Handlingar. Förbundsstämma

Transkript

1 Handlingar Förbundsstämma 2015

2 Innehållsförteckning Välkommen till förbundsstämman sid 3 Kapitel 1 Förbundsstämman sid 4 Övergripande schema sid 5 Förslag till föredragningslista sid 6 Förslag till arbetsordning sid 10 Kapitel 2 Förra året sid 13 Verksamhetsberättelse sid 14 Redovisning av ålagda uppdrag sid 23 Budgetutfall sid 28 Revisionsberättelse sid 30 Årsbokslut sid 31 Kapitel 3 Verksamhet sid 38 Förslag 1 Detta gäller! sid 39 Motion 1 Åsiktsprogram sid 44 Motion 2 Nätverk med andra ungdomsorganisationer sid 46 Motion 3 Mentorskap sid 48 Motion 4 Förbundsstämman sid 50 Motion 5 Utbildning om medlemsregistret sid 52 Motion 6 Strategi sid 54 Förslag 2 Utbildningsplan sid 56 Förslag 3 3-årsstrategin sid 63 Förslag 4 Verksamhetsinriktning sid 69 Kapitel 4 Ekonomi sid 75 Motion 7 Anställ en tjänsteman som arbetar med extern finansiering sid 76 Motion 8 Investera resurser till distrikten! sid 78 Motion 9 Lägerpengar och lägeravgift sid 80 Motion 10 Marknadsföringsmaterial sid 82 Motion 11 Procent vs siffror sid 84 Förslag 5 Internt bidragssystem sid 86 Förslag 6 Ekonomisk plan sid 88 Kapitel 5 Val sid 92 Förslag från valberedningen sid 93 Ordlista sid 104 2

3 Välkomna till Vi Ungas förbundsstämma 2015! Som jag har väntat på att få säga välkommen till Vi Ungas förbundsstämma! Efter att i flera år ha haft förbundsstämman under sommaren beslutade förbundsstyrelsen att lägga den under hösten istället. Så den 30 oktober till 1 november ses vi på Hjälmargården i Södermanland. Det kommer kanske var lite kallare än vanligt men lika många intressanta diskussioner och trevliga möten! Förbundsstämman är tillfället då medlemmar från hela Sverige träffas och beslutar om Vi Ungas framtid. I det här häftet så hittar ni en massa förslag på beslut, både motioner från medlemmar och förslag från förbundsstyrelsen. Läs igenom, fundera på vad du tycker och diskutera med andra! Och inte nog med att det är förbundsstämma, Förbundet Vi Unga fyller 60 år! Vi Unga bildades 18 juni 1955 i Borås, sedan dess har unga förverkligat sina idéer och utvecklat organisationen till så som den ser ut idag. Det här ska vi såklart fira under helgen! Så varmt välkommen till en helg då vi både ska fira de gångna 60-åren och framförallt skapa framtiden för Vi Unga! Lovisa Persson Förbundsordförande 3

4 Kapitel 1 Förbundsstämman I början av förbundsstämman så beslutar ombuden gemensamt hur stämman ska genom föras. Under det här kapitlet kan ni läsa förslagen på föredragningslistan som beskriver i vilken ordning vi ska ta alla punkter och arbetsordningen som beskriver hur vi ska besluta. 4

5 Övergripande schema för förbundsstämman 2015 Fredag 30 oktober Drop in och check in Stämmogenomgång i två olika grupper Ombudsanmälan och fika Förbundsstämman inleds och sätts igång Middag Förbundsstämman fortsätter Förbundsstämman avslutas för dagen Lördag 31 oktober Frukost Förbundsstämman fortsätter Lunch Förbundsstämman fortsätter Förbundsstämman avslutas Förbundsfest Söndag 1 november Frukost Förbundsstämman fortsätter Förbundsstämman avslutas Lunch och utvärdering Hemfärd (Gemensam buss till Vingåker för alla tågresenärer) (Under dagarna kommer vi såklart ha ett flertal pauser och fikaraster) 5

6 Förslag till föredragningslista 1 Mötets öppnande Stämman startar. 2 Val av mötespresidium a) Mötesordförande b) Mötessekreterare Val av personerna som ska leda stämman och skriva protokoll på allt som beslutas. 3 Val av två protokolljusterare Val av personer som ska kolla igenom protokollet efter stämman och se till att sekreteraren skrivit rätt. 4 Val av två rösträknare Val av personer som ska räkna hur många som röstar på vad vid en omröstning. 5 Fastställande av föredragningslista Beslut om denna föredragningslista. Är det något som ska förändras kring föredragningslistan görs det under denna punkt. 6 Fastställande av röstlängd Antal ombud som får rösta räknas samman. 7 Genomgång och fastställande av arbetsordning för stämman Arbetsordningen är reglerna som vi ska följa under stämman, här beskrivs också metoderna vi använder oss av. 8 Godkännande av kallelse Kallelse är inbjudan till stämman. Här beslutar vi om den kommit ut på rätt sätt till alla. 6

7 9 Beslut om Verksamhetsberättelse 2014 Genomgång samt beslut om den berättelse som förbundsstyrelsen skrivit som beskriver vad som hänt inom Vi Unga under förra året. 10 Beslut om förvaltningsberättelse Genomgång samt beslut kring förbundsstyrelsens rapport om ekonomin under Beslut om revisionsberättelse Revisorerna är de som under året kontrollerat att förbundsstyrelsen gjort sitt uppdrag. Beslut om deras rapport. 12 Beslut om redovisning av ålagda uppdrag Förbundsstyrelsen berättar om uppdragen de fick under stämman Beslut om deras redovisning av dessa uppdrag. 13 Beslut om ansvarsfrihet för förbundsstyrelsen Har förbundsstyrelsen skött sig under 2014? 14 Förslag från förbundsstyrelsen 1 Detta gäller! 15 Motion 1 Åsiktsprogram En motion är ett förslag från en medlem. 16 Motion 2 Nätverk med andra ungdomsorganisationer 17 Motion 3 Mentorskap 18 Motion 4 Förbundsstämman 19 Motion 5 Utbildning om medlemsregistret 20 Motion 6 Strategi 21 Förslag från förbundsstyrelsen 2 Utbildningsplan Förslag från förbundsstyrelsen är som en motion från förbundsstyrelsen. 7

8 22 Förslag från förbundsstyrelsen 3 3-årsstrategi Förslag från förbundsstyrelsen 4 Verksamhetsinriktning 2016 Vad ska Vi Unga fokusera på och göra under 2016? 24 Motion 7 Tjänsteman 25 Motion 8 Investera resurser till distrikten 26 Motion 9 Lägerpengar 27 Motion 10 Marknadsföringsmaterial 28 Motion 11 Procent vs siffror 29 Förslag från förbundsstyrelsen 5 Internt bidragssystem 30 Fastställande av förbundsorganisationens del av medlemsavgiften Alla föreningar måste ta ut en medlemsavgift, några distrikt tar utöver det även ut en medlemsavgift. Här beslutar vi om riksorganisationen ska ta ut en egen medlemsavgift eller inte. 31 Beslut om arvoden, traktamenten och ersättningar Här bestämmer vi vilka ersättningar som ska utgå utifrån olika uppdrag. 32 Förslag från förbundsstyrelsen 6 Ekonomisk plan 2016 Vad ska vi lägga pengar på under 2016? 33 Fastställande av antalet ordinarie ledamöter samt ersättare i förbundsstyrelsen Hur många ska sitta i förbundsstyrelsen? 34 Val av förbundsordförande Vem/vilka ska leda förbundsstyrelsen och Vi Unga fram till nästa stämma? 8

9 35 Val av vice förbundsordförande Vem ska vid behov ersätta samt hjälpa förbundsordförande att leda Vi Unga fram till nästa stämma? 36 Val av övriga ordinarie ledamöter Val av övriga personer som ska sitta i förbundsstyrelsen. Vilka ska vara med och leda Vi Unga fram till nästa stämma? 37 Val av ersättare Personer som ersätter när den ordinarie ledamoten inte kan närvara. 38 Anmälan av SV-representant och ersättare i styrelsen Studieförbundet Vuxenskolan kan ha en person som sitter med i Vi Ungas förbundsstyrelse. 39 Val av 3 myndiga revisorer, varav minst 1 auktoriserad, samt ersättare En auktoriserad revisor är den som granskar att ekonomin sköts på rätt sätt av förbundsstyrelsen. Övriga revisorer granskar även verksamheten. 40 Val av valberedning Vilka ska förbereda valen av förbundsstyrelse och revisorer till nästa år? 41 Övriga frågor Här hamnar de frågor som inte kan tas upp på någon annan plats i föredragningslistan. 42 Avtackningar Vi tackar alla personer som lämnar förbundsstyrelsen och alla som har arbetat under stämman. 43 Stämman avslutas av förbundsordförande Stämman är slut. 9

10 Förslag på arbetsordning för förbundsstämman 2015 Arbetsordningen beskriver hur vi ska arbeta och hur vi tar beslut under förbundsstämman. Förbundsstämman 2015 består av plenumförhandlingar, cafésamtal, pauser och energizers. Plenumförhandlingar Plenumförhandlingarna är den del av förbundsstämman där alla ombud och övriga deltagare är samlade i en sal och behandlar en fråga i taget. Plenum används för att ge ombuden möjlighet att lämna sin syn på en fråga. Det är också en möjlighet för de som har skrivit motionerna eller lämnat andra förslag att förklara och svara på frågor innan det är dags för omröstning. En person åt gången talar. Plenumförhandlingarna leds av ett presidium. Alla närvarande har yttranderätt under förhandlingarna. Det vill säga att alla, oavsett om en är ombud eller inte, har rätt att säga sin åsikt i talarstolen. I plenum begärs ordet genom att sträcka upp röstkortet med siffran vänd mot presidiet. Personer som inte är ombud begär ordet genom handuppräckning. För att släppa in nya talare vid längre debatter i plenum används så kallade dubbla talarlistor, vilket innebär att de som är nya i debatten får förtur framför de som redan har gjort inlägg i debatten. Ombud och förbundsstyrelseledamöter har rätt att begära time-out, det vill säga en tre minuter lång paus för att diskutera sig fram till ett gemensamt beslut. Ombud och förbundsstyrelseledamöter kan även begära att förbundsstämman skall behandla en ordningsfråga. Ordningsfrågor behandlas före andra inlägg och går därmed före i talarlistan. Exempel på ordningsfrågor kan vara tidsbegränsning eller frågor kring stämmans upplägg. Om förbundsstämman tycker att inlägg är för långa eller om det blir ont om tid kan en tidsbegränsning införas för hur långt varje inlägg får vara. Blir debatterna i plenum för långa kan streck i debatten begäras. Om det går igenom får inga fler yrkanden lämnas in och deltagarna får en sista chans att sätta upp sig på talarlistan i frågan. Du begär streck i den frågan genom att högt ropa streck i debatten. 10

11 Om en person eller en funktion (till exempel en arbetsgrupp) under plenumförhandlingarna blir omnämnd från talarstolen har denne rätt att begära replik. En replik, ska enbart besvara exempelvis frågan, går före övriga inlägg i debatten och måste begäras innan nästa person på talarlistan tilldelas ordet. Frågeställaren har också rätt att begära kontrareplik. En replik ska vara kortfattad. Då hela förbundsstämman spelas in ska alla anföranden (inlägg som riktar sig till hela salen) göras från talarstolen. Lägg fram ditt förslag Alla närvarande ombud samt förtroendevalda i Förbundet Vi Unga har yrkanderätt, alltså rätt att lämna in förslag på beslut. Vill du yrka görs detta skriftligen till mötespresidiet. Yrkandelappar finns utlagda i lokalen och det finns stämmosnällisar på plats som hjälper till med att skriva yrkanden. Anmälan av frågor som tas upp under övriga frågor på förbundsstämman ska lämnas till presidiet senast lördagen 31/10 klockan I samband med att frågan lämnas in ska också eventuella yrkanden lämnas in. Yrkanden som lämnas in till övriga frågor får inte handla om ekonomiska beslut. Ombuden beslutar Under förbundsstämman har alla närvarande ombud som finns upptagna i röstlängden rösträtt. Röstlängden består alltså av alla röstberättigade ombud och är den som berättar hur många sådana som finns på plats. Av olika anledningar kan ombud behöva ersättas. Om ett distrikt vill ersätta ett ombud måste bytet anmälas till mötespresidiet. Vid bytet anmäls namn på det ombud som utgår samt namnet på ersättaren. Ersättaren får då ombudets röstkort. Det finns huvudförslag och eventuella motförslag. Under denna förbundsstämma är det alltid den ursprungliga idén som är huvudförslaget. Beslut fattas i första hand genom acklamation, det vill säga ja-rop. Vid acklamation ropas endast ja och det förslag som får flest ja vinner. Den som anser att mötespresidiet inte har uppfattat utgången av röstningen korrekt kan begära votering. Då genomför mötes presidiet försöksvotering och ombuden röstar genom att hålla upp sina röstkort. Om något ombud anser att mötespresidiet fortfarande inte uppfattat röstningen korrekt genomförs votering med rösträknare. 11

12 Alla voteringar, utom vid personval, sker genom att röstkortet hålls upp, om inget annat begärs. Röstkorten räknas av de som utsetts till röst räknare. Vid slutna omröstningar används röstsedel. Röstsedeln ska innehålla lika många förslag som valet gäller, annars är inte röstsedeln giltig. Val av förtroendeposter Under förbundsstämman kommer flera förtroendeposter att väljas. Dessa val kallas för personval. Nomineringar eller kandidaturer till valbara förtroendeposter (personval) ska lämnas till mötespresidiet senast lördagen den 31/10 klockan Vid personvalen presenterar valberedningen sitt förslag och mötespresidiet presenterar eventuella motkandidater. Efter det har alla kandidater möjligheten att presentera sig i max två minuter och sedan finns det möjlighet för andra att plädera för kandidaterna. Att plädera för någon innebär att sakligt berätta för förbunds stämman varför just en eller flera kandidater ska väljas. Pläderingar av kandidater får vara max två minuter långa. Under pläderingarna måste berörda kandidater lämna rummet. Reservationer Om ombud eller ledamöter ur förbundsstyrelsen känner att de inte kan ställa sig bakom ett beslut eller håller med om ett annat förslag kan denne reservera sig mot beslutet. En kan reservera sig mot beslutet som är taget och en kan reservera sig till förmån för ett annat förslag som inte gick igenom. Reservationer ska l ämnas skriftligt till stämmopresidiet innan förbundsstämman avslutas. Reservationslappar finns utlagda i stämmolokalen och vid presidiet. Cafésamtal Cafésamtalen är en möjlighet att fördjupa sig i vissa av handlingarna, diskutera förslag och få hjälp att formulera yrkanden. Flera frågor behandlas samtidigt vid förberedda bord. Det finns diskussionsledare på plats vid varje fråga för att underlätta diskussionerna och för att se till att alla får komma till tals. Ombuden rör sig från fråga till fråga, alltså från bord till bord. Alla får en chans att fördjupa sig i varje fråga och får hjälp att skriva yrkanden om så önskas. När cafésamtalen är avslutade får yrkanden gärna lämnas in till mötes presidiet för att de lättare ska få en överblick över hur många yrkanden som kommer in och på så sätt kunna förbereda eventuell propositionsordning. När plenumförhandlingarna är återupptagna så får du presentera ditt yrkande i talarstolen. 12

13 Kapitel 2 Förra året I kapitel 2 blickas det tillbaka på föregående år, alltså Här beskriver förbundsstyrelsen i ord och i siffror hur 2014 gick. 13

14 Verksamhetsberättelse 2014 I verksamhetsberättelsen beskriver vi vad som har hänt i Vi Ungas förbundsorganisation under Här kan medlemmar och andra intresserade se vad förbundsorganisationen har gjort under föregående verksamhetsår och att de beslut som tagits på tidigare förbundsstämmor har genomförts. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta Att godkänna verksamhetsberättelsen för 2014 och lägga den till handlingarna 14

15 Verksamhetsberättelse Förbundet Vi Unga årsstrategin och verksamhetsinriktningarna Andra året på 3-årsstrategin har genomförts och vi har återigen jobbat med tre verksamhetsinriktningar som gemensamt antogs på förbundsstämman På Vinterträffen 2014 antogs 18 mätbara mål med förankring i verksamhetsinriktningarna. De mätbara målen har därefter följts upp i organisationen vid tre olika tillfällen under året. Både distrikt, arbetsgrupper, personal och förbundsstyrelse har fått svara på uppföljningarna och berättat hur de har jobbat med målen. Medlemmar stannar kvar i och runt distrikten Vi Unga är en organisation som av naturliga skäl har hög omsättning på våra medlemmar och förtroendevalda, vilket kan ses som hälsosamt för en ungdomsorganisation. Problematiken med detta är dock att vi förlorar mycket kompetens som byggs upp under medlemmarnas tid i föreningar och distriktsstyrelser när de försvinner från både föreningar och distrikt. För att undvika detta vill vi bli bättre på att få våra medlemmar att stanna kvar i och runt distrikten även om de inte formellt sitter i distriktets styrelse. Så här har det gått Vi har under året arbetat med att uppdatera dokument och mallar för att underlätta arbetet i distriktsstyrelserna, vilket också leder till att det blir enklare och roligare att stanna kvar längre i och runt distrikten. Utbildningen Vi Unga-iten skapades för att ge medlemmarna möjligheten att lära känna och fördjupa sig i organisationen, samt att vi har jobbat med att hitta utbildningar som utmanar alla deltagare oavsett hur insatt eller erfaren denne är. För andra året i rad genomfördes en separat konferens för distriktens ordförande där de hade utrymme att diskutera distriktens nuläge, utveckling och utmaningar. Detta är ett bra exempel på hur vi arbetar för att stimulera att medlemmarna befinner sig i och runt distrikten. Vi Unga är en påverkansorganisation i fråga om ungas organisering och dess finansiering Vi är en organisation som samlar cirka 5000 medlemmar i 120 föreningar runt om i hela landet. Vi Ungas vision är att alla barn och ungdomar ska få utvecklas, känna sig betydelsefulla och ha möjlighet att förverkliga sina idéer. Vi arbetar med att stärka ungas position i samhället genom föreningsformen och försöker därför påverka i dessa avseenden oavsett om det handlar om ett nationellt, regionalt eller lokalt perspektiv. 15

16 Så här har det gått Arbetet med att öka kontakten mellan våra föreningar och kommunerna har fortlöpt under året. Uppföljningen av de mätbara målen visar att cirka 45 % av föreningarna i dagsläget har kontakt med sin respektive kommun. Vi arbetar ständigt med att öka distriktens kunskaper kring möjligheterna att söka landstingsbidrag. Siffror från de mätbara målen visar att i stort sett alla distrikt vet hur och när de ska söka landstingsbidrag. Som ytterligare ett led i arbetet med att vara en påverkansorganisation är Vi Unga medlemmar i LSU (Sveriges Ungdomsorganisationer) och kan tillsammans med de andra medlemsorganisationerna påverka inom de områden som berör vår organisation. Vi Unga har varit med och drivit frågan om #ungapålandsbygden i nätverket med samma namn. Tillsammans med Hela Sverige ska leva har Vi Unga varit en av de drivande aktörerna i nätverket. I nätverket har vi varit med och skrivit debattartiklar som fått mycket uppmärksamhet i såväl lokal som nationell press och sociala medier. Vi Unga har under året medverkat vid Almedalsveckan på Gotland, Landsbygdsriksdagen i Sandviken samt att vi tillsammans med Bygde gårdarnas Riksförbund och projektet Occupy Bygdegården hållit ett seminarium på MUCFs Rikskonferens om ungas organisering. Vi har kunskap om var och hur vi kan få extern finansiering Vi jobbar fortsatt med att ställa om organisationen för att möta de minskade bidragen från staten. Förbundet jobbar med att hela tiden söka möjligheter till extern finansiering samt informera om möjligheterna till extern finansiering för våra distrikt och föreningar. Så här har det gått Under hösten har en ekonomiturné genomförts i distrikten. Syftet var att ge distrikten mer kunskap om sin egen ekonomi och extern finansiering. Detta har i sin tur bidragit till ökade kunskaper om var och hur pengar kan sökas. Vi har under året drivit totalt sex externt finansierade projekt inom organisationen (tre på förbundsnivå och tre på distriktsnivå). Förbundet har erbjudit distrikten fortbildning i att driva projekt där 15 f öreningar och distrikt tagit del av detta stöd. Som en del i detta arbete har förbundet jobbat med att sprida den projektstödshandbok som togs fram under föregående verksamhetsår. Distrikten och förbundet jobbar medvetet med att hitta sponsorer till våra ordinarie verksamheter där Bygdegårdarnas Riksförbund och Studieförbundet Vuxenskolan är två återkommande samarbetsparters. Vi jobbar aktivt med att synas i forum för landsbygden med syftet att bli en välkänd landsbygdsaktör, vilket i längden också bidrar till att vi kan ta del av bidrag och medel som är riktade till insatser på landsbygden. 16

17 Löpande verksamhet Medlemmar och föreningar Medlemmar: Föreningar: 120 Nybildade föreningar: 56 Arbetsgrupper Distriktsstöd Distriktsstödsgruppen jobbade under 2014 med att stötta distrikten i att genomföra sina respektive distriktsstämmor i tid och lyckades med detta. Gruppen jobbade även med att introducera nyvalda ordföranden samt påbörjade en satsning med att förbättra distriktens kunskap om den egna ekonomin. Med hjälp av extern finansiering kunde en ekonomiturné med just syftet att öka kunskapen om ekonomin genomföras. Norrbotten blev 2014 återigen ett aktivt distrikt efter att ha legat vilande under flera år. Under 2014 delades kronor ut till 39 föreningar från Snabba Slanten kronor av dem donerades från Vi Ungas Vänner kronor delades ut för utvecklingsinsatser i distrikten. Det interna bidragssystemet delade totalt ut kronor till föreningar och distrikt. Totalt mottog fem distrikt kronor i landstingsbidrag. Marknadsföring På förbundsstämman 2013 beslutades det att Vi Unga skulle tillverka tre olika filmer. En kortare reklamfilm, en storytellingfilm samt en film som skildrade den egna förbundsstämman. Filmnätverket gjorde under 2014 klart Vi Ungas reklamfilm, samt påbörjade arbetet med Storytellingfilmen och stämmofilmen. Under 2014 påbörjade också marknadsföringsnätverket en strategisk plan för Vi Ungas marknadsföring som sedan lämnades över till kommunikationsgruppen. Utbildningsgruppen Utbildningsgruppen jobbade under året efter utbildningsplanen som togs på stämman Utifrån denna planerade de utbildningarna och hittade utbildare. Alla utbildningar utom arrangörskap steg 2 och ledarskap steg 3 genomfördes. Organisationsutvecklingsgruppen Organisationsutvecklingsgruppen fokuserade sitt arbete på att ta fram en utredning om att flytta förbundsstämman från sommaren till hösten. Utredningen togs sedan upp av förbundsstyrelsen som beslutade att förlägga 2015 års förbundsstämma på hösten. Gruppens många uppdrag med att uppdatera dokument färdigställdes och därefter avvecklades gruppen. 17

18 Samarbeten Studieförbundet Vuxenskolan (SV) Vi har tillsammans med Studieförbundet Vuxenskolan drivit Almaakademin. Även efter att projektet avslutats sitter representanter från båda organisationerna i styrgruppen för utbildningen. Vi har gemensamma avstämningar och pratar om hur vi ska få fler avdelningar i SV och distrikt i Vi Unga att samarbeta utöver det samarbete som redan finns idag. Dessa är förutom stöd till varandra, bland annat gemensamma studiecirklar och personalkonferenser, olika projekt och så vidare. Vi Unga har även en plats i SVs förbundsstyrelse och SV har en plats i Vi Ungas förbundsstyrelse. Bygdegårdarnas Riksförbund (BR) Under året har samarbetet med BR förstärkts främst genom att unga medlemmar i lokala bygdegårdsföreningar tagit del av Vi Ungas utbildningar och till följd av det har Vi Unga-verksamheten ökat i bygdegårdar runt om i Sverige. Samverkan kring utbildningarna har skett inom ramarna för projektet Ung i Bygdegården. En representant från BR deltog i arbetsgruppen för Rixlägret. Vi Unga hade två stycken ombud på BR:s förbundsstämma. Vidare så har Vi Unga haft representanter på konferenser för ungdomsansvariga och på ungdomsmedlemsmöten. Vi Unga har även en ersättarplats i Bygdegårdarnas förbundsstyrelse. Vi Ungas Vänner Föreningen Vi Ungas Vänner är en fristående organisation som har till uppgift att vara ett stöd för Vi Ungas verksamhet, bland annat genom att samla in pengar till verksamheten och marknadsföra Vi Unga som organisation. Under 2014 lämnade Vi Ungas Vänner över sammanlagt kronor till Vi Unga. Till minne av avlidne Vi Unga-vännen Karl-Gunnar Burman samlades kronor in som i början av året gick till att säkra ett fortsatt nybildningsstöd. Under Vi Ungas förbundsstämma 8-9 augusti lämnade Vi Ungas Vänner över årets gåva till Snabba Slanten som 2014 uppgick till kronor. På stämman delades också Vi Ungas Vänners stipendium för unga folkbildare till Gunnar Anderssons minne ut, för tredje året. Mottagare blev Joakim Stålåker, Uppland Vi Unga i Hjälsta, Uppsala Vi Unga distrikt. LSU Vi Unga deltog på årsmötet med två ombud och har utöver det suttit med i referensgruppen för Villkor lokalt som nu har mynnat ut i det nya projektet Ung här, där vi också sitter i referensgruppen. Vi har även varit representerade på deras utbildningar under året inom Metodo-akademin och tagit del av deras ordförandenätverk och generalsekreterarnätverk. 18

19 Hela Sverige ska leva Inom projektet Landsbygd 2.1 har vi utbildat processledare för metoden Landsbygd 2.0 och tillsammans arrangerades en tvådagars nätverksträff för unga på landsbygden. På träffen samlades personer som på något sätt arbetar med eller är unga på landsbygden för att diskutera gemensamma frågor och hur vi gemensamt kan jobba med just unga på landsbygden. Nationella träffar och utbildningar Vinterträffen, januari, Ramsbergsgården, Ramsberg i Örebro/Västmanlands distrikt Under denna träff samlades 44 deltagare från nio olika distrikt samt övriga deltagare som bland annat förbundsstyrelsen och funktionärer. På schemat stod framtidsverkstad där årets mätbara mål diskuterade. Utöver det erbjöds det ekonomipass, arbetsgruppsmöten, distriktsordförandekonferens, gruppdynamiksutbildning, en söka pengar-workshop samt en workshop med LSU om påverkan. Utbildningshelg, mars, Rättvik i Dalarnas distrikt Ledarskap steg 2 och distriktsledarträff inför Rixlägret Vårträffen, 2 4 maj, 4Hs kansli, Katrineholm i Södermanlands distrikt Vårträffen samlade 38 deltagare från åtta olika distrikt och samt övriga deltagare som bland annat förbundsstyrelsen och funktionärer. Under helgen samlades distriktsstyrelserna för en uppstart efter distriktsstämmorna, antingen i helgrupp eller i mindre grupper (nya i distriktsstyrelsen, fortsättning i distriktsstyrelsen och distrikts ordföranden). Det diskuterade bland annat ämnen som samarbete över distriktsgränserna, föreningskontakt, mötesformer och mötesteknik, ekonomi, och motionsverkstad. Utöver det så genomfördes även en kort hemsidesutbildning. Utbildningshelg, 30 maj 1 juni, Stadshagen i Stockholms distrikt En extrainsatt utbildning i ledarskap steg 2. Utbildningshelg, september, Örebro i Örebro/Västmanlands distrikt Agera steg 2 och en specialutbildning med tema arbetsgivarskap Höstträffen, oktober, IOGT-NTOs vandrarhem i Kronobergshed, Moheda, i Kronköpinges distrikt Träffen samlade 20 deltagare från 7 distrikt samt övriga deltagare bland andra förbundsstyrelsen och funktionärer. Höstträffen erbjöd två olika utbildningar: den nya specialutbildningen Vi Unga-iten samt Utbildning för Utbildare. 19

20 Distriktsordförandekonferens, 7 9 november, Stadshagen i Stockholms distrikt En helg där distriktsordförandekåren träffades och hade olika pass men även egen tid för att diskutera sin roll och utmaningar som distriktsordförande. Förbundsstämman Förbundsstämman 2014 var Vi Ungas sextionde stämma! Detta firades genom att stämman hölls i samma distrikt som den allra första stämman Södermanland. Mellan den 7 9 augusti intog 56 deltagare Hjälmargården i Vingåker. Under Förbundsstämman deltog totalt 44 ombud från åtta distrikt och nio föreningar. Stämmans ombud beslutade att Vi Unga ska jobba med sin ekonomi i en ny form, där vi tänker i procent istället för absoluta belopp. Förutom detta klubbades också det sista året på den första 3-årsstrategin och tre nya verksamhetsinriktningar antogs. Lovisa Persson valdes till ny förbundsordförande efter Jakob Sjöström. Projekt Alma-akademin Alma-akademin är Sveriges enda spetsutbildning för unga ledare i civilsamhället och den första omgången av kursen gick under höstterminen Vi Unga har under två år drivit projektet Alma-akademin tillsammans med Studieförbundet Vuxenskolan, Lantbrukarnas Riks förbund och Alma Folkhögskola i Stockholm. Under 2014 avslutades projektet med en utvärdering av både projektet och kursen, samt rekrytering av nya unga ledare från det unga civilsamhället till den andra omgången av Alma-akademin som gick av stapeln höstterminen Från och med sommaren 2014 drivs Alma-akademin inom Alma folkhögskolas ordinarie kursprogram, och Vi Unga finns representerat i kursens styrgrupp. Representationen i styrgruppen har varit centralt för att kunna starta Alma-akademin och därmed tillmötesgå de behov som unga ledare i civilsamhället har. Kön spelar roll! Under ungefär tio år har Vi Unga varit en del av nätverket Kön spelar roll! tillsammans med ett antal andra ungdomsorganisationer. Nätverket har under åren drivit olika projekt kring jämställdhet men har under de senaste åren trappats ner, och hade under åren endast tre medlemsorganisationer. Dessa var Rädda Barnens Ungdomsförbund, Scouterna och Vi Unga. Som en del av nedrustningen av nätverket drevs under ett slutprojekt där insatserna som organisationerna gjort kring normkritiskt jämställdhetsarbete under de senaste tio åren samlades i en rapport. I juni 2014 lanserades rapporten Det är unga själva som gör det som var Vi Ungas bidrag till slutprojektet. Rapporten lanserades på Nordiskt forum i Malmö där även ett seminarium arrangerades i ämnet. 20

21 Action på byn! Action på byn är Vi Ungas nya projekt där vi jobbar för att öka ungas organisering på Västernorrlands och Norrbottens landsbygd och förbättra förutsättningarna för unga att kunna organisera sig. Projektet startade i augusti 2014 och är beviljat finansiering fram till juli I projektet jobbar tre medarbetare. En projektledare som utgår från Stockholm samt en projektmedarbetare i Västernorrland och en i Norrbotten. De jobbar med att bygga nätverk med våra samarbets organisationer lokalt och med kommuner, samt att nybilda föreningar och stötta existerande. Inom projektet arrangeras också utbildningar och det görs en kartläggning kring kommunernas arbete för att stötta det unga föreningslivet. Rix14 Rixlägret planerades att äga rum på Scouternas lägergård i Kungshol, Rättvik. Tyvärr ställdes lägret in på grund av få anmälda deltagare. Likabehandlingsplanen Under 2014 så antog förbundsstyrelsen en ny likabehandlingsplan efter den kartläggning som gjordes inom organisationen under hösten Förbundsstyrelsens aktivitet Under 2014 hade förbundsstyrelsen sju stycken fysiska möten. En av de större processerna under våren var att ta fram den ekonomiska planen för På stämman lämnade fyra ledamöter förbunds styrelsen och fyra nya tillkom. Under hösten påbörjades bland annat processen med att ta fram den nya 3-årsstrategin för åren Förtroendevalda Förbundsordförande: Jakob Sjöström t.o.m Lovisa Persson fr.o.m Vice förbundsordförande: Lovisa Persson t.o.m Elin Larsson Stina Evbjer fr.o.m Övriga ledamöter: Emelie Johnsson Mattias Ekberg David Söderberg t.o.m Simon Lidberg t.o.m My Fransson fr.o.m Jenny Eriksson fr.o.m Lina Andersson fr.o.m Kenny Lundström fr.o.m Studieförbundet Vuxenskolans representant: Stefan Landberg 21

22 Revisorer: Revisorer ersättare: Valberedning: Henrika Littorin Frida Olsson Sandahl t.o.m Anna Berg fr.o.m PWC (auktoriserad revisionsbyrå) Carina Torstensson Anders Karlsson PWC (auktoriserad revisionsbyrå) Emil Källström Therese Lundblad t.o.m Rasmus Pehkonen fr.o.m David Söderberg fr.o.m Rosa Jonsson fr.o.m Arbetsgrupper Distriktstödsgruppen: Jenny Eriksson, Lovisa Persson, Emelie Johnsson, Diana Jonsson, Nils Lindsten, Maria Kempe, Jakob Sjöström Marknadsföringsgruppen: Andrea Sunna, David Söderberg, Evelina Roos, Stina Evbjer, Kim Sundblad, Per Hellström, Benjamin Hailemariam Utbildningsgruppen: Mulin Persson, Nadja Slotte, Anni Nilsson, David Söderberg, Jenny Gudmundsson Organisationsutvecklingsgruppen: Elin Larsson, Diana Jonsson, Simon Lidberg, Jakob Sjöström, Niklas Björkegren Stämmogrupp: Elin Larsson, Jasmine Sundblad Rixlägergrupp: Jasmine Sundblad, My Fransson, Sara Pettersson, Stina Evbjer Personal Elin Andersson, förbundskansliet från och med Golnar Bahar, förbundskansliet under hela Lovisa Birath, Vi Unga Skåne under hela Josephine Blad, förbundskansliet till och med Joachim Höggren, förbundskansliet till och med Sara Pettersson, Vi Unga Dalarna under hela Anna Stjernlöf, Action På Byn (Västernorrland) från och med Joakim Stålåker, Från Idé Till Succé (Uppsala) från och med Jasmine Sundblad, förbundskansliet under hela Josefin Söderberg, Action På Byn (Norrbotten) från och med

23 Redovisning av ålagda uppdrag Ålagda uppdrag Ålagda uppdrag är de beslut som förra årets förbundsstämma gav förbundsstyrelsen i uppdrag att genomföra. Uppdrag som är återkommande skrivs också in i dokumentet Detta Gäller!. Här berättar förbundsstyrelsen vad som har gjorts kring varje punkt samt vad de föreslår att nästa steg ska vara, om förbundsstyrelsen anser uppdrag vara genomförda, icke genomförda samt om beslutet ska ges i förnyat uppdrag eller inte Arrangemang uppdrag 1.1 Att ge förbundsstyrelsen förnyat uppdrag att arrangera en träff med inriktning på internationella utbyten och samarbeten, samt demokrati i omvärlden. Förbundsstyrelsen bjuder in medlemmar i Vi Unga på distrikts- och föreningsnivå, samt andra organisationer. Svar: Under vinterträffen anordnandes ett pass med internationell inriktning. En representant från LSU berättade hur det går till att starta ett internationellt samarbete, hur ett utbyte med en organisation från ett annat land kan gå till, och tipsade även om andra organisationer som håller på med internationella relationer. Medlemmar från föreningar, distrikt och förbund medverkade. Förbundsstyrelsen har inte sett att det funnits intresse i organisationen för en hel egen träff med internationell inriktning. Vi har uppmuntrat medlemmar att vända sig till vår samarbets organisation LSU för vidare internationellt ideellt engagemang. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta Att anse uppdraget delvis genomfört Arrangemang uppdrag 1.2 Att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att i utvärderingen av Rix 14 undersöka hur bland annat deltagaravgiften påverkade deltagarantalet. Svar: Efter beskedet att det inte blev något Rix förra året så gjordes en utvärdering om vad som kan ha varit orsaken till att så få anmälde sig och då togs bland annat frågan om deltagaravgiften upp. Detta hade vi i åtanke inför 2015 års Sommarträff där deltagaravgiften sänktes men inte heller det lockade fler deltagare. Även det arrangemanget blev inställd på grund av för lågt deltagarantal. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta Att anse uppdraget genomfört 23

24 Arrangemang uppdrag 1.3 Att Vi Unga ska medverka i prideparaden 2015 Svar: Vi Unga är en nationell organisation och därför valde förbundsstyrelsen att uppmärksamma alla pridearrangemang i hela landet och sprida dem i våra kanaler. Lokala datum lades ut på hemsidan och även i nyhetsbrevet så uppmuntrades det till att medverka i lokala parader, själva eller tillsammans med Studieförbundet Vuxenskolan. Stockholms prideparad låg samtidigt som Sommarträffen och därför kunde förbundsorganisationen inte lägga något fokus på den. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta Att anse uppdraget ej genomfört Arrangemang uppdrag 1.4 Att förbundsstyrelsen får i uppdrag att utifrån Vi Ungas miljöpolicy ta fram och sprida rekommendationer till event och arrangemang. Svar: Under hösten har det utifrån Vi Ungas miljöpolicy tagits fram rekommendationer att använda sig av vid event och arrangemang. Rekommendationerna finns på Vi Ungas hemsida. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta Att anse uppdraget genomfört Administration uppdrag 2.1 Att ändra så att nybildningsbidraget delas ut en gång per halvår Svar: Från och med i år delas bidraget ut två gånger per år. Första omgången för 2015 delades ut i juni. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att anse uppdraget genomfört Administration uppdrag 2.2 Att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att ändra rättigheterna så att varje distrikt själva kan välja vilken startsida det ska vara på distrikt hemsidan, till förbundsstämman 2015 Svar: Från och med hösten 2015 är det möjligt för distrikten att själva välja vilken startsida det ska vara på distriktshemsidan. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att anse uppdraget genomfört 24

25 Ekonomi uppdrag 3.1 Att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att redovisa det underlag, i kronor som utgör grunden för den ekonomiska planen när förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman att anta en ekonomisk plan Svar: Underlaget finns med i stämmohandlingarna i samband med den ekonomiska planen. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta Att anse uppdraget genomfört Ekonomi uppdrag 3.2 Att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att på vårträffen 2015 och höstträffen 2015 redovisa budgetprognos för 2015 Svar: Under Vårträffen hölls ett pass där budgetprognosen för 2015 redovisades, den skickades sedan ut via mejl till alla som deltog. På grund av förbundsstämmans flytt utgick Höstträffen och en uppdaterad budgetprognos redovisades istället på ordförandekonferensen i september. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta Att anse uppdraget genomfört Distriktsordförandekåren uppdrag 4.1 att förbundsstyrelsen och distriktsordförandekåren tillsammans arbetar fram beskrivningar av distriktsordförandekåren och distriktsordförandekonferensen med hjälp av bilagorna (bilaga 1, Stämmohandlingar 2014, sida 48-50). Detta ska göras till förbundsstämman Svar: Förbundsstyrelsen har träffat distriktsordförandekåren under höstens ordförandekonferens samt på Vinterträffen för att diskutera och tillsammans arbeta fram beskrivningar av distriktordförandekåren och distriktsordförandekonferensen. Distriktsordförandekåren är drivande i frågan och förbundsstyrelsen avvaktar tills vidare. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att anse uppdraget genomfört 25

26 Distriktsordförandekåren uppdrag 4.2 Att förbundsstyrelsen får i uppdrag att undersöka möjligheterna till finansiering för ytterligare konferenser. Svar: I nuläget arrangeras en ordförandekonferens under hösten, en på Vinterträffen och en på Vårträffen. Under de konferenserna har inte alla ordföranden deltagit. Det finns möjlighet att finansiera fler konferenser men i nuläget ser vi inte att ett intresse finns för det. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta Att anse uppdraget ej genomfört Utbildningar uppdrag 5.1 Att ge förbundsstyrelsen i uppgift att se över möjligheten att ha flera parallella utbildningar efter behov. Samt att undersöka hur flödet mellan de olika utbildningsstegen kan förbättras. Svar: I år har det inte funnits något behov av att ha flera parallella utbildningar då de utbildningar vi erbjudit inte varit överfulla. Flödet mellan utbildningarna har diskuterats och resultatet finns i den nya utbildningsplanen. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta Att anse uppdraget genomfört Bestämma trots ålder uppdrag 6.1 Att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att söka extern finansiering för projektet Bestämma trots ålder med syftet att utveckla organisationens årsmöten och stämmor. Svar: Efter svaret från förra gången vi skickade in ansökan har vi nu arbetat om den och skickat in en ny ansökan. Då det är långa handläggningstider hos allmänna arvsfonden väntar vi i skrivande stund fortfarande på svar på den nya ansökan. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta Att anse uppdraget genomfört 26

27 Bestämma trots ålder uppdrag 6.2 Att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att i möjligaste mån genomföra projektet Bestämma trots ålder även i de fall extern finansiering uteblir Svar: I skrivande stund har vi ännu inte fått svar på vår projektansökan. Förbundsstyrelsen har uppmärksammat behovet av att utveckla vår interna demokrati och har därför valt att ha med det som tema i förslaget på 3-årsstrategi Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta Att anse uppdraget ej genomfört samt Att förbundsstyrelsen ges förnyat uppdrag Marknadsföring uppdrag 7.1 Att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att uppdatera Vi Ungas You Tube-kanal med filmer från nationella arrangemang samt ge möjlighet för föreningar och distrikt att skicka in filmer från olika arrangemang Svar: Vi Ungas YouTube-kanal har uppdaterats med de nya marknadsföringsfilmer som gjordes efter förbundsstämman Kanalen uppdateras med nya filmer från föreningar och distrikt när sådana inkommer. Förbundsstyrelsen uppmuntrar alla att dokumentera arrangemang och skicka in till kansliet för vidare spridning. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta Att anse uppdraget genomfört Redovisning av arvoden, ersättningar och traktamenten uppdrag 8.1 Att förbundsstyrelsen ges i uppdrag att varje år redovisa utbetalda arvoden utöver dem det fattats beslut om på förbundsstämman. Svar: Utförda uppgifter: Förbundsstämman kr Utbildningar kr Jämställdhetsarbete kr Ekonomiturné kr Totalsumma kr Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta Att anse uppdraget genomfört 27

28 UTFALL 2014 ENLIGT 2014 ÅRS BUDGETPOSTER INTÄKTER Post kom. Budget '14 Utfall '14 Statliga bidrag Räntor Övriga intäkter Summa intäkter KOSTNADER Post kom. Budget '14 Utfall '14 Arbetsgrupper Förbundspersonal Ledning Förbundsstyrelse Förbundsordförande Föreningsstöd Snabba Slanten Föreningsstödet Distriktsstöd Utvecklingsinsatser i distrikten Stöd till distriktspersonal Marknadsföring Lager och distribution Profilmaterial Demokrati Valberedning Förbundsstämma Likabehandling Nationella arrangemang Nationella träffar Utbildning Organisationskostnader Försäkring Administration Samverkan Övriga kostnader Summa kostnader Reserverade medel från föregående år Reserverade medel till RESULTAT

29 Kommentarer till utfallet 1. Bidrag från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor 2. Ränta på vårt och Studieförbundet Vuxenskolans kapital 3. Stöd från Vi Ungas vänner, intäkter från externa projekt och försäljning av utbildningar 4. Sammanlagda kostnaderna för alla arbetsgrupper 5. Kostnader för anställda på förbundskansliet 6. Främst möteskostnader för förbundsstyrelsen och arbetsutskottet 7. Arvodering av ordförande 100% och vice ordförande på 20% var 8. Totala kostnaden för alla Snabba Slanten ansökningar 9. Föreningsstödet som betalas ut till våra föreningar samt nybildningsstödet 10. Totala kostnade för alla ansökningar till Utvecklingsinsatser i distrikten 11. Personalkonferens och övrigt stöd till distriktspersonal 12. Kostnader för Strömbergs där vi har vårt profilmaterial 13. Kostander för framtaget profilmaterial 14. Kostander för valberedningens arbete 15. Kostnader för förbundsstämman 16. Kostnader för arbetet med likabehandling 17. Totala kostnaden för vinterträff, vårträff och höstträff 18. Totala kostnaden för alla utbildningar 19. Kostnader för försäkringar, främst till medlemmar 20. Kontorskostnader och kostnader för hemsida och medlemsregister 21. Framförallt medlemsavgifter i samverksans organisationer 22. Framförallt återbetalning till projektet Alma-akademin 23. Använda pengar för bland annat medlemsregistret och nybildningsstöd 24. Pengar som reserverades till 2015 för personalkostnader som inte gått åt under 2014 Mina anteckningar

30 30

31 31

32 32

33 33

34 34

35 35

36 36

37 37

38 Kapitel 3 Verksamhet Nu blickar vi framåt och vi börjar med förslag på hur Vi Ungas verksamhet ska se ut de kommande åren. I det här kapitlet finns både förslag från medlemmar (motioner) och förslag från förbundsstyrelsen och alla förslag rör på ett eller annat sätt verksamhet. 38

39 Förslag från förbundsstyrelsen, 1 Detta gäller! Detta gäller! är ett dokument som samlar alla förbundsstämmobeslut som inte hör hemma i något av våra övriga styrdokument. Förbundsstyrelsen föreslår ändringar i dokumentet, tillexempel utifrån vad som är genomfört eller är inaktuellt. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta Att anta Detta gäller!

40 Detta gäller! Förbundsstämman är Förbundet Vi Ungas högsta beslutande organ. Förbundsstämman styr Förbundet Vi Unga genom att fastställa en rad dokument: Förbundet Vi Ungas stadgar (senast reviderade 2013) Förbundet Vi Ungas grundidéer (senast reviderade 2013) Förbundet Vi Ungas interna bidragssystem (senast reviderat 20135) Verksamhetsinriktning för varje år Budgeten Ekonomisk plan för varje år Detta gäller! Utbildningsplan (revideras vartannat år, senast reviderad 20135) Miljöpolicy (revideras vartannat år, senast reviderad 2014) Policy för distriktsledningens roll (revideras vartannat år, senast reviderad 2014) Detta gäller! har kommit till för att samla alla förbundsstämmo beslut som har fattats, men som inte hör hemma i Stadgar, Grundidéer, Internt bidragssystem, Verksamhetsinriktning, Budget Ekonomisk plan, Utbildningsplan, Miljöpolicy eller Policy för distriktens distriktsledningens roll. Nu finns de samlade på ett ställe. Detta gäller! revideras på förbundsstämman varje år. Då kan gamla beslut tas bort eller ändras. Nya beslut som fattas på förbundsstämman skrivs in i Detta gäller! efter förbundsstämman. Just nu efter förbundsstämman är det detta som gäller! 40

41 1 Organisation a) Inom Förbundet Vi Unga gäller närhetsprincipen. Den innebär att fförbundsstyrelsen har ansvar för att i samråd med närliggande distrikt ålägga ett distrikt ansvar för de föreningar som finns och bildas i närliggande områden utan fungerande distriktsled. b) Skattkistan är ett pris som rikförbundsorganisationen varje år delar ut till det distrikt som procentuellt ökat sitt medlemsantal mest under föregående år. c) Förbundet Vi Ungas logotyp kallas för Luringen. 2 Arrangemang a) Arrangörer vid Vi Unga-arrangemang ska motverka rökning och snusning under arrangemanget. b) Alla utbildningar som rikförbundsorganisationen erbjuder ska, i samlad form, presenteras på hemsidan. c) Deltagare från andra organisationer bör bjudas in till rikförbundsorganisationens utbildningar, dock utan subvention från Förbundet Vi Unga. d) RikFörbundsorganisationen ska fortlöpande registrera vilka utbildningar, arrangerade av Vi Ungas rikförbundsorganisation, som medlemmarna genomgår, så att de vid behov kan få ett samlat kursintyg. e) Distrikt och föreningar stöttas och uppmanas att tipsa media vid arrangemang. f) Att det avsätts minst fyra timmas egen tid för distrikts - ordförandekåren under varje distriktsordförandekonferens. Mina anteckningar

42 2.1 Förbundsstämma a) Förbundet betalar ombudens resor till och från förbundsstämman. b) Stämmomaterialet ska sammanställas så att det är lätt för ombuden att följa förhandlingarna och hålla reda på sina handlingar. Detta genom innehållsförteckning, sidnumrering och exempelvis häftning samt ordlista som förklarar svåra ord. c) För att fler ska kunna ta till sig årsredovisningen ska det finnas en bilaga till årsredovisningen vilken redovisar utfallet i förhållande till budget den ekonomiska planen. d) För att även övriga intresserade utöver ombuden ska kunna följa stämman på ett bra sätt ska det finnas åhörarbänkar i stämmolokalen. e) För att de som inte var med på förbundsstämman ska veta vilka beslut som fattats ska ett större referat från stämman läggas ut på Förbundet Vi Ungas hemsida inom en vecka efter stämmans slut. f) Det ska alltid finnas någon form av belöning tillgänglig för de som går upp i talarstolen för första gången under förbundsstämman. g) Distriktsordförandekåren ska varje år, senast 60 dagar innan förbundsstämman, ta fram ett förslag på valberedning för nästa verksamhetsår och skicka förslaget till förbundskansliet. h) Det ska finnas tillgång till energigivanderik kost och dryck under Vi Ungas förbundsstämma. i) Det skall finnas extra stämmohandlingar tillgängliga under Förbundsstämman till besökare och ombud som glömt eller förlorat sina handlingar. j) Förbundsstyrelsen ska efter varje förbundsstämma göra redaktionella ändringar i de handlingar som passerat stämmorna. I de fall redaktionella ändringar görs i stadgarna ska dessa redovisas under nästa förbundsstämma. 2.2 Rixläger a) Förbundsstämman uppmanar rixlägerarrangören att i den mån det är möjligt utforma längre sammanhållande aktiviteter under lägerveckan som kurser, så att deltagare och distrikt kan söka utbildningsbidrag för dessa. Arrangören avgör vilka aktiviteter som är kurser och ska skicka ut program, deltagarförteckning och kursintyg för dessa. b) Ordet Rix i rixlägersammanhang ska alltid stavas med x. c) Det ska finnas diskbaljor för olika kostövertygelser på rixläger där diskbaljor används. 42

43 3 Särskilda dagar a) Den 18 juni är Förbundet Vi Ungas födelsedag. Förbunds stämman uppmanar Förbundet Vi Ungas riksorganisation, distrikt, kretsar och föreningar Förbundsorganisationen, distrikten och föreningarna uppmanas att marknadsföra sig denna dag. Förbundsstämman uppmanar och Förbundet Vi Ungas medlemmar uppmanas att bära valfritt Vi Unga-plagg denna dag. b) Den 19 november är Förbundet Vi Ungas officiella toastdag. Vi uppmanar aalla medlemmar uppmanas att äta toast eller marknadsföra Vi Unga denna dag med hjälp av toast. Toast har serverats på Vi Unga läger och har blivit som Vi Ungas nationalrätt. 4 Administration a) Föreningens medlemårsrapportering ska godkännas i medlemsregistret vara klar senast den sista februari december varje år. b) Distriktets medlemsrapportering ska godkännas cb) dc) ed) fe) gf) i medlemsregistret senast den 30 april varje år. Förbundsstyrelseprotokoll ska, sedan de justerats, läggas ut på Förbundet Vi Ungas hemsida. Förbundet Vi Unga ska erbjuda distrikt och föreningar en egen webbadress och hemsidesmall som ska ligga under De förtroendevalda revisorerna uppmanas att, löpande under året, genomföra en verksamhetsrevision samt att hålla kontakt med distriktsordförandekåren under utifrån denna. Distriktsstyrelseguiden ska skickas till nyvalda distriktsstyrelseledamöter. Om förbundsstyrelsen eller annan instans under förbundsstyrelsen beslutar om att betala ut ytterligare arvoden, utöver de som förbundsstämman fattat beslut om, ska förbundsstyrelsen redovisa dessa arvoden till nästa förbundsstämman varje år. Redovisningen ska visa den totala kostnaden samt kostnaderna uppdelat på de huvudsakliga områden som det arvoderats inom. 43

44 Motion 1 Åsiktsprogram Flera ungdomsorganisationer i Sverige har tagit ställning till ett slags åsiktsprogram. Ta förbundet Unga Örnar som exempel; deras organisation har sedan flera år arbetat med snarlik verksamhet som Vi Unga. Samtidigt har Unga Örnar aktivt arbetat med att FN:s barnkonvention skall bli svensk lagstiftning, då detta har varit en del av deras åsiktsprogram. Förbundet Vi Unga behöver i nära samarbete med distrikt och övriga medlemmar ta fram ett eget åsiktsprogram. Åsiktsprogrammet bör ha 3 punkter. Med ett åsiktsprogram framkommer det tydligt om vad vi som organisation tycker om frågor som berör samhället. Detta tydliggör även i vilken riktning samt vilka frågor Vi Unga ska arbeta med för att bidra till ett rättvisare samhälle. Framtagningen av ett sådant program skulle skapa känsla inom vår organisation att vi arbetar för något större som går över den dagliga verksamheten. Slutligen detta tydliggör hur vi ska arbeta med att förverkliga vår vision för framtiden, nämligen att alla barn och unga ska ha möjligheten att förverkliga sina drömmar. Att förbundsstyrelsen får i uppdrag att ta fram ett åsiktsprogram tillsammans med distrikten, med minst 3 punkter som berör samhället i stort. David Söderberg, Kronköpinge Jenny Gudmundsson, Kronköpinge Simon Sundell, Stockholms distrikt Ingela Geite, Stockholms distrikt Tova Palm, Stockholm distrikt Anneli Crona, Stockholm distrikt Niklas Björkegren, Uppsala distrikt Moa Ramstedt, Uppsala distrikt Isabelle Randberg, Uppsala distrikt Elin Jansson, Uppsala distrikt Linus Odenring, Uppsala distrikt Rasmus Pehkonen, Uppsala distrikt 44

45 Motion 1 Svar från förbundsstyrelsen Förbundsstyrelsen håller med motionärerna om att det vore bra med ett dokument som samlade våra åsikter. I nuläget går det att läsa vad Vi Unga tycker och vill i bland annat vår treårsstrategi och i grundidéerna. Vi tror att dessa kommer kunna ligga till grund för en diskussion om ett åsiktsprogram. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta: Att bifalla motionen 45

46 Motion 2 Nätverk med andra ungdomsorganisationer Vi Unga är en organisation som ständigt bör och skall utvecklas och få in nya perspektiv. Detta sker självklart genom nybildning, men ett mycket effektivt och bra sätt är att även blicka ut från sina vanligaste, traditionella samarbetspartners. Genom detta kan dels erfarenhetsutbyte ske, dels kan nya varierande personer till styrelser och arbetsgrupper hittas och Vi Unga kan få personer i andra organisationers styrelser. Allt detta skulle bidra till en större mångfald och mer nytänk i organisationen. Därför skulle ett nätverk och samarbete med andra ungdomsorganisationer gynna Vi Unga på flera sätt. Vi föreslår därmed att förbundsstämman beslutar: Att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att bilda ett nätverk med andra ungdomsorganisationer, samt möjliggör även för distrikt att samverka med dessa, förutsatt att de delar Vi Ungas värderingar. Evelina Johansson, Kronköpinge David Söderberg, Kronköpinge Jenny Gudmundsson, Kronköpinge Simon Sundell, Stockholms distrikt Ingela Geite, Stockholms distrikt Tova Palm, Stockholm distrikt Anneli Crona, Stockholms distrikt Niklas Björkegren, Uppsala distrikt Moa Ramstedt, Uppsala distrikt Isabelle Randberg, Uppsala distrikt Elin Jansson, Uppsala distrikt Linus Odenring, Uppsala distrikt Rasmus Pehkonen, Uppsala distrikt 46

47 Motion 2 Svar från förbundsstyrelsen Förbundsstyrelsen håller med om att det är viktigt för oss som organisation att ständigt utvecklas och ta del av andra perspektiv. Vi samverkar dels med våra samverkansorganisationer såsom Studieförbundet Vuxenskolan och Bygdegårdarnas Riksförbund. Vi Unga är även medlemmar i LSU som är en paraplyorganisation för ungdomsorganisationer. Genom LSU får vi möjligheter att möta andra organisationer och därigenom skapar vi nya samarbeten. Att starta ett nytt nätverk ser förbundsstyrelsen inget behov av i dagsläget. Både för att det skulle vara tidskrävande och för att vi inte ser något syfte med ett nytt nätverk utöver de vi redan är med i. LSU har även projekt som sträcker sig utanför förbundsnivån och finns på distriktsnivå vilket möjliggör för andra parter att organisera sig och samarbeta. Exempelvis drev LSU ett projekt som hette DEMO där Stockholms Vi Unga var med och samarbetade. Förbundsstyrelsen tror också att det bästa är att varje distrikt själva får hitta de organisationer de vill samarbeta med lokalt. Det är svårt för oss på förbundet att hålla koll på vilka organisationer som finns i varje distrikt och framförallt vilka organisationer distrikten vill samarbete med. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta: Att avslå motionen 47

48 Motion 3 Mentorskap Idag har arbetsgruppen Distriktsstödsgruppen funktionen att bland annat ha kontakt med och stödja distrikten. Vi upplever dock att kontakten mellan Distriktsstödsgruppen och distrikten inte fungerar så bra som den borde och vi tycker att kontakten med distrikten från förbundets sida borde falla på förbundsstyrelsen, inte på en arbetsgrupp. Detta skulle leda till förbättrad kontakt och förankring mellan distrikt och förbund. Det optimala tillvägagångssättet för detta vore att varje distrikt har en kontaktperson i form av mentor från förbundsstyrelsen, som man har samtal med på en regelbunden basis. Fördelningen av detta mentorskap skall delas mellan samtliga i förbundsstyrelsen, så att varje ledamot har minst ett distrikt att vara mentor åt. Alla distrikt har olika behov och det är inte alltid tydligt vem i organisationen som har rätt kunskap eller kan bistå med rätt hjälp. Genom mentorskapet skulle detta förtydligas, och kommunikationen mellan distrikt och förbund skulle även förbättras. Distrikten skulle få en bättre uppfattning om hur arbetet i förbundsstyrelsen fortgår, och förbundsstyrelsen skulle få en bättre bild av distriktens individuella och aktuella behov, svårigheter och möjligheter. Vi har sedan tidigare sett resultat av hur kontakt mellan distriktsstyrelse och föreningar givit positiva effekter och vi tror att det även är möjligt om varje distrikt hade en mentor från förbundsstyrelsen. Därmed yrkar vi på Att kontakten med distrikten förflyttas från Distriktsstödsgruppen till förbundsstyrelsen. Att varje styrelseledamot skall minst ha ett distrikt som denne agera mentor till. Att mentorerna skall föra kontinuerlig kontakt med distrikten de är mentorer till. David Söderberg, Kronköpinge Jenny Gudmundsson, Kronköpinge Simon Sundell, Stockholms distrikt Ingela Geite, Stockholms distrikt Tova Palm, Stockholm distrikt Anneli Crona, Stockholms distrikt Niklas Björkegren, Uppsala distrikt Moa Ramstedt, Uppsala distrikt Isabelle Randberg, Uppsala distrikt Elin Jansson, Uppsala distrikt Linus Odenring, Uppsala distrikt Rasmus Pehkonen, Uppsala distrikt 48

49 Motion 3 Svar från förbundsstyrelsen Förbundsstyrelsen ser också behovet av att förbättra kontakten mellan distrikt och förbund, att varje distrikt får en mentor ur förbundsstyrelsen tror vi är bra. Däremot tror vi inte att alla i förbundsstyrelsen ska vara mentor. I en förbundsstyrelse behövs många olika kompetenser. Det är inte alla som har tiden, möjligheten eller viljan att vara mentor åt ett distrikt utan fyller andra funktioner i styrelsen istället. Därför vill vi avslå motionärernas andra att-sats så att det inte blir ett tvång att vara mentor. Angående distriktsstödsgruppen ser vi att den gruppen är bra för organisationen, de har en samlad bild av alla distrikt och jobbar mer operativt med distriktsfrågor än vad förbundsstyrelsen gör. Därför vill vi också avslå den första att-satsen, så att distriktsstödsgruppen kan fortsätta sitt arbete. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta: Att avslå första att-satsen Att avslå andra att-satsen till förmån för att alla distrikt får en mentor från förbundsstyrelsen Att bevilja tredje att-satsen 49

50 Motion 4 Förbundsstämman Förbundsstämman är Vi Ungas viktigaste instans och evenemang under hela året. Under föregående år, då förbundsstämman varat i fyra dagar, har det märkts att det skulle behövas mer tid för ombuden att gå igenom och diskutera förhandlingarna innan man går till beslut. Vid långa och intensiva debatter kommer dels många, framförallt nyare medlemmar och mindre erfarna ombud, inte våga eller kunna komma till tals och många röster kommer inte höras, då man till slut också kommer bli tvungen att dra ner på tidsåtgången per diskussionspunkt samt sätta streck i debatten på grund av tidsbrist. Detta blir i större utsträckning en brist i den demokratiska processen. Många medlemmar har, särskilt då Vi Unga är en ungdomsorganisation, skola under höstterminen, och ledighet infaller under olika datum och perioder för olika delar av landet. När man sedan faktiskt är ledig under höstterminen har inte alla tiden eller orken för att åka på en stämma, utan vill eller till och med behöver vara hemma och antingen vila upp sig eller studera. Besluten som tas på förbundsstämman har även inverkan på vilka förutsättningar som finns för distrikten och föreningarna inför hösten och våren; vad man vågar göra och satsa på att göra och när. Därför är det viktigt att distrikten och föreningarna får tid att planera inför kommande arbetet, och de beslut som påverkar verksamheten. Infaller förbundsstämman så sent som i oktober kommer många distrikt och föreningar redan ha satt igång inför hösten och eventuellt planerat våren. Det är också betydligt mindre lockande att vistas på en kursgård när vädret är sämre, och att locka medlemmar till förbundsstämman kommer därmed att vara mycket svårare än om den är under sommaren, något som för vissa distrikt redan är en utmaning. Förbundsstämman fungerar också som en nationell träff, vilket inte annars är garanterat att det finns någon under sommaren. Infaller förbundsstämman under sommaren blir det en klar garant för att det kommer bli en träff för alla i organisationen på sommaren. Vi föreslår därmed att förbundsstämman beslutar: Att förbundsstämman skall infalla mellan vecka 29 och 33 Att förbundsstämman skall pågå i minst fyra dagar David Söderberg, Kronköpinge Evelina Johansson, Kronköpinge Hanna Dahl, Kronköpinge Jenny Gudmundsson, Kronköpinge Simon Sundell, Stockholm distrikt Ingela Geite, Stockholm distrikt Tova Palm, Stockholm distrikt Anneli Crona, Stockholms distrikt Niklas Björkegren, Uppsala distrikt Moa Ramstedt, Uppsala distrikt Isabelle Randberg, Uppsala distrikt Elin Jansson, Uppsala distrikt Linus Odenring, Uppsala distrikt Rasmus Pehkonen, Uppsala distrikt 50

51 Motion 4 Svar från förbundsstyrelsen Att flytta förbundsstämman var ett stort beslut. Både organisationsutvecklingsgruppen och förbundsstyrelsen jobbade med frågan under en längre tid för att undersöka när det egentligen är mest optimalt för en förbundsstämma att ligga. Förbundsstämman kommer aldrig ligga på ett datum där alla våra medlemmar kommer kunna åka som ombud, men vi såg att det var mindre som krockade med en stämma under hösten jämfört med sommaren. Anledningen till att förbundsstämman ligger just där den ligger i år är för att vi såg att alla Sveriges grund- och gymnasieskolor som har höstlov har ledigt den veckan. På hösten, precis som på sommaren, kommer dessvärre vissa medlemmar ha förhinder och inte kunna åka som ombud. Förbundsstyrelsen tog även in andra aspekter med att flytta förbundsstämman. Den kommer nu ligga närmare det kommande verksamhetsåret och därmed förhoppningsvis ligga färskare i minnet. Vi tittade även på förbundsstyrelsens år, samt kansliets arbetsbelastning och tror att en förbundsstämma på hösten kommer att passa bättre för organisationen. Under årets förbundsstämma kommer det fortfarande att finnas lika mycket tid till stämmoförhandlingar. Precis som föregående år kommer det finnas möjlighet att gå en stämmoutbildning och äta toast om kvällarna - det är bara upplägget på stämman som är lite annorlunda. Detta är första året vi provar att ha stämma på hösten och förbundsstyrelsen vill gärna utvärdera stämmoflytten och anser därför att det är för tidigt att avgöra huruvida det är en bra tid på året eller inte. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta: Att avslå motionen 51

52 Motion 5 Utbildning om medlemsregistrering För ett år sedan byttes systemet för Vi Ungas medlemsregister ut till ett nytt. Det kan mycket väl vara ett bra system som är bra anpassat för våra behov även om det finns brister. Men det största utmaningen är att kunna förstå och använda det. Detta är långt ifrån än självklarhet i nuläget. Därmed anser vi nödvändigheten att inkludera en utbildning om medlemsregistret under Ny i distriktsstyrelsen, för att kunna täcka de nuvarande och framtida kunskapshål som uppstår. Vi ser även behovet att anställda tjänstemän ska erbjudas denna möjlighet när efterfrågan för detta finnas. Därmed yrkar vi på: Att pass om medlemsregistret läggs till i utbildningen Ny i distriktsstyrelsen. Att förbundet erbjuder anställda en utbildning i hur medlemsregistret fungerar om efterfrågan finns. Att förbundet får i uppdrag att ta fram ett utbildningsmaterial om medlemsregistret som läggs in i Handledning för utbildare. Materialet skall redovisas under Vårträffen Evelina Johansson, Kronköpinge Elise Sjöberg, Kronköpinge David Söderberg, Kronköpinge Jenny Gudmundsson, Kronköpinge Simon Sundell, Stockholm distrikt Ingela Geite, Stockholms distrikt Tova Palm, Stockholm distrikt Anneli Crona, Stockholms distrikt Niklas Björkegren, Uppsala distrikt Moa Ramstedt, Uppsala distrikt Isabelle Randberg, Uppsala distrikt Elin Jansson, Uppsala distrikt Linus Odenring, Uppsala distrikt Rasmus Pehkonen, Uppsala distrikt 52

53 Motion 5 Svar från förbundsstyrelsen Förbundsstyrelsen håller med om att det är viktigt att kunna förstå medlemsregistret för att så många som möjligt ska kunna använda det, så även anställda. Förbundsstyrelsen tycker att det är ett bra förslag att lägga in ett utbildningspass om medlemsregistret under Ny i distriktsstyrelsen och likaså att alla anställda i förbundet ska ha möjlighet att vid behov lära sig medlemsregistret. Däremot tror vi inte att medlemsregisterutbildning passar sig i Handledning för utbildare. Utbildningar i handledningsmaterialet är mer av diskussionsutbildningar, där vem som helst ska kunna hålla en utbildning i exempelvis ledarskap för att de som utbildas själva ska komma fram till svaren. utbildade utbildare. Kravet på att utbilda om medlemsregistret tycker vi ska ligga på kansliet och inte på våra utbildade utbildare. Däremot kan materialet för utbildningen om medlemsregistret absolut spridas på olika sätt inom organisationen Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta: Att bifalla första att-satsen Att bifalla andra att-satsen Att avslå tredje att-satsen. 53

54 Motion 6 Strategi Under de närmaste 6 åren har förbundet Vi Unga arbetat med en nationell 3årsstrategi. Strategin har inneburit att det finns mätbara mål som skall uppfyllas i hela organisationen. Dessa mål tas oftast fram på en nationell träff, på vilken inte alla distrikt alltid har representanter. Därmed har inte heller alla distrikt möjlighet nog att påverka målen. Det är förbundets arbetsuppgift och ansvar att se till att målen blir utförda. Trots detta läggs målen ifråga ofta på distrikten att uppfylla, vilket kan vara svårt eller rentav omöjligt för vissa distrikt. Många mål som påverkar distriktens arbete har inte förutsättningar att uppnås av alla distrikt, då alla distrikt har olika behov och förutsättningar. Om målen skall läggas på distrikten skall det vara något distrikten själva vill och behöver arbeta med. Därför vore det bättre med strategier inom distrikten i stället för en gemensam strategi med samma mål i hela förbundet. Med en distriktsspecificerad verksamhetsstrategi har distrikten större möjlighet att arbeta med sina svårigheter samt att bättre utnyttja sina styrkor och utmana sig själva. Detta skulle ge distrikten och i längden hela organisationen starkare och bättre fungerande instanser på alla nivåer. Vi föreslår förbundsstämman att besluta: Att förbundet bistår distrikten med framtagandet av egna strategier för att utveckla sin verksamhet Att förbundsstämman avslår förbundsstyrelsens förslag till 3årsstrategi till förmån för föregående att-sats David Söderberg, Kronköpinge Jenny Gudmundsson, Kronköpinge Simon Sundell, Stockholms distrikt Ingela Geite, Stockholms distrikt Tova Palm, Stockholm distrikt Anneli Crona, Stockholms distrikt Niklas Björkegren, Uppsala distrikt Moa Ramstedt, Uppsala distrikt Isabelle Randberg, Uppsala distrikt Elin Jansson, Uppsala distrikt Linus Odenring, Uppsala distrikt Rasmus Pehkonen, Uppsala distrikt 54

55 Motion 6 Svar från förbundsstyrelsen Förbundet Vi Ungas första treårsstrategi börjar lida mot sitt slut och förbundsstyrelsen har under året jobbat med att ta fram en ny treårsstrategi tillsammans med distrikten som nu ligger som förslag till stämman. Inför framtagandet av den nya strategin besökte arbetsutskottet alla aktiva distrikt för att prata om strategin och höra deras synpunkter. Under den turnén frågade vi om Vi Unga behövde en strategi och alla distrikt var överens om att strategin fungerade bra och fyllde olika funktioner i organisationen. Det framkom också under turnén en hel del saker som vi kan förbättra med arbetet kring strategin. Bland annat fick vi kommentarer om de mätbara målen, som också vi i förbundsstyrelsen håller med om inte har fungerat optimalt. Därför har vi tänkt nytt kring just hur vi ska arbete med strategin och framförallt uppföljningen av de verksamhetsinriktningar förbundsstämman väljer utifrån strategin. Anledningen till att vi har en strategi är för att vi vill försöka tänka och jobba långsiktigt - inte bara här och nu. Vi ser det även som ett bra sätt för både ideella i alla organisationsled och anställda att se vilken riktning förbundet jobbar mot. Förbundsstyrelsen vill fortsätta jobba med strategier och det är därför vi har lagt förslag på en ny treårsstrategi. Vi tycker att det låter som en bra idé att hjälpa distrikten att ta fram egna strategier, men det ena utesluter inte det andra och vi anser att en treårsstrategi är ett bra arbetssätt som kan förbättras genom att distrikten gör sina egna strategier utifrån den nationella. Vi hjälper mer än gärna distrikten att göra egna strategier, men att hjälpa varje distrikt skulle dock vara någonting som skulle kräva mycket resurser. Därför skulle vi vilja lyfta fram lite av det vi tar upp i svaret till motion nummer åtta om resurser till distrikten. Förbundsstyrelsen ser att arvoderingar behövs. Det möjliggör för de som är arvoderade att kunna avsätta tid för Vi Unga och för att kunna underlätta för ideella. Att besöka alla distrikt för att ta fram egna strategier är tidskrävande och bör ställas i förhållande till att skära ned arvoderingsgraden som motionärerna i nummer åtta föreslår. Sänks arvoderingsgraden kommer det inte finnas lika mycket resurser till att hjälpa distrikten med att ta fram strategier. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta: Att bifalla första att-satsen Att avslå andra att-satsen 55

56 Förslag från förbundsstyrelsen, 2 Förbundet Vi Ungas utbildningsplan Senast ändrad Sida 1 av 7 Förbundet Vi Unga, Box 30083, Stockholm Besök: Franzéngatan

57 Introduktion Det här är Förbundet Vi Ungas utbildningsplan. Dokumentet är uppdelat i två delar. Den första är en plan för vilka utbildningar som planeras att hållas under 2016 och Den andra är en beskrivning av Vi Ungas olika utbildningsområden. Dokumentet antas av förbundsstämman. För att leda en utbildning i Vi Unga ska du först ha gått utbildningen Utbildning för utbildare. I samband med den får du tillgång till Handledning för utbildare som stöd i ditt fortsatta utbildande. Handledningen beskriver vilka krav som ställs på en utbildning som hålls i Vi Ungas namn och ger förslag på innehåll, upplägg och metoder till de olika utbildningarna. I handledningen finns även all praktisk information om Vi Ungas utbildningar. Vi Ungas utbildningar utgår från vår bildningssyn som utgörs av sex principer som ska ligga till grund för all utbildning arrangerad av och inom Förbundet Vi Unga. De sex principerna är demokrati, av unga för unga, jämlikhet, praktisk utlärningsmetod, bredd, utvärdering och uppföljning. Hela bildningssynen går att läsa på Vi Ungas hemsida. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att anta Utbildningsplanen Senast ändrad Sida 2 av 7 Förbundet Vi Unga, Box 30083, Stockholm Besök: Franzéngatan

58 Årsplan Tanken med Vi Ungas utbildningar är att distrikten arrangerar steg 1 för sina medlemmar och förbundsorganisationen arrangerar steg 2, steg 3, specialutbildningar och utbildning för utbildare. Förbundsorganisationen i samråd med distriktsordförandekåren arrangerar också distriktsordförandekonferenser. Årsplanering för förbundsorganisationen Detta är en plan för de utbildningar och konferenser som förbundsorganisationen arrangerar, dock inte personalkonferenser. Januari Vi Ungaiten (vinterträffen) Distriktsordförandekonferens (vinterträffen) Varje år Varje år Februari Ledarskap steg Arrangörsskap steg Mars Specialutbildning Maj Styrelseutbildning (vårträffen) Föreningsekonomi (vårträffen) Distriktsordförandekonferens (vårträffen) Augusti Specialutbildning September Utbildning för utbildare steg 1 Utbildning för utbildare steg 2 Distriktsordförandekonferens Varje år Varje år Varje år Varje år Varje år Varje år Vid behov Varje år Oktober Agera steg 2 December Ledarskap steg 2 Arrangörskap steg 2 Varje år Varje år Varje år Senast ändrad Sida 3 av 7 Förbundet Vi Unga, Box 30083, Stockholm Besök: Franzéngatan

59 Förslag på årsplanering för distrikten Under våren när alla föreningsårsmöten har valt styrelser bör distrikten erbjuda föreningsstyrelseutbildning på det sätt som anges i Handledning för utbildare. Under våren bör även agera steg 1 arrangeras så att deltagarna redan under hösten kan gå agera steg 2. I september genomför förbundsorganisationen Utbildning för utbildare, efter det är det bra att distrikten arrangerar ledarskap steg 1 och arrangörskap steg 1. De nya utbildarna har då möjlighet att pröva sina nya kunskaper. Deltagarna som gått steg 1 kan därefter redan i december gå steg 2 i det ämne de har valt. Utbildningarna på steg 1-nivå kan genomföras i studiecirkelform i samverkan med Studieförbundet Vuxenskolan. Distrikten kan kontakta utbildningsgruppen för att få hjälp med studieplaner och ledare till utbildningarna. Distrikten uppmanas även att söka samarbete med närliggande distrikt och genomföra gemensamma utbildningar. Det är viktigt att distrikten rapporterar till utbildningsgruppen när utbildningar har hållits. Den informationen som ska sändas till utbildningsgruppen är: deltagarnas namn, mailadress, telefonnummer och vilken utbildning det är som har genomförts. Det görs enklast via utbildning@viunga.se Våren Föreningsstyrelse steg 1 Agera steg 1 Hösten Ledarskap steg 1 Arrangörskap steg 1 Utbildningar utanför Vi Unga Genom Vi Unga kan du få stöd för att gå en utbildning som du hittat utanför Vi Unga. Detta ansöker du om hos utbildningsgruppen. När du genomgått utbildningen är det bra om du för in kunskapen i Vi Unga. Vi Unga är medlemmar i LSU Sveriges ungdomsorganisationer. LSU genomför varje år flera utbildningar där medlemmar i Vi Unga kan delta. Alla deras utbildningar hittar ni på LSUs hemsida. Vi Unga har ett nära samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan och vi genomför våra utbildningar i samarbete med eller tillsammans med dem. De delar vår syn på utbildningar och har lång erfarenhet av folkbildning. Studieförbundet Vuxenskolan har även många egna utbildningar, kanske finns det någon utbildning som ert distrikt eller er förening skulle ha nytta av. Hör av er till utbildningsgruppen för mer information. Senast ändrad Sida 4 av 7 Förbundet Vi Unga, Box 30083, Stockholm Besök: Franzéngatan

60 Vi Ungas utbildningsområden Denna del finns till för att du som medlem ska veta vad Vi Unga har för utbildningar och vad som kan erbjudas till din förening eller ditt distrikt. Är du intresserad av att gå någon utbildning eller att hålla en utbildning så hör av dig till Vi Ungas utbildningar är uppdelade i åtta utbildningsområden: 1. Förtroendevalda 2. Ledarskap 3. Arrangörskap 4. Utbildning för utbildare 5. Personalutbildningar 6. Makt och normer 7. Specialutbildningar Flera utbildningsområden innehåller flera steg. Steg 1 är grundnivå och sedan kan du utbilda dig vidare på steg 2 och 3. Gemensamt för alla utbildningar är att de arrangeras enligt utbildningsplanen. Har du gått alla tre stegen och vill ha ytterligare vidareutbildning finns denna möjlighet genom våra samarbetsorganisationer. Senast ändrad Sida 5 av 7 Förbundet Vi Unga, Box 30083, Stockholm Besök: Franzéngatan

61 Utbildningsområde 1: Förtroendevalda Utbildningar för förtroendevalda är utbildningar som riktar sig till förenings-, distrikts- och förbundsstyrelser. Här ryms också utbildningar för distriktsordföranden, introduktioner för distriktsstyrelse och nyvald distriktsordförande samt distriktsordförandegruppens konferenser. Inom utbildningarna för förtroendevalda bygger utbildningarna på att man är vald till olika roller. Utbildning Styrelse steg 1 Styrelse steg 2 Förbundsstyrelseutbildning Föreningsekonomiutbildning Arbetsgivarutbildning Arrangör Distrikten Förbundsorganisationen Förbundsorganisationen Förbundsorganisationen Förbundsorganisationen Introduktioner Distriktsordförande Distriktsstyrelse Förbundsstyrelse Förbundets arbetsgrupper Arrangör Förbundsorganisationen Distrikten (med stöd av förbundsorganisationen) Förbundsorganisationen Förbundsorganisationen Konferenser Distriktsordförandekonferens Arrangör Förbundsorganisationen Utbildningsområde 2: Ledarskap Ledarskapsutbildningarna arrangeras för föreningens, distriktens och förbundsorganisationens ledare. Utbildning Målgrupp Arrangör Steg 1 Föreningsaktiva Distrikten Steg 2 Distriktsaktiva Förbundsorganisationen Steg 3 Distrikts- och nationellt aktiva Förbundsorganisationen Vidareutbildning Nationellt aktiva Annan organisation Utbildningsområde 3: Arrangörskap Arrangörskapsutbildningarna hålls för föreningens, distriktets och förbundsorganisationens arrangörer. Utbildning Målgrupp Arrangör Steg 1 Föreningsaktiva Distrikten Steg 2 Distriktsaktiva Förbundsorganisationen Steg 3 Arrangörer av riksarrangemang Förbundsorganisationen Vidareutbildning Erfarna arrangörer Annan organisation Senast ändrad Sida 6 av 7 Förbundet Vi Unga, Box 30083, Stockholm Besök: Franzéngatan

62 Utbildningsområde 4: Utbildning för utbildare För den som vill bli utbildningsledare finns Utbildning för utbildare. Genom att Vi Unga arrangerar utbildning för utbildare i två olika nivåer kan vi kvalitetssäkra att våra utbildare har en grundkompetens, utveckling och förståelse för vad utbildningsplanen och Handledning för utbildare innehåller och hur dessa dokument ska användas. Utbildning Målgrupp Arrangör Steg 1 Distrikts- och förbundsutbildare Förbundsorganisationen Steg 2 Förbundsutbildare Förbundsorganisationen Utbildningsområde 5: Personalutbildningar För personal i Vi Unga finns personalkonferenser och introduktioner. Konferenserna arrangeras av förbundskansliet Utbildning/träff Personalkonferens Introduktion Arrangör Förbundskansliet Förbundskansliet Utbildningsområde 6: Makt och normer Agerautbildningarna hålls för Vi Ungas medlemmar. Utbildningarna utgår från boken ageraguiden. För att hålla Agera steg 1 måste du ha gått Agera steg 2 eller Utbildning för utbildare Utbildning Målgrupp Arrangör Agera steg 1 Alla medlemmar Distrikten Agera steg 2 Alla medlemmar Förbundsorganisationen Utbildningsområde 7: Specialutbildningar Genom specialutbildningar kan utbildningsgruppen lyfta in intressanta och aktuella ämnen i utbildningsplanen. Specialutbildningarna beslutas av utbildningsgruppen varje år och kan önskas av alla medlemmar. Senast ändrad Sida 7 av 7 Förbundet Vi Unga, Box 30083, Stockholm Besök: Franzéngatan

63 Förslag från förbundsstyrelsen, 3 Förbundet Vi Ungas 3-årsstrategi Förbundet Vi Unga har under haft en strategi för att hela organisationen ska kunna jobba i samma riktning. Under året har förbundsstyrelsen drivit processen med att ta fram en ny strategi för Processen med att ta fram strategin började redan i augusti 2014, då kansliet och förbundsstyrelsen gjorde en omvärldsanalys och en framtidsspaning för Vi Unga. Under hösten och vintern var förbundsstyrelsen på strategiturné i alla aktiva distrikt för att utvärdera den gamla strategin, och för att samla idéer till den nya strategin. Ett första utkast presenterades för deltagarna under vårträffen där de fick ge förändringsförslag. Därefter samlade förbundsstyrelsen ihop allt material och tog fram ett förslag på strategi. Ur strategin har förbundsstyrelsen tagit fram förslaget på verksamhetsinriktningarna. Strategin ligger alltså till grund för de verksamhetsinriktningar som presenteras på sida 70 och framåt. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta Att anta Förbundet Vi Ungas 3-årsstrategi Mina anteckningar

64 Förbundet Vi Ungas 3-årsstrategi Detta innehåller strategin I din hand håller du Vi Ungas strategi. Vår strategi utgår ifrån våra grundidéer som vi tillsammans tagit fram och som beskriver vad Vi Unga är och gör. I det här dokumentet kan du läsa hur strategin är uppbyggd, hur den ska användas, våra grundidéer och vart Vi Unga ska vara Process Strategin kommer att förverkligas genom att vi varje år på stämman antar en verksamhetsinriktning utifrån strategin. Under Vinter träffen planerar vi hur verksamhetsinriktningen ska genomföras. Verksamhetsinriktningen ligger som grund för arbetsgruppers, distrikts, föreningars och förbundets verksamhetsplaner. Två gånger om året genomförs en utvärdering med återkoppling i organisationen. 4. Utvärdering och återkoppling av hur det går jan 2. Vinterträffen träffas medlemmar och skapar tillsammans en plan för hur vi ska genomföra verksamhetsinriktningarna 1. Förbundsstämman antar verksamhetsinriktningar okt april Genomförande Genomförande juli 3. Utvärdering och återkoppling av hur det går Så här är strategin uppbyggd I strategin har vi tillsammans identifierat fyra teman som Vi Unga behöver utveckla fram till Dessa har i sin tur tre nivåer av mål; övergripande mål, strategimål och resultatmål. De övergripande målen beskriver vad organisationen strävar emot på långsikt eller vilken inriktning vi ska ha. Strategimålen beskriver vart Vi Unga är 2018 och dit kommer vi igenom att uppnå resultatmålen. 64

65 Tema: Intern demokrati Medlemmar vet var och hur det det går att påverka, vilket leder till att fler är med och utvecklar organisationen 1. Medlemmar känner ägandeskap över organisationen 2. Vi har årsmöten som är lättförstålinga och lockar många medlemmar 1.1 Det finns fler demokratiska forum för påverkan än årsmöten 1.2 Många vill vara med och påverka samt ta på sig förtroendeposter 1.3 Våra utbildningar ger medlemmar kunskap och makt att påverka 1.4 Initiativ, kunskap och engagemang sprids i organisationen 2.1 Vi har utvecklat metoder som gör att fler kan delta, förstå och påverka beslut 2.2 Det ordnas motionsverkstäder och ombudsträffar för att tydliggöra hur du påverkar inför årmöten 2.3 Besluts som tas under årsmöten sprids till medlemmarna Mina anteckningar

66 Tema: Samarbeten Genom att knyta band till andra organisationer har förutsättningar ökat för Vi Ungas verksamhet i hela landet 1. Våra samarbetsorganisationer och Vi Unga förstår värdet av varandra 2. Vår verksamhet sprids och stärks av våra samarbetsorganisationer 3. Våra samarbetsorganisationer är en resurskälla 1.1 Vi erbjuder utbildningar till våra samarbetsorganisationer 1.2 Personal och förtroendevalda inom våra samarbetsorganisationer har kunskap om Vi Unga 1.3 Vi är representerade i styrelser och på årsmöten hos andra organisationer 1.4 Tillsammans gör vi folkbildning attraktivt för unga 2.1 Vi har samarbete med andra organisationer även där aktiva distrikt inte finns 2.2 Studiecirklar med unga deltagare inom SV ombildas naturligt till föreningar inom Vi Unga 2.3 Genom samverkan med våra samarbetsorganisationer når vi nya medlemmar 3.1 Studiecirklar är en naturlig del av vår verksamhet 3.2 Föreningar är medvetna om våra samarbetsorganisationer och vill vända sig dit 3.3 Fler individer från våra samarbetsorganisationer knyts till vår verksamhet Mina anteckningar

67 Tema: Tillgänglighet Vi har ökat i medlemsantal 1. Nybildning är en naturlig del i vår verksamhet 2. Genom likabehandlingsarbetet gör vi Vi Unga tillgängligt för fler 3. Vi är bra på att möta olika typer av föreningsverksamhet 1.1 Vi jobbar aktivt med nybildning 1.2 Vi har ökat kunskapen om nybildning i alla led 1.3 Nybildade föreningar får det stöd de behöver för att ha fortsatt verksamhet 1.4 Vi Unga är den självklara plattformen för unga som vill förverkliga sina idéer 2.1 Vi jobbar aktivt med likabehandlingsplaner 2.2 Vi har ett normkritiskt tänk när vi planerar vår verksamhet 3.1 Det finns utbildningar som möter olika medlemmars behov 3.2 Det är enkelt att starta och driva en förening oavsett inriktning på verksamhet 3.3 Föreningar med liknande verksamhet ges möjlighet att utbyta erfarenhet Mina anteckningar

68 Tema: Finansiering Vi är bra på att hitta finansiering till Vi Unga 1. Vi är kreativa i vårt arbete med att hitta stabila intäkter 2. Vi utvecklas inom ekonomi och extern finansiering 3. Vi är en påverkansorganisation i fråga om ungas organisering och dess finansierng 1.1 Det finns rutiner för när och hur extern finansiering söks 1.2 Vi jobbar strategiskt och långsiktigt med extern finansiering 1.3 Vi jobbar aktivt med att hitta ny finansiering till vår verksamhet 2.1 Vi har pedagogiska verktyg för att jobba med ekonomi 2.2 Vi sprider kunskap och stöttar varandra när vi driver externt finansierade projekt 3.1 Vi arbetar för att det ska satsas mer pengar från stat, kommun och landsting på ungdomsverksamhet 3.2 Föreningar inom Vi Unga vet att det går att söka stöd från kommunen 1.4 Vi är en etablerad utbildningsaktör inom civilsamhället Mina anteckningar

69 Förslag från förbundsstyrelsen, 4 Verksamhetsinriktning 2016 En verksamhetsinriktning säger vad Vi Unga ska fokusera på under det kommande året. Verksamhetsinriktningarna är uppdelade i nuläge och målbild. Nuläget beskriver hur vi jobbar med frågorna idag. Målbilden beskriver hur vi vill att det ska se ut när vi har jobbat med inriktningen i ett år. Tillsammans med den ekonomiska planen utgör verksamhetsinriktningen ett av de viktigaste styrdokumenten för det kommande verksamhetsåret. Förbundsstyrelsen har valt att lägga fem inriktningar, som utgår från 3-årsstrategin, till förbundsstämman. Utifrån dessa ska ombuden ta ställning. Förslaget från förbundsstyrelsen är att förbundsstämman ska prioritera tre av dessa fem. Utifrån de prioriterade inriktningarna kommer sedan arbetsbeskrivningar tas fram. Under vinterträffen kommer vi att diskutera hur vi gemensamt ska lyckas genomföra det vi beslutat. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta Att anta tre verksamhetsinriktningar Att Att Att Att anta xxx som verksamhetsinriktning anta xxx som verksamhetsinriktning anta xxx som verksamhetsinriktning anta verksamhetsinriktningen i sin helhet 69

70 Vi har årsmöten som är lättförståeliga och lockar många medlemmar Nuläge Medlemmar i Vi Unga får möjlighet att lära sig demokratiska arbetssätt utan krav på förkunskaper. Årsmötena ser olika ut i olika föreningar respektive i olika distrikt. Det är medlemmarna själva som formar mötena bland annat med hjälp av de mallar som förbundsorganisationen erbjuder. Överlag på distriktsstämmorna är det få ombud i förhållande till medlemsantal och distriktsstyrelser får lägga mycket tid och energi på att få medlemmar att komma överhuvudtaget. Även på förbundsstämman skulle fler ombudsplatser kunna fyllas. Vi vill ha låga trösklar till att kunna påverka i Vi Unga och har de senaste åren arbetat aktivt för att underlätta deltagandet. Bland annat genom att pröva olika metoder under förbundsstämman och genom att hålla en utbildning innan förbundsstämman. Målbild Arbetet inför förbundsstämman och distriktsstämmorna är välplanerat och sätter igång i god tid. Det gör att medlemmar känner sig trygga att delta på årsmöten och förstår hur dessa fungerar. Nya medlemmar, och fler medlemmar än tidigare, vill åka som ombud och de förstår varför det är viktigt att vara med och påverka. Efter årsmötena görs uppföljning av besluten och de förankras hos medlemmarna som berörs. Nya metoder tas fram och prövas på årsmöten och stämmor. Även de metoder vi använder i samband med årsmöten och stämmor, såsom stämmoutbildningar och motionsverkstäder, har utvecklats. Mina anteckningar

71 Tillsammans gör vi folkbildning attraktivt för unga Nuläge Våra utbildningar och mycket av vår verksamhet genomförs idag med folkbildning som grund. Det innebär att vi lär av varandra och delar med oss av våra erfarenheter för att komma längre i vår egen utveckling. Det är dock inte alltid som vi ser oss själva som folkbildare och det gör det svårt att nå ut till andra unga med budskapet att vår verksamhet är utvecklande. På förbundsnivå tar Studieförbundet Vuxenskolan (SV) och Bygdegårdarnas Riksförbund (BR) hjälp av Vi Unga för att hålla utbildningar för deras unga deltagare. Många av våra föreningar använder sig av SV för att genomföra sin verksamhet i studiecirkelform Målbild Folkbildning är en del av Vi Ungas identitet och medlemmar vet vad vi menar när vi säger att vi är en folkbildningsaktör. Det gör att fler unga vill lära sig och utvecklas genom folkbildning och i Vi Unga. På förbunds- och distriktsnivå arrangerar Vi Unga utbildningar för SV och BR. Även andra organisationer är medvetna om att Vi Unga har bra utbildningar. Personal inom SV och BR har kunskap om hur de startar en Vi Unga-förening samt vad Vi Unga som organisation kan erbjuda som folkbildningsaktör. Mina anteckningar

72 Våra samarbetsorganisationer är en resurskälla Nuläge Samarbeten ser väldigt olika ut i olika delar av landet, både i fråga om vilka organisationer Vi Unga samarbetar med och hur samarbetena ser ut. De organisationer vi har starkast band till överlag är Studieförbundet Vuxenskolan (SV) och Bygdegårdarnas Riksförbund (BR). Samarbetet kan till exempel handla om att Vi Unga får tillgång till lokaler, kontorsplatser eller får stöd i arbetet med administration. Inom den ordinarie verksamheten har vi en del gemensamma projekt med SV och BR och vi samverkar även med andra organisationer. Målbild Förbundet och distrikten genomför regelbundet avstämningar med våra närmsta samarbetsorganisationer för att få bättre koll på varandra och lättare kunna hitta givande samarbeten. Vi är duktiga på att lyfta fram vad vi är bra på och kan erbjuda, samtidigt som vi också vet vad vi behöver våra samarbetsorganisationer till. Vi representerar Vi Unga i SVs styrelser där vi har poster. Personal och förtroendevalda inom SV och BR vet hur en startar en förening och vet vad fördelarna med Vi Unga är. När vi startar nya projekt vet vi vilka organisationer som skulle kunna vara en tillgång för att göra projektet så framgångsrikt som möjligt. Vi har utökat vårt samarbete med Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) och genom det har vi stärkts i arbetet med ungas organisering på landsbygden. Mina anteckningar

73 Genom likabehandlingsarbete gör vi Vi Unga tillgängligt för fler Nuläge Likabehandlingsarbete har varit ett fokusområde i Vi Unga sedan slutet av 90-talet. Under 2000-talet genomfördes projektet Mod att Mäta som gjorde att Vi Unga blev känt för sina maktmätningar och vi blev många inom organisationen som engagerade oss för dessa frågor. Efter projektet har vi arbetat med likabehandlingsplaner och tagit fram Agera-utbildningarna. Frågorna kring likabehandling och tillgänglighet har svalnat i organisationen men det finns fortfarande medlemmar som driver frågorna. Inför varje nationellt arrangemang används en checklista för att tillgängliggöra dessa och vissa distrikt arbetar på liknande sätt inför deras arrangemang. Målbild Både förbundet och distrikten jobbar aktivt med likabehandlingsplaner för att få en bild av hur och vad vi behöver jobba med i organisationen. Inför arrangemang och nybildning tänker vi normkritiskt, och jobbar för att så många som möjligt kan starta föreningar hos oss och delta på våra arrangemang. Vi pratar om tillgänglighet, normkritik och likabehandling i organisationen. Detta genomsyrar allt vårt arbete. Fler är drivande i arbetet med likabehandling. Mina anteckningar

74 Vi är en påverkansorganisation i fråga om ungas organisering och dess finansiering Nuläge Inom organisationen är vi duktiga på att prata om vår verksamhet som något vi är stolta över och tycker är viktig. Vi är dock inte lika duktiga på att berätta det för andra, som kanske skulle behöva veta det. De senaste åren har det statliga bidraget blivit mindre. Distrikten har på vissa håll svårt att få landsbidrag på grund av krångliga och svåra ansökningsprocesser. Under 2013 var Vi Unga med i Sveroks projekt Hej kommunen! som syftade till att stärka kontakten mellan föreningar och kommunen. I den undersökningen som gjordes kom det bland annat fram att vissa föreningar inte vet vad kommunen kan erbjuda för stöd och att riktlinjerna för ekonomiskt stöd kan vara svåra att förstå eller nå upp till för föreningarna. Målbild Vi Unga syns i sammanhang och i media där ungas organisering diskuteras på ett sådant sätt att andra personer och aktörer förknippar vår organisation med ungas organisering och finansiering. Vi är i framkant när det kommer till nya sätt och möjligheter för unga att organisera sig. Vi visar att Vi Ungas verksamhet är värdefull för hela samhället på ett sådant sätt att statliga, regionala och kommunala organisationer ser behovet av ökade bidrag. Vi jobbar för att bidragsprocesser förenklas och för att det ska vara lätt att få kontakt med kommuner. Mina anteckningar

75 Kapitel 4 Ekonomi I det här kapitlet kommer alla förslag som rör Vi Ungas ekonomi. Precis som i kapitel 3 är det både förslag från medlemmar (motioner) och förslag från förbundsstyrelsen. 75

76 Motion 7 Anställ en tjänsteman som arbetar med extern finansiering Under Vårträffen år 2015 drogs frågan upp om Vi Ungas treårsstategi gällande extern finansiering. Frågan som ställdes var om extern finansiering är så pass viktig borde den inte få ligga som en valbar punkt under våra verksamhetsinriktningar utan vara något Vi Unga arbetar med konstant. Statsbidraget minskar varje år och Vi Unga är i behov av finansiering utifrån för att klara av att fortsätta bedriva verksamheten i vår organisation. Vi föreslår att förbundsstyrelsen skall anställa en person som på heltid skall arbeta med att söka och hitta extern finansiering för att främst kunna gynna distrikten och föreningarna i vår organisation. Alla distrikt har inte kunskap, möjlighet eller tid att själva söka extern finansiering och detta skulle ge alla distrikt och föreningar en möjlighet att få extern finansiering och därmed växa. Detta skulle även göra att distrikten kan lägga sin fokus på den verksamhet de själva bedriver och behöver lägga sin fokus på. Därmed yrkar vi på: Att förbundsstyrelsen får i uppdrag att anställa en tjänsteman på 100% vars uppgift är att hjälpa distrikt och föreningar med extern finansiering. Att finansiering av denna heltidstjänst tas från Vi Ungas ekonomiska buffert under första året. Tjänstemannen har sedan uppgift att söka finansiering för sin fortsatta tjänst efter första året. David Söderberg, Kronköpinge Jenny Gudmundsson, Kronköpinge Simon Sundell, Stockholms distrikt Ingela Geite, Stockholms distrikt Tova Palm, Stockholms distrikt Anneli Crona, Stockholms distrikt Niklas Björkegren, Uppsala distrikt Moa Ramstedt, Uppsala distrikt Isabelle Randberg, Uppsala distrikt Elin Jansson, Uppsala distrikt Linus Odenring, Uppsala distrikt 76

77 Motion 7 Svar från förbundsstyrelsen Extern finansiering är någonting som Förbundet Vi Unga har jobbat med länge och som vi anser oss själva vara duktiga på. Och vi behöver såklart hela tiden utvecklas i arbetet med extern finansiering i takt med att de statliga bidragen minskar. Förbundsorganisationen besitter en god kunskap om extern finansiering som vi försöker sprida till förtroendevalda inom hela organisationen. I och med det fastnar inte kunskapen hos en person. Under 2014 och 2015 genomfördes en ekonomiturné i alla distrikt. Där framkom det att de flesta distrikt har ganska goda ekonomiska förutsättningar och snarare behöver stöd i andra frågor. Att anställa en person som enbart ska jobba med extern finansiering skulle därför enbart gynna vissa distrikt. Förbundsstyrelsen vill också lyfta in frågan om vårt egna kapital som motionärerna vill ta pengarna ifrån. Vi har gjort en plan för hur mycket vi ska ta från de egna kapitalen de kommande tre åren. Eftersom läget med intäkter fortfarande är osäkert är det viktigt för oss att vi tar hand om det egna kapitalet på ett bra sätt och tänker långsiktigt kring det. Vi vill inte spendera allt för mycket på en gång, inte heller snåla så att vår verksamhet blir lidande. Vi vill därför inte ta så pass mycket pengar från det egna kapitalet som det skulle kosta att anställa en person på heltid i ett år, som motionärerna vill eftersom vi anser det äventyrar organisationens ekonomiska trygghet. Vi tror i och med detta att uppdraget att hjälpa distrikt och föreningar med extern finansiering skulle kunna ges till förbundsstyrelsen eftersom kunskapen redan finns i organisationen. Vi kommer inte behöver ta pengar från det egna kapitalet i lika hög utsträckning och vi kan ge annat stöd till de som inte är i behov av hjälp med just finansiering. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta: Att avslå motionen 77

78 Motion 8 Investera resurser till distrikten! Verksamheten inom förbundet Vi Unga bedrivs i distriktens och föreningarnas regi. Det är genom deras hårda ideella arbete som Vi Unga utvecklas och blir större. Däremot finns det många utmaningar för vår verksamhet i nuläget. Många av distrikten saknar i den ekonomiska förmågan att utveckla sin verksamhet eller stötta sina föreningar finansiellt. Därför ser vi behovet av ett årligt verksamhetsbidrag som distrikten ansöker. För att skapa ekonomiskt utrymme för denna typ av bidrag vill vi genomföra en omfördelning i budgeten. Genom att omfördela 50% av den total summan av det som går till arvoden för förbundsordförande samt vice förbundsordföranden till rörliga bidrag uppnår vi detta. Givetvis är det inte en liten sak att omfördela arvoden till verksamhetsbidrag, dock är det ett naturligt vägval att göra som organisation. I tider av minskade statsbidrag behövs investeringar för att öka antalet medlemmar och föreningar. Därför är det naturligt att minska nivåer av arvoden, detta görs på fler håll inom den ideella sektorn. Därför föreslår vi förbundsstämman besluta: Att ett verksamhetsbidrag för distrikten instiftas som kan sökas en gång per år. Att verksamhetsbidraget finansieras genom att omfördela 50% av den totala kostnaden för arvoden till förbundsordföranden samt vice förbundsordföranden till rörliga bidrag. Jenny Gudmundsson, Kronköpinge Moa Ramstedt, Uppsala distrikt Niklas Björkegren, Uppsala distrikt Isabelle Randberg, Uppsala distrikt Linus Odenring, Uppsala distrikt Elin Jansson, Uppsala distrikt Tova Palm, Stockholm distrikt Simon Sundell, Stockholm distrikt Ingea Geite, Stockholms distrikt Anneli Crona, Stockholms distrikt 78

79 Motion 8 Svar från förbundsstyrelsen Förbundsorganisationen jobbar ständigt med att stötta distrikten i den mån vi kan. Det vi har märkt under vårt arbete är att många distrikt inte behöver ren ekonomisk stöttning, utan hjälp på andra sätt. Det kan exempelvis handla om att någon från förbundsstyrelsen kommer ut och hjälper till med det som behövs just då. I dagsläget finns en pott som distrikten kan söka pengar ur, Utvecklingsinsatser i distrikten. Där har det de senaste åren budgeterats kr, men pengarna där har inte gått åt för att de flesta distrikten inte söker pengarna. Ekonomiturnén som genomfördes under 2014 och 2015 visade att de flesta distrikt har en del pengar i eget kapital som de inte gör av med för att de, som ovan nämnt, behöver annat stöd för att komma igång med verksamheten. Att kunna hjälpa distrikten i den mån vi vill och behöver tar tid. Det är därför det i nuläget finns just tre stycken personer i förbundsstyrelsen som är arvoderade för att kunna lägga ned extra tid en förbundsordförande på heltid och två vice förbundsordföranden på 20 % vardera. Den arvoderingsgrad som är idag är en förutsättning för att vi ska kunna matcha den verksamhet som vi vill bedriva i organisationen. Sänks arvoderingsgraden kommer vi inte kunna göra allt vi vill och därmed behöva sänka ambitionsnivån. Personer som arvoderas kan förväntas vara tillgängliga för medlemmar och distrikt i en högre utsträckning, tillskillnad från om dessa personer exempelvis också har ett heltidsjobb vid sidan av sitt engagemang. En fördel med att arvodera några personer i högre utsträckning gör att den eller de har en möjlighet att sätta sig in i organisationen djupare. Det i sin tur leder till att de som arvoderas kan bidra med kunskaper som är till fördel för arbetet med att leda organisationen framåt. Ytterligare fördelar med att arvodera våra förtroendevalda är att organisationen blir mer demokratisk på ett sådant sätt att medlemmarna får insyn i och kan ställa krav på deras arbete. Ett arvoderat presidium kan exempelvis tillsammans med distrikten arbeta fram ett åsiktsprogram, strategier till distrikten och hjälpa till med att söka extern finansiering (som efterfrågas i motion 1, 6 och 7). Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta: Att avslå motionen 79

80 Motion 9 Lägerpengar och lägeravgift De senaste tidens försök att arrangera sommarläger har lämnat tydliga resulterat, i form av två inställda sommarläger. Därmed är slutsatsen att det inte finns tillräcklig stor efterfrågan av det på nationell nivå. Dock för att ha ett utbud för den lägre efterfrågan som ändå finns, skall möjligheten ökas för att distrikten och föreningarna kan arrangera större läger än vad som är möjligt idag med Snabba Slanten. Vi ser även behovet av att medlemmar ska kunna söka bidrag för att täcka sina deltagaravgifter till läger både inom Vi Unga såväl som till läger hos andra ungdomsorganisationer som delar våra värderingar. Detta då det är långt ifrån en självklarhet att alla har råd att betala deltagaravgifter till läger. Därmed yrkar vi på: Att en fond inrättas där enskilda distrikt eller distrikt i samverkan kan söka finansiering för arrangerande av läger med minst 30 deltagare. Att från samma fond skall möjligheten att söka bidrag för deltagande på andra distrikts och nationella läger kunna sökas. Att från denna fond skall möjligheten att söka bidrag för deltagande till andra ungdomsorganisationers lägerverksamhet kunna sökas, förutsatt att dessa organisationer delar Vi Ungas värderingar. David Söderberg, Kronköpinge Jenny Gudmundsson, Kronköpinge Simon Sundell, Stockholm distrikt Tova Palm, Stockholm distrikt Anneli Crona, Stockholm distrikt Ingela Geite, Stockholm distrikt Isabelle Randberg, Uppsala distrikt Moa Ramstedt, Uppsala distrikt Niklas Björkegren, Uppsala distrikt Elin Jansson, Uppsala distrikt Linus Odenring, Uppsala distrikt Rasmus Pehkonen, Uppsala distrikt 80

81 Motion 9 Svar från förbundsstyrelsen Sedan en lång tid tillbaka har det funnits en fond till minne av Holger Kilsgårds minne, en gammal Vi Ungait. Det är cirka kr som den senaste tiden har varit reserverade för Rixlägrets bevarande. Förbundsstyrelsen har under året beslutat att inte längre försöka återuppliva Rixlägret, vi tror att distrikten är mycket bättre på att arrangera läger. Därför har vi nu flyttat om dessa pengar så att medlemmar kommer kunna söka pengar ur fonden för att arrangera läger från och med Vi hoppas att detta är i linje med vad motionärerna önskar. Vi vill också kommentera det motionärerna skriver om medlemmar som inte har råd att delta på arrangeramang inom Vi Unga. Förbundsstyrelsen försöker alltid att ha så låga kostnader som möjligt på våra arrangemang. När medlemmar av olika anledningar trots detta inte har råd att delta så måste detta tas på största allvar. För den som uppmärksammar en sådan situation uppmanar förbundsstyrelsen att den tar kontakt med oss för att vi tillsammans ska kunna hitta en lösning som passar alla. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta: Att avslå motionen 81

82 Motion 10 Marknadsföringsmaterial Vi tycker att Vi Ungas marknadsföringsmaterial behöver ett lyft och lite nytt att välja bland. Därför vore det lite roligt om vi kunde beställa kortlekar med Vi Ungas logga (Luringen) på samt paraplyer med Vi Ungas logga och vision på från vår egen webshop. Gärna i flera färger Därför yrkar vi på: Att förbundsstyrelsen ger marknadsföringsgruppen i uppdrag att ta fram nytt marknadsföringsmaterial i form av kortlekar med Vi Ungas logga, Luringen. Detta material skall finnas tillgängligt på Vi Ungas webshop till Förbundsstämman Att förbundsstyrelsen ger marknadsföringsgruppen i uppdrag att ta fram nytt marknadsföringsmaterial i form av paraplyer med Vi Ungas logga och vision på. Detta material skall finnas tillgängligt på Vi Ungas webshop till Förbundsstämman Evelina Johansson, Kronköpinge Elise Sjöberg, Kronköpinge Hanna Dahl, Kronköpinge Jenny Gudmundsson, Kronköpinge Isabelle Randberg, Uppsala distrikt Moa Ramstedt, Uppsala distrikt Niklas Björkegren, Uppsala distrikt Elin Jansson, Uppsala distrikt Linus Odenring, Uppsala distrikt Rasmus Pehkonen, Uppsala distrikt Simon Sundell, Stockholm distrikt Ingela Geite, Stockholm distrikt Tova Palm, Stockholm distrikt Anneli Crona, Stockholm distrikt 82

83 Motion 10 Svar från förbundsstyrelsen Att ta fram marknadsföringsmaterial kostar pengar. Även att ha ett lager där vi kan förvara materialet kostar pengar. I dagsläget har vi ett lager på Strömbergs, där finns en mängd olika material som medlemmar kan beställa från webshopen. Det vi i förbundsstyrelsen kan se är att det görs cirka en beställning i månaden från lagret. Utifrån det skulle förbundsstyrelsen vilja se över behovet av marknadsföringsmaterial tillsammans med distrikt och föreningar. Vår farhåga är att vi tar fram material som sedan bara kommer att ligga på Strömbergs och att vi får ökade lagerkostnader. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta: Att avslå motionen till förmån för att förbundsstyrelsen får i uppdrag att se över behov och efterfrågan av marknadsföringsmaterial i Förbundet Vi Unga 83

84 Motion 11 Procent vs siffror Under förgående förbundsstämma valde förbundsstyrelsen att endast uppvisa sina budgetkostnader med procentsatser. Detta skapade ett undanhållande av information, då ombuden inte kunde skapa en uppfattning hur vilken omsättning förbundet har med ekonomin. För ett ombud som deltar på förbundsstämman för sin första gång så säger t.ex. 20% på marknadsföring ingenting alls. Med redovisning av faktiska siffror skulle en demokratisering av förbundsstämman ske, då detta lättare möjliggör budgetyrkanden än vad procent satserna tillåter. Procent är som statstik, då det går att vinkla efter egen övertygelse. Siffror ljuger däremot aldrig. Vi föreslår förbundsstämman besluta: Att vid förbundsstämman skall förbundstyrelsens budgetförslag läggas fram med siffror, och procentsatserna skall ses som ett komplement. Evelina Johansson, Kronköpinge David Söderberg, Kronköpinge Hanna Dahl, Kronköpinge Jenny Gudmundsson, Kronköpinge Mia Danforth, Kronköpinge Niklas Björkegren, Uppsala distrikt Moa Ramstedt, Uppsala distrikt Isabelle Randberg, Uppsala distrikt Elin Jansson, Uppsala distrikt Linus Odenring, Uppsala distrikt Rasmus Pehkonen, Uppsala distrikt Simon Sundell, Stockholms distrikt Tova Palm, Stockholm distrikt Anneli Crona, Stockholms distrikt Ingela Geite, Stockholms distrikt 84

85 Motion 11 Svar från förbundsstyrelsen Inför föregående års förbundsstämma provade förbundsstyrelsen att lägga fram budgeten på ett nytt sätt - en ekonomisk plan med procentsatser istället för rena siffror. Detta gjordes för att vi märkte att arbetet blivit mindre flexibelt när vi fick in mer eller mindre pengar än vad vi budgeterat för. Förbundsstyrelsen blev alltså tvungna att revidera budgeten efter att stämman sagt sitt. Tanken med en ekonomisk plan i procent istället för siffror var att ge just medlemmarna mer inflytande över var pengarna ska gå oavsett hur mycket pengar vi får in. Förbundsstyrelsen har dock under årets gång märkt att arbetet inte flutit på så bra som vi trodde och vi har därför inför 2016 års ekonomiska plan lagt fram ett förslag med en fast del och en rörlig del som innehåller både procent och siffror. Innan vi bestämmer oss för att prova någonting annat vill vi gärna testa årets förslag för att se hur det fungerar att arbeta med och utvärdera det nya arbetssättet. Förbundsstyrelsen försöker alltid hitta nya sätt att jobba när vi märker att någonting inte har fungerat som vi har tänkt och uppskattar all form av input från medlemmarna. Att fastställa i ett stämmobeslut hur vi ska arbeta med budgeten tror vi gör att vi riskerar att låsa oss vid ett arbetssätt. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta: Att avslå motionen 85

86 Förslag från förbundsstyrelsen, 5 Internt bidragssystem Det interna bidragssystemet lyftes senast på förbundsstämman Nu föreslår förbundsstyrelsen en förändring i de ekonomiska bidrag som ska delas ut till föreningarna. Förändringen gäller dels föreningsbidraget där förbundsstyrelsen föreslår att det ska finnas ett grundbidrag och ett rörligt bidrag som baseras på antalet medlemmar som föreningen har. Förbundsstyrelsen föreslår också att nybildningsbidraget ska läggas in i det interna bidragssystemet och därmed delas ut direkt till föreningarna. Tidigare har nybildningsbidraget delats ut till distrikten som haft möjlighet att behålla bidraget eller skicka vidare det till de föreningar som nybildats. Förbundsstyrelsen föreslår att förändringarna börjar gälla från och med underlagsåret Det betyder att föreningarna får bidrag utdelade utifrån det nya systemet 2016 och framåt. Nybildningsbidraget föreslås börja delas ut direkt till föreningarna från 1 januari Summorna för bidragen antas i den ekonomiska planen. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta Att anta Internt bidragssystem för Förbundet Vi Unga Att förändringarna i föreningsbidraget börjar gälla från och med underlagsåret 2015 Att förändringarna i nybildningsbidraget börjar gälla 1 januari 2016 Mina anteckningar

87 Internt bidragssystem för Förbundet Vi Unga Det interna bidragssystemet i Förbundet Vi Unga handlar om de pengar som föreningar årligen får av förbundsorganisationen. Det finns två bidrag, ett föreningsbidrag och ett nybildningsbidrag till alla nystartade föreningar. För att en förening ska få bidrag får inte föreningens styrelse bestå av exakt samma personer som en annan Vi Unga-förenings styrelse. För att en förening ska få bidrag får inte någon person i styrelsen sitta i mer än två föreningsstyrelser inom Förbundet Vi Unga. Undantag från dessa båda regler kan beviljas av Förbundet Vi Ungas arbetsutskott. Som medlem räknas den som har betalat minst 20 kronor till sin förening i medlemsavgift för underlagsåret och som finns iförd i Förbundet Vi Ungas medlemsregister. Summan för bidragen fastställs årligen av förbundsstämman. Föreningsbidrag Föreningsbidraget delas ut på uppgifter som baseras på föregående kalenderår, 1 januari till 31 december. Det kallas underlagsår. Förbundsorganisationen delar ut föreningsbidrag till de föreningar som aktivt sökt bidraget i samband med årsrapporteringen och som under underlagsåret uppfyller följande krav: Föreningen ska ha minst fem medlemmar 60 procent av föreningens medlemmar ska vara 6-25 år Föreningen ska ha genomfört årsmöte/nybildningsmöte Föreningen ska ha genomfört en fullständig årsrapportering i medlemsregistret Föreningsbidraget är uppdelat i två delar: 1. Grundbidraget är en fast summa och tilldelas alla föreningar som uppfyller kraven för föreningsbidrag. 2. Det rörliga bidraget innebär att föreningar som uppfyller kraven för föreningsbidrag utöver grundbidraget får en summa per medlem. Nybildningsbidrag Förbundsorganisationen delar ut nybildningsbidrag till de föreningar som bildas och uppfyller följande krav: Föreningen ska ha minst fem medlemmar 60 procent av föreningens medlemmar ska vara 6-25 år Föreningen ska ha genomfört nybildningsmöte Föreningen ska ha skickat in ett nybildningsprotokoll 87

88 Förslag från förbundsstyrelsen, 6 Ekonomisk plan 2016 Förbundsstyrelsen utvecklade inför 2015 års verksamhetsår en ny struktur för Förbundet Vi Ungas ekonomiska plan, som antogs på förbundsstämman Från att tidigare jobbat med en traditionell budget gick vi över till att jobba med en ekonomisk plan i procent. För 2016 har förbundsstyrelsen fortsatt att utveckla modellen och lägger ett förslag på en blandning av den nuvarande modellen och den klassiska budgeten. Målsättningarna med utvecklingen När förbundsstyrelsen har arbetat med utvecklingen av den nya strukturen för Förbundet Vi Ungas ekonomiska plan har demokrati och medlemmars inflytande stått i fokus och vi har därför utgått från tre målsättningar: Öka medlemmarnas förståelse för Förbundet Vi Ungas ekonomi och finansiering Behålla och öka medlemmarnas styrning över hur pengarna ska användas i Förbundet Vi Unga Ha en ekonomisk plan som aktivt ligger till grund för när förbundsstyrelsen diskuterar och beslutar kring Förbundet Vi Ungas ekonomi Bakgrund till utvecklingen Arbetet med förbundets ekonomi har de senaste åren framförallt präglats av två saker: 1. Fortsatt minskade bidrag från staten Förbundet Vi Unga får varje år bidrag från staten för att driva en nationell ungdomsorganisation utifrån hur många medlemmar och föreningar vi har. Vi Ungas del av bidraget har minskat med cirka 40 procent de senaste sju åren fick vi kronor och nu, under 2015 har vi fått ungefär kronor. 2. Omställning för att öka övriga intäkter För att kunna fortsätta bedriva vår verksamhet när de statliga bidragen minskar har vi de senaste åren jobbat mycket med att hitta nya sätt att finansiera vår verksamhet. Detta arbete har de senaste åren gått bra, men det innebär att vi i början av året inte vet hur mycket intäkter vi kommer att få. 88

89 Detta har lett till att det blivit stor skillnad på budgeten som antagits av stämman och hur det resultatet sett ut i slutändan. Förbundsstyrelsen har på grund av de minskade statliga bidragen tagit bort eller minskat kostnader i budgeten. Vi har sedan under året fått in mer övriga intäkter än budgeterat och då fått öka budgetposter igen alternativt förbättrat budgeterat resultat. Förbundsstyrelsen har de senaste åren tvingats ta större ekonomiska beslut och prioriteringar utan att kunna ha förbundsstämmans beslut och prioriteringar som underlag och inriktning. Därför har medlemmarnas insyn och styrning över vår ekonomi minskat och detta är ett demokratiskt problem. Detta gör att det är viktigt att vi som organisation hittar ett ekonomiskt styrmedel som är anpassat till situationen vi är i nu, och som fungerar framöver. Den nya strukturen Förbundsstämman ska enligt våra stadgar anta en ekonomisk plan utifrån ett förslag från förbundsstyrelsen. Efter ett år med den ekonomiska planen i procent kan förbundsstyrelsen konstatera att den behöver utvecklas och anpassas efter vår organisation och den utmaning vi står inför när det kommer till fortsatt minskade statliga bidrag, extern finansiering och ökade övriga intäkter. Den ekonomiska planen för 2016 är därför en blandning av fasta poster och en procentuell fördelning, det vill säga är en mix av den klassiska budgeten och den ekonomiska plan som vi jobbar med för En del poster kommer alltså vara fast eftersom att de inte behöver öka, oavsett om vi får in mer pengar eller inte. Medan de poster där det går att skjuta in mer pengar kommer antas i procent. Detta gör att om förbundsorganisationen får in mer pengar kan de fördela dessa utefter den procentuella planen. Däremot om intäkterna minskar betydligt kommer förbundsstyrelsen behöva se på helheten och skära ner både fasta och rörliga kostnader. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta: Att anta Förbundet Vi Ungas ekonomiska plan för 2016 enligt bilaga Att förbundsstyrelsen under 2016 får använda kronor av Förbundet Vi Ungas egna kapital 89

90 EKONOMISK PLAN FÖR 2016 RÖRLIGA KOSTNADER Arrangemang 35% Förbundsstämma Nationella träffar Utbildningar Rörliga bidrag -33% Arrangeman g -35% Utvecklingsverksamhet 12% Stöd till distriktspersonal Distriktsbesök Likabehandling Profil- & Informationsmaterial Representation Arbetsgrupp er & Förtroendev alda -20% Utvecklingsv erksamhet -12% Arbetsgrupper & Förtroendevalda 20% Förbundsstyrelse Arbetsutskott Arbetsgrupper Valberedning Rörliga bidrag 33% Utvecklingsinsatser i distrikten Snabba Slanten FASTA KOSTNADER Post Budget '15 Budget '16 Kommentar Fasta bidrag Nybildningsstöd kr till varje nystartad förening Föreningsstöd kr i grundbidrag och 10 kr per medlem Personal % anställda Arvoden % arvoderade Organisationskostnader Kontor Lagerkostnad Samverkan Medlemsregister Hemsida Försäkring

91 Summorna bakom procenten Det här är summorna som ligger till grund för den ekonomiksa planen. När förbundsstyrelsen tog fram förslaget på den ekonomiska planen användes dessa summor för att räkna ut hur många procent som skulle in i varje kategori. Post Budget '15 Budget '16 Diff Arrangemang % Förbundsstämma % Nationella träffar % Utbildningar % Utvecklingsverksamhet % Stöd till distriktspersonal % Distriktsbesök % Likabehandling % Profil- & Informationsmaterial % Representation % Arbetsgrupper & Förtroendevalda % Förbundsstyrelse % Arbetsutskott % Arbetsgrupper % Valberedning % Rörliga bidrag % Utvecklingsinsatser i distrikten % Snabba Slanten % 91

92 Kapitel 5 Val Här kommer alla förslag från valberedningen. Valberedningen valdes på förra årets förbundsstämma och har i uppdrag att lägga fram förslag på allt från revisorer till förbundsstyrelse. 92

93 Förslag från valberedningen Val av förbundsstyrelse, revisorer och stämmopresidium Val av stämmopresidium Ordföranden: Anna Nordström och Jakob Sjöström Sekreterare: Anna Berg Beslut om antal ledamöter i förbundsstyrelsen Valberedningen föreslår att förbundsstämman ska välja nio ordinarie ledamöter till förbundsstyrelsen, varav två förbundsordförande och en vice förbundsordförande. Utöver de ledamöter förbundsstämman väljer har Studieförbundet Vuxenskolan rätt att utse en representant med personlig ersättare i styrelsen. Val av förbundsordförande Lovisa Persson, Solna (omval) Stina Evbjer, Rättvik (nyval) Val av vice förbundsordföranden Jenny Eriksson, Ransta (nyval) Val av övriga ledamöter Mattias Ekberg, Almunge (omval) My Fransson, Järvsö (omval) Niklas Björkegren, Uppsala (nyval) Mulin Persson, Umeå (nyval) Joakim Armblad, Växjö (nyval) Lovisa Birath, Malmö (nyval) Val av revisorer jämte ersättare Ordinarie Henrika Littorin, Stockholm (omval) Anna Berg, Karlskrona (omval) Auktoriserad revisor, Öhrlings PWC (omval) Ersättare Carina Torstensson, Göteborg (omval) Anders Karlsson, Solna (omval) Auktoriserad revisor, Öhrlings PWC (omval) 93

94 Förslag på arvoden Valberedningen föreslår förbundsstämman besluta: Att två förbundsordförande och en vice förbundsordförande ska arvoderas totalt 140 procent av 50 procent av prisbasbeloppet per månad. Att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att fördela arvoderingen inom förbundsstyrelsens presidium. Att ett dagsarvode på 300 kronor per dag ska utgå till personer, förutom förbundsordförande och vice förbundsordföranden, som åt Vi Ungas riksorganisation utför externa uppdrag som riksorganisationen får betalt av uppdragsgivaren för. Att ersättning för förlorad arbetsinkomst på 1000 kronor per dag ska utgå till förbundsstyrelseledamöter, förutom förbundsordförande och vice förbundsordföranden. Detta gäller när ledamot tar ledigt från ordinarie arbetstid och motsvarar en arbetsdag om åtta timmar. Förslag på traktamenten Valberedningen föreslår förbundsstämman besluta: Att till personer som utför uppdrag åt riksorganisationen utgår traktamente enligt Skatteverkets regler och schablonbelopp. Förslag på ersättningar Valberedningen föreslår förbundsstämman besluta: Att Vi Ungas riksorganisation för förbundsordförande och vice förbundsordföranden bekostar arbetsmobil. Att telefonersättning för övrig ordinarie förbundsstyrelseledamot betalas ut med 1000 kronor per år. Att telefonersättning för arbetsgruppsordförande, förutom ledamot i förbundsstyrelsen, betalas ut med 1000 kronor per år att telefonersättning för ledamot i arbetsgrupp, förutom ledamot i förbundsstyrelsen, betalas ut med 500 kronor per år. Att ersättningen för resa med bil för personer som utför uppdrag åt riksorganisationen bestäms till den skattefria ersättningen enligt Skatteverkets regler (för närvarande 18,50 kronor per mil). Valberedningen har under verksamhetsåret 2014/15 bestått av: Rosa Jonsson, Valdemarsvik Emil Källström, Örnsköldsvik David Söderberg, Vislanda Rasmus Pehkonen, Uppsala 94

95 Presentation av valberedningens förslag på förbundsstyrelse Förslag till förbundsordförande: Lovisa Persson, Solna (omval) Jag heter Lovisa och är medlem i föreningen Bakverk är också ett hantverk Vi Unga. Där är jag kassör och vi sysslar med hantverksträffar och klädbytardagar. Jag är uppvuxen i Sundbyberg, Stockholm, och hittade Vi Unga när jag var 19 år. Då drog en kompis med mig på Utbildning för utbildare och jag fastnade direkt. Jag blev invald i styrelsen för Stockholm, Uppsala och Gotlands Vi Unga distrikt och blev sedan distriktsordförande. Jag har suttit i förbundsstyrelsen sedan 2011 och varit förbundsordförande ett år. Det senaste året har jag varit heltidsarvoderad som förbundsordförande, så den mesta av min tid har gått åt till Vi Unga. Men när jag är ledig brukar jag se till att träna, sova och umgås med vänner. Vilka frågor är viktiga för dig att driva i förbundsstyrelsen? I förbundsstyrelsen vill jag fortsätta att jobba med extern finansiering, både för förbundet och i distrikten så att ekonomin blir mer stabil och vi kan syssla med att starta nya föreningar och göra bra verksamhet. Jag vill också jobba med utvecklingen av organisationens årsmöten och styrelsearbetet överlag. Hur vill du att Vi Unga ska ha utvecklats om fem år? Jag vill att Vi Unga ska bli den självklara plattformen för unga som vill organisera sig, då behöver vi fundera på hur vi gör det enklare att starta upp och driva en förening. Jag vill också att vi ska ha utvecklat vårt arbete med likabehandling och öppnat upp vår organisation för fler. 95

96 Förslag till förbundsordförande: Stina Evbjer, Rättvik (nyval) Jag heter Stina Evbjer och är 24 år. Jag är född och uppvuxen i Rättvik i Dalarna och bor nu i kollektiv i Uppsala. Jag avslutade mina studier i upplevelseproduktion med inriktning på projektledning i våras. Vilket innefattar lärdomar i bland annat marknadskommunikation, projektledning, gruppdynamik, konceptutveckling och ekonomi. Förut om mitt engagemang i Vi Unga så gillar har jag att springa och umgås i kollektivet. Jag började engagera mig i Vi Unga föreningen Kulturpalatset Persborg som dansledare. Jag var ledamot i Dalarnas distriktsstyrelse 2009 /2010. Efter det jobbade jag som projektledare för projektet Utveckling av nytänkande scenkonst i Dalarna som ägdes av SV men som var kopplat till Vi Unga verksamhet i Dalarna blev jag ledamot i förbundsstyrelsen, jag intresserade mig för Rixlägret, marknadsföring och ekonomi det första året var jag med och startade upp Norrbottens distrikt, där jag också var vice ordförande under året. Förra året blev jag vald till vice förbundsordförande i förbundsstyrelsen. Vilka frågor är viktiga för dig att driva i förbundsstyrelsen? Jag vill driva arbetet med distriktsstödet, förbättra kommunikation, samverkan och individuella utvecklingsinsatser för distrikten. Jag vill satsa på att starta upp vilande distrikt. Jag vill utveckla upplägget med arbetsgrupper för att effektivisera och skapa motivation kring det operativa arbetet på förbundsnivå. Jag har även en ambition om att jobba med motivation, inspiration och engagemang i hela organisationen. Hur vill du att Vi Unga ska ha utvecklats om fem år? Jag vill att Vi Unga har 15 aktiva distrikt. Att distrikten och förbundet jobbar tight för att nå ut till barn och unga i hela Sverige. Jag vill att Vi Ungas ekonomiska situation är stabil och att vi har mycket resurser för att satsa på nybildning, distrikt och föreningsstöd, utbildningar, samt på framtagning av en ny föreningsform. Jag hoppas att tusentals barn och unga har fått utvecklas i Vi Unga genom folkbildning och känner sig stola över det. 96

97 Förslag till vice förbundsordförande: Jenny Eriksson, Ransta (nyval) Jag heter Jenny Eriksson och är 20 år. Jag är uppvuxen i Ransta utanför Sala. Jag är medlem i föreningen Äventyret Sala Vi Unga. Jag har studerat företagsekonomi en termin vid Stockholms universitet, och jag är sedan fem år tillbaka engagerad i flera andra organisationer. Jag började mitt Vi Unga engagemang i föreningen Sevalla Vi Unga år Efter mitt första Rix (-08) kom jag att bli invald i Dalarnas distriktsstyrelse och var med där i två år. Efter ett kort uppehåll från distrikt och förbundsnivå blev jag invald i distriktsstödsgruppen fick jag den stora äran att få ingå i förbundsstyrelsen. I höst är jag tre månader i Brasilien som deltagare i ett utbytesprogram vars syfte är att öka förståelsen för den värld vi lever i. Jag bor i två olika värdfamiljer och har möjlighet att möta människor i alla åldrar och dela deras liv för en stund. Ett av mina fokusområden i programmet är ungas organisering, för att det är något jag brinner för. Därför är jag också bekymrad och ledsen över att inte kunna närvara på förbundsstämman. Det kommer att fattas många viktiga och avgörande beslut som kommer att vara grund för den kommande mandatperiodens arbete. Jag hoppas så att jag kommer att få vara en del i verkställandet. Vilka frågor är viktiga för dig att driva i förbundsstyrelsen? Ekonomi. Arbete internt med förbundets ekonomiska frågor. Hur vi ska tänka och agera för att få hållbar långsiktighet. Samt påverkansarbetet med att få ökade stadsbidrag. Landsbygden vs. stan; vi ska finnas och vara kända överallt. Jag ser att det är viktigt att vi känner till EUs landsbygdsprogram (fd. Leader) som en del i arbetet med den externa finansieringen Hur vi får ett ännu mer effektivt distriktsstödsarbete. Hur vill du att Vi Unga ska ha utvecklats om fem år? Om fem år vill jag se att Vi unga är en välkänd organisation bland unga såväl som hos potentiella finansiärer. Jag ser gärna att Vi unga har ett starkt påverkansarbete i frågor om ungas organisering och att vi arbetat tillsammans med andra ungdomsorganisationer på ett sådant sätt att stadsbidragen ökat. Som medlem i Vi unga är det lätt att påverka och vi finns i hela Sverige. 97

98 Förslag till övriga ledamöter: Mattias Ekberg, Almunge (omval) Mitt namn är Mattias Ekberg, jag kommer från Almunge en bit utanför Uppsala men bor sedan 2012 i Umeå där jag läser socionomprogrammet vid Umeå Universitet. Min första kontakt med Vi Unga var via LSU (Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer) som jag fick höra mycket bra om Förbundet Vi Unga genom. När jag med buller och bång lämnade en annan barn- och ungdomsorganisation stod jag utan något att engagera mig i på hemmaplan i Almunge så jag tog kontakt med Vi Unga. Sen dess har jag varit aktiv i tre Vi Unga-föreningar, varav två jag tagit initiativ till. Nu senast, föreningen jag tillhör just nu, Kulturföreningen Rabarb. Sen sommaren 2012 sitter jag i förbundsstyrelsen och trivs också bra med det! Jag har hela mitt liv engagerat mig ideellt på olika sätt och varit aktiv i ett tio-tal organisationer. Jag är intresserad av så mycket, och vill göra så mycket hela tiden så det är svårt att låta bli! Det är fantastiskt, jag får en positiv värk i axlarna bara jag tänker på det! Jag intresserar mig speciellt för civilsamhällets utveckling, hur det fungerar och dess förutsättningar. Jag hoppas kunna bidra med både teoretiska och praktiska idéer i den kommande förbundsstyrelsens arbete. Vilka frågor är viktiga för dig att driva i förbundsstyrelsen? Jag brinner för landsbygdsutveckling, barn- och ungas livsvillkor samt jämlikhetsfrågor. Dessa frågor är delar jag tycker är viktiga att driva i styrelsens arbete. Vi Unga är redan idag en av de främsta organisationerna för barn och unga att organisera sig i och vi ska förbättra och förfina detta så vi når fler! Hur vill du att Vi Unga ska ha utvecklats om fem år? Vi ska vara i en uppåtgående spiral när det kommer till medlemsantal och antal föreningar, påverkan på samhället omkring oss och på vår egen finansiering. Förhoppningsvis har nya samarbeten och nya arbetssätt börjat ge frukt att skörda. Vi har inga inaktiva eller vilande distrikt, alla tuffar på i olika takt och är dessutom rejält stärkta av stödet från riksorganisationen. 98

99 Förslag till övriga ledamöter: My Fransson, Järvsö (omval) Mitt namn är My Fransson, en glad och sprallig tjej som är uppväxt i Järvsö som ligger i Gävleborg en ort som alltid haft stor betydelse för mig. Jag började mitt engagemang som väldigt ung i en Vi Unga förening som hade barn och ungdomsverksamhet i en bygdegård, dessvärre upphörde denna förening efter ett tag. Men för mig var det bara början på min resa, efter gymnasiet började jag studera media och kommunikation på Mittuniversitet i Sundsvall. Efter denna utbildning kom jag återigen kontakt med bygdegårdsrörelsen, i form av att jag blev anställd av Bygdegårdarnas Riksförbund som projektledare i ett projekt som heter Ung i bygdegården i två år fick jag ovärderliga erfarenheter med att arbeta tillsammans med styrelser och framför allt unga på landsbygden. I min roll som projektledare på Bygdegårdarnas Riksförbund kombinerat med ett år som förtroendevald inom Vi Ungas förbundsstyrelse gör att jag haft mycket kontakt med organisationen det senaste året. Jag har precis avslutat min tjänst hos bygdegårdarna, för att hemlängtan till mina hemtrakter blev för stor, så idag jobbar jag på Studieförbundet Vuxenskolan i Gävleborg. En organisation som Vi Unga och bygdegårdarna har gemensamt samarbete med. Vilka frågor är viktiga för dig att driva i förbundsstyrelsen? Mina stora frågor och drivkraft är att Förbundet Vi Unga ska fortsätta ha denna goda relation med Studieförbundet Vuxenskolan och Bygdegårdarnas Riksförbund, men jag eftersträvar också att Vi Unga ska bli en organisation som finns för alla unga på landsbygden, i en drömvärld skulle det finnas en Vi Unga förening i alla bygdegårdar i hela Sverige. Det är viktigt att ge unga verktygen för självständigt kunna organisera sig och skapa sin egen bildningsresa. Jag anser också att det är viktigt att vi arbetar med kommunikation bland föreningar och distrikt samt likabehandling inom organisationen, för att skapa en organisation som är till för alla. Hur vill du att Vi Unga ska ha utvecklats om fem år? Om fem år vill jag att Vi Unga ska vara en organisation som erbjuder ungdomar runt om i hela landet möjligheter att genomföra sina drömmar, både i form av konkreta verktyg men också genom personlig utveckling och kunskaper om samhället. Vi Unga är en fantastisk organisation som har mycket att ge och erbjuda ungdomar. Vi behöver bli bättre på att tala om det för ALLA, så väl unga som gamla och beslutsfattare! 99

100 Förslag till övriga ledamöter: Niklas Björkegren, Uppsala (nyval) Jag heter Niklas Björkegren, 21 år och är i nuläget distriktsordförande för Vi Unga Uppsala. Inom min ordföranderoll har jag varit med och reformerat Uppsala distriktet till den moderna organisation den är idag. Både genom att stärka vår konkurrenskraft med nya ekonomiska investeringar till våra föreningar men också genom att omdefiniera vad Vi Unga i Uppsala län står för och erbjuder. Våra förändringar har givit goda resultat genom en stor tillväxt av medlemmar och föreningar. Till vardags arbetar jag som intern opinionsbildare vid Förbundet Unga Rörelsehindrade. Mina arbetsuppgifter är dels att bedriva påverkansarbete mot riksdag och regering, men även internt utveckla organisationen genom utbildningar samt interaktiva processer. Kopplat till min jobbportfölj ansvarar jag även för utvecklandet av samverkan med organisationer inom den offentliga, privata och ideella sektorn. En ledig dag spenderar jag antingen med en god bok eller genom att umgås med nära vänner. Vissa dagar brukar jag även unna mig opera eller teaterbesök! Vilka frågor är viktiga för dig att driva i förbundsstyrelsen? Inom förbundsstyrelsen vill jag gärna arbeta med den förnyelse som Förbundet Vi Unga behöver genomgå. Denna förnyelse vill jag bidra genom att dels arbeta mot att hitta nya samverkansparter för Vi Unga, nationellt likväl som internationellt. Genom samarbete med andra lär vi oss av goda exempel på hur vi kan förnya vår verksamhet som stärker vår organisation. Men om än viktigare vill jag bidra med nya perspektiv och analyser för att skapa ett nytänkande! Hur vill du att Vi Unga ska ha utvecklats om fem år? Mina visioner för framtiden är att Vi Unga som organisation ska ha genomgått en förnyelse där vi lämnat det nostalgiska tillbakablickandet till hur organisationen såg ut förr. Istället ska vi ha funnit nya rötter och inriktningar och vara den drivande moderna ungdomsrörelsen, som driver frågan om ungas rätt till inflytande och självständig organisering. Min förhoppning är att Vi Unga lyckas med att bli mindre homogena och lockar nya grupper ungdomar som idag väljer att stå utanför vår organisation. Det kan summeras i att jag vill ha ett nytt och bättre Vi Unga, för alla! 100

101 Förslag till övriga ledamöter: Mulin Persson, Umeå (nyval) Mitt namn är Mulin Persson. Jag föddes i Härnösand men flyttade till Umeå när jag var 12 år. Jag bor där tillsammans med min sambo och våra två katter, Momo och Tonkis. I dagsläget jobbar jag som skolinformatör för Ung Privatekonomi och reser runt till gymnasieskolor i Norrland och föreläser om ekonomi. Min väg in i Vi Unga var genom en spelförening vid namn KRUT, som jag och min bror startade. KRUT hjälpte mig se vilka möjligheter det finns inom föreningslivet. Året därpå blev jag invald i Västerbottens distriktsstyrelse där jag fick en ännu större bild av föreningslivet. I distriktet engagerade jag mig mycket för utbildningar, så mitt nästa steg blev självklart Utbildningsgruppen där jag idag sitter som ordförande. Under 2014 gick jag Alma-Akademin, det är en spetsutbildning för unga ledare i civilsamhället. Jag lärde mig extremt mycket och det var fantastiskt att få nörda ned sig i ledarskap. Det är verkligen en utbildning som fler borde gå. Vilka frågor är viktiga för dig att driva i förbundsstyrelsen? Det finns mycket som får mig att bli peppad, allt från utbildningar till ungas självständiga organisering. Det som däremot får mitt hjärta att slå ett extra slag är att uppmärksamma och arbeta med frågor kring psykisk ohälsa. Det är viktigt att våga prata om de jobbiga frågorna som rör psykisk ohälsa. Att våga bryta ner de tabubelagda murarna som finns i vår omgivning, och faktiskt arbeta med att skapa förutsättningar så att alla barn och unga kan vara delaktiga i föreningslivet. Hur vill du att Vi Unga ska ha utvecklats om fem år? Om fem år tror jag att Förbundet Vi Unga är en organisation som är större, bättre och starkare. En rörelse som är handlingskraftig när det kommer till ungas självständiga organisering och en organisation där alla får plats. 101

102 Förslag till övriga ledamöter: Joakim Armblad, Växjö (nyval) Jag heter Joakim Armblad och är 23 år. Jag skulle beskriva mig själv som visionär med alldeles för många idéer. Jag är född i lilla Gemla, som ligger utanför Växjö. Som treåring flyttade jag till Växjö, där jag nu har spenderat de flesta av mina vårar. Min väg in till Vi Unga började när min stora syster som då var aktiv i distriktsstyrelsen i Kronköpinge frågade om jag ville hjälpa till under ett läger. Nu i efterhand inser jag vilken betydelse hennes fråga om mitt deltagande har haft för mig. Att få vara med under detta läger var fantastiskt roligt och var som raketbränsle rakt in i min eldsjäl, jag ville bara ha mer! Ett halvår senare blev jag invald i distriktsstyrelsen för Kronköpinge, där jag till slut blev distriktsordförande. Under alla mina år som aktiv i distriktsstyrelsen har jag fått åka land och rike med helt fantastiska personer, vara med om helt fantastiska upplevelser och skapa ovärderliga erfarenheter. Jag har även fått vara del i Förbundets respektgrupp och studerat på Vi Ungas egen utbildning för ledare i civilsamhället Alma akademin. En utbildning som för mig var mycket givande och motiverade mig till att fortsätta utbilda mig. Jag är nu på mitt andra år till att bli fritidsledare och pluggar på Värnamo folkhögskola, även där aktiv ordförande i elevrådet. Vilka frågor är viktiga för dig att driva i förbundsstyrelsen? Jag skulle vilja arbeta för att stärka organisationen genom att komma med ett genusperspektiv. Jag vill arbeta med genusfrågor på förbundet och sprida kunskap längre neråt i organisationen. Hur vill du att Vi Unga ska ha utvecklats om fem år? Min vision om vad Förbundet Vi Unga är någon stans om fem år, är att det är den bästa demokratiskolan vars utbildningar är eftertraktade i hela Sverige. Vi Unga kommer att vara en organisation som är framstående i sitt arbete med jämlikhet och jämställdhet, för det är något jag kommer att arbeta mycket med om jag blir vald till förbundsstyrelsen. 102

103 Förslag till övriga ledamöter: Lovisa Birath, Malmö (nyval) Jag heter Lovisa Birath och är 24år. Jag är uppvuxen i Svanesund på Orust. Ett litet samhälle med ca invånare. Jag är medlem i Skåneföreningen. Mitt engagemang i Vi Unga började med att jag hängde med en kompis på filmkväll i Allmags bygdegård Jag fastnade snabbt och kom tillbaka varje vecka blev jag invald i föreningsstyrelsen som föreningsledare. Efter det har jag suttit i Västras distrikts styrelse, som ledamot och ordförande. Större delen av tiden som ordförande var jag även arvoderad jobbade jag stenhårt för att få igång Rix igen, vilket resulterade i Rix13 och stämman på Åh. Hösten 2013 flyttade jag till Skåne och blev då förbundsanställd för att starta upp och utveckla Skånes Vi Unga distrikt. Jag slutade i våras och är nu distriktsordförande i Skåne. Jag har mycket erfarenhet från andra organisationer, både som anställd och ideell. Sitter med i Studieförbundet Vuxenskolan Skånes regionstyrelse och ledamot i Skånes bygdegårdsdistrikt. Jag håller även en del utbildningar för andra organisationer än Vi Unga - samt studiecirklar. Jag bor tillsammans med min sambo i Malmö. Mina intressen är sport, musik och ungt engagemang. Alla helger på vintern spenderas typ i soffan framför TVn med Vinterstudion. Är superintresserad av längdskidor, skidskytte och alpint. Tre udda saker om mig: äter gärna vitkålssallad till frukost, tycker att det är roligt att torka av bänkarna i köket och älskar att vika tvätt. Vilka frågor är viktiga för dig att driva i förbundsstyrelsen? Jag vill driva frågor som handlar om samarbete, satsningar på projekt och arrangemang. Hur vill du att Vi Unga ska ha utvecklats om fem år? Jag hoppas att Vi Unga om fem år är en stabilare organisation som når ut till fler barn och unga. Jag vill att andra ska se vad Vi Unga är och kan göra för ens fritid och välmående. 103