Handlingar. Förbundsstämma

Transkript

1 Handlingar Förbundsstämma 2017

2 Innehållsförteckning Välkomna till Vi Ungas förbundsstämma sid 3 Kapitel 1 Förbundsstämman sid 4 Övergripande schema sid 5 Förslag till dagordning sid 6 Förslag till arbetsordning sid 9 Kapitel 2 Förra året sid 13 Verksamhetsberättelse sid 14 Redovisning av ålagda uppdrag sid 23 Budgetutfall sid 30 Årsbokslut & revisionsberättelse sid 32 Kapitel 3 Nya året sid 41 Förbundstyrelsens förslag 1: Strategi' sid 42 Förbundsstyrelsens förslag 2: Utbildningsplanen sid 43 Förbundsstyrelsens förslag 3: Stadgar sid 48 Förbundsstyrelsens förslag 4: Interna bidragssystemet sid 57 Förbundsstyrelsens förslag 5: Prncipprogram sid 60 Förbndsstyrelsens förslag 6: Detta Gäller! sid 61 Förbundsstyrelsens förslag 7: Likabehandlingsarbete sid 66 Förbundsstyrelsens förslag 8: Nya bidrag sid 68 Motion 1 Vegetarisk mat sid 70 Motion 2 Årets talare sid 72 Motion 3 Rösträtt vid 16 års ålder sid 74 Motion 4 Förbundet Vi Unga som samhällsaktör sid 76 Motion 5 Barnkonventionen som svensk lag sid 78 Motion 6 Digitaliseringsgruppen sid 80 Verksamhetsinriktning sid 83 Budget sid 85 Kapitel 4 Val sid 89 Förslag från valberedningen sid 91 Förslag från distriktordförande rikskår sid 92 Ordlista sid 102 2

3 Välkomna till Vi Ungas förbundsstämma 2017! Nu närmar sig det viktigaste som händer under ett år inom Vi Unga, nämligen förbundsstämman! Förbundsstämman är det tillfälle du som representant för en förening eller ett district kan påverka förbundets utveckling och inriktning för framtiden. Tillsammans med ombud från hela landet har du makten att forma vägen framåt för förbundet. I en tid när manga unga upplever ett utanförskap I samhället är verksamheten Vi Unga bedriver en viktig motvikt för att skapa framtidstro och trygght i en ny tid. Min och förbundsstyrelsens förhoppning är att förbundsstämman blir ett viktigt första steg I processen att tillgängliggöra Vi Unga till de som star längst bort från föreningslivet men som är i störst behov av det. Vi ser fram emot att träffa er alla på förbundsstämman! Niklas Björkegren Förbundsordförande 3

4 Kapitel 1 Förbundsstämman I början av förbundsstämman så beslutar ombuden gemensamt hur stämman ska genom föras. I det här kapitlet kan ni läsa förslagen på dagordningen som beskriver i vilken ordning vi ska ta alla punkter och arbetsordningen som beskriver hur vi ska besluta. 4

5 Övergripande schema för förbundsstämman 2017 Fredag den 27e oktober Lunch och ombudsanmälan Stämmoutbildning Förbundsstämman öppnas Middag Kvällsaktiviteter Lördag 28e oktober Frukost Förbundsstämman sätter igång Lunch Förbundsstämman fortsätter Förbundsstämman avslutas Middag och förbundsfest Söndag 29e oktober Frukost Förbundsstämman sätter igång Lunch och utvärdering Hemfärd Under dagarna kommer vi ha ett flertal pauser och fikaraster. 5

6 Förslag till dagordning 1 Mötets öppnande 2 Val av mötespresidium a) Mötesordförande b) Mötessekreterare 3 Val av två protokolljusterare 4 Val av två rösträknare 5 Fastställande av föredragslista 6 Fastställande av röstlängd 7 Genomgång och fastställande av arbetsordning för stämman 8 Godkännande av kallelse 9 Beslut om Verksamhetsberättelse Beslut om redovisning av ålagda uppdrag 11 Beslut om förvaltningsberättelse 12 Beslut om revisionsberättelse 13 Beslut om ansvarsfrihet för förbundsstyrelse 14 Förslag från förbundsstyrelsen 1 Strategi 15 Förslag från förbundsstyrelsen 2 Utbildningsplan 16 Förslag från förbundsstyrelsen 3 Stadgar 17 Förslag från förbundsstyrelsen 4 Internt bidragssystem 18 Förslag från förbundsstyrelsen 5 Principprogram 19 Förslag från förbundsstyrelsen 6 Detta Gäller! 6

7 20 Förslag från förbundsstyrelsen 7 Likabehandlingsarbete 21 Förslag från förbundsstyrelsen 8 Nya bidrag 22 Motion 1 Vegetarisk mat 23 Motion 2 Årets talare 24 Motion 3 Sänkt rösträttsålder 25 Motion 4 Förbundet Vi Unga som samhällsaktör 26 Motion 5 Barnkonventionen som svensk lag 27 Motion 6 Digitaliseringsgrupp 28 Verksamhetsinriktning Fastställande av förbundsorganisationens del av medlemsavgiften 30 Beslut om arvoden, traktamenten och ersättningar 31 Beslut om ekonomisk plan Fastställande av antalet ordinarie ledamöter samt ersättare i förbundsstyrelsen 33 Val av förbundsordförande 34 Val av vice förbundsordförande 35 Val av övriga ordinarie ledamöter 36 Val av ersättare 37 Anmälan av SV-representant och ersättare i styrelsen 38 Val av 3 myndiga revisorer, varav minst 1 auktoriserad, samt ersättare 39 Val av valberedning 40 Övriga frågor 41 Avtackningar 42 Stämman avslutas 7

8 Arbetsordning förbundsstämman Bakgrund Arbetsordningen beskriver hur vi ska arbeta och ta beslut under förbundsstämman. Den finns för att alla ska veta vad som gäller och på så vis göra förbundsstämman så demokratisk som möjligt. I början av förbundsstämman så kommer det vara en stämmoutbildning, där kommer vi gå igenom arbetsordningen så att den är tydlig för alla. Innehåll I arbetsordningen så kan du läsa om hur beslut tas, hur du begär ordet om du vill säga något och hur du lägger fram nya förslag under förbundsstämman. Beslut Förbundsstyrelsen förslår förbundsstämman besluta att anta arbetsordningen för förbundsstämman

9 Förbundsstyrelsens förslag till arbetsordning 2017 Mötesmetoder För att förbundsstämman ska bli ett så bra möte som möjligt och för att alla deltagare ska få möjlighet att vara med och påverka kommer olika mötesmetoder användas. Vi kommer både samlas i en stor sal för att fatta beslut (beslutsdiskussion) och diskutera frågor i mindre grupper. När vi jobbar med metoderna i mindre grupper kommer ombuden och förbundsstyrelsen att bli indelade i diskussionsgrupper. Det kommer finnas samtalsledare som delar ut ordet och ser till att alla som vill får säga vad de tycker. Beslutsdiskussion Beslutsdiskussion är den del av mötet där alla ombud och övriga deltagare är samlade i samma sal och tar upp en fråga i taget. Beslutsdiskussionerna leds av mötespresidiet. Mötespresidiet är de som har valts till ordförande och sekreterare för mötet. Yttranderätt Alla som är med på stämman har rätt att säga sin åsikt. Detta görs från talarstolen och det är en person i taget som får prata. Begära ordet - När ett ombud vill säga något, alltså begära ordet, räcker den upp sitt röstkort. Personer som inte är ombud begär ordet genom att räcka upp handen. Dubbla talarlistor - För att släppa in nya talare vid längre debatter i beslutsdiskussionerna används dubbla talarlistor. Det innebär att de som är nya i debatten får förtur framför de som redan har sagt något i debatten. Replik - Om en person i talarstolen riktar en fråga till en specifik person eller funktion (till exempel en arbetsgrupp) kan den specifika personen begära replik. En replik går före övriga inlägg i debatten och måste begäras innan nästa person på talarlistan får ordet. En replik ska vara kortfattad. 9

10 Streck i debatten Streck i debatten kan begäras om debatten blir lång eller om någon vill avrunda den. När det beslutats om streck i debatten får inga fler yrkanden lämnas in och deltagarna får en sista chans att sätta upp sig på talarlistan i den aktuella frågan. Time-out - Ombud och förbundsstyrelseledamöter har rätt att begära time-out, det är en tre minuter lång paus för att diskutera sig fram till ett gemensamt beslut. Ordningsfråga - Ombud och förbundsstyrelseledamöter kan också begära att förbundsstämman ska behandla en ordningsfråga. Ordningsfrågor behandlas före andra inlägg och går därmed före i talarlistan. Exempel på ordningsfrågor kan vara tidsbegränsning eller frågor kring stämmans upplägg. Tidsbegränsning Om förbundsstämman tycker att inlägg är för långa eller om det blir ont om tid kan stämman besluta om en tid för hur långt ett inlägg får vara. För att begära replik, streck i debatten, time-out eller ställa en ordningsfråga räcks symbolkorten upp eller ropas högt. Lägg fram ditt förslag Alla närvarande ombud, förtroendevalda i Förbundet Vi Unga samt mötespresidiet har rätt att yrka. Det betyder alltså att de har rätt att lämna in förslag på beslut som rör punkterna som finns med på dagordningen eller som ska läggas till på dagordningen. Vill du yrka skriver du ner ditt förslag och lämnar till mötespresidiet. Det finns färdiga mallar, som kallas för yrkandelappar, som finns utlagda i lokalen. Det finns dessutom stämmosnällisar på plats som kan hjälpa till med att skriva yrkanden. Anmälan av frågor som tas upp under punkten övriga frågor på förbundsstämman ska lämnas till presidiet senast lördagen 28/10 klockan Samtidigt som frågan lämnas in ska också eventuella yrkanden lämnas in. Yrkanden som lämnas in till övriga frågor får inte handla om ekonomiska beslut. Ombuden beslutar Under förbundsstämman har alla ombud på plats som finns med i röstlängden rösträtt. Röstlängden är alltså en lista över alla som har 10

11 rösträtt. Av olika anledningar kan ombud behöva bytas ut. Om ett distrikt eller en förening vill byta ut ett ombud måste det anmälas till mötespresidiet. Vid bytet anmäls namn på det ombud som inte längre ska vara med och namnet på ersättaren. Ersättaren får då ombudets röstkort. Det finns huvudförslag och eventuella motförslag. Under denna förbundsstämma är det alltid den ursprungliga idén som är huvudförslaget. Alla beslut fattas i första hand genom att rösta med rösten. Vid röstning med rösten ropar alla som håller med om förslaget ja samtidigt. Om du inte håller med förslaget är du tyst och ropar istället ja vid det förslag du håller med om. Det förslag som får flest ja är det beslut som gäller. Den som tycker att mötespresidiet inte har uppfattat rätt förslag vid röstningen med rösten kan begära votering. När en votering begärts gör mötespresidiet först en försöksvotering. Vid försöksvoteringen röstar ombuden genom att hålla upp sina röstkort, alltså rösta med handen. Om något ombud tycker att mötespresidiet fortfarande inte uppfattat rätt förslag genomförs votering med rösträknare. Alla voteringar görs genom att röstkorten hålls upp, förutom vid personval. Röstkorten räknas av de som utsetts till rösträknare. Vid personval eller om det begärs sluten votering kommer vi rösta med penna och papper. Pappret ska innehålla lika många förslag som valet gäller, annars är inte röstsedeln giltig. Val av förtroendeposter Under förbundsstämman kommer flera förtroendeposter att väljas, till exempel vilka som ska sitta i förbundsstyrelsen och vilka som ska vara revisorer. Dessa val kallas för personval. Alla kan nominera någon till en förtroendepost, alltså lämna in ett förslag på en person som skulle passa att till exempel sitta i förbundsstyrelsen. Det går också att nominera sig själv, kandidera till en förtroendepost. Nomineringar eller kandidaturer till valbara förtroendeposter (personval) ska lämnas till mötespresidiet senast lördagen den 28/10 klockan

12 Vid personvalen presenterar valberedningen sitt förslag. Valberedningen är personer som blev valda under förra förbundsstämman och tar under året fram ett förslag på förbundsstyrelse, revisorer och mötespresidie. Mötespresidiet presenterar eventuella nomineringar som inte finns med i valberedningens förslag. Efter det har alla kandidater möjligheten att presentera sig i max två minuter och sedan finns det möjlighet för andra att tala för kandidaterna. Att tala för någon innebär att berätta för förbundsstämman varför just en eller flera kandidater ska väljas. Tal för kandidater får vara max två minuter långa. Under talen för kandidaterna måste de som kandiderar lämna rummet. Reservationer Om ombud eller ledamöter ur förbundsstyrelsen känner att de inte kan ställa sig bakom ett beslut eller håller med om ett annat beslut kan denne reservera sig mot beslutet. Man kan reservera sig mot beslutet som är taget och man kan reservera sig till förmån för ett annat förslag som inte gick igenom. Reservationer ska lämnas skriftligt till mötespresidiet innan förbundsstämman avslutas. Mina anteckningar 12

13 Kapitel 2 Förra året I kapitel 2 blickas det tillbaka på föregående år, alltså Här beskriver förbundsstyrelsen i ord och siffror hur 2016 gick. 13

14 Verksamhetsberättelse 2016 Bakgrund Verksamhetsberättelsen är till för att kunna se vad förbundsorganisationen har gjort under Innehåll I verksamhetsberättelsen kan ni läsa om: Verksamhetsinriktningar kring lätttillgängliga årsmöten, påverkansarbete och likabehandlingsarbete. Våra arbetsgrupper distriktsstödsgruppen och utbildningsgruppen. Våra samarbetsorganisationer Studieförbundet Vuxenskolan, Bygdegårdarnas Riksförbund, Vi Ungas Vänner, LSU och Hela Sverige ska leva. De sex utbildningarna som genomförts och våra två nationella träffar. Våra projekt Bestämma trots ålder och Action på byn. Vilka som suttit i förbundsstyrelsen och vilka som varit anställda under året. Beslut Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att lägga verksamhetsberättelsen till handlingarna. 14

15 Verksamhetsberättelse 2016 Innehåll 1. 3-årsstrategin 2. Verksamhetsinriktningar 3. Arbetsgrupperna 4. Samarbete med andra organisationer 5. Utbildningar och nationella träffar 6. Projekt 7. Medlemmar och föreningar 8. Förtroendevalda och anställd 1. 3-årsstrategin 2015 antogs en ny 3-årsstrategi för åren Stämman valde Då tre inriktningar från strategin. Under året har förbundsorganisationen Arbetat med förankring av dessa valda inriktningar med distriktordförandens rikskår, detta gjordes under distriktordförandenas egentid på nationella träffarna samt under distriktsordförandekonferensen. 2. Verksamhetsinriktningarna Från 3-årsstrategin valde ombuden på förbundsstämman 2015 tre verksamhetsinriktningar. Vi har årsmöten som är lättförståeliga och lockar många medlemmar Under 2016 har arbetet med Projektet Bestämma trots ålder pågått. Projektet har under året deltagit på distriktsstämmor och på förbundsstämman med metoder framtagna av projektet. Genom likabehandlingsarbete gör vi tillgängligt för fler Under 2016 har förbundsorganisationen inlett arbetet med framtagandet av ny likabehandlingsplan. Under processen har vi bjudit in medlemmar, förtroendevalda och personal till att göra kartläggningar om strukturer som finns inom i Vi Unga. 15

16 Vi är en påverkansorganisation i fråga om ungas organisering och dess finansiering Vi har arbetat med att få våra distrikt och föreningar att bedriva påverkansarbete utifrån deras intressen och förutsättningar. Genom stöttning från förbundsorganisation möjliggjordes en resa till Almedalsveckan på Gotland av flertalet Vi Unga distrikt. 3. Arbetsgrupper Under 2016 hade vi två arbetsgrupper som arbetade med två områden. I arbetsgrupperna satt medlemmar från olika delar av organisationen. Distriktsstödsgruppen I distriktsstödsgruppen satt Stina Evbjer, Jenny Eriksson, Nils Lindsten, Niklas Björkegren Lovisa Birath och Diana Kvarnström. Arbetsgruppen har haft som syfte att dels handlägga ansökningar till Utvecklingsinsatser i distrikten och Snabba slanten. Distriktsstödsgruppen har också arbetat med att stötta distrikten och bland annat genomföra distriktsordförande introduktioner. Utbildningsgruppen I utbildningsgruppen satt Lovisa Persson, Mulin Persson, Jenny Gudmundsson, Nadja Slotte och Ingela Geite. Utbildningsgruppens huvudsakliga uppgift är att se till att förbundets utbildningar genomförs. Gruppen planerade utbildningarna, ordnar med utbildare samt tar fram krishanteringsplaner för utbildningarna. Under året har gruppen marknadsfört utbildningar och delar av utbildningsmaterialet setts över. 16

17 Samarbete med andra organisationer Förbundsorganisationen samarbetar med olika organisationer, här kommer de som vi har samarbetat mest med under Studieförbundet Vuxenskolan (SV) SV är en av våra närmsta organisationer, vi delar lokal och samarbetar i olika projekt. Både SV och Vi Unga jobbar med folkbildning och därför kan vi göra mycket gemensam verksamhet. Vi hade även representanter i varandras styrelser. Lovisa Persson sitter i SVs förbundsstyrelse och Stefan Landberg representerar SV i Vi Ungas förbundsstyrelse. Vi har bland annat I Skaraborg har Lovisa Persson representerat förbundet i styrgruppen för projekten Unga för Unga som för tredje drivs av SV och Vi Unga. Vi sålde utbildningsmaterial till SV för att i cirkelform kunna utbilda unga i ledarskap. Bygdegårdarnas Riksförbund (BR) Bygdegårdarna har samlingslokaler runt om i landet. På grund av detta har Vi unga haft ett långt samarbete med bygdegårdarna då behovet av mötesplatser är en viktig byggsten i ungas organisering. Vi Unga representerade i deras ungdomsråd. I början av året förhandlade Vi Unga och Bygdegårdarna om ett nationellt avtal som innebär att samarbetet ska gemensamt planeras varje år. Vi Ungas Vänner I denna organization hittar vi många gamla medlemmar till Vi Unga och andra som är intresserade att stödja Vi Unga. De samlar in pengar till Vi Ungas verksamhet. I styrelsen för Vi Ungas vänner satt Lovisa Persson, Jenny Eriksson och Stina Evbjer. På förbundsstämman i november tilldelades Fredrik Kinnbo, Enköping extremsport, folkbildningsstipendiet för hans betydande insatser för folkbildning bland unga. Vi Ungas vänner överäckte också en summa till Snabba slanten på kr. 17

18 LSU LSU är en paraplyorganisation för Sveriges ungdomsorganisationer. Vi Unga är i nuläget en av LSU:s 83 medlemsorganisationer. Det innebär att vi kan både nätverka och ha erfarenhetsutbyten med ett brett urval av ungdomsorganisationer. Unga på Landsbygden Under 2016 satt Stina Evbjer med i styrgruppen för projektet #ungapålandsbygden. Vi sålde en workshop och deltog i en av dem arrangerad paneldebatt 5. Nationella träffar och utbildningar Våra nationella träffar och utbildningar är ett sätt för våra medlemmar att utvecklas i sitt engagemang. Under 2016 arrangerade vi två nationella träffar och fyra stycken utbildningar. Vinterträffen Vinterträffen var den januari i Rättvik. Under träffen hanns det med att ha Viungaiten, pass om marknadsföring, egentid för distriktordförandes rikskår och en uppskattad spelkväll. Vi höll en externt finansierad likabehandlingsworkshop. Vårträffen Under Vårträffen maj i Uppsala träffades distriktsaktiva, tillsammans med projektet Bestämma Trots Ålder. Ny i distriktsstyrelsen genomfördes och Distriktsordförande rikskår hade egen tid. Utbildningar Ledarskap steg 2 Ledarskap steg 3 Bestämma trots ålder Utbildning för utbildare Inställda utbildningar Arrangörskap 2 - Inställd Specialutbildning - Inställd Agera steg 2 - Inställd 18

19 Förbundsstämman Förbundsstämman ägde rum den 4-6 november i Uppsala. 40 ombud deltog på stämman. På förbundsstämman bestämdes bland annat att hemsidan skulle ses över och att en utredning om möjligheten att minska deltagaruppgifter i organisationen. Under hela förbundsstämman användes metoder från projektet Bestämma Trots Ålder. förbundsstyrelsen fick bland annat i uppdrag att ta fram ett åsikts-program samt hjälpa distrikten att ta fram egna strategier. Pride Förbundet Vi Unga deltog i år vid Stockholms prideparad tillsammans med Sverok Stockholm. Vi hade picnic med medlemmar och deltog i Prideparaden. 6. Projekt Bestämma trots ålder Bestämma trots ålder var ett projekt vars syfte var att tillgängliggöra årsmöten för barn och unga. Projektet var uppdelat i fyra fokusområden: förarbete, mötesformer, efterarbete och organisationsstrukturer. Under 2016 insamlades underlag för att kartlägga utmaningar med årsmöten för yngre medlemmar. Under året utvecklades och prövades metoder. I styrgruppen satt också Riksförbundet Unga Musikanter, Studieförbundet Vuxenskolan och Rädda Barnens Ungdomsförbund. Projektet är finansierat av Allmänna Arvsfonden och löper ut

20 Action på byn Syftet med projektet var att stärka förutsättningarna för ungdomars engagemang och organisering i Norrbotten samt Västernorrlands län. Detta gjordes genom att knyta band mellan ungdomsgrupper, etablerade lokala organisationer och den offentliga sektorn. Projektet startades 2014 och löpte ut under Projektet var finansierat av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. 7. Medlemmar och föreningar Medlemmar Totalt antal medlemmar: Medlemmar i bidragsberättigad ålder: Föreningar Föreningar med godkända årsmötesrapporter: Föreningar med minst en inrapporterad medlem: Föreningar som blev statsbidragsberättigade: Nybildade föreningar Antal nybildade föreningar: Under året nybildades Gävleborgs och Gotlands Vi Unga distrikt. 7. Förtroendevalda och personal En förtroendevald på förbundsnivå är en person som är vald av tidigare förbundsstämma. Förbundsstyrelsen, revisorerna och valberedningen är förtroendevalda inom förbundsorganisationen. 20

21 Vi Ungas förbundsstyrelse 2016 Förbundsstyrelsen är utsedd av förbundsstämman för att leda organisationen mellan förbundsstämmorna. Styrelsen träffades och hade sex protokollförda möten under Förbundsstyrelsen till och med Förbundsstämman 2016 Förbundsordförande Lovisa Persson Stina Evbjer Vice förbundsordförande Jenny Eriksson Ledamöter Mattias Ekberg Lovisa Birath My Fransson Niklas Björkegren Joakim Armblad Mulin Persson Stefan Landberg (Representant från Studieförbundet Vuxenskolan) Förbundsstyrelsen från och med Förbundsstämman 2016 Förbundsordförande Niklas Björkegren Jenny Eriksson Vice förbundsordförande Stina Evbjer Ledamöter Mattias Ekberg Lovisa Birath Jenny Gudmundsson Ingela Geite Nils Lindsten Moa Ramstedt Isabelle Randberg Stefan Landberg (representant från Studieförbundet Vuxenskolan) 21

22 Revisorer För att kontrollera förbundsstyrelsens arbete så finns det revisorer som tittar igenom protokoll och ekonomin för att se att allt stämmer. Dessa var revisorerna under 2016: Ordinarie: Henrika Littorin, Anna Berg och PWC (auktoriserad revisionsbyrå) Ersättare: Carina Torstensson, Anders Karlsson och PWC (auktori-serad revisionsbyrå) Valberedning Valberedningen har i uppdrag att lägga fram förslag på förbundsstyrelse och övriga förtroendevalda till förbundsstämman. Under 2016 satt följande personer I valberedningen Rasmus Pehkonen t.o.m. 6/ Jakob Sjöström Sofie Skalstad Josephine Bladh fr.o.m. 6/ Personal På förbundskansliet finns anställd personal som jobbar med olika projekt och med att underlätta för medlemmar att kunna vara engagerade i Vi Unga. Under 2016 var följande personer anställda: Lucas Nilsson Förbundssekreterare t.o.m 2016 Jasmine Sundblad Arrangemangssamordnare t.o.m 2016 Ville Stjernström Medlemssekreterare Golnar Bahar Projektledare Action på Byn! t.o.m 2016 Anna Stjernlöf Projektmedarbetare Action på Byn! t.o.m 2016 Amanda Eklund Projektmedarbetare Action på Byn! t.o.m 2016 Jill Johansson Vennelin Projektledare Bestämma trots ålder Desirėe Widell Materialkreatör Bestämma Trots Ålder fr.o.m 2016 Charlotta Hägg Metodutvecklare Bestämma Trots Ålder t.o.m 20 22

23 Ålagda uppdrag Bakgrund Ålagda uppdrag är beslut som förra årets förbundsstämma gav förbundsstyrelsen i uppdrag att genomföra. De ålagda uppdragen tas upp på förbundsstämman för att medlemmarna ska kunna se att förbundsstyrelsen gjort det som de ska under året. Uppdragen som är återkommande skrivs också in i dokumentet Detta Gäller!. Innehåll Här berättar förbundsstyrelsen vad som har hänt med varje uppdrag, om förbundsstyrelsen anser uppdragen vara genomförda, icke genomförda och om beslutet ska ges i förnyat uppdrag eller inte. De ålagda uppdragen är uppdelade inom följande ämnen: Samarbete och administration Arrangemang Förbundsstämman Förbundsstyrelsen Likabehandling Beslut Förslag till beslut står under varje uppdrag i dokumentet Ålagda uppdrag

24 Redovisning av ålagda uppdrag 1. Samarbete och adminstration 1.1 Att - ge förbundsstyrelsen i uppdrag att ta initiativ till och lägga grund för ett eller flera samarbeten med ungdomsorganisationer vi ej samarbetar med idag, förutsatt att de delar Vi Ungas grundvärderingar. Svar: Förbundsstyrelsen har under det gångna året fortsatt med den samverkan som funnits mellan Rädda Barnens ungdomsförbund och Förbundet Unga Musikanter, inom ramen för projektet bestämma trots ålder. Under kommande verksamhetsår har förbundsstyrelsen ambitionen att påbörja arbetet med att lägga grunden för nya samarbeten med organisationer som är mer lika Vi Unga till organisationsstruktur och verksamhet. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att anse uppdraget genomfört. 1.2 Att - förbundsstyrelsen får i uppdrag att kontakta ALLA föreningar för att få reda på medlemmarnas önskemål av marknadsföringsmaterial och justera nuvarande utval utifrån denna undersökning. Detta ska göras till förbundsstämman Svar: Förbundsstyrelsen har under året skickat en enkät till samtliga föreningar. Däremot har svaren varit få till antalet och vi har därför valt att att fortsatt undersöka vilken sorts marknadsföringsmaterial som efterfrågas av föreningarna. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att anse uppdraget delvis genomfört. 24

25 1.3 Att - tillsätta en referensgrupp som ska se över Vi Ungas hemsida. Svar: Förbundsstyrelsen har tillsatt arbetsgruppen under våren Arbetsgruppens medlemmar har påpekat de stora utvecklingsbehov som finns med Vi Ungas hemsida för nuvarande. Synpunkter som förbundsstyrelsen har tagit till sig och i nuläget undersöker förbundsorganisationen hur hemsidans kapacitet kan förbättras. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att anse uppdraget som genomfört. 2. Arrangemang 2.1 Att - Vi Unga ska medverka i Prideparaden 2016 (förnyat uppdrag till 2017) Svar: Förbundsstyrelsen har av tidsskäl valt att inte prioritera detta uppdrag. Då föregående förbundsstämma inte beslutade om några specifika ekonomiska anslag i budgeten för detta uppdrag skulle det krävas tid och resurser att således både söka finansiering för Vi Ungas deltagande och tillika genomföra Vi Ungas deltagande. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att anse uppdraget ej genomfört 25

26 2.2 Att - ge förbundsstyrelsen i uppgift att genomföra en utredning för hur deltagaravgiften, på för organisationen ett hållbart sätt, kan minskas. Undersökningen och dess resultat skall redovisas under förbundsstämman Svar: Förbundsstyrelsen har påbörjat utredningen om hur deltagaravgifter kan sänkas eller avskaffas på förbundsorganisationens aktiviteter. Denna undersökning påbörjades av styrelsen våren Vårt ingångsvärde har varit att försöka möjliggöra ett totalt avskaffande av avgifterna. Tidsplanen var att beslut av förbundsstyrelsen skulle ske i april 2017 och bestämmelserna träda i kraft i januari Ett resultat av undersökningen diskuterades under förbundsstyrelsens möte i april Det som har visat sig vara en utmaning är hur deltagaravgifterna för förbundsstämman kan avskaffas på ett ekonomiskt hållbart sätt, och det ansågs behövas en mer detaljerad ekonomisk utredning av ämnet. Detta då det nuvarande ombudssystemet Vi Unga har inneburit en svårighet att beräkna vilket exakt antal ombud som kommer delta innan stämman har genomförts. Förbundsstyrelsen ser dock detta som en viktig fråga och vill därför får förnyat uppdrag för att fortsätta utredningsarbetet. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att anse uppdraget påbörjat att ge förbundsstyrelsen förnyat uppdrag. 2.3 Att - Vårträffen är en nationell träff som riktar sig till alla medlemmar med fokus att inspirera och nätverka Svar: Vårträffen som arrangerades i Mora under maj månad hade huvudfokus på att deltagarna skulle få nätverka med varandra och låta sig inspireras av erfarenheter från andra aktiva föreningsledare inom förbundet Vi Unga. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att anse uppdraget som genomfört 26

27 2.5 Att - Förbundsstyrelsen ska stötta distriktsordförandesrikskåren att själva arrangera distriktsordföranderikskårsträff Svar: Förbundsstyrelsen har uppmanat och varit i kontakt med distriktsordförandesrikskår under flera tillfällen och uppmuntrat till träff. Förbundsstyrelsen har även givit förslag på vart kåren kan få hjälp med finansieringen av en träff. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att anse uppdraget som genomfört 3. Förbundsstämman 3.1 Att - ge förbundsstyrelsen i uppdrag att låta medlemmar få utvärdera när stämman bör äga rum för att locka och passa så många som möjligt. Svar: Förbundsstyrelsen har på grund av den tidsåtgång som anses behövs för en grundlig och ordentlig undersökning inte kunnat prioritera detta uppdrag. Förbundsstyrelsen anser dock detta vara en viktig fråga och något som behöver utredas och yrkar därför på förnyat uppdrag. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att anse uppdraget ej genomfört att ge förbundsstyrelsen förnyat uppdrag 3.2 Att - en utredning genomförs inför förbundsstämman 2017 om varför intresset för förbundsstämman svalnat, med fokus på medlemmar som inte är ombud. Svar: Undersökningen av detta planerades att göras i samband med undersökningen om när stämman bör äga rum. Resonemanget är därför detsamma som i punkt 3.1. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att anse uppdraget ej genomfört att ge förbundsstyrelsen förnyat uppdrag 27

28 3.3 Att - förbundet får i uppdrag att ta fram ett stadgeförslag om sista datum för förbundsstämma. Samlat svar: Förbundsstyrelsen har påbörjat arbetet med att utreda när förbundsstämman bäst kan arrangeras, däremot är det styrelsen uppfattning att det är för tidigt att dra några slutsatser av förändringen att förlägga förbundsstämman till hösten. Varvid vill förbundsstyrelsen få förnyat uppdrag. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att anse uppdraget påbörjat att ge förbundsstyrelsen förnyat uppdrag 4. Förbundsstyrelsen 4.1 Att pass om medlemsregistret läggs till i utbildningen Ny i distriktsstyrelsen. Svar: Ett pass om medlemsregistret hölls under vårträffen där deltagarna i Ny i distriktsstyrelsen deltog. Under passet deltog även övriga deltagare på vårträffen. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman beslut att anse uppdraget genomfört. 4.1 Att - ge förbundsstyrelsen i uppdrag att tillgängliggöra presidierapporten och i samband med presidierapporten uppskatta tid spendera på det som redovisats i rapporten. Svar: Under året har samtliga presidierapporter innehållit tidrapporteringar och varit tillgänglig för medlemmar som efterfrågat dessa. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att anse uppdraget som genomfört 4.2 Att - förbundsstyrelsen visar vad de gör under året med kontinuerliga uppdateringar på sociala medier för att uppmuntra engagemang hos medlemmar. Svar: Tillsammans med förbundskansliet har förbundsstyrelsen arbetat med att upprätthålla en större aktivitet på våra kanaler i sociala medier. Vi har använt dessa dels för att sprida förbundsorganisationens arbete men även lyfta den verksamhets som genomförs på distrikts- och föreningsnivå. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att anse uppdraget genomfört 28

29 5. Likabehandling (Hör ihop med ställningstagandet mot organisationer med extrema åsikter) 5.1 Att - förbundsstyrelsens förslag på ställningstagandet antas, men att dokumentet kompletteras med en punktlista för att öka tydligheten. Svar: En punktlista har skapats som ett komplement till det ställningstagandet som gjordes under förbundsstämman föregående år. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att anse uppdraget genomfört 29

30 BUDGETUTFALL KÄRNVERKSAMHET INTÄKTER Post Budget Utfall Statliga bidrag Räntor 0 0 Försäljning Övriga bidrag Övriga intäkter Summa intäkter Post Budget '16 Utfall Fördelning Arrangemang % Förbundsstämma Nationella träffar Utbildningar Utvecklingsverksamhet % töd till distriktspersonal Distriktsbesök Likabehandling 20 6 Profil- & Informationsmaterial Representation 10 5 Arbetsgrupper & Förtroendevalda % Förbundsstyrelse Arbetsutskott 20 8 Arbetsgrupper 30 7 Valberedning 10 5 Rörliga bidrag % Utvecklingsinsatser i distrikten Snabba Slanten Fasta bidrag Nybildningsstöd Föreningsstöd Personal Arvoden Organisationskostnader Kontor Strömbergs Samverkan Medlemsregister Hemsida Försäkring Övriga kostnader 0 35 Summa kostnader RESULTAT

31 Kommentarer till budgetutfall 1. Våra statliga bidrag från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF). 2. Normalt sett får vi ränta på våra sparade pengar, men efter som ränteläget i samhället är så lågt får vi inget. 3. Försäjlning av våra utbildningar till andra organisationer. Vi sålde mer än väntat. 4. Bidrag från stiftelser och organisationer. 5. Pengar från deltagaravgifter och samarbetsorganisationer. 6. Kostnaden för Förbundsstämman var längre än förväntat på grund av lägre logikostnader. 7. Alla förbundets nationella träffar såsom vårträffen och vinterträffen. 8. På grund av inställda utbildningar var denna kostnaden lägre. 9. Kostnad för personalmöten och konfereser. 10. På grund av färre inplanerade distriktsbesök användes inte dessa pengar. 11. Behövde inte användas så mycket som planerat för likabehandlingsarbetet. 12. Inköp av nya rollups och tryck av nya broshyrer. 13. Kostnaden för representation var lägre än förväntat. 14. Kostnaden för förbundsstyrelsens möten och aktiviteter. 15. Arbetsutskottets möten skedde främst genom telefon. 16. Utgifter kopplat till arbetsgrupperna, lägre än förväntat. 17. Kostnader som uppstår av valberedningens arbete. 18. Pengar som betalas ut till utvecklingsinsatser i distrikten. 19. Utbetalning av snabba slanten pengar. Inte tillräkligt många som sökte. 20. Kostnaden för nyuppstartade föreningar. 21. Årsbidrag till föreningar. 22. Kontorskostnader 23. Kostnader för förvaring och lager 24. Medlemsavgifter till olika organisationer. 25. Kostnaden för ebas. 26. Kostnaden för hemsida 27. Vår rikstäckande försäkring. 31

32 32

33 33

34 34

35 35

36 36

37 37 Mina anteckningar

38 38

39 39

40 40

41 Kapitel 3 Nya året Nu blickar vi framåt och börjar med förslag på hur Vi Ungas verksamhet och ekonomi ska se ut de kommande åren. I det här kapitlet finns både förslag från medlemmar (motioner) och förslag från förbundsstyrelsen. 41

42 Förslag från förbundsstyrelsen 1 Strategi När organisationen för några år sedan stod inför utmaningen om en minskad ekonomi och sjunkande medlemstal insåg man att vi behövde börja tänka framåt, och arbetet började således med den första treårsstrategin. Man hade då en tydlig plan om nybildning, medlemsvärvning och förbättrad administration. När arbetet med den strategin sen slutade, hamnade strategiarbetet i något slags vakuum. Man tog fram en ny treårsstrategi, men lade inte tillräcklig med tid för att utreda de faktiska utmaningarna vi skulle ställas inför. Vi börjar nu se konsekvenserna av detta, då det nuvarande strategiarbetet har visat sig ineffektivt. Vi står med en ekonomi som är kraftigt ohållbar där vi lägger resurser på att upprätthålla en förvaltning som storleken på vår verksamhet inte rättfärdigar. Man hade tidigare hoppas på att genom smala verksamhetsinriktningar och mer riktade åtgärder nå effektivare resultat, men dessa har uteblivit. Vi känner att organisationens strategiarbete måste förändras, förnyas och förbättras. Vi föreslår därför att den nuvarande treårsstrategin avslutas och att förbundsstyrelsen istället får i uppdrag att ta fram en ny strategisk plan, där större fokus läggs på att säkerställa vår ekonomi. I och med att det strategiska arbetet förändras önskar vi även mandat för att utreda behovet av en omorganisering på förbundsnivå. Vi behöver se över hur våra resurser används och hur vi effektivast utnyttjar vårt förbundskansli. Vi inser att det här inte är en snabb åtgärd och inte heller ett enkelt arbete, men vi känner att situationen är så pass ohållbar att det arbetet måste påbörjas så fort som möjligt innan vi når en punkt vi inte kan återvända från. Det finns stor potential i vår verksamhet och våra medlemmar, men vi behöver bli bättre på att ta vara på de utvecklingsmöjligheter som finns. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att avsluta arbetet med den nuvarande treårsstrategin att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att ta fram en ny strategisk plan att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att utreda behovet av omorganisation 42

43 Förslag från förbundsstyrelsen 2 Utbildningsplan Vi Ungas utbildningsplan ger en beskrivning av förbundets planerade utbildningar under de kommande två åren. Utbildningsplanen består av två delar. En plan över 2018 och 2019 års utbildningstillfällen samt en beskrivning av Vi Ungas utbildningsområden. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att anta utbildningsplanen

44 Utbildningsplan Introduktion Utbildningsplanen är uppdelad i två delar. Den första delen är en plan som visar vilka utbildningar som är planerade att hållas under 2018 och Den andra delen är en beskrivning av utbildningsområden inom Vi Unga. I grunden för Vi Ungas utbildningar ligger vår bildningssyn. Den utgörs av 7 principer. Dessa är demokrati, av unga- för unga, jämlikhet, praktisk utlärningsmetod, bredd, utvärdering och uppföljning. Mer om bildningssynen finns att läsa om i Handledning för utbildare. I samband med att du har gått utbildning för utbildare får du tillgång till Handledning för utbildare och därefter kan du hålla utbildningar inom Vi Unga. Handledningen fastställer vilka krav en utbildning inom Vi unga har och ger stöd för utförandet av de olika utbildningarna. Utbildningsplan Under 2018 planeras 3 utbildningshelger med två utbildningar per helg. De utbildningar som kommer hållas är: - Specialutbildningar - Arrangörskap steg 2 - Ledarskap steg 3 - Agera steg 2 Målet att under 2018 se över Handledning för utbildare och undersöka möjligheten för en större uppdatering och omformulering av materialet. Om möjligheten finns kommer detta att vara ett arbete som prioriteras under Under 2019 planeras fyra utbildningshelger med två utbildningar per helg: - Specialutbildningar - Agera steg 2 - Arrangörskap steg 3 - Ledarskap steg 2 - Utbildning för utbildare steg 1 44

45 Vi Ungas utbildningsområden I den här delen kan du se vilka utbildningar Vi Unga har och vad som erbjuds till medlemmar i Vi Unga. De är uppdelade i 7 utbildningsområden: 1. Förtroendevalda 2. Ledarskap 3. Arrangörskap 4. Utbildning för utbildare 5. Personalutbildningar 6. Makt och Normer 7. Specialutbildningar Förbundsstyrelsen ansvarar för samtliga förutom personalutbildningar. Utbildningsområdena innehåller oftast flera steg. Steg 1 är grunden och de efterkommande är vidareutbildningar. Utbildningsområde 1: Förtroendevalda Utbildningar för förtroendevalda är utbildningar som riktar sig mot förenings-, distrikt- och förbundsstyrelser. Här ryms också utbildningar för distriktordföranden, introduktioner för distriktsstyrelser och nyvald distriktordförande samt distriktordförandes rikskårs konferenser. Inom utbildningarna för förtroendevalda bygger utbildningarna på att man är vald till olika roller i organisationen. Utbildning Styrelsekunskap steg 1 Styrelsekunskap steg 2 Förbundsstyrelseutbildning Föreningsekonomiutbildning Arbetsgivarutbildning Introduktioner Distriktsordförande Ny i Distriktstyrelsen Förbundsstyrelse Arrangör Distriktet Förbundsorganisationen Förbundsorganisationen Förbundsorganisationen Förbundsorganisationen Arrangör Förbundsorganisationen Förbundsorganisationen Förbundsorganisationen Konferenser Distriktsordförandes rikskårskonferens Arrangör Distrikt med stöd av Föbundsorganisationen 45

46 Utbildningsområde 2: Ledarskap Ledarskapsutbildningarna arrangeras för föreningens, distriktens och förbundsorganisationens ledare Utbildning Steg 1 Steg 2 Steg 3 Vidareutbildning Arrangör Distrikten Förbundsorganisationen Förbundsorganisationen Annan organisationen Utbildningsområde 3: Arrangörskap Arrangörskapsutbildningarna hålls för föreningens, distriktens och förbundsorganisationens arrangörer. Utbildning Steg 1 Steg 2 Steg 3 Vidareutbildning Arrangör Distrikten Förbundsorganisationen Förbundsorganisationen Annan organisationen 46

47 Utbildningsområde 4: Utbildning för utbildare För den som vill hålla i utbildningar finns Utbildning för utbildare. Utbildning Steg 1 Steg 2 Arrangör Förbundsorganisationen Förbundsorganisationen Utbildningsområde 5: Personalutbildningar För anställda inom Vi Unga erbjuds personalkonferenser och introduktioner. dessa arrangeras av förbundskansliet Utbildning Arrangör Personalkonferens Förbundsförbundsorganisationen Utbildningsområde 6: Makt och normer Agerautbildningen utgår från boken ageraguiden och kan hållas av en utbildare som gått agera steg 2 eller Utbildning för utbildare Utbildning Arrangör Agera steg 1 Distrikten Agera steg 2 Förbundsorganisationen Utbildningsområde 7: Specialutbildningar Genom att erbjuda specialutbildningar som inte ingår i Vi Ungas normala material kan aktuella och intressanta ämnen lyftas in i utbildningsplanen. Specialutbildningarna beslutas av utbildningsansvariga och kan önskas av alla medlemmar. 47

48 Förslag från förbundsstyrelsen 3 - Stadgar Bakgrund Stadgarna är Vi Ungas interna regler som bestämmer hur processen ska gå till inom förbundet. Därför är det viktigt att ibland uppdatera dokumentet för att stadgarna ska vara aktuell för den verklighet som Vi Unga står inför idag. Innehåll Förbundet Vi Ungas stadgar innehåller organisationens Allmänna stadgar, grundstadga för förening samt Grundstadga för distrikt. Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta Att anta dokumentet Förbundet Vi Ungas stadgar 48

49 Förbundet Vi Ungas stadgar Almänna stadgar 1 Grundidé Organisationens namn är Förbundet Vi Unga. Vi Unga är en ideell förening vars verksamhet syftar till att ge barn och ungdomar möjlighet att få ta egna initiativ och eget ansvar för sin verksamhet i samarbete med andra, och därigenom lära sig ett demokratiskt arbetssätt. Vi Unga är religiöst- och partipolitiskt obundet och verkar enligt demokratiska principer. Vi vill i verksamheten stimulera till ett samhällsengagemang i ett religiöst obundet och ett partipolitiskt obundet sammanhang. 2 Syfte Vi Ungas är en ideell förening vars verksamhet syftar till att ge barn och ungdomar möjlighet att få ta egna initiativ och eget ansvar för sin verksamhet i samarbete med andra, och därigenom lära sig ett demokratiskt arbetssätt. Vi Unga vill i verksamheten stimulera till ett samhällsengagemang i ett religiöst obundet och ett partipolitiskt obundet sammanhang. 3 Medlemskap Alla fysiska personer som godkänner Vi Ungas stadgar kan bli medlemmar. Medlemskap erhålls då person- och kontaktuppgifter är registrerat i förbundets medlemsregister och då eventuell medlemsavgift är betald. En medlem som vill avsluta sitt medlemskap gör detta genom att meddela sin förening eller ansvarig instans på förbundsorganisationen. 4 Stadgar Förening och distrikt har rätt att göra förändringar i respektive stadga. Beslut ska fattas enligt 5 och förändringarna ska godkännas av förbundsstyrelsen. 5 Stadgeändring För ändring av Vi Ungas allmänna stadgar och stadgarna för förening och distrikt, behövs ett enhälligt beslut på ordinarie årsmöte för aktuellt led eller beslut med 2/3 majoritet av rösterna vid två på varandra följande årsmöten med minst en månads mellanrum, varav minst ett ordinarie. Förslag till ändring av Vi Ungas stadgar ska utsändas med ordinarie stämmohandlingar på respektive nivå. Stadgeändringar på förenings- och distriktsnivå behöver godkännas av förbundsstyrelsen. 49

50 6 Alkoholfri verksamhet All verksamhet inom Vi Unga ska vara alkoholfri. 7 Högst beslutande organ Förbundsstämman är Vi Ungas högst beslutande organ. Mellan förbundsstämmorna är förbundsstyrelsen förbundets högst beslutande organ. 8 Rösträtt Vid all röstning inom Vi Unga har varje närvarande röstberättigad en röst. Röstning för någon icke närvarande, även med fullmakt, är inte tillåten. Vid lika röstetal avgörs frågan genom lottning. 9 Beslutsmässighet För beslutsmässighet vid styrelsemöten i Vi Unga gäller att mer än hälften av de röstberättigade styrelseledamöterna eller deras ersättare finns närvarande. För beslutsmässighet på årsmöten i Vi Unga ska kallelsen vara utsänd i stadgeenlig tid och godkännas på årsmötet. Föreningar ska sända årsmöteskallelsen till alla sina medlemmar. Distrikt och förbund sänder kallelserna för distrikts- och förbundsstämma till föreningarnas kontaktpersoner. 10 Verksamhets- och räkenskapsår Vi Ungas verksamhets- och räkenskapsår omfattar kalenderår, det vill säga 1 januari - 31 december. 11 Nybildning av förening En förening kan bildas då minst tre fem personer är villiga att driva verksamheten varav minst tre ska ingå i föreningsstyrelsen. Nybildning sker genom protokollfört nybildningsmöte. 12 Nybildning av distrikt Ett distrikt bildas då minst tre medlemmar är villiga att driva verksamheten och medverka i distriktsstyrelsenledningen. Ansvaret för att bilda ett nytt distrikt ligger på förbundsorganisationen. Bildande av distrikt ska godkännas av förbundsstyrelsen. 13 Ombildning av distriktsorganisation Återbildning av vilande distrikt samt delning eller sammanslagning av distrikt kan ske efter godkännande av förbundsstyrelsen. 14 Annan juridisk enhet Annan juridisk enhet än distrikt och förening kan bildas efter godkännande av förbundsstyrelsen. Den nya enheten ska följa Förbundet Vi Ungas allmänna stadgar Enhetens stadgar ska godkännas av förbundsstyrelsen, och bildandet av ny enhet anmälas på nästkommande ordinarie förbundsstämma. 50

51 15 Styrelserepresentation Studieförbundet Vuxenskolan har rätt att utse en representant med personlig ersättare i Vi Ungas styrelser, så länge Vi Unga har rätt att utse en representant med personlig ersättare i studieförbundet Vuxenskolans styrelser. 16 Uteslutning Medlem, förening eller distrikt, som inte följer antagna stadgar, inte betalar fastställda avgifter, inte verkar i enlighet med grundidéerna eller som genom sitt uppträdande skadar Vi Unga, kan uteslutas. Detta sker genom beslut i ovanstående led i organisationen där medlem, förening eller distrikt avstängs. Innan beslut fattas ska berört organisationsled eller enskild medlem ges tillfälle att yttra sig. Alla avstängningsbeslut rapporteras till förbundsstyrelsen där beslut om uteslutning sker. Organisationsled eller medlem har rätt att få frågan om uteslutning prövad vid följande ordinarie förbundsstämma. Förbundsstämmans beslut kan inte överklagas. Vid uteslutning tillfaller föreningens eller distriktets tillgångar, efter reglering av eventuella skulder, närmaste ovanstående organisationsled. Grundstadga för förening 17 Föreningens namn Föreningens namn är Föreningen är en lokalavdelning i Förbundet Vi Unga. Organisationens firmanamn ska innehålla Vi Unga. 18 Föreningens säte Föreningen har sitt säte i (ort och kommun). 19 Motionsrätt Alla medlemmar i föreningen har rätt att lämna motioner till föreningens årsmöte. motionerna ska vara underskrivna av minst en motionär. Motionerna ska vara föreningsstyrelsen tillhanda senast 10 dagar före årsmötet. 20 Föreningsårsmötet Årsmötet är föreningens högst beslutande organ. Årsmöte ska hållas varje år senast den sista februari. Extra årsmöte hålls då föreningsstyrelsen finner anledning till det eller då minst 1/3 av medlemmarna skriftligen begär det. Vid extra årsmöte behandlas bara den fråga som är orsak till det extra årsmötet. Föreningsstyrelsen ska kalla till årsmötet senast 14 dagar före mötet. Rösträtt vid föreningens årsmöte har alla närvarande medlemmar som betalt medlemskap för innevarande år. Den avgående föreningsstyrelsens ledamöter har inte rösträtt i fråga om styrelsens ansvarsfrihet. Ledamöter i den tillträdande föreningsstyrelsen har inte rösträtt i fråga om val av revisorer. Personal i Vi Unga har inte rösträtt. 51

52 Vid ordinarie årsmöte behandlas följande: Godkännande av kallelsen Fastställande av föredragningslista Verksamhetsberättelse och bokslut Revisorsberättelse Frågan om ansvarsfrihet för styrelsen Fastställande av antal ordinarie ledamöter, minst tre, samt eventuella ersättare i föreningsstyrelsen Val av föreningsstyrelse Val av minst en myndig revisor Motioner Anmälan av Verksamhetsplan och budget ekonomisk plan Fastställande av medlemsavgift Förslag från föreningsstyrelsen Val av valberedning 21 Föreningsstyrelsens uppgift Föreningsstyrelsen består av ledamöter valda av föreningens årsmöte samt adjungerade ledamöter, efter föreningsstyrelsens beslut. Ledamöter som valts av föreningsårsmötet ska vara medlemmar i Förbundet Vi Unga. Föreningsstyrelsen har till uppgift att: Planera och genomföra verksamhet, i enlighet med Vi Ungas grundidéer och stadgar Leda föreningen, samt göra verksamhetsberättelse och bokslut Betala avgifter och lämna in de rapporter, ge den information och insyn i verksamhet och förvaltning som distrikt och förbundsorganisation riksorganisation önskar. Välja ombud till distriktsstämman 22 Vilande förening En förening som inte bedriver verksamhet ska förklaras vilande genom beslut på föreningsårsmötet och föreningens tillgångar ska förvaltas av distrikt eller i de fall sådant inte finns, förbundet. Om årsrapport inte inlämnats senast den 15 mars kan distriktsstyrelsen eller, i de fall sådant inte finns, förbundsstyrelsen fatta beslut om att upplösa föreningen. 23 Upplösning En förening som inte kan fullfölja sina åtaganden gentemot medlemmarna ska upplösas. Föreningen upplöses genom beslut på föreningsårsmöte eller av styrelse för ovanstående led. Vid upplösning tillfaller föreningens tillgångar, efter reglering av eventuella skulder, distrikt eller, i de fall sådant inte finns, förbundet. 52

53 Grundstadga för distrikt 24 Distriktets namn Distriktets namn är Organisationen är ett distrikt i Förbundet Vi Unga. Organisationens firmanamn ska innehålla Vi Unga. Namnet ska ha koppling till distriktets geografiska område. 25 Distriktets omfattning Lokala föreningar är sammanslutna i distrikt. Distrikt omfattar ett geografiskt område. 26 Motionsrätt Alla medlemmar och föreningar i distriktet har rätt att lämna motioner till distriktsstämman. Motionerna ska vara distriktsstyrelsen tillhanda senast 20 dagar före stämman. 27 Distriktsstämman Distriktsstämman är distriktets högst beslutande organ. Ordinarie distriktsstämma ska hållas tidigast den 1 mars och senast den 30 april varje år. Extra distriktsstämma hålls då distriktsstyrelsen finner anledning till det eller då minst 1/3 av föreningarna i distriktet skriftligen begär det. Vid extra distriktsstämma behandlas endast den fråga som är orsak till den extra distriktsstämman. Distriktsstyrelsen ska kalla till distriktsstämman senast 30 dagar före mötet. Stämmohandlingarna ska finnas tillgängliga senast 10 dagar före distriktsstämman. Varje förening är garanterad 5 ombud på distriktsstämman, under förutsättning att föreningens medlemsrapportering för föregående år lämnats in före distriktsstämman. Föreningar som har bildats innevarande år är garanterade 5 ombud på distriktsstämman. Föreningens ombud ska vara medlemmar i föreningen. Ombud ska kunna bevisa medlemskap för innevarande år. Distriktsstyrelsens ledamöter har ej rösträtt på distriktsstämman och kan heller inte väljas som ombud av förening. Ledamöter i den tillträdande distriktsstyrelsen har ej rösträtt i fråga om val av revisorer. Valberedning i distriktet och personal i Vi Unga har ej rösträtt på distriktsstämman. Distriktsstämman kan besluta om föreningarna i distriktet ska ta ut en medlemsavgift för sina medlemmar Vid ordinarie distriktsstämma behandlas följande: Godkännande av kallelsen Fastställande av föredragningslista Verksamhetsberättelse och bokslut Revisorernasberättelse Frågan om ansvarsfrihet för styrelsen Fastställande av antal personer i distriktsstyrelsenledningen, minst tre, samt eventuella ersättare. Val av distriktsstyrelseledning 53

54 Val av minst en två myndig revisorer med fackmannakunskaper, samt minst en ersättare. Motioner Anmälan av Verksamhetsplan och budget ekonomisk plan Fastställande av medlemsavgift i föreningarna Förslag från distriktsstyrelsen Val av valberedning samt sammankallande Val av ombud till förbundsstämman 28 Distriktsstyrelsensledningens uppgift Distriktsstyrelsenledningen består av personer valda av distriktsstämman, samt adjungerade ledamöter. Studieförbundet Vuxenskolan har rätt att utse en representant med personlig ersättare. Personer valda av distriktsstämman ska vara medlemmar i Vi Unga. Distriktsstyrelsenledningen har till uppgift att: Erbjuda utbildning enligt Förbundet Vi Ungas utbildningsplan. Stödja befintliga föreningar och ta initiativ till att starta nya Genomföra verksamhet i distriktet Föra medlemmarnas talan enligt Vi Ungas grundidéer. Ha god kontakt med landsting och andra bidragsgivare Göra verksamhetsplan och budget ekonomisk plan Göra verksamhetsberättelse och bokslut Betala avgifter och lämna in de rapporter samt ge den information och insyn i verksamhet och förvaltning som förbundsorganisationen riksorganisationen önskar Ansvara för att utse ombud till förbundsstämman. Ansvara för att inom distriktsstyrelsen utse representant till studieförbundet Vuxenskolans styrelse/-r 29 Vilande distrikt Ett distrikt som inte bedriver verksamhet och inte kan fullfölja sina åtaganden gentemot föreningarna kan förklaras vilande genom beslut på distriktsstämman. Om det inte är möjligt att genomföra distriktsstämma kan förbundsstyrelsen fatta beslut om att lägga distriktet vilande. 30 Förvaltning Om ett distrikt förklaras vilande ska förbundsstyrelsen utse en förvaltare i form av person, annat distrikt, enhet inom studieförbundet Vuxenskolan eller annan lämplig part. Ett avtal skrivs mellan förvaltaren och förbundsorganisationen riksorganisationen. Ansvar för vilande distrikt har förbundsstyrelsen. 54

55 31 Upplösning För upplösning av distriktet fordras ett enhälligt beslut på ordinarie distriktsstämma eller beslut med 3/4 majoritet av avgivna röster vid två på varandra följande distriktsstämmor med minst en månads mellanrum, varav minst en ordinarie. Förslag om upplösning av distriktet ska, via kallelse, utsändas minst 30 dagar före distriktsstämman. Om det inte är möjligt att genomföra en distriktsstämma, kan distriktet upplösas genom beslut av förbundsstyrelsen. Vid upplösning tillfaller distriktets tillgångar, efter reglering av eventuella skulder, förbundsorganisationen riksorganisationen. Om ett distrikt varit vilande i ett år kan förbundsstyrelsen upplösa distriktet. Grundstadga för förbund 32 Motionsrätt Alla medlemmar, föreningar, och distrikt har rätt att inlämna motioner till förbundsstämman. motionerna ska vara underskrivna av minst en motionär. motionerna ska vara förbundsstyrelsen tillhanda senast 75 dagar före förbundsstämman. 33 Förbundsstämman Ordinarie förbundsstämma ska hållas varje år. Extra förbundsstämma hålls då förbundsstyrelsen finner anledning till det eller då minst en 1/3 av distrikt eller vilande distrikt skriftligen begär det. I vilande distrikt tas detta beslut genom en dokumenterad överenskommelse mellan de existerande föreningarna. Vid extra förbundsstämma behandlas bara den fråga som är orsak till den extra förbundsstämman. Förbundsstyrelsen ska skriftligen kalla till ordinarie förbundsstämma senast 100 dagar före, och till extra förbundsstämma senast 70 dagar före. Stämmohandlingarna utsändes senast 14 dagar före förbundsstämman. Rösträtt vid förbundsstämman har: Närvarande ombud från förening och distrikt. Distrikt ska till förbundsorganisationen betala debiterade och förfallna avgifter samt inlämnad korrekt ifylld medlemsrapportering senast 31 december föregående verksamhetsår. Två ombud från Studieförbundet Vuxenskolan. Alla ombud ska kunna bevisa medlemskap i Vi Unga för innevarande år. Studieförbundet Vuxenskolans ombud behöver ej inneha medlemskap i Vi Unga. Ledamöter i den tillträdande förbundsstyrelsen har inte rösträtt i fråga om val av revisorer. Förbundsstyrelsens ledamöter samt personal och valberedning i Vi Unga kan inte deltaga som ombud för förening eller distrikt och har ej rösträtt på förbundsstämman. Varje distrikt har rätt att skicka minst fyra ombud. För varje påbörjat 200-tal medlemmar utöver 200 får distriktet ytterligare ett ombud. Ombudsantalet baseras på antalet medlemmar per den 31 december föregående år. Vilande distrikt har ej rätt att skicka distriktsombud. 55

56 Varje förening som har genomfört årsmöte eller nybildningsmöte det gångna året, genomfört årsmöte innevarande år, samt skickat in medlemsrapporteringen för föregående år senast den sista december har rätt att skicka 2 ombud till förbundsstämman. Ombud ska anmälas till förbundsorganisation riksorganisationen senast 50 dagar före förbundsstämman. Vid ordinarie förbundsstämma behandlas följande: Godkännande av kallelse Fastställande av föredragningslista Verksamhetsberättelse och bokslut Revisorernas berättelse Fråga om ansvarsfrihet för förbundsstyrelsen Fastställande av antal ordinarie ledamöter, minst sju och maximalt 13 (inklusive studieförbundet Vuxenskolans ledamot), samt eventuella ersättare i förbundsstyrelsen Val av förbundsstyrelse Val av tre myndiga revisorer, varav minst en auktoriserad, samt ersättare. Auktoriserad revisors ersättare är personlig Motioner Verksamhetsplan och budget ekonomisk plan Fastställande av medlemsavgift Övriga förslag från förbundsstyrelsen Val av valberedning 34 Förbundsstyrelsen Förbundsstyrelsen består av förbundsstämman valda ledamöter och ersättare, en representant med personlig ersättare från studieförbundet Vuxenskolan, samt adjungerade ledamöter. ledamöter vilka valts av förbundsstämman ska vara medlemmar i Vi Unga. Förbundsstyrelsen har till uppgift att: Skriva verksamhetsplan och budget ekonomisk plan Sköta förbundsorganisationens förvaltning samt verksamhetsberättelse och bokslut Ansvara för att bra verksamhet planeras och genomförs, i enlighet med Förbundet Vi Ungas grundidéer och stadgar Föra medlemmarnas och Förbundet Vi Ungas talan i enlighet med Förbundet Vi Ungas grundidéer. Ansvara för att inom förbundsstyrelsen utse representant till studieförbundet Vuxenskolans förbundsstyrelse. 35 Upplösning För upplösning av Förbundet Vi Unga fordras ett enhälligt beslut på ordinarie förbundsstämma eller beslut med 3/4 majoritet av avgivna röster vid två på varandra följande ordinarie förbundsstämmor. Förslag om upplösning av Förbundet Vi Unga ska utsändas minst 40 dagar före förbundsstämman. tillgångar, efter reglering av eventuella skulder, ska vid upplösning överlämnas till annan ideell ungdomsorganisation, enligt förbundsstämmans beslut med minst 3/4 majoritet av avgivna röster. 56

57 Förslag från förbundsstyrelsen 4 - Interna bidragssystemet Bakgrund Det interna bidragssystemet reviderades senast år 2015, och har nu i år åter reviderats av förbundsstyrelsen för att hållas uppdraterat. Innehåll Interna bidragssystemet beskriver regler och struktur för de två interna bidragssystem som finns i Förbundet Vi Unga: Föreningsbidrag och Nybildningsbidraget. Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslår förbundstämman besluta Att anta dokumentet Internt bidragssystem för Förbundet Vi Unga 57

58 Internt bidragssystem för Förbundet Vi Unga Det interna bidragssystemet i Förbundet Vi Unga berör de pengar som föreningar årligen får av förbundsorganisationen. Det finns två bidrag; ett föreningsbidrag, och ett nybildningsbidrag till alla nystartade föreningar. För att en förening ska få bidrag, får inte föreningens styrelse bestå av exakt samma personer som en annan Vi Unga-förenings styrelse. Föreningar inom Vi Unga får ej internt bidrag för medlemmar över 25 år. Undantag från dessa båda regler kan beviljas av Förbundet Vi Ungas arbetsutskott. Som medlem räknas den som finns införd i Förbundet Vi Ungas medlemsregister. Summan för bidragen fastsälls årligen av förbundsstämman. Föreningsbidrag Föreningsbidraget delas ut på uppgifter som baseras på föregående kalenderår, 1 januari till 31 december. Det kallas undelagsår. Förbundsorganisationen delar ut föreningsbidrag till de föreningar som aktivt sökt bidraget i samband med årsrapporteringen och som under underlagsåret uppfyller följande krav: Föreningen ska ha minst fem medlemmar 60 procent av föreningens medlemmar ska vara 6 25 år Föreningen ska ha genomfört årsmöte efter nybildningsmötet Föreningen ska ha genomför en fullständig årsrapportering i medlemsregistret Föreningsbidraget är uppdelat i två delar: - Grunbidraget är en fast summa och tilldelas alla föreningar som uppfyller kraven för föreningsbidrag. - Det rörliga bidraget innebär att föreningar som uppfyller kraven för föreningsbidrag utöver grundbidraget får en summa per medlem. 58

59 Nybildningsbidrag Förbundsorganisationen delar ut nybildningsbidrag till de föreningra som bildas och uppfyller följande krav: Föreningen ska ha minst fem medlemmar 60 procent av föreningens medlemmar ska vara 6 25 år Föreningen ska ha genomfört nybildningsmöte Föreningen ska ha skickat in ett nybildningsprotokoll Om föreningen är ansluten till en annan ungdomsorganisation som får bidrag från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, måste föreningen välja vilken oranisation de vill ha föreningsstöd ifrån. Är föreningen ansluten till riksidrottsförbundet och söker deras LOK-stöd kan föreningen inte söka bidrag från Vi Unga. 59

60 Förslag från förbundsstyrelsen 5 - Principprogram Förbundsstyrelsen har i förbundsorganisationen, distrikt och föreningar märkt en kännbar vilja till att bedriva samhällspåverkan genom Vi Unga som metod och plattform. Vi Unga har genom sin politiska och religiösa obundenhet en unik möjlighet att driva påverkansfrågor som berör unga oavsett vilket parti som styr Sverige. Detta är en styrka och en potential som förbundsstyrelsen vill utveckla hand i hand med distrikt och föreningar. För att få en bra grund för detta vill vi därför av förbundsstämman få i uppdrag att under kommande verksamhetsår skapa ett principprogram som förtydligar vad Vi Unga står för i samhällsfrågor. Dessa ska vara förankrade i Vi Ungas vision och grundidéer. Förbundsstyrelsen föreslår föbundsstämman besluta Att Ge förbundsstyrelsen i uppdrag att till förbundsstämman 2018 lägga fram ett förslag på ett principprogram 60

61 Förslag från förbundsstyrelsen 6 Detta gäller! Bakgrund Detta gäller! är ett dokument som samlar löpande uppdrag från tidigare förbundsstämmor och som inte passar in i andra Vi Unga-dokument. Varje år uppdateras dokumentet. Nya beslut läggs till och genomförda beslut tas bort. Innehåll I Detta gäller! finns beslut under följande rubriker: Organisation Arrangemang Särskilda dagar Administrativt Förbundsstyrelsen har reviderat dokumentet och i bilagana kan ses vilka förändringar som har gjorts. Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta Att anta Detta gäller!

62 Detta gäller! Detta gäller! är ett dokument som samlar beslut från förbundsstämman. I Detta gäller! finns de beslut som förbundsstämman anser inte passar in i andra av Förbundet Vi Ungas styrande dokument. Detta gäller! är uppdelat i fyra olika rubriker, dessa är: Organisation, Arrangemang, Särskilda dagar och Administration. Detta gäller! revideras av förbundsstämman varje år. Det är då gamla beslut tas bort eller ändras och nya beslut läggs till. Efter förbundsstämman är det den nya förbundsstyrelsen som har ansvar att Detta gäller! uppdateras. Förbundsstämman styr Förbundet Vi Unga genom att fastställa en rad dokument: Förbundet Vi Ungas stadgar (senast reviderade 2017) Förbundet Vi Ungas grundidéer (senast reviderade 2013) Förbundet Vi Ungas interna bidragssystem (senast reviderat 2017) Verksamhetsinriktning för varje år Budget för varje år Detta gäller! (senast reviderad 2016) Utbildningsplan (revideras vartannat år, senast reviderad 2017) Miljöpolicy (revideras vartannat år, senast reviderad 2016) Policy för distriktsledningens roll (revideras vartannat år, senast reviderad 2016) 1. Organisation a) Förbundsstyrelsen har ansvar för att i samråd med närliggande distrikt ålägga ett distrikt ansvar för de föreningar som finns och bildas i närliggande områden utan aktivt distriktsled. b) Skattkistan är ett pris som förbundsorganisationen varje år delar ut till det distrikt som procentuellt ökat sitt medlemsantal mest under föregående år. 2. Arrangemang a) Arrangörer vid Vi Unga-arrangemang ska jobba för att motverka rökning och snusning under arrangemanget. b) Alla utbildningar som förbundsorganisationen erbjuder ska, i samlad form, presenteras på hemsidan. c) Deltagare från andra organisationer bör bjudas in till förbundsorganisationens utbildningar, dock utan subvention från Förbundet Vi Unga. 62

63 d) Förbundsorganisationen ska fortlöpande registrera vilka utbildningar, arrangerade av Vi Ungas förbundssorganisation, som medlemmarna genomgår, så att de vid behov kan få ett samlat kursintyg. e) Distrikt och föreningar stöttas och uppmanas att tipsa media vid arrangemang. f) Att det avsätts minst fyra timmars egen tid för distriktsordförandens rikskår under varje distriktsordförandens rikskårs träff. 2.1 Förbundsstämma a) Förbundsorganisationen betalar ombudens resor till och från förbundsstämman. b) Stämmomaterialet ska sammanställas så att det är lätt för ombuden att följa förhandlingarna och hålla reda på sina handlingar. Detta genom innehållsförteckning, sidnumrering och exempelvis häftning samt ordlista som förklarar svåra ord. c) För att fler ska kunna ta till sig årsredovisningen ska det finnas en bilaga till årsredovisningen vilken redovisar utfallet i förhållande till budgeten. d) För att även övriga intresserade utöver ombuden ska kunna följa stämman på ett bra sätt ska det finnas åhörarbänkar i stämmolokalen. e) För att de som inte var med på förbundsstämman ska veta vilka beslut som fattats ska en sammanfattning från stämman läggas ut på Förbundet Vi Ungas hemsida inom en vecka efter stämmans slut. f) Det ska alltid finnas någon form av belöning tillgänglig för de som går upp i talarstolen för första gången under förbundsstämman. g) Distriktsordförandens rikskår ska varje år, senast 60 dagar innan förbundsstämman, ta fram ett förslag på valberedning för nästa verksamhetsår och skicka förslaget till förbundskansliet. h) Det ska finnas tillgång till energirik kost och dryck under Vi Ungas förbundsstämma. i) Det skall finnas extra stämmohandlingar tillgängliga under förbundsstämman till besökare och ombud som glömt eller förlorat sina handlingar. 63

64 j) Förbundsstyrelsen ska efter varje förbundsstämma göra redaktionella ändringar i de handlingar som passerat stämmorna. I de fall redaktionella ändringar görs i stadgarna ska dessa redovisas under nästa förbundsstämma. 3. Särskilda dagar a) Den 18 juni är Förbundet Vi Ungas födelsedag. Förbundsorganisationen, distrikten och föreningarna uppmanas att marknadsföra sig denna dag och Förbundet Vi Ungas medlemmar uppmanas att bära valfritt Vi Unga-plagg. b) Den 19 november är Förbundet Vi Ungas officiella toastdag. Alla medlemmar uppmanas att äta toast eller marknadsföra Vi Unga denna dag med hjälp av toast. Toast har serverats på Vi Ungas läger och har blivit som Vi Ungas nationalrätt. c) Toastdagen utökas med två dagar för att skapa toastafton 18 november och annandag toast 20 november. 4. Administration a) Föreningens årsrapportering ska vara klar senast den sista december varje år. b) Förbundsstyrelseprotokoll från förbundsstyrelsens möten ska, när de justerats, tillgängliggöras för medlemmar. c) Förbundet Vi Unga ska erbjuda distrikt och föreningar en egen webbadress och hemsidesmall som ska ligga under förbundets hemsida. d) De förtroendevalda revisorerna uppmanas att, löpande under året, genomföra en verksamhetsrevision samt att hålla kontakt med distriktsordförandens rikskår utifrån denna. e) Distriktsstyrelseguiden ska skickas till nyvalda distriktsstyrelseledamöter. f) Om förbundsstyrelsen eller annan instans under förbundsstyrelsen beslutar om att betala ut ytterligare arvoden, utöver de som förbundsstämman fattat beslut om, ska förbundsstyrelsen redovisa dessa arvoden till nästa förbundsstämma. Redovisningen ska visa den totala kostnaden samt kostnaderna uppdelat på de huvudsakliga områden som det arvoderats inom. g) Vid anställning av personal inom Förbundet Vi Unga, ska avtal för denna tecknas enligt och med kollektivavtal. 64

65 Förslag från förbundsstyrelsen 7 Likabehandlingsarbete Bakgrund Tidigare har förbundsorganisationen vartannat år genomfört en kartläggning tillsammans med distrikt, föreningar och personal ute i organisation och utifrån detta framtagit en likabehandlingsplan. Arbetet har gått trögare och trögare, och förbundsstyrelsen ber därför om förtydligande från förbundet var ambitionsnivån bör läggas. Innehåll Förbsstyrelsen har tagit fram tre förlsag på nivåer som likabehandlingsarbetet skulle kunna genomföras på, det är upp till förbundsstämman att välja en av dessa nivåer. De olika nivåerna handlar bland annat om disperspektiv, karläggning och projekt. Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta Att Anta förbundet Vi Ungas likabehandlingsarbete, nivå X 65

66 Förbundet Vi Ungas likabehandlingsarbete Varför jobbar Vi unga med likabehandling? Förbundet Vi ungas vision är att Alla barn och ungdomar ska kunna utvecklas, känna sig betydelsefulla och ha möjlighet att förverkliga sina idéer. För att Alla barn och ungdomar ska känna sig välkomna och inkluderade i Vi Unga tycker vi det är viktigt att varje individ får vara sig själv och inte sorteras in enligt färdiga mallar. Därför verkar Vi Unga för jämlikhet och för att bryta stereotyper kring till exempel kön, bakgrund och ålder genom att arbeta med ett normkritiskt förhållningssätt. Ett viktigt verktyg för att uppnå våra grundidéer är att identifiera områden där vi som organisation behöver utvecklas, för att kunna nå vår vision. Förbundsstyrelsen vill ha förbundsstämmans hjälp och input kring organisationens arbete med likabehandling. Förbundsstyrelsen har tagit fram tre förslag på nivåer som likahbehandlingsarbetet skulle kunna genomföras på, det är upp till förbundsstämman att välja en av dessa nivåer. De olika nivåerna handlar bland annat om tidsperspektiv, kartläggning och projekt. Nivå 1 Tvåårsperspektiv Förbundsstyrelsen tillsammans med kansliet gör en egen analys av organisationen med fokus på vilka problem som finns och vad som behöver göras Inga samarbeten med likabehandlingsfokus Inga projekt med likabehandlingstema Nivå 2 Tvåårsperspektiv Förbundsstyrelse, distrikt och föreningar samt personal bjuds in till att medverka i en kartläggning. Av denna kartläggning sammanställs problem till likabehandlingsmål, och utifrån dessa tas en åtgärdsplan fram. Den senast gjorda kartläggningen används som komplement i detta arbeta. Samarbeten med andra organisationer där vi jämför hur man kan jobba med likabehandling. Externt finansierade projekt inom området likabehandling kan förekomma. 66

67 Nivå 3 Treårsperspektiv Kartläggningsturné där målet är att besöka alla aktiva distrikt, hålla kortare utbildning inom likabehandling för att sedan ta in synpunkter och skapa problem- och målbild utifrån distrikt och föreningar. Utrymme Utrymme kan ges för att vara flexibel för distriktets egna målsättningar. Delta i eller upprätta ett nätverk med andra organisationer för likabehandling inom ungdomsrörelsen. Vi ska aktivt söka för att få extern finansiering för projekt inom området likabehandling Utvärderingen av likabehandlingsplanen kompletteras med en tillbakablick över Vi Ungas likabehandlingsarbete de senaste tio åren. 67

68 Förslag från förbundsstyrelsen 8 Nya bidrag Förbundet Vi Unga har idag olika bidrag för föreningar som är anslutna till förbundet. Vårt bidragssystem består idag av flera olika bidrag med olika syften, ett startbidrag som föreningen fårt vid uppstart av föreningen. Ett fast bidrag motsvarande kr per förening och ett rörligt bidrag motsvarande 10 kr per medlem som föreningarna får när de har haft ett årsmöte och fem medlemmar i föreningen. Förbundet har även olika fonder i form av internationella fonden, snabba slanten, lägerfonden och utvecklingsinsatser i distrikten. De fungerar som extra stöd till föreningarnas och distriktens verksamhet. Dessa pengar är mer riktade att skapa bättre förutsättningar för distrikten och föreningarna att skapa verksamhet som drivs av unga för unga. Förbundsstyrelsen vill få i uppdrag att se över hur det nuvarande bidragsfördelningen för att anpassa den till det behov som finns i organisationen i nuläget samt anpassa vårt bidragssystem utifrån de riktlinjer som myndigheten för ungdoms och cvilsamhällesfrågor har för organisationsbidrag. Vi vill även utreda om det finns möjligheter att göra det enklare för föreningarna och distrikten att få bidrag samt underlätta förbundets administration som krävs för hanteringen av bidragen. I dialog med föreningarna och distrikten vill förbundsstyrelsen kunna presentera ett förslag på ett nytt och mer riktat föreningsbidrag till förbundsstämman Därmed föreslår förbundsstyrelsen förbundsstämman besluta: Att - ge förbundsstyrelsen i uppdrag att göra en översyn kring bidragsfördelningen och presentera ett nytt bidragssystem för föreningar och distrikt till förbundsstämman

69 Motioner Bakgrund Motioner är förslag från medlemmar. Medlemmarna har skickat in sina motioner i förväg så att förbundsstyrelsen har kunnat ge sitt perspektiv på förslaget. Förbundsstyrelsen har i sitt svar skrivit om de tycker att förslaget ska bifallas, det vill säga attstyrelsen tycker samma som de som skrivit förslaget. Tycker förbundstyrelsen annorlunda föreslår de att förslaget ska avslås. Sty-relsen kan också ha ett annat förslag till beslut. I slutändan är det ombuden på förbundsstämman som beslutar om vilket förslag som ska gälla i organisationen. Innehåll Motionerna handlar om: 1. Vegetarisk mat Motionen handlar om att medlemmar vill att endast lakto-ovo vegetarisk mat serveras på förbundsorganisationens aktiviteter, då det bland annat är bättre än att äta kött. 2. Årets talare Motionen handlar om att medlemmar vill att vi ska införa ett diplom för att uppmärksamma någon som varit engerande, övertygande eller en förebild i talarstolen under förbundsstämman. 3. Rösträtt vid 16-års ålder Motionen handlar om att medlemmar vill att vi som förbund aktivt ska ta ställning i samhällsdebatten i frågan om att sänka rösträttsåldern. 4. Förbundet Vi Unga som samhällsaktör Motionen handlar om att medlemmar vill att vi som förbund ska aktivt bilda opinion i frågor som rör barn och unga, söka nya samarbeten och möjligheter för att påverka, samt tar ställning mot diskriminering. 5. Barnkonventionen som svensk lag Motionen handlar om att medlemmarna vill att vi som förbund ska söka medlemskap i nätverket för barnkonventionen, tar fram studiecirkelmaterial med information om barnkonventionen tar ställning för barnkonventionen som svensk lag. 6. Digitaliseringsgrupp Motionen handlar om att medlemmar vill att vi inför en digitaliseringsgrupp som ska arbeta med att ta fram en lättillgänglig materialbank samt undersöker möjligheter för projekt som för att utveckla appar och hemsidan. Beslut Det är att-satsen som är själva beslutet och det som stämman beslutar om, så det kan vara bra att läsa den lite extra noga. De föreslagna att-satserna finns längst ner på sidan under motionen och förbundsstyrelsens svar. 69

70 Motion 1 : Vegetarisk mat Under de senaste åren har vi noterat en tendens att den vegetariska maten blivit mer framgångsrik och uppskattad på våra nationella träffar samtidigt som behovet av annan specialkost har blivit allt mer svårhanterligt och överväldigande. I förbundet Vi Ungas miljöpolicy står det att vegetarisk mat ska serveras i första hand men det följs icke upp. Vegetarisk mat är också billigt om den lagas från grunden av råvaror såsom baljväxter, rotfrukter, grönskaer, örter, ägg och mjölkprodukter. Visst finns det dyrare produkter även på de vegatriska hyllorna såsom tofu, quorn och sojafärs, men dessa produkter är inte alls nödvändiga för att laga en fullvärdig vegetarisk måltid. Med mer pengar över i matbudgeten och hela budgeten får vi mer pengar till annat roligt, ekologiskt eller helt enkelt till en efterätt. Forskning påvisar att köttproduktionen står för den enskilt sötrsta delen utsläpp av växthusgaser idag, till och med högre än transporten. Dessutom står den ökande köttproduktionen för en hög användning av dricksvatten och dess utöver för mycket vattenföroreningar. Vid produktion av kött krävs mycket resurser så som vatten och foder som i vissa fall kunde används livsmedel för oss människor. Helt enkelt är köttproduktionen dålig för vår miljö. Genom att endast servera vegetariskt kan vi verka för en alltmer inkluderande och öppen miljö på våra aktiviteter. Den vegetariska maten kan locka flera nya grupper av deltagare. Därmed föreslår vi: att endast lakto-ovo vegetarisk mat serveras på riksorgansiationens aktiviteter att meningen Servera vegomat i första hand. i miljöpolicyn antagen vid förbundsstämman 2016 ändras till följande Servera vegomat i första hand. På riksorganisationens aktiviteter ska endast lakto-ovo vegetarisk mat serveras. Bartosz Stroinski, Gävleborgs distrikt Lukas Hedqvist, Gävleborgs distrikt Klara van Blaricum, Västra Vi Unga Tora Joby, Västra Vi Unga Joel Kamvik, Västra Vi Unga Albin Thunberg Västra Vi Unga Emilia Remmert, Västra Vi Unga Arben Qorri, Västra Vi Unga Ali Eyybov, Västra Vi Unga 70

71 Förbundsstyrelsen svar Förbundsstyrelsen håller i sak med om de fördelar som motionärerna lyfter upp, men känner att det finns en större bild att hålla i åtanke. Till en början känner vi inte att behovet av annan specialkost har blivit mer svårhanterlig, för att inte tala om att det behovet heller inte skulle minska för att vi låser oss vid att endast servera lakto-ovo vegetarisk mat. Vidare känner vi att det inte är rätt väg att detaljstyra vilken mat deltagare kan önska, och vilken mat arrangörer kan servera. Vi känner att skrivningen i miljöpolicyn som den är i nuläget täcker in behovet av att mer rikta organisationen mot mer miljövänliga matalternativ, men anser snarare som motionärerna lyfter, att det bör följas upp bättre. I dagsläget är vi noga med att se till att det alltid finns vegetarisk mat att tillgå då det önskas, och vissa måltider serveras det enbart vegetarisk mat. Vi ser dock att det finns en tendens att arrangörer väljer att inte köpa fairtrade och ekologisk mat, då resurser och budget inte finns till att enbart hålla sig till hållbara produkter. Vi föreslår därför att man i budgeten för kommande år väljer att skjuta till extra resurser till arrangemang för att säkerställa att maten som serveras tillagas med bra råvaror som inte orsakar större skada på planeten. Vi inser även att det kan finnas en viss avsaknad av kunskap och erfarenhet i mån av vilken mat som enkelt kan tillagas med billiga lakto-ovo vegetariska produkter och har därför även funderingar på att sammanfatta en lista på recept över enkla bra maträtter, som arrangörer kan använda för att enklare följa miljöpolicyn och se till att det i praktiken är vegetarisk kost som faktiskt serveras i första hand. Detta också för att via detta sätt kunna höja standarden och variationen på maten som serveras på våra arrangemang. Sammanfattningsvis anser vi i förbundsstyrelsen att det inte är rätt väg att detaljstyra vilken mat våra deltagare väljer, men vi kan göra vårt bästa för att försöka påverka våra medlemmar, deltagare och arrangörer att i framtiden gör hållbarare matval. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta: Att Avslå förslagets samtliga att-satser i förmån för Att Uppdra förbundsstyrelsen att under verksamhetsåret 2018 utreda utvecklingspunkter för hur miljöpolicyn kan bättre efterlevas. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman 71

72 Motion 2 : Årets talare Steget från ombudsbänken till talarstolen under en förbundsstämma kan vara det viktigaste klivet en medlem gör i Vi Unga. Under debatter i plenum får varje ombud möjligheten att uttrycka sin åsikt och övertyga andra varför man ska rösta för ett förslag. Konsten att övertyga, eller retorik som det också heter, är en förmåga som tar tid att bemästra. Ett debattinlägg som är väl retoriskt genomtänkt fångar åhörarnas uppmärksamhet och lyfter nivån på hela diskussionen. Ett engagemang i ett ungdomsförbund är en utmärkt talarskola, där man lär sig använda retoriska knep för att övertyga ombuden om att just ens eget förslag är värt att rösta på. Under förbundstämmorna görs det många inlägg från talarstolen, och vi vill kunna lyfta den person som under förbunsstämman briljerat i användandet av retoriska metoder och figurer, en person som helt enkelt varit en utomordentligt skicklig talare. Vi föreslår därför stifatandet av ett diplom, årets talar, som delas ut den sista under varje förbundsstämma. Diplomet syftar till att ära den person som under Förbundet Vi Ungas förbundsstämma visat utmärkande retoriska förmågor, ett engagerande utryckssätt samt verkat som talarförebild för förbundsstämmans ombud Därmed föreslår vi förbundsstämman besluta Att stifta ett diplom för Årets Talare, som delas ut den sista dagen under varje ordinarie förbundsstämma Klara van Blaricum, Västra Vi Unga Tora Joby, Västra Vi Unga Joel Kamvik, Västra Vi Unga Albin Thunberg, Västra Vi Unga Emilia Remmert, Västra Vi Unga Arben Qorri, Västra Vi Unga Ali Eyybov, Västra Vi Unga Bartosz Stroinski, Gävleborgs Distrikt Lukas Hedqvist, Gävleborgs distrikt 72

73 Förbundsstyrelsen svar Förbundsstyrelsen håller med motionärerna att detta är en bra idé och har därför valt att skicka förslaget vidare till stämmogruppen, som ansvarar för att arrangera årets förbundstämma. Detta betyder alltså att ett diplom för årets talare kommer att delas ut redan under årets förbundsstämma. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta: att finna motionen besvarad Mina anteckningar 52 73

74 Motion 3: Rösträtt vid 16-års ålder I en demokrati ska så många som möjligt få vara med och påverka vilka som företräder medborgarna. Därför har vi i Vi Unga till exempel drivit projektet bestämma trots ålder, för att fler ska få möjligheten att vara delaktiga i den demokratiska processen. I dem allmänna valen till kommun, landsting och riksdag får enbart personer som är 18 år eller äldre rösta. Detta trots att de politiska besluten i allra högsta grad påverkar personer som är under 18 år. Barn och unga har samma rätt som vuxna att göra sin röst hörd och få möjlighet att påverka politiken, därför borde rösträttsåldern sänkas till 16 år. Förbundet Vi Unga driver redan frågan om en tillgänglig och delaktig demokrati, och att tydligt profilera oss i frågan genom att vara för en sänkt rösträttsålder kan vi vara stolta opinionsbildare som varje dag motverkar den maktlöshet barn och unga idag upplever. Vi har en vision om ett samhälle fritt från åldersmaktordningen och som värnar om allas lika rätt att påverka, där Förbundet Vi Unga aktivt driver frågan om en delaktig demokrati Därmed föreslår vi förbundsstämman besluta att att Förbundet Vi Unga ska vara för en sänkt rösträttsålder till 16 år Förbundet Vi unga aktivit ska driva frågan om sänkt rösträttsålder i samhällsdebatten Klara van Blaricum, Västra Vi Unga Tora Joby, Västra Vi Unga Joel Kamvik, Västra Vi Unga Albin Thunberg, Västra Vi Unga Emilia Remmert, Västra Vi Unga Arben Qorri, Västra Vi Unga Ali Eyybov, Västra Vi Unga Bartosz Stroinski, Gävleborgs distrikt Luka Hedqvist, Gävleborgs Distrikt 74

75 Förbundsstyrelsens svar Förbundsstyrelsen håller med mmotionärerna om att det finns goda skäl för att Vi Unga ska driva frågan om sänkt rösträttsålder. Vi Unga jobbar för ökat inflytande för barn och unga och sänkt rösträttsålder är ett tillvägagångssätt för detta. Frågan är däremot politisk och inom förbundsstyrelsen, såväl som hur styrelsen antar att det ser ut i organisationen, är åsikten kring frågan splittrad och styrelsen varken kan eller anser att förbundsstyrelsen bör ta genemsan ställning i detta och föreslår att förbundsstämman för en debatt i frågan. Istället vill styrelsen överlämna till stämman att opoäverkade ta ställning i frågan, för att se åt vilket håll organisationens medlemmar vill driva opinionen i detta. 75

76 Motion 4 Förbundet Vi Unga som samhällsaktör Medan andra ungdomsorganisationer driver kampanjer som #dubblastödet, frågar ut mäktiga politiker i Almedalen och arbetar med frågor om barns rättigheter, står vi och stampar utan en tydlig vision kring hur vi vill att barn & unga ska kunna påverka sina egna liv. Att ständigt vara en aktiv debattör i samhällsfrågor som rör barn & unga, är en nödvändighet för att fortsätta vara ett attraktivt ungdomsförbund, där medlemmar känner att engagemanget för skillnad på riktigt. Ett egnagemang i Vi Unga är en fantastisk möjlighet, som leder till kunskap om barn & ungas rättigheter, och som ger verktyg för att kunna förändra, påverka och förnya. Genom fler samarbeten med stiftelser som arbetar kring samhällsfrågor rörande barn & unga i flera olika livssituationer kan vi redan idag höja vår påverka i samhällsdebatten och sprida kunskap. Exempel på sådana samhällsfårgor kan vara mobbningen, funkofobin, homofobin, transfobin och rasismen. Vi Unga har flera redan etablerade samarbeten med flera olika parter men dessa har tyvärr också under senaste åren blivit allt mer synliga. Bland dessa finns våra två stora samarbetsorganisationern Studieförbundet Vuxenskolan och Bygdegårdarnas Riksförbund, alltså vår folkbildningsverksamhet och ett av Sveriges största lokalnätverk. Dessa organisationer har betytt extremt mycket för oss, vilket vi också gjort för dem. Vi vill att vi ska värna om dessa fantastiska redan etablerade samarbeten. För att kunna utvecklas och bli ett ungdomsförbund i tiden, som aktivt visar framfötterna i samhällsdebatten och sätter press på politiker som fattar beslut utan hänsyn till barn & ungas villkor, då msåte vi tillsammans våga höja rösten. Därmed föreslår vi förbundsstämman besluta: att att att Förbundet Vi Unga aktivt ska bilda opinion i frågor som rör barn & unga Förbundet Vi Unga ska söka nya arenor och plattformar för påverkan, samt utveckla samarbeten med etablerade samverkansorganisationer Förbundet Vi Unga aktivt tar ställning mot mobbning, funkofobi, homofobi, transfobi och rasism. 76

77 Klara van Blaricum, Västra Vi Unga Bartosz Stroinski, Gävleborgs distrikt Tora Joby, Västra Vi Unga Joel Kamvik, Västra Vi Unga Albin Thunberg, Västra Vi Unga Emilia Remmert, Västra Vi Unga Arben Qorri, Västra Vi Unga Ali Eyybov, Västra Vi Unga Lukas Hedqvist, Gävleborgs distrikt Förbundsstyrelsens svar Förbundsstyrelsen är för ett ställningstagande där Förbundet Vi Unga tydligare agarerar som en samhällsaktör. Att lyfta och bilda opinion kring barn och unga ligger nära det som Förbundet Vi Unga står för at kan ses som en naturlig väg att arbeta mot vår vision. Vi ser att det finns en större vilja inom organisationen att Förbundet Vi Unga i högre grad börjar ta ställning för de politiska frågor som rör våra grundidéer och vår vision. Därför känner vi att det lätt blir rörigt om vi i flertalet olika dokument tar ställning för och mot olika frågor, och vill istället referea till förbundsstyrelsens förslag 5: Princippgrogram, där vi vill samla de olika frågor vi vill aktivt arbeta för och emot. I respons till den tredje att-satsen som motionärerna föreslår skulle förbundsstyrelsen hellre se att dessa uppräknade exempel på samhällsfrågor skulle kunna ligga som grund för principprogrammet. Vi ser även att det skulle finnas en vinning i att i en mer positiv bemärkelse välja att lyfta och främja de viktiga värderingar om allas lika värde och jämlikhet vi står för, snarare än att räkna upp alla de rörelser och samhällsproblem vi tar ställning för och emot. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att Avslag på samtliga att-satser 77

78 Motion 5: Barnkonventionen som svensk lag Att vara barn betyder ibland att vuxna inte lyssnar, att beslut fattas över ens huvud och att omgivningen inte respekterar att man är en egen person med integritet och rätt till att påverka sin egen situation. För att motverka barns utsatthet finns det en bestämmelse som heter FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas. Barnkonventionen innehåll kan beskrivas som mänskliga rättigheter för barn. Bland annat innehåller den paragrafer så som: -Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras. -Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn. Barnkonventionen och dess innehåll är något som ligger oss nära hjärtat i Vi Unga, framförallt paragraf 15, som lyder: Barn har rätt att starta och delta i föreningar och organisationer. Barnkonventionen finns till för att säkerställa att barn får sina rättigheter i samhället, men tyvärr finns det politiker och andra beslutsfattare som inte alltid tar hänsyn till barnens bästa. För att barnen och konventionen ska få en större roll i samhället, så borde barnkonventionen klassas som svensk lag. Detta hade lett till att myndigheter hade behövt tillgänglighetsanpassa sin information efter barn och barns rätt att uttrycka sina åsikter hade tagits på allvar. För en organisation som arbetar med barn och deras rätt till delaktighet, demokrati och föreningsliv, är det en självklarhet att barnkonventionen ska gällas som svensk lag. Vi Unga har en stor möjlighet att driva påverkansarbete gällande barnkonventionen, och därmed göra barns röster hörda. Vi bör därför också söka medlemskap i Nätverket för barnkonventionen, som samlar organisationer vars vision också är att barnkonventionen bör anses som lag, ett medlemskap i nätverket kommer ge möjlighet till en större plattform för påverkan och ett fördjupat engagemang i frågor som rör barns rättigheter. Barnkonventionen rör barn i allra högsta grad, men många gånger är inte barn själva informerade om vilka krav dem kan ställa och vilka rättigheter de har. Som folkbildningsorganisation bör vi därför ta fram ett studiecirkelmaterial som informerar om barnkonventionen, anpassat till just barn. Därmed föreslår vi förbundsstämman besluta Att Att Att Förbundet Vi Unga vill se barnkonventionen som lag i Sverige Förbundet Vi Unga ska söka medlemskap i Nätverket för barnkonventionen Förbundet Vi Unga tar fram ett studiecirkelmaterial med information om barnkonventionen, riktat till barn 78

79 Klara van Blaricum, Västra Vi Unga Tora Joby, Västra Vi Unga Joel Kamvik, Västra Vi Unga Albin Thunberg, Västra Vi Unga Emilia Remmert, Västra Vi Unga Arben Qorri, Västra Vi Unga Ali Eyybov, Västra Vi Unga Bartosz Stroinski, Gävleborgs distrikt Luka Hedqvist, Gävleborgs distrikt Förbundsstyrelsens svar Flera organisationer som delar Vi Ungas värdegrund är, liksom motionsskrivande framför, med i nätverket. Förbundsstyrelsen ser därför inga hinder med att ingå i nätverkar för att följa en sådan viktig fråga som Barnkonventionen. Vidare uppskattar vi att motionskrivande vill att Vi Unga ska som förbund stå upp för att konventionen ska bli svensk lag. Detta i likhet med flera av de motioner vi mottagit vill förbundsstyrelsen ska ingå som grund till förbundsstyrelsens förslag om att skapa ett principprogram. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att Bifalla motionen 79

80 Motion 6: Digitaliseringsgrupp Idag syns tydligt att samhället blir alltmer digitaliserat, våra arbetssätt förändras, information blir alltmer lättillgänglig, nya lösningar sparar vår tid, nya påverkans- och kommunikationsarenor skapas medan de traditionella kommunikationskanalerna blir mindre effektiva och når ut till allt färre. Även vi inom föreningslivet måste kunna erbjuda nya, enkla och framtidsanpassade verktyg. Dessa kan vara appar, interaktiva webbplatser eller en högre medvetenhet om hur vi inom Vi Unga kan på bästa sätt arbeta med hänsyn till digitaliseringen. Samtidigt är Förbundet Vi Unga i alla dess leder och har länge varit en extremt framgångsrik och effektiv materialkreatör. Däremot har vi varit ganska dåliga på att sprida och bevara de material och den kunskap som vi redan har på alla organisationsnivåerna. Därför finns det ett klart behov av en materialbank uppbyggd på en lättillgänglig och strukturerad plattform på webben som alla distrikts- och förbundsaktiva får åtkomst till, exempelvis en Google Drive mapp. Denna materialbank skulle innehålla allt möjligt material som underlättar våra förenings- och distriktengagerades vardag, däribland protokollmallar, årsmötesmaterial, processguider, bokföringsmallar och grafiska element. Andra ungdomsförbund har redan i dagsläget till exempel sina egna Wiki:n där de samlar flera svar på frågor och en hel del material eller välutvecklade webbplatser där de samlar nästintill all kunskap och material de har. Vill vi vara ett ungdomsförbund som är attraktivt även i framtiden så måste vi följa utvecklingen och trenderna där digitaliseringen alltså spelar en stor roll! Därmed förslår vi förbundstämman besluta: 80

81 Att Att Att en arbetsgrupp som arbetar med att möta dagens digitalisering tillsätts. arbetsgruppen får i uppdrag att framställa en lättillgänglig materialbank på en webbplattform samanställd av material som utarbetats inom ramarna för Vi Unga som förbunds- och distriktsaktiva får tillgång till. arbetsgruppen får i uppdrag att undersöka möjligheter för projekt som innefattar möjligheter att utveckla egna appar eller interaktiva webbplatser etc. Bartosz Stroinski, Gävleborgs distrikt Lukas Hedqvist, Gävleborgs distrikt Klara van Blaricum, Västra Vi Unga Tora Joby, Västra Vi Unga Joel Kamvik, Västra Vi Unga Albin Thunberg, Västra Vi Unga Emilia Remmert, Västra Vi Unga Arben Qorri, Västra Vi Unga Ali Eyybov, Västra Vi Unga 81

82 Förbundsstyrelsens svar Vi i förbundsstyrelsen håller med motionärerna om att en stor del av materialet som finns samlat är svåråtkomligt för medlemmar. Sedan hemsidan genomgick en uppdatering och omdesign, finns mycket material, som förut fanns på hemsidan under Materialbank, inte längre tillgängligt varken på hemsidan internt eller länkat externt. Hemsidan och förbundets material behöver få en omfattande omarbetning; att endast lägga in relevant och önskat materialet på hemsidan skulle göra den redan tungt belastade webbsidan än långsammare. Förbundet har under det senaste året arbetat för att sammanställa en hemsidegrupp, vilket skulle kunna utvecklas till förmån för en digitaliseringsgrupp som kan bistå Förbundet Vi Unga med att arbeta med kreativa lösningar för att bättre och lättare kunna tillgängliggöra materialet för alla förbundets medlemmar. En skillnad här från motionärernas förslag är alltså att även föreningsaktiva ska få tillgång till materialet. Arbetsgruppen skulle även såsom motionärerna föreslår, undersöka möjligheterna och arbeta för att utveckla sig på andra digitala plattformar till hänsyn av digitaliseringen. Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att bifalla första att-satsen att avslå andra att-satsen i förmån för att arbetsgruppen för digitalisering får i uppdrag att framställa en lättillgänglig materialbank på en webbplattform sammanställd av material som utarbetats inom ramarna för Vi Unga som förbunds-, distrikts- och föreningsaktiva får tillgång till. att bifalla tredje att-satsen 82

83 Verksamhetsinriktning Bakgrund Verksamhetsinriktningen är till för att ge förbundsstyrelsen en riktning och fokus under kommande år. Inriktningen kan ses som ett tema, som ska synas i verksamhet som förbundsorganisationen gör. Verksamhetsinriktningarna beskriver inte exakt vad som ska göras under året. Det är upp till förbundsstyrelsen att se till att den blir verklighet och även att inkludera medlemmarna i arbetet med inriktningen. Innehåll Förbundsstyrelsen har valt ut tre förslag till inriktningar som är tagna från 3-årsstrategin. Av dessa tre vill förbundsstyrelsen att förbundsstämman väljer ut ett förslag som ska vara fokus under De tre förslagen är: 1. Medlemmar känner ägandeskap över organisationen. Om denna blir vald kommer fokus ligga på att medlemmar i Vi Unga ska kunna känna ett större inflytande i Vi Unga. 2. Våra samarbetsorganisationer är en resurskälla Om denna blir vald kommer fokus ligga på att utveckla samarbetena med våra närmsta organisationer såsom Bygdegårdarnas Riksförbund och Studieförbundet Vuxenskolan. 3. Genom likabehandlingsarbetet gör vi Vi Unga tillgängligt för fler. Om denna blir vald kommer fokus ligga på att arbeta med likabehandling inom Vi Unga. Beslut Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att anta X som verksamhetsinriktning för

84 Verksamhetsinriktningar 2017 Här är förbundsstyrelsens två förslag på verksamhetsinriktningar till Tanken är att ombuden på stämman ska välja en av dessa. Fundera över vilken du tror är viktigast att prioritera under nästa år, vad du vill se mer av i organisationen. 1. Vi är bra på att möta olika typer av föreningsverksamhet Den här inriktningen kommer ge fokus på föreningar och nybildning. Verksamheten i förbundsorganisationen kommer att inriktas på att stötta föreningar, utveckla metoder för att nybilda och nå ut till fler. Mål från 3-årsstrategin Det finns utbildningar som möter olika medlemmars behov. Det är enkelt att starta och driva en förening oavsett inriktning på verksamhet. Föreningar med liknande verksamhet ges möjlighet att utbyta erfarenheter. 2. Medlemmar känner ägandeskap över organisationen Den här inriktningen kommer ge fokus på de demokratiska processerna i förbundsorganisationen. Verksamheten kommer att fokuseras på att fler ska kunna göra sin röst hörda i organisationen. Hitta nya sätt och metoder för att kunna påverka. Mål från 3-årsstrategin Det finns fler demokratiska forum för påverkan än årsmö ten. Medlemmar vill vara med och påverka samt ta på sig förtro endeposter. Våra utbildningar ger medlemmar kunskap och makt att påverka. Initiativ, kunskap och engagemang sprids i organisationen. 84

85 Budget Bakgrund Budgeten är en plan för organisationens uppskattade intäkter och kostnader. Alltså hur mycket pengar vi tror att Vi Unga kommer att få och hur mycket pengar vi tror att saker kommer att kosta. Förbundsstämman antar många dokument och tar beslut som beskriver vad vi ska göra och i budgeten beskrivs på vilket sätt vi ska ha råd med det. I budgeten syns våra ekonomiska prioriteringar. Innehåll I budgeten för 2017 kan ni se vad förbundsstyrelsen tror att vi kommer få in för pengar och vad vi vill prioritera de pengarna på. Som tidigare år så har vi även i år behövt skära i budgeten, alltså dra ner på kostnader för att intäkterna minskar. I förslaget kan ni läsa hur mycket pengar vi lägger på bland annat: Arrangemang Bidrag till distrikt och föreningar Personal och arvoden Material Beslut Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta att att att anta Förbundet Vi Ungas budget för 2017 enligt bilaga. förbundsstyrelsen under 2017 får använda kronor av Förbundet Vi Ungas egna kapital. förbundsstyrelsen tillåts revidera budgeten under året. 85

86 Förklaring budget 2018 Intäkter Intäkter är pengar som vi får in. Vår största intäkt kommer från staten genom Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. De senaste åren har detta bidrag minskat och vi har varit tvungna att försöka att hitta pengar på andra sätt. Detta kallas för extern finansiering, och ett exempel på det kan vara när vi säljer våra utbildningar till andra organisationer eller söker pengar från olika fonder. Det är svårt att säga säkert hur mycket externa intäkter som är rimligt att Vi Unga kommer att få under Förbundsstyrelsen har försökt gissa ungefär hur mycket vi tror att vi kommer få in utifrån tidigare års siffror. Utgifter Mycket av det vi gör kostar pengar. Vi måste betala hyror och mat när vi arrangerar utbildningar, vår personal ska ha lön, några av våra förtroendevalda får arvoden och alla medlemmar behöver vara försäkrade. Detta är bara några exempel på vad som kostar pengar. Eftersom vi tror att vi kommer få in mindre pengar än tidigare år måste vi också sänka en del kostnader, som exempelvis personal och arvoderade. Detta har lett till att vi också behövt dra ner på sådana saker som personalen och de arvoderade inte kommer hinna göra, på grund av att de får mindre tid. Därför har vi också dragit ner på arrangemangskostnader och kommer arrangera färre nationella träffar och utbildningar. Däremot har vi valt att lägga mer pengar på Utvecklingsinsatser i distrikten som är pengar som går till våra föreningar och distrikt. För att inte behöva dra ner allt för mycket på vår verksamhet kommer vi istället att ta pengar från vårt egna kapital. Vi brukar likna vårt egna kapital med en skattkista där vi samlat våra sparade pengar från föregående år. Förbundsstyrelsen tycker att det är rimligt att ta kronor ur skattkistan 2017 för att kunna göra all den verksamhet vi vill. Om vi får in mer eller mindre pengar än vad förbundsstämman bestämt att vi ska få måste förbundsstyrelsen ändra i budgeten under året. Det kallas att revidera budgeten. 86

87 BUDGET KÄRNVERKSAMHET 2018 INTÄKTER Post Budget '18 1)Statliga bidrag - organisationsbidrag 660 1) Statliga bidrag - lokalt stöd ) Deltagaravgifter 84 3) Försäljning 60 4) Övriga bidrag 335 Summa intäkter 2465 KOSTNADER Post Budget '18 Arrangemang 350 5) Förbundsstämma 140 6) Nationella träffar 110 7) Utbildningar 100 Arbetsgrupper & Förtroendevalda 165 8) Förbundsstyrelse 70 9) Verkställandeutskottet 25 10) Arbetsgrupper 30 11) Valberedning 10 12) Distriktbesök 30 Distrikts- och föreningsstöd ) Utvecklingsinsatser i distrikten ) Snabba Slanten ) Nybildningsbidrag 70 16) Årligt bidrag ) Personal )Arvoden 252 Organisationskostnader ) Administration 60 20) Samverkan & Representation 35 21) Medlemsregister 82 22) Kommunikation 80 23) Försäkring 40 Summa kostnader 2564 RESULTAT

88 Kommentarer budget Vårt statliga bidrag från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor 1. Vårt statliga bidrag från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor. Pengarna ska gå till föreningarna och distrikten. 2. Pengar vi får från deltagaravgifter från nationella arrangemang. 3. Pengar vi får in när vi säljer exempelvis utbildningar 4. Bidrag som vi får in av exempelvis Studieförbundet Vuxenskolan och extern finasisering. 5. Kostnader för förbundsstämman 6. Kostnader för en nationell träffar 7. Kostnader för två stycken utbildningshelger 8. Kostnader för förbundssstyrelsen och deras möten 9. Kostnader för verkställandeutskottet och deras möten 10. Kostnader för förbundets arbetsgrupper 11. Kostnader för valberedningens arbete 12. Kostnader för besök till distrikten. 13. Bidrag som distrikt kan få för utvecklingsinsatser. 14. Snabba slanten, bidrag som föreningarna kan söka. 15. Kostnader för nybildningsbidrag 16. Årliga bidraget till föreningarna. 17. Lönekostnader för förbundsskanliet, totalt 200% anställning 18. Arvoderingskostnader för de arvoderade, toltalt 70% arvodering 19. Kostnader för kontoret 20. Kostnader för till exempel besök på andra organisationers årsmöten 21. Kostnader för medlemsregistret 22. Kostnader för till exempel profilmaterial, hemsidan och webbshoppen. 23. Kostnader för försäkrningen som täcker alla medlemmar i Vi Unga. 88

89 Kapitel 4 Val Här kommer alla förslag från valberedningen. Valberedningen valdes på förra årets förbundsstämma och har i uppdrag att lägga fram förslag på allt från revisorer till förbundsstyrelse. 89

90 Sammanfattning I det här avsnittet presenteras valberedningens förslag på förbundsstyrelse, revisorer och arvoden. Även stämmopresidium, de som är ordförande och sekreterare på stämman, presenteras här. Valberedningen är en grupp som har utsetts av förbundsstämman, efter förslag från distriktsordförandes Rikskår. Valberedningen har framförallt tre uppdrag: 1. Hitta och föreslå personer som passar i förbundsstyrelsen 2. Föreslå revisorer, alltså de som kollar så att Vi Ungas eko nomi sköts på rätt sätt 3. Föreslå arvodes- och ersättningsnivåer, det vill säga den be talning som ska ges till de som gör uppdrag i förbundsstyrelsen. Under året som har gått har valberedningen arbetat med att ta fram en lista på alla kunskaper och erfarenheter medlemmar i Vi Unga tycker behöver finnas i förbundsstyrelsen, en kompetensprofil. Under sommaren har alla medlemmar kunnat nominera personer de tycker skulle passa i förbundsstyrelsen och sedan har valberedningen jämfört de personerna och deras egenskaper med kompetensprofilen. Utifrån detta lägger valberedningen fram ett förslag på personer som vi tycker bildar en bra förbundsstyrelse. På stämman tittar medlemmarna på valberedningens förslag och röstar antingen för, om de tycker det är bra, eller emot, om de inte håller med. 90

91 Förslag från valberedningen Val av Stämmopresidium Valberedningen föreslår förbundsstämman besluta att att välja Karin Fälldin och Mikael Gustafsson till mötesordförande välja Emelie Jonsson till mötessekreterare Val av förbundsstyrelse och revisorer Beslut om antal ledamöter i förbundsstyrelsen Valberedningen föreslår att förbundsstämman ska välja 8 ordinarie ledamöter till förbundsstyrelsen, varav en förbundsordförande och två vice förbundsordföranden. Utöver de ledamöter förbundsstämman väljer har Studieförbundet Vuxenskolan rätt att utse en representant med personlig ersättare i styrelsen. Val av förbundsordförande Niklas Björkegren, Knivsta (omval) Val av vice förbundsordföranden Klara van Blaricum, Västerlanda (nyval) Nils Lindsten, Arkelstorp (nyval) Val av övriga ledamöter Mimmi Kungberg, Kalmar (nyval) Tora Joby, Trollhättan (nyval) Moa Ramstedt, Uppsala (omval) Jenny Gudmundsson, Växjö (omval) Ingela Geite, Stockholm (omval) Val av revisorer jämte ersättare Ordinarie Henrika Littorin, Stockholm (omval) Anna Nordström, Stockholm (nyval) Auktoriserad revisor, Grant Thornton (nyval) Ersättare Joakim Lundqvist, Tumba (nyval) Anders Karlsson, Solna (omval) Auktoriserad revisor, Grant Thornton (nyval) 91

92 Förslag från Distriksordförandes Rikskår Beslut om antal personer i valberedningen Vi föreslår att valberedningen ska bestå av tre ledamöter bestående av: Sammankallande: Fabian Klein, Uppsala (nyval) Ordinarie ledamöter: Isabelle Randberg, Gävle (nyval) Den tredje ledamottsplatsen lämnar vi vakant och uppmanar förbundsstämman att nominera under förbundstämman. Förslag på arvoden Valberedningen föreslår förbundsstämman besluta:. att att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att inom förbundsstyrelsen fördela arvoderingen utifrån den ram som fastställs i samband med budgeten. Fördelningen ska rapporteras vid nästkommande förbundsstämma. ersättning för förlorad arbetsinkomst på 1000 kronor per dag ska utgå till förbundsstyrelseledamöter, förutom förbundsordförande och vice förbundsordföranden. Detta gäller när ledamot tar ledigt från ordinarie arbetstid och mot svarar en arbetsdag om åtta timmar. Förslag på traktamenten Valberedningen föreslår förbundsstämman besluta: att till personer som utför uppdrag åt riksorganisationen utgår traktamente enligt Skatteverkets regler och schablonbelopp. 92

93 Förslag på ersättningar Valberedningen föreslår förbundsstämman besluta: att att att Vi Ungas riksorganisation för förbundsordförande och vice förbundsordföranden bekostar arbetsmobil. telefonersättning för övrig ordinarie förbundsstyrelseledamot betalas ut med 1000 kronor per år. ersättningen för resa med bil för personer som utför uppdrag åt riksorganisationen bestäms till den skattefria ersättningen enligt Skatteverkets regler (för närvarande 18,50 kronor per mil). Valberedningen har under verksamhetsåret 2016/17 bestått av: Josephine Bladh, Stockholm Sofie Skalstad, Uppsala Jakob Sjöström, Umeå Josephine Bladh har under september 2017 valt att avgå från sitt uppdrag som valberedning med motiveringen att hon inte kan ställa sig bakom valberedningens förslag i dess nuvarande form. Mina anteckningar 93

94 Niklas Björkegren Mitt namn är Niklas Björkegren, 23 år och bor i Knivsta kommun. Under det gångna året har jag varit förbundsordförande för Vi Unga. Nu hoppas jag få förbundsstämmans förtroende för fortsatta i den funktionen för ett andra år. Min vision är att Vi Unga om fem år är ett förbund som har blivit en röst för ungas rätt till inflytande i samhället. Ett viktigt steg i den riktningen och är en av de främsta uppgifter som nästa förbundsstyrelse står inför är att fortsätta sänka trösklarna för engagemang i Vi Unga, för att på så sätt göra att vår verksamhet når de ungdomar som står längst ifrån föreningslivet. 94

95 Klara Van Blaricum Klara är 19 år gammal och distriktsordförande för Västra Vi Unga. Klara har ett tydligt och värdegrundsbaserat ledarskap som kännetecknas av att motivera och leda grupper mot gemensamt uppsatta mål. Ekonomi och folkbildning är två av Klaras hjärtefrågor, som hon vill arbeta mer med under mandatperioden Om fem år vill Klara att Vi Unga kännetecknas som en ideologisk folkrörelse som strävar efter barn & ungas rätt till påverkan och inkludering i samhället. Klara anser att Vi Ungas största utmaning just nu är en begränsande ekonomi som förlitar sig på statsbidraget som huvudsaklig inkomstkälla. 95

96 Nils Lindsten Jag är 23, bästa disney filmen är Ringaren i Notre Dame och smält ost gör all mat bättre. På de ca 18 år jag nu varit med i Vi Unga har jag testat på att vara medlem, funktionär, lägerledare, arrangör, ledamot, utbildare, ordförande och personal, på förenings, distrikts och förbundsnivå. Vi har flertalet utmaningar framför oss. Vårt strategiska arbete behöver förändras, och vår ekonomi behöver ses över och förbättras. Jag anser dock att den största, och den uppgift jag mest ser fram emot att ta jobba med, är våra vilande distrikt. Om fem år ser jag ett Vi Unga som är representerat i hela landet. Ett stabilare Vi Unga, med en tryggare framtid, men också ett Vi Unga som aktivt jobbar för att påverka samhället. Ett Vi Unga som på riktigt jobbar för barn och ungas rättigheter och deras möjligheter att förverkliga sina drömmar. 96

97 Jenny Gudmundsson Jag heter Jenny Gudmundsson och är 24 år. Jag har varit distriktsordförande i Kronköpinge Vi Unga distrikt under ett par år och har under året varit utbildningsansvarig i Förbundet I framtiden vill jag se Vi Unga som en synlig samhällsaktör inom barn och ungdomsfrågor, där våra medlemmar vågar och kräver att få ta plats. Våra medlemmar utvecklar sina ledarskapsförmågor och i sin tur inspirerar andra att bli starkare ledare. En av de största utmaningarna är att få ekonomi nog för att stabilisera och utveckla organisationen samt att möjliggöra för våra medlemmar att tro att inget är omöjligt. 97

98 Ingela Geite Ingela Geite här, detta är mitt 6 år som aktiv i Vi Unga och jag vill fortsätta att vara en del av vår organisations framtid och därför kandiderar jag till en plats i vår nästa förbundsstyrelse Vår vision ligger mig väldígt varmt om hjärtat och jag arbetar hårt för att alla barn och unga ska känna sig betydelsefulla i alla led. Framtidens Vi Unga är en organisation som engagerar fler unga och ett förbund som arbetar aktivt med att stödja distrikten i deras arbete att uppnå sina mål. Vi Ungas största utmaning just nu är att skapa en hållbar utveckling av vår organisation och våga möta den. 98

99 Tora Joby Mitt namn är Tora Joby, jag är 21 år och bor i Trollhättan. De senaste tre åren har jag varit distriktsordförande i Västra och ser nu fram emot att få jobba med Vi Unga nationellt! Om fem år vill jag tillhöra en av Sveriges största och viktigaste ungdomsorganisationer. Vi ska vara en mötesplats och ge utrymme för utveckling och gemenskap åt alla barn och unga. Därför måste vi bli mer tillgängliga. Våra nationella arrangemang bör vara gratis och utbildningsmaterial finnas på lättare svenska och mer anpassat för hela vår målgrupp. 99

100 Moa Ramstedt Jag är 22 år, var fram till våren 2016 distriktsordförande i Uppsalas distrikt och sedan förbundsstämman 2016 ledamot i förbundsstyrelsen, där jag ansvarat för strategiska frågor, hur förbundet kan utvecklas inifrån. Vi Ungas största behov just nu, hör samman mycket med var jag hoppas se organisationen om 5 år: att förbundet får massor av fler medlemmar och föreningar. Inte bara för det självklara att ge fler unga de möjligheter föreningstillhörighet ger, utan även för att det är vad som krävs för att numera få finansiering till ideell verksamhet och därmed kunna stötta våra föreningar. 100

101 Mimmi Kungberg Jag heter Mimmi Kungberg och är en glad person med långt Vi Unga-engagemang. Medlem i Vi Unga blev jag dagen efter jag föddes, och har hunnit sitta som ordförande, viceordförande och ledamot i Kronköpinge distrikt och i flera föreningsstyrelser. Om fem år är Vi Unga en organisation dit barn och ungdomar från alla bakgrunder vänder sig för att uppfylla sina drömmar och förgylla sin vardag. Väl i organisationen upptäcker de en härlig gemenskap och känner att de utvecklas. Vi Ungas största utmaning just nu är att synas och utveckla oss så att fler barn och unga kan få uppleva denna fantastiska organisation! 101

102 Ordlista för förbundsstämman Det finns en hel del ord som används på ett årsmöte. Under förbundsstämman och i handlingarna kanske ni stöter på ord som kan vara svåra att förstå. Vi försöker att förklara orden i texten och när vi pratar under stämman, men här kommer en ordlista som förklarar några av de vanligaste orden. Acklamation Ett sätt att rösta, att rösta med rösten. Genom att använda sin röst ropar mötesdeltagarna ja vid det förslaget de vill rösta på. Ajournering Betyder att ta paus i mötet. Ansvarsfrihet Beslutas om för en styrelse som utfört sitt uppdrag på ett korrekt sätt. Efter att ha gått igenom verksamhetsberättelse och ekonomisk rapport från förra året beslutar stämman om styrelsen ska få ansvarsfrihet eller inte. Arbetsordning För att alla ska veta hur mötet går till används en arbetsordning. Den visar i vilken ordning frågor tas upp på mötet, hur frågor diskuteras samt hur beslut och val går till. Avslag Ett förslag kan avslås. Om det ska röstas om ett förslag på stämman kan ombuden rösta för förslaget eller emot förslaget, den som vill rösta emot förslaget ska rösta på avslag. Beslut Beslut är det som ombuden röstar igenom. Efter att ha diskuterat en fråga så kommer ombuden rösta och det förslag som får flest röster blir beslutet. Beslutsdiskussion Beslutsdiskussion är när alla närvarande på stämman samlas i en stor sal för att diskutera och ta beslut. Detta kallas i vissa fall för plenumförhandlingar. 102

103 Beslutsordning Ibland finns det flera olika förslag inom samma fråga. Då gör mötespresidiet en beslutsordning, alltså lägger upp en plan för vilken ordningen besluten kommer att röstas om. Bifall Ett förslag kan bifallas. Om det ska röstas om ett förslag på stämman kan ombuden rösta för förslaget eller emot förslaget, den som vill rösta för förslaget ska rösta på bifall. Bordläggning Att en fråga bordläggs innebär att inget beslut tas vid mötestillfället utan beslutet skjuts upp till ett annat möte eller en senare tidpunkt. Dagordning Ett schema för mötet där alla punkter som mötet ska ta upp ingår i rätt ordning. Kallas ibland för föredragningslista. Dubbel talarlista Att använda dubbel talarlista innebär att de som inte pratat i en fråga får gå före de som redan pratat i talarstolen. Förbundsstyrelse Styrelsen för hela organisationen. Förbundsstyrelsen väljs av förbundsstämman och arbetar under året med de saker som stämman beslutat. Förslag från styrelsen Är förslag som förbundsstyrelsen har arbetat fram under året och lagt som förslag till stämman som ska besluta om dessa. Det kallas ibland för proposition. Förbundsstämma Årsmötet för hela Förbundet Vi Unga. Det som beslutas på förbundsstämman gäller för alla föreningar och distrikt i Vi Unga. Justerare Personer som kontrollerar att det som står i mötesprotokollet är samma sak som förbundsstämman faktiskt beslutade om. 103

104 Jämkning Flera olika förslag kan slås ihop och bli ett nytt gemensamt förslag, detta kallas för att förslagen har jämkas med varandra. Medlemmars förslag Förslag som medlemmar skrivit och skickat in till förbundsstämman för att ta beslut om. Det kallas ibland för motion. Mötesordförande Det är en eller flera personer som väljs i början av mötet. De har ansvar för att leda mötet, att vi hinner med det vi ska och att alla följer de regler vi satt upp i arbetsordningen. Nominering Förslag på personer till olika uppdrag som förbundsstämman ska välja. Exempelvis till förbundsstyrelsen, valberedningen eller mötesordförande. Omröstning Ett sätt att få reda på vad mötesdeltagarna tycker. Kan ske genom att rösta med rösten (acklamation), rösta med handen (votering) eller rösta med papper och penna (sluten votering). Ordningsfråga En ordningsfråga handlar om hur mötet går till. Om någon under mötet inte förstår eller undrar något kan den ropa ordningsfråga. Då går den frågan före talarlistan. Plenum Förhandlingar i plenum innebär att alla deltagare på stämman sitter i en stor sal och har mötet. Under förbundsstämman kallas det för beslutsdiskussion. Presidium De personer som leder mötet kallas presidium eller mötespresidium. De håller i mötet, dela ut ordet och skriver protokoll över det som sägs under mötet. Prisbasbelopp En summa pengar som regeringen bestämmer hur mycket det ska vara varje år och som används för att bland annat bestämma lönenivåer är det kronor. 104

105 Replik Kort svar på en direkt fråga eller en förklaring av det som sagts. Reservation Om du inte håller med om ett beslut har du möjlighet att reservera dig mot beslutet. Då skriver du en lapp där det står vilket beslut du inte håller med om och varför, det kommer sedan att skrivas med i mötesprotokollet så att alla kan se att du inte håller med om beslutet. Röstkort När ombuden anmäler sig får varje ombud ett röstkort med ett ombudsnummer. Röstkortet används till exempel när vi ska rösta med handen (votering). Röstlängd En lista över alla som får rösta på förbundsstämman. Rösträknare Personer som räknar rösterna när vi ska rösta med handen (votering) eller med papper och penna (sluten votering). Rösträtt Personer som får rösta på förbundsstämman. Personal och förbundsstyrelsen har till exempel ingen rösträtt. Sakupplysning En sakupplysning är information från någon som kan påverka den frågan som diskuteras. Under en sakupplysning ska den som pratar bara säga informationen och inte personliga åsikter eller argument. Sakupplysning går före i talarlistan. Sluten omröstning En enskilld röstning som görs genom att skriva sitt val på en lapp som sedan läggs ihop med de andra rösterna och räknas. Används ofta vid personval, till exempel om det finns flera kandidater till ett uppdrag. Stadgar En organisations regler för vad som får och inte får göras. Där står det till exempel vilka frågor som måste tas upp under förbundsstämma. 105

106 Streck i debatten Om någon tycker att vi har diskuterat en fråga för länge eller vill avrunda debatten kan den personen ropa streck i debatten. Det innebär att ombuden kommer rösta om vi ska börja avsluta debatten. Symbolkort Kort som används för att visa att en mötesdeltagare till vill ha en replik, sträck i debatten eller ställa en ordningsfråga. Mötesdeltagarna väljer sitt kort och använder det genom att hålla upp det så presidiet ser. Talarlista En lista där mötessekreteraren antecknar alla som vill delta i debatten och i vilken ordning de får tala. Talarstol Allt som sägs under beslutsdiskussionen ska sägas från talarstolen. Det blir tydligt vem som har ordet och alla hörs ordentligt. Valberedning Valberedningen är den grupp som under året har gjort ett förslag på vilka som ska väljas under förbundsstämman till olika uppdrag. Till exempel förbundsstyrelse, revisorer och även vilka arvoden dessa ska ha. På förbundsstämman ska också en ny valberedning väljas som ska arbeta till nästa år. Votering Votering är när vi röstar med handen, det vill säga håller upp våra röstkort. Yrkande Om du vill lägga ett förslag under förbundsstämman skriver du ett yrkande. Alltså ett förslag till beslut som skrivs på en lapp. 106

107 Detta häfte tillhör: