EXEMPEL PÅ ANALYSER & JÄMFÖRELSER MED KPP-DATA. KPP Psykiatri 2015 MYCKET MER ÄN KOSTNAD PER PATIENT. KPP Psykiatri

Transkript

1 EXEMPEL PÅ ANALYSER & JÄMFÖRELSER MED KPP-DATA KPP Psykiatri 2015 MYCKET MER ÄN KOSTNAD PER PATIENT KPP Psykiatri

2 Förord Sedan 1999 pågår ett successivt införande av patientrelaterad kostnadsredovisning (KPP) i landstingens hälso- och sjukvård. Syftet är att få ett bättre underlag för uppföljning, styrning och effektivisering av vården. Sveriges Kommuner och Landsting stödjer aktivt landstingen i detta arbete. I dagsläget bidrar 16 landsting och regioner med data till den nationella KPP-databasen för den specialiserade somatiska vården. KPP-data för psykiatri har samlats in sedan 2004 och omfattar idag 12 landsting/regioner. Denna rapport är en uppföljning till de rapporter som publicerades år 2012, 2014 och 2015 och ger exempel på analyser som kan vara till nytta vid verksamhetsutveckling, förbättringsarbete och resursfördelning inom psykiatrin. Vår förhoppning är att rapporten ska öka intresset för patientrelaterad kostnadsredovisning inom psykiatrin och stimulera till införande och användning i landsting och regioner. Denna rapport har författats av Bengt André konsult vid Sveriges Kommuner och Landsting i samarbete med handläggarna Jenny Sandgren och Leif Lundstedt. Stockholm i december 2016 Peter Fitger Avdelningen för ekonomi och styrning Statistiksektionen KPP Psykiatri

3 Innehåll Sammanfattning... 4 Inledning... 6 Bakgrund...6 Syfte och mål...6 Vad är KPP?...6 Beskrivning av de verksamheter som arbetar med KPP för psykiatri...7 Metod och avgränsning Metod Urval Avgränsningar Begrepp/termer, grupperingar och beräkningsmetoder...9 Resultat Översikt Övergripande resultat på för dem allmänna vuxenpsykiatrin Kostnadskvalitet samt diagnos- och åtgärdsregistrering Fördelning av sluten och öppen vård Diagnosgruppering Yrkeskategorier i öppen vård Kostnadsytterfallsberäkning i slutenvård Tidsserier Utvecklingen av antal vårdkontakter i den slutna och öppna vården Utveckling av kostnadsläget Utvecklingen av vårddagar och besök Kostnad per invånare Patienter, besök och vårddagar per 1000 invånare Utveckling av ett urval av diagnosgrupper Utveckling av diagnosgruppen bipolära och övriga förstämningssyndrom Utveckling av neuropsykiatri Vårdepisodsbeskrivningar Definition Användningsområden Episodgruppering Episodgrupperna - en resultatöversikt Episodgrupp A - vård enbart under Episodgrupp D - pågående vård, samtliga år Episodgrupp C vad hände med dessa patienter? Bilaga Sammandrag av vuxenpsykiatrin per landsting/region (9 st) och vårdform Bilaga Diagnosgruppering i KPP Psykiatri KPP Psykiatri

4 Sammanfattning SKL driver ett arbete med att stödja och följa upp införandet av patientrelaterad kostnadsredovisning i sjukvården. Systemet benämns Kostnad per patient - KPP och innebär att kostnaden beräknas för varje individuell vårdkontakt. Psykiatridata har samlats in till den nationella KPP-databasen sedan Den här rapporten använder sig av information från åren 2012 till Tolv landsting/regioner medverkar i rapporten. Dessa är Norrbotten, Västernorrland, Gävleborg, Värmland, Uppsala, Västmanland, Östergötland, Kalmar, Halland, Västra Götaland, Sörmland samt Västerbotten (endast slutenvård). I avsnitten rörande tidsserier och vårdepisoder är inte alla landsting representerade eftersom en del landsting inte deltagit under hela perioden, alternativt ändrat kodnyckel för kryptering av patientens personnummer. I rapporten har hänsyn tagits till skillnader i organisation och utbud genom att barn- och ungdomspsykiatri (BUP) samt rättspsykiatri har exkluderats vid jämförelserna. Även vårdkontakter avseende personer under 18 år har exkluderats. Det totala invånarantalet som berörs i rapporten är drygt 3,9 miljoner invånare, 18 år och äldre, vilket motsvarar ungefär 49,7 procent av Sveriges vuxna befolkning. Vuxenpsykiatrins totala summa vårdkostnader som redovisas på patientnivå i denna rapport för 2015 är cirka 7,2 miljarder kronor och omfattar ca patienter. Mellan landstingen finns kvalitetsskillnader i registreringen av diagnoser, åtgärder och indirekta vårdkontakter. Största bortfallet av diagnoser förekommer för patienter med få vårdkontakter i enbart öppenvård. Då indirekta vårdkontakter utgör en stor del av kontakterna i en del landsting bör de nationella anvisningarna förtydligas kring vilka vårdkontakter som ska räknas samt hur diagnos- och åtgärdsregistrering bör ske. Kostnaden per patient varierar det från kronor i Östergötland till kronor i Uppsala. Kostnadsskillnader kan främst förklaras av höga kostnader för slutenvård med undantag för Norrbotten där kostnaderna för öppenvården är relativt höga. En majoritet av patienterna (84 %) vårdades enbart inom den öppna vården. Endast 3 % av patienterna vårdades inom slutenvården utan att även ha haft någon öppenvårdskontakt under Att vissa patienter enbart förekommer i slutenvård kan till viss del förklaras av det förekommer privat psykiatrisk öppenvård som inte redovisas till den nationella KPP-databasen. Hur resurserna fördelas mellan öppen- och slutenvård varierar mellan landstingen. I Värmland läggs 36 % av resurserna på sluten vård. Motsvarande siffra för Uppsala är 53 %. De flesta besöken sker hos sjuksköterskor (35 %). Här varierar andelen mellan 26 % (Norrbotten) och 39 % (VGR och Västmanland). 19 % av alla besök inom vuxenpsykiatrin är hos läkare och här har Västra Götalandsregionen den lägsta andelen (16,7 %). Patienterna har i rapporten delats in i diagnosgrupper, där en individ endast kan tillhöra en diagnosgrupp (se bilaga 2). Fördelning mellan olika diagnosgrupper skiljer sig åt mellan landstingen. De vanligaste förekommande diagnosgrupperna är ångestsyndrom, bipolära och övriga förstämningssyndrom samt neuropsykiatriska diagnoser. En trimning av data har gjorts enligt samma metod för ytterfallsberäkningar som görs för den somatiska vården. De flesta ytterfallen förekommer i Värmland 7,7 % i jämförelse med Gävleborg 2 %. En vidare diskussion behöver ske om någon annan metod är lämpligare för psykiatri. I redovisningen av tidsserier ingår nio landsting. Flertalet landsting uppvisar en ökning av antalet vårdtillfällen under perioden, särskilt tydligt är detta i Uppsala mellan åren KPP Psykiatri

5 I Norrbotten, Halland, Östergötland och Norrbotten ligger antalet slutenvårdstillfällen på ungefär samma nivåer under hela perioden. Kostnadsutvecklingen totalt för perioden uppgår till 21,5 % i löpande priser (667 mkr). Detta bör då sättas i relation till det ökande antalet patienter (+14,5%) och den allmänna kostnadsökningen (+7,7 %, LPIK alt. +7,2 % VPI). Kostnadsutveckling är något högre i öppenvården (+24 %) än inom slutenvården (+20 %). Ökningen av antalet patienter är betydligt högre i öppenvården jämfört med slutenvården (+15 % jmf 4,5 %). Tittar man på kostnaden per patient, totalt (sv+öv) uppgår ökningstakten för hela perioden till 6 % vilket då faller ut med +18 % på slutenvård och med +4 % på öppenvården. Inom vissa diagnosgrupper har antalet patienter ökat. Detta gäller främst neuropsykiatri samt bipolära/övr. förstämningssyndrom. Dessa två grupper har ökat med 47 % respektive 9 % under tiden I redovisningen av vårdepisoder har åtta landsting medverkat. Den största andelen av patienterna (50 %) återfinns i grupperna D och E där vården har varit pågående under hela episoden Av dessa har 5 % bara ett eller två öppenvårdsbesök per år. Flertalet patienter finns i diagnosgrupperna ångestsyndrom, övriga förstämningssyndrom och neuropsykiatri (54 %). Patienter som lider av ångestsyndrom förekommer mest i episodgrupperna A och B medan neuropsykiatripatienter mest finns i episodgrupperna D och E. I grupp A (påbörjade och avslutade patienter 2014) återfinns 16,4 % och utav dessa har 46,4 % av patienterna enbart ett fysiskt besök. Det kan vara av intresse att studera hur patienter rör sig mellan olika episodgrupper främst gäller detta patienter i grupp C. Rapporten visar att 34,8 % av patienterna i episodgrupp C avslutas och att 57,4 % övergår till grupp D för fortsatt vård. Nästan 8 % övergick till gruppen med pågående vård med max två besök per år. Allmänt finns en hel del skillnader i kostnader, produktion och konsumtion mellan landsting/regioner. Dessa skillnader kan inte enbart förklaras av utbud och organisation utan hänsyn måste även tas till demografi och socioekonomiska förhållanden. Inom psykiatrin finns många studier som visar på en högre efterfrågan, det vill säga högre prevalens i storstadsregioner. Detta gäller främst inom områden med en sämre socioekonomisk situation. Därför kan inte några direkta slutsatser dras utifrån de jämförelser som görs. En annan orsak till skillnader kan vara glesbygdsområden med stora avstånd mellan patienterna och den öppna psykiatriska vården. KPP utgör ett bra verktyg för att beskriva kostnader per patient. Kostnader kan relateras till samtliga variabler. Kvaliteten i kostnadsredovisningarna kan ses som relativt god, men ett fortsatt arbete med metodiken är nödvändig. Genom att kostnaderna kan relateras till samtliga variabler finns stora möjligheter till att göra fördjupade analyser. KPP metoden utvecklas och förfinas kontinuerligt. Detta arbete sker inom ramen för SKL:s ordinarie verksamhet i samverkan med landstingen och Socialstyrelsen. KPP Psykiatri

6 Inledning Bakgrund Syfte och mål Ansatsen i den här rapporten är att beskriva konsumtionen av psykiatrin för tolv landsting både på en övergripande nivå men också göra jämförelser mellan olika landsting. Ett annat steg i rapporten är att redovisa några variabler i tidsserier för nio landsting. Det tredje steget är en redovisning på vårdepisodsnivå för sju landsting. Anledningen till att dessa avsnitt inte omfattar alla landsting är att övriga landsting inte deltagit i KPP psykiatri i tillräckligt många år. Rapporten ska försöka belysa frågeställningar kring: Vad kostar vården Var vårdas patienten (öppen- & slutenvård) Vilken vård får olika patientgrupper Hur ser vårdkonsumtionen ut i ett befolkningsperspektiv Hur kan man följa/beskriva vårdprocesser Målsättningen är att kunna beskriva ovanstående frågeställningar så att det stödjer verksamhetsledningens behov av uppföljning för att kunna styra, leda och förbättra verksamheten. Målsättningen är också att det ska stimulera till fördjupningar på lokal nivå. Inom psykiatrin är det viktigt att kunna beskriva verksamheten med utgångspunkt från individdata, vilket är förutsättningen för att få en bild över de olika behandlingsprocesserna. Vad är KPP? Kostnad per patient eller patientrelaterad kostnadsredovisning är en metod för att beräkna sjukvårdsproducentens kostnad för varje enskild vårdkontakt. SKL har i samråd med landsting/regioner och Socialstyrelsen tagit fram nationella anvisningar för vilket kostnadsunderlag som ska vara utgångspunkt samt vilka beräknings-, matchnings- och redovisningsprinciper som gäller (se Nationella KPP-principer på SKL: s webbplats). SKL stödjer införandet av KPP med informationsinsatser och expertiskunskap. I dagsläget arbetar samtliga regioner och landsting utom Gotland med att införa KPP-system inom hälso- och sjukvårdsområdet. KPP-metoden innebär att kostnaderna bryts ner så att de kan knytas till varje vårdkontakt och patient. Vissa kostnader, som kostnader för forskning, utbildning, politiker, ambulansverksamhet, receptförskrivna läkemedel och köpt vård ingår inte i beräkningarna. All information är individbaserad, det vill säga patienten är kostnadsbärare vilket gör att uppföljningen är processorienterad och organisationsoberoende. Modellen utgår från att vårdkontaktens kostnader kalkyleras på lägsta nivå (klin/mott). Kostnaden aggregeras sedan uppåt, bottom-up-metod, för att bilda sjukhusets bruttokostnad. Befintlig information i journal- och patientadministrativa system används varför mycket lite kompletterande registrering krävs. Förutom information kring kostnader finns i KPP även information om patientens kön, ålder och hemort, var patienten vårdats samt vilka diagnoser som föranlett vårdkontakten och vilka insatser/ åtgärder som utförts. Informationen i KPP möjliggör därmed studier av vården utifrån ett patientperspektiv vilket öppnar för jämförelser av resursfördelningen mellan sluten- & öppenvård, olika patientgrupper, kön, geografiska områden m.m. KPP Psykiatri

7 Beskrivning av de verksamheter som arbetar med KPP för psykiatri I nuläget har SKL fått in KPP-data från ca en tredjedel av den samlade specialiserade psykiatriska öppenvården och ungefär 40 % av all psykiatrisk slutenvård. Uppgifterna är framtagna utifrån en jämförelse med den verksamhetsstatistik (VI2000) som SKL årligen samlar in. I tabellen nedan återfinns en sammanfattning av samtliga vårdkontakter som inkommit till SKL för 2015 från de 12 landsting/regioner som arbetar med KPP-data avseende sin förvaltningsdrivna specialiserad psykiatrisk vård. Redovisningen nedan inkluderar vuxenpsykiatri, barn- och ungdomspsykiatri och rättspsykiatri. Tabell 1 Vårdtillfällen och besök per landsting i SKL:s KPP-databas för hela psykiatrin 2015 Landsting/ region Antal slutenvårds tillfällen Antal besök Total-kostnad (mkr) Uppsala Sörmland Östergötland Kalmar Halland Västra Götaland Värmland Västmanland Gävleborg Västernorrland Västerbotten Norrbotten Totalt Uppgifterna är inklusive indirekta kontakter, BUP, Rättspsykiatri och patienter under 18.år Vårdkontakter under kostnadsgränsen ingår ej. KPP Psykiatri

8 KAPITEL 1 Metod och avgränsning 1.1 Metod Vi använder systematiskt KPP-databasen för att försöka komma till ökad klarhet om varför det finns skillnader samt om man kan uttala sig om kvalitet i vården. Löpande priser har använt vid alla jämförelser, dvs. inga försök har gjorts för att justera för prisökningar med konsument- eller landstingsprisindex. Rapporten ger exempel på hur man kan söka svar på följande frågor: 1.2 Urval Vad kostar respektive patient? Hur fördelar sig vårdtillfällen, vårddagar och besök för olika sjukdomsgrupper och totalt? Hur är fördelningen ut mellan män och kvinnor? Hur ser psykiatripatienternas vårdkonsumtion ut över tid? Är det skillnader i antal patienter per 1000 invånare mellan landsting? Tolv landsting/regioner medverkar i rapportens kapitel 2 Resultat. Det är Norrbotten, Västerbotten (SV), Västernorrland, Gävleborg, Värmland, Uppsala, Västmanland, Östergötland, Kalmar, Halland, Västra Götaland och Sörmland. I kapitel 3, som handlar om tidsserier, medverkar inte Västra Götaland, Västerbotten och Sörmland utan endast de nio landsting/regioner som levererat komplett data för perioden I kapitel 4, som handlar om vårdepisoder medverkar endast de åtta landsting där det finns fullständiga KPP-data för hela perioden och där man använt samma kryptering för individer över alla år. Dessa är Norrbotten, Västernorrland, Uppsala, Västmanland, Östergötland, Halland, Gävleborg och Kalmar. 1.3 Avgränsningar Endast vuxna patienter redovisas (>17 år) i jämförelserna. Rättspsykiatrin har exkluderats i jämförelserna. BUP-kliniker exkluderats i samtliga diagram, utom det som rör KPP Psykiatri

9 utveckling av neuropsykiatri per landsting. I de fall BUP och patienter som ej fyllt 18 ingår, så framgår det av diagrambeskrivningen. Utomlänspatienter ingår inte i det kapitel som rör vårdepisodbeskrivningar och inte heller i de befolkningsrelaterade diagrammen. De ingår i övriga redovisningar, om inte annat anges i diagrammet eller tabellen. Rensning har skett i det ursprungliga data som inkommit till SKL med hänsyn till: Poster med extremt låga kostnader (SV, ÖV) har exkluderats i rapporten. Minimigränsen för ett slutenvårdstillfälle har satts till kronor eller om kostnaden per vårddag understiger kronor. När det gäller öppenvården har gruppbesök under 100 kronor och övriga besök under 200 kronor exkluderats. Vårdhändelser som saknar huvuddiagnos ingår i alla analyser. Vid diagnosgrupperingen hämtas diagnosen från någon annan av patientens eventuella vårdkontakter. Indirekta kontakter ingår i samtliga tabeller och diagram Kostnadsytterfallsgränser per DRG i slutenvård har beräknats enligt kvartilmetoden och redovisas under kapitel 2 (vårdkontakter med extremt höga kostnader inom resp. DRG). 1.4 Begrepp/termer, grupperingar och beräkningsmetoder Patienterna har delats in i diagnosgrupper baserade på huvuddiagnos. Indelningen följer i princip den gruppering av psykiatriska diagnoser ( Lf-grupper ) som dåvarande Landstingsförbundet tog fram Patienterna har först klassats i Lf-grupper vilka sedan samlats i tolv diagnosgrupper och tre övrigt-grupper. Vid indelningen har psykiatriska diagnoser fått företräde framför somatiska och slutenvårdsdiagnoser har fått företräde över öppenvårdsdiagnoser. Därefter har datum varit utslagsgivande det senaste utskrivnings- eller besöksdatumet har fått företräde. Varje individuell patient förekommer bara en gång i en av grupperna. I episodkapitlet gäller diagnosindelningen hela perioden , i kapitlet om tidsserier gäller diagnosindelningen per patient och år (en individuell patient kan alltså hamna i olika diagnosgrupper olika år). Begreppet landsting avser i denna rapport både landsting och regioner. KPP Psykiatri

10 KAPITEL 2 Resultat 2015 I detta kapitel redovisas uppgifter kring den allmänpsykiatriska vården för vuxna för år 2015 ur ett antal olika perspektiv. er finns under respektive tabell/graf för att vägleda läsare till eventuellt avvikande eller likformiga värden. 2.1 Översikt Det totala invånarantalet som berörs i rapporten är drygt 3,9 miljoner invånare, 18 år och äldre, vilket motsvarar ungefär 49,7 procent av Sveriges befolkning. Den totala summan vårdkostnader som redovisas på patientnivå i denna rapport för 2015 är cirka 7,2 miljarder kronor och omfattar ca patienter. KPP Psykiatri

11 2.2 Övergripande resultat på för dem allmänna vuxenpsykiatrin Tabell 2 Antal, kostnader, medelvårdtid och andel indirekta besök per landsting Uppgifterna är exklusive BUP, Rättspsykiatri och patienter under 18 år. Vårdkontakter under kostnadsgräns ingår ej. Landsting/ region Antal patienter Kostnad per patient Kostnadindex per patient Andel Slutenvårdskostnad % Antal vårdtillfällen Vtf per patient Dagar per patient Antal besök 1 Besök per patient Andel Indir. kontakt % 2 Uppsala kr % , ,7 8,7 % Sörmland * kr % , ,5 0 % Östergötland kr % , ,7 13,7 % Kalmar kr % , ,2 0 % Halland kr % , ,2 0 % Västra Götaland * kr % , ,7 0 % Värmland kr % , ,7 0,5 % Västmanland kr % , ,3 0 % Gävleborg kr % , ,3 4,1 % Västernorrland kr % , ,6 7,8 % Västerbotten * , Norrbotten kr % , ,6 0 % Totalt kr % , ,9 2,8 % *) Dessa tre landsting har ej lämnat tillräckligt med data för att vara med i kapitlen om tidsserier och episoder. ) Värmland har ändrat sin kryptering för patientens löpnummer 2015 varför vi inte längre kan följa individer bakåt i tiden. Därmed kan de inte vara med i episodsredovisningen (Kapitel 4). Kostnadsmässigt ligger Uppsala högst medan Östergötland uppvisar den lägsta kostnaden per patient. Uppsala har även flest antal slutenvårdstillfällen per patient, flest antal slutenvårdsdagar per patient, samt den näst högsta andelen kostnad för slutenvård. Västernorrland lägger den högsta andelen av totalkostnaden på slutenvård (55 %). Värmland är det landsting som lägger den största andel av sina resurser på sin öppenvårdsverksamhet. Halland har minst antal besök per patient. När det gäller hur man registrerar och kostnadsberäkningar indirekta kontakter finns stora skillnader mellan landstingen/regionerna. Östergötland, Uppsala och Västernorrland har relativt stora volymer av indirekta kontakter medan Sörmland, Kalmar, Halland, Västra Götaland, Västmanland och Norrbotten inte alls har några kontakter av denna typ. 1 inkl. indirekta kontakter 2 Med indirekta kontakter menas kontakter via telefon/brev/mail vilka ersätter ett besök och där innehållet är av mer kvalificerad karaktär. Kontakten ska ha antecknats i patientens journal. KPP Psykiatri

12 2.3 Kostnadskvalitet samt diagnos- och åtgärdsregistrering Tabell 3: Andel vårdtillfällen/besök med kostnad över kostnadsgränsen, huvud-diagnos, bidiagnos och minst en åtgärd. Uppgifterna är exklusive BUP, Rättspsykiatri och patienter under 18 år. För slutenvård ingår endast avslutade vårdtillfällen. % Landsting/ Region Med kostnad över min. kostnadsgränsen SLUTENVÅRDEN andel vårdtillfällen som har huvuddiagnos med minst en bidiagnos som har minst en åtgärdskod Med kostnad över min. kostnadsgränsen ÖPPENVÅRDEN andel besök som har huvuddiagnos med minst en bidiagnos som har minst en åtgärdskod 3 Uppsala 99,0 % 99,9 % 65,7 % 87,2 % 97,7 % 26,6 % 12,3 % 20,0 % Sörmland 99,8 % 99,7 % 30,3 % 99,1 % 100 % 73,4 % 10,2 % 71,8 % Östergötland 98,9 % 100,0 % 47,2 % 83,8 % 79,7 % 84,3 % 21,2 % 80,8% Kalmar 100,0 % 96,4 % 50,8 % 85,8 % 99,8 % 76,8 % 27,1 % 67,9 % Halland 100,0 % 97,7 % 64,0 % 90,5 % 99,9 % 96,3 % 20,4 % 91,8 % Västra Götaland 99,6 % 99,6 % 39,5 % 83,7 % 99,7 % 98,4 % 19,8 % 90,9 % Värmland 99,5 % 98,8 % 78,5 % 94,3 % 100 % 96,8 % 37,5 % 86,0 % Västmanland 100,0 % 98,6 % 39,0 % 95,7 % 100 % 84,7 % 19,5 % 83,5 % Gävleborg 100,0 % 99,9 % 47,8 % 64,7 % 84,1 % 99,7 % 30,2 % 73,4 % Västernorrland 100,0 % 85,2 % 35,9 % 72,3 % 100 % 97,6 % 12,8 % 52,3 % Västerbotten 98,1 % 99,9 % 54,0 % 68,6 % Norrbotten 100,0 % 97,5 % 50,2 % 82,2 % 98,7 % 97,0 % 35,1 % 73,5 % Totalt 99,5 % 98,3 % 46,9 % 83,7 % 95,9 % 87,0 % 21,4 % 77,0 % Kostnadsgränser: Öppenvård: Gruppbesök <100 kronor, Övriga besök <200 kronor Slutenvård: Vårdtillfällen < kr eller <1300 kr dag. BUP, rättspsyk samt patienter under 18 ingår ej. Vårdkontakter under kostnads-gränser har rensats bort ur övriga diagram och tabeller. Västernorrland har en stor andel slutenvårdstillfällen som saknar huvuddiagnos (15 %). Värmland registrerar mest bidiagnoser medan Sörmland endast har bidiagnos på 30 % av sina slutenvårdstillfällen. När det gäller åtgärdsregistrering i slutenvård har endast 65 % av vårdtillfällena i Gävleborg beskrivits med vilka åtgärder som genomförts. Diagnosregistrering i öppenvård gör endast läkarna i Uppsala, därför de låga siffrorna här. Tittar man på enbart läkarkontakter i Uppsala så registreras huvuddiagnos på 98 % av fallen. Inom den öppna vården har Östergötland och Gävleborg relativt många kontakter som har orimligt låga kostnader och därmed inte tas in i den nationella databasen. I Östergötland är 98 % av besöken med låg kostnad indirekta kontakter. Motsvarande siffra för Gävleborg är 75 %. 3 Åtgärdskoder som börjar på XS9 (yrkeskod, besökstyp) ingår ej i beräkningen KPP Psykiatri

13 Tabell 4: Av de indirekta öppenvårdskontakter andel med kostnad över kostnadsgränsen och andel indirekta kontakter som har huvuddiagnos. Avser endast andelar av de indirekta kontakterna (%) Landsting med kostnad över kostngräns som har huvuddiagnos Uppsala 92,0 37,7 Östergötland 35,6 68,1 Värmland 100,0 92,8 Gävleborg 22,4 99,9 Västernorrland 100,0 80,8 Totalt 43,9 71,0 Gävleborg och Östergötland har en stor andel indirekta kontakter med orimligt låg kostnad. I Uppsala saknar många indirekta kontakter diagnos vilket som tidigare nämnts beror på att endast läkarkontakter diagnossätts. 2.4 Fördelning av sluten och öppen vård Diagram 1 Andel patienter per vårdform och per landsting/region Uppgifterna är exklusive utomlänspatienter. Uppgifterna är exklusive BUP, Rättspsykiatri och patienter under 18 år. Värmland, Östergötland och Västmanland har flest patienter som enbart har öppenvårdskontakter. Västra Götalandsregionen har störst andel patienter som endast konsumerar slutenvård. Hänsyn måste här tas till hur mycket privat psykiatrisk öppenvård som bedrivs i landstinget/regionen. KPP Psykiatri

14 Diagnosgrupp Organiska psykosyndrom 2.5 Diagnosgruppering Tabell 5: Andel patienter per diagnosgrupp och landsting/region (%) Patienterna har delats in i diagnosgrupper baserat på huvuddiagnos (se bilaga 2). En individuell patient kan bara räknas till en diagnosgrupp. Uppgifterna är exklusive BUP, Rättspsykiatri och patienter under 18 år. Kalmar Halland VGR Landsting/region Uppsala Sörmland Östergötland Värmland Västmanl Gävleborg Västernorrl Norrbott 1,2 0,8 0,7 0,7 4,4 3,7 0,6 0,6 0,7 1,2 1,0 2,0 Missbruk 9,9 10,3 11,0 6,9 6,1 13,9 6,8 8,2 5,4 7,4 7,6 10,1 Schizofreni 4,1 4,3 3,6 3,4 3,3 4,3 2,9 5,2 5,4 3,8 6,0 4,1 Övriga psykotiska syndrom 4,0 5,0 3,8 3,9 4,2 5,8 3,7 6,2 4,6 5,1 5,4 4,9 Bipolära syndrom 9,4 9,3 7,2 6,8 11,1 9,0 7,4 8,5 14,0 9,0 14,0 9,3 Övriga förstämningssyndrom 14,2 15,4 13,6 15,9 14,3 13,3 13,1 13,8 16,5 19,3 16,3 14,4 Ångestsyndrom 17,0 23,5 15,0 30,1 15,6 16,4 32,1 20,0 17,4 23,9 17,1 19,4 Ätstörningar 1,4 1,4 1,1 0,6 2,1 1,3 1,1 0,4 0,4 1,3 1,0 1,2 Mental retardation 0,6 1,1 0,9 0,8 1,1 1,3 0,8 1,5 1,0 0,8 0,6 1,0 Utvecklingsavvikelser 0,5 2,0 0,5 0,5 3,8 4,5 1,9 1,5 1,4 2,1 5,0 2,6 Neuropsykiatri 14,5 12,6 15,1 17,7 19,3 10,0 19,0 15,6 20,7 13,7 16,1 14,2 Personlighetsstörning ar Övriga psykiatriska diagnoser 2,1 3,5 3,0 2,3 3,1 3,6 1,8 2,7 3,4 2,8 2,1 3,0 2,7 1,5 1,3 0,7 0,3 0,6 0,7 0,4 0,6 1,4 1,8 1,0 Övriga diagnoser 5,1 7,5 8,5 5,0 9,8 10,4 7,0 11,2 8,7 6,8 5,2 8,4 Huvuddiagnos saknas 13,4 1,9 14,7 4,8 1,3 1,8 1,1 4,0 0 1,6 0,8 4,2 Summa % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % Totalt antal patienter Tabellen visar ganska stora variationer av patientsammansättning. Hänsyn måste tas till gruppen Huvuddiagnos saknas eftersom olika rutiner finns för diagnosregistrering i öppenvård, exempelvis i Uppsala där enbart läkare registrerar diagnos samt i Östergötland som har en stor andel indirekta kontakter där diagnos inte har registrerats. Neuropsykiatriska diagnoser varierar mellan områdena vilket kan bero på att det är en relativt ny grupp av diagnoser och att det råder olika praxis för diagnossättning. När det gäller organiska syndrom och missbruk kan skillnader bero på rent organisatoriska orsaker ex vis hur samverkan ser ut mellan psykiatri, primärvård och kommunal verksamhet. Inom psykosområdet finns en del skillnader. I vissa redovisningar i denna rapport har vi slagit ihop grupperna Schizofreni och Övriga psykoser samt Bipolära syndrom och Övriga förstämningssyndrom, eftersom skillnader kan bero på diagnospraxis. Totalt KPP Psykiatri

15 2.6 Yrkeskategorier i öppenvård Tabell 6: Andel vårdkontakter i öppenvård per yrkeskategori och landsting/region (%) Uppgifterna är exklusive BUP, rättspsykiatri och patienter under 18 år. Indirekta kontakter ingår. Yrkeskategori Landsting/region U-sala Sörml Ö-götl Kalmar Hall VGR Värml Västmanl Gävleb Vnorrl N- bott Totalt Arbetsterapeut 1,7 6,3 4,9 1,4 2,6 4,2 3,2 2,4 1,0 1,9 5,2 3,5 Kurator 6,9 3,0 8,2 7,9 10,3 9,7 15,1 9,6 10,2 12,4 14,1 9,5 Läkare 25,7 18,5 21,5 17,9 21,5 15,7 19,8 19,0 21,7 20,8 18,1 19,0 Psykolog 22,8 10,9 11,9 20,6 17,7 18,4 12,9 15,5 11,9 19,2 12,6 16,4 Sjukgymnast 0,3 0,6 2,7 0,5 1,5 3,2 3,6 2,4 0,5 0,2 2,4 2,1 Sjuksköterska 30,4 28,3 29,1 30,8 39,4 39,5 34,6 39,4 37,8 36,5 26,0 35,2 Skötare 10,9 9,0 20,9 19,4 3,2 7,1 6,3 9,6 15,3 8,2 16,0 10,8 Övriga vårdgivare 1,4 23,3 0,9 1,4 3,7 2,3 4,5 2,1 1,6 0,8 5,5 3,5 Totalt antal De flesta besöken sker hos sjuksköterskor (35 %). Här varierar andelen mellan 26 % (Norrbotten) och 39 % (VGR och Västmanland). 19 % av alla inom besök inom vuxenpsykiatrin är hos läkare och här har Västra Götalandsregionen den lägsta andelen (16,7%). Tabell 7: Andel patienter i öppenvård som haft minst ett läkarbesök per landsting/region. Uppgifterna är exklusive BUP, rättspsykiatri och patienter under 18 år. Indirekta kontakter ingår. Landsting Andel Uppsala 86.2% Sörmland 85.6% Östergötland 83.3% Kalmar 80.5% Halland 82.8% Västra Götaland 77.7% Värmland 75.3% Västmanland 77.8% Gävleborg 87.0% Västernorrland 79.8% Norrbotten 78.4% Totalt 80.6% Totalt har drygt 80 % av öppenvårdens patienter haft en läkarkontakt under Andelen varier dock mellan landstingen. I Gävleborg har 87 % av patienterna haft en läkarkontakt medan motsvarande siffra i Värmland endast är 75 %. 2.7 Kostnadsytterfallsberäkning i slutenvård 2015 års psykiatriska slutenvårdsmaterial har för första gången trimmats enligt samma metod som görs inom den somatiska vården. Med hjälp av en statistisk metod (kvartilmetoden) har kostnadsytterfallsgränser beräknats för alla slutenvårds-drg. Enligt modellen ska 5 % av samtliga slutenvårdtillfällen bli ytterfall. Andelen varierar per DRG beroende på hur spridningen ser ut i resp. DRG. Trimningen har endast utförts på KPP Psykiatri

16 slutenvårdstillfällen som grupperats till MDC 19 Psykiatriska sjukdomar, beteendestörningar och alkohol/drogberoende. Endast utskrivna patienter ingår och kostnaden avser kalenderåret Nedanstående tabeller visar resultatet av denna beräkning. Tabell 8: Andel slutenvårdstillfällen som fallit ut som ytterfall per landsting (%) för MDC 19 Psykiska sjukdomar, beteendestörningar och alkohol- eller drogberoende. Uppgifterna är exklusive BUP, Rättspsykiatri och patienter under 18 år. Landsting Antal Innerfall % yfall Uppsala ,6 Sörmland ,3 Östergötland ,3 Kalmar ,6 Västra Götaland ,8 Värmland ,7 Västmanland ,3 Gävleborg ,1 Västernorrland ,9 Västerbotten ,5 Norrbotten ,2 Totalt ,0 * Halland har angivit KPP-typ 21 vid inlämning till SKL. "Psykiatrisk vård ska ej vara med vid DRG-viktberäkning Värmland har flest ytterfall (7,7 %) medan andelen ytterfall i Gävleborg endast uppgår till 2 %. Att det totala antalet ytterfall endast är 4 % mot det förväntade 5 % beror på att endast vuxenpsykiatri och patienter över 18 ingår. Tabell 7 Andel slutenvårdstillfällen som fallit ut som ytterfall per DRG i MDC 19 Psykiska sjukdomar, beteendestörningar och alkohol- eller drogberoende. Beräkningen bygger bara på avslutade slutenvårdstillfällen. BUP och rättspsykiatri ingår ej. DRG Vård-tillfällen Andel Vtf (%) Varav ytterfall Andel ytterfall (%) Gränsvärde (kr) Andel kostnad i ytterfallen (%) T01N Op vid psyk besvär 8 0,0.... T10N Bipolära syndrom < ,9 40 2, ,5 T11N Bipolära syndrom > ,4 6 1, ,5 T12N Övriga förstämningssyndrom < ,4 71 2, ,1 T13N Övriga förstämningssyndrom > ,0 12 1, ,8 T15N Ångestsyndrom ,7 97 3, ,2 T16N Maladaptiv stressreaktion ej akut 684 1,7 37 5, ,4 T17N Maladaptiv stressreaktion akut ,5 97 5, ,5 T18N Somatoforma/dissociativa syndr 118 0,3 7 5, ,1 T20N Personlighetsstörningar , , ,9 T25C Organiska psykosyndrom K 159 0,4 3 1, ,2 T25E Organiska psykosyndrom U 447 1,1 13 2, ,6 T30N Schizofreni < ,2 8 8, ,4 T31N Schizofreni ,4 44 4, ,3 T32N Schizofreni > ,8 5 1, ,6 T35N Långvarig psykos ej schiz ,1 41 2, ,6 T36N Kortvarig psykos ej schiz 641 1,6 11 1, ,1 KPP Psykiatri

17 DRG Vård-tillfällen Andel Vtf (%) Varav ytterfall Andel ytterfall (%) Gränsvärde (kr) Andel kostnad i ytterfallen (%) T39N Övriga psykotiska syndrom 37 0, T40N Mental retardation 317 0,8 19 6, ,1 T41N Neuropsykiatriska tillstånd ,3 75 5, ,1 T42N Övrigt psyk med ung debut 29 0, T47N Ätstörningar 155 0,4 2 1, ,2 T48N Övrig specifik psyk besvär 143 0,3 11 7, ,4 T49N Ospecific psyk besvär ,5 57 5, ,6 T58N Psykiatrisk vård dagar ,2 97 2, ,3 T59N Psykiatrisk vård > 90 dagar 635 1,5 16 2, ,4 T60N Missbruk/beroende med psykos ,8 82 7, ,0 T61A Missbruk/beroende ej psykos M 56 0,1 2 3, ,2 T61E Missbruk/beroende ej psykos U , , ,9 Totalt % ,0 11,5 Andel ytterfall i respektive slutenvårds-drg varierar mellan 1 och 8 %. Ytterfallens andel av kostnadsmassan i resp. DRG varierar mellan 3,5 till 27,4 % och totalt hamnar närmare 12 % av totalkostnaden på ytterfallen. Att det totala antalet ytterfall endast är 4 % mot det förväntade 5 % beror på att endast vuxenpsykiatri och patienter över 18 redovisas här. Ytterfallsgränser har för första gången beräknats för psykiatriska slutenvårds-drg. Den beräkningsmetod som använts har hämtats från somatikens område. Frågan är nu om metoden är lämplig för psykiatriska DRG eller om det finns andra mer lämpliga sätt att definiera ytterfall inom psykiatriområdet? KPP Psykiatri

18 KAPITEL 3 Tidsserier Följande avsnitt redovisar några exempel på tidsserier kring utveckling över fyra år. Graferna nedan ger en bild över kostnadsutvecklingen i löpande priser och utvecklingen av antalet öppenvårds- och slutenvårdskontakter per landsting. Endast vuxna patienter redovisas (>17 år) i jämförelserna. Rättspsykiatrin och BUP har exkluderats i jämförelserna. I det fall BUP och patienter som ej fyllt 18 ingår, så framgår det av diagrambeskrivningen. Att endast dessa nio landsting redovisas beror på att de är de enda som lämnat data för tillräckligt många år. 3.1 Utvecklingen av antal vårdkontakter i den slutna och öppna vården Diagram 2 Utveckling av antal slutenvårdstillfällen per landsting. Endast vårdtillfällen som avslutades under året ingår. Flertalet landsting uppvisar en ökning av antalet vårdtillfällen under perioden, speciellt markant syns detta i Uppsala mellan åren I Norrbotten, Halland, Östergötland och Norrbotten ligger antalet slutenvårdstillfällen på ungefär samma nivåer under hela perioden. KPP Psykiatri

19 Diagram 3 Utveckling av antal öppenvårdskontakter per landsting. Det röda i öppenvårdsdiagrammet anger antal indirekta besök Östergötland är det landsting som har flest öppenvårdskontakter följt av Uppsala och Gävleborg. Gävleborg har dock en tydlig trend av färre öppenvårdskontakter. Man kan se en viss ökning av öppenvårdskontakter i några landsting. Antal öppenvårdsbesök kan ibland påverkas av hur mycket slutenvården används och hur resurserna fördelats. Ett exempel på detta är Östergötland. Man kan dock inte dra någon direkt slutsats av detta eftersom utbudet av vård påverka hur resurserna används. KPP Psykiatri

20 3.2 Utveckling av kostnadsläget Diagram 4 Kostnadsskillnaden i % jämfört med hela databasen för resp. år, totalt Kostnad per patient totalt (både öppen- och slutenvård) per landsting och år. Uppsala ligger kostnadsmässigt långt över genomsnittsnivån för samtliga landsting och skillnaden verkar öka för varje år. Även Norrbotten ligger stabilt högt över medelvärdet. Östergötland uppvisar den klart billigaste vuxenpsykiatrivården per patient räknat. Även här ökar skillnaden mot den totala medelkostnaden. Halland låg exakt på snittet år 2014 vilket gör att det saknas stapel här. När man analyserar ovanstående diagram bör man även se på hur förhållandet ser ut mellan öppen och sluten vård då slutenvården är mer kostnadsdrivande än öppenvården. Ett undantag kan vara Norrbotten som har förhållandevis höga kostnader i öppenvård. KPP Psykiatri

21 Diagram 5 Kostnadsskillnaden i % jämfört med hela databasen för resp. år, slutenvård Kostnad per patient i slutenvård per landsting och år. Även här sticker Uppsala ut med höga kostnader samtliga år. Jämfört med diagram 4 ovan har Norrbotten och Västernorrland skiftat över och ligger här kostnadsmässigt under genomsnittet för hela gruppen. Även här har Östergötland en förhållande billig slutenvårdskostnad per patient i förhållande till övriga. KPP Psykiatri

22 Diagram 6 Kostnadsskillnaden i % jämfört med hela databasen för resp. år, öppenvård. Kostnad per patient i öppenvård per landsting och år. I Norrbotten och Uppsala är kostnaden per patient i öppenvård mycket högre samtliga år jämfört med genomsnittet för hela gruppen. Östergötland, Kalmar och Halland har lägre kostnader per patient än genomsnittet hela perioden. Västernorrland har skiftat och ligger numera (2015) 13 % under genomsnittet för hela gruppen. Norrbotten har höga kostnader i öppenvård och låga kostnader i slutenvård men i deras fall slår de höga öppenvårdskostnaderna igenom i diagrammet över totalerna (4). Östergötland har låga kostnader i både öppen och sluten vård. En förklaring kan vara att Östergötland har förhållandevis mycket indirekta vårdkontakter. Det kan finnas organisatoriska förklaringar till skillnaderna. En viktig förklaring är hur utbudet av olika vårdformer ser ut, alltså hur resurserna fördelats. Halland låg exakt på snittet år 2013 vilket gör att det saknas stapel här. Sammanfattningsvis kan man i de tre graferna se att Uppsala har höga kostnader för både öppen och sluten vård vilket avspeglar sig i totalgrafen (diagram 4). KPP Psykiatri

23 3.3 Utvecklingen av vårddagar och besök Diagram 7 Utvecklingen av antal vårddagar per patient och landsting inom den slutna vården Nivån på antalet vårddagar per patient ligger rätt konstant nivå i de flesta landsting. I Värmland, Västmanland och Norrbotten kan man dock skönja en trend på ett minskande antal vårddagar per patient i slutenvård. Diagram 8 Utvecklingen av antal öppenvårdskontakter per patient och landsting. Det röda i öppenvårdsdiagrammet anger antal indirekta besök. Antalet öppenvårdskontakter minskar på flera håll, bl.a. i Östergötland, Halland, Gävleborg och Västernorrland. Förklaring till minskningen kan vara fler privata psykiatriska mottagningar landstingen. Anledningen kan också vara förändringar i utbudet. KPP Psykiatri

24 3.4 Kostnad per invånare Diagram 9 Kostnad (kronor) per invånare (>17år) fördelad i öppen och sluten vård. Staplarna sorterade på hur stor andel kostnad som gick till öppenvården Nämnaren i beräkningen avser bara den vuxna delen av befolkningen. Utomlänspatienter ingår ej redovisningen. Diagrammet ovan relaterar kostnaden för vuxenpsykiatrin till antalet invånare i resp. landsting (endast den vuxna delen av befolkningen). Kostnadsnivån i Uppsala ligger på en högre nivå än övriga landsting. Östergötland och Halland har lägst i kostnad per invånare. I Värmland ökade kostnaden kraftigt mellan 2013 och Denna ökning förklaras delvis av förändrade kostnadsfördelningar mellan somatik och psykiatri samt ändrade kalkylmetoder. Genom djupare analyser bör man även titta på de tidigare graferna och fundera på hur utbudet ser ut eller har förändrats. KPP Psykiatri

25 3.5 Patienter, besök och vårddagar per 1000 invånare Diagram 10 Antal patienter per 1000 invånare. Utomlänspatienter ingår ej redovisningen. Kalmar har flest patienter per 1000 invånare följt av Värmland där antalet ökat under senare år. Även Östergötland har relativt många patienter per 1000 invånare. Antalet patienter per 1000 invånare ökar i samtliga landsting med undantag för i Uppsala och Halland där antalet patienter minskade Kalmar fick relativt fler patienter 2015 jämfört med tidigare år. Skillnader i antalet patienter kan bero på flera faktorer såsom organisation och utbud. En viktig faktor är utbudet i öppen vård vilket påverkar tillgängligheten. För att få en helhetsbild bör man studera hur konsumtionen ser ut i öppen respektive sluten vård vilket kan indikera hur patienterna konsumerar vård. Tillgängligheten kan utöver resursfördelning påverkas av samverkan med ex vis primärvård. Diagram 11 Antal vårddagar i slutenvård per 1000 invånare. Utomlänspatienter ingår ej redovisningen. KPP Psykiatri

26 Uppsala har störst antal slutenvårddagar per 1000 invånare tillsammans med Västernorrland, Gävleborg och Kalmar. Östergötland och Halland är de landsting som använder minst sluten vård per invånare. Antalet slutenvårddagar per 1000 invånare minskar något i Uppsala, Värmland och Norrbotten. I övriga landsting ligger nivåerna rätt stabilt över åren bortsett från Västernorrland där antalet vårddagar per 1000 invånare ökar varje år. Ovanstående diagram kan med fördel jämföras med hur öppenvårdskonsumtionen ser ut och hur resurser fördelas till öppen respektive sluten vård. Diagram 12 Antal öppenvårdskontakter per 1000 invånare. Det röda i diagrammet anger antal indirekta besök. Utomlänspatienter ingår ej i redovisningen. Utvecklingen av antalet öppenvårdskontakter ser mer spretig ut. Kalmar och Västmanland ökar i antalet öppenvårdskontakter per 1000 invånare medan de minskar i Gävleborg. I övriga landsting ligger de ungefär på samma nivåer. Registreringen av indirekta kontakter varierar både mellan landsting som mellan år. KPP Psykiatri

27 3.6 Utveckling av ett urval av diagnosgrupper Diagram 13 Utveckling av antal patienter för databasen totalt för ett urval av diagnosgrupper. Exklusive utomlänspatienter. Ovanstående graf visar sex grupper där schizofreni och övriga psykoser slagits samman. Även bipolära syndrom och övriga förstämningssyndrom har slagits ihop. Grafen visar att gruppen Neuropsykiatri har ökat med 47 % samt att Bipolär- och Övriga förstämningssyndrom har ökat med 9 % under perioden Ett observandum är ju att diagnoser inom neuropsykiatri har uppmärksammats mer under de senaste åren. Tabell 8 Utveckling av antal patienter årsvis för databasen totalt för ett urval av diagnosgrupper (%) Diagnosgrupp Missbruk -0,1 3,9 3,3 Schizofreni & Övrig psykos -0,1 1,0 1,1 Bipolära & Övrig förstämning 2,6 5,2 1,1 Ångestsyndrom 1,0 2,1 3,0 Neuropsykiatri 20,1 14,7 12,8 Personlighetsstörningar -0,2 2,5 0,0 Tabellen visar utvecklingen mellan åren för några diagnosgrupper. Vad som tydligt kan noteras är en kraftig ökning av neuropsykiatriska tillstånd. Denna diagnosgrupp har ökat med +47 % under perioden Se även kapitel 3.8. KPP Psykiatri

28 3.7 Utveckling av diagnosgruppen bipolära och övriga förstämningssyndrom Diagram 14 Utveckling av antal patienter inom diagnosgruppen bipolära och övriga förstämningssyndrom per landsting. Exklusive utomlänspatienter. Vid en jämförelse mellan landstingen inom diagnosgruppen Bipolära och Övriga förstämningssyndrom kan noteras en något högre ökningstakt av patienter i landstingen Östergötland, Värmland, Västmanland, Gävleborg och Västernorrland. Tabell 9 Utveckling av antal patienter inom diagnosgruppen bipolära och övriga förstämningssyndrom per landsting (%) Landsting Uppsala 3,9 0,1-0,6 Östergötland 4,2 1,8 3,1 Kalmar 5,0 2,2 1,6 Halland 1,6 5,0-0,4 Värmland 0,2 12,2 4,5 Västmanland 7,6 8,8 11,2 Gävleborg 0,6 8,2 2,8 Västernorrland 3,7 4,5 5,1 Norrbotten -0,3 9,8-0,4 Västmanland uppvisar den kraftigaste ökningen för hela perioden (27 %). En kraftig ökning av antalet patienter i Värmland skedde mellan åren vilket behöver analyseras närmare. KPP Psykiatri

29 3.8 Utveckling av neuropsykiatri Diagram 15 Utveckling av antal neuropsykiatriska patienter per landsting. Exklusive utomlänspatienter. Uppgifterna är inklusive BUP och patienter under 18 år. Grafen visar en markant ökning av neuropsykiatriska patienter år från år i samtliga landsting. En orsak till detta kan vara problematiken kring dessa diagnoser har aktualiserats mer de senare åren. Värmland ingår inte i denna jämförelse då de inte lämnade KPP-data för sin BUP-verksamhet för år Tabell 10 Utveckling av antal neuropsykiatriska patienter årsvis per landsting (%) Landsting Uppsala 14,4 23,6 5,1 Östergötland 14,3 2,6 9,9 Kalmar 12,0 6,4 8,7 Halland 20,9 15,2 14,7 Västmanland 19,9 12,8 22,7 Gävleborg 25,7 21,5 7,8 Västernorrland 7,5 14,0 10,4 Norrbotten 14,8 9,8 12,4 Ökningstakten har varit hög under perioden (+47 %). En viss avmattning i ökningstakten kan noteras 2015 med undantag för Västmanland, Östergötland, Kalmar och Norrbotten. KPP Psykiatri

30 KAPITEL 4 Vårdepisodsbeskrivningar I det följande avsnittet beskrivs vården utifrån ett vårdepisodsbegrepp, vilket är ett försök att beskriva hur olika grupper av patienter får sin vård när det gäller exempelvis under en viss tid, vilken typ av insatser som förekommer (öppen- resp. slutenvård) och vilka yrkeskategorier som utför vården. I detta ingår även att beskriva vilka kostnader som uppkommer. I episodbeskrivningarna medverkar 8 landsting. Likt tidigare är BUP, rättspsykiatri, och patienter under 18 år exkluderade. Utomlänspatienter ingår inte i detta kapitel. 4.1 Definition I den här rapporten definieras vårdepisoden enl. Samtliga vårdkontakter med en patient för ett visst psykiatriskt hälsoproblem. Detta innebär att patientens kontakter beskrivs kumulativt oavsett var och hur patienten fått sin vård. I denna rapport har vi dock endast kunna beskriva den vård som fås inom offentligt driven psykiatri inom det egna landstinget. Med vårdepisod avser vi i denna rapport vårdkontakter på psykiatrisk klinik inom en avgränsad period. Vi har valt ut de patienter som varit aktuella och analyserat hur de vårdats under perioden I ett längre perspektiv skulle episoderna ytterligare kunna tydliggöras då man kan definiera den verkliga startpunkten samt slutpunkten i patientens vård. Genom att kunna koppla dessa episoder med primärvårdens och den specialiserade somatiska vårdens insatser, och i framtiden även med kommunernas insatser, skulle en helhetsbild kunna fås. 4.2 Användningsområden Generellt sett kan vårdepisodsbeskrivningar användas för att få ett helhetsintryck över hur patientgruppen totalt ser ut. De olika episodgrupperna beskriver olika konsumtionsmönster för patienterna. Detta kan bl.a. användas för att planera resurser och vilka insatser som behöver fördelas till olika vårdgrenar, samt för: Få översikt av hälsoproblem i ett område Longitudinell jämförelse mellan olika områden Klinisk och administrativ planering Epidemiologiska studier KPP Psykiatri

31 Uppföljning av resursutnyttjande Anpassning av resursfördelning Utvärderingar som utgår från patienternas vårdepisoder kan bl.a. användas av vårdgivare som ett verktyg för att hitta vägar att förbättra vårdkedjan. 4.3 Episodgruppering Med vårdepisod avses i denna rapport vårdkontakter inom sluten och öppen vård på psykiatrisk klinik inom perioden Patienter som vårdades under dessa två år delas in i fem episodgrupper med utgångspunkt från patienternas vård året före och efter perioden (det vill säga 2012 respektive 2015). Grupp A: Grupp B: Grupp C: Grupp D: Grupp E: Påbörjad och avslutad vård under 2014 (patienten förkommer varken 2013 eller 2014) Patienter som påbörjade vården innan 2014 och avslutat vården 2014 (patienten förekommer 2013 men inte 2015) Patienter som påbörjat vården 2014 och som fortfarande får vård 2015 Patienter som påbörjade vården innan 2014 och som fortfarande får vård 2015 ( pågående vård ) Patienter som påbörjade vården innan 2014 och som fortfarande får vård 2015 men som enbart har max två besök per år i öppenvård. Dessa patienter har långa vårdepisoder men behöver normalt ett par uppföljningskontakter per år. Med pågående vård avses att patienten vårdats även under 2012 och Med påbörjad vård avses att patienten inte vårdades 2012, men något av de påföljande två åren. Med avslutad vård menas här att patienten ej vårdats alls under Indelningen är baserad på konsumtion av psykiatrisk vård utan hänsyn till diagnos, vilket i teorin innebär att även om en patient sökt vård för olika psykiatriska sjukdomar, har dessa vårdkontakter räknats till en episod. Vi har inte heller kunnat kontrollera om episoden avslutats på grund av att patienten flyttat från landstinget eller avlidit. KPP Psykiatri

32 Bild 1 Beskrivning av episodgrupperna A E Grupp A Vård enbart 2014 Grupp B Vård före 2014 avslutad Grupp C Påbörjad vård 2014, ej avslutad Grupp D Pågående vård, samtliga år Grupp E 1-2 besök/år, samliga år Vårdepisod A Vårdepisod B Vårdepisod C Vårdepisod D Vårdepisod E 4.4 Episodgrupperna - en resultatöversikt Tabell 11 Procentuell fördelning av patienterna per episodgrupp och landsting Episodgrupp U-sala Ö-götl Kalmar Hall Landsting Västmanl Gävleb Vnorrl N-bott Totalt A - Vård enbart ,0 17,4 15,4 17,7 15,9 11,8 16,7 15,3 16,4 B - Vård före avslutad 2014 C - Påbörjad vård, ej avslutad D - Pågående vård, samtl. år 16,4 13,6 14,7 15,7 14,7 15,2 15,5 17,1 15,2 17,6 16,9 18,2 18,7 19,2 17,3 18,4 18,6 18,0 43,7 45,9 45,7 43,4 44,0 52,3 44,1 45,0 45,5 E - Max 2 besök/år 3,2 6,3 6,0 4,4 6,2 3,4 5,3 4,0 4,9 Summa % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % Totalt antal patienter I den här tabellen motsvarar grupp A patienter som enbart vårdats under I de övriga grupperna återfinns patienter som haft relativt långa episoder. Ex vis ökar antalet patienter i grupp D och E för varje år. Hälften av patienterna återfinns i grupperna D och E, där vården har varit pågående under hela episoden Av dessa har 5 % bara ett eller två öppenvårdsbesök per år. Gävleborg har en större andel i grupp D jämfört med övriga. Uppsala har störst andel patienter som endast vårdats under I övrigt har Uppsala liknande mönster som de övriga. Kalmar har störst ande patienter i grupp E vilket innebär att man har fler patienter som klarar sig med underhållsbehandling. KPP Psykiatri

33 Diagram 16 Procentuell fördelning av patienter per episodgrupp och landsting Grafen beskriver vad som framgår i tabell 8 ovan. Uppsala har den högsta andel i episodgrupp A, dvs. de som bara vårdats under 2014 och inte förekommer 2013 eller Gävleborg har en stor andel i episodgrupp D patienter som vårdats under alla 3 åren och inte bara har ett eller två öppenvårdsbesök. Diagram 17 Könsfördelning per episodgrupp Strecket anger värdet för samtliga episodgrupper totalt vilket var 47,2 % män och 52,8 % kvinnor. Grafen visar att en större andel män förekommer i episodgrupp A och E. En förklaring till detta kan vara att patienter med missbruk oftast är män och har ofta korta episoder. En liten övervikt av kvinnor åter finns i grupp D. KPP Psykiatri

34 Diagram 18 Åldersfördelning per episodgrupp I grupperna A till D kan man se att över 65 % av patienterna är under 50 år. I grupp C (påbörjade under perioden men ej avslutade) är mer 75 % under 50 år. I grupp E (max två besök under perioden) förekommer fler patienter i de högre åldrarna. Här är hälften av patienterna har fyllt 50 år. Diagram 19 Fördelningen mellan sluten och öppen vård per episodgrupp (%) Grafen visar att patienterna i episodgrupp A konsumerar lite slutenvård i förhållande till andra grupper. Anledningen till detta är att det i den gruppen återfinns många patienter med enbart ett eller två besök. Inom den här gruppen finns också patienter med lindrigare problematik. I A-gruppen finns också patienter med enbart sluten vård. Dessa patienter kan ha haft något akutvårdstillfälle eller kan i övrigt vara patienter vid någon privat mottagning. Episodgrupp D innehåller till stor del patienter med gravare problematik och är därför oftare i behov av slutenvård. KPP Psykiatri

35 Tabell 12 Fördelning av antal patienter per diagnos- och episodgrupp (%) Diagnosgrupp A B C D E Totalt Organiska psykosyndrom 2,7 1,7 2,1 0,8 1,0 1,5 Missbruk 9,9 10,7 10,1 9,9 2,1 9,7 Schizofreni 0,9 2,5 2,0 7,1 10,4 4,6 Övr psykotiska syndrom 1,7 3,7 3,6 6,9 7,2 4,9 Bipolära syndrom 2,6 7,2 8,1 13,6 20,5 10,2 Övr förstämningssyndrom 15,9 19,6 19,9 14,7 13,7 16,5 Ångestsyndrom 26,5 25,0 22,8 17,1 13,9 20,7 Ätstörningar 0,8 1,6 1,5 1,0 0,1 1,1 Mental retardation 0,8 1,1 0,9 0,9 2,5 1,0 Utvecklingsavvikelser 0,8 1,9 1,8 1,8 2,7 1,7 Neuropsykiatri 5,4 14,6 18,0 20,2 20,2 16,5 Personlighetsstörningar 0,8 2,9 2,3 4,3 1,9 3,0 Övr psykiatriska diagnoser 1,4 1,3 1,3 0,7 0,6 1,0 Övriga diagnoser 18,2 3,5 3,4 0,7 1,5 4,5 Huvuddiagnos saknas 11,7 2,7 2,2 0,4 1,5 2,9 Summa % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % Totalt antal patienter Grupp A: Påbörjade och avslutade episoder under 2014 Grupp B: Patienter som påbörjade vården innan 2013 och avslutat vården 2014 Grupp C: Patienter som påbörjat vården 2014 och som fortfarande får vård 2015 Grupp D: Patienter som påbörjade vården innan 2014 och som fortfarande får vård 2015 Grupp E: Patienter som påbörjade vården innan 2014 och som fortfarande får vård 2015 men som enbart har max två besök per år i öv Flertalet patienter finns i diagnosgrupperna ångestsyndrom, övriga förstämningssyndrom och neuropsykiatri (54 %). Patienter som lider av ångestsyndrom förekommer mest i episodgrupperna A och B medan neuropsykiatripatienter mest finns i episodgrupperna D och E. KPP Psykiatri

36 Diagram 20. Värmediagram som visar procentuell fördelning av diagnos per episodgrupp % Värmediagrammet visar med olika grader av intensiv blå färg hur stor andel av patienterna som tillhör resp. episod- och diagnosgrupp. Diagrammet är baserat på siffrorna som presenterades i tabell 12. Ångestsyndrom är den vanligaste diagnosen för patienterna i episodgrupp A, B och C. Övriga förstämningssyndrom är den näst vanligaste diagnosen för episodgrupp B och C. Neuropsykiatri ökar med ökad episodtid och är den vanligast förekommande diagnosgruppen inom episodgrupp D. Den är även vanligt förekommande för patienter i grupp E och C. Att grupperna Övriga diagnoser och Huvuddiagnos saknas förekommer mest i episodgrupp A är ganska naturligt eftersom många patienter bara haft ett eller två besök och diagnos har inte satts. Tabell 13 Fördelning av öppenvårdsbesök per yrkeskategori och episodgrupp Procentuell fördelning av besök per yrkeskategori A Vård enbartt B Vård före avslutad C Påbörjad vård, ej avslutad Episodgrupp D Pågående vård, samtl. år E Max 2 besök/år Arbetsterapeut 1,4 2,6 3,1 3,1 1,3 3,0 Kurator 6,0 7,8 8,5 6,2 2,6 6,5 Totalt Läkare 43,4 24,1 25,2 17,7 62,3 19,8 Psykolog 15,1 17,4 18,0 11,7 6,7 12,8 Sjukgymnast 0,6 1,5 1,6 1,5 0,4 1,5 Sjuksköterska 22,4 31,1 28,8 41,3 19,7 38,6 Skötare 5,6 8,9 11,3 12,9 5,8 12,2 Övriga vårdgivare 5,5 6,6 3,5 5,7 1,2 5,5 Summa % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % Antal besök Tabellen visar att patienter i grupp A till största delen träffar en läkare. Troligtvis ganska naturligt då dessa patienter är både påbörjade och avslutade och initialt träffar en läkare. Patienter med längre episoder har fler besök vilket gör att de flesta besöken sker KPP Psykiatri

37 hos andra vårdgivare ex vis sjuksköterskor och skötare. Detta märks mest i grupperna C och D. Dock är det ganska stor del av patienterna som inte har något läkarbesök vilket kan ses i nedanstående tabell. Tabell 14 Andel av de patienter som enbart öppenvårdats under 2014 och som inte haft något läkarbesök under detta år Patienter som slutenvårdats ingår inte i denna jämförelse. Episodgrupp Uppsala Ögötl Kalmar Hall Västmanl Gävleb V-norrl N-bott Tot A - Vård enbart 2014 B - Vård före avslutad C - Påbörjad vård, ej avslutad D - Pågående vård, samtliga. år 22.0% 41.0% 25.3% 30.9% 22.6% 19.8% 28.2% 24.4% 28.4% 21.5% 30.6% 36.1% 31.4% 32.0% 15.5% 28.8% 46.9% 29.8% 14.5% 20.9% 22.8% 23.0% 23.0% 20.0% 23.4% 18.0% 20.5% 8.9% 10.7% 19.9% 17.3% 21.3% 6.6% 14.8% 29.7% 15.0% E - Max 2 besök/år 12.8% 10.2% 8.9% 14.9% 17.8% 5.4% 12.8% 26.3% 13.0% Totalt (A-E) 14.8% 20.5% 23.0% 22.8% 23.2% 11.6% 20.7% 29.9% 20.4% Halland och Östergötland har en stor andel patienter i episodgrupperna A och B som inte haft något läkarbesök. Norrbotten har många patienter utan läkarkontakt i episodgrupperna B, D och E. Totalt sett har 20,4 % av patienterna inte haft någon läkarkontakt under Detta innebär att dessa patienter inte är registrerade i PAR under detta år. Siffrorna tyder också på att många patienter som påbörjar en vårdepisod inte har en läkarkontakt utan sköts av andra yrkeskategorier. Fler patienter med långa vårdepisoder har dock mer kontakt med läkare. KPP Psykiatri

38 Tabell 15 Antal och andel patienter samt kostnad under 2014 per landsting och episodgrupp Landsting Episodgrupp Patien ter % Kostnad (mkr) % Kostnad per patient Totalt A - Vård enbart ,4 200,1 6, Totalt B - Vård före avslutad ,2 251,5 8, Totalt C - Påbörjad vård, ej avslutad ,0 484,9 15, Totalt D - Pågående vård, samtl. år , ,5 68, Totalt E - Max 2 besök/år ,9 19,0 0, Totalt Totalt , ,0 100, Uppsala A - Vård enbart ,0 36,1 6, Uppsala B - Vård före avslutad ,4 44,6 7, Uppsala C - Påbörjad vård, ej avslutad ,6 80,9 14, Uppsala D - Pågående vård, samtl. år ,7 412,0 71, Uppsala E - Max 2 besök/år 351 3,2 2,4 0, Uppsala Totalt ,0 576,0 100, Östergötland A - Vård enbart ,4 27,9 6, Östergötland B - Vård före avslutad ,6 33,2 7, Östergötland C - Påbörjad vård, ej avslutad ,9 79,2 16, Östergötland D - Pågående vård, samtl. år ,9 323,8 69, Östergötland E - Max 2 besök/år 891 6,3 3,7 0, Östergötland Totalt ,0 467,9 100, Kalmar A - Vård enbart ,4 18,5 6, Kalmar B - Vård före avslutad ,7 22,6 7, Kalmar C - Påbörjad vård, ej avslutad ,2 50,0 16, Kalmar D - Pågående vård, samtl. år ,7 216,5 69, Kalmar E - Max 2 besök/år 507 6,0 2,4 0, Kalmar Totalt ,0 310,0 100, Halland A - Vård enbart ,7 29,4 8, Halland B - Vård före avslutad ,7 29,5 8, Halland C - Påbörjad vård, ej avslutad ,7 61,3 17, Halland D - Pågående vård, samtl. år ,4 237,2 66, Halland E - Max 2 besök/år 377 4,4 2,0 0, Halland Totalt ,0 359,3 100, Västmanland A - Vård enbart ,9 22,7 6, Västmanland B - Vård före avslutad ,7 28,9 8, Västmanland C - Påbörjad vård, ej avslutad ,2 54,7 15, Västmanland D - Pågående vård, samtl. år ,0 237,0 68, Västmanland E - Max 2 besök/år 507 6,2 3,7 1, Västmanland Totalt ,0 347,0 100, Gävleborg A - Vård enbart ,8 19,7 5, Gävleborg B - Vård före avslutad ,2 25,6 7, Gävleborg C - Påbörjad vård, ej avslutad ,3 50,4 15, Gävleborg D - Pågående vård, samtl. år ,3 239,7 71, Gävleborg E - Max 2 besök/år 278 3,4 1,4 0, Gävleborg Totalt ,0 336,8 100, Västernorrland A - Vård enbart ,7 19,8 6, Västernorrland B - Vård före avslutad ,5 28,0 9, Västernorrland C - Påbörjad vård, ej avslutad ,4 52,4 17, Västernorrland D - Pågående vård, samtl. år ,1 204,8 66, Västernorrland E - Max 2 besök/år 358 5,3 1,6 0, Västernorrland Totalt ,0 306,6 100, KPP Psykiatri

39 Landsting Episodgrupp Patien ter % Kostnad (mkr) % Kostnad per patient Norrbotten A - Vård enbart ,3 26,0 7, Norrbotten B - Vård före avslutad ,1 39,1 11, Norrbotten C - Påbörjad vård, ej avslutad ,6 56,0 15, Norrbotten D - Pågående vård, samtl. år ,0 228,4 65, Norrbotten E - Max 2 besök/år 274 4,0 1,8 0, Norrbotten Totalt ,0 351,3 100, Tabellen visar att totalkostnaden för per patient varierar mellan landstingen från kronor i Östergötland till kronor i Uppsala. Medel för alla områden är kronor. Dessa siffror bör sättas i förhållande till grupp D som är den mest kostnadskrävande gruppen. Medelvärde för alla områden i grupp D är kronor. Här varierar kostnaderna från i Östergötland till i Uppsala. Förslagsvis bör man studera sina egna siffror internt. Skillnaderna beror troligtvis på hur den slutna vården används samt som tidigare nämnts på utbudsfaktorer med undantag för Norrbotten där öppenvårdskostnaderna sticker ut. KPP Psykiatri

40 4.5 Episodgrupp A - vård enbart under 2014 Till denna episodgrupp räknas patienter som vårdades under 2014, men inte under året före eller efter detta år. Tabell 16 Episodgrupp A - procentuell fördelning av patienter per diagnosgrupp och landsting Diagnosgrupp U-sala Ö-götl Kalmar Hall Landsting/ Region Västmanl Gävleb Vnorrl N-bott Totalt Organiska psykosyndrom 4,0 1,1 2,6 5,2 0,5 2,5 2,7 2,8 2,7 Missbruk 9,9 9,9 12,0 9,8 8,9 9,1 9,5 9,7 9,9 Schizofreni 0,6 0,6 0,9 0,3 0,6 0,8 1,3 2,5 0,9 Övriga psykotiska syndrom 1,1 1,5 0,9 1,9 1,7 2,2 2,4 2,7 1,7 Bipolära syndrom 2,4 0,6 2,3 3,5 2,8 2,9 2,0 7,4 2,6 Övr förstämningssyndrom 15,5 12,9 17,2 13,3 12,8 21,7 20,6 19,8 15,9 Ångestsyndrom 28,7 21,7 34,1 24,6 22,1 23,2 32,8 28,2 26,5 Ätstörningar 0,5 0,6 0,6 1,6 0,6 0,7 0,8 1,1 0,8 Mental retardation 0,7 0,6 0,8 0,6 0,8 1,5 0,8 1,1 0,8 Utvecklingsavvikelser 0,1 0,4 0,3 1,6 0,5 1,4 0,5 2,2 0,8 Neuropsykiatri 3,9 3,2 7,7 6,6 5,5 9,5 4,5 6,1 5,4 Personlighetsstörningar 0,4 0,6 0,6 0,9 1,2 1,5 0,5 1,3 0,8 Övr psykiatriska diagnoser 2,7 1,0 1,2 0,6 1,1 1,5 1,2 2,3 1,4 Övriga diagnoser 9,8 19,7 13,5 22,2 31,7 21,2 17,7 12,0 18,2 Huvuddiagnos saknas 19,7 25,6 5,4 7,4 9,0 0,2 2,6 0,9 11,7 Total Tabellen visar som tidigare nämnts att en stor andel av patienterna i grupp A återfinns i Övriga diagnoser och Huvuddiagnos saknas (29,9 %). 42,4 % av patienterna återfinns i grupperna Övriga förstämningssyndrom och Ångestsyndrom. KPP Psykiatri

41 Tabell 17 Episodgrupp A andel med bara ett besök, indirekt kontakt och övriga Andel patienter med endast ett fysiskt öppenvårdsbesök, endast indirekta besök (ett eller flera) och övriga besök. Grupp A vidareindelning Landsting/Region U-sala Ö-götl Kalmar Hall Västmanl Gävleb V- norrl N-bott Totalt Endast ett fysiskt besök 53,7 41,4 48,8 43,8 57,2 36,5 43,1 43,9 46,4 Indirekta besök (ett eller flera) 0,5 18,9 0,0 0,0 0,0 2,6 1,3 1,0 4,5 Övriga 45,8 39,7 51,2 56,2 42,8 60,9 55,6 55,1 49,1 Total Tabellen visa att 46,4 % av patienterna i episodgrupp A enbart har ett fysiskt besök och att 49,1 % konsumerar mer vård. I Västmanland och Uppsala är det vanligast att patienterna enbart har ett besök 4.6 Episodgrupp D - pågående vård, samtliga år Till denna episodgrupp räknas de patienter som vårdades under samtliga år , med undantag för de patienter som endast hade maximalt två öppenvårdsbesök per år och ingen slutenvård (episodgrupp E). Tabell 18 Episodgrupp D - procentuell fördelning av patienter per diagnosgrupp och landsting Diagnosgrupp U-sala Ö-götl Kalmar Hall Landsting/ Region Västmanl Gävleb Vnorrl N-bott Totalt Organiska psykosyndrom 0,6 0,5 0,6 2,9 0,5 0,5 0,7 0,5 0,8 Missbruk 11,9 14,5 8,2 6,6 10,2 6,0 9,0 9,4 9,9 Schizofreni 8,1 6,1 6,0 6,0 9,0 7,7 6,0 8,9 7,1 Övr psykotiska syndrom 6,9 5,9 5,9 7,0 9,6 6,0 7,0 7,9 6,9 Bipolära syndrom 14,1 11,4 9,9 14,5 11,0 18,6 12,7 17,6 13,6 Övr förstämningssyndrom 14,2 16,3 14,6 13,8 11,9 14,4 17,6 14,1 14,7 Ångestsyndrom 15,5 12,9 27,8 15,4 19,7 15,4 20,3 13,6 17,1 Ätstörningar 1,6 1,2 0,5 1,5 0,2 0,3 1,4 0,8 1,0 Mental retardation 0,4 1,1 0,7 1,1 1,6 0,8 0,9 0,4 0,9 Utvecklingsavvikelser 0,6 0,7 0,3 4,3 1,6 1,7 2,7 4,2 1,8 Neuropsykiatri 19,7 22,0 21,2 21,3 19,3 21,7 16,0 17,7 20,2 Personlighetsstörningar 3,4 5,3 3,3 5,0 4,3 4,7 4,5 3,1 4,3 Övr psykiatriska diagnoser 1,0 0,8 0,3 0,2 0,3 0,4 0,9 1,4 0,7 Övriga diagnoser 0,6 1,0 0,4 0,4 0,5 1,8 0,3 0,3 0,7 Huvuddiagnos saknas 1,4 0,5 0,3 0,0 0,2 0,0 0,0 0,0 0,4 Totalt I grupp D, alltså patienter som varit aktuella under alla 3 åren blir det en helt annan fördelning av diagnosgrupperna än i grupp A där man bl. a. kan se en klart förbättrad diagnossättning samt en liten andel av patienter i gruppen Övriga diagnoser. Detta är KPP Psykiatri

42 ett naturligt förlopp då dessa patienter haft långa vårdepisoder med många vårdkontakter. De största grupperna är Psykossjukdomar (Schizofreni & övriga psykotiska syndrom), Bipolära syndrom, Övriga förstämningssjukdomar, Ångestsyndrom samt Neuropsykiatriska diagnoser. En del skillnader mellan landstingen kan ses. Dessa skillnader behöver diskuteras. Skillnaderna kan bero på diagnospraxis, demografiskaoch socioekonomiska förhållanden o.dyl. 4.7 Episodgrupp C vad hände med dessa patienter? Episodgrupp C beskriver patienter som på börjat sin vård under perioden. I tabellerna görs ett försök att analysera vad som hände med dessa patienter. Fortsatt vård eller avslutad vård? Tabell 19 antal och andel patienter per episodgrupp 2013 Episodgrupp Antal patienter % Ack. Antal Ack. % A - Vård enbart B - Vård före avslutad C - Påbörjad vård, ej avslutad D - Pågående vård, samtliga år E - Max 2 besök/år Här undersökte vi vad som hände med de patienter som 2013 befann sig i episodgrupp C och tittade vad dessa patienter befann sig i årets episodgruppsindelning. Tabell 20 Episodgrupp C vart tog patienterna vägen? C-grupp Avslutades (d.v.s. blev grupp B) Övergick till öppen-vård med max 2 besök/ år (d.v.s. blev E) Övergick til pågående vård under tre år (d.v.s. blev D) U- sala Ö-götl Kalmar Hall Västmanl Gävleb Vnorrl N-bott Totalt 35,6% 33,7% 33,7% 38,3% 33,1% 32,1% 34,6% 38,2% 34,8% 6,4 % 9,8 % 8,3 % 7,0 % 10,6% 5,8 % 7,3 % 6,2 % 7,9 % 58,0% 56,5% 58,0% 54,7% 56,3% 62,1% 58,2% 55,6% 57,4% Totalt antal Tabellen visar att 34,8 % av patienterna i episodgrupp C avslutas och att 57,4 % övergår till grupp D för fortsatt vård. Nästan 8 % övergick till gruppen med pågående vård med max två besök per år. För de enskilda landstingen kan man se att flest patienter avslutas i Halland och Norrbotten (38 %). I Gävleborg, Uppsala, Kalmar och Västernorrland är det flest patienter som överförs till episodgrupp D (pågående vård samtliga år). KPP Psykiatri

43 Diagram 21 Episodgrupp C vart tog patienterna vägen? Stapeldiagrammet visar vart de patienterna som fanns i episodgrupp C 2013 fanns i årets uppföljning. Siffrorna inom parentes visar den procentuell fördelning som fanns i grupp C totalt. Övriga diagnosgrupper som ej visas i diagrammet utgjorde 6,7 % av patientunderlaget. Observera att patienter som hamnade i kategorin E (dvs. pågående vård med ett fåtal öppenvårdsbesök) redovisas i mitten i detta diagram (orange färg). Detta för att man lätt kan se hur stor andel som avslutades (blev B) och hur stor andel som övergick till den vårdkrävande grupp D. Organiska psykosyndrom, ångestsyndrom och ätstörningar hade högst andel patienter vars vårdepisod avslutades. De diagnosgrupper med lägst andel som avslutades var schizofreni, övriga psykotiska syndrom, bipolära syndrom och neuropsykiatriska syndrom. Schizofreni och bipolära syndrom hade dock en hög andel som övergick till grupp E (dvs. pågående vård med max två öppenvårdsbesök per år). Även bland mental retardation och utvecklingsavvikelser övergick en relativt stor andel till grupp E. De diagnosgrupper där högst andel övergick i grupp D (med vård alla tre år) var övriga psykotiska syndrom, bipolära syndrom, neuropsykiatriska syndrom samt personlighetsstörningar. KPP Psykiatri