Kemins grunder HT 2017

Transkript

1 HT 2017 Namn:. Klass: 7A

2 Luft och vatten: Kemiska ämnen och kemiska förvandlingar har funnits långt före människan. Under de senaste 4000 åren har vi lärt oss mer om olika ämnen och hur vi kan styra förvandlingarna. Till en början med enkla förvandlingar som att göra järnmalm till rent järn. Från 1500-talet och framåt har det allt mer handlat om att tillverka helt nya ämnen som plaster, bränslen, mediciner, färgämnen och mat. Området Kemins grunder ger en insyn av den kemiska världen runt omkring oss, om alla de ämnen som världen är uppbyggd av och hur ämnena kan förvandlas. Syftet med undervisningen är att du ska träna din förmåga att: genomföra undersökningar i kemi använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan Tidsplanering: 7A Tisdag 50 Onsdag 50 Fredag /9 Genomgång: Atomer Uppgift: Grundämneskort 38 19/9 Genomgång: Kemiska föreningar Film: Grundämnen (11 min) Frågor: /9 Genomgång: Förändringar Film: Gas, vätska eller fast (20 min) Laboration: Fysikalisk förändring 40 3/10 Frågor: /10 Åhörardag Laboration: Destillering 13/9 Uppgift: Grundämneskort 20/9 Läxförhör på 20 grundämnen Uppgift: Periodiska systemet 27/9 Laboration: Kemisk förändring Frågor: /10 Genomgång: Blandningar och separationsmetoder Laboration: Lösning eller slamning 11/10 Genomgång: Atmosfären Film: Gaser (20 min) 15/9 Genomgång: Ämnens egenskaper Laboration: Metaller egenskaper Film: Metaller (16 min) Frågor /9 Uppgift: Molekylmodeller 29/9 Genomgång: Kemiska reaktioner Uppgift: Reaktionsformler 6/10 Laboration: Filtrering Frågor: /10 Laboration: Analys av gaser Frågor: /10 Genomgång: Vattenfakta Frågor: /10 PROV 18/10 Laboration: När kokar vatten? 20/10 Repetera Film Sant eller falskt? 25/10 Samtalsdag 27/10 Laboration: Snabbast upplösning 44 31/10 1/11 3/11 2

3 Undervisning: Uppgifter i arbetshäftet Laborationer i arbetshäfte Genomgångar Centralt innehåll: Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad. Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekylföreningar genom kemiska reaktioner. Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper och fasövergångar. Vatten som lösningsmedel. Vanliga kemikalier i hemmet och i samhället. Aktuella samhällsfrågor som rör kemi. Historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet. Separations- och analysmetoder, till exempel destillation och identifikation av ämnen. Dokumentation av undersökningar. Bedömning: Genomförande av uppgifter. Deltagande och resonemang i diskussioner. Planering, genomförande och dokumentation av laborationer. Skriftligt prov Källor: Kemi spektrum Atomer och kemiska reaktioner s.8-25 Nästan allt är blandningar s Luft s Vatten s Viktiga begrepp Grundämne, atom, elektron, proton, neutron, atommodell, molekyl, kemisk förening, kemisk reaktion, kemiska och fysikaliska förändringar Blandning, lösning, slamning, filtrering, destillering, dekantering, mättad och omättad Gaser, atmosfär, oxid, ozon, växthuseffekt, ädelgaser Vattnets kretslopp, smälta, förångas, kondensera, stelna, kapillärkraft, ytspänning, vattenrening Kemiplansch - periodiskt system 3

4 Kunskapskrav: E C A Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till kemiska modeller och teorier. Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Eleven har grundläggande kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att ge exempel och beskriva dessa med viss användning av kemins begrepp, modeller och teorier. Eleven kan föra enkla till viss del underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på enkelt identifierbara kemiska samband i naturen. Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då enkelt identifierbara kemiska samband och ger exempel på energiomvandlingar och materiens kretslopp. Eleven kan beskriva och ge exempel på några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det efter någon bearbetning går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då utvecklade slutsatser med relativt god koppling till kemiska modeller och teorier. Dessutom gör eleven utvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Eleven har goda kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa med relativt god användning av kemins begrepp, modeller och teorier. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på förhållandevis komplexa kemiska samband i naturen. Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då förhållandevis komplexa kemiska samband och förklarar och visar på samband mellan energiomvandlingar och materiens kretslopp. Eleven kan förklara och visa på samband mellan några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då välutvecklade slutsatser med god koppling till kemiska modeller och teorier. Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter. Eleven har mycket goda kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av kemins begrepp, modeller och teorier. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på komplexa kemiska samband i naturen. Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då komplexa kemiska samband och förklarar och generaliserar kring energiomvandlingar och materiens kretslopp. Eleven kan förklara och generalisera kring några centrala naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor. 4

5 Uppgift Grundämneskort Material: Färgat papper: grönt och gult Kemiplansch periodiskt system Kemibok Spektrum Penna Sax Instruktion: 1. Fyll i tabellen på baksidan. Använd kemiplansch eller kemibok till hjälp. 2. Klipp ut rutor i grönt och gult papper. Hur många? Räkna samman alla ämnen i din tabell som är metaller och icke-metaller. Använd grönt för metaller och gult för ickemetaller. 3. Skriv kemisk förkortning (ex Pb) på ena sidan av kortet. 4. På andra sidan skriver du ämnets hela namn + fakta. Exempel: bly, bilbatteri. Skriv bara sådant som du förstår!!! 5. Lär dig nu vad dessa 20 ämnen har för kemisk förkortning, namn och användning. Lägg korten i en hög framför dig med kemisk förkortning uppåt. Säg namn och användning. Vänd på kortet och kolla att du hade rätt. Gå igenom hela högen tills du kan alla. Gör tvärtom namnsidan uppåt och säg förkortningen. Tävla med en kompis! 5

6 Tabell över 20 grundämnen Silver Ämne Kemisk förkortning Ag Metall eller IckeMetall Fakta 1. Fakta 2. Aluminium Guld Kol Kalcium M Klor Koppar Järn Väte Kvicksilver Magnesium Kväve N Neon IM Helium Natrium Syre Bly Svavel Tenn M Zink 6

7 Laboration Metallers egenskaper Doppelektrod Uppgift: Du ska undersöka egenskaper hos olika metaller. Material: Metaller, tabell med kokpunkt/smältpunkt, doppelektrod, magnet Utförande: 1. Undersök ett ämne i taget. 2. Fyll i tabellen med egenskaper ämnet har. Använd dig av en kemibok eller periodiskt system för att ta reda på svaren. Resultat: Ämne Kemisk förkortning Färg Form i 20º C Smältpunkt Kokpunkt Leder el Magnetisk Övrigt, ex användning Järn Koppar Aluminium Bly Guld Silver Titan 7

8 Laboration Egenskaper hos andra ämnen än metaller Doppelektrod Uppgift: Du ska undersöka egenskaper hos olika ämnen som inte är metaller. Risk: Eleven följer ej muntliga eller skriftliga instruktioner. Eleven smakar på ämnen som är hälsovådliga, giftiga eller miljöfarliga. Material: Kemikalier i listan; kol, svavel, strösocker, koksalt, kopparsulfat, vatten Tabell med kokpunkt/smältpunkt, doppelektrod, sked, små bägare Utförande: 1. Undersök ett ämne i taget. 2. Ta en liten sked av ämnet och lägg på ett urglas. 3. Fasta ämnen måste lösas upp i vatten för att testa ledningsförmågan. 4. Fyll i tabellen med egenskaper ämnet har. Använd dig av en kemibok eller periodiskt system för att ta reda på svaren. Resultat: Ämne Kemisk förkortning Färg Form i 20º C Smältpunkt Kokpunkt Leder el Löslig i vatten Övrigt Vatten Kol Svavel Strösocker C 12 H 22 O C - Koksalt NaCl 801 C 1465 C Kopparsulfat CuSO C 650 C 8

9 Uppgift Periodiska systemet Material: Kemiplansch periodiskt system Färgpennor: lila, gul, röd, grön Kemi Spektrum 1. Färga halvmetallerna lila. Grundämnen med atomnummer 5, 14, 32, 33, 51, 52, Färga ett hörn rött på grundämnen med atomnummer 35 och 80. Den röda färgen betyder att dessa två ämnen är vätskor i rumstemperatur! 3. Färga ickemetallerna gula. Grundämnen med atomnummer: 1, 2, 6, 7, 8, 9, 10, 15, 16, 17, 18, 34, 35, 36, 53, 54, 85, Färga alla andra sorters metaller gröna. (Även grundämne 80 ska bli grön.) 9

10 Uppgift Molekylmodeller Atomer ritas ofta som små kulor så kallade kulmodeller. För att skilja på olika atomer kan kulmodellerna ritas i följande färger: Väte Vit Klor Grön Syre Röd Kol Svart Kväve Blå Svavel Gul Aluminium Grå Järn Grå 1. Vad betyder begreppet? Placera rätt bokstav A-G i bredvid begreppets beskrivning. Begrepp: A. Grundämne B. Elektron Beskrivning: En positivt laddad partikel som finns i atomer. Ett ämne som i vatten inte löser upp sig utan ger en grumlig vätska. C. Kemisk förening Ett ämne som består av en eller flera olika sorters atomer. D. Slamning Innehåller bara en sorts atomer. E. Kemiska tecken Detta består av en eller två bokstäver ur ämnets latinska namn. Första bokstaven är stor, och om det finns två är den andra liten. F. Proton Ett sammansatt ämne som består av två eller flera olika sorters atomer. Atomerna sitter ihop med varandra. G. Molekyl Den partikel i atomer som ger elektricitet. 10

11 2. Fyll i tabellen med kulmodeller genom att följa exemplen i tabellen. Färglägg kulmodellerna med rätt färger, och skriv vad varje kulmodell betyder. Färg Formel Kulmodell Vad visar kulmodellen? Vit H En atom väte Vit Vit Vit-Röd Grå Röd Blå Röd Vit-Röd Gul Svart-Röd Svart Grön Grå Röd Grå Svart-Röd Röd 3 H H 2 1 H 2 O 3 Cu O 3 N 2 2 O 2 H 2 O 3 S CO 2 4 C 2 Cl 2 Al 3 O 2 2 Fe 2 CO 2 O 3 Tre atomer väte En molekyl väte En molekyl vatten Två molekyler vatten 3. Vad är skillnaden mellan en kemisk förening och en molekyl? 11

12 Laboration Smältning av tenn Uppgift: Du ska undersöka egenskaper hos metallen tenn, och ta reda på om tenn ger en kemisk eller fysikalisk förändring när det smälter. Hypotes: Tror du att metallen tenn ger en kemisk eller fysikalisk förändring när det smälter? Motivera om du kan! Risk: Eleven följer ej muntliga eller skriftliga instruktioner. Eleven bränner sig på brännare eller smält tenn. Eleven tänder eld på kläder eller andra föremål. Material: Tenn Doppelektrod Magnet Kniv eller sandpapper Tabell med smältpunkt Brännare, tändstickor, underlägg Porslinsskepp Smältskopa Utförande innan smältning: 1. Håll en lång bit tenn intill örat och böj den fram och tillbaka. Lyssna noga! 2. Undersök tenn och ange några egenskaper som metallen har. Fyll i den 1:a tabellen. Resultat innan smältning: Före Färg Glänser Leder el Magnetisk Smältpunkt Tenn 12

13 Utförande av smältning: 3. Sätt på dig förkläde och skyddsglasögon! 4. Plocka fram materialet och ställ porslinsskeppet stabilt på en skyddande skiva. Smält en liten bit tenn i skopan och häll det i porslinsskeppet. 5. Låt tennet svalna och knacka ut det när det stelnat. Testa vilka egenskaper tennet har efter smältningen. Fyll i den andra tabellen. Resultat efter smältning: Efter Färg Glänser Leder el Magnetisk Smältpunkt Tenn Slutsats: Har egenskaperna förändrats? Stämde din hypotes? Sker en kemisk eller fysikalisk förändring? Hur vet du det? Motivera ditt svar. 13

14 Laboration Förbränning av magnesium Uppgift: Du ska undersöka egenskaper hos metallen magnesium, och ta reda på om magnesium ger en kemisk eller fysikalisk förändring när det brinner. Hypotes: Tror du att metallen magnesium ger en kemisk eller fysikalisk förändring när det brinner? Motivera om du kan! Risk: Eleven följer ej muntliga eller skriftliga instruktioner. Eleven bränner sig på brännare eller brinnande magnesium. Eleven tänder eld på kläder eller andra föremål. Eleven tittar rakt in i magnesiumlågan och skadar ögonen. Material: Magnesium Doppelektrod Magnet Kniv eller sandpapper Tabell med smältpunkt Brännare, tändstickor, underlägg Degeltång (metall) Urglas Utförande innan eldning: 1. Använd en kniv eller sandpapper och skrapa lite på ytan av en bit magnesium. 2. Undersök metallbiten och ange några egenskaper som magnesium har. Fyll i den 1:a tabellen. Resultat innan eldning: Före Färg Glänser Leder el Magnetisk Smältpunkt Magnesium 14

15 Utförande vid eldning: 3. Sätt på dig förkläde och skyddsglasögon! 4. Plocka fram materialet och ställ det på ett skyddsunderlägg. Skydda bordet och dina ögon! Undvik att andas in gasen som bildas. 5. Håll magnesiumet i en degeltång. Tänd brännaren. För in magnesiumet i den hetaste delen av lågan så att det börjar brinna. Undvik att titta direkt på lågan. Fånga upp det som bildas på urglaset. Elda allt magnesium! 6. Testa vilka egenskaper resterna från magnesium har efter eldningen. Fyll i den andra tabellen. Resultat efter eldning: Efter Färg Glänser Leder el Magnetisk Smältpunkt Magnesium Slutsats: Har egenskaperna förändrats? Stämde din hypotes? Sker en kemisk eller fysikalisk förändring? Hur vet du det? Motivera ditt svar. 15

16 Uppgift Reaktionsformler I det kemiska språket använder man reaktionsformler för att berätta vad som hänt vid en kemisk reaktion. Vi kan ta exemplet när järn reagerar med svavel. I vanligt språk skulle man säga Järn reagerar med svavel och bildar järnsulfid Om vi skriver en Ordformel blir det: Det här har vi Innan reaktionen Det här har vi efter reaktionen Järn + Svavel Järnsulfid Plus betyder och Pilen betyder reagerar och bildar Om vi istället ritar Kulmodeller kan det se ut så här (de grå kulorna är järnatomer och de gula är svavelatomer): + Järn + svavel järnsulfid Nu skriver vi det med kemiska beteckningar, en så kallad Kemisk formel: Fe + S FeS Nu ska vi titta på hur man skriver om man har fler atomer: 2 Fe betyder två järnatomer som inte sitter ihop. Skriver man istället Fe 2 betyder det två järn som sitter ihop. H 2 O är vatten. En vattenmolekyl består alltså av två väteatomer och en syreatom. Skriver man 2 H 2 O betyder det två vattenmolekyler: 16

17 1. Vad betyder pilen i en kemisk reaktion? 2. Vad betyder + i en kemisk reaktion? 3. Skriv in de kemiska beteckningarna i reaktionen på raderna nedan. + En atom natrium + En kloratom Natriumklorid (Koksalt) + 4. Rita först atomerna och molekylerna med rätt färger, och skriv sen deras kemiska beteckningar. + En väteatom + En kloratom Saltsyra (Väteklorid) + 5. Skriv in de kemiska beteckningarna. + Kol + Syrgas Koldioxid + 6. Vad bildas det för ämne? Skriv in de kemiska beteckningarna. + En vätgasmolekyl + En syrgasatom + 17

18 7. Det här ämnet heter etan. De svarta atomerna är kol och de vita atomerna är väte. Vad är etans kemiska beteckning? (Kolet ska stå först i formeln.) 8. Det här ämnet heter glukos men kallas även för druvsocker. Vad är glukos kemiska beteckning? (Kolet står först och väte sist.) 9. En balanserad formel har lika många atomer av samma sort på båda sidor om pilen. Rita till fler koldioxidmolekyler till höger om pilen så att reaktionen nedan är balanserad. + Kolatomer + Syrgasmolekyler Koldioxidmolekyler 10. Skriv reaktionen i uppgift 9 med kemiska beteckningar! Kolatomer + Syrgasmolekyler Koldioxidmolekyler Skriv in de kemiska beteckningarna + Kol + Vätgas Metan + 18

19 12. Skriv in de kemiska beteckningarna. + Vätgas + Syrgas Vatten Skriv in de kemiska beteckningarna. + Magnesium + Syrgas Magnesiumoxid Den här reaktionen sker i gröna växter och kallas för fotosyntesen. Skriv den kemiska formeln för fotosyntesen. Solenergi + Koldioxid + Vatten Druvsocker + Syrgas Solenergi Solenergi I motsats till fotosyntesen sker förbränning i våra celler, så kallad cellandning. Skriv den balanserade kemiska formeln för cellandningen. Druvsocker + Syrgas Rörelseenergi + Koldioxid + Vatten + Rörelseenergi Rörelseenergi

20 Laboration Lösning eller slamning? Uppgift: Du ska undersöka vilka ämnen som löser sig i vatten, och vilka som ger en slamning. Hypotes: Vilka ämnen tror du löser sig i vatten, och vilka ger en slamning? Fyll i tabellen. Risk: Eleven skär sig på trasiga glaskärl Eleven smakar på ämnen som är hälsovådliga, giftiga eller miljöfarliga. Material: 5 små bägare (100 ml), vatten, sked, glasstav kakao, aktivt kol, strösocker, koksalt, kopparsulfat, stärkelse, Utförande: 1. Hämta 6 bägare och fyll dem med 60 ml vatten. 2. Ta en sked av ett ämne till en bägare. (Blanda INTE). 3. Rör i blandningarna med en glasstav. 4. Låt blandningarna vila några minuter. Hur ser de ut efter ett tag? Fyll i resultaten i tabellen. Resultat och slutsats: Ämne HYPOTES Lösning/slamning? RESULTAT Hur ser blandningen ut? SLUTSATS Lösning/slamning? Kakao Kol Strösocker Koksalt Kopparsulfat Stärkelse 20

21 Laboration - Filtrering Uppgift: Du ska lära dig hur man kan separera slamningar med filtrering. Du ska filtrera en blandning av kol, salt och vatten. Hypotes: Vilken färg har blandningen och vad smakar blandningen innan filtrering? Vilken färg har blandningen och vad smakar blandningen efter filtrering? Material: Stativ med klämma och muff Tratt med filterpapper 1 Bägare 250 ml 100 ml vatten Sked Salt (NaCl) Kol 1 Bägare 100 ml Så här viker du ett filterpapper! Utförande och resultat innan filtrering: 1. Hämta kallt vatten i en ren bägare. 2. Lös upp 1 sked salt och 1 sked kol i vattnet. 3. Titta på blandningen. Hur ser blandningen ut? 4. Smaka på blandningen. Vad smakar blandningen? 21

22 Utförande filtrering: 5. Montera materialet enligt figuren och häll lösningen i filterpappret. 6. Smaka en droppe av filtratet och titta på färgen. Skriv ner resultaten. Filtrat kallas vätskan som har renats genom filterpappret Resultat: Titta på filtratet. Hur ser det ut? Smaka på filtratet. Vad smakar det? Slutsats: Vad har fastnat i filterpappret? Vilka sorts blandningar fastnar i filterpappret? Vilka sorts blandningar går det att rena genom filtrering? 22

23 Laboration - Destillering Uppgift: Du ska lära dig hur man kan separera lösningar med destillering. Du ska destillera saltvatten (NaCl) och sedan smaka på vattnet som destillerats. Hypotes: Vad tror du att saltvatten smakar efter att du destillerat det? Risk: Eleven följer ej muntliga eller skriftliga instruktioner. Eleven bränner sig på brännare eller på het ånga. Eleven tänder eld på kläder eller andra föremål. Material: Stativ med klämma och muff Rundkolv med kork 2-3 Provrör och provrörsställ Stor bägare med kylarvatten Brännare och tändstickor 1 Bägare 100 ml Salt Sked Montera enligt figuren: 23

24 Utförande: 1. Sätt på dig förkläde och skyddsglasögon! 2. Lös upp 2 skedar salt i 60 ml vatten i en bägare. Smaka på lösningen. 3. Häll i lösningen i rundkolven, sätt på korken och värm. När provröret blir fullt kan du byta ut det. Ställ det fulla provröret på kylning i provrörsstället. 4. När det har kokat en stund stänger du av brännaren. Ta försiktigt ur den VARMA slangen ur provröret. 5. Smaka en droppen av det destillerade vattnet. Rundkolv med saltlösning vatten Destillerat Resultat: Vad smakar vattnet innan du destillerar det? Kylarvatten Vad smakar vattnet som du destillerat? Slutsats: Vilka sorts blandningar går det att rena genom destillering? Varför separeras saltet och vattnet med denna metod? 24

25 Laboration - Snabbast upplösning Du ska undersöka hur snabbt du kan få en sockerbit att lösa sig med tre olika metoder: omrörning, sönderdelning, värmning. Frågeställning Vilket av följande sätt tror du är den snabbaste metoden att lösa upp en sockerbit med vatten: genom omrörning i kallt vatten, att krossa sockerbiten innan, eller att använda varmt vatten? Hypotes Vilket sätt tror du är det snabbaste sättet? Välj ett alternativ och motivera varför:... Säkerhetsföreskrift o Brännare - kan ge brännskador. Använd skyddsglasögon och skyddsförkläde, sätt upp långt hår, håll rent på arbetsplatsen, lämna aldrig brännaren utan uppsikt. o Eld kläder brinner. Kväv elden, skölj i kallt vatten, använd eventuellt nödduschen. o Glas kan ge sårskada. Använd skyddsglasögon, släng trasigt glas i glaskrossen, undvik torrkokning. Material o 1 Bägare (600 ml) o 1 Sked eller glasstav o 5 Sockerbitar o 200 ml Vatten o o o o 1 Tidtagarur (mobil) 1 Mortel 1 Brännare och tändstickor 1 Trefot med nät A B C D 25

26 Undersökningsmetod + Resultat 1. Sätt på dig skyddsglasögon och förkläde. Läs och planera hur du ska genomföra undersökningen. Hämta materialet du behöver. 2. Fyll bägaren med ca 200 ml kallt vatten. Lägg i en hel sockerbit i vattnet. Rör om med glasstaven och mät hur lång tid det tar tills sockerbiten lösts upp helt. Tid A: 3. Lägg en sockerbit i morteln och sönderdela den till pulver. Fyll en bägare med ca 200 ml nytt kallt vatten. Lägg den krossade sockerbiten i bägaren och mät hur lång tid det tar tills den lösts upp helt. Du ska INTE röra om. Tid B: 4. Fyll bägaren med ca 200 ml nytt vatten. Ställ bägaren på trefoten och värm vattnet så att det kokar. Lägg i en hel sockerbit och mät hur lång tid det tar tills den lösts upp. Du ska INTE röra om. Tid C: 5. Hur lång tid tar det för en sockerbit att lösas upp helt om du inte använder någon av metoderna? Lägg en hel sockerbit i bägaren utan att göra något mer. Ta tid!. Tid D: Slutsats Stämde din hypotes med resultatet? Vilken metod löser snabbast upp en sockerbit? Motivera varför om du kan. Felkälla - Ge förslag på vad som skulle kunna ge ett felaktigt resultat i undersökningsmetoden. Förbättring - Ge minst ett förslag på en förbättring av din undersökning. 26

27 Laboration Analys av gaser Uppgift: Du ska lära dig känna igen tre olika gaser genom enkla laborationer: - koldioxid (CO 2 ) - syrgas (O 2 ) - vätgas (H 2 ) Hypotes: Hur känner du igen gaserna med hjälp av eld och kalkvatten? Koldioxid: Syrgas: Vätgas: Brännare - kan ge brännskador. Använd skyddsglasögon och skyddsförkläde, sätt upp långt hår, håll rent på arbetsplatsen, lämna aldrig brännaren utan uppsikt. Eld kläder brinner. Kväv elden, skölj i kallt vatten, använd eventuellt nödduschen. Glas kan ge sårskada. Använd skyddsglasögon, släng trasigt glas i glaskrossen, undvik torrkokning. Material: 2 Bägare (100 ml) 1 Tratt med filterpapper Kalkvatten Tabell med smältpunkt 3 E-kolvar med kork Träpinne och tändstickor Förberedelse: 1. Sätt på dig förkläde och skyddsglasögon 2. Filtrera ca 70 ml kalkvatten så du får en klar lösning (filtrat). 3. Ställ filtratet åt sidan. 27

28 Utförande: 1. Fyll en e-kolv med en sorts gas från lärarens tub. Sätt på en kork. Undersök gasen. Skriv ner svaren på de 3 första frågorna i tabellen. 2. Hämta lite mer gas från samma tub. Tänd en trästicka och för ner den i e-kolven. Släpp helst inte trästickan. Vad händer med elden? Skriv ner svaret på fråga 4 i tabellen. 3. Skölj ur e-kolven och häll ner ca 20 ml av filtratet (kalkvattnet). Hämta gas från samma tub ytterligare en gång. Sätt på korken och skaka om lite. Vad händer med kalkvattnet? Skriv ner svaret på fråga 5 i tabellen. 4. Gör om försöken men byt gas! 1. Vilken färg har gasen? 2. Vad luktar gasen? 3. Vilken kokpunkt har gasen? 4. Vad händer med elden? 5. Vad händer med kalkvattnet? Koldioxid Syrgas Vätgas Slutsats: Vilka egenskaper är lika för alla tre gaser? Hur kan du skilja på gaserna om du experimenterar med dem? 28

29 Laboration När kokar vatten? Uppgift: Du ska följa vad som händer med vattnets temperatur när det värms. Hypotes: Vid vilken temperatur tror du att vatten kokar? Vad tror du händer med temperaturen om du fortsätter att värma vattnet när det kokar? Risk: Brännare - kan ge brännskador. Använd skyddsglasögon och skyddsförkläde, sätt upp långt hår, håll rent på arbetsplatsen, lämna aldrig brännaren utan uppsikt. Eld kläder brinner. Kväv elden, skölj i kallt vatten, använd eventuellt nödduschen. Glas kan ge sårskada. Använd skyddsglasögon, släng trasigt glas i glaskrossen, undvik torrkokning. Material: Brännare Trefot med nät Termometer Klocka Bägare Förberedelse: 1. Sätt på dig förkläde och skyddsglasögon och sätt upp långt hår 2. Tänd brännaren och håll termometern i vattnet utan att den nuddar botten. 3. Rör om och mät vattnets temperatur en gång i minuten. 4. Anteckna i en tabell hur temperaturen ändras tills vattnet kokar. 5. Fortsätt värma det kokande vattnet. Stiger temperaturen ytterligare? 6. Rita ett diagram enligt bilden på ett rutigt papper som visar temperaturhöjningen av vattnet. 29

30 Naturens egna byggstenar Kemi Spektrum s Vad är en atom? 2. Beskriv med text och bild hur en atom är uppbyggd. 3. Ungefär hur många olika atomslag finns det? 4. Vilka är de fem vanligaste atomslagen i din kropp? 5. Vem bevisade att atomerna finns runt år 1800? 6. Ge exempel på egenskaper som du kan upptäcka genom att smaka på ämnen. 7. Okända ämnen ska du inte smaka på. Ge exempel på egenskaper du kan upptäcka med hjälpmedel. 8. Du har salt och socker i två olika bägare. a) Vilka egenskaper är likadana? b) Vilka egenskaper skiljer dem åt? 30

31 Grundämnen och kemiska föreningar Kemi Spektrum s Kemiska ämnen delas in i grundämnen och kemiska föreningar. Vad är ett grundämne? 10. Vilka av följande ämnen är ett grundämne: a) järn b) vatten c) helium d) vätgas e) guldtacka f) koksalt g) brons 11. Vilka av följande ämnen är molekyler: a) H 2 b) CO 2 c) H 2 O d) H e) C 6 H 12 O 6 f) Na 12. a) Hur många procent av grundämnena är metaller? b) Ge tre exempel på egenskaper som alla metaller har gemensamt. 13. Vilka tre speciella egenskaper gör metaller så användbara? 14. a) Vad heter den svenska vetenskapsmannen som införde det kemiska språket? b) Beskriv hur det kemiska språket är uppbyggt. c) Varför är det bra att det finns ett internationellt kemiskt språk? 15. Vad är det periodiska systemet? 16. a) Hur många kemiska föreningar känner vi till idag? b) Vad är det för skillnad på ett grundämne och en kemisk förening? 17. Vilka av följande ämnen är kemiska föreningar: a) H 2 b) NO 2 c) H 2 CO 3 d) S 2 e) C 6 H 12 O 6 f) NaCl g) 31

32 Kemiska reaktioner Kemi Spektrum s Vad kallas en blandning av syrgas och vätgas? 19. a) Vad händer med ett ämne när det sker en kemikalisk reaktion (förändring)? b) Ge exempel på två olika kemiska förändringar. 20. Atomer kan aldrig försvinna. Men kemiska reaktioner gör att ämnen förvandlas till nya ämnen. a) Var tar atomerna i plastkassar vägen när de eldas? b) Varför är det viktigt att vi återvinner material när ändå inga atomer kan försvinna? c) Hur bidrar du till att återvinna material? 32

33 Fast, flytande och gas Kemi Spektrum s a) Vilka är de tre former som nästan alla ämnen kan ha? b) Vad är det som avgör vilken form ett ämne har? 22. a) Vad händer med ett ämne när det sker en fysikalisk omvandling? b) Ge exempel på två olika fysikaliska omvandlingar. 23. a) Sker en kemisk förändring eller en fysikalisk förändring när en kaka gräddas? b) Vilken typ av förändring är det om du smälter blockchoklad som smetas ut på en tårta? Motivera ditt svar. 24. Vad menas med att a) ett ämne kondenserar? b) ett ämne förångas? 25. a) Vilken smältpunkt har vatten? b) Vilken kokpunkt har vatten? c) Rita en molekylformel för vatten. 26. Vad är värme för någonting? 27. Hur rör sig vattnets molekyler i a) fast tillstånd (ex. is)? b) flytande tillstånd (ex. vatten)? c) gastillstånd (ex. ånga)? 28. Förklara vad som händer med vattnets molekyler när is värms från -10 C till +110 C. 29. Vilken av följande bilder visar vatten i fast form och hur ser du det? (Du måste jämföra med de andra två bilderna.) 30. Varför kan du se din andedräkt utomhus en kall vinterdag, men inte en varm sommardag? 33

34 Kemiska formler Kemi Spektrum s Vad betyder siffran två i molekylformeln för syrgas O 2? 32. Vad betyder siffran tre i 3 H 2 O? 33. Vad är skillnaden mellan att skriva 3 H och 3 H 2? 34. Hur många atomer natrium finns i den kemiska föreningen NaCl? 35. Vad betyder pilen i en reaktionsformel? 36. Skriv en kemisk formel för när kol och syrgas bildar koldioxid. 37. Här ser du en kemisk formel för när vätgas och syrgas bildar vatten. Rita en balanserad reaktionsformel. H 2 + O 2 H 2 O 34

35 Det mesta du ser är blandningar Kemi Spektrum s Du blandar en sked potatismjöl (stärkelse) med vatten. Hur kan du se att blandningen är en slamning? 39. Du lägger socker i en kopp med te och rör om. a) Hur ser du att socker bildar en lösning? b) Förklara vad som händer med socker som du löser upp i te. c) Ge exempel på ämnen som bildar lösningar. 40. a) Vad menas med en mättad lösning? b) Du har en e-kolv med sockerlösning som är mättad. Vad kan du göra för att lösa upp den mättade sockerlösningen? 41. a) Ge exempel på några olika lösningsmedel. b) Du har fått en oljefläck på din hand. Vad kan du lösa upp oljan med? 42. a) Hur många ton koksalt framställs varje år? b) Vilken kemisk förkortning har den kemiska föreningen koksalt? c) Hur framställs salt ur havsvatten? 35

36 Hur separerar vi ämnen? Kemi Spektrum s Vilka 3 metoder passar bra för att separera slamningar? Varför? 44. Hur fungerar a) dekantering? b) filtrering? c) centrifugering? 45. Med vilken metod framställs lättmjölk? 46. Saltvatten kan inte separeras på samma sätt som slamningar. Istället gäller avdunstning eller destillering. a) Hur fungerar destillation? b) Ge exempel på tre produkter som framställs med hjälp av destillering. 36

37 Luft Kemi Spektrum s a) Ungefär hur tjock är vår atmosfär? b) Vilka är de fyra vanligaste gaserna i atmosfären? c) Hur många procent kvävgas och syrgas finns det i luften? 48. Ge minst tre exempel på vad syrgas kan användas till. 49. a) Beskriv hur du kan ta reda på om en E-kolv innehåller ren syrgas? b) Vad bildas när du eldar kol i syrgas? 50. Hur gör man för att separera de olika gaserna i luften? Kemi Spektrum s Ge exempel på tre olika ädelgaser, och vad de används till. 52. Varför används ädelgaser till reklambelysning? Kemi Spektrum s a) Vilken kemisk formel har ämnet ozon? b) Rita molekylen som kulformel. 54. a) Vad är ozonskiktet och varför är det så viktigt för oss? b) Varför har ozonskiktet blivit tunnare? Kemi Spektrum s Vilken molekylformel har koldioxid? 56. Varför ökar koldioxiden i atmosfären och vad kan det leda till? 57. Vad är biobränslen och varför ökar inte koldioxiden i luften när vi eldar med dem? Kemi Spektrum s Väte är det allra vanligaste atomslaget i universum. Hur många procent av universum är väteatomer? 59. a) Skriv den kemiska formeln för vätgas. b) Är vätgas ett grundämne, en molekyl eller en kemisk förening? c) Till vad används vätgas? 60. Hur kan du visa att vätgas är ett lätt ämne? 37

38 Vatten Kemi Spektrum s a) Hur stor del av jordens yta är vatten? b) Hur många procent av allt vatten på jorden är sötvatten som går att dricka? 62. a) Hur stor del av din kropp är vatten? b) Hur mycket vatten gör varje person i Sverige av med varje dag? 63. På vilket sätt tror du människors liv skulle se annorlunda ut om 90% av jordytan vore land och det bara fanns några mycket små hav? Kemi Spektrum s Vilken molekylformel har vatten? 65. a) Varför flyter is? b) Vid vilken temperatur är vatten som tyngst? c) Vilken betydelse har det för fiskar i sjöar på vintern? 66. Du stoppar in en flaska med vatten i frysen. När du öppnar frysen ett dygn senare har glasflaskan gått sönder. Förklara varför. Kemi Spektrum s Vad menas med att vatten a) kondenserar? b) förångas? 68. Vad finns i bubblorna i kokande vatten? 69. a) Vilken kokpunkt har vatten? b) Vilken smältpunkt har vatten? 70. Titta på bilden av vattnets kretslopp (se även s.90). Beskriv hur vattnets kretslopp fungerar i en kastrull med vatten som kokar med locket på! 38

39 39