Dokumenttyp: Projekt: Projeknr: Överenskommelser - missbruk och beroende. Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum:

Transkript

1 Utkast/Utgåva 1 (1)13 Dokumenttyp: Projekt: Projeknr: Slutrapport Överenskommelser - missbruk och beroende Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: Eva Claesson och Sonny Johansson Styrgrupp närvård Närvårdssamverkan Södra Älvsborg Slutrapport Överenskommelser - missbruk och beroende DOK.NAMN: ÖVERENSKOMMELSER - MISSBRUK OCH BEROENDE UTSKRIFTSDATUM:

2 0.00 Utkast/Utgåva (2)13 Innehållsförteckning Sid Sammanfattning 3 Inledning. 4 Bakgrund 4 Avgränsningar. 5 Genomförande resultat och erfarenheter.. 6 Omvärldsbevakning.. 7 Diskussion.. 10

3 0.00 Utkast/Utgåva (3)13 Sammanfattning Under perioden genomfördes projektet Överenskommelser missbruk och beroende i Södra Älvsborg. Projektet tilldelades utvecklingsmedel från kammarkollegiet i Stockholm. Lagstiftningen förändrades under 2013 när det gäller vård och behandling av personer med missbruks- och beroendeproblematik. Det lagstiftades då om att socialtjänsten och hälsooch sjukvården skulle ingå överenskommelser inom olika områden för att främja en utveckling mot en mer effektiv, jämlik och tillgänglig vård för målgruppen. Regeringen ville via utvecklingsmedel stödja utvecklingen. Projektgruppen har utgjorts av representanter från närvårdsområdena inom Närvårdssamverkan Södra Älvsborg, en brukarrepresentant från brukarrådet för Västra Götaland samt två projektledare. Det huvudsakliga arbetet har genomförts i varje närvårdsområde, där en arbetsgrupp har arbetat med två uppdrag, dels att tillsammans diskutera fram behovet av gemensamma överenskommelser, dels att genomföra en GAP-analys i förhållande till preliminära Nationella riktlinjer missbruk och beroende (2014). Alla närvårdsområden har diskuterat behov av överenskommelser och analyserat sitt resultat av GAP-analysen. Den totala bilden i Södra Älvsborg är att i de flesta organisationer är identifieringen av alkoholproblem mycket god, något sämre för identifiering av narkotikaproblem. I en del närvårdsområden finns god följsamhet till riktlinjerna med en bredd på utbud av rekommenderade behandlingsformer. I en del områden med mindre folkmängd är tillgången till rekommenderade metoder mycket bristfällig. Med tanke på att målet om ökad effektivitet och ökad tillgång till effektiva och evidensbaserade behandlingsmetoder föreslås följande förslag till beslut för Styrgrupp närvård för förbättringsarbeten under Styrgrupp närvård föreslås besluta - Att godkänna slutrapport från projektet Överenskommelser missbruk och beroende inklusive tabell innehållande sammanställning av GAP-analyser per Närvårdsområde i Södra Älvsborg Bilaga 1 och 2 - att framtagen Guide för missbruks- och beroendevården i Södra Älvsborg kommuniceras i varje närvårdsområde och att den lokala ledningsgruppen ansvarar för spridning Bilaga 3 - att det fortsatta utvecklingsarbetet inom området missbruk och beroende genomförs enligt handlingsplan för åren Bilaga 4 - att aktualisera frågan om gemensamt Beroendecentrum till LiSA-gruppen (Ledning i samverkan i Västra Götaland)

4 0.00 Utkast/Utgåva (4)13 Inledning Projektet Överenskommelser - missbruk och beroende har genomförts i den samverkansstruktur med olika vårdaktörer som är uppbyggd sedan 2011 i Södra Älvsborg. I varje närvårdsområde (geografisk kommun) finns en ledningsstruktur för samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård samt arbetsgrupper för beredning av olika frågor med samma parter. Diskussioner har förts om förutsättningar för att bedriva ett effektivt arbete för personer med missbruk och beroende i varje närvårdsområde. Medel har tilldelats Västra Götalandsregionen för 2013 och Länssamverkan i Västra Götaland valde att fördela utvecklingsmedlen från kammarkollegiet mellan de fem delregionerna för att dessa skulle få möjlighet att välja metod och sätt att stödja utvecklingen av överenskommelser. Södra Älvsborg valde att anställa två personer på 40 respektive 50 % under perioden För Södra Älvsborg del fanns ca SKR för genomförandet. Projektgrupp har utgjorts av en representant från varje närvårdsområde tillsammans med brukarrepresentant (Brukarrådet för missbruksfrågor VG, samt projektledarna. Referensgrupp har varit Utvecklingsrådet personer med psykisk ohälsa och styrgrupp har varit Styrgrupp närvård Södra Älvsborg. Bakgrund I propositionen God kvalitet och ökad tillgänglighet inom missbruks- och beroendevården (2012/13:77), föreslog regeringen förändringar i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen, som innebär att huvudmännen skulle ingå överenskommelser om samarbete i fråga om personer som missbrukar alkohol, narkotika, beroendeframkallande medel, läkemedel och dopningsmedel. Syftet är att stärka samverkan mellan landsting och kommuner för att bättre tillgodose behovet av vård, stöd och behandling för målgruppen Regeringen beslutade också att stödja detta arbete i kommuner och landsting genom utvecklingsmedel. Den nya lagtexten i Socialtjänstlagen (5 kap 9 a ) och Hälso- och sjukvårdslagen (8 b ) är gemensam och lyder: Kommunen/landstinget ska ingå en överenskommelse med kommunen/landstinget om ett samarbete i fråga om personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel. Om det är möjligt bör organisationer som företräder dessa personer eller deras närstående ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i överenskommelsen. Lagstiftningen gäller fr.o.m. 1 juli Den finns sedan en överenskommelse mellan kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen om samarbete och samordning av insatser till personer med psykisk funktionsnedsättning. Denna innehåller ett kapitel angående insatser rörande personer med missbruk. Där ges en viss vägledning angående samarbetet i missbruksfrågor, exempelvis att vid samsjuklighet ska missbruk/beroende och den psykiska sjukdomen

5 0.00 Utkast/Utgåva (5)13 behandlas samtidigt. Där förordas också att Regionen och kommunerna har ett gemensamt ansvar för att nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård beaktas. Överenskommelsen kommer att under 2015 bli föremål för revidering och komplettering, som ett led i statens PRIO-satsning. (PRIO är regeringens satsning för att förbättra livssituationen för personer med psykisk ohälsa. Satsningen pågår till och med 2016). Under våren 2014 publicerade Socialstyrelsen nya preliminära Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården. Rekommendationerna i riktlinjerna syftar till att göra vården mer jämlik, tillgänglig, individuellt anpassad, samordnad och kunskapsbaserad. I aktuellt projekt har de preliminära riktlinjerna diskuterats i varje Närvårdsområde med utgångspunkt i att det i varje Närvårdsområde ska finnas kunskap om varandras resurser att samordnade vårdinsatser ger större effektivitet. Projektgruppen har samlats vid tre tillfällen, ett tillfälle för information och två tillfällen för avstämning. Det huvudsakliga arbetet har genomförts i närvårdsområdena. De har arbetar utifrån två uppdrag - att genom diskussioner komma fram till behovet av överenskommelser - att lokalt gemensamt genomföra en GAP-analys med rekommendationerna i de Nationella riktlinjerna som utgångspunkt. Avgränsningar Projektet utgår från den nya lagstiftningen om överenskommelser mellan hälso-och sjukvård och socialtjänst. Lagstiftningen syftar bl.a. till att göra vården mer tillgänglig och effektiv. Projektet har därför behandlat de områden som kan förorsaka att den enskilde faller mellan stolarna eller att det överhuvudtaget inte finns några stolar, som kan fånga upp den enskilde. Tyngdpunkten har legat på alkohol- och narkotikaområdet, som under flera år har haft problem med gränsdragningar. De nationella riktlinjerna omfattar bl.a. rekommendationer vid läkemedelsbehandling och olika åtgärder vid långvarigt läkemedelsbruk. Svaren från alla närvårdsområden återfinns i GAP-analyserna men kommenteras inte i slutrapporten. Fokus i rapporten är rekommendationerna för psykosociala behandlingsformer vid alkohol- och narkotikamissbruk, där både hälso- och sjukvården och socialtjänsten har gemensamt ansvar för behandling. GAP-analysen behandlar inte dopingmissbruk och så gör inte heller slutrapporten. Under våren 2015 kommer Socialstyrelsen att publicera de permanenta nationella riktlinjerna för missbruk och beroende. De kommer då att vara kompletterade med nationella riktlinjer för psykosociala stödinsatser, som nu är ute på remiss. Dessa kommer att riktas till kommunerna och handla om olika boendeformer, sysselsättning och anhörigstöd. De behandlas inte i rapporten.

6 0.00 Utkast/Utgåva (6)13 Genomförande resultat och erfarenheter Det huvudsakliga arbetet har således bedrivits lokalt i närvårdsområdena under ledning av den person som har deltagit i projektgruppen. Arbetsgruppen för psykisk hälsa i varje närvårdsområde har varit huvudansvarig och har haft möjligheten att adjungera representanter från barn-och ungdomssidan för att kunna få en bild av vilka insatser som görs för barn och ungdomar under 18 år med missbruksproblematik. Mallen för den GAP- analys som har använts i projektet togs fram gemensamt på länsnivå inför en konferens i april 2014 i Göteborg, då Socialstyrelsen presenterade de preliminära Nationella riktlinjerna missbruk och beroende. Under våren 2014 genomfördes en GAPanalys bland kommunerna i Västra Götaland och en inom Regionens verksamheter. Gemensamt för båda är mycket dålig svarsfrekvens och svårigheter att dra slutsatser. Alla tio närvårdsområden har fyllt i GAP-analysen och diskuterat behovet av överenskommelser. Den privata primärvården har inte deltagit i arbetet, Närhälsan har deltagit i sex av tio områden. Det har funnits svårigheter med få deltagare från barn- och ungdomssidan. Resultatet av GAP-analysen framgår av Tabell 1 Där framgår: Viktiga utvecklingsområden Tillnyktrings- och abstinensvård i Södra Älvsborg Kompetensutveckling i rekommenderade psykosociala behandlingsmetoder från Nationella riktlinjer missbruk och beroende Identifiering och behandling för ungdomar under 18 år med missbruksproblem Förslag till överenskommelser från närvårdsområdena Tydligare ansvarsfördelning för de psykosociala behandlingsmetoderna enligt Nationella riktlinjer Rutiner vid placering på institution där gemensam finansiering av hälso- och sjukvård och socialtjänst är aktuellt Rutiner för att hänvisa brukare inom och emellan verksamheter inom kommun och region Övriga resultat Identifieringverktyget AUDIT används i hög utsträckning inom alla organisationer för att identifiera alkoholmissbruk. Identifieringsverktyget AUDIT används inte i andra verksamheter än inom missbruk och beroendeverksamheten inom socialtjänsten. Det framgår inte om AUDIT används inom mödra- och barnhälsovården, primärvården eller inom ungdomsmottagningarna Identifieringsverktygen AUDIT och DUDIT används i en del närvårdsområden i hög utsträckning, samtidigt som det fattas utbud om behandling i alla organisationer.

7 0.00 Utkast/Utgåva (7)13 Identifieringverktyget DUDIT (narkotikamissbruk) används inte i så hög utsträckning som AUDIT. Det framgår inte av materialet om DUDIT används inom skolan, inom ungdomsmottagningarna eller inom barn- och ungdomspsykiatrin. Området missbruk för barn och unga under 18 år har inte fyllts i och analyserats i flera områden. Där det har fyllts i, finns stor otydlighet om vem som gör vad och vad närvårdsområdet kan erbjuda den enskilde. Flera kommuner har en rad behandlingsformer, som rekommenderas i Nationella riktlinjer och som erbjuds via öppna insatser eller som biståndsbedömda insatser. Som exempel kan nämnas Alingsås, Svenljunga, Borås och Mark Flera kommuner har inte utvecklat egna behandlingsformer för alkohol- eller narkotikamissbruk. Vid behov upphandlas dessa av externa leverantörer. Vissa kommuner, som har en närmre anknytning specialistvården i Borås (Beroendemottagningen), har större tillgång till rekommenderade behandlingsformer. Det gäller kommunerna Borås, Bollebygd och Ulricehamn. Samma behandlingsformer erbjuds inte i lika hög från beroendemottagningen till invånarna i övriga kommuner. Alla aktörer använder Motiverande intervju som metod för behandling både av alkohol- och narkotikamissbruk. Nationella riktlinjer rekommenderar dock MET, som är en nyare, mer strukturerad metod som bygger vidare på MI. Resultatet är inte användbart när det gäller missbruk hos ungdomar under 18 år och det är omöjligt att dra slutsatser av det Omvärldsbevakning För att få en fördjupning av kunskaperna om och större förståelse för Södra Älvsborgs missbruksarbete har studiebesök gjorts på Tillnyktringsenheten i Göteborg, Nordhemskliniken i Göteborg, Frivården i Borås och Regionförbundet i Jönköping. Information/kunskaper har också inhämtats från bl.a. övriga delregionala samverkansområden, från Region Halland, från nationella öppna jämförelser, från nätet om SIS (Statens institutionsstyrelse) behandlingsmetoder och från beroenderegistret för Södra Älvsborg. Delregionala samverkansområden I övriga fem delregioner i Västra Götaland har delregion Skaraborg tagit fram Riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Skaraborg Gemensamt ansvar, samverkan och samordning. Skaraborg/NyaVardsamverkanSkaraborg/Navigering/Arbetsgrupp/Grupper/Vuxna-psykiatrioch-missbruk/Riktlinjer/ Beslutet i vårdsamverkan Skaraborg har inte åtföljts av politiska beslut i kommunerna och i Regionen, varför de hittills har betraktats som vägledning, inte riktlinjer. De antogs i vårdsamverkan Vårdsamverkan Fyrbodal har haft en gemensam utvecklingsdag under hösten 2014 med bl.a. frågor om missbruk och beroende på agendan. Där startades i december 2014 ett

8 0.00 Utkast/Utgåva (8)13 liknande projekt med bl.a. en kartläggningsdel. Projektet syftar till gemensamma överenskommelser. Regionförbundet Jönköping Regionförbundet har tillsammans med landstinget i Jönköpings län tagit fram riktlinjer för riskbruks-, missbruks- och beroendevård. Riktlinjerna antogs 2010 och har reviderats Regionförbundet tillsammans med Landstinget i Jönköpings har även tagit fram ett dokument Överenskommelse i Jönköpings län om samarbete kring personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel. Överenskommelsen är antagen i Läns-LAKO Till överenskommelsen är kopplat en Handlingsplan för riskbruk, missbruk och beroende med gemensamma mål, uppföljningsindikatorer och tidsplan. Region Halland I januari 2012 beslutade den strategiska gruppen (gemensam grupp för kommunerna i Halland och Region Halland) att ge taktiska gruppen (också gemensam grupp för kommunerna i Halland och Region Halland) för missbruk och beroende att göra en analys/utredning/sammanställning som skulle redovisa hur en optimal missbruksvård skulle kunna vara organiserad i Hallands län. Utredningen är nu klar och har kompletterats med ekonomiska konsekvenser. Utredningen har utmynnat i fyra huvudförslag - Gemensamt finansierad beroendeavdelning. Den ekonomiska ansvarsfördelningen utgår från att kommun och region har ett gemensamt ansvar för tillnyktring, regionen har ansvar för abstinensvården och kommunen har ett ansvar för behandlingsinsatser - För att effektivisera och höja kvaliteten inom missbruks- och beroendevården i öppna former föreslås att hälso- och sjukvårdspersonal från närsjukvården i varje kommun samlokaliseras med kommunernas öppenvård - Samlokalisering öppenpsykiatri och kommuner vid samsjuklighet. - En eller flera specialistläkare inom missbruks- och beroendevården Nordhemskliniken, Göteborg Nordhemskliniken är en del av Sahlgrenska Universitetssjukhusets beroendeklinik. Kliniken har både vårdavdelning och poliklinisk verksamhet och bedriver individuell behandling och behandling i grupp när det gäller missbruk och beroende. Följande gruppbehandling erbjuds: Motivationsgrupp Fördjupningsgrupp Återfallsprevention Kvinnogrupp Tolvstegsprogrammet Beroendekliniken på Sahlgrenska övertar ansvaret för TNE fr.o.m Tillnyktringsenheten TNE, Göteborg Göteborgs Stad, social resursförvaltning driver tillnyktringsenheten fram till årets slut då hälso- och sjukvården, Sahlgrenska Universitetssjukhuset övertar ansvaret för elva platser.

9 0.00 Utkast/Utgåva (9)13 Tillnyktringsenheten är ett alternativ till tillnyktringsarresten hos polisen. Polisen bedömer när det är ett bättre alternativ att tillnyktra på tillnyktringsenheten. Tillnyktringsenheten förvarar även personer som väntar på verkställighet av LVM-beslut. En svårighet för tillnyktringsenheten är gränsdragningen till abstinensvård. I dagsläget finns inte läkare på plats. Får den enskilde medicinska problem transporteras han/hon till somatisk akutmottagning eller psykiatrisk akutmottagning. Kriminalvården Ett besök har gjorts hos chefen för kriminalvårdens frivård i Borås. Kriminalvården arbetar i hög utsträckning i med manualstyrda metoder enligt Nationella riktlinjer, när det gäller intagnas missbruksproblem. Så sker även för dem som har skyddstillsyn och har missbruksproblem. Institutioner SIS och Gryning AB Både SIS och Gryning AB använder sig av manualstyrda metoder som är rekommenderade i Nationella riktlinjer. Öppna jämförelser missbruks- och beroendevård publicerade 2014 a) Övergripande resultat: Andelen kommuner som har rutiner för intern samordning mellan missbruksverksamheten och andra verksamhetsområden inom socialtjänsten har ökat över tid, framförallt gäller detta för verksamheten för ekonomiskt bistånd. De flesta landsting och beroendemottagningar har skriftliga rutiner för arbetet med personer med samsjuklighet, det vill säga samtidig psykisk ohälsa och missbruk eller beroende. Nästan hälften av kommunerna saknar dock aktuella rutiner för intern samordning med verksamheten som arbetar med stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning. Runt 70 procent av kommunerna har rutiner för att erbjuda stödinsatser till närstående vuxna och till närstående barn. Skriftliga rutiner finns i 18 av 21 landsting för att uppmärksamma barns behov av information, råd och stöd när deras förälder har missbruks- och beroendeproblem. Många kommuner kan bli bättre på att snabbt erbjuda en första besökstid hos socialtjänsten och att på olika sätt ta tillvara brukarnas synpunkter. Det är lättare att snabbt få tillgång till en besökstid hos socialtjänsten i invånarmässigt små kommuner. Det systematiska uppföljningsarbetet kan utvecklas i både kommuner, landsting och på beroendemottagningar b) Ett urval ur resultat från Öppna jämförelser Södra Älvsborg, som har koppling till projektet Parameter - Brukarinflytande Brukarstyrd brukarrevision och använd brukarrevision för verksamhetsutveckling? - Inga kommuner har genomfört brukarstyrda brukarrevisioner Parameter Kunskapsbaserad verksamhet standardiserade bedömningsverktyg som underlag till behov av insats? - Tre kommuner (Borås, Herrljunga, Tranemo) i Södra Älvsborg redovisar att de inte använder standardiserade bedömningsverktyg, som underlag inför beslut om insats.

10 0.00 Utkast/Utgåva (10)13 Parameter Systematisk uppföljning följt upp resultatet av insatser utifrån mål-och individnivå? - Tre kommuner (Borås, Herrljunga, Ulricehamn) i Södra Älvsborg redovisar att de följer upp vissa insatser, övriga att de följer upp alla. Parameter Trygghet och säkerhet Skriftliga rutiner för att delge enskilda information om samordnad individuell plan? - En kommun (Alingsås) uppger att de informerar skriftligt, en kommun (Mark) muntligt och skriftligt, en kommun (Borås) muntligt och övriga informerar inte alls Parameter Kunskapsbaserad verksamhet Strategi för unga vuxna? - Inga kommuner har strategier för unga vuxna Öppna jämförelser återfinns bl.a. på SKL:s hemsida. Beroenderegistret I Sverige finns ett stort antal nationella kvalitetsregister med personbundna uppgifter om hälso- och sjukvård inom specifika områden. Registren används idag för förbättringsarbete och uppföljning av vårdens resultat samt för forskning. Registrets syfte: Följa patienters process genom vårdinsatser/vårdkedjor och beskriva relationen mellan insatser och utfall. Jämförelser inom och mellan vårdenheter, organisationer och vårdkedjor. Studera effekterna av specifika och samordnade insatser för personer med komplexa vårdbehov och/eller samsjuklighet. Ta fram underlag för beslutsfattare. Underlag för utvärdering och forskning På psykiatriska kliniken, SÄS har inte registret ännu använts systematiskt för uppföljning av patientarbetet. Diskussion Fokus för Närvårdssamverkan Södra Älvsborg är de patienter/vårdtagare och grupper som samtidigt och samordnat har behov av vård- och omsorgsinsatser från både kommun och region. En fungerande närvårdssamverkan ska för patienten/vårdtagaren/klienten innebära närhet, kontinuitet, trygghet och tillgänglighet i kontakt med vården. Det betyder att den enskilde inte ska påverkas när ansvaret för vården delas, eller går över från en vårdgivare till en annan. Målgrupp för närvårdssamverkan är de patienter och grupper i befolkningen som samtidigt och samordnat har behov av vård- och omsorgsinsatser från både kommun och region. Grupper som särskilt ska uppmärksammas: Barn och unga vuxna med utsatt situation Äldre multisjuka och multisviktande Personer med psykisk ohälsa Personer med funktionsnedsättning

11 0.00 Utkast/Utgåva (11)13 Personer med behov av vård i livets slutskede Frågan om samverkan för personer med missbruksproblematik har inte varit aktuell förrän i december 2014 då Styrgrupp närvård beslutade att tillsätta en samordnare för att sätta gruppen personer med samsjuklighet i fokus. Frågan har nu aktualiserats igen i närvårdssamverkan Södra Älvsborg p.g.a. ny lagstiftning om överenskommelse. Propositionen. 2012/2013:77 God kvalitet och ökad tillgänglighet i missbruks- och beroendevården föreslog regeringen att det i hälso- och sjukvårdslagen och i socialtjänstlagen skulle införas bestämmelser om att kommuner och landsting ska ingå överenskommelser om ett samarbete med varandra i fråga om person som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel. Lagen trädde i kraft 1 juli 2013 och dess syfte är att stärka samverkan mellan landsting och kommuner för att bättre tillgodose behovet av vård, stöd och behandling för målgruppen. Missbruks- och beroendevård bör därför vara en angelägen fråga för Närvårdssamverkan i fortsättningen. Den genomförda GAP-analysen samt de dialoger som förts i Södra Älvsborg i förhållande till Nationella Riktlinjer, syftar till att tydliggöra förbättringsområden inom missbruks- och beroendevården för att utifrån en helhetssyn kunna möta individers alla behov. På lokal nivå finns möjlighet att fördjupa GAP-analysen och fortsätta det gemensamma utvecklingsarbetet med överenskommelser och utveckla metoder för att kunna erbjuda bästa tillgängliga kunskap. Närvårdsområde Ulricehamn har påbörjat detta arbete. För att kunna erbjuda bästa tillgängliga kunskap krävs att verksamheterna avsätter tid, systematisk dokumenterar, utvärderar och följer upp sitt arbete. Med god samverkan på alla nivåer inom den egna organisationen, god samverkan mellan olika de olika vårdaktörerna och övergripande styrning och nödvändiga fattade beslut, så finns det goda förutsättningar till effektiva, tillgängliga och jämlika insatser för den enskilde med missbruks- och beroendeproblem. Brukares krav på förändring och förbättring är en viktig kraft till att utveckla missbruks- och beroendevården. På individnivå handlar det om den enskildes möjlighet att påverka den vård och det stöd han får och på verksamhetsnivå handlar det om att ge brukare inflytande över en verksamhet, till exempel en mottagning eller ett boendestöd. En representant från Brukarrådet i Västra Götaland har deltagit i projektet och har poängterat att det finns tre viktiga områden som måste fungera för att missbruksvården ska bli effektiv, samordnad, individuellt anpassad och tillgänglig: - Sammanhållen vårdkedja - Brukarnas delaktighet genom samordnade individuella planer (SIP) - Uppföljning av gjorda insatser. Projektet har velat lyfta fram synpunkterna från brukarrepresentanten och har därför framfört förslaget i handlingsplanen för att Närvårdskansliet ska synliggöra i varje närvårdsområde möjligheten till brukarstyrda brukarrevisioner. Dessa kan bli ett komplement

12 0.00 Utkast/Utgåva (12)13 till övrig uppföljning och revision. Brukarorganisationerna har andra fokus och sätter ljus på andra frågor, bl.a. bemötande och tillgänglighet. Projektet har också velat lyfta fram i en sammanställning de styrdokument som finns idag för missbruks- och beroendevården, där vissa dokument redan idag är avtalade och överenskomna. Syftet med sammanställningen är dels att alla ska ha samma kunskap om befintliga styrdokument, dels att lokalt i varje närvårdsområde synliggöra vad som gäller för missbruksoch beroendevården inom kommun, primärvård och specialistvård. I gällande lagstiftning framhålls speciellt fram den gemensamma formuleringen i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen om att upprätta samordnade individuella planer för dem som har behov från olika vårdorganisationer. Lagstiftningen syftar till den enskildes delaktighet och inflytande ska öka men också att rätt vård ges vid rätt tillfälle av rätt organisation. Gränsdragningsproblematiken och komplexiteten i missbruks- och beroendevården blir mest synlig för dem med samsjuklighet. Om en person har både en psykiatrisk diagnos och ett missbruk är det troligt att problemen förstärker varandra, så att de upplevs som svårare än om de förekommer var för sig Personer med samsjuklighet utgör en heterogen grupp med varierande svårighetsgrad av missbruket eller beroendet och psykiska sjukdomar med varierande svårighetsgrad. Personer med svåra problem av ett eller båda tillstånden har också ofta samtidigt andra problem och därmed behov av ytterligare stöd och insatser. Alla har dock behov av vård och behandling för båda eller flera av sina tillstånd och inte sällan också för andra problem. För den här målgruppen blir samordnad individuell plan en möjlighet att få rätt vård vid rätt tillfälle. I GAP-analysen ställdes frågor om vad som erbjuds för dem, som har samsjuklighet beroende och depression och samsjuklighet beroende och svår psykisk sjukdom. Där rekommenderar Nationella riktlinjer metoder som utgår från att organisationerna tar sin utgångspunkt i både sjukdomen och missbruket och att dessa ska behandlas samtidigt. En fråga som tydliggjorts i samband med GAP-analysen är behovet av tillnyktrings- och abstinensvård. Ska det finnas en fungerande vårdkedja i Södra Älvsborg är detta en viktig länk. Ett sätt att lösa den här frågan för bl.a. flera mindre kommuner är att skapa ett gemensamt Beroendecentrum med tillgång till tillnyktrings- och abstinensvård men också till olika professioner och olika rekommenderade psykosociala behandlingsformer enligt Nationella Riktlinjer. Frågan kan dock inte lösas på delregional nivå varför föreslås att Styrgrupp närvård initierar den här frågan hos LiSA gruppen (LiSA =Ledningsgrupp i Västra Götaland) Med tanke på att SÄS, Psykiatriska kliniken just har påbörjat ett utvecklingsarbete kring missbruk- och beroendevård och att flera kommuner också har aviserat sitt behov av utveckling känns tanken på ett gemensamt beroendecentrum i Södra Älvsborg som en utveckling som på många områden skulle lyfta missbruks- och beroendevården till en mer effektiv, tillgänglig och jämlik nivå.

13 0.00 Utkast/Utgåva (13)13 Flera områden har i GAP-analysen framfört behov av stöd i att utveckla kompetensförsörjning i de rekommenderade psykosociala behandlingsformerna och att det är en förutsättning för att rekommenderade behandlingsformer ska användas. Projektet har därför föreslagit i handlingsplanen att Utvecklingsrådet för personer med psykisk ohälsa (inom Närvårdssamverkan) får bereda frågan om hur organisationerna kontinuerligt ska förses med kompetens i de rekommenderade behandlingsformerna. Det har också framförts behovet av handledning för att metoderna ska kunna befästas. Frågan om ungdomars missbruks- och beroendeproblematik är i allra högsta grad aktuell. Det saknas för mycket i GAP-analysen för att den ska kunna vara vägledande om Nationella Riktlinjers rekommendationer följs ute i verksamheterna. Frågan är dock av sådan vikt att den bör prioriteras och utifrån konkret, faktisk verklighet diskuteras i närvårdsområdena. Ledningsgruppen i närvårdsområdena med aktörer från olika organisationer bör vara en lämplig arena för gemensamma diskussioner om hur närvårdsområdet ska arbeta på ett effektivt och lämpligt sätt. I första skedet föreslås att Utvecklingsrådet för barn och unga i utsatt situation får uppdraget om en fortsatt beredning med rapportering senast juni 2015 och med förslag till åtgärder. Projektet har medvetandegjort missbruks- och beroendearbetet i Södra Älvsborg, både det som är bra och det som är mindre bra. De åtgärder som är föreslagna i handlingsplanen hoppas vi att de är de första i en längre rad av åtgärder för att effektivisera vården och göra den mer tillgänglig i Södra Älvsborg.