras på ekonomiskt utan även socialt och miljömässigt ansvarstagande. 1.3 En av flera metoder På såväl nationell som internationell nivå har medvetenheten ökat kring att vi för att kunna skapa en hållbar värld måste hitta alternativa mätmetoder som inte enbart fokuserar på ekonomiska resultat (exempelvis BNP). Det finns initiativ på EU-nivå där man lyfter upp behovet av nya metoder för att mäta hållbarhet men detta ligger i sin linda och det finns inga tydliga rekommendationer när det gäller vilken metod som bör användas på nationell nivå. Inom ramen för detta projekt har ingen systematisk kartläggning av alternativa metoder gjorts men det kan konstateras att SROI är en metod bland flera. Det verkar dock vara en av de mer kända och omtalade i dessa sammanhang. En annan metod som används mer generellt för att förklara ett socialt mervärde är Global Reporting Index (GRI), som försöker att skapa ett ramverk för att rapportera socialt, miljömässigt och ekonomiskt värde. I Sverige har SROI använts av bland annat Gatukontoret i Malmö stad för att utvärdera Folkets Park. 1.4 Om rapportens upplägg Med utgångspunkt i projektets mål har följande tre frågeställningar formulerats och fungerat som vägledning för slutrapporten:

38 Att mäta sociala värden, (17) 1. Har projektet gett ny kunskap om att mäta sociala värden? 2. Är SROI en lämplig metod för verksamhetsutveckling inom den sociala ekonomin? 3. Är SROI en lämplig metod för att mäta sociala värden? I kapitel två beskrivs hur projektet har genomförts och vilka som har deltagit. Därefter presenteras de deltagande organisationernas erfarenheter och uppfattningar om nyttan med metoden. Sedan redovisas tjänstepersonernas och den politiska referensgruppens tankar och erfarenheter. I det tredje och sista kapitlet presenteras reflektioner utifrån redogörelsen och slutsatser dras. 2. Resultatredovisning I följande kapitel redovisas projektets resultat och olika intressenters tankar om SROI-metodens nytta och användbarhet. 2.1 Projektets innehåll och genomförande Projektets huvudsakligen innehåll var en utbildning som omfattade sex tillfällen under perioden september 2013 till februari De deltagande organisationerna disponerade dessutom individuellt stöd av kursledaren, motsvarande tio timmar per organisation. Även projektgruppen deltog under utbildningstillfällena för att få kunskap om metoden och dess användbarhet i praktiken. De tre första tillfällena bestod av en grundkurs i metoden varav den första innehöll en gemensam introduktion med representanter från den politiska referensgruppen. Utbildningen varvade föreläsningar med dialog och övningar. Mellan utbildningstillfällena följde perioder där deltagarna jobbade på egen hand med analyser av valda delar av sin respektive verksamhet. Omfattningen av det egna arbetet varierade. Enligt projektplanen beräknades varje organisation behöva lägga ner arbetstimmar per person för genomförandet av utbildningen. I uppföljningen redovisas mellan timmar avsatta för eget arbetet utöver utbildningstillfällena. Beroende på organisation har deltagarna avsatt arbetstid eller ideell tid. Under det sista gemensamma utbildningstillfället presenterades de färdiga analyserna som sex av sju deltagande organisationer genomfört. Deltagarna fick då möjlighet att öva på att presentera sin SROI- analys för varandra. Tanken var att de då också skulle få kunskap om hur organisationer är värdeskapande på olika sätt och ge dem möjlighet att diskutera metodens användbarhet. Utav de åtta organisationer som fick erbjudande om att delta i projektet var det sju stycken som anmälde sitt intresse. I tabell 1 redovisas vilka dessa sju var tillsammans med namnen på de verksamheter som organisationerna valde att analysera. I tabellen visas också vilka som genomfört utbildningen och SROIanalys.