Livet går vidare Kvinnors levda erfarenheter efter hjärtinfarkt

Transkript

1 EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID AKADEMIN FÖR VÅRD, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD 2015:31 Livet går vidare Kvinnors levda erfarenheter efter hjärtinfarkt Anders Nilsson Fredrik Lomberg

2 Examensarbetets titel: Författare: Huvudområde: Nivå och poäng: Utbildning: Handledare: Examinator: Livet går vidare Kvinnors levda erfarenheter efter hjärtinfarkt Anders Nilsson Fredrik Lomberg Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Kandidatnivå, 15 högskolepoäng Sjuksköterskeprogrammet, GSJUK12H Anders Bremer Anders Jonsson Sammanfattning Hjärtinfarkt är en de vanligaste anledningarna till att patienter uppsöker sjukvård. Det drabbar cirka människor i Sverige varje år och dödligheten är hög där var fjärde patient avlider inom 28 dagar. Hjärtinfarkt medför ofta funderingar kring kropp och själ med behov som inte alltid uttrycks explicit. För att sjuksköterskan ska kunna tillgodose patientens behov, undvika onödigt lidande och bidra till ökat välbefinnande är det viktigt med ökad förståelse av patientens situation. Litteraturstudien ämnade beskriva kvinnliga patienters upplevelser efter hjärtinfarkt. Studien baserades på 11 vetenskapliga kvalitativa artiklar. Granskningen resulterade i tre huvudteman. Relationer: Relationer är en stor del av vardagen. Dessa relationer omfattar både familj, vänner och arbete. Vid en livsavgörande händelse som hjärtinfarkt förändrades kvinnans roll och därmed relationen till sin omgivning. Hon tvingades nu anpassa sig till en förändrad roll i en oförändrad verklighet livet som går vidare. Kunskap: En ny händelse i livet där allt ställs på kant ställer krav på den information som delges en patienten. Kunskap är ett verktyg att hantera nya upplevelser, vidare skapar ökad kunskap trygghet vilket i sin tur gynnar hälsoprocessen. Emotionella upplevelser: Nya upplevelser skapar nya känslor. Oro och ångest är vanligt förekommande efter hjärtinfarkt och vardagen präglas av existentiella frågor. Om sjuksköterskan har adekvat kunskap om hjärtinfarkt och vad det innebär har det visat sig vara en bra utgångspunkt att möta dessa kvinnor i sitt lidande. Därmed kan vården bidra med ett individ anpassad stöd vilket gynnar den kvinnliga patientens hälsoprocess. Nyckelord: myokardiell infarkt, hjärtinfarkt, kvinnor, upplevelse, relationer, kunskap och information

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 1 BAKGRUND 1 Förekomst 1 Patofysiologi 1 Riskfaktorer 2 Symtom 2 Diagnos 2 Vårdvetenskap som en teoretisk utgångspunkt 3 Livsvärld 3 Hälsa som en rörelse mellan görande, varande och vardande 3 Ohälsa som lidande 3 Vårdandet - sjuksköterskans roll och betydelse 3 Livskvalitet 4 PROBLEMFORMULERING 5 SYFTE 5 METOD 5 Litteraturöversikt 5 Urval 5 Datainsamling 5 Dataanalys 6 RESULTAT 6 RELATIONER 6 Förändrade roller och relationer 7 En ny och sårbar beroendeposition 7 Förändrad sexualitet 8 En förändrad kropp 8 Ekonomin påverkas 8 KUNSKAP 9 Kunskap och människans inre processer 9 Okunskap skapar otrygghet 9 EMOTIONELLA UPPLEVELSER 10 Osäkerhet och rädsla i tillvaron 10 Vägen tillbaka och existentiella tankar 11 DISKUSSION 12 Metoddiskussion 12 Resultatdiskussion 13 Anhöriga 13 Sjuksköterskans roll 13 Hemkomsten 14 Författarnas reflektioner om framtiden 15

4 SLUTSATSER OCH KLINISKA IMPLIKATIONER 15 REFERENSER 17 Bilaga 1 21 Bilaga 2 1

5 INLEDNING Forskning visar att drabbas av hjärtinfarkt innebär en stor omställning i livet. Hjärtat är ett centralt organ som allmänt förknippas med att kroppens funktioner hålls igång. Dess funktion är utom människans kontroll som förväntas fungera och föra livet vidare. Att detta organ sviktar gör att livet balanserar på en skör tråd och kan medföra ovisshet om framtiden. Studier av hjärtinfarkt visar att det kan ge upphov till en mängd olika upplevelser och tankar som är svåra att hantera för patienten. Därför är det viktigt att sjuksköterskan möter patientens livsvärld med en tyglad förförståelse och en öppenhet för känslor som patienten uttrycker. Detta med en målsättning att stötta patientens hälsoprocesser i att uppleva hälsa och välbefinnande trots sjukdom. Därför är syftet med denna studie att undersöka kvinnors erfarenhet av livet efter hjärtinfarkt. BAKGRUND Förekomst Forskning visar att hjärtinfarkt med tryck och smärtor över bröstet är en av de mest frekventa anledningarna till att människor uppsöker akutmottagningar på sjukhus och bland de vanligaste anledningarna till sjukhusvård och mortalitet i Sverige (Lindahl & Wallentin, 2010, s. 10). Hjärtinfarkt drabbar cirka människor varje år i Sverige. Mortaliteten är hög och mer än var fjärde patient avlider inom 28 dagar (Socialstyrelsen, 2014 s. 3). Mellan åren drabbades cirka av hjärtinfarkt (Socialstyrelsen 2014, s. 23). Förekomsten av hjärtinfarkt kopplas starkt till kön och ålder, där risken för män är cirka dubbelt så stor jämfört med kvinnor. Statistik visar dock på en nedgång av dessa siffror mellan åren 2012 till 2013 (Socialstyrelsen 2014, s. 7). Vården förbättrats kontinuerligt vilket kan ses i en sjunkande mortalitet. En orsak till detta är förbättrade behandlingsformer som percutan coronar intervention (PCI) (Jernberg 2014, s. 9). Patofysiologi Hjärtinfarkt sker när hjärtmuskeln plötsligt utsätts för ischemi som medför att muskelns celler drabbas av hypoxi. Anledningen till detta är ett hastigt nedsatt blodflöde i något av hjärtats kranskärl. Skadans omfattning beror på hur länge syrebristen varar och vilket område i hjärtat som drabbats (Lidell 2012, ss ). Kranskärlen är de kärl som ligger på utsidan av hjärtat och försörjer hjärtats muskulatur med blod. Friska kranskärl är elastiska och töjbara vilket möjliggör fritt blodflöde till hjärtmuskulaturen. Med stigande ålder ökar risken för att fett ansamlas i kärlväggen, främst kolesterol som i fettstrimmor i kärlväggen kan ge upphov till inflammatoriska processer som genererar plackbildning. Om placket tilltar ökar blodkärlets ytterdiameter som i sin tur medför att lumen i kärlet minskar vilket också minskar blodflödet och förmågan att försörja hjärtat med syre. Inlagringar i blodkärlets vägg benämns ateroskleros (Persson, Stagmo & Engqvist 2014, ss ). Vid händelse av plackruptur i kärlväggen sker en aktivering av en olika kemiska processer som kan ge upphov till en blodpropp i hjärtats kranskärl. Persson, Stagmo och Engqvist (2014, s. 83) beskriver att blodproppen kan resultera i en total ocklusion i något av hjärtats kranskärl och därmed risk för hjärtinfarkt. 1

6 Riskfaktorer Det finns många faktorer som ökar risken att drabbas av hjärtinfarkt. I litteraturen beskrivs dessa som riskmarkörer. Icke påverkbara riskfaktorer innefattar ärftlighet, kön och ålder. Påverkbara riskfaktorer med stort samband till hjärtinfarkt är rökning, hypertoni, blodfettsrubbningar och diabetes (Persson, Stagmo & Engquist 2014, s. 59). Leósdóttir, Grufman, Frid, Berntorp och Tydén (2013, ss. 1-4) beskriver att behandling och prevention av hjärtinfarktpatienter har förbättrats under senare tid. Prognosen är dock fortfarande dålig för dem som samtidigt lider av diabetes mellitus eller andra försämringar av glukosmetabolismen. Det förekommer unika skillnader mellan individer som har flera riskmarkörer och de som inte har några riskmarkörer. Forskning visar att upp mot 90 % av de som drabbas av hjärtinfarkt påvisas ha påverkbara riskfaktorer, vilket visar att en högre frekvens av riskmarkörer också ökar risken för hjärtinfarkt (Persson, Stagmo & Engqvist 2014, ss ). Anand et al. (2008, s. 934) beskriver sambandet mellan riskfaktorer och hjärtinfarkt. Där påvisas en starkare koppling hos kvinnor än hos män mellan riskfaktor och hjärtinfarkt. Riskfaktorerna är diabetes, hypertoni, höjd alkoholkonsumtion och fysisk inaktivitet. Undantag är kopplingen mellan hjärtinfarkt och män som tidigare rökt. Generellt var kopplingen mellan riskfaktor och hjärtinfarkt starkare upp till 60 års ålder hos både kvinnor och män. Därefter är åldern den störst avgörande faktorn. Symtom Upplevelsen av symtom vid hjärtinfarkt är individuell. Det mest karakteristiska symtomet är hastig smärta centralt i bröstet. Smärtan kan skifta mellan ytlig till djup i bröstkorgen, och kan stråla ut mot extremiteter som vänster arm och upp mot käken. Om smärtor kvarstår under 15 minuter och symtom med yrsel, illamående, andnöd, kallsvettning, rädsla och ångest, är risken stor att patienten har drabbats av en hjärtinfarkt (Persson, Stagmo & Engquist 2014, ss ). Det kan finnas skillnader i symtombilden mellan kvinnor och män och därför behöver vården vara lyhörd och uppmärksam på detta. Schenck-Gustavsson (2011, s. 39) beskriver att det finns kunskap att symtombilden vid hjärtinfarkt skiljer sig åt mellan män och kvinnor. Albarran, Clarke och Crawford (2006, ss ) beskriver att kvinnor inte sällan upplever diffusa symtom som buksmärtor, allmän sjukdomskänsla, stark trötthet, yrsel eller kräkningar. I det akuta skedet är illamående det vanligaste symtomet som kvinnor upplever. Bygbjerg, Hansen, Herning och Lindhardt (2010, s. 243) skriver att kvinnors tankar, uppfattningar och agerande vid hjärtinfarkt skiljer sig från den generellt vedertagna symtombilden. Kvinnor kan associera symtomen för hjärtinfarkt till mer vardagliga sjukdomar som influensa. Det kan förklaras att förväntan om lokalisering av smärta inte alltid direkt kan härledas till hjärtat. Diagnos Att fastställa hjärtinfarkt utgår från symtombilden i förening med elektrokardiogram (EKG) och blodprover. Vid en hjärtinfarkt läcker myokardiet proteiner som kan hittas i blodet via blodprov. Troponiner är ett sådant protein som ökar i blodet. Kombination av blodprov och EKG gör att det ofta går att styrka eller utesluta hjärtinfarkt. 2

7 Koronarangiografi är en metod som kan visa om det finns stopp eller förträngningar i blodkärlen som kräver vidare behandling. Övriga undersökningar som kan utföras är ekokardiografi, ett ultraljud som uppskattar hjärtats pumpförmåga och skadans omfattning i myokardiet (Persson, Stagmo & Engquist 2014, s. 74). Vårdvetenskap som en teoretisk utgångspunkt Livsvärld För att kunna möta patienten i sitt lidande är det viktigt att genom patientperspektivet bejaka dennes livsvärld. Det förutsätter kunskap och förståelse hur sjukdomen påverkar patienten. Dahlberg och Segesten (2010, ss ) skriver att var individ är unik och upplever sitt liv på sitt eget sätt, vilket i sin tur skapar var och ens unika livsvärld. Livsvärld kan således förklaras som världen som var enskild individ lever och erfar. Den unika livsvärld som individen lever har en utgångspunkt i målet av att leva ett gott liv och må bra. Dahlberg och Segesten (2010, ss ) skriver att uppleva det liv var människa önskar är beroende av en livskraft. Livskraft kan definieras som kraften att kunna möta verkligheten i med- och motgångar. Det förutsätter en livslust och för att finna livslusten krävs mod, mod att våga möta livet som det är. Hälsa som en rörelse mellan görande, varande och vardande Hälsa är en subjektiv och mångdimensionell upplevelse som påverkas av den kultur och miljö människan lever i. Det finns olika perspektiv och synsätt på hälsa. Därför är det viktigt att den som vårdar har kunskap om vilket perspektiv han eller hon bör utgå från i respektive situation. Ett av dessa perspektiv är hälsa beskrivet utifrån Erikssons ontologiska hälsomodell som en rörelse mellan nivåer av görande, varande och vardande. Rörelsen mellan dessa nivåer grundar sig i den enskilde individens behov eller begär. Hälsa kopplat till görandets nivå syftar på objektiva yttre kriterier, varandets nivå strävar efter balans och vardandets nivå accepterar människan sitt lidande (Eriksson 2001, s. 64). Ohälsa som lidande Eriksson (2001, s. 38) skriver att lidande är en av de viktigaste erfarenheterna i en patients livsvärld. Precis som hälsa kan lidande delas in i olika nivåer, samtidigt som det också anses vara en inre process. Vid händelse av sjukdom är det sjukdomslidandet som spelar den centrala rollen. Till sjukdomslidande hör symtom som kan kopplas till sjukdomen. Eriksson (2001, s. 93) skriver att vid händelse av sjukdom kan hela livssituationen förändras och på så sätt förändra vardagen som den levs och erfars, vilket kan resultera i ett livslidande. Wiklund-Gustin (2003, ss ) skriver att patientens upplevelse av att vara begränsad i aktiviteter upplevs som otillfredsställande och bidrar till en känsla av försämrad livskvalité. Vårdandet - sjuksköterskans roll och betydelse I Hälso- och sjukvårdslagen står det formulerat att syftet med vården är att stärka hälsa, förebygga sjukdom och ohälsa samt återställa hälsa utefter patientens egna resurser och behov. Vården ska även minska lidandet, och om så skulle behövas, göra möjlig en värdig 3

8 död (Hälso- och sjukvårdslag 1982:763). Sjuksköterskans roll finns beskriven i International Council of Nurses (ICN) etiska kod för sjuksköterskor. Sjuksköterskans ansvar är att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa samt lindra lidande (ICN:s etiska kod för sjuksköterskor 2014). Socialstyrelsen har också en kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Kunskapskravet på sjuksköterskan är en grundläggande förutsättning är att ta tillvara på det friska hos patienten och inte enbart se till det sjuka (Socialstyrelsen 2005). Vården ska grunda sig i att främja patientens hälsa och livsmod vilket sjuksköterskan gör med god erfarenhet inom sin profession (Kristoffersen 2006, s. 68). Vårdaren och dennes relation till patienten spelar en avgörande roll och lägger grunden till huruvida vården blir vårdande. Forskning gjord i Sverige visar att patienter som drabbats av hjärtinfarkt inte alltid är redo att ta emot den information som vårdpersonal delger. Patienten i detta skede har ofta en begränsad förmåga att ta in mycket information. Sjuksköterskan har en central roll i att bryta ner och individanpassa denna information, samt ha kunskap och vara lyhörd för eventuella skillnader inom olika kulturer eller åldersgrupper (Höglund, Winblad, Arnetz & Arnetz 2010, s. 486). Albert et al. (2002, s. 111) skriver att sjuksköterskan inte alltid innehar adekvat kunskap för att ge patienten rätt information om hur hjärtproblem påverkar livssituationen. Vidare har patienten ett behov av basal kunskap om sin situation innan de lämnar sjukhuset och därför finns ett krav på att sjuksköterskan får rätt utbildning för att i sin tur möjliggöra en patientundervisning av hög kvalité. Berglund, Westin, Svanström och Sundler (2012, ss. 4-5) beskriver ett problem där vården inte har ett holistisk och patientcentrerad synsätt, där patientens upplevelser inte tas på allvar. Det är viktigt att verksamheten anpassar sig i hur upplägget ser ut för den fortsatta vården hos patienter efter en hjärtinfarkt. Målet är att uppnå förståelse för patientens upplevelser och därmed kunna stödja patienten att åter få kontroll över situationen (Lidell 2012, ss ). Osika och Perski (2012, s. 139) beskriver att om patienten vet om att reaktioner och upplevelser inte är något ovanligt vid en livshotande situation som hjärtinfarkt är så kan det kännas tryggare med den vetskapen. Om sjuksköterskan har kännedom om att upplevelser skiljer sig mellan patienter kan förförståelsen hållas tillbaka. Då kan vården möta livsvärlden, och anpassa vård och stöd till den enskilde patienten. Livskvalitet Forskning visar att tankar och känslor kan påverka den hälsorelaterade livskvalitén. Livet och vardagliga sysslor som tidigare var självklart uppfattas inte längre som sådant, vilket skapar en känsla av att vara otillräcklig. Det medför i sig en upplevelse av nya krav i en förändrad livssituation (Fredriksson-Larsson, Alsén & Brink 2013, ss. 3-7). Kristofferzon, Löfmark och Carlsson (2005, s. 39) skriver att den förändrade livssituationen efter hjärtinfarkt ofta är en känslomässig tid både för kvinnor och för män. Forskningen visar dock att kvinnor har en mer känslofylld tid av psykiska- och fysiska problem, vilket gör att de ofta undviker stöd som en effekt av sina egna coping strategier och att livskvalitén var försämrad jämfört med män. Kristofferzon, Löfmark och Carlsson (2005, s. 122) skriver i ytterligare forskning att, med stöd från sjukvården stärks hälsoprocessen genom patientens coping strategier, vilket ökade känslan av livskvalité som i sin tur gav ett bättre välmående för patienten. 4

9 PROBLEMFORMULERING Hjärtinfarkt är en vanlig orsak till frivillig eller ofrivillig kontakt med sjukvården och kan innebära en livsomställning med nya erfarenheter. Hjärtinfarkt kan medföra både mentala och kroppsliga förändringar där patientens upplevelse är högst subjektiv, därför är det viktig att sjuksköterskan uppmärksammar detta. Studien ämnar beskriva kvinnliga patienters upplevelser efter hjärtinfarkt. Kunskap om dessa upplevelser är viktiga för att sjuksköterskan ska kunna tillgodose de behov som patienten uttrycker. Detta för att undvika onödigt lidande, bidra till hälsa och öka välbefinnande för patienten. SYFTE Syftet är att beskriva kvinnliga patienters upplevelser efter hjärtinfarkt. METOD Litteraturöversikt Arbetet är en litteraturstudie, baserat på vetenskapliga artiklar kopplad till hjärtinfarkt och patienters upplevelser efter hjärtinfarkt. Studien kommer att inkludera vetenskapliga artiklar för att svara an på syftet: kvinnliga patienters upplevelse efter att blivit drabbad av hjärtinfarkt. Friberg (2012, s. 133) skriver att syftet med en litteraturöversikt är att göra en översikt av forskningsläget inom ett specifikt område, i detta fall kopplat till sjuksköterskans omvårdnad. Genom att studera befintlig forskning får författarna en överblick på forskningsläget inom det specifika området. Strukturen i denna metod kommer från ett strukturerat arbetssätt som utgår från insamling och presentation av redan publicerat material (Friberg 2012, ss ). Urval Efter initial artikelsökning lästes först titel och sedan abstrakt igenom för att avgöra huruvida artikeln bar relevans till aktuell studie. Vetenskapliga artiklar valdes ut i enlighet med studiens syfte för att sedan analyseras. Artiklar valdes ut i databaserna med inklusionskriterier som dikterade publikationsdatum 2005 eller senare, skrivna på engelska, samt innehåll som berörde området hjärtinfarkt, erfarenhet och kvinnor. Inga inklusion- eller exklusionskriter användes vid val ålder eller tidsaspekt efter hjärtinfarkt. Datainsamling Författarna utförde en inledande sökning för att få en inblick i ämnet och hur forskningen såg ut kopplat till problemformulering och syfte. Databaser som användes var Cinahl, Medline och Scopus. Genom att se på artiklarnas sökord kom författarna fram till egna sökord som passade till litteraturstudien. Sökorden som användes överensstämmer med syftet på studien och var: myocardial infarction (MI), women, experience, recovery, suffering, anxiety, stress, nursing, sexual, lifestyle. Flera av artiklarna som valdes ut återkom i de olika sökningarna i de tre databaserna. Slutligen valdes 15 artiklar ut och 5

10 analyserades och av dem exkluderades fyra då de inte svarade mot syftet. Analys av artiklarnas kvalité genomfördes enligt Fribergs modell (Friberg 2012, s. 173). Artikelsökningen sammanställdes i en tabell för enklare översikt, se bilaga 1. Dataanalys Studiernas kvalitet granskades enligt Fribergs granskningsmall för kvantitativa samt kvalitativa artiklar (Friberg 2012, ss ). Initialt granskades valda artiklar överskådligt och senare mer ingående enligt Fribergs modell för analys (Friberg 2012, s. 173). Se bilaga 2 för enklare översikt av analysen. Här skapade författarna en helhetsbild och utläste likheter och skillnader mellan artiklarna. Efter denna granskning började en process där författarna sökte urskilja gemensamma teman. Sen utfördes en begränsning av de mest vanligt förekommande teman och dessa färgkodades för en mer överskådlig struktur. Tematiseringen resulterade i ett antal teman där författarna valde att döpa om dem i enlighet med vad som presenterades i resultatet. RESULTAT Resultatet redovisas i tre huvudteman och nio underteman. Dessa presenteras i tabell 2. Tabell 2 Huvudteman och underteman. Huvudteman Underteman RELATIONER Förändrade roller och relationer En ny och sårbar beroendeposition Förändrad sexualitet En förändrad kropp Ekonomin påverkas KUNSKAP Kunskap och människans inre processer Okunskap skapar otrygghet EMOTIONELLA UPPLEVELSER Osäkerhet och rädsla i tillvaron Vägen tillbaka och existentiella tankar RELATIONER Relationer är en stor del av vardagen. Dessa relationer omfattar både familj, vänner och arbete. Vid en livsavgörande händelse som hjärtinfarkt förändrades kvinnans roll och därmed relationen till sin omgivning. Hon tvingades nu anpassa sig till en förändrad roll i en oförändrad verklighet livet som går vidare. 6

11 Förändrade roller och relationer Efter hjärtinfarkten påverkades både livsvärlden och vardagslivet vilket skapade en osäkerhet för kvinnorna. Det påverkade nära relationer som spelar en stor roll i hälsoprocessen. Hjärtinfarkt skapade ett lidande och här fungerade nära relationer som en trygghet. I dessa relationer kunde kvinnan se sig själv och känna sig sedd av andra (Johansson Sundler, Dahlberg, & Ekenstam 2009, s. 378). Kvinnor berättade om sjukdomen i relation till sina familjer. De hade önskemål om att återgå till livet de levde innan hjärtinfarkt och till den roll de tidigare haft. Hjärtinfarkt störde och försvårade en återgång till det tidigare livet (Stevens & Thomas 2012, s. 1101). Kvinnans relation till anhöriga och familj hade förmågan och kraften att få henne att må bra. Samtidigt gav denna relation henne en känsla av styrka, lycka och glädje. Nära relationer och intimitet var kopplat till kvinnans kropp som en helhet och starkt integrerat till hennes livsvärld. Nära relationer gav kvinnan en känsla av sammanhang och samhörighet, vilket i sin tur var avgörande huruvida hon nådde hälsa och välbefinnande efter hjärtinfarkt. En ökad känsla av sammanhang främjade även hälsoprocessen och lindrade känslan av sårbarhet (Johansson Sundler, Dahlberg, & Ekenstam 2009, s. 378). Efter hjärtinfarkt visade det sig att bra relationer kunde blomma ut och bli bättre, mer intensiva, och kännas mer meningsfulla. Närhet och ömhet spelade nu en ännu större roll i en väl fungerande relation. Baksidan av detta kunde vara att en dåligt fungerande relation kunde ökade känslan av sårbarhet och ensamhet, vilket i sin tur ökade lidandet (Johansson Sundler, Dahlberg, & Ekenstam 2009, s. 380). En ny och sårbar beroendeposition Efter hjärtinfarkten kunde behovet av hjälp och stöd öka från familj och vänner. Det sågs som en ny erfarenhet av kvinnorna, som tidigare varit vana att ta huvudansvaret i familjen. Den nya känsla var inte alltid positiv då kvinnorna inte var vana att befinna sig i en beroendeposition (Johansson Sundler, Dahlberg & Ekenstam 2009, s. 384). Stödet beskrevs som en viktig del i återhämtningen. En del kvinnor upplevde en brist i stödet och att det hämmade dem i strävan att förändra livssituationen (Sjöström Strand, Ivarsson & Sjöberg 2011, s. 463). Kvinnorna beskrev livet innan hjärtinfarkten som oberoende, men att detta sedan kom att ändras till att känna sig fängslad. Innan hjärtinfarkten fanns det inte mycket tankar på den egna hälsan, nu blev de påminda av en konstant känsla av trötthet. Kvinnorna hade blivit fråntagna sin känsla av att må bra och känna sig oberoende (Stevens & Thomas 2012, s. 1104). Kvinnorna upplevde en attitydförändring från sin omgivning och familjen agerade överbeskyddande vilket skapade stress och känslan av meningslöshet och oförmåga att utföra vardagliga sysslor (Sjöström Strand & Fridlund 2007, s. 13). Kvinnornas roll i sin omgivning förändrades efter hjärtinfarkten, de ville inte göra sin familj upprörd genom att tala om den rädsla de upplevde. Främst ville de inte oroa sina barn då de beskrev behovet att visa sig starka för sin familj (Stevens & Thomas 2012, s. 1102). Kvinnorna hade svårigheter med omställningar i det vardagliga livet på grund av beroendepositionen de befann sig i, vilket påverkade deras hälsa ytterligare negativt (Kristofferzon, Löfmark & Carlsson 2007, s. 395). Genomgående kände kvinnorna sig ovilliga att frångå rollen som huvudansvarstagare för familjen (White, Hunter & Holttum 2007, s. 281). 7

12 Förändrad sexualitet Efter hjärtinfarkten kände sig kvinnorna osäkra på återgången till sitt vanliga liv och undvek sociala sammanhang och intima relationer (Mendes, Roux & Ridosh 2010, s. 253). Kvinnor beskrev svårigheten i att tala om sexualitet med sin partner, att det lätt kunde leda till missuppfattningar. De upplevde ett förändrat sexliv där de kände ett större behov av intimitet istället för sexuellt umgänge. Det kunde leda till problem i förhållanden där partnerns sexlust var oförändrad och inte förstod hur kvinnan upplevde sin förändrade sexualitet. Kvinnorna upplevde därför nervositet inför att återgå till sexuellt umgänge. Ångest och trötthet hade stor negativ inverkan på sexualitet och sexlust. Genomgående var att alla upplevde kampen för anpassning till den nya livssituationen vilket påverkade sexualiteten. De förklarade att det var svårt att uttrycka sina förväntningar för sin partner och att kroppskontakt lätt missuppfattades vilket kunde leda till problem i relationen. Intimitet blev komplicerat då fysisk kontakt kunde påminna om ett icke fungerade sexliv (Søderberg, Johansen, Herning & Berg 2013, ss ). Kvinnorna beskrev sexualitet som något som inte nödvändigtvis behövde begränsas till sexuellt umgänge (Johansson Sundler, Dahlberg & Ekenstam 2009, s. 380). Kvinnorna beskrev önskemål att information gällande sex och samlevnad efter hjärtinfarkten även skulle inkludera deras partner då de själva fann det svårt att beskriva en förändrad upplevelse av sexualitet. Kvinnorna trodde att det skulle kunna resultera i en större förståelse från partnern och bidra till en bättre relation (Søderberg et al. 2013, s. 3537). En förändrad kropp Återgång till vardagen efter hjärtinfarkt upplevdes av kvinnorna som ett orosmoln för många och innebar ofta problem. De beskrev att kroppen inte kändes densamma och att symtomen trötthet och utmattning var vanligt förekommande även lång tid efter utskrivning. Kvinnorna upplevde sig inte längre kapabla att genomföra saker de tidigare gjort i sin vardag. Vardagliga sysslor som att klä på sig eller gå runt i huset beskrevs som ansträngande. Hjärtinfarkten gjorde att de konstant kämpade med negativa känslor som skapade en rädsla att det inte skulle bli bättre med tiden. Detta skapade en känsla av att vara beroende av sin omgivning, som de inte var vana vid. Tiden efter hjärtinfarkt kännetecknades ofta av olika problem med hjärtat och en försämrad fysik (Sjöström Strand, Ivarsson & Sjöberg 2011, s. 462; Stevens & Thomas 2012, ss ). Kvinnorna tänkte ofta på hur de skulle kunna återgå till normal funktion i sitt vardagliga liv och yrkeslivet, vilket i sin tur skapade stress. De hade höga krav på sig själva och när de inte orkade med allt de planerat för dagen upplevde de sig otillräckliga vilket bidrog till ytterligare stress (Sjöström Strand & Fridlund 2007, ss ). Ekonomin påverkas En annan stressor som påverkade det dagliga livet och sågs som ett hinder för återanpassning var den ekonomiska faktorn. Efter hjärtinfarkten förändrades många kvinnors liv där både karriär och vardagen blev lidande. Kvinnorna beskrev den ekonomiska situationen som en viktig faktor i återhämtningsprocessen och ville stanna hemma längre men ekonomin tillät inte detta (Sjöström Strand, Ivarsson & Sjöberg 2011, ss ). De upplevde stress över att den ekonomiska situationen efter utskrivning avgjorde hur fort de var tvungna att återgå till arbetet, för att förhindra ekonomisk förlust. Det gällde speciellt för kvinnor som levde ensamma med barn (Sjöström Strand & 8

13 Fridlund 2007, s. 14). Många blev tvungna att gå ner i arbetstid eller sluta arbeta helt (Stevens & Thomas 2012, s. 1102). KUNSKAP En ny händelse i livet där allt ställs på kant ställer krav på den information som delges en patienten. Kunskap är ett verktyg att hantera nya upplevelser, vidare skapar ökad kunskap trygghet vilket i sin tur gynnar hälsoprocessen. Kunskap och människans inre processer Kvinnor beskrev att de inte var medvetna om att det var hjärtinfarkt de hade drabbats av. Ingen av dem upplevde klassiska symtom som stark bröstsmärta vilket ofta allmänt beskrivs i media. De beskrev att det inte förstod vad som var fel när de upplevde mer diffusa symtom som smärta i arm eller utmattning. Genomgående förstod kvinnorna att något var fel, men många upplevde att vården inte tog dem på allvar. En kvinna beskrev att vården ifrågasatt hennes fundering på om det var hjärtinfarkt då de tyckte att hon var för ung (Stevens & Thomas 2012, s. 1104). När kvinnorna kände tilltagande symtom praktiserades främst egenvård innan de vände sig till sjukvården. Andra avvaktade att söka hjälp i tron om att symtomen var övergående. Kvinnor tenderade att minimera allvarligheten av symtomen, främst för att inte oroa anhöriga eller för att vara en börda för vården (Kristofferzon, Löfmark & Carlsson 2007, s. 396; Mendes, Roux & Ridosh 2010, s. 252). Kvinnorna beskrev en osäkerhet inför att söka sjukvård, som en känsla av förnekelse och rädsla att det kunde vara något allvarligt. De trodde genomgående att de inte var i riskzonen för hjärtinfarkt, inte heller att symtomen de upplevde var kopplade till hjärtat (Mendes, Roux & Ridosh 2010, s. 252). Familjemedlemmar och vänners erfarenheter visade sig spela stor roll om kvinnorna uppfattade sina symtom som hjärtrelaterade eller inte. Kvinnorna visade sig påverkningsbara av omgivningens erfarenheter och uppfattningar om hjärtinfarkt. Om kvinnornas symtom skiljde sig åt från det som andra upplevt, var risken större att de inte kopplade det till hjärtinfarkt. De som hade lång erfarenhet av andra kroniska sjukdomar tenderade i ännu mindre grad att associera symtomen till hjärtinfarkt. Att förminska symtomens allvarlighetsgrad var en vanligt förekommande copingstrategi och försvarsmekanism (MacInnes 2006, s. 284). Efter hjärtinfarkten upplevde många kvinnor en stark oro för hälsan. Dödsångest var starkt kopplat till bristande kunskap om sjukdomen och var den innebar för framtiden. Ångesten minskade över tiden, men påverkade återhämtningen och rehabiliteringen negativt (Kristofferzon, Löfmark & Carlsson 2007, s. 394). Kvinnorna upplevde sig ägna mycket tankar kring orsaker och anledning till att ha drabbats av hjärtinfarkt. Detta gällde framförallt de yngre kvinnorna där de trodde att hjärtinfarkt enbart drabbade äldre människor. Denna okunskap resulterade i en stress om ovisshet och resulterade ofta i flera besök på sjukhus (Sjöström Strand & Fridlund 2007, s. 13). Okunskap skapar otrygghet Kvinnorna beskrev att de erhöll generell information om hjärtinfarkt vid utskrivning, men först hemma insåg de att informationen inte förklarade hur de kunde förväntas känna sig eller hur de skulle hantera den nya situationen. Kvinnorna i studien tyckte att sjukvården på ett bättre sätt kunde förklara vad de hade att förväntas vid hemgång och hur de skulle 9

14 hantera det. Många kvinnor kände sig otrygga efter utskrivning just på grund av bristande information (Kristofferzon, Löfmark & Carlsson 2007, s. 397; Stevens & Thomas 2012, ss ). Många av kvinnorna uttryckte en brist på information gällande fysisk aktivitet. Informationen de erhållet från sjukvården innefattade livsstilsförändringar och vikten av fysisk aktivitet, men inte på vilket sätt eller hur mycket vilket bidrog till en känsla av osäkerhet (Stevens & Thomas 2012, s. 1101). Vissa uppfattade att deras frågor inte togs på allvar vilket fick dem att känna sig ytterligare osäkra. De beskrev en känsla av besvikelse när de ställde frågor men upplevde sig bli ignorerade (Sjöström Strand, Ivarsson & Sjöberg 2011, s. 462). Informationen gällande sexliv gavs enbart i skriftlig form och förklarade då enbart kortfattat att sexuellt umgänge var ofarligt efter hjärtinfarkten. Kvinnorna beskrev att de inte hade förväntat sig någon information gällande detta vid utskrivning, men att de i efterhand önskat att de hade fått valmöjligheten till muntlig och mer ingående information. Vidare önskade kvinnor erhålla professionell hjälp med detta efter utskrivningen, och att det helst skulle gå genom personal de tidigare haft kontakt med eftersom detta var ett känsligt område (Søderberg et al. 2013, s. 3536). Kvinnorna beskrev en önskan om längre rehabiliteringsperiod än ett år. De upplevde ett kontinuerligt behov av stöd då kroppen och vardagen förändrades kontinuerligt (Sjöström Strand, Ivarsson & Sjöberg 2011, s. 462). Stödet från de sociala nätverken och umgängeskretsar gav kvinnorna en inre styrka att lita på sig själva, prioritera den egna kroppen och en förmåga att göra egna bedömningar om sin sjukdom (Kristofferzon, Löfmark & Carlsson 2007, s. 395). Med kunskap och erfarenheter lärde sig kvinnorna att uppmärksamma nya eller eskalerande symtom. Vilket resulterade i en förmåga att snabbare identifiera hjärtrelaterade symtom och söka vård (Ruston & Clayton 2007, s. 325). EMOTIONELLA UPPLEVELSER Nya erfarenheter skapar nya känslor. Oro och ångest är vanligt förekommande efter hjärtinfarkt och vardagen präglas av existentiella frågor. Osäkerhet och rädsla i tillvaron De vanligaste symtomen efter hjärtinfarkt beskrevs som trötthet, andfåddhet och bröstsmärta. Känslorna som kopplades till symtomen var rädsla, oro, ångest och ilska. Tiden efter hjärtinfarkten blev kvinnorna lätt irriterade och visade ilska. Det var också vanligt att de kände sig sentimentala, nedstämda och hade lätt att falla i gråt. Även skuldkänslor för oron att bli en börda var framträdande. Kvinnorna beskrev att känslorna ofta var specifikt kopplade till fysiska aspekter och överkänslighet för symtom som kunde kopplas till hjärtinfarkten (White, Hunter & Holttum 2007, s. 280; Kristofferzon, Löfmark & Carlsson 2007, s. 394). Kvinnorna beskrev känslan av att vara helt utmattad, men att ingen förklarat att det var en vanligt förekommande känsla. Inte heller visste de när, eller om, energin kunde förväntas återkomma. Det var saker som bidrog till ångest, stress, rädsla och oro (Stevens & Thomas 2012, s. 1106). Ilska och frustration var något många kvinnor kände av efter hjärtinfarkten. Att bli tillsagd vad de skulle göra eller inte gjorde att de kände sig begränsade i sin vardag. Känslan av att inte vara självständig och förlust av den fysiska förmågan var något som kvinnorna upplevde frustrerande vilket 10

15 gav en känsla av meningslöshet och nedstämdhet (White, Hunter & Holttum 2007, s. 280). Stress var en vanligt förekommande upplevelse. Kvinnorna kände sig osäkra på grund av rädsla för en ny hjärtinfarkt, samtidigt som stress och ångest manifesterades på grund av det faktum att de faktiskt varit sjuka (Sjöström Strand & Fridlund 2007, s. 13; Sjöström Strand, Ivarsson & Sjöberg 2011, s. 462). Vägen tillbaka och existentiella tankar Hjärtinfarkten påverkade kvinnornas identitet och bidrog till existentiella frågor om varför just de drabbats. Funderingar kring hur det kunde hända var genomgående, vilket fick dem att känna ledsamhet, nedstämdhet och ilska. (Stevens & Thomas 2012, s. 1103). Vägen tillbaka efter hjärtinfarkt upplevdes som en lång process. Kvinnorna kunde inte sluta att tänka på den orkeslöshet som sjukdomen bidragit till. De kunde inte längre lita på sina kroppar vilket skapade lidande och uppkomst av existentiella frågor (Sjöström Strand, Ivarsson & Sjöberg 2011, s. 463). Diagnostisering på sjukhuset gjorde att kvinnorna konfronterades med sin egen dödlighet. De var förvånade över att hjärtinfarkten drabbat just dem, men insåg snart verkligenheten i att det fanns risk att dö. När de förstod allvaret i diagnosen uppstod en känsla av sårbarhet och rädsla att inte ha möjlighet att återgå till sitt gamla liv (Mendes, Roux & Ridosh 2010, ss ). Många kvinnor stannade upp och började tänka på sina liv. Nu prioriterades hälsan och kraften till förändring av livet. De kom till insikt att de stressat för mycket och åsidosatt sin egen hälsa och välbefinnande. De hade inte sett stress som en bidragande faktor till hjärtinfarkt, men insåg nu att de inte satt gränser eller levt ett hälsosamt liv (Johansson-Sundler, Dahlberg & Ekenstam 2009, s. 382). Kvinnorna kände en stress över de livsstilsförändringar som de tvingades genomföra. Förändringar som de tvingades genomgå upplevdes som en stressfaktor och blev svåra att efterleva. Kvinnorna önskade gå vidare med sina liv, men även lång tid efter hjärtinfarkten upplevdes hälsan sviktande på grund av rädslan att återinsjukna (Sjöström Strand, Ivarsson & Sjöberg 2011, s. 463). Kvinnor beskrev att medvetenheten om hjärtinfarkt ökade efter sjukdomsförloppet och gav en bättre förståelse för hur hjärtat fungerar. Det fanns nu en medvetenhet om risken att inte överleva en andra hjärtinfarkt och det bidrog till en kamp i övergången till en ny roll (Mendes, Roux & Ridosh 2010, s. 251; Sjöström Strand, Ivarsson & Sjöberg 2011, s. 463). Kvinnorna beskrev en osäkerhet och rädsla under rehabiliteringen efter hjärtinfarkten. De kände inte igen sig själva, litade inte på sin egen kropp vilket skapade oro. Vilket bidrog till ett hinder och tankarna fördes till hur bräckligt livet är. Närhet till familjen gav kvinnorna energi, lust och lindrade känslan av bräcklighet. Samtidigt som vissa kvinnor beskrev avsaknaden av närhet som en känsla av ensamhet och tomhet som bidrog till att öka lidandet efter hjärtinfarkten (Johansson-Sundler, Dahlberg & Ekenstam 2009, s. 379; Sjöström Strand, Ivarsson & Sjöberg 2011, s. 461). Kvinnorna talade om att de efter en tid började återgå och anpassa sig till vardagen. Efter anpassningen upplevde de sig ha mer medlidande för andra människor. De uttryckte att en återanpassning till livet skapade en inre styrka, samtidigt som de uppfattade sig själva som en bättre person. En aspekt av den nyfunna inre styrkan var en känsla av kontroll av diet, fysisk aktivitet och medicinering (Mendes, Roux & Ridosh 2010, s. 253). Kvinnorna 11

16 upplevde inte sällan en känsla av tacksamhet efter att genomgått en händelse som kunde resulterad i att livet var över. De såg ofta detta som en andra chans i livet och som en välsignelse (Sjöström Strand, Ivarsson & Sjöberg 2011, s. 463). DISKUSSION Metoddiskussion Det bedöms att metoden för att analysera kvalitativa artiklar och sedan sammanställa samt presentera dem uppfyller kravet på informationsinsamling för en litteraturstudie. Syftet att belysa kvinnors upplevelse av en förändrad värld efter hjärtinfarkt bedöms vara besvarat. Informationssökningen avslöjade att det fanns många studier inom valt område. Det ställde större krav på analys och val av artiklar för att hitta relevant information. Initialt var avsikten att undersöka upplevelsen efter hjärtinfarkt för båda könen, detta avgränsades dock till kvinnors upplevelser. Motivet till detta var att merparten av forskningen kring ämnet baserats på män och att skriva om kvinnor fokuserade på något inte lika vanligt förekommande vilket kunde bidra till större fokus på ett mindre utforskat område. Valet att undersöka kvinnans upplevelse efter hjärtinfarkt grundades även i personligt intresse att undersöka ett, för författarna, nytt område. Att skriva om den kvinnliga patienten bidrog även till att avsmalna ett annars relativt brett område. Fokus på både män och kvinnor hade möjligtvis resulterat i ett mer mångfacetterat resultat men med tanke på tidsbegränsningar i genomförandet av uppsatsen bedömdes avgränsningen av syftet som väl motiverat. Avsaknad av jämförelse mellan könen kan dock ses som en svaghet i studien. Att göra en empirisk studie med intervjuer hade möjligen kunnat stärka kunskapsområdet ytterligare på lokal nivå. Alternativt genomföra en empirisk studie som komplement till litteraturstudien. Att inte ta med artiklar innan 2005 bedöms vara en styrka för studien då äldre artiklar kan anses vara en brist med icke aktuell forskning. Relevant information kan dock ha missats på grund av detta. Studier gjorda i andra länder än västerländska hade möjligt kunnat bidra till en mer omfattade syn gällande hjärtinfarkt och kvinnor på global nivå. Vilket skulle kunna anses vara en svaghet. Forskning från utvecklingsländer var dock inte vanligt förekommande, därför valdes geografiska områden där resultatet kunde innebära en större överförbarhet till sjukvård i Sverige. Därmed ökar även relevansen för kliniska implikationer i Sverige. Tillvägagångssättet vid val av artiklar till resultatet initierades med att 15 artiklar valdes ut genom att titel, abstrakt och resultat lästes igenom. Detta för att få ett första helikopterperspektiv. Därefter exkluderades fyra artiklar som fokuserade mer på män än kvinnor. Alternativt innehöll en kvantitativ struktur vilket var svårt att dra slutsatser ifrån kopplat till syftet i denna studie. Det var viktigt då syftet var att beskriva kvinnornas upplevelse vilket är högst subjektivt och svårt att närma sig i en kvantitativ studie. Två av artiklarna i resultatet fokuserade inte enbart på hjärtinfarkt utan även en med fokus på akut hjärtinfarkt och en med fokus på generella kardiovaskulära symtom. Dessa inkluderades därför att resultat beskrev att kvinnans upplevelse uttryckte sig på samma vis som i övriga studier. Viss information kan även ha gått förlorad i översättningen av engelska artiklar. 12

17 Resultatdiskussion De huvudfynd som i resultatet förklaras genom olika teman lägger grunden till resultatdiskussionen. Huvudteman relationer, kunskap och emotionella upplevelser har alla gemensamt att de genomsyras av att patienten upplever nya erfarenheter genom sin omgivning. Resultatet åskådliggör på många plan att hjärtinfarkt inte enbart drabbar det egna jaget utan hela patientens livsvärld. Dahlberg och Segesten (2010, s. 127) skriver om livsvärldsteorin som utgör grunden till vårdvetenskapen vilket knyter väl an till resultatet. Anhöriga Det är av stor vikt att vården inte enbart fokuserar på information och stöd till patienten, utan vårdar med en holistisk syn där anhöriga och familj inkluderas. Litteraturgranskningen visar att kvinnorna upplevde tiden efter utskrivningen som en sårbar period och beskrev att partnern var en mycket viktig del av stödet som bidrog till en känsla av trygghet. Flera andra studier visar även att arbetskamrater spelade en signifikant roll som stöd under rehabiliteringsperioden (Eriksson, Asplund & Svedlund 2009, s. 270; Junehag, Asplund & Svedlund 2014, s. 27). Under temat emotionella upplevelser visar resultatet att det under efterförloppet av hjärtinfarkt väcks många känslor och tankar. De flesta tankar och funderingar kretsar kring en osäkerhet som i sin tur skapar, oro, ångest och rädsla. Den rädsla som patienten upplever grundar sig ofta i en oro att drabbas av ytterligare hjärtinfarkt. Här blir det tydligt att om inte adekvat kunskap om dessa känslor finns riskerar det skapa ytterligare sjukdomslidande och en negativ inverkan på rehabiliteringen. I litteraturstudien beskriver kvinnor att de vill tro på framtiden efter hjärtinfarkten och möjligheten att genomföra resor och aktiviteter tillsammans med vänner och familj. Utan möjligheten att kunna utföra aktiviteter tillsammans med sin familj eller vänner riskerar patienten gå miste om den känsla av samhörighet som aktiviteterna bidrar till. En studie av Eriksson, Asplund och Svedlund (2010, s. 3489) beskriver att patienten själv ofta hade en mer positiv framtidssyn än partnern. Det grundades sig i att partnern upplevde en osäkerhet om framtiden och inte viste vad de kunde förvänta sig. Här visar det tydligt på behovet att informationen från vården även omfattar anhöriga och familj, inte enbart patienten. En studie av Borglin, Andersson, Willman och Sjöström-Strand (2012, s. 868) visar att anhöriga kan känna sig ensamma när partnern drabbas av hjärtinfarkt. De fick själva hantera tankar och upplevelser då de inte fick något stöd eller information av sjukvården, de kände sig ignorerade. Sjuksköterskans roll Att få det stöd som behövs efter en hjärtinfarkt är något som patienter förutsätter idag. I litteraturstudien framgår det dock att så inte alltid är fallet. Det finns mycket information men det inte alltid den når patienten eftersom den sällan är individanpassad. Efter hjärtinfarkt är sjuksköterskan central i rollen som informatör, mentor eller fast punkt. Sjuksköterskans roll är att vara lyhörd och öppen för patientens livsvärld. Annars riskerar vården att skapa ytterligare lidande genom att patienten inte känner sig sedd och betrodd, eller säker i den vård som erbjuds. Rädslan som patienten ofta upplever efter 13

18 hjärtinfarkt kan minskas genom en bra individanpassad information, där hon kan förstå varför detta har hänt och hur på bästa sätt hantera de känslor som följer. I litteraturstudien framgår det dock att sjuksköterskans information och uppföljning anses av många patienter vara bristfällig. Informationen patienterna erhåller handlar mest om medicin, fysisk aktivitet och nutrition vilket uppfattas som opersonligt. I litteraturstudien framgår att kvinnorna uttryckte en önskan att informationen fokuserats mer på de psykologiska aspekterna om känslor och reaktioner som kan uppstå senare. I en studie av Junehag, Asplund och Svedlund (2014, ss ), framgår det att även om sjuksköterskans information ofta anses bristfällig, finns ett stort behov av kontakt med sjuksköterskan. Inte enbart för att ha någon att ställa sina frågor till, utan också för att någon att dela sina erfarenheter med. Någon med erfarenhet som förstår det kvinnan går igenom. En del patienter har ett större behov av att prata med sjuksköterskan än med sin familj eller andra närstående. De söker en förståelse som de närstående inte innehar. Den kunskap som sjuksköterskan har i och med sin profession kan vara till stor hjälp att förstå sig på patientens känslor och reaktioner. Kan sjukvården förbereda patienten bättre inför reaktioner som vanligtvis kommer senare, ges då ett verktyg att kunna reflektera över detta och vara bättre förberedd. Här kommer vikten av god och individanpassad information åter. Patientundervisning är en ytterst viktig del av sjuksköterskans arbetsuppgift. Patienten ska inte enbart få relevant information, utan den ska också vara anpassad för kunskapsnivå och mottaglighet. Vet patienten vad hon kan förvänta sig kan det bidra till minskad oro att uppleva något som kan uppfattas som livshotande. En god relation till sjukvården och sjuksköterskan kan bidra till en större känsla av delaktighet, vilket är en essentiell del av hälsoprocessen. I litteraturstudien framgår att många kvinnor är välinformerade om deras medicinska tillstånd, men samtidigt behöver inte det säga något om deras existentiella tankar. I en studie av Johansson och Ekebergh (2006, s. 103) beskriver de att i en relation där inte känslor får sin plats riskerar sjuksköterskan reducera kvinnans livsvärld till sin egen förförståelse. Patientens erfarenheter får inte reduceras till något annat än kunskap, kunskap om den levda kroppen. Att inte känna sig delaktig i sin hälsoprocess skapar en otrygghet och osäkerhet, vilket skapar ytterligare existentiell osäkerhet där tron på den egna kroppen försvinner. Hemkomsten Av litteraturstudiens resultat framgår att vistas på sjukhus efter hjärtinfarkt är en tid av osäkerhet om vad som komma skall. Det kan vara svårt att vara delaktig i sin egen hälsoprocess på sjukhus då de som vårdar sitter i en stark maktposition. Många kvinnor beskriver att vården inte tog dem på allvar, utan fokuserade på mätvärden och data istället för kvinnornas känslor och upplevelser. En studie av Johansson och Ekebergh (2006, s. 104) redogör för att inte tas på allvar eller inte känna delaktighet kan kännetecknas som ett djupare behov av att bli sedd och hörd, vilket kan resultera i en känsla av att känna sig åsidosatt. Med en vård fokuserad på effektivitet är inläggningstider på sjukhus ofta korta. Oavsett anledning för inläggning är det ofta fokus på att bli medicinskt klar uppenbar genom hela vårdkedjan. Att anses vara mediciniskt färdigbehandlad är dock inte från samma sak som helt rehabiliterad och redo för hemgång. I litteraturstudien framgår att komma från 14

19 sjukhus där allt går som ett maskineri, till hemmet där allt nu känns främmande kan vara skrämmande. Johansson och Ekebergh (2006, s. 103) beskriver i en studie att kvinnor ofta inte litar på sin egen förmåga och att leva med detta gjorde det svårt att hantera vardagen. Att inte vara herre över sin egen kropp försvårar möjligheten att leva ett autonomt liv. Här tycks en tendens framträda som antyder att välbefinnande är beroende av möjligheten att utföra det patienten för dagen planerat. Det är i hemmet den största delen av rehabiliteringen efter hjärtinfarkten äger rum. Här upplever kvinnorna nya känslor som de kanske aldrig känt förut, och inte alla har någon anhörig att vända sig till för stöd. Livsvärlden präglas av ett sökande efter självständighet i vardagen. Författarnas reflektioner om framtiden Hjärtinfarkt är ett vanligt förekommande sjukdomstillstånd i dagens samhälle. Den redan ansträngda ekonomiska situationen i sjukvården belastas ännu mer. Det kommer behövas förändringar om en hållbar utveckling gällande den ekonomiska och sociala dimensionen skall nås. Författarna anser att utvecklad post-hospital vård är en förutsättning för framtiden. Att gynna hälsoprocessen vid hjärtinfarkt och samtidigt använda sjukvårdens resurser på ett mer effektivt sätt. Att tillgodose patienten med rätt information anpassad för just henne bidrar till en större säkerhet och kunskap om det egna sjukdomstillståndet. Vet kvinnan om varför hon känner som hon gör, behöver inte det bidra i onödigt lidande och utökat antal kontakter med vården. Hälsoprocessen gynnas samtidigt som sjukvårdens resurser kan användas mer effektivt. Det vore av intresse att se fler studier på hur en bättre individanpassas information och mer resurser till kunskapsutveckling skulle påverka hälsoprocessen. Det kan antas vara en god investering att lägga mer resurser på information och hantera de känslor och tankar som kvinnor kan ha efter en hjärtinfarkt, för att sedan se om samhället kan skörda vinsten genom en effektivare vård med mer nöjda patienter. Hur kan då sjukvården bli bättre på att ta hand om kvinnor efter hjärtinfarkt? I litteraturstudien framgår att kvinnor känner att de får en anonym diagnos och att vården inte uppmärksammar deras upplevelser eller erfarenheter. Johansson och Ekebergh (2006, s. 102) menar att sådana händelser resulterar i att känna sig lämnad ensam med existentiella frågor och patienten saknar då verktygen att bearbeta detta själv. Det finns ytterligare forskning som tyder på att samtalsgrupper där andra hjärtinfarkt-patienter ingår bör utökas. Där tanke gått till sammanställa dessa grupper så deltagarna kan känna samhörighet och trygghet. Här kan kvinnorna dela med sig av erfarenheter, ventilera tankar och ge inspiration till andra (Junehag, Asplund & Svedlund 2014, s. 27; Batten & Day 2006, s. 23; Pâquet, Bolduc, Xhignesse & Vanasse 2005, s. 570). SLUTSATSER OCH KLINISKA IMPLIKATIONER Efter hjärtinfarkt känner många kvinnor begränsningar i vardagen. Livssituationen förändras med osäkerhet om den egna hälsan. Det uppkommer många tankar och känslor om den egna existensen, hur framtiden skall se ut och hur vardagen skall fungera. Hjärtinfarkt påverkar inte enbart den drabbade utan involverar hela det sociala nätverket och kvinnornas relationer med anhöriga, kamrater och arbetskamrater. Varje människa är unik och det gör att vården måste ha en individuell utgångspunkt och se människan som 15