Nationellt kvalitetsregister för kateterablation, NKR14-080

Transkript

1 Nationellt kvalitetsregister för kateterablation, NKR Nationellt kvalitetsregister för kateterablation Sammanfattning Beskriv kortfattat punkterna nedan Förklaringarna till rubrikerna återfinns under respektive huvudrubrik senare i ansökan. Skriv så att den lätt kan förstås också av en icke medicinskt skolad person. - Bakgrund en kort beskrivning av problemområdet och dess relevans - Registrets syfte - Viktigaste process- och resultatmåtten - Täckningsgrad - både av behandlande enheter och behandlade patienter - Analys/återkoppling - Exempel på förbättringar som registret har bidragit med eller som ett nytt register kan förväntas bidra med Kateterablation har bedrivits i Sverige sedan Antalet ingrepp har kontinuerligt ökat till 4300 under 2012, motsvarande årlig kostnad på ca 350 Mkr. Verksamhet bedrivs vid 10 centra. Från början behandlades enbart regelbundna hjärtrusningar. Resultaten där är utomordentliga, med lyckandefrekvenser över 90%. Komplikationer är sällsynta men varje år rapporteras ett fåtal allvarliga problem. Flera tillstånd behandlas nu med ablation, bl.a. vissa förmaksflimmer (vanligaste arytmin,i 1-2% av befolkningen). Nationella riktlinjer förutser stor ökning av flimmerablationer. Behovet enligt Socialstyrelsens uppskattning är fortfarande 2x nuläget. Ingreppen är komplicerade, resultaten sämre och komplikationerna betydligt fler. Nya behandlingsmöjligheter kräver stora investeringar och dyra engångskomponenter. Vanlig kostnad för specialkatetrar är 25 tkr, utrustning för magnetstyrning av katetrar kostar ca 20 mkr. Registret visar på de begränsade resurserna som försvårar en adekvat utbyggnad (investeringar, utbildning och kompetens, dvs långtidsplanering och ekonomi). Registret lagrar data från kateterbehandlingar, offentliggör en årlig rapport och återför information till enskilda centra. Styrgruppen har medlemmar från alla svenska centra. Verksamheten regleras i en stadga och är registrerad hos Datainspektionen. Processmått: Antal ingrepp, köns- och åldersfördelning per diagnos Resultatmått: Primärt resultat av behandling (kan bara ges för vissa arytmier),ingreppstid,röntgen-genomlysningstid. Uppföljningsresultat - Välmående, återstående arytmisymptom, medicinering efter ett år. Tillgänglig information om uppföljning. Komplikationer (ingreppsrelaterade och sent uppträdande). Dödlighet i efterförloppet till ingrepp. Samtliga svenska centra rapporterar. Systemet används för generering av opberättelser varför basala data fångas för alla ingrepp i Sverige. Kompletterande data hämtas via en webbaserad enkät till centra. Återkoppling 1. Genom årsrapporten, öppet tillgänglig på websidan. 2. Rapportgenerator, möjliggör för definierade användare att skräddarsy rapporter (byte till online-baserat system pågår) 3. Nyhetsbrev från registerhållaren Förbättringar:

2 1.För förmaksflimmer har vi visat den stora skillnaden mellan Socialstyrelsens förväntade ablationsvolymer och aktuella läget (2:1 förhållande),samt problemet med få operatörer med hög medelålder. Dessa data används i resursdiskussioner. 2.Röntgen- och ingreppstider följs. Registret visar att dessa kontinuerligt har minskat över åren. Lokala skillnader uppmärksammas inom styrgruppen. 3.Skillnad mellan rapporterade komplikationer och patientupplevda besvär efter själva ingreppet har synliggjort problem i rapporteringen. Dödsfall som inträffat inom månader-1år efter ingreppen har synliggjorts och mortaliteten jämföras med den direkt rapporterade. 4.Vissa ablationsingrepp görs nu thoraxkirurgiskt. Även detta antal förväntas öka. Denna verksamhet planeras framöver ingå i registret. Motivera om registret anser sig ligga på annan certifieringsnivå än för registret tilldelad * Registret har 100% täckning, alla kardiologiska ablationer i Sverige registreras * Registret har centrumvis öppen redovisning i årsrapporten som publiceras på web * Registret är referensen för denna verksamhet i Sverige. Årsrapporterna laddas ner ca 400 gånger och används av kardiologiska ledningsgrupper vid planering av arytmiverksamhet * Målnivåer har definierats för vissa variabler * Patientrapporterade mått ingår i uppföljningen * Forskningsprojekt med data ur registret pågår Ange viktigaste aktiviteterna/ förändringarna i registret från föregående år Ange i punktform de viktigaste aktiviteterna/förändringarna i registret sedan den förra ansökningsomgången. Ex. om registret har webbaserats, förbättringsprojekt initierats, styrgrupp breddats etc. Syftet med denna fråga är primärt att på ett enkelt sätt följa upp det som hänt sedan den förra ansökningsomgången. Inkludera de åtgärder som initierats till följd av förra årets utlåtande. (max 4000 tecken, inkl. blanksteg) * Efter ett stort SKL-anslag för 2012 kopplat till utveckling av ett webbaserat system påbörjades utveckling av en central databas vid UCR. Databasen förses med dels en web-modul för direkt inmatning av data, dels ett interface för online dataleverans från de nuvarande perifera databaserna (ett krav från majoriteten av deltagande centra). Web-modulen är i funktion sedan mars-13 och tar emot kliniska data. Interfaceutvecklingen till de perifera databaserna pågår. * Totalmortalitet i efterförloppet till ablation inhämtas. Denna uppgift tas fram genom uppslag av abladerade patienter i det offentliga befolkningsregistret och redovisas i årsrapporten för 2012 (sid 59). * Årsrapporten redovisar Kaplan-Meieranalys för frihet från reablation vid förmaksflimmer som ger ett mått på det relativt stora behovet av förnyade ingrepp på flimmerpatienterna (årsrapporten för 2012 sid 36). * Beslut i styrgruppen har tagits angående framtida registrering av kirurgiska arytmiingrepp inom registret; styrgruppen har utökats med representanter för denna verksamhet, se nedan. * Beslut i styrgrupp har tagits angående samtidig dataleverans till flimmerregistret Auricula, se nedan. * Registret provar under en period ett annat symptomformulär (ASTA) i samband med förmaksflimmerablation. Påbörjat samarbete med närliggande områden: Arytmikirurgi Ablationsregistret har under 2012 fått en förfrågan från SRAK (svenska referensgruppen för arytmikirurgi, en arbetsgrupp inom Svensk thoraxkirurgisk förening) angående möjligheten att registrera kirurgiska ingrepp mot förmaksflimmer inom ablationsregistret. Det gäller såväl ingrepp enbart mot flimmer som i kombination med andra ingrepp. Verksamheten sker vid 7 thoraxkirurgiska centra och omfattar årligen ca 500 patienter i landet. Styrgruppen beslöt att bjuda in SRAK att registrera kirurgiska ingrepp mot förmaksflimmer inom ablationsregistret och styrgruppen har breddats med representanter för arytmikirurgi.

3 Samverkan med Auricula. Flimmerregistret Auricula har en kraftig underrapportering av flimmerablationer i sitt register. Man har vänt sig till ablationsregistret med en begäran om registrering av basala data i Auricula samtidigt som flimmerpatienterna registreras i ablationsregistret. Även SKL har starkt uttryckt synpunkten att ablationsregistret bör samverka med Auricula. Styrgruppen bestämde för att vid flimmerablationer möjliggöra en samtidig registrering i Auricula. Tekniken bakom detta är tänkt att utvecklas vid UCR och nästa steg blir att reda ut de juridiska och ekonomiska detaljerna och implementera lösningen tekniskt.den tänkta lösningen innebär att valda data skickas till båda databaser samtidigt. Ange de viktigaste planerade aktiviteterna/ förändringarna i registret för det kommande året Ange i punktform de viktigaste planerade aktiviteterna/förändringarna i registret. Ex. om registret ska webbaseras, förbättringsprojekt initieras, styrgrupp breddas etc. (max 4000 tecken, inkl. blanksteg) Utveckling av online-interfacet mellan perifera databaser och den centrala databasen vid UCR (högsta prioritet, tekniskt och resursmässigt krävande) Utveckling av modul för den beslutade registreringen av kirurgiska flimmerablationer Utveckling av datadelning mellan ablationsregistret och Auricula (samtidig inrapportering av uppgifter till båda register). Övrig teknisk utveckling beroende på ekonomi och tid: Utveckling av rapporter, import historiska data, modul för hantering av temporära eller lokala parametrar t ex i samband med studier. Har registret fått extra anslag föregående år för särskilda satsningar? Nej Beskriv aktiviteterna samt resultat Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Nationellt kvalitetsregister för kateterablation Registrets kortnamn Kateterablationsregistret Nummer 80 Startår 2004 Webbadress till registrets webbplats Information riktad till patienter/allmänhet finns på webbplatsen Ja Epost till registret info@ablationsregistret.se Registerhuvudman/centralt personuppgiftsansvarig myndighet Västerbottens landsting Namn på personuppgiftsombud som registret är anmält till Tommy Sköld Certifieringsnivå 3 Kategori Cirkulationsorganen Kontaktperson Telefon till extra kontaktperson Epost till extra kontaktperson Kontaktuppgifter Förnamn Milos

4 Efternamn Kesek Telefonnummer (inklusive riktnummer) E-post Sjukhus/Vårdcentral Universitetssjukhuset Arbetsplats Kardiologiska kliniken Adress Hjärtcentrum Postnummer Stad Umeå Steg 3 - Relevans Volym i Sverige Ange totalt antal berörda patienter/brukare/individer per år i Sverige (ange källhänvisning). Sker förändringar i volymen? Under 2012 abladerades 4302 arytmisubstrat i samband med 4293 ingrepp på 3964 patienter (ref årsrapporten 2012 sid 4 och 22). Registret utgör den enda samlade uppgiften kring denna verksamhet i Sverige). Antalet ablationsingrepp i Sverige har ökat kontinuerligt, jämför åren : 2035, 2283, 2530, 2912, 3541 och 4022 ingrepp. Kostnad Beskriv om möjligt, kända kostnader för vården av patientgruppen, ex läkemedel, behandlingar och vårddagar, samt samhällskostnader (ange källhänvisning). Ca 350 MKR/år för ingreppen enbart (SEK /ingrepp). Tillkommer medicinering, inläggningar och utredningar pga arytmierna. Beskriv patientens hela vårdkedja och totala vårdbehov samt registrets del i uppföljningen av vården inom denna vårdkedja Patienten söker vanligen för hjärtklappning hos distriktsläkare eller sjukhusets medicinklinik. Efter initial utredning remitteras samtliga patienter lämpliga för ablation till ett invasivt centrum. Samtliga sådana centra i landet rapporterar till ablationsregistret. Efter värdering där planeras ett ingrepp. I landet finns det 36 ablationsspecialister (seniora abladörer) som gör ca 4300 ingrepp/år. På väntelistorna i Sverige stod våren-13 ca 1400 patienter. (Väs oförändrat senaste 3 åren trots fortlöpande produktionsökning, vilket avspeglar ett uppdämt behov och kontinuerlig vidgning av indikationer.) Under väntetiden söker patienterna vb. akut på hemorten. Ingreppet kräver några dygns vård och avancerade kringresurser (ultraljud hjärta, rtg, justering av blodförtunning och antiarytmisk medicinering, omprogrammering av pacemaker). Vid de diagnoser där ingreppet betraktas som definitivt (ca 75%) återremitteras patienterna till hemsjukhuset. Vid symptomlindrande ingrepp (flimmerablation, kammartakykardi) följs patienten ibland upp på ablationscentrat. Denna grupp fortsätter också att söka akut på hemortssjukhusen, om än i lägre grad. Ge argument för behovet av ett kvalitetsregister för att säkra och utveckla verksamheten inom det område registret avser Beskriv problemets allvarlighetsgrad, kunskapsläge vad gäller behandlingsmöjligheter och deras effekter på överlevnad och hälsorelaterad livskvalitet. Finns det evidensbaserade metoder? Finns nationella riktlinjer? Hur är utvecklingen; är nya metoder på väg in? Ingreppen som vi registrerar görs till stor del på unga, för övrigt friska med besvär som ofta är handikappande. De flesta ingreppen görs på symptomindikation, väldigt få har prognosindikation. Kunskapen om ingreppens effektivitet grundas i mycket på bedömningar angående primär lyckandefrekvens i samband med ablationen. Lite har gjorts för

5 värdering av senare effekt. Mätinstrumenten som finns är otillräckliga, det är visat (av författaren) att patienterna trots mycket symptom inför ingreppet har höga score i vanliga livskvalitetsformulär (SF-36) som alltså inte är bra för utvärdering av ingreppen; samtidigt indikerar specifika frågor att gruppen har svåra besvär av sin arytmi. Ingreppen har kända komplikationer som måste övervakas; vissa är livshotande och dödsfall finns beskrivna. Teknisk utveckling medför att nya katetertyper, mappingsystem och ablationsenergier införs med något års mellanrum. Dessa måste utvärderas gentemot de gamla teknikerna utifrån effektivitet och komplikationer. Kirurgisk ablation mot arytmier, fr allt mot förmaksflimmer är internationellt och i Sverige i ökande, såväl i samband med andra thoraxkirurgiska ingrepp som ett specifikt eget ingrepp. Det är av stor vikt att ha någon form av registrering och uppföljning på dessa interventioner för att möjliggöra åtminstone basal jämförelse mellan ablationer utförda med kateter och kirurgiskt. Registret har ett gott samarbete med den svenska gruppen för arytmikirurgi. Detta ger oss tillfälle att registrera båda ingreppstyper i registret vilket är en sällsynt möjlighet i ett internationellt perspektiv. Syfte Ange syftet med det nationella registret och hur registerdata kan bidra till verksamhetsutveckling inom området. Registret ska producera statistik för kateterablationer i Sverige och offentliggöra en årlig sammanfattning av denna. Den övergripande statistiken ska användas i kvalitetsförbättrande syfte genom att tjänstgöra som referens för det enskilda centrat som ska kunna jämföra sin lokala statistik med de centrala måtten för Sverige. Data från registret ska kunna användas i vetenskapligt syfte för att utveckla arytmiområdet. Registret ska lagra direkt ingreppsrelaterad information inkl primär lyckandefrekvens och långsiktigt utfall av utförd behandling. Ett antal parametrar lagras: ingreppets längd, användning av röntgen-genomlysning i form av genomlysningstid och beräknad stråldos till patient samt komplikationer. Långsiktigt utfall gäller medicinskt resultat och symptombild (frihet från hjärtarytmi med eller utan samtidig läkemedelsbehandling). Sent uppträdande komplikationer registreras. Registret dokumenterar uppgifter om allmäntillstånd och kvarvarande arytmibesvär kvantifierade i NSR-10 skala (0-10), behovet av fortsatt läkemedelsbehandling och egenupplevda problem som pat kopplar till ingreppet. Antalet procedurer har under åren stigit och man kan förvänta sig en fortsatt uppgång framöver. Registerdata har här goda möjligheter att vara ett effektivt komplement till vetenskapliga studier. Beskriv avgränsning till närliggande register De flesta av ablationspatienterna har inte de vanliga kardiologiska sjukdomarna och hamnar alltså inte i HIA-registret, SCAAR eller hjärtsviktsregister. De ingreppen som följs i ablationsregistret använder sinsemellan liknande teknik och utvärdering och komplikationerna vid de olika diagnoserna är av samma typ (men varierande förekomst). Ingreppens minsta gemensamma nämnare är m a o just de parametrar som är av intresse att följas. En mindre överlappning med andra register finns: vissa som genomgår flimmerablation kan också vara registrerade i flimmerregistret Auricula, andra kan finnas i Pacemakerregistret (alla Hisablationer, en del av VT-ablationer). Ablationsregistret följer andra parametrar och har därför annan uppbyggnad än dessa; det är ett interventionsregister där vi fokuserar på kateteringreppet och registrerar resultat från definierade interventioner och dessas uppföljning, istället för ett långt sjukdomsförlopp. I Auricula följs patienter med antikoagulation och komplikationer, knappt 70% har arytmidiagnosen förmaksflimmer. I Pacemakerregistret följs ett implantat (där själva ingreppet primärt nästan alltid lyckas) under år-decennier och ersätts sedan av annat implantat. En lämplig form av samarbete mellan dessa register är kring specifika projekt. En generell integration är däremot inte fördelaktig. Det ter sig som en stor nackdel att försöka få in registreringen av kateterablationer under andra övergripande kategorier: Alla våra patienter har besvär med arytmi som behandlas med ablation men de flesta har inte förmaksflimmer, har inte pacemaker, har inte ischemisk hjärtsjukdom eller medfödda hjärtmissbildningar. En generell samordning med andra register skulle alltså innebära att registreringen av ablationsgruppen splittras upp på flera register, en högst opraktisk och oönskad utveckling. (Alternativet med dubbelinmatning till flera register är ett resursslöseri som de flesta värjer sig emot och ger förstås inte någon samordningsvinst.)

6 Steg 4 - Samverkan Hur sker samverkan med närliggande register? Auricula: Registerhållaren är adjungerad styrgruppsmedlem i det registret. Beskriv även annan relevant samverkan En hel del flimmeringrepp görs idag av kirurger i samband med annan hjärtkirurgi eller som ett isolerat ingrepp. Dessa ingrepp (ca 500/år, 7 thoraxkirurgiska centra i Sverige) ska framöver matas in i ablationsregistrets databas. Dessa ingrepp sker i samband med thoraxkirurgi och görs tekniskt annorlunda än kateterablationer. Det måste därför utvecklas en anpassad del av databasen och webinmatningen som passar den verksamheten. Representanter för SRAK, svenska referensgruppen för arytmikirurgi har nu inkluderats i ablationsregistret. Ett litet antal barnarytmologiska ablationer görs på ett specialiserat pediatriskt centrum i landet. Även dessa ingrepp inkluderas i registret. Flertal frågor angående data har kommit från industrin och troligtvis finns ett stort intresse för samverkan. Registret har hittills förhållit sig avvaktande. Har registret haft kontakt med ett Registercentrum eller Regionalt Cancercentrum? Benämning RC VGR- Registercentrum i Västra Götaland RC-Syd- Registercentrum Syd (tidigare NKO) eller EyeNet UCR, Uppsala Clinical Research Center QRC Stockholm RC Norr RC Sydost Regionalt cancer centrum Värde Kontakt tagen Kontakt tagen Faktisk anslutning/samverkan Nej Nej Nej Nej Kommentar angående kontakt med Registercentrum eller RCC Uppbyggnaden av en central databas med webinmatningsmöjlighet pågår. Uppbyggnaden är försenad med ca 6-9 månader. Den basala databasen och modulen för webinmatning är i funktion. Nästa steg (integrering av lokala databaser i det centrala registret) är mycket väsentligt eftersom de flesta centra i nuläget kräver att behålla sina lokala databasinstanser och kontinuerligt skicka online-data från lokala databaserna). Detta steg pågår och har krävt betydligt större tid och resurser än ursprungligen projekterat från UCR. (Problem kommer att uppstå om delprojektet inte kan slutföras inom en rimlig ram som inte tar i anspråk största delen av registrets resurser.) Samverkan med näringslivet Registret har samverkan med näringslivet Svar: Nej Beskriv pågående och planerade aktiviteter (ex rapportering av biverkningsdata till läkemedelsföretag, produktuppföljning, innovation och produktutveckling) Steg 5 - Kompetens och förankring inom vård och omsorg Styrgrupp

7 Ange medlemmarnas namn, arbetsplats, ort och yrke samt eventuell akademisk titel, även medverkande företrädare för patienter/brukare eller närstående Förnamn Efternamn Akademisk titel Arbetsplats Yrke Milos Kesek Med dr, docent Norrlands universitetssjukhus, Umeå läkare (arytmolog) Niklas Höglund leg läk Norrlands universitetssjukhus, Umeå läkare (arytmolog) Göran Kennebäck Med dr, docent Karolinska Sjukhuset Stockholm läkare (arytmolog) Carina Blomström-Lundqvist Professor Akademiska sjukhuset Uppsala läkare (arytmolog) Jonas Schwieler Med dr, docent Karolinska Sjukhuset Stockholm läkare (arytmolog) Stefan Lönnerholm Med dr, docent Akademiska sjukhuset Uppsala läkare (arytmolog) Ole Kongstad Med dr Universitetssjukhuset Lund läkare (arytmolog) Steen Jensen Med dr, docent Universitetssjukhuset Lund läkare (arytmolog) Anders Jönsson leg läk Universitetssjukhuset Linköping läkare (arytmolog) Håkan Walfridsson docent Universitetssjukhuset Linköping läkare (arytmolog) Aigars Rubulis Med dr Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg läkare (arytmolog) Hasso Uuetoa leg läk Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg läkare (arytmolog) Peter Linde leg läk Universitetssjukhuset Örebro läkare (arytmolog) Henrik Almroth Med dr Universitetssjukhuset Örebro läkare (arytmolog) Romeo Samo-Ayou leg läk Kärnsjukhuset Skövde läkare (arytmolog) Erik Frick leg läk Kärnsjukhuset Skövde läkare (kardiolog) Erik Ljungström leg läk Blekingesjukhuset Karlskrona läkare (arytmolog) Sergej Scheel leg läk Blekingesjukhuset Karlskrona läkare (arytmolog) Anders Englund Med dr, docent Arrhythmia Center Stockholm läkare (arytmolog) Fariborz Tabrizi Med dr Arrhythmia Center Stockholm läkare (arytmolog) Anders Ahlsson Med dr Universitetssjukhuset Örebro läkare (thoraxkirurg) Gabriella Boano leg läk Universitetssjukhuset Linköping läkare (thoraxkirurg) Hur är gruppens kompetens att driva ett kvalitetsregister? Tydliggör specifikt styrgruppens, och eventuella andra centrala gruppers, kompetens och erfarenhet gällande: Att driva ett Nationella Kvalitetsregister Styrgruppen har 2 representanter från varje ingående centrum där kateterablation bedrivs (7 universitetssjukhus + 3 centra som inte är universitetsanknutna) samt 2 representanter för arytmikirurgi. Cardiologföreningens styrelse har en observatörspost. Styrgruppen är förankrad inom verksamheten och dess organisation och lämpad för att identifiera mål och svagheter inom området. Den består av ledande företrädare för verksamheten i Sverige,som dessutom själva utför de aktuella ingreppen Förbättringsmetodik Alla styrgruppsmedlemmar är seniora läkare. En absolut majoritet av chefer för svensk ablationsverksamhet ingår i gruppen. Flertalet har från grunden byggt upp ablationsområdet på resp centrum och har vana att övervaka komplex verksamhet och genomföra förändringar i denna. Detta är minst i nivå med övrig svensk sjukvård som ju med denna uppbyggnad över lång tid i stort har uppnått utmärkta resultat. Registret har kontrakt med kompetenscentrat UCR varifrån även stöd hämtas Biostatisk och epidemiologi 14 av 22 styrgruppens medlemmar har forskarutbildning, de flesta av dem är disputerade på större kliniska material med kardiovaskulära patienter. Registerhållaren har 30 års datorerfarenhet och från sin avhandlingsforskning (på 2000-talet) erfarenhet av bearbetning av mycket stora EKG-databaser. För tyngre frågeställningar inom området kommer stöd från UCR att inhämtas.

8 Relevanta kliniska ämnen De flesta styrgruppsmedlemmarna är kardiologer-arytmologer. De flesta är även specialister i invärtesmedicin, vidare finns praktisk erfarenhet av neurologi, klinisk fysiologi och farmakologi. (En av styrgruppsmedlemmarna som är en av landets kompetentaste abladörer är ursprungligen undersköterska.) Gruppen har kompletterats med två seniora thoraxkirurger som bedriver arytmikirurgi och representerar den svenska gruppen för arytmikirurgi. Hur kompenserar man för den kompetens man inte har? Stöd från UCR. Förankring Beskriv registrets professionella och geografiska förankring, exempelvis via specialistföreningar och nationella nätverk. Finns planer på förändringar under kommande år? Samtliga 10 aktiva centra i Sverige (därav 1 privat centrum och 2 offentliga icke-universitetscentra), liksom SRAK (svenska referensgruppen för arytmikirurgi, en arbetsgrupp inom Svensk thoraxkirurgisk förening) är representerade i styrgruppen. Registret är förankrat hos Svenska Cardiologföreningen via dess arbetsgrupp för arytmi (Svenska Cardiologföreningens och Svenska Hjärtförbundets gemensamma arbetsgrupp för Arytmi som har en observatör i styrgruppen). Registrets uppgifter används som referens beträffande svensk ablationsverksamhet, t ex i sammanställningar av European Society of Cardiology. Registerhållaren är adjungerad medlem i registret Auriculas styrgrupp. Finns patient/ brukarrepresentant eller motsvarande med i registrets styrgrupp? Nej Finns annan samverkan med patient/brukare Nej Beskrivning kommentar till ovanstående frågor Finns ingen patientförening för arytmi-ablationsgruppen. (De flesta av våra patienter är yngre, friska förutom sin besvärande arytmi och inte aktiva i t ex Hjärt- och lungsjukas riksförbund som torde ligga närmast till) Steg 6 - Volym och täckningsgrad i registret Ange antal registreringar per kalenderår Vilka är inklusionskriterierna för registret? Kateterablationsingrepp utfört mot arytmi vid ett svenskt elektrokardiologiskt centrum. (Komplettering framöver: Arytmikirurgiskt ingrepp utfört vid ett svenskt thoraxkirurgiskt centrum) Definiera täckningsgraden för registret - hur mäter ni; vad ingår i täljare respektive nämnare? (Antal kateterablationsingrepp med operationsberättelse)/(antal ingrepp). Operationsberättelserna skapas ur data som matas in i registret. En möjlighet att ingreppen inte hamnar i registret är att utlåtandet skrivs separat. Alla centra

9 är dock anslutna till registret. Det ter sig inte rimligt att ingrepp skulle hamna utanför annat än i undantagsfall vid improvisation i samband med datahaveri Vilken är den aktuella täckningsgraden enligt denna definition? 100% Hur många enheter i landet genomför aktuell behandling? 10 st Hur många enheter deltar i registret? 10 st Ange täckningsgraden vid uppföljningstillfällen, om sådana finns, exempelvis sexmånaders- eller ettårsuppföljning? 60% Deltagande enheter Om registret har låg täckningsgrad ange vilka enheter som deltar, om registret har hög täckningsgrad ange vilka som inte deltar. Samtliga verksamma enheter i landet deltar. (Inklusive ett barnkardiologiskt specialcentrum i landet som använder tekniken mot närbesläktade problem på barn). Vid låg täckningsgrad, ange plan för ökad täckningsgrad För ingreppsdata blir vår uppgift att bibehålla nuvarande max täckningsgrad vid trolig ökning av verksamheten, en ev utökning av antal registrerade parametrar och registerutvidgningen till kirurgiska arytmiingrepp vid 7 thoraxkirurgiska centra. Dubbelinmatning av samma/liknande data i andra register måste undvikas till varje pris. Beträffande uppföljningsstatistiken är täckningsgraden 60% (årsrapporten -12 sid 29). Detta är lågt. En ökning kräver troligen ett lätthanterat och enkelt uppföljningsprotokoll, en andra påminnelse samt en centraliserad samordningsfunktion. Detta innebär en tämligen stor strukturförändring och uppbyggnad för registret som måste tas i ett separat senare steg. Hur har registerdatas validitet och reliabilitet undersökts och vad blev resultatet? Med valida data avser vi hur väl måtten beskriver det som avses att mätas. Med reliabla data avser vi hur reproducerbara och pålitliga data är. Hur har exempelvis registret hanterat problem med bortfall och felregistreringar. Hur har täckningsgraden undersökts? Basala deskriptiva data är lika pålitliga som journalhandlingarna eftersom operationsberättelserna från ingreppen genereras ur de data som matas in i registret. Primärt lyckande relaterar tämligen väl till patientbeskriven förbättring vid uppföljningen för de diagnoser där primärt lyckandevariabeln är bedömbar. Likaså är det uppenbart att primärt lyckande inte relaterar till sent patientskattat välmående för ablation av förmaksflimmer, där det sedan tidigare är känt att operatörbedömt primärt lyckande är av tveksamt värde. Komplikationsförekomsten är med stor sannolikhet underrapporterad, indikation på detta är att antalet rapporterade komplikationer skiljer till stor och varierande del från patienternas redogörelse för problem för vilka de i efterhand har sökt sjukvården och som de själva tror har med ingreppet att göra.

10 Beträffande protokollen för patientrapporterade symptom så har validitetsdata publicerats i vetenskaplig litteratur rörande ASTA resp U22 (i det sistnämnda ingår det nuvarande nationella protokollets frågor). Register i andra länder Registret används i andra länder / planer finns på användning i andra länder Svar: Nej Beskriv kortfattat dess omfattning och på vilket sätt. Kommentar till ovanstående frågor Centrala databasen får i nuläget data online från ett centrum. Utveckling pågår vid UCR men siffror för innevarande 2013 kommer fortfarande att att vara tillgängliga först när sammandrag görs våren Steg 7 - Mått Bakgrundsdata Ange de viktigaste demografiska data som samlas i registret för att karaktärisera deltagande individer. Vilka data samlas i registret för att karaktärisera deltagande enheter? Individer: Kön, ålder Centra: Utförande elektrokardiologiskt centrum (ett av de 10 i landet). Centra karakteriseras utifrån sin volym, ingreppsprofil (diagnos,kön, ålder) och komplikationer. Dessa data redovisas i årsrapporten. Via separat årlig enkät inhämtas upplysningar om antalet aktiva abladörer vid enskilda centra samt det övergripande väntelisteläget. Processmått på kvalitet Ange de viktigaste processmåtten (max 10) och ge argument för val av just dessa. Har förändringar/utveckling skett av mått? Se tabellen 1.1 sid 3 i årsrapport för Måtten anges kumulerat för hela landet samt för enskilda centra. 1 Antal kateterablationer utförda på följande arytmidiagnoser: AVNRT (AV-nodal återkopplingstakykardi), förmaksfladder, förmakstakykardi (FAT/EAT), förmaksflimmer, His-ablation, WPW-syndromet, kammartakykardi (VT), kammarutlösta extraslag (VES). Subtyp av behandlad arytmi (förmaksflimmer, förmakstakykardi) 2 Köns- och åldersfördelning för patienter med respektive diagnos. 3 Genomlysningstid, stråldos DAP (röntgen) 4 Ingreppstid 5 Tid till uppföljning 6 Andel med medicinering, mot arytmi vid uppföljning 7 Andel ingrepp med uppföljning 8 Förmaksflimmer: antal ingrepp/patient, antal engångsablationer, antal flergångsablationer 9 Andelen korrekt kodade parametrar i landet och från respektive centrum. Svarsangivelser med 100% framgång och 0% komplikationer är ett observandum och antyder rapporteringsbrister, likaså den stora diskrepansen mellan förekomst av rapporterade komplikationer och andelen patienter som enl egen uppgift sökt sjukvården för något som de själva sätter i samband med ingreppet. Resultatmått

11 Ange de viktigaste resultatmåtten (max 10) och ge argument för val av just dessa. Har förändringar/utveckling skett av mått? 1. Primärt lyckande per diagnos nej/ja (per diagnos, per centrum). Primär operatörsbedömd lyckandefrekvens vid de diagnoser där denna låter sig definieras och är relevant för långtidsresultat (WPW, AVNRT, fladder), kumulerat för hela landet och uppdelat i enskilda centra, jämfört med mål specificerade av styrgruppen enligt gemensamma definitioner (samlade i en vitbok öppet tillgänglig på registrets websida). 2. Avvikande ogynnsamma händelser, antal (totalt, per händelsetyp, per tidsram, per diagnos, per centrum) 3. Allmänt välmående, NSR-skala Arytmisymptom, NSR-skala Arytmisymptom jämfört före ingreppet, NSR-skala Medicinering vid uppföljning, blodförtunnande, klass 7. Medicinering vid uppföljning, mot arytmi, nej/ja 8. Sjukvårdskonsumtion efter behandlingen, nivå 9. Andel primärt lyckade i landet och centrumvis 10. Totalmortalitet året efter ingreppet Innehåller registret professionsbedömda mått på patientens funktionsförmåga? Ja idag Funktionsmått ingår i det formulär som testas på flimmerpatienter; (ASTA; problematiskt dock att det är tämligen utförligt men inte besvarar andra väsentliga upplysningar). Det formulär som används på övriga patienter är delmängd av annat protokoll med publicerade valideringsmått (U22). Problemet här är att den centrala databasen saknar baslinjevärden. Innehåller registret patientrapporterade mått inom något av följande områden? EQ-5D Nej SF36/RAND 36 Nej Annat generiskt instrument för hälsorelaterad livskvalitet Nej Sjukdomsspecifikt instrument för hälsorelaterad livskvalitet Planeras Formuläret ASTA vid förmaksflimmer används på prov idag, det relativt omfångsrika formuläret omfattar hälsorelaterad livskvalitet. Frågan är öppen om det ska användas framöver. Andra patientrapporterade utfall, exempelvis function, symptom Ja idag Såväl ASTA som det nationella registrets formulär innehåller frågor om patientens symptom vid arytmi Patienttillfredsställelse (nöjdhet med vården eller vårdens resultat) Ja idag Patientens tillfredsställelse med ingreppets resultat och omhändertagandet vid ingreppet, båda graderade Frågorna är beslutade men inte tekniskt implementerade och centrala data saknas ännu för dessa mått. Patientupplevelser, patienterfarenheter( frågor om vad som hänt under vårdtiden, t ex om information har givits, om väntetider, om möjligheten för patienten att vara delaktig) Nej Annat patientrapporterat mått Ja idag

12 Fråga om patienten uppsökt sjukvård i efterförloppet med anledning av problem som han förknippar med ingreppet. Beskriv hur det mäts och i vilken utsträckning (inkl datainsamlingsmetod och svarsfrekvens)? Uppföljningsformulär riktat till patienten 6-12 månader efter ett ingrepp Patientupplevda arytmisymptom och skillnad jämfört före ingreppet, skala Två frågor direkt riktade mot patientens tillfredsställelse med ingreppet: Hur nöjd är du med ditt tillstånd efter ingreppet? Väldigt missnöjd-väldigt nöjd, skala 0-10), Hur nöjd är du med omhändertagandet i samband med ingreppet? (Väldigt missnöjd-väldigt nöjd, skala 0-10) Patientfråga riktad mot komplikationer, att jämföras med komplikationsrapporteringen: Har du sökt sjukvård efter ingreppet för besvär som du relaterar till ingreppet? Svaret uppdelat i olika omhändertagandenivåer i sjukvården. Steg 8 - Datafångst Beskriv rutiner/flöden för datafångst och registrering till registret Beskriv gärna om användaren får stöd med förifyllnad av uppgifter, från registret och/eller från journalen. Beskriv gärna om uppgifterna först registreras i registret och därefter i journalen och om det finns uppgifter i registret som vanligtvis inte finns i journal. Ett centrum matar in via webform till online databas. Ingreppsrelaterad information registreras lokalt i direkt anslutning till ablationen. Utveckling att ansluta de lokala databaserna online till registrets databas är långt gången. I nuläget vidarelevereras det mesta av data fortfarande offline till en gemensam databas. Uppföljningsdata inhämtas dels via återbesök och återkoppling från hemorten till respektive behandlande centrum samt via utsändning av patientenkät. Dessa data registreras i samma databas som ablationsdata. Uppföljning av totalmortalitet på abladerade patienter i samband med produktion av årsrapporten. Uppskatta fördelning hur rapportering sker (i procent) Benämning Värde Webb 10% Filöverföring 0% Papper 0% Annat 90% Kommentar: Lokal registrering online mot lokal databas samt vid behov (årligen i samband med årsrapport) sammandrag till en central databas. I nuläget är alltså alla data lokalt omedelbart tillgängliga för analys medan riksdata är tillgängliga först efter sammandraget. Utveckling på UCR pågår av interface online mellan de lokala databaserna och det centrala registret. Förhoppningen är att funktionen ska vara på plats någon gång under Hur stor del (procent) av patienterna registreras Under vårdtillfället : 100% Inom en vecka : 0% Inom en månad : 0% I samband med vilken/vilka patientkontakter registreras data? Vid upprepade registreringar om samma individ; ange antal tillfällen och tidsintervall. Ingreppsrelaterad information i direkt anslutning till ingreppet. Uppföljningsdata via återbesök och/eller enkät enligt gemensamt uppföljningsprotokoll införs i respektive centrums databas. Vid sammanställningstillfälle överförs data till

13 centrala registret och "städas". Uppföljningsdata till ingreppet (6-12 mån efter ingreppet) matas likaså in i de perifera databaserna. Längre uppföljning än 1 år medför stor administrativ börda som praktiskt inte kan motiveras (patienterna har vid det laget återgått till inremitterande instans). Resultat på flera års sikt kan bedömas utifrån antalet förnyade ingrepp, ett mått som återspeglar andelen patienter med kvarstående arytmisymptom som kliniskt indikerar förnyat ingrepp. Kommentar till ovanstående frågor Ett system med webbaserad rapportering direkt till centrala databasen är nu utvecklat och används av ett centrum. Övriga centras krav är att kunna använda sina lokala databasinstanser. Utveckling av online förbindelse mellan lokala databaser och registrets centrala databas pågår (ej helt enkelt). Detta kommer framöver även centralt att ge snabb åtkomst till oediterade rådata. Beträffande överlevnadssiffror: Ingreppen är av den art att förekomst av all beräkningsbar statistik utöver enstaka tragiska dödsfall i samband med ingrepp - fallbeskrivningar - är mycket anmärkningsvärd. Registrets konstruktion fångar samtliga dödsfall i anslutning till ingreppen. Senare dödsfall: Överlevnadsdata i hela diagnosgrupper har i år gjorts i samband med årsrapportproduktionen och resulterat i en del intressanta upplysningar, se årsraporten för 2012 sid 58. Pågår arbete med att anpassa registrets variabler till nationella standarder? Exempelvis ensning av termer register emellan och/eller enligt Nationellt fackspråk. Inget pågående. Där ablationsregistret hanterar samma data som andra register (pacemakerregistret - typer av implantat), Auricula - klassning av förmaksflimmer) används samma terminologi. Steg 9 - Analys av registerdata Statistisk bearbetning och analys Beskriv hur registerdata analyseras på olika nivåer (aggregerat resp. lokalt, ålders- och könsspecifika data och tidsserier) och ange de viktigaste deskriptiva/analytiska utfallen. Ange exempel på utfall som är anmärkningsvärt positiva eller negativa. Förklara hur analysen utformas för att stödja lärande och förbättring i berörda verksamheter. Nya register: endast analysplan. Registret analyserar data i den centrala databasen, såväl aggregerat i landet som på enskilda centra. Samtliga rapporterade komplikationer värderas individuellt efter kontakt med rapporterande centrat och publiceras därefter öppet i årsrapporten. Möjlighet till viss prövning av konsistensen i data finns genom att relatera operatörskodade uppgifter från ingrepp till patientkodade uppgifter från uppföljningar. Vi har t ex belägg för det faktum att primärt lyckande vid flimmeringrepp (97%) inte relaterar till sen symptomeffekt (40% frihet från symptom). Vidare ser vi osäkerheten i komplikationsrapporteringen vilket stödjer behovet av en resurskrävande monitorering. De olika centra kan göra lokal analys i sina egna lokala databaser samt via utdrag från centrala databasen. Ange hur varierande sjukdomsgrad, case-mix, confounders etc. hanteras Antalet ingrepp samt ålders- och könsfördelning för de enskilda diagnoserna värderas för de enskilda centra. Möjlighet finns att fokusera på antalet ingrepp/miljon invånare vid resp centra, detta har gjorts för flimmerablation som är en komplex och resurskrävande ablation med komplikationer och relativt låg klinisk lyckandefrekvens. Vi har basala bakgrundsdata från enskilda centra (kön, ålder för resp diagnos). Populationerna kan jämföras m a p detta för enskilda ingreppsdiagnoser, om de är homogena i detta avseende och ingreppsfrekvensen/invånarantal inte skiljer stort så kommer det inte vara någon stor skillnad på case-mixen. Styrgruppen har beslutat om symptommätning i utgångsläget för att kunna få närmare centervis jämförelse av abladerade populationer (resurskrävande).

14 Steg 10 - Återföring och spridning av analysresultat Webbmodul för utdata Webbmodul för utdata som individuella kliniker kan använda för att se sina egna resultat när som helst finns Svar: Nej Kan en enhet / klinik jämföra sina egna resultat i webbmodulen Med riksgenomsnittet Svar: Nej Med andra jämförbara enheter Svar: Nej Mellan landsting och region Svar: Nej Med bästa enheter Svar: Nej Kommentarer till ovanstående fråga En tidigare webmodul presenterade registerdata online. Datasammandrag gjordes dock offline och webmodulens användning var begränsad. De flesta centra använder lokala databasinstanser och målet är att få dessa anslutna online till den centrala databasen. Utvecklingen av denna anslutning pågår. Först när detta är gjort blir det av intresse att göra uttag från en ny webmodul. Resultatrapporter till deltagande kliniker Resultatrapporter till deltagande kliniker skickas frekvent, dvs minst kvartalsvis Svar: Nej Könsuppdelad visning av data Data redovisas könsuppdelat i årsrapport eller motsvarande Svar: Ja Om inte, när införs könsuppdelad redovisning? Redovisning av resultatdata för identifierbara enheter/kliniker Resultatdata redovisas för identifierbara enheter/kliniker öppet - även för allmänheten - i årsrapporteringen Svar: Ja Om inte, när planeras öppen redovisning på enhets-/kliniknivå? Finns resultat riktat till patienter tillgängligt på webben? Resultat från registret finns tillgängligt för, och anpassat till, patienter (och närstående) på registrets webbplats Svar: Ja

15 Finns registerdata presenterat/sammanställt som stöd i dialogen med patienten? Registerdata finns presenterat/sammanställt på ett sätt som gör att det kan användas som stöd i dialogen med patienten vid vårdmötet Svar: Nej Data till öppna jämförelser i hälso- och sjukvården Registret har det senaste året bidragit med data till öppna jämförelser i hälso- och sjukvården Svar: Nej Var och när sker de professionella diskussionerna kring resultaten? På årsmötet och ev ytterligare registermöten, i samband med utskicket av årsrapporten, i de upprepade utskicken av nyhetsbrevet "Nytt" från registret samt feedback på detta, vid de föredrag som handlar om registret och resultaten därifrån. Beskriv eventuell övrig rapportering / återföring och analysresultat til registrerade enheter 1. Korrespondens och diskussion med enskilda centra angående komplikationer och resultat som avviker från det förväntade. 2. Årsrapport som publiceras öppet på registrets websida, laddas ned drygt 400 ggr (att jämföras med 40 direkta utövare av ingreppen). Övervägande positiv feedback har kommit från arytmologerna själva som från chefsnivån. 3. Återkommande nyhetsutskick från registerhållaren (hittills 7 utskick under 2013). Steg 11 - Verksamhetsutveckling/Förbättringsresultat På vilket sätt har och kan registerdata användas för verksamhetsutveckling och lokalt förbättringsarbete? Ge en beskrivning, med konkreta exempel, över hur registerdata kan och har använts för kliniskt förbättringsarbete, lärande och verksamhetsutveckling. * Resultat och komplikationer. I senuppföljningar noteras att stor andel patienter beskriver besvär trots primärt lyckade ablationer. De komplikationer som vi kan beskriva är färre än antalet patienter som vid senuppföljning anger att de har sökt sjukvården pga besvär som åtminstone de relaterar till ingreppet. Likaså ses i ingreppsstatistiken en ingreppstyp som vi vet ofta görs mot följdtillstånd efter tidigare ingrepp, samtidigt som dessa inte rapporteras in som komplikationer. Ett mörkertal finns alltså även här. * Vi visar att de resurskrävande flimmerablationerna är ett ingrepp som ger symptomförbättring men ofta behöver upprepas flera gånger. * Ett ofta angivet mått på samlad erfarenhet är antalet ingrepp/centrum. Ett intressantare mått är dock antal ingrepp/operatör även om detta är svårare att mäta. Vi har visat detta genom att relatera antal ingrepp/abladör på resp centrum till ett indirekt "centrumvis skicklighetsmått" (kvot rtg-genomlysningstid/ingreppstid, årsrapport för 2010 sid 36). * För de parametrar där vi har en central definition och mål jämförs registerdata med målen (kumulerat för landet och centrumvis). * Mortalitetsstatstik året efter ingrepp har givt en del ny information, se årsrapporten för 2012 sid 58 * Uppmärksamhet på aktiva abladörers antal och höga medelålder.

16 Vilka resultat har uppnåtts på lokal, regional och nationell nivå? Vad i vården har blivit bättre? Beskriv nytta och effekter av detta förbättringsarbete. De svenska resultaten för 2012 överskrider målen för primärt lyckande och ligger under målen för rtg-genomlysningstid och antalet totalblock vid AVNRT-ablationer (se närmare årsrapporten 2012). Andelen primärt lyckade ingrepp mot AVNRT, WPW och förmaksfladder är fortsatt hög. Stråldosangivelser visar att stråltiderna inte är avgörande för stråldosen utan tekniska faktorer är viktigare (bildfrekvens, inställning av apparaturen). Komplikationsfrekvensen visar genom åren en nedåtgående trend, framförallt för klassiska ablationer. Den mest komplexa ingreppsgruppen förmaksflimmer har rapporterad komplikationsfrekvens på 2.5% (årsrapport-12 sid 52). Detta är lätt sjunkande (2011: 2.7%, 2010: 2.9%, 2009: 3.3%). En underrapportering i Sverige är sannolik och analyseras i årsrapporten, samtidigt är vår registerkonstruktion robustare än generellt utomlands. Den stora retrospektiva internationella genomgången av över flimmeringrepp (Cappato et al) har tidigare rapporterat en incidens av allvarliga komplikationer på 6.0%. En jämförelse av volymer visar att det i Sverige 2012 utfördes 450 ablationer/miljon invånare (jfr 424 ifjol, årsrapport-12 sid 38). Antalet ingrepp fortsätter att öka. Finns det nationella riktlinjer eller andra måldokument på registrets område? Styrgruppen har enats kring rimliga definitioner av röntgentider och primärt lyckande för de vanliga ingreppen, komplikationer och satt upp nationella mål för dessa. Dessa definitioner ingår i ett publicerat "Definitionskodex" som ska fungera som stöd vid kodningen och grund för jämförbarhet mellan de enskilda centras data. Kodexet i form av ett Exceldokument finns på websidans öppna del för fri nedladdning. Har registret kvalitetsindikatorer kopplade till dessa riktlinjer? Ja. * Målvärden finns definierade för vissa variabler, se årsrapporten 2012 sid 21. * Komplikationsfrekvens definieras inte på absolut nivå (utom för en variabel). Komplikationstrenden följs dock genom åren (se Årsrapport 2012 sid 52). Vilka är de identifierade viktigaste förbättringsområdena inom vården kommande år? * Ökat antal ablationer mot förmaksflimmer med oförändrad eller minskad frekvens komplikationer (resursfråga) * Ökat antal ablationer mot kammartakykardi med oförändrad eller minskad frekvens komplikationer (resursfråga) bättre resultat vid båda dessa ingreppstyper (teknisk utveckling på området) * Ökad andel med uppföljningsdata * Första möjlighet till någon form av jämförelse mellan kateterablationer och kirurgiska ablationer vid förmaksflimmer (ligger något år i framtiden) Har registret satt vägledande målnivåer för förbättringsarbetet i vården under kommande år? Svar: Nej Lista de viktigaste

17 Användarundersökning hos deltagande verksamheter Gör registret någon användarunderökning hos deltagande verksamheter för att fånga upp verksamheternas syn på registrets funktionalitet? Svar: Ja Beskriv hur ni gått till väga och vilket resultat som framkommit Webbaserad enkät årligen samt i samband med styrgruppsmöten (vi är ju bara 10 centra, samtliga representerade i styrgruppen). Registrets inriktning och utformning bestäms med omröstning bland bland de deltagande centra. Centra har önskat utvecklingen av databas med webinmatning, liksom möjlighet att behålla sina lokala databaser och ansluta dem online. Utveckling pågår vid UCR. Centra har önskat flertal justeringar i uppföljningsrutiner, vilket effektueras. Ange andelen av deltagande verksamheter där registerdata används systematiskt i verksamhetschefernas stöd till förbättringsarbetet. 0 Kommentar Samtliga chefer för hjärtcentra/kardiologikliniker vid deltagande centra får årsrapporten (liksom ansvariga för arytmiverksamheten; de flesta av dessa ingår i styrgruppen). Registrets årsrapport utgör veterligt den enda rikstäckande statistiken på området och det är svårt att inte använda den som källdata inom området. Att ange en andel där dessa data dock används systematiskt låter sig dock inte göras-kunde lika gärna vara 100% som de angivna 0%. Steg 12 - Vetenskaplig produktion och innovation med stöd av registerdata Hur många förfrågningar om forskningsprojekt relaterade till registret har registret beviljat/tillstyrkt under 2012 samt 2013? 1 st Till hur många beviljade/tillstyrkta forskningsprojekt har ni lämnat ut data till under 2012 samt 2013? 1 st Hur många vetenskapliga artiklar som baseras på data från registret, har publicerats i vetenskaplig tidskrift/abstracts presenterats på nationell eller internationell vetenskaplig konferens under 2012 samt 2013? 0 st Förteckna vetenskapliga studier publicerade under det under 2012 respektive 2013 Abstracts från vetenskapliga konferenser/motsvarande anges endast om motsvarande inte finns publicerat på annat sätt. Ange om registret har forsknings/utvecklingssamarbete med läkemedels- / diagnostik- / medicinteknik-företag

18 Nej Steg 13 - Finansieringsbehov Totalt sökt belopp Ange belopp som ni väljer att söka :- 0:- Kostnader I år finns det möjlighet för register att ansöka om flerårsanslag (dock ej registerkandidater). Fyll då i budgeterad kostnad både för år 2014 och Specificera följande planerade kostnader för finansieringsbehovet i registret inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön. Förklaring till nedanstående delar: Med IT-relaterad drift avses: Kostnad som uppstår till följd av drift/utveckling/-underhåll av IT-system. Ex: Servermiljö, licenser, IT-utrustning etc. Med Administration/ koordination avses: Användarmöten, utbildning, resor, sekreterare etc. Registerledning Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön RC Kostnader för registerhållarens arvode för löpande arbete (jfr under kalenderåret timmar) :- 0:- Nej Registerhållarens arvode för arbete i samband med UCR utveckling :- 0:- Nej Administration/koordination Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön RC 2 möten :- 0:- Nej Statistik Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön RC Beräkningar på preliminära och slutliga årsdata, av registerhållare med ev externt stöd :- 0:- Nej Bearbetning av symtomformuläret ASTA (tänkt att göras externt, i Linköping som utvecklade formuläret) :- 0:- Nej IT Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön RC UCR årlig underhållskostnad och licenser :- 0:- Ja UCR utveckling av datauttag och rapporter 100 timmar :- 0:- Ja UCR utveckling av arytmikirurgsk modul 80 timmar :- 0:- Ja UCR utveckling av datadelning Auricula 80 timmar :- 0:- Ja Underhåll av websidan (görs internt inom registret) 7 000:- 0:- Nej Extern IT-konsult arbete centrala registrets interface mot perifera databaser :- 0:- Nej Extern IT-konsult anpassning av de perifera databaserna :- 0:- Nej Publicering samt årsrapport Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön RC Registerhållaren 50 timmar (posten brutits ut ur registerhållarens arvode) :- 0:- Nej Stöd från kompetenscentrum 20 timmar :- 0:- Ja Stöd från extern IT-konsult (manuellt datasammandrag från perifera databaser) :- 0:- Nej

19 Möten Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön RC 2 möten :- 0:- Nej Resor Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön RC Registerhållare och anlitade IT-konsulter, till möten oftast vid UCR, ev närliggande sammandrag (SRAK, Auricula) :- 0:- Nej Registercentrum Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön RC Förvaltningskostnader Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön RC Övrigt Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön RC On site monitorering 3 centra :- 0:- Nej Summering Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2014 Summa kostnader :- 0:- Varav kostnader mot RC :- 0:- Varav IT-relaterade kostnader :- 0:- Redovisning av annan finansiering av registerverksamheten Finansiering som ej utgår från SKL/Beslutsgruppen oavsett om den är beviljad, sökt eller planerad Finansiär Sökt belopp i kr. Beviljat belopp i kr. Inväntar beslut 0:- 0:- Motivering kring finansieringen Ange i punktform de viktigaste planerade aktiviteterna/förändringarna i registret. Ex. om registret ska webbaseras, förbättringsprojekt initieras, styrgrupp breddas etc. * Utveckling av central databas med web-interface via UCR pågår. Kostnaden för detta har tagits från extratilldelade medel 2012; av det totala anslaget för 2012 på 1.5 mkr har utvecklingen vid UCR hittills kostat SEK (har naturligtvis inkräktat på övriga registerärenden under året). Databasen med webmodul finns på plats. Integrationen av perifera databaser pågår (UCR:s värdering är att den till största delen är färdig men det ter sig klokt för registret att hålla resurser i beredskap för denna post). * Kommande viktig utveckling för vilken resurser sökes: Datauttag och rapportkonstruktion, moduler för arytmikirurgi och datadelning med Auricula. * Monitorering (när resurser och tid finns). * En resursmässigt svårvärderad post utgörs av en av styrgruppen önskad övergång till annat uppföljningformulär (ASTA) för vissa ablationer (förmaksflimmer). Protokollet är omfattande och bearbetningen är inte tänkt att göras inom registret utan i Linköping som har utvecklat protokollet.

20 Steg 14 - Ekonomisk redovisning av föregående år Kostnader föregående år Redovisa följande kostnader för registret inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön under föregående år. Registerledning, administration/koordination, statistik, IT, publicering samt årsrapport, möten, resor, kompetenscentrum förvaltningskostnader samt övriga poster. Förklaring till ovanstående delar: Med IT-relaterad drift avses: Kostnad som uppstår till följd av drift/utveckling/-underhåll av IT-system. Ex: Servermiljö, licenser, IT-utrustning etc. Med Administration/ koordination avses: Användarmöten, utbildning, resor, sekreterare etc. Registerledning Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2012 RC Kostnader för registerhållarens arvode :- Nej Administration/koordination Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2012 RC Sekreterarstöd vid 2 möten 6 000:- Nej Statistik Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2012 RC IT Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2012 RC datakonsult (Nordsoft, Christer Wredlert) :- Nej Serverkostnad :- Nej Start av databasutvecklingen vid UCR (den större delen av denna post hamnar under år 2013) :- Ja Kostnad för registerhållarens tjänstledighet 3 dagar i samband med utvecklingen vid UCR :- Nej Publicering samt årsrapport Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2012 RC Möten Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2012 RC årsmöte 4 288:- Nej höstmöte 3 560:- Nej Resor Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2012 RC Registerhållare 5 resor till UCR samt möte med gruppen för arytmikirurgi :- Nej Extern konsult (Christer Wredlert) 1 dags möte vid UCR 2 500:- Nej Registercentrum Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2012 RC Förvaltningskostnader Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2012 RC Övrigt Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2012 RC Summa kostnader :- Varav kostnader mot RC :-