Institution: Avdelning: Grupp: Namn och funktion(er) på deltagare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Institution: Avdelning: Grupp: Namn och funktion(er) på deltagare"

Transkript

1 Avsnitt 1-3 är obligatoriska för alla verksamheter. Avsnitt 4 och framåt ska användas i laborativa verksamheter inkl. djurverksamheter. Svara endast på de avsnitt som berör er verksamhet. Alla frågor som besvarats med ett ska hanteras och följas upp i en handlingsplan. Institution: Avdelning: Grupp: Namn och funktion(er) på deltagare 1

2 Avsnitt 1 Allmänna frågor Frågorna utgår från gällande lagar och föreskrifter på arbetsmiljöområdet. Arbetsmiljölagen (AML), Arbetsmiljöförordningen (AMF), AFS 2012:03 (minderåriga), AFS 2007:5 (gravida/ammande), AFS 2001:7 (anestesigaser), AFS 2001:1 (SAM), AFS 1998:5 (datorarbete), AFS 1982:3 (ensamarbete), AFS 2015:4 (Organisatorisk och social arbetsmiljö). 1.a) Har alla brister/risker från senaste kartläggningen (protokoll /handlingsplan) åtgärdats? 1.b) Har alla medarbetare kännedom om er institutions Handlingsplan för Arbetsmiljö, hälsa och miljö? 1.c) Har alla nya medarbetare tagit del av relevanta delar av KI:s webbaserade introduktionspaket för nyanställda? 1.d) Genomförs introduktionsutbildning för nya medarbetare om KI:s och institutionens interna regler och rutiner? 1.e) Har ni regelbundna möten där bl.a. lokala arbetsmiljöfrågor diskuteras? 1.f) Finns det anslag på arbetsplatsen med information om lokalt ansvarig arbetsgivare, skyddsombud, ledamöter i lokal arbetsmiljögrupp samt KI:s Arbetsmiljönämnd? 1.g) Genomförs risk-/konsekvensbedömning vid planering av större förändringar i verksamheten, avseende säkerhet, arbetsutrustning, arbetsmetoder och arbetsorganisation? 1.h) Erbjuds synundersökning vid bildskärmsarbete? 1.i) Känner alla medarbetare till vilka arbetsuppgifter chefen har inom arbetsmiljöområdet (enligt delegationsordningen)? 1.j) Känner alla medarbetare till var de kan hitta arbetsmiljöregler som gäller er verksamhet inklusive lagar, föreskrifter, KI- och eventuella institutionsspecifika regler? 1.k) Finns rutiner för hur nyheter/ändringar i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och KI-specifika riktlinjer förs ut i verksamheten? 1.l) Gravida och ammande har rätt till riskbedömning av sitt arbete. Har alla berörda medarbetare kunskap om dessa regler? Mest påtagligt blir detta vid arbete med kemikalier, antestesigaser och mikroorganismer, men det gäller även övrigt arbete. (Se även stöddokument på Medarbetarportalen). 1.m). Har alla berörda medarbetare fått information om KI:s riktlinjer för ensamarbete? 1.n) Har alla berörda medarbetare fått information om KI:s direktiv /regler för besök av barn, för PRAO-elever och vid arbeten för minderåriga på arbetsplatsen? 1.o) KI har riktlinjer för att förebygga och vid behov hantera kränkande särbehandling. Har alla medarbetare kännedom om dessa? 2

3 Avsnitt 1 Allmänna frågor Frågorna utgår från gällande lagar och föreskrifter på arbetsmiljöområdet. Arbetsmiljölagen (AML), Arbetsmiljöförordningen (AMF), AFS 2012:03 (minderåriga), AFS 2007:5 (gravida/ammande), AFS 2001:7 (anestesigaser), AFS 2001:1 (SAM), AFS 1998:5 (datorarbete), AFS 1982:3 (ensamarbete), AFS 2015:4 (Organisatorisk och social arbetsmiljö). 1.o) KI har riktlinjer för att förebygga och vid behov hantera kränkande särbehandling. Har alla medarbetare kännedom om dessa? 1.p) KI har anvisningar att tillbud, arbetsrelaterad ohälsa och olycksfall i arbetet ska rapporteras i KI:s interna incidentrapporteringssystem. Har alla medarbetare fått information om detta? Kommentar/minnesanteckning 3

4 Avsnitt 2. Lokaler och utrustning Frågorna utgår från gällande lagar och föreskrifter på arbetsmiljöområdet. I detta avsnitt är följande förskrifter tillämpliga: AFS 2012:2 (belastningsergonomi), AFS 2009:2 (arbetsplatsens utformning). 2.a) Fungerar skalskyddet (t.ex. lås och larm) tillfredsställande på er arbetsplats? 2.b) Är allmänna personalutrymmen (t.ex. omklädningsrum, lunchutrymme och vilrutrymme) funktionella? 2.c) Är klimatet (luftfuktighet, luftomsättning, temperatur) tillfredställande? 2.d) Är arbetsplatsen fri från störande buller? 2.e) Finns lämplig och väl fungerande allmänbelysning? 2.f) Finns lämplig och väl fungerande platsbelysning? 2.g) Är städningen på arbetsplatsen tillfredsställande? 2.h) Har ergonomisk genomgång och rådgivning (utförd av ergonom /fysioterapeut) genomförts de senaste två åren? 2.i) Finns tillräckligt med arbetsutrymme/arbetsytor? 2.j) Har tillräckliga åtgärder vidtagits för att minimera allergener genererade ur verksamheten? 2.k) Sorteras avfall enligt KIs respektive sjukhusens källsorteringsregler? 2.l) Finns ansvarig person utsedd för allmänna ytor på arbetsstället såsom t ex apparatrum, frysrum, etc? 2.m) Är sladdar, anslutningar, strömbrytare, uttag, stickproppar, beröringsskydd väl fastsatta, hela, jordade och permanenta? 2.n) Är det ordning och reda i arbetslokalerna? (...lättstädat, fria ytor, lätt att röra sig och att nå utrustning/arbetsmaterial m.m.) 2.o) Finns det rutin för att kontrollera om någon ligger kvar i vilrummet vid arbetsdagens slut? Kommentar/minnesanteckning 4

5 Avsnitt 3. Brand/första hjälpen/krishantering Frågorna utgår från gällande lagar och föreskrifter på arbetsmiljöområdet. I detta avsnitt är följande föreskrifter tillämpliga: AFS 2009:2 (arbetsplatsens utformning), AFS 1999:7 (första hjälpen/krisstöd), SRVFS 2004:3 (SBA). 3.a) Finns tydlig information om vem som är brandsäkerhetsansvarig på institutionen/motsvarande? 3.b) Finns aktuell utrymningsplan med angiven återsamlingsplats uppsatt på arbetsplatsen? 3.c) Finns tydlig skyltning av släckutrustning? 3.d) Finns rutiner för agerande vid brandlarm? 3.e) Finns tillräckligt antal medarbetare med aktuell utbildning i första hjälpen/hjärt lungräddning? 3.f) Har lista över anhöriga upprättats? 3.g) Får alla medarbetare information om KI:s kris- och katastrofplan? 3.h) Finns utrymningsstation med nödvändig utrustning (utrymningsledarväst, laddningsbar handlampa, instruktionskort för utrymningsledare)? 3.i) Har alla medarbetare genomfört grundläggande brandutbildning under de senaste fyra åren? 3.j) Finns utsedda brandsäkerhetskontrollanter inom verksamheten? 3.k) Genomförs egenkontroller av brandskyddet enligt KI:s resp. sjukhusets rutiner för detta? 3.l) Har utrymningsövning genomförts det senaste året? 3.m) Genomförs introduktion av nyanställda i arbetsplatsens brandsäkerhet, enligt KI:s resp. sjukhusets rutiner för detta? Kommentar/minnesanteckning HAR INSTITUTIONEN LABORATIV VERKSAMHET 5

6 Avsnitt 4. Maskiner och utrustning Frågorna nedan bygger på gällande lagar angående arbetsmiljö. Följande föreskrifter är tillämpliga: AFS 2008:13 (skyltar och signaler), AFS 2006:4 (arbetsutrustning), AFS 2005:3 (besiktning trycksatta anordningar) med ändringar i 2015:9, AFS 2016:1 (tryckbärande anordningar). 4.a) Finns skriftliga riskbedömningar att tillgå för riskfyllt arbete med maskiner, arbetsutrustning och redskap (t ex centrifuger)? 4.b) Om moment enligt riskbedömningen visats utgöra en risk ska skriftliga hanteringsinstruktioner utformas. Finns sådana tillgängliga för alla riskfyllda moment med denna typ av apparatur? 4.c) Har alla personer som arbetar med denna typ av apparatur fått erfoderlig utbildning i riskerna samt hanteringen? 4.d) Används personlig skyddsutrustning såsom beskrivet i riskbedömningen/hanteringsinstruktionen? 4.e) Är utrustningen ergonomiskt utformad? 4.f) Finns instruktioner/rutiner för underhåll inkl besiktning? 4.g) Finns ansvarig person utsedd för maskiner etc.? 4.h) Är erforderliga skyltar (förbuds-, varnings- och påbudsskyltar) uppsatta? 4.i) Är platsen för utrustningens huvudströmbrytare/nödstopp markerad och känd? 4.j) Finns det rutiner för kontroll av trycksatta anordningar? T.ex. autoklaver, vacuumanläggningar och gasdistributionsnät (riskbedömning, dokumentation, ansvarig, fortlöpande tillsyn, besiktning, märkning) 6

7 Avsnitt 5. Laboratoriearbete - generellt Frågorna nedan bygger på gällande lagar angående arbetsmiljö. Följande förordning och föreskrifter är tillämpliga: AFS 2014:43 (kemiska risker), AFS 2015:7 (hygieniska gränsvärden), AFS 2015:3 (medicinska kontroller), AFS 2005:1 (mikrobiologiska risker), SFS 1998:901 (egenkontroll) samt KI-interna regler. 5.a) Instrueras alla nya medarbetare i laboratorierutiner som exempelvis hanteringsinstruktioner, säkerhetsarbete, avfallshantering och incidentrapportering? 5.b) Instrueras berörda medarbetare när nya rutiner eller faciliteter tas i bruk? 5.c) Har servicepersonal såsom lokalvårdspersonal, väktare och fastighetsskötare informerats om riskerna i den laboratoriemiljö de befinner sig i? 5.d) Kontrolleras nödduschen regelbundet och dokumenteras kontrollen (minst en gång/6mån)? 5.e) Kontrolleras ögonspolningsanordningen regelbundet ( en gång /månad) och dokumenteras kontrollen (minst en gång/6mån)? 5.f) Alla kemikalier skall registreras och årligen inventeras i produktdatabasen KLARA. Genomförs detta? 5.g) Är de kemiska produkternas säkerhetsdatablad tillgängliga på labbet (i KLARA)? 5.h) Är säkerhetsdatabladen för era kemiska produkter aktuella (senaste versionen) i KLARA? 5.i) Är alla tillredda lösningar märkta med ägare, innehåll, datum och ev faropiktogram? 5.j) Är de ventilerade arbetsplatserna anpassade efter arbetets art? Jämför dragskåp, dragbänk, punktutsug, biologisk säkerhetsbänk klass 1 och 2. Beakta också om skyddsventilerad arbetsplats är frånluftskopplad eller ej. 5.k) Är de ventilerade arbetsplatserna fria från icke relevant material? (För mycket material hindrar luftflödet och försämrar ergonomin). 5.l) Dokumenteras kontrollen av de skyddsventilerade arbetsplatserna årligen? Notera att husansvarig eller motsvarande endast är ansvarig för att det är rätt flöde, men att det är användarens ansvar att byta eventuella filter såsom HEPA. 5.m) Finns låsta gift-/medicinskåp där så behövs? 5.n) Genomförs medicinska kontroller vid arbete med de ämnen som kräver detta (ex vissa allergiframkallande ämnen märkta H334 och H317)? 5.o) Informeras/utbildas alla medarbetare som ska arbeta med allergiframkallande ämnen (H334 och H317) 5.p) Utförs arbete med ämnen som kan förorsaka hälsoskadlig exponering alltid i dragskåp? Exempelvis formalin och merkaptoetanol. 7

8 Avsnitt 5. Laboratoriearbete - generellt Frågorna nedan bygger på gällande lagar angående arbetsmiljö. Följande förordning och föreskrifter är tillämpliga: AFS 2014:43 (kemiska risker), AFS 2015:7 (hygieniska gränsvärden), AFS 2015:3 (medicinska kontroller), AFS 2005:1 (mikrobiologiska risker), SFS 1998:901 (egenkontroll) samt KI-interna regler. 5.p) Utförs arbete med ämnen som kan förorsaka hälsoskadlig exponering alltid i dragskåp? Exempelvis formalin och merkaptoetanol. 5.q) Finns saneringsmaterial lätt tillgängligt vid spill och utsläpp? 5.r) Har källor till elektromagnetiska fält i verksamheten identifierats? 5.s) Har riskbedömning genomförts av de elektromagnetiska fält som identifierats på arbetsplatsen? Kommentar/minnesanteckning 8

9 Avsnitt 6. Kemikaliehantering Frågorna nedan bygger på gällande lagar angående arbetsmiljö. Följande föreskrifter är tillämpliga: AFS 2014:43 (kemiska risker), AFS 2015:7 (hygieniska gränsvärden), AFS 2001:3 (personlig skyddsutrustning), KIFS 2008:2 (grundföreskrift från Kemikalieinspektionen) 6.a) Finns skriftliga riskbedömningar att tillgå för alla riskfyllda moment med kemikalier? 6.b) Om moment enligt riskbedömningen visats utgöra en risk ska skriftliga hanteringsinstruktioner utformas. Finns sådana tillgängliga för alla riskfyllda moment med kemikalier? 6.c) Har alla personer som arbetar med kemikalier fått erfoderlig utbildning kring säker hantering och risker? 6.d) Används personlig skyddsutrustning såsom beskrivet i riskbedömningen/hanteringsinstruktionen? 6.e) Fungerar avfallshanteringen med avseende på kemikalier enligt KI:s respektive sjukhusens regelverk? 6.f) Är mängderna brandfarliga kemikalier som förvaras öppet ute på laboratoriet minimerade? Brandfarliga kemikalier ska förvaras i brandklassade skåp. Endast den mängd som behövs för arbetet ska plockas ut för att sedan ställas tillbaka i det brandklassade skåpet vid arbetsmomentets/arbetsdagens slut. 6.g) Förvaras kemikalier på ett säkert sätt? Separerade utifrån egenskaper och vid behov ventilerat, brandsäkert, inlåst, svalt, mörkt, ordnat/ej för trångt, invallat och skyltat. 6.h) Kontrolleras peroxidbildande ämnen regelbundet med avseende på explosionsrisk, öppningsdatum och förvaring? 6.i) Är förvaringsplatsen för kemikalier märkt med godkända symboler? 6.j) Finns rutiner kring nya kemiska produkter, med avseende på datering när förslutningen bröts? 6.k) Transporteras och förflyttas kemikalier på ett säkert sätt ur arbetsmiljö- och miljöperspektiv? 6.l) Tillstånd krävs för särskilt farliga kemikalier (se lista i bilaga 1 i AFS 2014:43). Finns tillstånd när så behövs? 6.m) Följs KI:s nödlägesrutin gällande åtgärder/sanering vid större spill och utsläpp av miljö- och hälsofarliga kemikalier (ex. tappad flaska)? 6.n) Personal som blivit exponerade för CMR-kemikalier ska bli införda i ett särskilt register. Utförs detta? Kommentar/minnesanteckning tillämpbar 9

10 Hanterar verksamheten flytande kväve HANTERAR VERKSAMHETEN FLYTANDE KVÄVE? Avsnitt 7. Flytande kväve Frågorna nedan bygger på gällande lagar angående arbetsmiljö. Följande föreskrifter är tillämpliga: AFS 1999:7 (första hjälpen/krisstöd) samt KI-interna regler. 7.a) Följs KI:s regler för hantering av flytande kväve? 7.b) Är förvaringsplatsen (även förvaring av alikvoter) märkt med godkända symboler? 7.c) Finns larm för låg syrgasnivå där stora mängder flytande kväve hanteras? Här bedöms lokalens storlek i kombination med maxvolymen flytande kväve. 7.d) Finns fungerande rutin för service av larmet för låg syrgasnivå? tillämpbar Hanterar verksamheten gaser? HANTERAR VERKSAMHETEN GASER? 10

11 Avsnitt 8. Gashantering Frågorna nedan är förankrade i gällande lagar angående arbetsmiljö. Följande föreskrifter hanteras: AFS 1997:7 (Gaser), AFS 2001:3 (Användning av personlig skyddsutrustning), AFS 2001:4 (Gasflaskor). 8.a) Finns skriftliga riskbedömningar att tillgå för alla riskfyllda moment med gaser? 8.b) Om moment enligt riskbedömningen visats utgöra en risk ska skriftliga hanteringsinstruktioner utformas. Finns sådana tillgängliga för alla riskfyllda moment med gaser? 8.c) Har alla personer som arbetar med gaser fått erforderlig utbildning i riskerna samt hanteringen? 8.d) Används personlig skyddsutrustning såsom beskrivet i riskbedömningen/hanteringsinstruktionen? 8.e) Är lokalerna där gasbehållare förvaras väl skyltade med godkända symboler? 8.f) Är gasbehållare förankrade för skydd mot fall? 8.g) Är gasledningar märkta med gasens namn, riktning och faropiktogram? 8.h) Är gasbehållare inventerade i kemikalieregistret KLARA? tillämpbar HANTERAR VERKSAMHETEN PRODUKTER MED OKÄNDA EGENSKAPER? Kommentar/minnesanteckningar 11

12 Avsnitt 9. Produkter med okända egenskaper Frågorna nedan är förankrade i gällande lagar angående arbetsmiljö. Följande föreskrifter hanteras: AFS 2014:43 (Kemiska arbetsmiljörisker). 9.a) Finns skriftliga riskbedömningar att tillgå för alla moment med produkter med okända egenskaper (såsom ännu inte godkända läkemedel, produktbibliotek)? Hanteringen ska ske enligt försiktighetsprincipen och alla risker ska utredas. 9.b) Om moment enligt riskbedömningen visats utgöra en risk ska skriftliga hanteringsinstruktioner utformas. Finns sådana tillgängliga för alla riskfyllda moment med produkter med okända egenskaper? 9.c) Har alla personer som arbetar med produkter med okända egenskaper fått erforderlig utbildning i riskerna samt hanteringen? 9.d) Används personlig skyddsutrustning såsom beskrivet i riskbedömningen/hanteringsinstruktionen? 9.e) Fungerar avfallshanteringen enligt KIs respektive sjukhusens regelverk? 9.f) Förvaras produkter med okända egenskaper säkert enligt riskbedömningen? Kommentar/minnesanteckningar tillämpbar HANTERAR VERKSAMHETEN RADIONUKLIDER? 12

13 Avsnitt 10. Radionuklidarbete Frågorna nedan är förankrade i gällande lagar angående arbetsmiljö. Följande föreskrifter hanteras: SFS 1998:220, AMF 5, interna strålskyddsföreskrifter, 10.a) Finns lokal licens för verksamheten med joniserande strålning? 10.b) Finns verksamhetsansvarig och strålsäkerhetsombud för laboratoriet? 10.c) Är personalen kategorieindelad enligt kategori A, kategori B eller icke kategoriindelad? 10.d) Lokalerna ska vara kategoriindelande som kontrollerade eller skyddade. Finns tydliga skyltar där detta framgår? 10.e) Förs loggbok över verksamheten med upgifter om radionuklid, aktivitet, datum för arbete, vem/vilka som utför arbetet? 10.f) Har alla personer som arbetar med radioaktiva isotoper genomgått strålskyddsutbildning de fem senaste åren? 10.g) Har alla personer som arbetar med radioaktiva isotoper läst och signerat de lokala strålskyddsföreskrifterna? 10.h) Har alla personer som arbetar med radioaktiva isotoper informerats om lokala regler och arbetsrutiner på den specifika arbetsplatsen? 10.i) Används personlig skyddsutrustning såsom beskrivet i riskbedömningen/hanteringsinstruktionen? 10.j) Förvaras radionukliderna säkert och finns märkning med texten "förvaringsplats för radioaktiva ämnen"? 10.k) Fungerar avfallshanteringen enligt de interna strålskyddsreglerna vad gäller t.ex. journalföring och skyltning? 10.l) Förflyttas radionuklider på ett säkert sätt ur arbetsmiljö- och miljöperspektiv? 10.m) Finns kvalitetshandbok/strålskyddspärm med lokal licens, lokala strålskyddsföreskrifter, instruktioner och loggböcker tillgängliga? 10.n) Har strålskyddsbesök som initierats av avdelningen för sjukhusfysik vid Karolinska Universitetssjukhuset utförts det senaste året? Kommentar/minnesanteckningar tillämpbar 13

14 HANTERAR VERKSAMHETEN HUMANT PROVMATERIAL? Avsnitt 11. Laboratoriearbete med blod och annat humant provmaterial Frågorna nedan bygger på gällande lagar angående arbetsmiljö. Följande föreskrifter är tillämpliga: AFS2001:3 (personlig skyddsutrustning),afs 2005:1 (mikrobiologiska arbetsmiljörisker). 11.a) Finns skriftliga riskbedömningar att tillgå för alla riskfyllda moment med blod och annat humant provmaterial? 11.b) Lokala skriftliga hanteringsinstruktioner skall alltid finnas för hantering av blod och annat humant provmaterial som inte är smittrenat. Finns sådana skriftliga hanteringsinstruktioner tillgängliga? 11.c) Har alla personer som arbetar med blod och annat humant provmaterial fått erforderlig utbildning i riskerna samt hanteringen? 11.d) Används personlig skyddsutrustning såsom beskrivet i riskbedömningen/hanteringsinstruktionen? 11.e) Finns det tillgång till huddesinfektionsmedel samt möjlighet till handtvätt i direkt anslutning till arbetsstället? 11.f) Har vaccination mot hepatit B erbjudits alla som kommer i kontakt med blod och annat humant provmaterial? (Erbjuds utan kostnad via företagshälsovården) 11.g) Fungerar avfallshanteringen för blod och annat humant provmaterial enligt K:Is eller respektive sjukhus regelverk? Kommentar/minnesanteckningar tillämpbar HANTERAR VERKSAMHETEN CELLKULTURER ELLER MIKROORGANISMER SOM INTE ÄR GENETISKT MODIFIERADE? 14

15 Avsnitt 12. Laboratoriearbete med cellkulturer och mikroorganismer som inte är genetiskt modifierade Frågorna nedan är förankrade i gällande lagar angående arbetsmiljö. Följande föreskrifter hanteras: AFS 2005:1 (mikrobiologiska arbetsmiljörisker) 12.a) Finns skriftliga riskbedömningar att tillgå för alla riskfyllda moment med cellkulturer/mikroorganismer? (Mikroorganismer i riskklass 2 och högre utgör alltid en risk, men även cellkulturer/andra mikroorganismer kan utgöra en smittrisk.) 12.b) Om moment enligt riskbedömningen visats utgöra en risk ska skriftliga hanteringsinstruktioner utformas. Finns sådana tillgängliga för alla riskfyllda moment med cellkulturer/mikroorganismer? 12.c) Har alla personer som arbetar med cellkulturer/mikroorganismer fått erforderlig utbildning i riskerna samt hanteringen? 12.d) Används personlig skyddsutrustning såsom beskrivet i riskbedömningen/hanteringsinstruktionen? 12.e) Appliceras god mikrobiologisk praxis (se AFS 2005:1, 24 )? 12.f) Finns det möjlighet till handtvätt i direkt anslutning till arbetsstället? 12.g) Fungerar avfallshanteringen för cellkulturer/mikroorganismer enligt KI:s eller respektive sjukhus regelverk? 12.h) Har anmälan gjorts/ finns tillstånd för arbete med smittförande mikroorganismer? 12.i) Är arbetsstället uppmärkt med godkända symboler? Vid riskklass 2 och uppåt. 12.j) Förvaras mikroorganismerna säkert? Vid riskklass 2 och uppåt. 12.k) Förflyttas mikroorganismer på ett säkert sätt ur arbetsmiljö- och miljöperspektiv? Vid riskklass 2 och uppåt. 12.l) Finns lista över mikroorganismer tillgängligt? Dessa ska distribueras till institutionens kontaktperson för biosäkerhet. Vid riskklass 2 och uppåt. 12.m) Har alla som vistas i lokaler där mikroorganismer i riskklass 2 och uppåt hanteras fått information om riskerna? Kommentar/minnesanteckningar tillämpbar 15

16 HANTERAR VERKSAMHETEN CELLKULTURER OCH MIKROORGANISMER SOM ÄR GENETISKT MODIFIERADE? Avsnitt 13. Laboratoriearbete med cellkulturer och mikroorganismer som är genetiskt modifierade (GMM) Frågorna nedan är förankrade i gällande lagar angående arbetsmiljö. Följande föreskrifter hanteras: AFS 2011:2 (Innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer), AFS 2005:1 (Mikrobiologiska arbetsmiljörisker). 13.a) Alla GMM verksamheter ska anmälas till- eller få ett tillstånd från Arbetsmiljöverket, oavsett risk. Har anmälan eller tillståndsansökan gjorts för arbete med GMM? 13.b) Är allt arbete med GMM riskbedömt på Arbetsmiljöverkets blankett? Gäller allt arbete med GMM, oberoende av risk. 13.c) Finns riskbedömningarna för GMM i anslutning till arbetsstället? 13.d) Har personer som arbetar med GMM fått erforderlig utbildning om riskerna och hanteringen? 13.e) Appliceras god mikrobiologisk praxis (se AFS 2005:1, 24 )? 13.f) Används personlig skyddsutrustning såsom beskrivet i anmälningsblanketterna? 13.g) Finns det tillgång till huddesinfektionsmedel samt möjlighet till separat handtvätt i direkt anslutning till arbetsstället? 13.h) Följs reglerna för avfallshantering av GMM som definierat vid GMM-anmälan? Kommentar/minnesanteckningar Arbete med GMM delas in i 3 nivåer, F (försumbar risk), L (låg risk) och R (riskfylld). F-verksamhet motsvarar arbete i skyddsnivå 1, L-verksamhet motsvarar arbete i skyddsnivå 2 och R-verksamhet motsvarar arbete i skyddsnivå 3 eller 4. Förekommer arbete med GMM i L- eller R-verksamhet? 16

17 Laboratoriearbete med cellkulturer och mikroorganismer som är genetiskt modifierade (GMM) i L- eller R-verksamhet Laboratoriearbete med cellkulturer och mikroorganismer som är genetiskt modifierade (GMM) Frågorna nedan ska endast besvaras om arbetet utförs på nivå L (låg risk) eller nivå R (riskfyllt). 13.i) För arbete med GMM i L-verksamhet, har varje enskild användning (typ av försök) anmälts till Arbetsmiljöverket? 13.j) För arbete med GMM i R-verksamhet, har tillstånd erhållits för varje enskild användning (typ av försök)? 13.k) Finns skriftliga hanteringsinstruktioner för arbetet med GMM? 13.l) Förflyttas GMM på ett, ur arbetsmiljö- och miljöperspektiv, säkert sätt? 13.m) Är arbetsstället uppmärkt med godkända symboler? 13.n) Förvaras GMM säkert? 13.o) Alla som vistas i lokaler där GMM på nivå L och uppåt hanteras ska få information om riskerna. Har alla berörda fått denna information? applicerbart HANTERAR VERKSAMHETEN CYTOSTATIKA ELLER ANDRA LÄKEMEDEL MED TOXISK EFFEKT? 17

18 Avsnitt 14. Laboratoriearbete med cytostatika och andra läkemedel med toxisk effekt Frågorna nedan är förankrade i gällande lagar angående arbetsmiljö. Följande föreskrifter hanteras: AFS 2005:5 (Cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt), AFS 2014:43 (Kemiska arbetsmiljörisker). 14.a)Finns skriftliga riskbedömningar att tillgå för alla moment med cytostatika och andra läkemedel med toxisk effekt? 14.b) Finns skriftliga hanteringsinstruktioner tillgängliga på arbetsplatsen? Särskilt viktigt att dessa vid behov finns på engelska. 14.c) Har alla personer som arbetar med cytostatika och andra läkemedel med toxisk effekt fått erforderlig utbildning i riskerna samt hanteringen? 14.d) Har information givits om de risker som hantering och exponering kan medföra för gravida? 14.e) Har servicepersonal såsom lokalvårdspersonal, väktare och fastighetsskötare fått muntliga och skriftliga instruktioner om hur riskerna kan undvikas? 14.f) Används personlig skyddsutrustning såsom beskrivet i riskbedömningen/hanteringsinstruktionen? 14.g) Fungerar avfallshanteringen i enligt KI:s respektive sjukhusens regelverk? 14.h) Förvaras cytostatikan eller motsvarande säkert? Kommentar/minnesanteckningar HANTERAR VERKSAMHETEN FÖRSÖKSDJUR? 18

19 Avsnitt 15. Arbete med försöksdjur Frågorna nedan är förankrade i gällande lagar angående arbetsmiljö. Följande föreskrifter hanteras: AFS 1990:11 (Arbete med försöksdjur), AFS 2001:1 (Systematiskt arbetsmiljöarbete). Notera att alla övriga applicerbara frågor i checklistan också ska behandlas vid skyddsrond i djurhusen. 15.a) Erbjuds alla som ska börja arbeta med allergiframkallande försöksdjur hälsoundersökning via företagshälsovården som inkluderar undersökningen av allergi mot gnagare? 15.b) Är arbetet med försöksdjur planerat så att personal inte utsätts i onödan för kontakt med allergener? 15.c) Finns skriftliga riskbedömningar för alla verksamheter som kan vara riskfyllda och inkluderar dessa användning av kemikalier, cytostatika, smittfarliga ämnen somt tar hänsyn till hur djuret påverkar risken vid hanteringen vid samtliga moment (t ex tömning av djurburar)? 15.d) Finns skriftliga hanteringsinstruktioner för alla moment som har bedömts som riskfyllda? 15.e) Har alla personer som arbetar med försöksdjur fått erforderlig utbildning i riskerna samt hanteringen? 15.f) Används personlig skyddsutrustning såsom beskrivet i hanteringsinstruktioner? 15.g) Fungerar avfallshanteringen i djurhuset enligt KI:s respektive sjukhusens regelverk? 15.h) Finns det rutiner som säkerställer att veterinärer får kännedom om risker, såsom behandling med toxiska eller andra skadliga substanser som kan finnas kvar i djuret, när de ska hantera ett djur? Kommentar/minnesanteckningar HANTERAR VERKSAMHETEN ANESTESIGASER? 19

20 Avsnitt 16 Anestesigaser Frågorna nedan är förankrade i gällande lagar angående arbetsmiljö och KI:s riktlinjer. Följande föreskrifter hanteras: AFS 2001:7 (Anestesigaser). 16.a) Finns skriftliga hanteringsinstruktioner tillgängliga för alla moment med anestesigaser? 16.b) Används personlig skyddsutrustning såsom beskrivet i hanteringsinstruktionen? 16.c) Har alla personer som arbetar med anestesigaser fått erforderlig utbildning i eventuella risker som identifierats i samband med hantering av anestesigaser? 16.d) Är ventilationen tillräcklig där anestesigaser hanteras? 16.e) Läckagetest och kalibrering av anestesigaser ska ske årligen. Finns dessa kontroller dokumenterade? 16.f) Är KI:s dokument Användning av anestesigaser vid djurexperimentell verksamhet känt bland medarbetarna? Kommentar/minnesanteckningar HANTERAR VERKSAMHETEN RECEPTBELAGDA LÄKEMEDEL INKLUSIVE NARKOTIKAKLASSADE LÄKEMEDEL? 20

21 Avsnitt 17 RECEPTBELAGDA LÄKEMEDEL INKLUSIVE NARKOTIKAKLASSADE LÄKEMEDEL. Frågorna nedan är förankrade i följande lagar, förordningar och föreskrifter: 1961 års allmänna narkotikakonvention, 1971 års psykotropkonvention, Lag (1992:860) om kontroll av narkotika, Förordning (1992:1554) om kontroll av narkotika, Läkemedelsverkets föreskrifter om kontroll av narkotika (LVFS 2011:9) och Läkemedelsverkets föreskrifter om förteckningar över narkotika (LVFS 2011:10). 17.a) Har institutionen utsedd föreståndare för receptbelagda läkemedel inklusive narkotikaklassade läkemedel (underskriven delegation)? 17.b) Finns fungerande rutin för narkotikaanteckningar? Anteckningarna ska inte kunna ändras utan att ändringen går att kontrollera i efterhand och ska innehålla information om varje enskild händelse som innebär en förändring av innehavet. Anteckningarna ska även innehålla information om användning av narkotika inom den egna verksamheten. (Detaljerad information finns i LVFS 2011: ) Narkotikaanteckningar ska förvaras under minst 5 år. 17.c) Finns dokumentation om vilka personer som har rätt att hantera narkotika och vilken person som använder vilket signum? 17.d) Förvaras narkotika så att risken för olovlig befattning med narkotikan undanröjs? Kommentar/minnesanteckningar 21

Checklista för kartläggning av arbetsmiljön. Checklistan används som underlag vid fysisk och/eller ergonomisk kartläggning.

Checklista för kartläggning av arbetsmiljön. Checklistan används som underlag vid fysisk och/eller ergonomisk kartläggning. 20070307 1 / 5 Checklista för kartläggning av arbetsmiljön Checklistan används som underlag vid fysisk och/eller ergonomisk kartläggning. Hjälp och stöd samt ev. medverkan vid kartläggning lämnas av: Huvudskyddsombud

Läs mer

Checklista. Skolans kemiundervisning

Checklista. Skolans kemiundervisning Checklista Skolans kemiundervisning Ni kan använda checklistan i sin helhet eller bara för det område ni är osäkra över. Både föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete och de om laboratoriearbete

Läs mer

Dokumentnamn och uppdateringsinfo

Dokumentnamn och uppdateringsinfo Arbetsmiljö allmänt SFS 1977:1160 Arbetsmiljölag (1977:1160) t.o.m. SFS 2010:1225 SFS 1977:1166 Arbetsmiljöförordning (1977:1166) t.o.m. SFS 2009:1164 AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt

Läs mer

Riskhantering vid laboratoriearbete

Riskhantering vid laboratoriearbete Anna Maria Näslund, arbetsmiljöingenjör Annie Engström, kemikaliesamordnare Enheten för miljö och fysisk arbetsmiljö Riskhantering vid laboratoriearbete Vad är risk? Några definitioner: En risk är sannolikheten

Läs mer

ARBETSMILJÖDELEGATION I TIBRO KOMMUN

ARBETSMILJÖDELEGATION I TIBRO KOMMUN Dnr Sida 2008-000269.02 1(9) ARBETSMILJÖDELEGATION I TIBRO KOMMUN Antagen av kommunstyrelsen 2008-10-07, 80 2(9) Arbetsmiljö Med arbetsmiljö menas den fysiska, psykiska och sociala miljö som personerna

Läs mer

SAM vid uthyrning av

SAM vid uthyrning av SAM vid uthyrning av personal Maria Morberg, Almega Lagstiftning Arbetsmiljölagen AML Arbetsmiljöförordningen AMF Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS Klicka här för Arbetstidslagen att ändra ATLformat

Läs mer

Utbildning i bättre arbetsmiljö (BAM) 2016

Utbildning i bättre arbetsmiljö (BAM) 2016 Utbildning i bättre arbetsmiljö (BAM) 2016 Dag 1, 160425 kl. 09:00 12:00 Regler inom arbetsmiljöområdet en översikt Ansvar, roller och samverkan i arbetsmiljöarbetet Grunderna i systematiskt arbetsmiljöarbete

Läs mer

Asterisk (*) betyder att frågan är kopplad till ett lagkrav. Sist i checklistan finns en förteckning över var frågan regleras i lagen.

Asterisk (*) betyder att frågan är kopplad till ett lagkrav. Sist i checklistan finns en förteckning över var frågan regleras i lagen. SKYDDSROND: Fysisk arbetsmiljö datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: Checklistan är ett hjälpmedel för att systematiskt undersöka och förebygga risker i den fysiska arbetsmiljön. Frågorna

Läs mer

Vägledning för tolkning av definitionen av GMM i Exempel på metoder som anses kunna resultera i GMM

Vägledning för tolkning av definitionen av GMM i Exempel på metoder som anses kunna resultera i GMM Bilaga A AFS 2000:5 Vägledning för tolkning av definitionen av GMM i 2 1. Exempel på metoder som anses kunna resultera i GMM De metoder för genetisk modifiering som avses i definitionen av GMM är bland

Läs mer

ARBETSMILJÖHANDBOK. Kris%n Kringstad VD. Irene Ma1sson Stallchef. Kansliansvarig

ARBETSMILJÖHANDBOK. Kris%n Kringstad VD. Irene Ma1sson Stallchef. Kansliansvarig ARBETSMILJÖHANDBOK MCR AB har 7 anställda och driver en ridskola reglerat genom avtal med klubben Malmö Civila Ryttareförening. Arbetsplatsen har stall med hästar, hagar, ridhus och kansli. VD är Kristin

Läs mer

Fysisk arbetsmiljö. skyddsrond: Gör så här

Fysisk arbetsmiljö. skyddsrond: Gör så här skyddsrond: Fysisk arbetsmiljö förvaltning eller motsvarande: övriga deltagare: datum: arbetsplats: chef: skyddsombud: Checklistan är ett hjälpmedel för att systematiskt undersöka och förebygga risker

Läs mer

Dnr 2044/2010-204 2010-02-24. Arbetsmiljönämnden

Dnr 2044/2010-204 2010-02-24. Arbetsmiljönämnden 2010-02-24 Dnr 2044/2010-204 Arbetsmiljönämnden Delegering av arbetsmiljöuppgifter. PM Ersätter 5678/01-013 Anvisningar för arbetsmiljöarbetet vid institutionen. Arbetsmiljönämnden fastställde detta dokument

Läs mer

Arbetsmiljöhandbok Aktivitet: 10.1 Blankett för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Arbetsmiljöhandbok Aktivitet: 10.1 Blankett för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet 0. Blankett för årlig uppföljning av det systematiska 207--5 (5) Datum: 22 december 207 Arbetsplats: Deltagare Vd, skyddsombudet Tommy Larsson, lagerchef Sven Andersson och kontorschef. Arbetstagare och

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om smittrisker (AFS 2018:4)

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om smittrisker (AFS 2018:4) Arbetsmiljöverkets föreskrifter om smittrisker (AFS 2018:4) Helen Karlberg Ph.D. Mikrobiolog Enheten för kemiska och mikrobiologiska faktorer Avdelningen för Regler 2018-09-14 Syfte? Förtydliga reglerna

Läs mer

CHECKLISTA med handlingsplan för undersökning av arbetsmiljön - fysisk skyddsrond

CHECKLISTA med handlingsplan för undersökning av arbetsmiljön - fysisk skyddsrond 1 (7) CHECKLISTA med handlingsplan för undersökning av arbetsmiljön - fysisk skyddsrond Datum Enhet Chef/Rektor Skyddsombud Deltagare Använd checklistan så här: Börja med att fylla i datum, enhet, ansvarig

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer

Kemiska arbetsmiljörisker

Kemiska arbetsmiljörisker Kemiska arbetsmiljörisker En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-06-01 1 Kemiska ämnen är farliga på olika

Läs mer

CHECKLISTA FÖR DENTALLABORATORIER

CHECKLISTA FÖR DENTALLABORATORIER CHECKLISTA FÖR DENTALLABORATORIER ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir en handlingsplan

Läs mer

Rutiner för arbetsmiljö. Förskola. Datum

Rutiner för arbetsmiljö. Förskola. Datum Rutiner för arbetsmiljö Förskola Arbetsplats Genomförd av Datum Rutiner och regler Som en grund till ett bra systematiskt arbetsmiljöarbete ska ni se till att ni har rutiner i er verksamhet för att genomföra

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

CHECKLISTA FÖR MEDICINSKA LABORATORIER

CHECKLISTA FÖR MEDICINSKA LABORATORIER CHECKLISTA FÖR MEDICINSKA LABORATORIER ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir

Läs mer

Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM)

Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) Årlig av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: Enligt föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) 11 ska arbetsgivaren följa upp

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET 2010-02-03. Checklista Laboratorier, verkstäder och klinisk verksamhet

LINKÖPINGS UNIVERSITET 2010-02-03. Checklista Laboratorier, verkstäder och klinisk verksamhet LINKÖPINGS UNIVERSITET 2010-02-03 Checklista Laboratorier, verkstäder och klinisk verksamhet 6.1 Definition Frågorna i checklistan berör laboratorieverksamhet eller områden som bedöms på likartade grunder

Läs mer

Kemiska arbetsmiljörisker Karin Staaf Arbetsmiljöverket

Kemiska arbetsmiljörisker Karin Staaf Arbetsmiljöverket Kemiska arbetsmiljörisker Karin Staaf Arbetsmiljöverket Regler som styr kemiområdet Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete ger de grundläggande kraven på arbetsmiljöarbetet. Kemiska

Läs mer

Checklista Mini www.fastighets.se

Checklista Mini www.fastighets.se Checklista Mini www.fastighets.se Fungerar det systematiska arbetsmiljöarbetet hos dig? SAM 2001:1 Din arbetsgivare har ansvar för att du har en så säker och skadefri arbetsmiljö som möjligt. Som anställd

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

Anvisning för uppskyltning av laborativa lokaler och förvaringsskåp

Anvisning för uppskyltning av laborativa lokaler och förvaringsskåp Anvisning för uppskyltning av Lunds universitet 1 (15) Anvisning för uppskyltning av och förvaringsskåp Gällande föreskrifter... 2 Arbetsmiljöverkets föreskrifter... 3 Föreskrift om kemiska arbetsmiljörisker

Läs mer

Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet 1 (12) Årlig av det systematiska arbetsmiljöarbetet Enligt Föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) 11 ska arbetsgivaren följa upp det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) en gång

Läs mer

Anvisningar för det systematiska arbetsmiljöarbetet Dnr 1-717/2018

Anvisningar för det systematiska arbetsmiljöarbetet Dnr 1-717/2018 Sida 1 av 5 Anvisningar för det systematiska arbetsmiljöarbetet Dnr 1-717/2018 Diarienummer: 1-717/2018 Dnr för föregående version: - Beslutsdatum: 2018-10-30 Giltighetstid: Gäller tillsvidare fr.o.m.

Läs mer

Förteckning 1 Januari över samtliga gällande författningar och allmänna råd som har beslutats av Arbetarskyddsstyrelsen och Arbetsmiljöverket

Förteckning 1 Januari över samtliga gällande författningar och allmänna råd som har beslutats av Arbetarskyddsstyrelsen och Arbetsmiljöverket Förteckning 1 Januari 2019 över samtliga gällande författningar och allmänna råd som har beslutats av Arbetarskyddsstyrelsen och Arbetsmiljöverket Förteckning över samtliga gällande författningar och allmänna

Läs mer

Områden att följa upp och bedöma i SAM Bedömning Kommentarer och ev. åtgärder. Datum: Institution/motsvarande:

Områden att följa upp och bedöma i SAM Bedömning Kommentarer och ev. åtgärder. Datum: Institution/motsvarande: Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) årlig uppföljning enligt AFS 2001:1 KI:s arbetsmiljöavtal (från 2006) reglerar att det är Arbetsmiljögruppen (AMG) på institutionen/motsvarande som genomför den årliga

Läs mer

POLICYDOKUMENT ARBETSMILJÖ

POLICYDOKUMENT ARBETSMILJÖ POLICYDOKUMENT ARBETSMILJÖ 01 Register sida innehåll 1 01 Register 2 02 Inledning 3 03 Arbetsmiljöpolicy 4 04 Samverkan i arbetsmiljöarbetet 4 05 Fördelning av arbetsmiljöuppgifter 05.1 Checklista: Fördelning

Läs mer

Arbetsmiljöhandbok Aktivitet: 8. Blankett för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Dokumentet framtaget av: Lena Elf

Arbetsmiljöhandbok Aktivitet: 8. Blankett för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Dokumentet framtaget av: Lena Elf 1 (5) Datum: Arbetsplats: Samordningsförbundet Centrala Östergötland Deltagare / Carina Stålenmark, skyddsombud Frågeställning Ja Nej Åtgärder Ansvarig Klart Uppföljning Arbetsmiljöarbetet har skett i

Läs mer

ARBETSMILJÖROND CHECKLISTA DATORARBETSPLATSEN. När skall det vara klart? för att det blir gjort?

ARBETSMILJÖROND CHECKLISTA DATORARBETSPLATSEN. När skall det vara klart? för att det blir gjort? ARBETSMILJÖROND CHECKLISTA DATORARBETSPLATSEN Datum Vad behöver göras? Vem ansvarar för att det blir gjort? När skall det vara klart? 1. Finns möjlighet till flexibel placering av skärm och tangentbord

Läs mer

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter i Ulricehamns kommun

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter i Ulricehamns kommun Kommunstyrelsen 2015-01-08, 20 Fördelning av arbetsmiljöuppgifter i Ulricehamns kommun Enligt Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) ska arbetsgivaren,

Läs mer

Anvisning för riskbedömning vid förändring i verksamheten

Anvisning för riskbedömning vid förändring i verksamheten Diarienummer: 1-510/2013 Utfärdat av: Personalavdelningen Datum: 2013-09-01 Sida1 av 8 Anvisning för riskbedömning vid förändring i verksamheten Riskbedömning ska enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift Systematiskt

Läs mer

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 1 Lagstiftning

Läs mer

Kemiska arbetsmiljörisker. En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna

Kemiska arbetsmiljörisker. En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna Kemiska arbetsmiljörisker En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna Kemiska ämnen är farliga på olika sätt Kan orsaka direkta hälsoskador eller död Öka risken

Läs mer

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011 Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den Avfall Sveriges höstmöte 2011 Något om arbetsgivarens skyldigheter Ur arbetsmiljölagen: Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs

Läs mer

Välkomna. Arbetsmiljöingenjör/Strålskyddsexpert Annhild Larsson

Välkomna. Arbetsmiljöingenjör/Strålskyddsexpert Annhild Larsson Välkomna Arbetsmiljöingenjör/Strålskyddsexpert Annhild Larsson 031-786 1136 0705-640457 annhild.larsson@gu.se Arbetsmiljö är lokaler, maskiner och utrustning farliga ämnen arbetets organisation arbetsuppgifternas

Läs mer

Checklista för krematorium

Checklista för krematorium Checklista för krematorium Datum för genomgång: Listan baseras på följande föreskrifter Krematorium: Närvarande: AFS 1997:7 Första hjälpen och krisstöd AFS 1982:3 Ensamarbete AFS 1988:4 Blybatterier AFS

Läs mer

Dokumentbeskrivning Utfärdad den Reviderad den. Arbetsmiljö

Dokumentbeskrivning Utfärdad den Reviderad den. Arbetsmiljö Dokumenttyp Utfärdat av Telefon Sida Lokal rutin Karin Bülow 508 12 065 1 ( 1 ) Dokumentbeskrivning Utfärdad den Reviderad den Arbetsmiljö 2012-09-11 2017-08-08 5. Arbetsmiljö Källa/ Hänvisning: Stockholms

Läs mer

Vem är ansvarig för arbetsmiljön?

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 Viktigt

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.

Läs mer

CHECKLISTA FÖR MEDICINSKA LABORATORIER

CHECKLISTA FÖR MEDICINSKA LABORATORIER CHECKLISTA FÖR MEDICINSKA LABORATORIER SÅ HÄR ANVÄNDER DU CHECKLISTAN Chefen ska tillsammans med medarbetarna använda checklistan vid genomgång av arbetsmiljön i verksamheten. Syftet är att göra en systematisk

Läs mer

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö STYRDOKUMENT Sida 1(10) Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Område 1 Styrning och ledning Fastställd KSAU, 2012-04- 24, 70 Program 1.2 Personalpolitiskt program Giltighetstid Tillsvidare Plan Riktlinje

Läs mer

Överenskommelse mellan Umeå universitet och Västerbottens läns landsting när det gäller vissa

Överenskommelse mellan Umeå universitet och Västerbottens läns landsting när det gäller vissa F5 L kl -l6ö6!-i^ ^E^ -^^^ 12 ^ ^s^ w ^,' \ Överenskommelse mellan Umeå universitet och Västerbottens läns landsting när det gäller vissa arbetsmiljö-, miljö-, brandskydds-, strålskydds- och säkerhetsfrågor

Läs mer

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY 070130 Innehållsförteckning: ARBETSMILJÖPOLICY... 3 1. MÅL FÖR ARBETSMILJÖN... 3 2. EN GOD ARBETSMILJÖ INNEFATTAR:... 3 3. ORGANISATION... 3 3.1 Arbetstagarens ansvar...

Läs mer

Arbetsmiljöhandbok. Dokumentdatum: 2015-04-02

Arbetsmiljöhandbok. Dokumentdatum: 2015-04-02 0 Register Arbetsmiljöhandbok 205-04-02 () Flik Innehåll 0 Register 02 Inledning 03 Arbetsmiljöpolicy 04 Samverkan i arbetsmiljöarbetet 05 Fördelning av arbetsmiljöuppgifter 05. Blankett för fördelning

Läs mer

Frågorna utgår från AFS grundpaket som är aktuella för samtliga arbetsplatser i Region Kronoberg.

Frågorna utgår från AFS grundpaket som är aktuella för samtliga arbetsplatser i Region Kronoberg. Genomförd senast 31 maj. Redovisas till verksamhetschef senast 15 augusti Checklista - Arbetsmiljörond Verksamhetsområde Arbetsplats Datum Ansvarig chef Medverkande skyddsombud Övriga medverkande Frågorna

Läs mer

Checklista. Förskolor

Checklista. Förskolor Checklista Förskolor Den här checklistan ger exempel på vanliga arbetsmiljöfrågor som kan förekomma på en förskola. Använd den gärna i samband med en arbetsmijöundersökning / skyddsrond. Mer information

Läs mer

CHECKLISTA FÖR DENTALLABORATORIER

CHECKLISTA FÖR DENTALLABORATORIER CHECKLISTA FÖR DENTALLABORATORIER SÅ HÄR ANVÄNDER DU CHECKLISTAN Laboratoriechefen ska tillsammans med medarbetarna använda checklistan vid genomgång av arbetsmiljön på laboratoriet. Syftet är att göra

Läs mer

Delegering av arbetsmiljö 2016

Delegering av arbetsmiljö 2016 Tjänsteskrivelse 1 (1) 2015-10-30 FHN 2015.0027 Handläggare Ulrika Lundgren Folkhälsonämnden Delegering av arbetsmiljö 2016 Sammanfattning Enligt AFS 2001:1 ska arbetsgivaren fördela uppgifterna i verksamheterna

Läs mer

Checklista. Skolan , skolhuvudmän. Datum:

Checklista. Skolan , skolhuvudmän. Datum: Checklista Datum: 2013-08-20 Skolan 2013-2016, skolhuvudmän Denna checklista fokuserar på skolhuvudmannens systematiska arbetsmiljöarbete och lyfter frågor kring arbetsbelastning samt våld och hot. Datum:

Läs mer

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4 Sid 1 av 9 De föreskrifter från Arbetsmiljöverket som gäller för verksamheten är viktiga underlag vid undersökning av arbetsmiljön. Föreskrifterna AFS 2012:2 Belastningsergonomi handlar om hur arbete ska

Läs mer

CHECKLISTA FÖR LÄKARMOTTAGNINGAR, VÅRDCENTRALER, PRIMÄRVÅRD

CHECKLISTA FÖR LÄKARMOTTAGNINGAR, VÅRDCENTRALER, PRIMÄRVÅRD CHECKLISTA FÖR LÄKARMOTTAGNINGAR, VÅRDCENTRALER, PRIMÄRVÅRD och liknande verksamheter inom hälso- och sjukvård ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan,

Läs mer

Riktlinjer för förvaring av kemiska produkter

Riktlinjer för förvaring av kemiska produkter UFV 2008/758 Riktlinjer för förvaring av kemiska produkter Uppsala universitet Fastställd av universitetsdirektören 2008-05-29, reviderad 2015-12-21 Innehållsförteckning Förvaring av kemiska produkter

Läs mer

Rutin för inköp av kemikalier

Rutin för inköp av kemikalier UFV 2017/1750 Rutin för inköp av kemikalier Hantering från beställning till avfall Uppsala universitet Fastställd 2017-10-23 av universitetsdirektör Katarina Bjelke Innehållsförteckning Syfte 3 Ansvar

Läs mer

Rutiner. Grund- och gymnasieskola. Datum

Rutiner. Grund- och gymnasieskola. Datum Rutiner Grund- och gymnasieskola Arbetsplats Genomförd av Datum AcadeMedia AB l Org. nr: 556057-2850 adress: Adolf Fredriks kyrkogata 2, Box 213, 101 24 Stockholm tel: 08-545 87 250, fax: 08-545 87 258

Läs mer

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Det finns många skäl, men här är några: 1. För att det är ett lagstadgat krav. 2. För att arbetsmiljön påverkar personalens hälsa och

Läs mer

Checklista för arbetsmiljön inom lantbruket

Checklista för arbetsmiljön inom lantbruket Dokumentnamn Checklista för arbetsmiljön inom lantbruket Företag/Gård Datum Deltagare Så här använder du checklistan Checklistan består av denna allmänna del som består av två avsnitt: 1. Arbetsledning

Läs mer

Uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet

Uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet 1(5) MAH/Rektor Datum: Dnr: 12- Uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet Fördelning av arbetsmiljöuppgifter från till Namn. Namn I min egenskap av fördelar jag arbetsuppgifter som rör arbetsmiljön

Läs mer

Varje föreläsnings syfte och koppling till utbildningsmål framgår i innehållsbeskrivningen nedan.

Varje föreläsnings syfte och koppling till utbildningsmål framgår i innehållsbeskrivningen nedan. Bättre arbetsmiljö Föreläsningsbilder Art nr: 885 Senast uppdaterat: februari 2015. Fallen till deltagare och handledare finns på www.prevent.se/fallbanken. För att läsa materialen behöver du ha programmet

Läs mer

Grundläggande arbetsmiljö Systematiskt arbetsmiljöarbete Klicka här för att ändra format. Klicka här för att ändra format på

Grundläggande arbetsmiljö Systematiskt arbetsmiljöarbete Klicka här för att ändra format. Klicka här för att ändra format på Grundläggande arbetsmiljö Systematiskt arbetsmiljöarbete underrubrik Maria Morberg, 20161128 i bakgrunden Lagstiftning Arbetsmiljölagen AML Arbetsmiljöförordningen AMF Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS

Läs mer

LADDA NER LÄSA. Beskrivning. Hantera risker : systematiskt miljöarbete PDF LÄSA ladda ner

LADDA NER LÄSA. Beskrivning. Hantera risker : systematiskt miljöarbete PDF LÄSA ladda ner Hantera risker : systematiskt miljöarbete PDF LÄSA ladda ner LADDA NER LÄSA Beskrivning Författare: Göran Davidsson. Den här boken beskriver hur man kan undersöka arbetsmiljön utifrån mänskliga, tekniska

Läs mer

CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN

CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir en handlingsplan

Läs mer

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 1 Lagstiftning

Läs mer

No- Experimentell kemi 10 augusti 2015 Gävle

No- Experimentell kemi 10 augusti 2015 Gävle No- Experimentell kemi 10 augusti 2015 Gävle 9.15-12.30 Säkerhet på labbet Ansvar, mål och policy Rutiner, information och instruktioner Undersöka, riskbedöma, åtgärda Rapportera och utreda Krishantering

Läs mer

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag.

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Checklista Uthyrning av arbetskraft Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete

Läs mer

Centrum för teologi och religionsvetenskap

Centrum för teologi och religionsvetenskap ARBETSMILJÖPOLICY Beslutad av institutionsstyrelsen 2013-03-27 Centrum för teologi och religionsvetenskap Mål och syfte Ett förebyggande arbetsmiljöarbete ska leda till en bra arbetsmiljö som gynnar alla

Läs mer

CHECKLISTA ARBETSMILJÖ PERSONLIG ASSISTANS

CHECKLISTA ARBETSMILJÖ PERSONLIG ASSISTANS CHECKLISTA ARBETSMILJÖ PERSONLIG ASSISTANS Att använda checklistan Arbetstagarnas arbetsmiljö är arbetsgivarens ansvar. Arbetsmiljöansvaret är detsamma oavsett om det finns en eller flera personer anställda

Läs mer

CHECKLISTA FÖR ÄLDREOMSORG (boende), VÅRD- OCH BEHANDLINGSHEM

CHECKLISTA FÖR ÄLDREOMSORG (boende), VÅRD- OCH BEHANDLINGSHEM CHECKLISTA FÖR ÄLDREOMSORG (boende), VÅRD- OCH BEHANDLINGSHEM ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna.

Läs mer

Bättre Arbetsmiljö Hydraulik. Bengt Sahlin, Arbetsmiljökonsult januari 2014

Bättre Arbetsmiljö Hydraulik. Bengt Sahlin, Arbetsmiljökonsult januari 2014 Bättre Arbetsmiljö Hydraulik Bengt Sahlin, Arbetsmiljökonsult januari 2014 Varför arbetar vi med arbetsmiljöfrågorna? 1. Mår arbetstagare bra och har hälsan hela yrkeslivet? 2. Har arbetsgivaren kostnader

Läs mer

Fördelning av arbetsuppgifter gällande arbetsmiljö, brandskydd- och miljöskydd inom Ängelholms kommun

Fördelning av arbetsuppgifter gällande arbetsmiljö, brandskydd- och miljöskydd inom Ängelholms kommun ÅNGELHOL'>f.S KOM.;.'\{UN Fördelning av arbetsuppgifter gällande arbetsmiljö, brandskydd- och miljöskydd inom Ängelholms kommun I egenskap av kommundirektör fördelar jag härmed arbetsuppgifter gällande

Läs mer

Checklista för egenkontroll av brandskydd laboratorier (Egenkontrollen bör utföras minst 1 gång/år av prefekt/brandskyddsansvarig och skyddsombud)

Checklista för egenkontroll av brandskydd laboratorier (Egenkontrollen bör utföras minst 1 gång/år av prefekt/brandskyddsansvarig och skyddsombud) Checklista för egenkontroll av brandskydd laboratorier (Egenkontrollen bör utföras minst 1 gång/år av prefekt/brandskyddsansvarig och skyddsombud) Datum:8/1 2013 Institution/avdelning:Partikelfysik Underskrift

Läs mer

Tilldelning av arbetsmiljöuppgifter inom systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) och brandskyddsuppgifter inom systematiskt brandskyddsarbete (SBA)

Tilldelning av arbetsmiljöuppgifter inom systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) och brandskyddsuppgifter inom systematiskt brandskyddsarbete (SBA) Överenskommelse 1 (7) BIN 2019/47:2 Tilldelning av arbetsmiljöuppgifter inom systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) och brandskyddsuppgifter inom systematiskt brandskyddsarbete (SBA) Bakgrund Bildningsnämnden

Läs mer

CHECKLISTA FÖR AMBULANSSJUKVÅRDEN

CHECKLISTA FÖR AMBULANSSJUKVÅRDEN CHECKLISTA FÖR AMBULANSSJUKVÅRDEN SÅ HÄR ANVÄNDER DU CHECKLISTAN Chefen ska tillsammans med medarbetarna använda checklistan vid genomgång av arbetsmiljön i verksamheten. Syftet är att göra en systematisk

Läs mer

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 1

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 1 Sid 1 av 14 Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska hjälpa företaget att arbeta förbyggande med arbetsmiljön. Detta ska göras genom att verksamheten ska undersökas, bedrivas och följas upp så att ohälsa

Läs mer

Smittande arbetsmiljö! 20 april 2009

Smittande arbetsmiljö! 20 april 2009 Smittande arbetsmiljö! 20 april 2009 Gudrun Skoglund Arbetsmiljöverket 112 79 Stockholm Tel. 08/730 95 40 E-post: gudrun.skoglund@av.se Arbetsmiljöverkets olika distrikt Luleå Umeå Härnösand Falun Stockholm

Läs mer

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir

Läs mer

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö STYRDOKUMENT Sida 1(12) Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Typ av dokument Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Beslutad KSAU, 2017-02-28, 23 Giltig t o m Tills vidare Dokumentansvarig HR-avdelningen Diarienummer

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete vid Göteborgs universitet Rektors uppgiftsfördelning

Systematiskt arbetsmiljöarbete vid Göteborgs universitet Rektors uppgiftsfördelning Systematiskt arbetsmiljöarbete vid Göteborgs universitet Rektors uppgiftsfördelning 2006-09-18 Innehåll Sid Systematiskt arbetsmiljöarbete vid Göteborgs universitet Definition 1 Naturlig del i verksamheten

Läs mer

CHECKLISTA FÖR AMBULANSSJUKVÅRDEN

CHECKLISTA FÖR AMBULANSSJUKVÅRDEN CHECKLISTA FÖR AMBULANSSJUKVÅRDEN ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir en handlingsplan

Läs mer

CHECKLISTA ARBETSMILJÖ HEMTJÄNST

CHECKLISTA ARBETSMILJÖ HEMTJÄNST CHECKLISTA ARBETSMILJÖ HEMTJÄNST Att använda checklistan Arbetstagarnas arbetsmiljö är arbetsgivarens ansvar. Arbetsmiljöansvaret är detsamma oavsett om det finns en eller flera personer anställda vid

Läs mer

Arbetsmiljöplan 2013. Socialnämnden

Arbetsmiljöplan 2013. Socialnämnden Tjänsteskrivelse 2013-02-27 SN 2013.0059 Handläggare: Annika Ljungberg, Personalavdelningen Socialnämnden Arbetsmiljöplan 2013 Sammanfattning Enligt kommunens arbetsmiljöpolicy ska varje nämnd upprätta

Läs mer

ARBETSMILJÖHANDBOK. Företaget AB. Stina Ledare. Sven Andersson. Karin Persson. kontorschef. lagerchef

ARBETSMILJÖHANDBOK. Företaget AB. Stina Ledare. Sven Andersson. Karin Persson. kontorschef. lagerchef ARBETSMILJÖHANDBOK har 25 anställda och är en försäljningsverksamhet som har kontor och lager, (ingen produktion). VD är, kontorschef är och lagerchef är Sven Andersson VD Sven Andersson lagerchef kontorschef

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

Riktlinjer för förvaring av kemiska produkter

Riktlinjer för förvaring av kemiska produkter UFV 2008/758 Riktlinjer för förvaring av kemiska produkter Uppsala universitet Fastställd av universitetsdirektören 2008-05-29 Innehållsförteckning Förvaring av kemiska produkter 3 Ansvar 3 Allmänna anvisningar

Läs mer

EGENKONTROLL enligt miljöbalken checklista med handlingsplan

EGENKONTROLL enligt miljöbalken checklista med handlingsplan 1 (6) EGENKONTROLL enligt miljöbalken checklista med handlingsplan Datum Enhet Chef/Rektor Skyddsombud Deltagare Använd checklistan så här: Börja med att fylla i datum, enhet, ansvarig rektor med övergripande

Läs mer

Vägledande råd och bestämmelser för fördelning av arbetsmiljöuppgifter

Vägledande råd och bestämmelser för fördelning av arbetsmiljöuppgifter FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 2 j 1 (10) Vägledande råd och bestämmelser för fördelning av arbetsmiljöuppgifter Fastställd av kommunstyrelsen den 3 mars 2018 67 Arbetsgivaren har enligt arbetsmiljölagen ansvar

Läs mer

8 Kemikaliehantering. Sammanfattning. Bakgrund. Innehållsförteckning

8 Kemikaliehantering. Sammanfattning. Bakgrund. Innehållsförteckning 2018-09-13 11253 1 (7) Sammanfattning Dokumentet beskriver en ur hälso- och miljösynpunkt säker och korrekt hantering av kemikalier inom. Kemikaliehantering är knuten till flera lagkrav och riktlinjen

Läs mer

ARBETSMILJÖPOLICY Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Upprättad Version Sida Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad Giltighetstid

ARBETSMILJÖPOLICY Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Upprättad Version Sida Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad Giltighetstid ARBETSMILJÖPOLICY 1 av 6 INNEHÅLL GOD ARBETSMILJÖ... 3 EN GOD ARBETSMILJÖ FÖRUTSÄTTER... 3 VARJE MEDARBETARE SKA... 3 KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING... 4 ARBETSMILJÖARBETE I PRAKTIKEN... 4 ANSVAR OCH ROLLER...

Läs mer

Resultatet av inspektionen

Resultatet av inspektionen 2014-06-03 IRS 2014/8518 1 (1) Enheten för region syd Hans Barkenfelt, 010-730 9676 Trelleborgs kommun 231 83 TRELLEBORG Resultatet av inspektionen Ert org. nr 212000-1199 Arbetsställe Bildningsförvaltningen

Läs mer

1. Syfte Att säkerställa att hantering och förvaring av kemikalier sker på ett säkert sätt ur miljö- och arbetsmiljösynpunkt.

1. Syfte Att säkerställa att hantering och förvaring av kemikalier sker på ett säkert sätt ur miljö- och arbetsmiljösynpunkt. Verktygslådan SMART Titel Utgåva Rutin för kemiska ämnen och produkter (förskola) 2012-06-21 1. Syfte Att säkerställa att hantering och förvaring av kemikalier sker på ett säkert sätt ur miljö- och arbetsmiljösynpunkt.

Läs mer

CHECKLISTA FÖR SKYDDSROND Laboratorium/verkstad

CHECKLISTA FÖR SKYDDSROND Laboratorium/verkstad CHECKLISTA FÖR SKYDDSROND Laboratorium/verkstad ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Fortsätt fylla i de fyra följande rutorna. Det ifyllda blir en handlingsplan som kan ingå i

Läs mer

rutin modell plan policy program regel riktlinje strategi taxa rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet inom Barn- och utbildningsförvaltningen

rutin modell plan policy program regel riktlinje strategi taxa rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet inom Barn- och utbildningsförvaltningen modell plan policy program regel rutin rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet inom Barn- och riktlinje strategi taxa............................ Beslutat av: Barn- och utbildningsnämnden Beslutandedatum:

Läs mer

Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Barn- och ungdomsförvaltningen 2018

Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Barn- och ungdomsförvaltningen 2018 Handläggare Datum FHV-administratör Ann-Sofi Carlsson 2019-02-01 Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Barn- och ungdomsförvaltningen 2018 HR-enheten Kommunledningskontoret Adress Box 611,

Läs mer

KURSUTBUD Margareta Nattfalk, Hållbarhetskonsult Hållbar NU

KURSUTBUD Margareta Nattfalk, Hållbarhetskonsult Hållbar NU KURSUTBUD Margareta Nattfalk, Hållbarhetskonsult Hållbar NU 2017-2018 1 KURSUTBUD HÅLLBAR ORGANISATION Hållbar organisation Hur hållbarhetsarbetet integreras i verksamheten, långsiktighet, funktioner/roller,

Läs mer

Chefsutbildning 12 juni 2014. Dan Eriksson, Artontusen AB

Chefsutbildning 12 juni 2014. Dan Eriksson, Artontusen AB Chefsutbildning 12 juni 2014 Dan Eriksson, Artontusen AB Arbetsmiljölagen Kap 1 Ändamål och vilka omfattas Kap 2 Kvalitén på arbetsmiljön Kap 3 Skyldigheter, vilka har ansvar Kap 4 Bemyndigande Kap 5

Läs mer

CHECKLISTA FÖR MOTTAGNINGAR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

CHECKLISTA FÖR MOTTAGNINGAR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD CHECKLISTA FÖR MOTTAGNINGAR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD SÅ HÄR ANVÄNDER DU CHECKLISTAN Verksamhetschefen ska tillsammans med medarbetarna använda checklistan vid genomgång av arbetsmiljön på mottagningen.

Läs mer